Guide till kvartsfinalerna i Champions League

Vi är framme vid slutspel i den konstigaste upplagan av Champions League som spelats. Det vi skall få se de närmaste dagarna är nämligen förra säsongens turnering som skall spelas klart med nästa säsongs lag.

Exempelvis har ju svenskorna Hedvig Lindahl och Hanna Glas bytt klubbar mellan åttondels- och kvartsfinalerna. Duon är tillsammans med Amanda Ilestedt och Fridolina Rolfö Sveriges spelarbidrag till årets Champions Leagueslutspel. Dessutom har vi tre domare på plats.

Fridolina Rolfö och Hedvig Lindahl

Upplägget är sådant att de åtta kvarvarande lagen får lägga till sex nyförvärv till sina vårtrupper. Och Lindahl och Glas är tillagda av Atletico Madrid respektive Bayern München.

Kvartsfinalerna tv-sänds i Sverige av Viasat. Det tråkiga är att Uefa har lagt matcherna parallellt, två och två. Det borde ju ha gått att lägga matcherna efter varandra så att vi intresserade hade chans att se alla fyra matcherna live.

Slutspelet avgörs precis som herrarnas turnering i enkelmöten på neutral plan. Herrarna spelar i Lissabon, medan damerna skall göra upp i Bilbao och San Sebastian i Baskien i norra Spanien.

Att det både är enkelmöten och begränsat samspelta lag ökar skrällchanserna, och gör det mer svårtippat. Lyon är självklar storfavoriter. Men i enkelmöten har sex av de andra lagen faktiskt hyfsad chans mot den franska superklubben. Exempelvis tog ju PSG den franska cupfinalen nyligen till straffar.

Här är en guide till de fyra kvartsfinalerna:

Atletico Madrid–FC Barcelona

Fredag 21 augusti 18.00 på San Mames i Bilbao

TV: TV3 Sport och Viaplay
Odds: 30–70
Nya spelare, Atletico: Hedvig Lindahl, Alia Guagni, Merel van Dongen, Jade Moore, Turid Knaak och Evelyne Laurent.
Nya spelare, Barca: Ana-Maria Crnogorcevic.

Kommentar: I herrarnas turnering åkte både Atletico och Barca ut i kvartsfinal. Här kommer en av de båda spanska storklubbarna ta sig ett steg längre.

Det här är två lag som inte har spelat tävlingsmatcher sedan den 1 mars. Således två lag som inte har en aning om var de står rent formmässigt.

Ändå måste Barca räknas som jättefavorit. Kataloniens stolthet har nämligen både kontinuiteten i form av att man i princip har kvar exakt samma lag som i våras samt ett mentalt övertag efter vårens ligaseger. Dessutom har Atlético knockats av covid-19.

Medan Barca i princip kommer till spel med det lag som vann ligan i stor stil i våras tvingas Atletico klara sig utan coronasmittade kvintetten Silvia Meseguer, Deyna Castellanos, Charlyn Corral, Laia Aleixandri och Leicy Santos. Det är ett enormt tapp inför klubbens största match någonsin. Tre av de fem coronasmittade spelarna startade i lagens senaste möte, supercupfinalen i februari. De andra två byttes in.

Silvia Meseguer

Supercupen vann Barca med 3–2. Från startelvan i den matchen har Atletico även tappat målvakten Lola Gallardo och mittbacken Elena Linari. Virginia Torrecilla är kvar i klubben, men behandlas för en hjärntumör och är av förklarliga skäl inte aktuell för spel. Dessutom är brasilianska forwarden Ludmila avstängd.

Madridklubben kommer alltså till spel med ett rejält nybygge i kvartsfinalen. Även om nyförvärven är intressanta är det omöjligt att få ihop ett nytt lag på bara en träningsmatch. Inför avspark talar således det mesta för att Barca tar sig till semifinal i Champions League för andra året i rad.

Barca visade för övrigt fin form genom att krossa Montpellier med 6–1 i genrepet – siffror som utifrån klippet nedan var i underkant. 3.20 in i klippet kan man för övrigt se Marija Banusic sätta Montpelliers tröstmål på en snygg frispark.

