Svenskmål, straffräddning och eventuellt ett nytt korsband

Mål av Sofia Jakobsson, minst ett mål av Antonia Göransson och straffräddning av Stephanie Öhrström – men bänken för Lotta Schelin, Linnea Liljegärd och Sara Thunebro. Det var en snabbgenomgång av svenskfacit i Europa.
Men innan vi går in på en liten internationell genomgång så en snabb genomgång av damallsvenskan.

Först till Kristianstad, där KDFF har haft ett par tunga dagar. Kosovare Asllani stack till Paris, Susanne Moberg föll ihop – och Hedvig Lindahl vred knät.
Matchläkaren på Valhalla befarade efter matchen att Lindahl drog av korsbandet. Något definitivt besked om skadans allvar har jag inte sett ännu.

Men jag tycker redan att det har varit få många korsbandsskador på svenska toppspelare i år. Så vi får verkligen hoppas att det inte är någon fara med Lindahls knä. Det är ju sex till åtta månaders rehabilitering på korsband, så är det sönder skulle det ju innebära att hon riskerar att missa EM. Tråkigt.

Till Kristianstads granne, Vittsjö. De har haft det lite tyngre i höst än under den succéartade våren. Men i går visade man hög klass och kom tillbaka från 0–2 till 2–2 mot serieledande Malmö.
Men sedan visade seriens bästa spelare ännu högre klass. Anja Mittag avgjorde nämligen bara någon minut efter Vittsjös kvittering. Därmed sätter Malmö press på Tyresö inför morgondagens tv-match.

I botten gick näst sista tåget för Djurgården. Man föll med 2–0 borta mot Umeå, samtidigt som Jitex tog tre poäng i Piteå. Mimmi Löfwenius blev matchhjälte i sin debut från start för Mölndalsklubben. Därmed har Jitex nu nio poäng ner till strecket, vilket innebär att man troligen redan är på fast mark.
Djurgården däremot har sju poäng upp till tian Kif Örebro. På lördag möts just de lagen på Stadion. Seger där är Djurgårdens absolut sista chans att kunna hänga kvar. Men i praktiken har väl tåget redan gått.

Apropå Jitex så noterade jag att inte nigerianskan Francisca Ordega funnits med i någon match hittills. Är det något strul där?

* Därmed är det dags att titta utomlands. Först vänder jag mig mot Tyskland, där Turbine Potsdam vann den intressanta bortamatchen mot Duisburg med klara 4–0. Antonia Göransson gjorde minst ett mål.
Hon bokfördes för solomålet till 4–0. Men nog går väl hennes inlägg vid 2–0 rakt in i mål? Bedöm själv här.
Officiellt har Yuki Ogimi bokförts för målet, men jag kan inte se att japanskan får någon touch på bollen. Å andra sidan undrar jag om det inte är touch på 1–0-målet, som är bokfört på frisparksskytten Patricia Hanebeck.

Den andra svenskan i Frauen-Bundesliga, Sara Thunebro, fick ingen speltid alls under nye tränaren i FFC Frankfurt. Ali Krieger var enda utländska spelare i startelvan när laget vann med 4–2 hemma mot Bayer Leverkusen.
Vi får hoppas att det var tillfälligt, och att Thunebro även fortsättningsvis får rejält med speltid.

* I Frankrike var inte Kosovare Asllani spelklar för PSG, som dock vann med 5–0 borta mot Saint Etienne.
Inte heller Lotta Schelin spelade i den här omgången. Utan Schelin på planen vann Lyon med klara 8–0 borta mot Yzeure. Där blev Camille Abily tremålsskytt.

* Sofia Jakobsson gjorde sin första match för säsongen i Rossiyanka. Hon gjorde dessutom sitt första ligamål, då hon satte 2–0-bollen i 3–0-segern mot nykomlingen Donchanka Azov.
Linnea Liljegärd fick däremot inte chansen att debutera i Rossiyanka, som har full poäng efter fyra omgångar.

* I Italien ledde Bardolino Verona med 2–0 borta mot Brescia. Det andra målet kom på retur efter ett skott från Maria Karlsson. Men trots att Stephanie Öhrström storspelade och bland annat räddade en straff så tappade Verona till slut till 2–2, och fick nöja sig med en poäng i premiären. Se straffräddningen, och andra höjdpunkter här.

* I England vann Arsenal med 4–1 hemma mot Liverpool efter två mål vardera av Katie Chapman och Ellen White. Därmed leder obesegrade Arsenal med sex poäng före Birmingham City med två omgångar kvar att spela. Det är alltså i praktiken klart vart guldet kommer att hamna.

* I Norge vände Lilleström 0–1 till 2–1 i seriefinalen mot Stabaek. Därmed har LSK nu guldgreppet. De leder nu med fyra poäng till Stabaek, och fem till Arna-Björnar och Röa.

* I veckan drar Womens Champions League i gång. Då är de flesta av de nämnda svensklagen i gång. Men mer om det senare.

* Slutligen är ju F17-VM i gång i Azerbajdzjan. Jag såg delar av Japans 5–0-seger mot Brasilien. Japan visade att man har en uppsjö av talanger, och att man kommer att vara med i världstoppen på seniornivå under många år.
Brasiliens spelare var statister när tekniska japanskor lekte fotboll. Bland många duktiga talanger fastnade jag för japanska lagkaptenen och affischnamnet Yui Narumiya. Det är en lirare vi lära få se mer av framöver.

Korsbandseländet fortsätter – senast att drabbas är Sara Lindén

Det verkar nästan som att korsbandsskadorna smittar i årets damallsvenska. Senast att drabbas är Göteborg FC:s Sara Lindén.

Hon skadades i slutet av matchen mot Piteå. Och enligt klubbens hemsida är det främre korsbandet som är av. Här är hennes egna ord om skadan.

Förstås ett tufft slag för henne, men även för klubben. Dels var Lindén i kanonform, och låg bakom cupsegern mot Malmö förra veckan.
Men framför allt så är Göteborgs trupp tunn – man har nu bara 16 spelare. Och med tanke på att de nyligen släppte Mimmi Löfwenius till Jitex, och inte längre får ta in några fler spelare, så behövs det inte mycket för att det skall bli riktig kris.

