Lite landslagsfunderingar – och Marta

I dag har Pia Sundhage presenterat sin trupp till nästa års första landskamp. Innan jag kollar närmare på den är det på sin plats att kommentera grupperna till nästa års Algarve cup.

De tre grupperna presenterades tidigare i dag på svenskfotboll.se och innehåller en stor överraskning. Med inmarschen av Frankrike och Brasilien har tävlingsledningen valt att överge upplägget med två toppgrupper och en lite sämre.
Nu är plötsligt de tre grupperna mer jämnt uppdelade, något som gör valet av vilka gruppsegrare som skall mötas i final till en grannlaga fråga.

Sverige är placerat i grupp A tillsammans med Brasilien, Tyskland och Kina. Det är den på pappret tuffaste gruppen med tre av världens sex bästa lag – något som innebär en värdig försmak på den svåra grupp som väntar i VM. De andra två grupperna ser ut så här:

Grupp B: USA, Norge, Schweiz och Island.
Grupp C: Japan, Frankrike, Danmark och Portugal.

Algarve cup spelas enligt svenskfotboll.se 4–11 mars nästa år. Faktum är ju att alla världsrankningens sex högst placerade lag är med och utöver värdnationen finns samtliga deltagarland på rankningens topp 20. Såvitt jag kan minnas bör det således bli den mest högklassiga upplagan någonsin av det som ibland kallas ”Lilla VM”.

Innan Algarve skall Sverige möta Norge i La Manga den 13 januari. Till den matchen tog alltså Sundhage i dag ut sin trupp. Den innehöll bara 18 spelare och uttagningen var förstås en given indikation på vilka spelare som för tillfället ligger närmast en Kanadaresa till sommaren.

Mia Carlsson

Mia Carlsson

Den lilla överraskning som fanns i truppen var att Mia Carlsson togs ut på bekostnad av Charlotte Rohlin och Sara Thunebro.
Min syn på hur man tar ut en mästerskapstrupp är ju att man först plockar med de 15 utespelare och två målvakter man i första hand tänker använda sig av. När truppen är 23 spelare stor kryddar man med tre unga spelare som är med för att se och lära samt tre spelare som har några speciella egenskaper som kan behövas i olika matcher.

Mia Carlsson är en spelare som har en speciell egenskap genom sitt starka huvudspel. Det gör att jag förstår att Sundhage tycker att Kristianstadsbacken är högintressant för VM.

I övrigt är det en trupp där ingen spelare kommer att vara under 21 år när avresan sker till Spanien. Visst finns det med några yngre, relativt orutinerade landslagsspelare i form av Fridolina Rolfö, Malin Diaz och Elin Rubensson men jag hade inte haft något emot att Sundhage även testat några tonåringar i La Manga. Hela truppen ser du här.

Så några ord om gårdagens stora nyhet, den att Marta blir kvar i Rosengård i ytterligare tre år. Det är förstås väldigt positivt för såväl damallsvenskan, svensk damfotboll som Rosengård. Marta visade ju i helgen hur bra hon fortfarande är.

Och hon kanske kan få chans att visa den sanslöst höga klassen igen i natt när Brasilien möter Kina. Den matchen är flyttad från i går och stämmer de uppgifter jag fått är avspark kring 01.00 svensk tid och troligen går det att se matchen på den här länken.

Allra sist är här länken med målen från den 13:e omgången av franska D1 Feminine, alltså ett klipp med två mål vardera från Lotta Schelin, Caroline Seger och Kosovare Asllani. Framför allt Segers båda fullträffar är sevärda.

Cupmatcher, F17-VM, Algarve – och mer om Tyresökrisen

De senaste dagarna har väldigt mycket av mitt fokus av förklarliga skäl handlat om det alla i Damfotbollssverige pratar om – alltså situationen i Tyresö.

Därför har jag inte sammanfattat cuperna i Algarve och på Cypern. Det tänkte jag göra i det här inlägget. Men först en koll på helgens matcher, där klubbfotbollen i Europa återupptas efter landslagsuppehållet.

Ovanligt nog är fokus den här helgen riktat mot söndag. I morgon spelas faktiskt väldigt få spännande matcher. Den enda jag är lite nyfiken på är AIK:s cupmöte med Kvarnsveden.
Det spelas fyra åttondelsfinaler i cupen i helgen. De övriga tre går på söndag. Av dem är både Vittsjö–Jitex och Eskilstuna–Tyresö intresserade av olika skäl.

På söndag är det full omgång i Frauen-Bundesliga. På DFB-tv visas serieledande Frankfurts bortamöte med Essen. Den har avspark 14.00.

I Frankrike är det cupomgång. Och cupen har kommit så kort att det inte är att förvänta några skrällar, även om Lyon lottats mot lokalkonkurrenten St Etienne.

Natten mot söndag inleds för övrigt F17-VM med fyra matcher. Eurosport sänder tre matcher. Vid midnatt går Italien–Zambia (Eurosport) och Kina–Nigeria (Eurosport2) och 03.00 Tyskland–Kanada (Eurosport2).

Så tillbakablicken på veckans landslagsturneringar. Utöver Tyskland, som känns väldigt starkt för tillfället, tycker jag att de stora länderna vacklade i Algarve. Varken USA eller Japan visade någon toppform. Framför allt var amerikanskorna väldigt ojämna. Men förbundskapten Tom Sermanni har experimenterat väldigt mycket. Och nu när hans trupp är skadedrabbad blev det nog lite för mycket. Framför allt var laget oroväckande darrigt i defensiven.

Amerikanskorna avslutade i alla fall med seger mot Nordkorea (3–0) efter två mål av Abby Wambach. Dessutom blev Heather O’Reilly målskytt i sin landskamp nummer 200. Se höjdpunkter från matchen här:

Japan spelade stundtals den fina passningsfotboll som de skämt bort oss med. Dock ledde passningarna alltför sällan till öppna målchanser. Det blev tydligt i finalen, där tyskorna körde över Japan efter paus. Anja Mittag stod för övrigt för ett riktigt läckert klackmål till 2–0. Klart sevärt.

Här är ett långt klipp från finalens andra halvlek. De tyska målen faller efter 40 sekunder, 4,45 och 15,35.

Tyskland håller alltså på att få ihop sitt nybildade lag väldigt bra. I Algarve gav Silvia Neid allt större roller till unga spelare som Tabea Kemme, Melanie Leupolz och Sara Däbritz medan exempelvis rutinerade Melanie Behringer verkar vara på väg ut.

Sverige inledde turneringen starkt, men de tre sista halvlekarna väcker en hel del frågetecken. Framför allt är det tydligt att vi just nu har väldigt dålig bredd på vår topp. Vi står och faller med ett par spelare – och det är förstås inte bra.

I Cypern vann Frankrike finalen mot England med 2–0. Det var de väntade finalisterna, och de väntade segrarna. Dock verkar den franska vägen till titeln ha varit lite svårare än väntat. Att de tappade poäng mot Skottland i premiären var exempelvis en jätteskräll. Här är ett klipp från den franska finalsegern:

I Algarve var förstås Island den stora sensationen. Starkt av ett decimerat isländskt lag att spela till sig tredjeplatsen. På Cypern hittar jag tre sensationslag i Skottland, Irland och Sydkorea. Skotskorna var ett mål från att sno finalplatsen från Frankrike. Man föll dock i tredjeprismatchen på straffar mot Sydkorea, efter att Skottland missat tre av sina fyra, vilket innebar att koreanskorna bara behövde skjuta tre straffar.