Noterbart att klubbens ena målvaktsförvärv, franska Pauline Peyraud-Magnin inte ingår bland de sex nyförvärv som får spela i turneringen. Därmed talar allt för att Hedvig Lindahl får förtroendet i målet hos Atletico. Alternativet är 17-åriga Jana Gallego. Lindahl måste nog göra en superinsats om hennes nya klubb skall spela semifinal i nästa vecka.

Glasgow City–VfL Wolfsburg

Fredag 21 augusti 18.00 på Estadio Anoeta i San Sebastian

TV: Viasat Sport Premium och Viaplay
Odds: 5–95
Nya spelare, Glasgow: Zaneta Wyne, Janine van Wyk och Krystyna Freda.
Nya spelare, Wolfsburg: Katarzyna Kiedrzynek, Kathrin Hendrich, Lena Oberdorf och Pauline Bremer.
Domare: Tess Olofsson. Dessutom är Camilla Stendahl assisterande och Sara Persson fjärdedomare.

Kommentar: Här talar egentligen allt för Wolfsburg. Det gjorde det redan vid lottningen, och inte ens det faktum att det bara är en match har jämnat ut oddsen speciellt mycket.

Utöver att Wolfsburg har en på pappret överlägsen trupp är man även igång genom att man har spelat klart sin säsong. Glasgow däremot spelade sin senaste tävlingsmatch den 21 februari.

Visst visade SGS Essen i tyska cupfinalen att det går att skaka Wolfsburg i enstaka matcher. Essen tog ju finalen till straffar. Men min bedömning är att Essen hade ett klart bättre lag än det Glasgow kommer till spel med. I skotskornas trupp finns för övrigt ett par Sverigebekantingar i Lee Alexander och Hayley Lauder.

Hos Wolfsburg finns Fridolina Rolfö, som visade fin form genom att göra två tidiga mål vid 5–2-segern i genrepet mot Eintracht Frankfurt – ni vet den forna storklubb som fram till och med juni månad hette FFC Frankfurt.

Det mesta talar alltså för Rolfö och Wolfsburg i semifinal på tisdag 20.00. Får se om det blir ett svenskmöte med Lindahl eller om Barca pallar för favorittrycket.

Olympique Lyonnais–FC Bayern München

Lördag 22 augusti 20.00 på San Mames i Bilbao

TV: Viasat Sport Premium och Viaplay
Odds: 75–25
Nya spelare, Lyon: Dolores ”Lola” Gallardo, Ellie Carpenter, Sakina Karchaoui, Sara Björk Gunnarsdottir, Jodie Taylor och Melvine Malard.
Nya spelare, Bayern: Hanna Glas, Marina Hegering, Viviane Asseyi, Sarah Zadrazil och Lea Schüller.

Kommentar: De båda klubbarnas herrlag möttes i onsdags i semifinal. Då var det Lyon som slog ur underläge – och som inledde vasst. Men när de inte gjorde mål på sina chanser blev Bayern till slut alldeles för svårt.

Här är det lite omvänt. Bayern slår ur underläge, och måste nog ha god effektivitet om det skall kunna bli en skräll. För Lyon är ju Europas och sannolikt även världens bästa klubblag.

Lyon förlorade inte en enda tävlingsmatch under 2019 och har ännu så länge inte heller gjort det under 2020. Fast det krävdes alltså straffläggning i cupfinalen mot PSG nyligen. Lyons problem har legat i toppforwardsrollen sedan Ada Hegerberg drog korsbandet i slutet av januari. Norskan blev lagets klart bästa målskytt i det ligaspel som avslutades i förtid. Hon gjorde 14 mål på 13 matcher.

Näst flest mål gjorde lagets storstjärna Dzsenifer Marozsan med tio. Tyskan är ju annars mest känd för sina framspelningar. Hon hade också hela 13 assist, vilket är makalöst bra med tanke på att det bara spelades 16 omgångar i D1 Feminine säsongen 19/20.

Hegerberg stod faktiskt med i Lyons första anmälda trupp om 23 spelare till Champions Leagueslutspelet. Men hon uppgavs tidigt inte vara redo för spel. Och nu ska det vara bekräftat att norskan som är tidernas bästa målskytt i Champions League är struken från Lyons matchtrupp i Baskien.