Göteborg FC: Sara Lindén.
Jitex: Petronella Ekroth och Annica Sjölund.
Kristianstads DFF: Gudny Björk Odinsdottir.
Linköpings FC: Charlotte Rohlin och Linda Sällström.
LdB FC Malmö: Frida Nordin och Therese Sjögran.
Piteå IF: Lydia Williams.
Vittsjö GIK: Ifeoma Dieke.
KIF Örebro: Jennie Wecksell.

Jag kan ha glömt någon. Men jag får alltså ihop elva spelare, som tillsammans hade bildat ett ganska hyfsat lag.

Jag har tidigare ställt frågan om elitlagen kör knäkontroll – det specialutformade träningsprogrammet för att bygga styrka kring knäna. Med tanke på alla skador får man i alla fall en känsla av att träningen inte sköts på rätt sätt. Eller?

Jitex värvar stjärna från F20-VM

Jitex lämnar inget åt slumpen i kampen för att behålla en rejäl marginal ner till nedflyttningsstrecket. Mölndalsklubben värvade två nya forwards precis innan transferfönstret stängde.

Dels plockade de 18-åriga talangen Mimmi Löfwenius från Göteborg FC. Dels hämtade de Nigerias bästa målskytt i det pågående F20-VM:et, 18-åriga Francisca Ordega – som därmed blir utlänning nummer 70 i årets damallsvenska.

Som bekant har Jitex tappat två forwards under sommaren. Dels har kanadensiska landslagsspelaren Christina Julien återvänt till sitt hemland. Dels drog finska landslagsspelaren Annica Sjölund av korsbandet för ungefär en vecka sedan.

Jag såg ju Jitex 3–0-seger mot Djurgården i lördags. Och visst kändes de lilaklädda något trubbiga framåt.
Samtidigt tyckte jag att Sofia Skog visade positiv inställning, och var nära att jobba fram chanser flera gånger. Och jag tänkte att hon nog kan komma att göra nytta framöver.

Men Jitexledningen har alltså gjort bedömningen att de behöver bredda sin forwardslinje.

Mimmi Löfwenius först. Henne har jag bra koll på. Den Alingsåsbördiga forwarden spelade ungefär 1,5 år för Dalsjöfors, och hann där visa att hon har såväl bollbehandling, fräckhet som fart för att bli en riktig toppspelare.
Hon är bra i djupled, och gör ofta det oväntade, vilket kan göra det svårt att hänga med – både för med- och motspelare.

Löfwenius är född 1994, och var med i Sveriges guldtrupp i F19-EM tidigare i år. Hon har väckt uppmärksamhet för sitt hysteriska målfirande i samband med landskampen mot Italien. Se det på den här länken.

Francisca Ordega är född 1993. Jag har sett henne i några matcher i pågående F20-VM. Där har hon gjort fyra mål, och visat både snabbhet och förmåga att vara på rätt ställe när det hettar till. En sådan spelare har Jitex saknat. För i nuläget leder Sjölund den interna skytteligan på fyra mål. Delad tvåa ligger lagkaptenen och mittbacken Sofia Karlsson.

Fifa skrev en text om Ordega nu under F20-VM. Den hittar du här. Och här är ett klipp från 4–0-matchen mot Italien, där Ordega gjorde Nigerias tre första mål. Hon har skrivit på för resten av säsongen, med option på förlängning även över nästa år.

* Därmed är det läge att även skriva några ord om morgondagens semifinaler i just F20-VM. Som bekant sänds matcherna i Eurosport. Kul är att matcherna rymmer fyra lag från fyra olika kontinenter. En signal om att damfotbollen är en sport med stor spridning.

Vill man se Francisca Ordega, spelar hon och hennes Nigeria i den första matchen klockan 9.00 mot USA.
Sett till spelmässiga kvaliteter hittills i mästerskapet håller jag Nigeria som favoriter i den matchen. Efter gruppspelet hade jag satt 75–25 i nigeriansk fördel.

Efter kvartsfinalerna ser jag det här som en ren 50–50-match. Och sådana brukar ju USA vinna…

Afrikas representanter har flera intressanta spelare i Ordega, Desire Oparanozie, Esther Sunday och några till. Men de vacklade i kvartsfinalen, och behövde förlängning för att besegra Mexiko.
Samtidigt visade USA att det här laget också har den klassiska, amerikanska vinnarinstinkten. De vann också sin kvartsfinal efter förlängning. Man gjorde det mot Nordkorea, efter att ha fått bättre fart i kontringarna genom att spela blixtsnabba Kealia Ohai som forward.

* Semifinal nummer två startar 12.30 och känns som den moraliska finalen. Där möts arrangörslandet Japan och regerande mästarinnorna Tyskland.

Båda lagen vann sina kvartsfinaler rätt smärtfritt. Trots japansk hemmaplan håller jag dock tyskorna som favoriter med hela 70–30. Orsaken är defensiv.

Lagen känns ganska jämna när man pratar spets i anfallsspelet. Men medan Japan har haft stora problem med att freda sig i eget straffområde så har tyskornas målvakt Laura Benkarth ännu hållit nollan genom turneringen. Jag tror att den japanska backlinjen kommer att få stora problem med vassa Lena Lotzen – som står på fem mål hittills.
Och så har Tyskland ett sparkapital. Deras storstjärna Dzsenifer Marozsan – som var med och tog guld 2010 – har ännu inte gjort något mål. Fast hon ligger bakom väldigt mycket framåt, och det är en njutning att se hennes bollbehandling i skarvar och mottagningar.

Den enda spelare in mästerskapet som kan mäta sig med Marozsan när det gäller fotbollsestetik är Japans affischnamn, den läckra liraren Yoko Tanaka. Hon har precis som Lotzen gjort fem mål. Och Tanaka måste nog spela på toppen av sin förmåga om Japan skall kunna nå finalen.

Men jag tror att Tyskland vinner med 2–0.

Wolfsburg känns som ett guldgäng

I dag drar Frauen-Bundesliga alltså igång. De senaste fyra åren har FFC Turbine Potsdam tagit hem spelet. De är förstås tänkbara vinnare även i år. Fast de är inte favoriter.