Irland vann mot Schweiz, kryssade mot Sydkorea och Nya Zeeland och ledde länge mot Kanada. I den sista matchen blev det dock 2–1-förlust sedan Sophie Schmidt avgjort i 90:e minuten.
Se målen från Irland–Kanada här:

Närmast före USA var Norge den riktigt stora besvikelsen i Algarve. Norskorna föll i alla sina fyra matcher. I placeringsmatchen föll man mot Ryssland med 1–0. Den 10 april spelar Even Pellerud:s lag borta mot Belgien i VM-kvalet. Det är en lurig match, och norskorna behöver nog komma upp några snäpp på formbarometern tills dess om det skall bli tre poäng.

I Cypern cup var Finland den stora besvikelsen. Man nådde ett kryss mot Italien. Men i övrigt blev det förluster – och sista plats. Finland har dubbelmöten med Ungern i början av april. De bör man ha goda möjligheter att klara, trots sistaplatsen i veckans turnering.

Slutligen några fler läsvärda länkar om krisen i Tyresö. Här ger Dagens Nyheter en bra genomgång av läget. Där står det som jag anat, men inte varit säker på, alltså att ”att lönegarantin ska betalas tillbaka om rekonstruktionen lyckas.”

Här skriver Fotbollskanalen om att Tyresös storsponsor Prioritet Finans är förbannad på hur klubben skötts. Vd Nils Wiberg gör väldigt klart att Tyresö inte kan räkna med att få sitt sponsorskontrakt förlängt. Wiberg säger bland annat att:

”Vi går inte in i några jävla konkursbon någon mer gång. Det är en renlighetssak.”

Här är även en länk till Idrottens affärer där man ställer flera relevanta frågor. De har dock inte tillgång till hela listan med Tyresös löner, utan bara den första listan från Aftonbladet, med de nio bäst betalda spelarna. Jag har räknat ihop Aftonbladets kompletta lista, den där även två tränare är med. Enligt den har Tyresö minst en lönekostnad varje månad på 936 600 kronor. Med övrig personal lär siffran stiga en bit över miljonen. Saftigt…

Det var alla Tyresölänkar för i dag. Eller. Här är en till. Damfotboll.com har nämligen skrivit några rader om krisen, som de dock sedan försökt gömma undan. Huvudrubrikerna på sajten handlar nämligen i stället om glödheta saker som Cup Kommunal och träningsmatcher.

Skrällförlust mot Island

Sverige föll med 2–1 mot Island i matchen om tredje pris i Algarve cup. Därmed fick årets Algarve cup ett negativt slut för svensk del.

Jag har följt matchen via Alva Nilsson:s utmärkta twitterrapportering. Känslan därifrån är att den här matchen såg ut som många andra svenska landskamper mot lite sämre motstånd på senare tid, alltså att vi hade svårt att skapa målchanser mot ett defensivt disciplinerat lag.

Vilket som är det förstås inte godkänt att förlora mot Island. Inte minst då isländskorna spelar i Algarve cup med ett lag som är utan flera av deras nyckelspelare från fjolårets EM. Profiler som Sif Atladottir, Margret Lara Vidarsdottir och Holmfridur Magnusdottir saknades av olika skäl i årets Algarvetrupp. Riktigt starkt av Island att ändå besegra såväl Sverige, Norge som Kina, och sluta trea.

Harpa Thorsteinsdottir

Harpa Thorsteinsdottir

De isländska målen gjordes under den första halvlekens andra hälft genom Sara Björk Gunnarsdottir och Harpa Thorsteinsdottir. Sverige reducerade i andra halvlekens slutminut genom Antonia Göransson.

För fjärde året i rad slutar alltså Sverige fyra i Algarve cup. Det är väl totalt sett ändå ok med tanke på att vi hade USA och Japan i gruppen. Men dagens resultat ger en fadd eftersmak till turneringen.

Upp till bevis för Schough och Konradsson

Den svenska startelvan till morgondagens möte med Island ligger uppe på svenskfotboll.se. Av länken framgår att jag hade fel avsparkstid för matchen i mitt inlägg tidigare i dag.

Den här gången beror inte felet på att jag hade sökt min information på fel sätt, utan på att man under eftermiddagen har ändrat både tid och plats för matchen. Nu är det Lagos klockan 12.00 svensk tid som gäller.
Matchen är ju inte tv-sänd på någon kanal, och går inte att se – om man inte är på plats. Men förhoppningsvis kommer förbundet att erbjuda någon form av rapportering via sociala medier. Hittar jag något lägger jag upp länken här. Annars är jag rätt säker på att lägesrapporter kommer att erbjudas på den här länken.

Den startelva som gäller är: Hedvig LindahlSara Thunebro, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Elin RubenssonCaroline SegerEmmelie Konradsson, Hanna Folkesson, Therese SjögranOlivia Schough, Kosovare Asllani.

Nyheterna här är framför allt att Schough och Konradsson får chansen från start. För mig har de fortfarande väldigt mycket att bevisa på landslagsnivå. Jag tycker faktiskt att de båda borde vara tillhöra de två–tre spelare som sitter allra mest löst i den här truppen.

Emmelie Konradsson

Emmelie Konradsson

Men kul att Schough alltså är frisk och spelduglig igen. Hennes insats ihop med Asllani mot Frankrike för en månad sedan var långt ifrån succéartad. Tar duon revansch nu? När det gäller Konradsson har jag bara sett henne göra en bra insats i landslagströjan, och det var ett 45 minuter långt inhopp mot just Island i Växjö i april i fjol. Kan hon fixa en favorit i repris?

Rättelse av en bristfällig analys

Inlägget med min bristfälliga analys av Sverige–Japan visades sig ha betydligt fler brister än nödvändigt. Jag hade nämligen fel underlag för placeringsmatcherna för både Algarve och Cypern cup i går kväll.

Här är det korrekta spelupplägget för placeringsmatcherna i Algarve cup. Alla matcher spelas i morgon enligt följande:

Final: Tyskland–Japan
3:e plats: Sverige–Island (15.30)
5:e plats: Danmark–Kina
7:e plats: Nordkorea–USA
9:e plats: Norge–Ryssland
11:e plats: Österrike–Portugal

Och så här spelas placeringsmatcherna i Cypern cup:

Final: Frankrike–England
3:e plats: Skottland–Sydkorea
5:e plats: Kanada–Irland
7:e plats: Italien–Australien
9:e plats: Holland–Schweiz
11:e plats: Finland–Nya Zeeland

I övrigt noterar jag i GP att Caroline Seger tycker att den japanska straffen i går var feldömd. Hon får nog kika på reprisen och fundera över vilket domslut hon hade velat ha om en japanska hade använt handen på samma sätt i eget straffområde…

En bristfällig analys av Sverige–Japan

Sverige föll med 2–1 mot Japan, och på onsdag blir det tredjeprismatch mot Island. Min tanke var att jag skulle kunna skriva en längre analys av Japanmatchen nu i kväll.

Men Eurosport förstörde mitt tänkta upplägg. Och då tänker jag inte bara på att de inte visade matchens första 22,5 minuter. Det var ju så att jag visste att jag inte skulle kunna titta koncentrerat på matchen på jobbet, så jag hade laddat inspelningen hemma. Men eftersom sändningen flyttades från Eurosport2 till Eurosport1 spelade jag in snooker och USA–Danmark – vilket i och för sig verkar ha varit en intressant match.