Därmed är det troligt att engelska lånet från OL Reign, Jodie Taylor, kommer att agera som nia i Lyon. Taylor är knappast riktigt inspelad i laget ännu. Men hon startade och gjorde två måltjuvsmål i genrepet mot PSV Eindhoven. Det andra ser för övrigt ut att ha varit offside.

Det som är till Bayerns fördel är att man är betydligt bättre in i säsong. Frauen-Bundesliga spelades ju som bekant klart, medan D1 Feminine bröts i slutet av februari. Utöver lite cupmatcher mot varierat motstånd har Lyon bara spelat träningsmatcher sedan dess.

Amanda Ilestedt

Hos Bayern har vi två svenska spelare i Hanna Glas och Amanda Ilestedt. Ingen känns helt given i en startelva, men i genrepet mot Slavia Prag (seger med 4–0) startade Ilestedt och gjorde dessutom första målet. Däremot fick Glas nöja sig med ett inhopp sista halvtimmen. Hos Slavia startade för övrigt Mia Persson.

Noterbart att Bayerns nyförvärv Klara Bühl är axelskadad, och inte kommer till spel i den här turneringen. Noterbart också att Bayern ju mötte Göteborg i sextondelsfinalen, och vann med minsta möjliga marginal – fler gjorda bortamål.

Arsenal FC–Paris Saint-Germain

Lördag 22 augusti 20.00 på Estadio Anoeta i San Sebastian

TV: Viasat Sport 1 och Viaplay
Odds: 45–55
Nya spelare, Arsenal: Lydia Williams, Steph Catley, Noelle Maritz, Malin Gut, Caitlin Foord och Ruby Mace.
Nya spelare, PSG: Benedicte Simon och Ramona Bachmann.

Kommentar: Slutligen den på förhand klart mest ovissa matchen. Framför allt finns ett jättestort frågetecken för Arsenal, som inte spelat en riktig match sedan cupfinalen mot Chelsea den 29 februari.

Vad jag kan se har Arsenal inte ens spelat några officiella träningsmatcher sedan februari, utan bara någon bakom stängda dörrar. Den senaste var mot Brighton&Hove. Något resultat har jag inte hittat. Det skall sägas att jag inte letat frenetiskt heller. Men Arsenal meddelar i alla fall inte något resultat på sina sociala medier.

Londonklubbens form är det alltså högst oklar. Klart är däremot att det är Vivianne Miedema som skall göra det för Arsenal. Den nederländska målmaskinen gjorde 16 av Arsenals 40 ligamål den senaste säsongen, och leder skytteligan i Champions League på tio mål. Det otroliga här är att Miedema bara är bokförd för elva avslut mot mål i turneringen. Hon har alltså gjort mål på tio av de elva avsluten. Makalöst.

Vivianne Miedema

I övrigt kring Arsenal noteras tre spännande australiska nyförvärv. Den tidigare Piteåmålvakten Lydia Williams är stabil, även om jag tycker att hon var bättre för några år sedan. Kantspelaren Steph Catley och allroundkunniga Caitlin Foord är två riktiga klassförstärkningar.

Caitlin Foord

Man har även ett spännande nyförvärv i 20-åriga schweiziskan Malin Gut, som Arsenaltränaren Joe Montemurro utmålar som en framtida världsstjärna på centralt mittfält.

En fördel för Arsenal är att fyra viktiga spelare i Lia Wälti, Danielle van de Donk, Beth Mead och Kim Little var skadade när matchen skulle ha spelats i våras. Nu är alla fyra tillbaka, vilket stärker laget rejält.

Det faktum att man ändå inte vet så mycket om Arsenal, och att PSG visade klass i den franska cupfinalen härom veckan, gör att jag håller Paris stolthet som knapp favorit i den här matchen.

PSG hade ju tur och lottades till flera bra matcher i cupen i juli. Bland annat vann man ju en tajt semifinal mot ett starkt Bordeaux efter sent segermål från danska Signe Bruun.

PSG har alltså fått spela lite riktiga matcher den senaste tiden. Dessutom har man Tiane Endler i målet. För tillfället rankar jag nog chilenskan som världens bästa målvakt. Matchen i matchen mellan Endler och Miedema skulle kunna bli en riktig godbit.