För storsatsande FFC Frankfurt måste räknas som huvudkandidater till guldet. De har ju nämligen en makalöst stark trupp. Fast trots det tror jag att det blir utmanaren VfL Wolfsburg som tar hem det.

Hur som är nog de flesta ense om att guldstriden kommer att stå mellan tre lag i år. För det tidigare storlaget Duisburg har blivit länsat på toppspelare, och är inte längre att räkna med. Och övriga lag är en bit bakom.

Här är min analys av årets Frauen-Bundesliga. Först en längre genomgång av de tre guldkandidaterna:

* FFC Turbine Potsdam
Regerande mästarinnor
Tänkbar startelva: Alyssa Naeher – Tabea Kemme, Alex Singer, Jennifer Cramer – Stefanie Draws, Patricia Hanebeck, Keelin Winters, Antonia Göransson – Yuki Ogimi, Genoveva Anonma och Lisa Evans.

Eftersom kontinuitet oftast är ett segerrecept borde Potsdam kanske vara guldfavoriter. De har ju haft Bernd Schröder i tränarstaben i 42 år.
Fast spelarmässigt har mästarinnorna tappat kontinuitet. Fyra viktiga spelare från i fjol är nämligen inte med när ligan drar i gång i år. Det handlar om landslagsbackarna Bianca Schmidt och Babett Peter, som båda gått till Frankfurt. Samt snabba mittfältaren Isabel Kerschowski som gått till Leverkusen.

Lagkaptenen Jennifer Zietz stannar kvar i klubben. Men hon drog av korsbandet i sista ligamatchen i våras, och missar sannolikt hela årets säsong. Spel före jul känns hur som helst helt otänkbart.
Lika illa gick det för ett av klubbens nyförvärv. Johanna Elsig drog av sitt korsband i sin sista match för Bayer Leverkusen. Jobbigt läge för de tyska mästarinnorna alltså.

På pluskontot finns dock backen Sara Doorsoun-Khajeh från Bad Neuenahr samt Lisa Evans från Glasgow City, amerikanska Keelin Winters från Seattle Sounders och Stefanie Mirlach, från Bayern München. De två sistnämnda är båda tidigare U20-världsmästare.

Potsdam har alltså haft samma tränare i 42 år. Tyvärr spelar de även den fotboll som präglade Tyskland på 1970-talet. Defensivt är det ett extremt man-man-spel där backarna inte får passera mittfältarna.
Spelet har ju givit fyra raka guld, så det går inte att såga totalt. Men det gammaldags spelet är säkert en stor anledning till att de spelare som slår sig in i det tyska A-landslaget ganska snart lämnar Potsdam för andra klubbar.

Jag tror att spelaromsättningen har varit för stor, och att Potsdams guldsvit spricker.

* VfL Wolfsburg
Slutade tvåa 2011/12
Tänkbar startelva: Alisa Vetterlein – Verena Faisst, Luisa Wensing, Rebecca Smith – Zsanett Jakabfi, Lena Goessling, Viola Odebrecht, Carolin Simon – Anna Blässe, Conny Pohlers och Alexandra Popp.

Wolfsburg skall spela i Champions League i höst. Och man har satsat. Redan i vintras knöt man upp duktiga Viola Odebrecht från Potsdam samt Duisburgs landslagsaktuella duo Luisa Wensing och Alexandra Popp.
Man har även värvat tre spelare som är i väg på F20-VM i Japan. Det handlar dels om duktiga vänsterbacken Carolin Simon från nedlagda Hamburg. Dels de båda målskyttarna Lina Magull och Annabel Jäger från nykomlingen Gütersloh.

Wolfsburg var alltså starka redan i våras, och man gav Potsdam en kamp om guldet då. Nu tror att de faktiskt kan ta sig hela vägen. Truppen ser väldigt spännande ut, och det centrala mittfältet med Odebrecht och Lena Goessling är ramstarkt.
Wolfsburg är mina guldfavoriter.

* FFC Frankfurt
Slutade trea 2011/12
Tänkbar startelva: Nadine Angerer – Ali Krieger, Saskia Bartusiak, Babett Peter, Bianca Schmidt – Kerstin Garefrekes, Kim Kulig, Simone Laudehr, Melanie Behringer – Dzsenifer Marozsan och Sandrine Bretigny.

Frankfurt har värvat storspelare flera år i rad, och har nu en trupp som är så stjärnspäckad att de borde springa rakt igenom den här serien.
Jämfört med förra säsongen har man värvat tre tyska landslagsspelare i backarna Bianca Schmidt och Babett Peter från Turbine Potsdam samt mittfältsstjärnan Simone Laudehr från Duisburg.
Dessutom har forwarden Sandrine Bretigny anslutit från Lyon. Hon är säkert tänkt som den som skall fylla luckan efter Birgit Prinz. För även om Frankfurts lag vimlade av stjärnor i fjol så saknades måldrottningen.

Som grädde på moset är tre toppspelare tillbaka från långtidsskado. Det handlar om Nadine Angerer, Kim Kulig och Ali Krieger.
Och med tanke på att jag placerat spelare som Saki Kumagai, Sara Thunebro, Lira Bajramaj och Sandra Smisek utanför den tänkbara startelvan så förstår ni hur stark truppen är.

Men Frankfurt hade svårt att få ihop ett lag av stjärnorna förra säsongen. Då nådde man ett totalt misslyckande. Man slutade trea i ligan och missade spel i årets Champions League, man föll mot Bayern München i cupfinalen och man föll i Champions Leaguefinalen mot Lyon.
För andra lag hade det kanske varit bra resultat. Men för Frankfurt är det ett totalt misslyckande. Och det lär sitta i bakhuvudet även i år.
Frankfurt är förstås storfavorit, men jag tror inte att de tar ligaguldet i år heller.

* Bakom de tre topplagen tror jag att SC 07 Bad Neuenahr och cupmästarinnorna Bayern München kommer att göra upp om fjärdeplatsen.
München har ett väldigt ungt och talangfullt lag, kryddat med tre amerikanskor och fyra österrikiska landslagsspelare med Laura Feiersinger i spetsen.
Neuenahr har fått behålla storstjärnan Celia Okoyino da Mbabi, vilket bör innebära att man kan ta sig upp på tabellens övre halva.