Nu blev det så att jag bara kollade koncentrerat när jag hörde kommentator Marcus Bühlund höja rösten, vilket innebär att det blev ganska sönderhackat. Det jag inte kunde undgå att notera var att Linda Sembrant var inblandad i väldigt mycket. Och att Sverige återigen var starkt på fasta situationer.

När det gäller Sembrant stod hon först i positivt fokus, då hon påpassligt nickade in Therese Sjögran:s frispark till 1–0. Sembrant är riktigt vass i luftrummet, men här hade hon inte gjort mål om hon inte fått hjälp av att bollen touchade Shinobu Ohno och lurade backarna. Se det målet på det här klippet.

Tyvärr hamnade Sembrant i fokus även vid båda målen i negativ riktning. Vid 1–1 var det dock en riktigt svag hemåtpassning från Jessica Samuelsson som var största problemet.
Dock blev Sembrants bristande snabbhet högst påtaglig i löpduellen med Yuki Ogimi. Sembrant var verkligen chanslös, och såg inledningsvis nästan ut att stå still. Ogimi är en av världens bästa spelare, och får inte bjudas på frilägen. Se 1–1-målet här.

Ogimi är för övrige en smart spelare, och jag såg hur hon efter det målet ofta sökte sig in på ytan bakom Sembrant. Det var nära att ge ett friläge till just efter 1–1.

Med 13 minuter kvar hade Sverige två jättelägen att avgöra. Först en dubbelchans när först Aya Miyama nickade i egen stolpe, och sedan Lotta Schelin var nära att slå in returen. Sedan när Schelin gav inhopparen Antonia Göransson öppet läge från straffpunkten. Avslutet gick dock rakt på japanska målvakten Ayumi Kaihori.

Det blev i stället Japan som avgjorde i slutminuterna. Bollen träffade Sembrants hand, och straffen är odiskutabel. Se själv på det här klippet. Carola Söberg var nära att rädda Miyamas skott. Fast bara nära. Japan vann med 2–1, och spelar final.
Sverige möter alltså Island i tredjeprismatchen. Isländskorna vann mot Kina med 1–0 efter att Fanndis Fridriksdottir avgjort i 91:a minuten. Det sämsta med att Sverige missade finalen är att det bara är den som är tv-sänd. Vi kommer alltså inte att få se onsdagens landskamp. Tråkigt.

Fanndis Fridriksdottir

Fanndis Fridriksdottir

* Annars var ju Danmarks 5–3-seger mot USA dagens stora bomb i damfotbollsvärlden. Danskorna gjorde alltså totalt fem mål på alla sina fem matcher i EM. USA hade aldrig förr släppt in fem mål i en landskamp. Aldrig på 29 år och 530 landskamper.
Hur det svaga danska laget kunde lyckas med bedriften är en gåta. Men svaret på den gåtan har jag ju inspelat, så jag skall alldeles strax kolla in det.

Dagens resultat innebär att det blir följande placeringsmatcher i Algarve cup:

Den här uppställningen är felaktig, se nästa inlägg:
Final: Tyskland–Japan
3:e plats: Sverige–Island
5:e plats: Danmark–Nordkorea
7:e plats: Kina–Ryssland
9:e plats: USA–Österrike
11:e plats: Norge–Portugal

I Cypern cup fortsätter Sveriges VM-kvalmotståndare Skottland att imponera. I dag vann man med 4–2 mot Australien efter tre mål av Vittsjös Jane Ross. Skotskorna var ytterst nära en finalplats. Men när Wendie Renard gjorde 3–0 för Frankrike mot Holland i 94:e minuten mot Holland så snodde fransyskorna finalplatsen på målskillnad. Så här spelas placeringsmatcherna i Cypern cup:

Den här uppställningen är felaktig, se nästa inlägg:
Final: Frankrike–England
3:e plats: Skottland–Kanada
5:e plats: Australien–Sydkorea
7:e plats: Italien–Irland
9:e plats: Holland–Schweiz
11:e plats: Finland–Nya Zeeland

* Tyresö fick i dag sin rekonstruktion godkänd. Om det går att läsa här.

* I dag vann F19-landslaget med 1–0 mot Skottland i spanska La Manga. Segerskytt var inhopparen Tove Almqvist. Här är ett klipp från den matchen:

Här är även ett klipp från helgens 3–3-möte med USA. Slutsatsen man lätt drar av att titta på det här klippet är att laget är ojämnt. För precis lika vassa som lagets toppar är offensivt, lika darriga är backarna i defensiven:

* Mitt under Algarve cup offentliggörs en kontroversiell övergång i Tyskland. Landslagsbacken Babett Peter lämnar nämligen serieledande Frankfurt efter säsongen för Wolfsburg.

Tankar kring startelvan mot Japan

I morgon 15.40 gör Sverige och Japan upp om ena finalplatsen i Algarve cup. Även om Sverige vinner gruppen på kryss måste japanskorna räknas som klara favoriter.

Japan vilade ju i princip hela sin startelva mot Danmark i fredags, och har ett piggt lag. Sverige kommer däremot att tvingas vila flera av sina nyckelspelare helt eller delvis.

Charlotte Rohlin

Charlotte Rohlin

Helt saknas nämligen Charlotte Rohlin (blödning i höften) och Kosovare Asllani (sliten). Dessutom verkar det troligt att både Nilla Fischer och Caroline Seger byts ut i halvtid. Eventuellt kan en av dem spela 60 minuter, men längre speltid känns inte ansvarsfullt, med tanke på hur mycket de redan spelat i turneringen. Förbundskapten Pia Sundhage säger så här till förbundets hemsida:

”Vi får helt enkelt känna av under matchens gång vilka byten vi kommer att göra. Visst tusan vill vi vinna och gå till final, men det får inte bli till vilket pris som helst.”

Linda Sembrant går in på Rohlins plats. Det innebär att vi får ett lite långsammare mittförsvar. Det behöver dock inte betyda så mycket. För även om Japans spelare är kvicka, så är deras forwards inga sprinters.
Asllanis ersättare blir Sofia Jakobsson, som flyttar upp från mittfältet. Cloppenburgforwarden har gjort en bra turnering som kantspelare. Det blir intressant att se om hon även kan göra positiva avtryck som forward.

Hanna Folkesson

Hanna Folkesson

På mittfältet blir det två förändringar. Lina Nilsson och Hanna Folkesson går in för Jakobsson och Lisa Dahlkvist. Det gör att lagdelen totalt sett blir lite mer defensivt balanserad. Men det här känns ändå ganska intressant offensivt sett, då både Nilsson och Folkesson är bollsäkra, vilket borde kunna innebära att vi blir bättre på att hålla i bollen. Däremot skall vi nog inte räkna med så många centrala djupledslöpningar i morgon.

Carola Söberg

Carola Söberg

Slutligen så får Carola Söberg chansen att göra sin andra landskamp. Kul för henne. Men jag ser inte henne som en A-landslagsmålvakt. Hon är 31 år, orutinerad på den här nivån – och hon darrade i de avgörande matcherna i fjolårets damallsvenska. Tyvärr är hon knappast en spelare jag vill se i vårt mål i ett stort mästerskap.
Jag hoppas givetvis att jag har fel, och Söberg gör succé. Men jag hade hellre sett att man vågade släppa fram någon av de yngre svenska målvakterna. I det här fallet hade jag velat se Stephanie Öhrström mellan stolparna. Genom att hålla fast vid de som passerat 30 tycker jag att våra förbundskaptener gör lite av ett självmål.