Skytteligan

1) Vivianne Miedema (Arsenal) – 10 mål*
2) Ada Hegerberg (Lyon) – 9 mål*
3) Janine Beckie (Manchester City), Pernille Harder (Wolfsburg) och Tereza Kožárová (Slavia Prag) – alla 5 mål

* Lägger man till kvalet står även Emueje Ogbiagbevha (Minsk) och Berglind Björg Torvaldsdottir (Breidablik) på tio mål och Twentes Fenna Kalma på nio. Alla de tre har bara gjort fyra mål i huvudturneringen – resten i kvalet. Uefa räknar dock bara mål i huvudturneringen i sin skytteliga. Därför går jag också på den linjen.

Vill du ha mer kött på benen om kvartsfinalerna i Champions League har även Uefa en guide till matcherna. Den är förstås på engelska och går att hitta här. Ytterligare länkar till bra läsning finns här.

Guide till Champions League-finalen

I kväll 18.00 i Kiev och på Tv10 (sändningen startar 17.30) gör Lyon och Wolfsburg upp om titeln bäst i Europa.

Det är två lag med högklassiga offensiva spelare, så det skulle kunna bli en sprakande fotbollsfest. Men jag är rädd att det kommer att bli tillknäppt och målsnålt.

De två senaste årens finaler har slutat 1–1 och 0–0 och sedan vunnits av Lyon på straffar. Och nu kommer båda lagen från varsin mållös toppmatch.

0–0 är alltså tyvärr ett utgångstips i den här vidöppna finalen.

Jag bedömer lagen som jämnstarka, men måste jag tippa sätter jag 51–49 i Lyons favör.

Orsakerna är Lyons lite större vinnarvana i Champions League, samt att laget borde ha en liten fysisk fördel genom att de fått en dags längre vila, samt att Wolfsburg faktiskt tvingades till förlängning i lördags.

Wolfsburg borde å andra sidan ha fått med sig en positiv känsla, eftersom de till slut faktiskt vann den tyska cupfinalen.

Något som talar för att det här kan bli en målfattig final är att det här är två lag som inte släpper in så många mål. Både Lyon och Wolfsburg har totalt fyra insläppta i tävlingsmatcher sedan årsskiftet. Noterbart dock att Wolfsburg har hållit nollan i ligan under 2018.

Jag känner mig rätt säker på båda lagen kommer att ställa upp med startelvor som är väldigt lika de som användes förra helgen.

Då startade Lyon (4–2–3–1) så här mot PSG:

Sarah BouhaddiLucy Bronze, Griedge Mbock Bathy, Wendie Renard, Selma BachaSaki Kumagai, Amandine HenryEugénie Le Sommer, Dzsenifer Marozsán, Amel MajriAda Hegerberg.

Inhoppare: Camille Abily, Shanice van de Sanden och Delphine Cascarino.

Och Wolfsburg (4–2–3–1) använde följande manskap i cupfinalen mot Bayern München i lördags:

Almuth SchultAnna Blässe, Nilla Fischer, Lena Goessling, Noelle MaritzClaudia Neto, Sara Björk GunnarsdottirCaroline Graham Hansen, Pernille Harder, Lara DickenmannEwa Pajor.

Inhoppare: Isabel Kerschowski, Joelle Wedemeyer, Zsanett Jakabfi och Ella Masar McLeod.

Noterbart här är att varken Neto eller Masar McLeod får spela i finalen, då de representerat Linköping respektive Rosengård i den här turneringen. En trolig lösning blir att Joelle Wedemeyer går in i mittförsvaret, och att Lena Goessling flyttar upp och tar Netos plats.

Hos Lyon är frågan om 17-åriga Bacha startar, eller om man drar ner Majri som vänsterback. I så fall får man plats för Abily  eller van de Sanden, och där tror jag att Abily är det hetaste alternativet. van de Sanden har inte gjort någon ”EM-succé” i Lyon.

Båda lagen har målvakter med jättehög högstanivå, men som båda då och då gör rätt uppseendeväckande missar. Vi får väl hoppas att det inte avgörs på någon sådan.

För det finns ju mängder av potentiella matchvinnare i de här båda lagen. Hos Lyon tänker man först på trion Ada Hegerberg, Eugenie Le Sommer och Dzsenifer Marozsan, och hos Wolfsburg på Pernille Harder, Ewa Pajor och Caroline Graham Hansen.