Brandskattade Duisburg, Essen-Schönebeck och Bayer Leverkusen gör upp om sjätteplatsen.
FCR 2001 Duisburg har tappat Linda Bresonik och Annike Krahn till Paris Saint-Germain samt alltså Laudehr till Frankfurt samt Popp och Wensing till Wolfsburg. Fast man har kvar Kozue Ando, Mandy Islacker och har fått intressanta amerikanska fjärdemålvakten Ashlyn Harris. Det bör räcka för att hålla behörigt avstånd till nedflyttningsstriden.

Bayer Leverkusen var illa ute i fjol, men har två fina nyförvärv i Ramona Petzelsberger och Isabel Kerschowski, och bör också kunna hänga kvar.

SC Freiburg och FF USV Jena får slåss med nykomlingarna om nionde- och tiondeplatserna. Känslan är dock att både FSV Gütersloh 2009 och VfL Sindelfingen är självklara nedflyttningskandidater.
Gütersloh har tappat sina bästa målgörare från förra säsongen i Magull och Jäger. Sindelfingen har i och för sig tre österrikiska spelare, två schweiziska – bland annat den före detta Kristianstadsspelaren Sandra Betschart – och en amerikanska, men utöver det består truppen av ett stort antal egna produkter, och huvuddelen av dem är tonåringar.

Solo till Tyresö?

Hope Solo

Hope Solo

Gårdagens stora diskussion bland damfotbollstwittrarna handlade om ett rykte om att Hope Solo är på väg till Tyresö.

Det skulle på många sätt vara en överraskande värvning. Min uppfattning är ju nämligen att Carola Söberg skött sig alldeles utmärkt. Och att målvaktsspelet inte har varit Tyresös svaga gren i årets damallsvenska.
Fast å andra sidan är frågan hur Jessica Höglander skulle klara uppgiften om Söberg blev skadad. Jag har ju sett experter som vill ha in Höglander i landslaget redan nu. Den enda gång jag har sett F19-landslagsmålvakten gjorde hon inget stabilt intryck.

Transferfönstret är öppet den här veckan ut. Det blir spännande att se om Solo offrar USA:s guldturné i september för att bli utlänning nummer 70 i damallsvenskan i år.

Annars har det ju blivit klart att Margret Lara Vidarsdottir tog nummerlappen med 69 på. Hon har skrivit på för Kristianstad, och kommer förstås att ge dem extra spets i jakten på tredjeplatsen.

Däremot fick ju Jitex och det finska landslaget i går beskedet som de inte ville ha, nämligen att Annica Sjölund har dragit av korsbandet. Därmed är hon borta från spel i sex till åtta månader. Tråkigt.

Göteborgsnyheter, guldtåg och F20-VM

Lite kort om söndagens damfotboll.

Först noterades en bra och en dålig Göteborgsnyhet. Den bra var för Göteborg FC, som får behålla Torbjörn Nilsson som tränare i ytterligare två år. Det är även bra för damfotbollen, som behöver namnkunniga, etablerade tränare.

Den dåliga gällde Jitex. Hur dålig nyheten är har inte gått att få bekräftat ännu. Men det verkar som att Annica Sjölund har dragit av korsbandet i ena knät. Därmed tappar Jitex en nyckelspelare i kampen för nytt kontrakt i damallsvenskan.

Så till toppstriden. Både Tyresö och Malmö gjorde fem mål, och tog imponerande segrar i dag. Därmed rullar guldkampen lagen emellan vidare. Nog känns det som att det kan bli en ren seriefinal den 3 november?

Jag var på Rambergsvallen och skrev herrallsvenskt toppmöte, så jag har inte sett Malmömatchen ens på tv ännu. Men det är lätt att konstatera att Malmö måste njuta av att ha Anja Mittag, som gör tre mål när laget är lite illa ute. Tyskan kan bli guld värd.

Jag noterar för övrigt att det är tre utländska spelare i topp av skytteligan. Och ytterligare fyra bland de elva bästa. Så visst höjs väl kvaliteten på vår högsta serie av utlänningarna?

* Så en kort sväng utomlands. I förmiddags blev Nigeria, Sydkorea, Japan och Mexiko klara för kvartsfinal i F20-VM. Däremot försvann Brasilien redan i gruppspelet för andra F20-VM:et i rad. Som sagt i det här inlägget, den sydamerikanska damfotbollen är på dekis.

Men även de båda europeiska nationerna i aktuella grupper är utslagna. Schweiz och Italien tog en poäng av 18 möjliga. Illa.

Nu på förmiddagen kommer vi dock få två europeiska kvartsfinallag. För Tyskland är ju redan klart. Och visst måste väl Norge kunna piska Argentina med ett par måls marginal? Jo det gör de. Jag tror att Ada Stolsmo Hegerberg sätter minst två. Samt att Caroline Graham Hansen smäller in ett läckert distansskott.

Ny imponerande seger för Vittsjö

Vittsjö fortsätter att imponera i damallsvenskan. I dag vann de derbyt i norra Skåne med 2–1, trots att det var 6–14 i skott och 3–8 i skott mot mål.

Jag lyssnade på slutminuterna via Radiosportens webbtjänst. Där fick jag höra två virriga lokalreportrar som inte riktigt fattade hur Vittsjös seger hade gått till. Tydligen var det Kristianstads match, men Vittsjö försvarade sig bra, kontrade – och hade massor av tur.

Men så är det i fotboll. Riktigt bra lag har tur, massor av tur.

Det var svårt att dra några större slutsatser av måndagens storförlust mot Tyresö. Men jag anade att den mer berodde på att Tyresö var riktigt bra, än på att Vittsjö var riktigt uselt.
Fast efter viktiga Ifeoma Dieke:s korsbandsskada vore det inte konstigt om Vittsjö fick en liten svacka. Dieke har varit en av damallsvenskans bästa backar, och det är inte lätt att ersätta henne. Men dagens resultat är imponerande, hur det än bärgades. Och jag känner mig nu återigen rätt säker på att Vittsjö kommer att återfinnas topp fem när serien är färdigspelad.