Här är hela startelvan: Söberg – Jessica Samuelsson, Fischer, Sembrant, Elin Rubensson – Seger – Nilsson, Folkesson, Therese SjögranLotta Schelin, Jakobsson.

Matchen sänds direkt på Eurosport 2 med sändningsstart 15.30. Dessutom sänder Eurosport i morgon USA–Danmark 16.00 och Tyskland–Norge 18.30.

Comeback av Emma Berglund

Helgens träningsmatcher är mer ointressanta än vanligt, eftersom alla lag är brandskattade på sina A-landslagsspelare på grund av cuperna i Algarve och Cypern. Dessutom är ju F19-landslaget i La Manga, vilket gör att flera klubbar bara har tillgång till tunna trupper för tillfället.

Emma Berglund

Emma Berglund

Men en riktigt kul nyhet har noterats i dag, och det är att Emma Berglund gjorde comeback för Umeå IK i dag. Knappt elva månader efter sin korsbandsskada gjorde landslagsbacken ett inhopp i UIK:s 3–0-seger mot Umeå Södra.

Hur det var berättar hon själv i det här klippet.

Några andra resultat från i dag är Hammarby–Eskilstuna 1–1 och Kif Örebro–Qbik 1–0.

Men som sagt, det är landslagen som står i fokus den här helgen. Och när man tittar genom höjdpunkterna från Sveriges 1–0-seger mot USA blir det rätt uppenbart att amerikanskorna hade ett vansinnigt stort övertag i öppna målchanser efter paus.

Riktigt så stort upplevde jag inte det när jag såg matchen. Men sannolikt var det faktumen att vi var i ledning, och att amerikanskorna var stressade, som gjorde att man ändå upplevde det som att vi hade hyfsad kontroll.

Så här ser det ut när Svenska Fotbollförbundet har valt sina höjdpunkter:

Och här är det US Soccer som har valt sina höjdpunkter:

Den största skillnaden mellan klippen är hur de har filmats. Det är tydligt att den svenska kameran inte i första hand är på plats för att serva en vanlig tv-publik, utan för att lagledningen skall kunna kolla hur olika spelare rör sig i olika situationer.

Innan jag lämnar Sverige–USA för nu så är här en intervju med Pia Sundhage. Den är intressant för att hon tycker att Sverige ”måste vara smartare i ett VM”, men kanske framför allt för uttalandet om Hedvig Lindahl:

”Hon skapar sådant lugn. Det kan också bli en världsmålvakt.”

Lindahl var verkligen jättebra mot USA, och får väl anses vara en världsmålvakt. Men jag kan ändå inte säga att jag får känslan av att hon skapar ett lugn i backlinjen. Jag är i alla fall inte lugn framför tv:n när alla gånger när hon är ute på vådliga utflykter i och kring straffområdet.

* Sverige mötte för övrigt USA även i dag. Det var F19-landslaget som i La Manga gick upp till en 3–0-ledning efter två mål av Stina Blackstenius och ett från Lina Hurtig. Men tre amerikanska mål de sista 25 minuterna gjorde att det inte blev en ny svensk seger. Men 3–3 är ändå ett bra resultat.

En spelare som håller F19-åldern är Marija Banusic. Hon var ju dock med U23 i La Manga tidigare veckan. Jag noterade dock att hon fick noll spelminuter i de tre landskamperna. Någon som vet om hon var skadad, eller bara petad? Om det var det senare undrar jag lite hur förbundsfolket tänkte. För det hade väl i så fall varit bättre för alla parter om hon spelats in i F19-laget inför deras EM-kval?

* Sverige har tappat ännu en spelare till ett annat land. AIK:s 19-åring Eldina Ahmic har nämligen valt att spela för Bosniens landslag. Hon blev målskytt i sin debut i veckan. Då vann Bosnien med 2–1 mot Slovenien. I Bosniens landslag fanns redan tidigare en svenska, nämligen Iris Kadric från Herrljunga.

Det har blivit modernt för svenska talanger att välja andra länder. Nyligen tappade vi ju Sunnanås målvakt Susanne Nilsson till Serbien.

* Slutligen en genomgång av gårdagens resultat från Algarve och Cypern. Jag har försökt att hitta så många bilder som möjligt. Här är de, med Algarve först:

* Japan–Danmark 1–0

Japan ställde upp med ett B-lag mot Danmark. Bara tre spelare var kvar i den japanska startelvan från USA-matchen. Jag såg Eurosports eftersändning i går kväll, och det här var verkligen ingen rolig match. Japan vann dock rättvist efter mål av Mana Iwabuchi, som kallas Manadona av vissa. Jag gissar att Japan kommer med bästa elvan till matchen mot Sverige på måndag. Och med tanke på hur många spelare som Norio Sasaki kunde vila i går så måste Nadeshiko räknas som favoriter till att ta finalplatsen. Mer om matchen finns att läsa här.

Apropå Sasaki och coachning chockade han i matchen mot USA genom att byta vänsterback i 38:e minuten. Undra hur utbytta Saori Ariyoshi (som ersattes av Megumi Kamionobe) tog den smällen?

* Tyskland–Kina 1–0

Anja Mittag avgjorde på slutet, framspelad av Sara Däbritz. Tyskorna vann helt rättvist, även om Kina stod emot bra, och det dröjde länge innan segermålet föll. Känslan är att Kina efter flera års svacka återigen håller på att bygga ett lag som kan skaka om lagen i världstoppen.

* Island–Norge 2–1

Harpa Thorsteinsdottir blev segerskytt i slutminuterna i Rosengårdmålvakten Thora Helgadottir:s landskamp nummer 100. Helgadottir har ju varit skadad under försäsongen, men kunde alltså spela mot Norge.

Här är en intervju på isländska med henne, gjord efter matchen:

* Portugal–Ryssland 1–3

* Nordkorea–Österrike 2–0

Cypern cup: 

* Frankrike–Australien 3–2

* Skottland–Holland 4–3

Jag skrev förra helgen om att Potsdamspelaren Lisa Evans är i toppform. Det visade hon mot holländskorna genom att göra ett tvättäkta hattrick i den första halvleken. Holland närmade sig, men Jennifer Beattie satte segermålet i den andra halvleken. Kul för Beattie som ju var sista spelare på Frankrikes kvittering i onsdags.

* England–Finland 3–0

* Kanada–Italien 3–1

* Irland–Sydkorea 1–1

Chelseaförvärvet Ji So-Yun har gjort båda Sydkoreas mål på Cypern. Här är ett klipp med det från Irlandsmatchen:

Och här är även ett klipp från onsdagens match mellan Sydkorea och Schweiz (1–1), där So-Yun drog in en snygg volley till 1–1.

* Nya Zeeland–Schweiz 1–2

Sverige–USA 1–0

USA har numera förlorat under Tom Sermanni. Det syntes tydligt på Pia Sundhage hur viktigt det var för henne att få tillfoga sin tidigare arbetsgivare den första förlusten på två år. Sviten stannade på 42 matcher, och Sundhages leende från bänken när matchklockan visade 90.30 var årets bredaste hittills.

Den första halvleken var alltså lysande från svensk sida. Den andra var inte lika bra spelmässigt sett, utan det handlade om 45 minuters kamp. USA skapade egentligen så många chanser att man borde ha gjort något mål. Men när ingen svensk back offrade sig stod Hedvig Lindahl i vägen. Hon gjorde ett par helt avgörande räddningar på slutet.