Tipset är alltså Lyon, men nog hade det varit kul om Nilla Fischer fick höja pokalen för första gången? Hon vann ju turneringen 2014, men få var hon inte lagkapten för Wolfsburg, vilket hon ju numera är.

Personligen är jag på väg till Gävle för att bevaka herrallsvensk fotboll. Lär därför tyvärr inte kunna se matchen förrän tidigast i morgon. Så vi får se när det blir tid att skriva om den.

I kväll är det ju även två damallsvenska matcher i form av Hammarby-Linköping och Djurgården-LB07. Där tippar jag seger för LFC och kryss på stadion.

 

Bilder av 2017 – del 4, EM

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det är dags att ytterligare utöka bloggens bildarkiv. Här är 140 bilder från fjolårets EM-slutspel på Sverige, Danmark, Norge, Schweiz, Frankrike, Spanien och Skottland.

Den stora EM-guiden, lag 9–12

Dags för del två av fem av Den stora EM-guiden. I den här delen presenteras de fyra lag som jag tippar som grupptreor. I den första delen tippade jag vilka lag jag tror kommer sist i de respektive grupperna. Därmed har jag i och med det här inlägget offentliggjort vilka åtta lag jag tror går vidare, och vilka som får åka hem efter tre matcher.

Rent allmänt tycker jag att det är ett ovanligt öppet och svårtippat EM-slutspel som väntar. Visst finns det givna topp- och bottenlag, men det finns också rätt många skrällchanser. Därför har jag vacklat fram och tillbaka kring en hel del tips.

I dagens genomgång finns ett par lag som mycket väl skulle kunna spela semifinal om ett par veckor, men som jag alltså ändå placerar som grupptreor.

Som ni säkert har sett har jag även roat mig med att försöka gissa startelvorna i premiärmatcherna. I vissa länder känns det som att man borde kunna pricka åtminstone nio–tio spelare. I andra har förbundskaptenerna rullat rätt rejält, vilket gör det väldigt svårttippat hur man startar.

Med det sagt, här är de lag jag tippar på placeringarna 9–12:

12) Skottland 
Världsrankning: 21 – har som bäst varit rankade som nummer 19.
Lottning: Grupp D. Spelar enligt följande: 1) England den 19 juli 20.45, 2) Portugal den 23 juli 18.00, 3) Spanien den 27 juli 20.45.
Guldchans: 0 procent.
Medaljchans: 0 procent.
Tips: Åker ut i gruppspelet, blir trea i gruppen.
Profiler: Lisa Evans och Jane Ross.
Trolig startelva: Gemma Fay – Frankie Fantom Brown, Ifeoma Dieke, Rachel Corsie, Hayley Lauder – Joelle Murray, Leanne Crichton – Lisa Evans, Caroline Weir, Fiona Brown – Jane Ross.

Kommentar: Skottland har svensk förbundskapten, precis som Sverige och Norge. Men oddsen för stora framgångar för Anna Signeul är betydligt sämre än vad de är för Pia Sundhage och Martin Sjögren.

Efter tolv år på posten står Signeul inför sin sista uppgift som skotsk förbundskapten. Inte ens med ordinarie trupp hade det känts speciellt sannolikt att laget skulle kunna ta sig vidare ur grupp D, där England och Spanien är storfavoriter. Och efter att både talangen Lizzie Arnot och sedan även Kim Little drabbats av korsbandsskador och sedan även Jennifer Beattie åkt på en fotskada som gör att hon missar EM, känns avancemang som en ouppnåelig dröm för skotskorna.

Kim Little

Nämnda Kim Little är ju en av Europas och världens allra bästa spelare, och hade lämnat en stor lucka efter sig i samtliga EM-lag. Hon är en tvåvägsspelare som hade kunnat förse vassa Jane Ross med rätt bollar.

Nu finns det ändå flera helt okej spelare i Skottlands EM-trupp, men det finns för få internationella toppnamn för att kunna skaka England eller Spanien. Men skotskorna bör ha en bra chans att vinna mot Portugal i den andra gruppmatchen.