Frågan är hur länge klubben håller greppet om publiken. Dagens siffra på 1572 var bra, men nästan ändå under vad jag förväntat mig. Jag trodde nog att ett derby skulle kunna dra 2000 till Vittsjö Idrottspark.

En publiksiffra som gjorde mig rejält besviken var 701 på Umeå–Piteå i tisdags. I den matchen tog för övrigt Umeå ett stort steg mot säkrat kontrakt. Jag tror faktiskt att 18 poäng kan räcka. Men det är bäst att vänta ut helgens resultat innan man slår fast det…

Tillbaka till publiken. Umeå är nu nere i 920 i publiksnitt, och då hade man ändå 3125 mot Tyresö – då det var fri entré. Övriga matcher har det varit närmast fiaskoartade siffror. Tråkigt för serien att en tidigare publikmagnet har tappat sin dragningskraft.

Korsbandet av på Dieke

Ifeoma Dieke har spelat färdigt i år. Enligt tidningen Mirror (se klockslaget 18.16) är Vittsjöbackens korsband är av. Så tråkigt.

För Vittsjö är det ett hårt slag, för tillsammans med amerikanskan Kendall Fletcher har Dieke varit fantastisk i mittförsvaret. I och för sig har nordskånskorna redan värvat en ny back i Mandy van den Berg. Men holländskan är väl knappast tänkt som mittback?

Nu är ju tyvärr korsbandsskador inte ovanliga bland fotbollstjejer. Men har det inte varit ovanligt många i damallsvenskan i år?

Spontant kommer jag på Frida Nordin, Gudny Björk Odinsdottir, Linda Sällström, Petronella Ekroth, Charlotte Rohlin, Lydia Williams, Therese Sjögran och nu Dieke. Jag kan ha missat någon. Dessutom är fortfarande Tilda Heimersson och Jessy Sharro borta från korsbandsskador de drog på sig i fjol. Tråkigt.

Vittsjö ett skrällag även i brandskattad cup

Vittsjö är damallsvenskans stora, och egentligen enda, sensationslag så här långt.

Men bredden på spelartruppen känns inte imponerande. För idag utsattes damallsvenskans trea för en riktig knall i Svenska cupen. Rödeby AIF – som ligger fyra i division II södra Götaland – vann nämligen hemma med 2–1.
Förstås en rejält pinsam cupsorti för Vittsjö, som lät en handfull nyckelspelare vila idag. Det hade man alltså inte råd med.

Från idag, till och med torsdag, står cupen på schemat. Alla damallsvenska lag går in i den här omgången.
Men personligen tycker jag att cupen är iskall, och ointressant. Och det är bland annat klubbarnas fel.

Cupen blir nämligen ointressant när lag som Vittsjö väljer att spela med en halv B-uppställning. Den blir det också för att hälften av alla division I-klubbar struntar i att ställa upp. En cup som har så låg status har jag svårt att tända till på. I varje fall i det här skedet…
Det är för övrigt inte bara klubbarna som struntar i Svenska cupen, publiken gör likadant. Minns att det bara var 925 åskådare på fjolårets cupfinal i Göteborg.

I Tyskland var det 15678 åskådare på plats i Köln i lördags när Bayern München slog Frankfurt i cupfinal.
Och enligt damfotboll.com tyckte många tyskar att det var en bekymrade dålig siffra, då de haft 26282 på 2010 års final och 20 312 på 2011 års.
Jag såg någonstans att det påstods att vinnaren i den tyska DfB-Pokal Frauen skulle få en plats i Champions League. Det är däremot inte korrekt. Där, precis som här, är det bara äran som står på spel.

Och när Lotta Schelin avgjorde den franska cupen i söndags var det också en bra publiksiffra. Uppgifterna har varierat från 6491 till 7200. Hur som helst är det många gånger fler än vad vi lyckas mobilisera i Sverige.

* Det om cupen. Så till lite smått och gott. Först till Umeå, där förstasidan på UIK:s hemsida såg ut så här tidigare idag:
UIK:s hemsidaDen där segern som avses bärgades den 14 april. Efter den har UIK tagit en poäng på fyra matcher och hamnat i en mindre sportslig krissituation. Så det går väl att förstå att man gärna vill leva kvar i det förgångna…

* Och det är inte bara sportsligt som UIK har det jobbigt. Enligt den här artikeln från Västerbottens-Kuriren i söndags så fattas 1,5 miljoner kronor för att få ihop budget.
Det låter inte som at UIK kommer att ha råd att vara med och bjuda på Sofia Jakobsson när hennes kontrakt snart löper ut.

* Apropå Jakobsson fick hennes Rossiyanka igår hjälp i tabelltoppen av den ryska ligan. Formstarka trean Zorkij vann mot tvåan Energiya Voronezh med 2–1 efter att mexikanska Fatima Leyva Moran gjort båda Zorkijs mål på straff. Amerikanska Danielle Foxhoven gjorde Energiyas mål – också det på straff.
Huruvida svenska Ximel Bladh fick någon speltid har jag inte hittat någon uppgift om.
I tabelltoppen leder Rossiyanka nu med fem poäng före Energiya efter 21 spelade omgångar. Trean Zorkij är chanslöst på guldet, då de är hela 17 poäng bakom.

* För er som kikade på mitt bildspel på landslaget från Algarve cup tidigt idag tänkte jag bara meddela att jag under dagen har jag lagt till ytterligare 16 nya bilder till bildspelet. Så det kan vara värt en andra kik. Här är länken.

* Apropå bilder. Här är ett klipp med målen och en mängd målchanser från söndagens 2–2-möte mellan Jitex och Piteå. Målskyttar i tur och ordning: Sofia Karlsson, Jennifer Nobis, Katri Nokso-Koivisto och Ann Mari Dovland.

* Amerikanska Gina Lewandowski:s flytt från FFC Frankfurt till Bayern München fick ett stort antal supportrar till tyska mästarlaget för herrar, Borussia Dortmund, att sätta morgonkaffet i vrångstrupen igår.
Rubriken ”Bayern München verplichtet Lewandowski” till den lokala sportsidan RevierSport’s fick nämligen fansen att tro att det var Dortmunds herrlags stjärna Robert Lewandowski som var på väg mot Bayern… Det var det inte.