Hedvig Lindahl

Hedvig Lindahl

Jag blev lite orolig när Sundhage bytte mittback i halvtid. Ut gick Charlotte Rohlin, och in kom Linda Sembrant. I och med det bytet tappade vi snabbhet i mitt försvaret. Men även om vi var illa ute ett par gånger så klarade vi alltså nollan. Och även om oavgjort hade varit mest rättvisande sett till chanserna så behöver Sverige inte be om ursäkt för dagens seger.

Alla svenska spelare var bra. De som är värda överbetyg är Lindahl, Nilla Fischer, Elin Rubensson, Caroline Seger, Sofia Jakobsson, Kosovare Asllani samt målskytten Lotta Schelin.

Att vi skulle ha sex poäng efter två matcher i Algarve hade jag aldrig gissat. Inte med tanke på hur laget presterat det senaste halvåret.

Det som har hänt med landslaget sedan överkörningen i Amiens för en månad sedan är framför allt att Seger har hittat rätt i den defensiva mittfältsrollen. I de här två senaste matcherna har hon varit precis så bra som jag tyckt att hon borde kunna vara. Hon har nått en nivå hon inte varit i närheten av under de senaste åren. Kul.

Och jag tror faktiskt att det finns mer att ta av. För med lite mer vana i positionen kan nog Seger fila bort de små skavanker som hon fortfarande har. I dag reagerade jag exempelvis på hur hon klev upp högt på den amerikanska planhalvan för att försöka chansbryta efter 54 minuter. Det i ett läge där hon bara hade tre svenska spelare bakom sig, och de var alla placerade på mittlinjen. Effekten blev en amerikansk kontring där vi under en kort period var tre mot fem. Den typen av chansbrytning kan man göra i slutet av matchen – om man är i underläge.

Men totalt sett var Seger lysande – en tveklös femma.

Caroline Seger

Caroline Seger

Att besegra världsettan är ju alltid kul. Men det roligaste med det här är att Sundhage och laget nu har något att bygga ifrån. På kort tid har flera bitar fallit på plats i det spelmässiga pusslet. Det var väldigt viktigt.

När man värderar segern skall man minnas att USA är ganska rejält skadedrabbat, och bland annat saknar viktiga toppspelare som Alex Morgan, Lauren Holiday och Shannon Boxx i Algarve. Dessutom har Tobin Heath precis kommit tillbaka från skada, och Sydney Leroux var krasslig.
Men för Tom Sermanni var nog den här matchen ändå en väckarklocka. Jag tycker att han sveks av sina etablerade spelare. Abby Wambach var direkt usel. Men även Ali Krieger, Megan Rapinoe och Christie Rampone gjorde riktigt bleka insatser.

De få glädjeämnena i USA:s lag var nykomlingarna Morgan Brian och Sarah Hagen. Brian är en smart spelare, som knappt slår bort en passning. Och Hagen lyckades i sin debut skapa typ tre gånger så mycket på nio minuter som Wambach gjorde på 81.

Intressant var att se vilken irritation och frustration som amerikanskorna visade på slutet. Carli Lloyd var en av dem som verkligen ville vinna. Men ambitionen gjorde henne så aggressiv att hon verkade vilja sparka och slå varenda svenska som kom i hennes väg. Och Wambach hade ett gallskrik som gick rakt igenom tv-rutan.
Till det kan man koppla ett konstaterande om att det svenska laget tog riktigt god tid på sig vid varje inkast och frispark på slutet. Det var förstås taktiskt smart. Precis lika smart som det var av Tyskland att spela på klockan i slutet av EM-semifinalen i fjol. Ni minns väl hur det lät då…

Slutligen är här ett klipp med Lindahls fina straffräddning. Och här är ett med Schelins segermål.

För nu är det dags att bänka sig igen. För snart är det avspark i Tyskland–Kina på Eurosport 2. Och 21.45 skall Eurosport 1 visa Japan–Danmark i efterhand.

Bästa svenska halvleken på länge

Sverige leder mot USA med 1–0 i halvtid – och där jag sitter i tv-soffan har jag ett leende på läpparna.

Inte framför allt för resultatet, utan för att halvlekens sista 30 minuter är de bästa jag har sett Sverige göra på mycket, mycket länge. Under den perioden har det varit mycket god defensiv kontroll, och vi har faktiskt styrt spelet.

Den första kvarten var inte dålig, fast inte heller bra. Då var det darrigt, och USA hade press på oss. En som darrade var Hedvig Lindahl. Hon hade flera dåliga passningar med fötterna, och var vådligt ute i några utrusningar.

Ändå var det Lindahl som vände matchen åt oss. I den 17:e minuten limmade hon nämligen en straff från Abby Wambach på ett riktigt snyggt sätt. Även om skottet inte var hårt, var det välplacerat ute vid stolpen. Så Lindahls räddning höll allra högsta klass.

Sedan dess har USA i princip inte skapat en enda riktig målchans. Sverige däremot har gjort mål. Det föll i 24:e minuten, och var Sofia Jakobsson:s förtjänst. Hon snodde bollen av Ali Krieger på vår vänsterkant, och slog sedan ett fint inlägg. Lotta Schelin kunde enkelt styra in bollen med huvudet. Ett fint mål.

Straffen var förresten otroligt billigt dömd. Även om Charlotte Rohlin lätt sparkade Amy Rodriguez över vaden i ett förstaläge så borde det inte innebära signal. För när domaren blåste gjorde Linköpingsbacken ju en klockren brytning.
Upprinnelsen till straffen var dock intressant. När Wambach nickskarvade mot Rodriguez hade Rohlin en riktigt dålig fotställning, vilket gjorde att hon i sin vändning tappade flera meter på Rodriguez. Situationen kan nästan användas som instruktionsvideo för hur man inte skall stå vänd i en motsvarande situation.

45 minuter återstår, och USA kommer säkert att göra allt för att vända. Minns att Sverige ledde med 1–0 i halvtid mot amerikanskorna även i fjolårets Algarve cup. Då blev det 1–1 – ett resultat som innebar amerikansk gruppseger. I år kan inte USA vara nöjt med kryss. Så det blir intressant att se hur Tom Sermanni coachar för att få till en vändning.

För lätt blir det inte. Jämfört med fjolårets match känns Sverige klart starkare, samtidigt som USA är sämre. Jag tyckte redan i Japanmatchen att det saknades sedvanlig spets i det amerikanska laget. Den känslan har förstärkts i dag. Dessutom är det ovanligt rörigt i den amerikanska backlinjen.

Så matchens sista 45 minuter kommer att bli riktigt intressanta.

Schelin är Sundhages enda ändring

Till tio elftedelar ger Pia Sundhage spelarna från startelvan mot Danmark nytt förtroende i morgon mot USA.

Enda förändringen är att Antonia Göransson får ge plats för Lotta Schelin. Det blir Schelins första match sedan 18–0-segern mot Pontallier i cupen den 25 januari. Sedan dess har hon plågats av en skada i framsidan av vänster lår. Nu är det alltså dags för comeback för svensk damfotbolls stora affischnamn.

Jag kan inte säga att jag är överraskad av något i elvan, utan det var rimligt att ge samma spelare förtroendet som mot Danmark. Intressant dock att Sofia Jakobsson går före Göransson i kampen om ena kantplatsen.

Det skall även bli väldigt intressant att se hur det svenska laget klarar sig mot vassa USA. Matchen kommer framför allt att bli ett väldigt bra test på defensiven. Men det blir även spännande att se om vi kan få till ett bra kontringsspel. För att vi skall kunna föra matchen under perioder känns inte troligt. Matchen startar 14.30 och sänds av Eurosport 2. Sändningen startar klockan 14.15.