Bland spelarna att hålla lite extra koll på är forward Jane Ross redan nämnd. Hon har ett härligt tillslag och kan göra mål både från distans och i straffområdet. Målvakten Gemma Fay är rutinerad och rätt stabil. Mittbackarna Jennifer Beattie och Rachel Corsie håller god klass och Caroline Weir har en fin speluppfattning.

För några år sedan höll Lisa Evans högsta världsklass som kantspelare. Evans har dock två rätt svaga säsonger i Bayern München bakom sig. Nu skall hon starta om i Arsenal, och faktum är – skall Skottland ha minsta chans att skaka England och Spanien måste kvicka Evans hitta tillbaka till toppformen.

Skottland var ju i Växjö och mötte Sverige för ett tag sedan. Då ägnade man cirka 88 av de 90 minuterna till att slå ifrån sig. Visst höll man emot länge, men den starkaste känslan jag fick kring det skotska laget på Myresjöhus Arena var att det är ett väldigt uddlöst lag.

11) Italien 
Världsrankning: 18 – har som bäst varit rankat som nummer 10.
Lottning: Grupp B. Spelar enligt följande: 1) Ryssland den 17 juli 18.00, 2) Tyskland den 21 juli 20.45, 3) Sverige den 25 juli 20.45.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 5 procent
Tips: Åker ut i gruppspelet.
Profiler: Melania Gabbiadini
Trolig startelva: Laura Giuliani – Sara Gama, Cecilia Salvai, Elena Linari, Elisa Bartoli – Melania Gabbiadini, Alia Guagni, Daniela Stracchi, Barbara Bonansea – Ilaria Mauro och Cristiana Girelli.

Kommentar: Italiensk damfotboll har haft en väldigt negativ trend de senaste åren, och laget har fallit på rankingen.

Dock har man en ganska stolt historia – och hittills har Italien slutat topp åtta i alla de EM-turneringar som spelats. Samma sak gäller för övrigt för Sverige. Men i år talar allt för att en av de sviterna kommer att spricka. För inte missar väl Tyskland kvartsfinal?

Med tanke på resultaten de senaste åren ligger det närmast till hands att tippa att det blir Italien som missar kvartsfinalspelet. I EM-kvalet kom Antonio Cabrini:s lag tvåa i sin grupp bakom Schweiz. Där föll man mot schweiziskorna med 3–0 hemma och 2–1 borta. I övrigt samlade man full poäng mot Tjeckien, Nordirland och Georgien.

2017 har sportsligt sett varit ett katastrofalt år för Italien. I Cypern cup föll man exempelvis med 3–0 mot Nordkorea, 4–1 mot Belgien och hela 6–0 mot Schweiz.

Trots det har den svenska Italienspionen Thomas Dennerby skickat en varning för det italienska laget, som han menar är tuffare än man tror. Kanske bygger han den varningen på att italienskorna har gjort ett kanonresultat i år – 1–1 mot England i april:

Englandsmatchen gav dock inte bara positiva besked till det italienska laget. Man drabbades av ett blytungt avbräck i minut 37 när Alice Parisi bröt både sken- och vadbenet i samma ben – en skada som förstås gör att mittfältaren missar EM-slutspelet. Parisi är en nyckelspelare för Italien och hon kommer att vara mycket saknad i Nederländerna.

Mot England vaktade Katia Schroffenegger det italienska målet. Hon släppte en del konstiga returer, något svenska forwards bör ha i åtanke om det blir Schroffenegger som får förtroendet mot Sverige i EM. Troligtvis får dock Laura Giuliani förtroendet som italiensk förstamålvakt i EM. Läs mer om henne, och om alla andra italienska målvakter och backar i den här utmärkta genomgången.

Det är ju troligt att matchen Sverige–Italien blir helt avgörande för vilka som skall avancera till kvartsfinal. I grunden skall Sverige inte behöva vara speciellt nervöst. Går vårt lag bara in med 100-procentig inställning till matchen är dagens Italien ett lag vi skall klara av att slå.

10) Danmark
Världsrankning: 15 – har som bäst varit rankade som nummer 6.
Lottning: Grupp A. Spelar enligt följande: 1) Belgien den 16 juli 20.45, 2) Nederländerna den 20 juli 20.45, 3) Norge den 24 juli 20.45.
Guldchans: 2 procent
Medaljchans: 20 procent
Tips: Utslagna i gruppspelet – slutar trea i grupp A.
Profiler: Pernille Harder
Trolig startelva (3–4–3): Stina Lykke Petersen – Simone Boye Sörensen, Janni Arnth, Line Röddik Hansen – Theresa Nielsen, Line Sigvardsen Jensen, Sofie Junge Pedersen, Katrine Veje – Nadia Nadim, Pernille Harder, Sanne Troelsgaard.