* Avslutningsvis en riktigt tråkig nyhet. En av världens främsta talanger, japanska Mai Kyokawa, är borta från OS, U20-VM på hemmaplan och resten av säsongen.
Den skada som du kan se uppstå via länken i det här inlägget, visade sig nämligen vara riktigt elakartad.
Såväl korsband, ledband som menisk var sönder – vilket innebär minst sex månaders frånvaro från fotboll. Minst. Troligen mer.
Ytterst tråkigt för Kyokawa, för Japan och för alla oss som älskar att se riktiga lirare. Och 18-åringen hade startat säsongen på ett fantastiskt sätt, och gjort fem mål på de första fyra omgångarna i Nadeshiko League.

Pinsam groda av Dennerby

Jag skrev igår om att förbundskapten Thomas Dennerby borde vara bekymrad och oroad över Charlotte Rohlin:s korsbandsskada.

Men att han skulle bli så skakad att han lyckades glömma vilket mästerskap hans lag skall spela i år, nej det trodde jag inte var möjligt.
Men i det här SVT-inslaget säger vår förbundskapten hur tydligt som helst att det är VM som väntar i sommar. Det är en felsägning som får mig att bli lätt chockad.

Och Dennerby skall nog vara glad att damfotboll är en liten idrott, mediemässigt sett. För hade han hetat Erik Hamrén hade den pinsamma felsägningen garanterat hamnat i topp på ganska många större mediers hemsidor.

Så till en liten fundering kring korsbandsskador och Linköpings FC. Rohlin är den tredje på lite drygt ett år efter Tilda Heimersson och Linda Sällström. Jag har ingen aning om hur laget tränar, man kanske gör allt för att förebygga den här typen av skador.
Men hade jag varit LFC-ledare har jag nog nu trots allt sett över träningsupplägget. Tränar spelarna tillräckligt mycket styrka i musklerna kring knäleden? Kör man knäkontroll?

Så till levande fotboll. Just nu pågår Stockholmsderbyt Tyresö–AIK. Ser att Tyresö kommer till spel utan både Caroline Seger (stukad fot) och Vero Boquete (liten sträckning i framsida lår). Och efter 40 minuter håller AIK sensationellt 0–0. Men det kan väl aldrig hålla hela vägen?

Idag lider man med Lotta Rohlin

Idag lider man rejält med Charlotte Rohlin. Som väntat är ena korsbandet i högerknät av, och säsongen är körd.

Därmed missar 31-åringen inte bara resten av allsvenskan med Linköping, utan också årets höjdpunkt med landslaget – OS i Storbritannien. Det hade varit hennes andra spel, för hon deltog i alla Sveriges fyra matcher i Kina för fyra år sedan.

Spontant känns det här beskedet som ett riktigt dråpslag även för Thomas Dennerby:s landslag. För även om vi har flera riktigt bra mittbackar så är Rohlin viktig för laget. Hon har den mest givna spelaren i vår backlinje det senaste året.

Här är bilder på hur det gick till när hon skadade sig. Det ser ju inte så märkvärdigt ut, men det gör det sällan när korsband brister…

Som jag sett det har Rohlin och Sara Larsson varit förstahandsvalet som mittbackspar – fram till idag. Att ha ett väl sammansvetsat mittlås är oerhört viktigt. Något sådant har vi inte längre, och Thomas Dennerby har fyra landskamper på sig att hitta ett nytt par.
Det hela försvåras av att Larsson inte är spelklar igen efter sin skada.
Så vilka satsar han på nu? Stina Segerström/Linda Sembrant? Segerström/Emma Berglund? Sembrant/Berglund? Eller någon annan konstellation?

* Om vi lämnar landslaget och gör en liten internationell koll så är det lätt att konstatera att namnet för dagen är Ada Stolsmo Hegerberg. 16-åringen gjorde fem mål redan i första halvlek för serieledande Stabaek, när jumbon Fart besegrades med hela 8–2 (6–1) i toppserien. Fyra av målen var i rad, vilket innebär att hon gjorde ett tvättäkta hattrick på tolv minuter från 15:e till 27:e.

Fotbollsmässigt verkar det inte finnas mycket att vara imponerad av när det gäller FL Fart. Men jag älskar lagets namn. Fotballaget Fart – visst är det ett imponerande namn?

* I Spanien tog Barcelona ett allt säkrare grepp om ligatiteln när ligafyran Espanyol besegrades med hela 6–0 i derbyt. Espanyol har tidigare varit stans stolthet på damsidan. Men efter dagens resultat känns det definitivt numera som historia…

Skräckbesked inför OS – trolig korsbandsskada på Rohlin

Linköpings mittbacksstjärna Charlotte Rohlin bars av med befarad korsbandsskada redan i sjätte minuten i dagens damallsvenska match mot Kif Örebro.

Det är förstås ett dråpslag för LFC. Men även ett skräckbesked för förbundskapten Thomas Dennerby och den svenska drömmen om en OS-medalj.

För vi har inte råd att avvara speciellt många spelare ur den tänkta startelvan om vi skall ha chans att ta vår första OS-medalj i damfotboll.
Charlotte Rohlin höll högsta världsklass i mittförsvaret under VM i fjol. Med sin styrka i luftrummet är hon dessutom ett offensivt vapen.

Vi får hoppas att morgondagens magnetröntgen visar att det inte är korsbandet, utan en lindrigare skada. Men man vågar väl inte tro det?

Rohlin är en av två lagkaptener i landslaget. Även den andra – Nilla Fischer – klev av dagens match skadad. Fast där verkar det inte vara lika allvarligt.

Vittsjö håller – visst är det kul?

Hade jag haft hatt hade jag tagit av den nu. Och sedan hade jag bugat för Vittsjö GIK.
För vem hade trott att nykomlingen skulle samla lika många poäng som Tyresö, Malmö och Göteborg under de första tre omgångarna? Inte jag i alla fall.

Jag såg Vittsjö veckan innan den allsvenska premiären. Visst saknades Kendall Fletcher, Ifeoma Dieke och Kirsty Yallop, och det var debut för Danesha Adams. Men det var verkligen ett långt ifrån imponerande Vittsjögäng som misslyckades med att slå ett Dalsjöfors som var en kvinna kort i över en halvtimme.