Här är hela elvan: Hedvig LindahlJessica Samuelsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Elin RubenssonCaroline Seger – Jakobsson, Lisa Dahlkvist, Therese Sjögran – Schelin och Kosovare Asllani.

Eurosport 2 sänder även Tyskland–Kina i morgon. Den sändningen startar 17.00. Finns det någon mer direktsänd match i morgon kommer jag att lägga upp länken här. I efterhand skall Eurosport även sända Japan–Danmark under kvällen. Den sänds på Eurosport 1 med start 21.45.

Största glädjeämnena var Seger och Asllani

Sverige slog Danmark i Algarve cup med 2–0 efter att ha haft närmast 100-procentig defensiv kontroll. Visst låter det bra?

Och det fanns mycket positivt att ta med sig från gårdagens landskamp. Framför allt tänker jag på effektiviteten vid fasta situationer, och på försvarsspelet.

Men jag tänker även på ett par individuella insatser. De två spelare som gladde mig mest var Kosovare Asllani och Caroline Seger. Precis som i PSG:s match i helgen så visade Asllani att hon är i väldigt god form för tillfället. Hon har bra intentioner i princip varje gång hon får bollen.

Jag känner att jag ofta gnäller på, och ifrågasätter Caroline Seger. Men i går tyckte jag från min plats framför tv:n att hon gjorde en väldigt bra match, där hon i perioder hittade in med flera fina passningar till rättvända medspelare. Det var tydligt att danskorna låg tätt på henne, och försökte minimera hennes tid med bollen. Men jag tyckte att hon löste det väldigt bra genom att ibland hålla sig borta från spelet en stund, för att spela en större roll en stund senare.
Jag fick uppfattningen att hon verkligen sökte att hitta rättvända medspelare – vilket var fantastiskt roligt att se. Jag tycker ju att hon ofta annars har sökt mer eller mindre meningslösa uppspel på felvända, och markerade medspelare.

Det är väldigt svårt att få en helhetsbild från tv:n. Men min uppfattning var att balansen på det svenska mittfältet totalt sett var riktigt bra. Lisa Dahlkvist får ofta mycket kritik för sitt korta passningsspel. Så även på Eurosport i går. Och det stämmer ju att hon är en svag passningsspelare när hon hamnar under press. Men känslan i går var att hennes enorma löpvilja gott och väl vägde upp bristerna.
Med Dahlkvist i den offensiva rollen har vi en central mittfältare som fullföljer sina löpningar i offensiven, och som inte fuskar en millimeter i defensiven.

Min känsla var att den svenska backlinjen framför allt skall tacka Dahlkvist för att det blev en lugn dag på jobbet.

Jag tyckte egentligen inte att någon av spelarna i startelvan var underkänd. Elin Rubensson:s passningsspel var dock svagt inledningsvis. Sedan slog hon en utmärkt frispark, som jag först trodde gick rakt in i mål. Det verkar väl dock som att Charlotte Rohlin hade en liten touch, och skall stå som målgörare.

Bland inhopparna gladdes jag mest av Emma Lundh, som var pigg och tog initiativ. Kul att se. Jag har ju varit lätt negativ till uttagningen av henne, men fortsätter hon att göra så bra inhopp kommer jag med glädje att omvärdera min uppfattning.

Nu har jag varit väldigt positiv. Och 2–0 mot Danmark är förstås positivt. Fast var det svenska spelet verkligen så fantastiskt?

Svaret på frågan är väl egentligen nej. Det som var fantastiskt var de fasta situationerna och den defensiva kontrollen. Jag kan bara erinra mig två danska lägen på 90 minuter. Jag tänker dels på Nadia Nadim:s skott ur halvdålig vinkel i den andra minuten, och samma spelares ”halva friläge” i den 58:e. Och inget av de båda lägena blev egentligen riktigt farligt.

Här kan man dock fråga sig hur mycket det berodde på svensk skicklighet, och hur mycket som berodde på dansk oförmåga. För nog var det danska laget utan spelare som Line Röddik Hansen, Katrine S Pedersen, Julie Rydahl Buhk och Pernille Harder riktigt, riktigt svagt?
Ett mer tydligt svar på den frågan får vi i den två kommande matcherna när danskorna ställs mot Japan och USA.

Det är ju samma motståndare som väntar för Sverige i de kommande matcherna – fast förstås i omvänd ordning. Frågetecknet inför de båda matcherna är vår förmåga att skapa chanser i vanligt spel.
Vad jag kan minnas bara vi lyckades spela till oss två på 90 minuter i går. Och av dem är bara en med på det här klippet:

Den andra jag tänker på Emmelie Konradsson:s läge, där hon var helt ensam i straffområdet – men sköt högt över.

Bristerna i att skapa målchanser i det uppställda spelet doldes ju väl i går genom att de fasta situationerna var så vassa. Till och med de många korta hörnorna skapade ju ofta oreda i det danska straffområdet, och vi kunde ju faktiskt har gjort något mål till på fasta situationer.

Slutligen tillbaka till Caroline Seger. Det jag tycker är mest intressant i de två kommande matcherna är att se om hon kan klara rollen lika bra mot bästa möjliga motstånd. I den här positionen får man ju inte bjuda på något, vilket gör att man måste försöka spela med ganska stora marginaler.
Det är ju ganska typiskt att Nadims ”halva friläge” uppstår genom att Seger missar en brytpassning. Alla har givetvis rätt att missa passningar. Men det är mer eller mindre kostsamt på olika positioner. Och i ett 4-1-3-2-spel blir det jobbigt om ”ettan” slår offensiva passningar rakt till motståndare.

Dessutom är det ju så att risken ökar med kvaliteten på motståndet. Lag som USA och Japan bör man ju inte bjuda på kontringsläge i situationer där vi är på väg uppåt med laget. Så mitt fokus i morgon kommer att ligga på hur Seger hanterar sitt risktagande.

* I övrigt i Algarve noterades följande resultat i går:

Japan–USA 1–1

Tyskland–Island 5–0

Norge–Kina 0–1

Ryssland–Nordkorea 1–2

Portugal–Österrike 3–2

Och på Cypern spelades följande matcher:

Frankrike–Skottland 1–1

Holland–Australien 2–2

Kanada–Finland 3–0

England–Italien 2–0

Nya Zeeland–Irland 1–1

Schweiz–Sydkorea 1–1

Det mest intressanta resultatet är väl utan tvekan att Sveriges VM-kvalmotståndare Skottland lyckades ta poäng av Frankrike. Dessutom efter att ha gjort båda målen. Starkt av skotskorna, för vi minns ju hur det gick för oss mot Frankrike för några veckor sedan.

* I skymundan i går avslutades U23-turneringen i La Manga genom att Sverige spelade 2–2 mot Tysklands F20-landslag. Alltså det tyska lag som skall till F20-VM i Kanada under sensommaren. Mimmi Larsson och Jonna Andersson var svenska målskyttar:

En startelva att glädjas åt

Det verkar som att det kan finnas ett slags kryphål i reglerna kring ekonomiska missförhållanden som gör att Tyresö kommer att slippa tvångsnedflyttning – om de lyckas rekonstruera sitt bolag.