Att Vittsjö skulle bli bättre än då med de tre utländska förstärkningarna på plats var självklart. Så självklart att jag ju trots allt tippade dem över nedflyttningsstrecket. Men att de har kommit så här långt med sitt lagbygge redan efter tre omgångar är ändå sensationellt.
Och kul. Fast kanske inte för AIK och Djurgården, som riskerar att gå miste om en räddningsplanka i damallsvenskans nedflyttningsstrid.

Att vinna i Göteborg är för övrigt långt ifrån lätt. Senast något lag lyckades med det var den 26 april i fjol, då Umeå vann med 1–0 efter mål av Sofia Jakobsson. Med reservation för tankefel så har Göteborg sedan dess vunnit 16 raka tävlingsmatcher på Valhalla. Tio allsvenska, tre i Champions League och tre i svenska cupen. Även om cupfinalen var oavgjord under ordinarie tid, så tycker jag man kan säga att inget lag hade lämnat Valhalla ens med poäng i bagaget sedan Umeåmatchen.

Sviten höll i 365 dagar. Sedan bröts den alltså av Vittsjö, av alla lag. Och sett till alla rapporter, och alla statistik var det helt i sin ordning. Skånskorna hade bland annat 11–4 i skott på mål och 8–1 i hörnor.
Och så har de Sofie Andersson, som fortsätter att ösa in mål. Fjolårets måldrottning i svensk damelitfotboll är nu den enda spelare som gjort mål i alla årets tre omgångar. Imponerande.

Jaja, Vittsjö får passa på att njuta idag. För ännu är det trots allt långt kvar till laget är på säker mark. För att vara hyfsat säker på att hänga kvar bör man ta över 20 poäng. Visst har det gått att hänga kvar i damallsvenskan både med tio och 15 poäng de senaste åren. Men varför ta den risken…

* Så till tråkigare saker. Som intresset i damfotbollens huvudstad, Göteborg. I fjol hade GFC 403 som sin sämsta publiksiffra. Igår var det 382 på Valhalla – och i premiären mot Djurgården hade man 318.
Det faktum att Göteborg FC inte hade någon tränare på bänken igår gör knappast att man tänker världens bästa liga. Det ger snarare vibbar av gärdsgårdsfotboll, eller korpen.

* Jag anade redan när jag såg tv-bilderna att det var illa med Piteås målvakt Lydia Willams, och skrev här att hon riskerade missa hela säsongen. Ibland är det tråkigt att vara så negativ, och sedan få rätt. För korsbandet var av, och säsongen är slut för australiskan.
Men sedan jag själv drog av korsbandet så misstänker jag alltid det värsta när benen viker sig på fotbollsspelare.

Känslan har talat, Vittsjö hänger kvar

I två omgångar har jag gått igenom lagen i damallsvenskan. Först i analysform den 19 december, och sedan tippade jag serien den 16 februari utifrån hur läget var då.

Nu har det blivit dags att avge mitt definitiva tips. Och eftersom det har hänt en hel del på spelarfronten sedan mitten av februari så blir det några omkastningar från det tipset.

Jag har hela tiden haft Linköping som guldfavorit, och hade inte tänkt ändra det. Men efter Linda Sällström.s korsbandskada i torsdags har jag funderat igenom saken noggrant.
Vad jag kom fram till? Lugn, det kommer i ett senare inlägg. För här nöjer jag mig med att redovisa lag sju till och med tolv.

Och det är ganska svårtippat i år. Jag ser tre grupperingar: guldstriden, mittenlagen och bottenstriden. Grupperna innehåller fyra, fem respektive tre lag.
I bottenstriden placerar jag Vittsjö ovanför nedflyttningsstrecket. Det är inte något tips jag skulle satsa hus och hem på, utan mer en känsla. Om den känslan är rätt eller inte får vi se om sju månader.

Bland mittenlagen placerades Umeå högst på den damallsvenska upptaktsträffen i tisdags. Jag placerar dem som nia, fyra placeringar sämre än majoriteten av expertisen. Vem/vilka får rätt?
Här är mina lag sju till tolv:

7) KIF Örebro
In: Stephanie Labbé, Linda Fransson, Emelie Lundberg och Maria Synnerdahl.
Ut: Emelie Ölander, Valerie Henderson, Olina Vidarsdottir och Kim Ekebom Arodin. Samt skadade Jennie Wecksell.
* Örebro har ett starkt försvar med Sara Larsson, ett fint mittfält med Marie Hammarström och ett vasst anfall med Sanna Talonen och Sarah Michael.
Kif kommer säkert att vara ett lika starkt och stabilt lag som ifjol.
Men eftersom konkurrensen är tuffare i år innebär det att Kif efter tre raka platser på tabellens övre hälft åter trillar ner på den sjundeplats man belade både 2007 och 2008.

8) Piteå IF
In: Hanna Pettersson, Anna Westerlund, Lydia Williams, Ann Mari Dovland, Sofie Persson, Hallbera Gísladóttir, Maria Rönnbäck och Jessica Olofsson.
Ut: Stephanie Labbé, Melissa Tancredi, Erika Nilsson Waara, Carmelina Moscato, Ulunma Jerome och Linnea Nilsson Waara.
* Det här tipset är en liten chansning. För det är mycket nytt i Piteå, något som gör laget svårtippat.
Men under försäsongen har Hanna Pettersson visat att målsinnet är bevarat, och jag tror att hon kan lyfta laget ett par platser jämfört med ifjol. För målskyttet var en akilleshäl ifjol.
Apropå lyft är publikstödet i Piteå ett lyft både för laget och för allsvenskan som helhet. Och nu när biljettpriset har sänkts från 150 till 120 kronor kommer säkert Piteå behålla sin plats i toppen av publikligan.

9) Umeå IK
In: Jenny Hjohlman, Lina Hurtig och Anina Wede.
Ut: Ramona Bachmann, Hanna Pettersson, Anna Westerlund och Ida Åberg Zingmark.
* Defensivt kommer Emma Berglund att hålla ihop laget. Men offensivt? Jag har tidigare konstaterat att tappet av trion Bachmann/Pettersson/Jakobsson kostar laget 29 av fjolårets 45 mål.
Även om Lina Hurtig är Sveriges bästa spelare född 1995, och säkert kommer att göra ett par mål så fyller hon knappast luckan från ens en av de tre flyktade stjärnorna. Jag tror att UIK gör årets ras i allsvenskan.
Jag tror dessutom att de gör årets ras i publikligan. Jag läste att någon i klubbledningen trodde att fjolårets uppsving berodde på att de hade tagit in fler egna, unga spelare i truppen. Jag tror att det berodde på att laget var framgångsrikt.
Men visst, kanske kan Marta:s besök på Gammliavallen (ja, jag vet att den numera heter T3 Arena, men föredrar det äldre namnet) rädda laget i publikligan. Men jag ser ingen som kan lyfta laget sportsligt. Ser jag fel?

10) Vittsjö GIK
In: Kendall Fletcher, Loes Geurts, Danesha Adams, Ifeoma Dieke, Emma Kullberg och Emma Sjödahl.
Ut: Krista Pace.
* Det här är lite ett tips mot bättre vetande. Jag såg Vittsjö förra helgen, och blev inte ett dugg imponerad. Det var minst sagt virrigt bakåt. Men till det lag jag såg kommer två starka backar, Ifeoma Dieke och Kendall Fletcher samt Nya Zeeländska landslagsmittfältaren Kirsty Yallop.
Och man har ju redan en duktig målvakt i Loes Geurts och en stabil back i talangfulla Emma Kullberg. Får man bara ihop det tillräckligt snabbt borde det innebära defensiv stabilitet av allsvensk klass.
Då kan man ligga lågt i planen och kontra på trion Johanna Andersson, Danesha Adams och Sofie Andersson. Den sistnämnda gjorde 34 mål i fjol och hävdade på upptaktsträffen tidigare i veckan att självförtroendet är större än någonsin förr.
Jag tycker att det är kul om någon nykomling hänger kvar, och placerar därmed Vittsjö ovanför nedflyttningsstrecket. Fast jag kan inte säga att jag känner mig säker på att sätta det här tipset…

11) Djurgårdens IF DFF
In: Annika Kukkonen, Katrine Petrous, Madeleine Stegius, Magdalena Ericsson, Jessy Sharro och Anna Lindblom. Och till sommaren, Jessica Landström.
Ut: Emma Lundh, Dora Maria Larusdottir, Mathilda Mörn, Ellinor Lindbom, Isabell Hammarbäck, Anna Antonova och Caroline Lundberg.
* Jag tippade ut Djurgården redan i fjol. Då hade jag väldigt fel, för de var aldrig nära nedflyttning.
Nu gör jag det igen, trots att jag är medveten om att startelvan är stark. Men truppen är tunn, och jag tror att det blir Djurgårdens fall.
Risken är att läget är väldigt mörkt när Jessica Landström anländer till sommaren. Fram tills dess ligger Stockholmsklubbens hopp på Madeleine Stegius och Mia Jalkerud:s axlar. Fixar duon det?
Nej, jag tror ju inte det.

12) AIK Fotboll Damer
In: Maija Saari, Elin Borg, Madeleine Tegström och Sussie Nilsson.
Ut: Sofia Almryd Andersson och Shamiram Yakob.
* Jag tycker inte om att tippa ut nykomlingar direkt. Men AIK ger mig inget val.
Värvningarna håller helt enkelt inte tillräckligt hög klass. Den mest namnkunniga, amerikanskan Kacey White sprack som bekant.
Sussie Nilsson minns jag från tiden i Byttorp som en mycket talangfull målvakt. Jag tror att hon håller på allsvensk nivå, men hon kan inte göra underverk. Och underverk krävs om AIK skall hänga kvar med den här truppen.

Let’s Dance med Marie Hammarström

Danstruppen är ganska väl samtränad

Minns ni logobitombo, den franska dans som på något sätt personifierade VM-succén i somras?

Här kommer en påminnelse. Själv hade jag missat det här underbara klippet från Borås Arenas spelargång den 23 juli ifjol, efter den damallsvenska matchen Dalsjöfors-Kif Örebro.
Men det är inte för sent att njuta av hur bronshjältinnan Marie Hammarström håller logobitombo-kurs med bollkajsorna. För visst är det ett helt fantastiskt klipp?
Och man undrar om Zlatan Ibrahimovic eller vem som helst i övrigt i herrlandslag hade kunnat tänka sig att göra något liknande. Knappast va…

Tack Alf Mölleryd för klippet. Och tack Daniel för att du tipsade om det på twitter.

* Jag skrev ju om korsbandsskador i mitt förra inlägg. Det har haglat sådana den senaste tiden. Även Jennie Wecksell (Kif Örebro) och Petronella Ekroth (Jitex) är drabbade. Hoppas det inte är någon trend, för det räcker nu…
Wecksell och Ekroth får följa sina lag från läktaren en lång tid. Bland annat idag, då båda lagen har intressanta träningsmatcher.
Följande matcher spelas i morgon med damallsvenska lag inblandade:
Kif Örebro-Djurgården
Bollstanäs-Piteå
Jitex-Vittsjö
Fortuna Hjörring-Linköping
Umeå-Sunnanå

* Idag har Tyresö FF vunnit med 2–1 mot norska Arna-Björnar i Turkiet. Som så många gånger förr erbjuder inte Tyresö någon som helst matchrapport på sin hemsida, så några målskyttar har jag inte.
Däremot finns en rapport på norskornas hemsida. Bra jobbat.
Som ni säkert minns har jag redan öst kritik över de damallsvenska klubbarnas hemsidor. Efter det hörde Kif Örebros hemsidesredaktion av sig och bad om tips. Bra. De tillhör de klubbar som vill något med sin hemsida.

* Internationellt spelas den mest spännande matchen i Tyskland. Där är det toppmöte i Frauen-Bundesliga mellan Turbine Potsdam och Wolfsburg klockan 13.00 på söndag. Hos Potsdam är landslagsbacken Tabea Kemme borta. Hon föll illa efter en nickduell med Sofia Jakobsson i onsdagens Champions Leaguemöte, och blir borta ett par månader på grund av en skulderskada. Öppnar det för Alex Singer i Potsdams backlinje?