Till synes så gäller bara tvångsnedflyttning vid konkurs – både av förening och AB – och vid ackord inom förening. Vid ackord inom AB verkar det inte hända något. Tyresö ser alltså ut att räddas av att man har drivit elitverksamheten i ett AB de senaste åren.

Frågan är om de som skapade reglerna hade tänkt att elitlag skulle kunna slippa tvångsnedflyttning genom den här lösningen. Vilket som är det här förstås bra för Tyresö.

Nu till roligare saker, som sport – och landslaget. Startelvan till morgondagens möte med Danmark ligger uppe på svenskfotboll.se. Den ser ut så här: Hedvig LindahlJessica Samuelsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Elin RubenssonCaroline SegerSofia Jakobsson, Lisa Dahlkvist, Therese SjögranAntonia Göransson, Kosovare Asllani.

Det är en elva som glädjer mig på många sätt. Jag gillar valet av ytterbackar, att Seger är placerad i den släpande rollen samt att Göransson testas som forward. Dessutom tror jag att Dahlkvist kan vara en tillgång i sin offensiva roll. Där är det minnena från hennes fina djupledslöpningar under VM 2011 som kommer upp på näthinnan.

Efter EM hackade vårt svenska landslag sig fram under hösten. Nu är det dags för en nystart. Jag förväntar mig inga spelmässiga underverk, men jag tycker att Pia Sundhage har gjort så mycket det går med de tillgängliga spelarna.
Däremot känns det som att bänken är den tunnaste landslaget har haft på mycket länge. Det är inte många spelare där som man känner kan förändra en matchbild.

Men startelvan är som sagt intressant, så det blir riktigt kul att se vad laget kan uträtta i morgon.

Om det svenska laget famlade under avslutningen av fjolåret var hösten rena raset för morgondagens motståndare, Danmark. I VM-kvalet kryssade danskorna borta mot svaga Serbien – och man förlorade hemma mot Schweiz.
Nu får man dessutom klara sig utan nyckelspelarna Katrine S Pedersen och Pernille Harder. Den nya danska förbundskaptenen Nils Nielsen står inför en riktigt tuff utmaning i sitt lagbygge.

Även om vi har många skador känns Sverige som klara favoriter i morgon. Matchen startar 19.00 – och direktsänds av Eurosport.

För alla er som älskar damfotboll på allra högsta nivå finns det dock en godbit redan tidigare på dagen. 13.30 direktsänder nämligen Eurosport även USA–Japan från Algarve cup, alltså mötet mellan lagen som spelat mot varandra i de senaste OS- och VM-finalerna. På pappret blir det inte så mycket bättre än så.

Några fler matcher från Algarve och Cypern kommer att vara tv-sända. De länkar jag hittar kommer jag att lägga upp dem här. Håll utkik. Den enda jag hittat hittills är Tyskland–Island (avspark 16.00)

Dålig dag för Göransson och Rosengård

Turbine Potsdam vann i dag borta mot Jena med 2–0 och tillbringar natten allra högst upp i Frauen-Bundesligas tabell.

Antonia Göransson

Antonia Göransson

Glädjande för svensk del var att Antonia Göransson fick chansen från start i Potsdam i dag. Mindre glädjande var att hon inte tog den.
Vår svenska landslagsspelare var klart sämsta kantspelare i laget, och hon blev också utbytt i halvtid.

Göransson konkurrerar i första hand med Lisa Evans, Genoveva Anonma och Natasa Andonova om ytterpositionerna. Av dem står Evans för tillfället i särklass. Hon var planens klart bästa spelare i dag, och är gjuten i startelvan. Anonma, som ersatte Göransson, gjorde 2–0-målet, och såg klart mycket piggare ut än svenskan. Faktum är att även Andonova, som bara fick spela ett par minuter, hann uträtta mer matnyttigt än Göransson.

Kommentatorn på DFB-tv sa att Göransson är en utmärkt fotbollsspelare, som dock lider av problem med den mentala biten. Även om jag ibland också undrar över hennes speluppfattning så kan det kanske ligga något i det, att det alltså är psyket som inte är tillräckligt starkt. I så fall är det läge både för klubb och landslag att omgående börja hjälpa Göransson med mental träning.

Så till själva matchen. Totalt sett var det en ganska tråkig historia. Julia Simic gav omgående Potsdam ledningen på ett ganska billigt sätt. Resten av matchen spelade gästerna ett riktigt stabilt och säkert försvarsspel, och man hade egentligen inte en enda målchans mot sig. Offensivt var två mål en väldigt bra utdelning eftersom man inte skapade speciellt mycket. Här är ett klipp med höjdpunkter från matchen.

Segern innebär att Potsdam nu är två poäng före Frankfurt i tabellen. Men Frankfurt har en match mindre spelad, och kan återta serieledningen genom hemmaseger mot Freiburg i morgon.

* Apropå landslaget är här en tv-intervju med Lilie Persson inför Algarve cup. Det är väl inga sensationer hon säger, men ändå intressant att höra att landslagsledningen nu jobbar stenhårt på att arbeta in det nya 4-1-3-2-systemet.
En fråga jag saknade var hur de skall få in Caroline Seger i systemet. Jag tycker inte att hon i nuläget passar i någon av mittfältsrollerna. Skall hon kunna bidraga med något till spelet framöver måste hon nog lära sig att ha hand om den defensiva rollen.

* U23-landslaget inledde turneringen i La Manga med att spela 1–1 mot England. Den svenska kvitteringen kämpades in på övertid av inhopparen Elin Bragnum från AIK. Evertons Nikita Parris hade nickat in engelskornas ledningsmål en kvart tidigare. Se målen här:

https://www.youtube.com/watch?v=o-b88xCt1Gw

* Dagens match i Svenska cupen blev en riktig skräll. Kif Örebro vann nämligen med 2–1 i Malmö mot FC Rosengård i hemmalagets allra första tävlingsmatch under sitt nya namn. Sarah Michael blev segerskytt i matchens slutminuter. Innan dess hade Sanna Talonen gjort 0–1 i första halvlek, och Sara Björk Gunnarsdottir kvitterat i andra.

Sarah Michael

Sarah Michael

Även om man undrade lite över Rosengårds form efter förlusten mot ryska Zvezda senast, och man visste att Örebro skulle växa när de får in några flera av sina utländska spelare, så hade jag aldrig tippat en tvåa.

* Mästarinnorna föll alltså. Och inte heller fjolårets SM-tvåor Tyresö vann i dag. Utan laget spelade 2–2 mot norska Arna-Björnar i en träningsmatch. Madelaine Edlund och Marta Vieira da Silva var Tyresös målskyttar.

I två andra träningsmatcher vann både Linköping och Eskilstuna med 1–0 mot AIK respektive Sirius. Renee Slegers blev LFC:s segerskytt på straff, och Felicia Karlsson gjorde Eskilstunas målskytt.

* För ett tag sedan berättade jag om att före detta Dalsjöfors-, Jitex- och Hovås/Billdalsspelaren Nanna Jansson var klar för skotska Celtic. Samma sak gäller även för Stenungsundsbördiga Pernilla Johansson – senast också i Hovås/Billdal. I helgen har duon skrivit på, och här finns en intervju med ”de svenska stjärnorna” från Celtics hemsida.

* Så till Frankrike, där jag såg stora delar av PSG:s seger mot Guingamp – matchen slutade 4–0 efter 2–0 i halvtid. Kenza Dali blev tremålsskytt. Båda hennes mål före paus var skott som ändrade riktning på motståndarförsvarare. Hennes sista, 4–0 kom på assist från Kosovare Asllani.
Svenskan spelade hela matchen, och var även delvis inblandad i Dalis två första mål. Asllani började på vänsterkanten, och var ok där. I samband med att Tobin Heath byttes in i mitten av den andra halvleken flyttades Asllani in centralt, fick mer boll – och stod för flera riktigt fina aktioner.

Lyons match sköts upp. Däremot vann Juvisy med 4–1 mot Soyeaux. Gaetane Thiney blev tvåmålsskytt och leder nu skytteligan i eget majestät. För tabellen innebär resultaten att PSG nu är jämsides med Lyon, medan Juvisy skuggar tre poäng bakom. Dock har ju Lyon klart bättre målskillnad, och framför allt en match mindre spelad.

* Alldeles nyss lottades U20-VM. De fyra grupperna föll ut så här:

Grupp A: Kanada, Ghana, Finland och Nordkorea.
Grupp B: Tyskland, USA, Kina och Brasilien.
Grupp C: England, Sydkorea, Mexiko och Nigeria.
Grupp D: Nya Zeeland, Paraguay, Frankrike och Costa Rica.

Det innebär öppningsmatch mellan Kanada och Ghana den 5 augusti. För Finland blev det en tuff lottning. För de europeiska lagen blev lottningen klart bäst för Frankrike. Den platsen skulle nog finskorna gärna ha bytt till sig.

Japan inför Algarve och utlänningar i NWSL

Årets Algarve och Cypern cup är extra viktiga för de asiatiska lagen. De skall ju nämligen spela slutspel i Asiatiska mästerskapen, vilket även räknas som VM-kval, i mitten av maj.

I fjol åkte Japans landslag Nadeshiko till Algarve med ett lite yngre, och mer orutinerat lag än de haft i de senaste VM- och OS-turneringarna. När förbundskapten Norio Sasaki häromdagen presenterade årets Algarvetrupp innehöll den däremot alla de välbekanta namnen.

I truppen, som bland annat skall möta Sverige, finns bland annat målvakterna Ayumi Kaihori och Miho Fukumoto, backarna Yukari Kinga, Azusa Iwashimizu, Saki Kumagai och Aya Sameshima, mittfältarna Homare Sawa, Kozue Ando, Asuna Tanaka, Aya Miyama, Nahomi Kawasumi, Mizuho Sakaguchi samt forwardsen Yuki Ogimi, Shinobu Ohno och Megumi Takase.

Det är alltså exakt de spelare som nådde final både i VM och OS. Noterbart här är att den japanska startelvan klarat sig väldigt bra ifrån skador de här senaste åren. Man frågar sig om det bara är tur, eller om vi i Sverige exempelvis kan lära oss något av japanskorna?

Dessutom frågar man sig om det inte någon av de yngre spelare som coach Sasaki släppte in i fjol är redo att att matchas in i startelvan. Den frågan fick man delvis svar på i den här artikeln från Japans fotbollsförbunds hemsida.

Sasaki och Sakaguchi

Norio Sasaki och Mizuho Sakaguchi

I den aktuella truppen är bara en ung spelare, 18-åriga backen Miyake Shiori, uttagen i A-laget. Men parallellt med Algarve cup spelas en U23-turnering i La Manga, där Japan också har ett lag. Sasaki säger sig hoppas på flera av spelarna där:

”Några av de unga spelarna visade hög klass på vårt senaste läger, och jag var nära att ta med dem i A-landslaget. Om de gör bra ifrån sig nu har de bra chans att komma med i truppen i maj.”

Sasaki säger också att Japan åker till Algarve för att vinna:

”Jag vill att våra etablerade spelare visar att de är värda sina platser. Det här är förberedelse inför turneringen i maj, och där vill jag ha bästa möjliga trupp.”

Utöver unga Shiori finns ett par spelare som jag inte känner till så bra i Japans Algarvetrupp. En av dem är 24-åriga Nanase Kiryu, som i veckan blev klar för Sky Blue FC i NWSL.

Allt fler japanskor är numera utlandsproffs. Inte mindre än elva av spelarna i Algarvetruppen skall i år spela i Europa eller USA. Kiryu blev den tredje japanska spelaren efter Sameshima (Houston) och Kawasumi (Seattle) att skriva på för ett NWSL-lag i år.

I och med att den NWSL i år utökar sin kvot av så kallade utländska spelare – alltså spelare som inte är från USA, Kanada eller Mexiko – till tre per lag är det lite intressant att se varifrån utlänningarna hämtas. Utöver Japan verkar Australien ligga bra till. I veckan har exempelvis Portland Thorns kontrakterat den australiska mittbacken Stephanie Catley, som därmed blir femte australiska spelaren i ligan.

Jag gjorde en liten koll på vilka utlänningar som hittills är klara för NWSL-klubbar i år. Här är namnen:

Boston Breakers:
* Kyah Simon, Australien
* Lianne Sanderson, England
* Melissa Ortiz, Colombia

Chicago Red Stars:
* Vakant
* Vakant
* Vakant

Houston Dash:
* Rafaelle Souza, Brasilien
* Sameshima, Japan
* Vakant

Aya Sameshima i aktion

Aya Sameshima

FC Kansas City:
* Nikki Krzysik, Polen
* Vakant

Portland Thorns:
* Catley, Australien
* Nadine Angerer, Tyskland
* Vakant

Seattle Reign:
* Jessica Fishlock, Wales
* Kim Little, Skottland
* Kawasumi, Japan

Sky Blue FC:
* Lisa De Vanna, Australien
* Caitlin Foord, Australien
* Kiryu, Japan

Washington Spirit:
* Jodie Taylor, England
* Vakant
* Vakant

Jodie Taylor

Jodie Taylor

Western New York Flash:
* Adriana Martin Santamaria, Spanien
* Samantha Kerr, Australien
* Vakant *
* Vakant (har bytt till sig en fjärde utlänning från Kansas)

Totalt finns det alltså plats för ytterligare tio utländska spelare. Chicago Red Stars har kvar att fylla alla sina tre lediga platser, medan Washington Spirit och Western New York Flash har två var. Några klubbar kanske väljer att inte fylla kvoten. Men Flash lär ju i alla fall göra det. För annars hade man ju inte bytt bort sitt andraval i nästa års draft för att få ha en fjärde utlänning.

Som en parentes så kan det finnas plats för elva utlänningar. För jag är lite osäker på hur Nikki Krzysik egentligen räknas. Hon är ju amerikanska med polskt pass. Men eftersom hon valt att spela landslagsspel för Polen verkar hon räknas som utlänning.

Alex Morgan skall intervjuas

Alex Morgan skall intervjuas

* Apropå USA och NWSL så har Alex Morgan återigen fotats i Sports Illustrateds klassiska baddräktsnummer. Och hon gör alltså även reklam för Coca-cola. Man kan ha en hel del invändningar mot det lämpliga i det, och jag måste säga att jag i grunden är väldigt splittrad.

Men jag väljer ändå nu att vara svagt positiv, eftersom att det ändå är väldigt bra för damfotbollen att dess stjärnor profileras och syns.

* Tillagt i efterhand: Redan samma kväll som det här inlägget skrevs presenterade Western New York Flash en av sina två sista utländska spelare. Det handlar om Nya Zeelands Emma Kete, som det senaste året spelat i Bad Neuenahr och Sydney FC.
Samtidigt presenterade Flash även före detta Rossiyankaspelaren Kristen Edmonds som nyförvärv. Hon har tidigare spelat för Stjarnan på Island.