Kommentar: Danmark är ett av de lag som jag bedömer ha viss chans att kunna gå hela vägen. Ändå tippar jag att man åker ut redan i gruppspelet. En av orsakerna är den tuffa grupplottningen.

För fyra år sedan tog Danmark medalj utan att vinna en enda match under ordinarie tid. Men trots bara två poäng i gruppspelet gick man vidare som näst bästa grupptrea efter lottdragning mot Ryssland.

Sedan skrällvann danskorna efter straffläggning mot Frankrike i kvartsfinalen innan det blev nya straffar – och förlust mot Norge i semifinalen.

Då var det Katrine S Pedersen och Pernille Harder som tillsammans med målvakten och straffexperten Stine Lykke Petersen bar fram laget. När passningssäkra Pedersen slutade hamnade hela det danska laget i en rätt djup svacka.

Katrine S Pedersen

Men efter några tunga år är Danmark på väg upp igen. Och det är spelgeniet Harder som skall göra det. Hon är numera en av världens allra bästa spelare och hon måste vara i absolut toppform om danskorna skall kunna förstöra mitt tips och ta sig vidare till kvartsfinal.

Fram till i förra veckan trodde jag hårt på dansk kvartsfinal. Man har gjort rätt stabila insatser under hela det här året. Man har uddamålsförluster mot starka England och Kanada, kryss mot likväl starka Australien samt storsegrar mot Portugal, Ryssland och Finland.

Men mitt tips ändrades när danskorna var i Österrike förra veckan och åkte på en riktig käftsmäll. Hemmalaget sprang i cirklar kring förvirrade danskor, och Österrikes segersiffror (4–2) var klart i underkant.

Den smällen tror jag riskerar att ställa till det rätt mycket i det danska självförtroendet. Och man är i en grupp där man inte kommer att få något gratis. Mot Norge och Nederländerna slår man ur litet underläge och även om man besegrade Belgien i höstas vet Danmark att belgiskorna kan vara farliga. Belgien vann nämligen med 2–1 i Algarve förra året.

9) Schweiz
Världsrankning: 17 – har som bäst varit rankade som nummer 15.
Lottning: Grupp C. Spelar enligt följande: 1) Österrike den 18 juli 18.00, 2) Island den 22 juli 18.00, 3) Frankrike den 26 juli 20.45.
Guldchans: 1 procent
Medaljchans: 12 procent
Tips: Åker ut i gruppspelet.
Profiler: Ramona Bachmann och Lara Dickenmann
Trolig startelva: Gaelle Thalmann – Ana Maria Crnogorcevic, Caroline Abbé, Rahel Kiwic, Noelle Maritz – Lara Dickenmann, Vanessa Bernauer, Lia Wälti, Eseosa Aigbogun – Vanessa Bürki, Ramona Bachmann.

Kommentar: På pappret är det Schweiz som skall ta den andra kvartsfinalplatsen från grupp C. Man har ett spännande lag med ett stort antal spelare som spelar på högsta internationella nivå.

Men när jag såg schweiziskorna i genrepet mot England för några veckor sedan blev jag väldigt frågande. Det schweiziska laget var direkt uselt, och 0–4 var smickrande siffror.

Visst saknades många spelare i den matchen på grund av skador. Men även om alla ordinarie kommer tillbaka till EM-premiären mot Österrike riskerar man ha lite för många matchotränade spelare på planen samtidigt.

Lite förvånande för övrigt att Schweiz valt att inte spela en enda landskamp de sista fem veckorna innan EM-slutspelet. De flesta spelarna har ju inte heller haft matcher med sina klubblag under den perioden, vilket borde innebära att Martina Voss-Tecklenburg:s lag kan vara rejält ringrostigt i premiären.

Fast får Voss-Tecklenburg ihop det, och Ramona Bachmann prickar sin formtopp – då är Schweiz plötsligt en tänkbar medaljnation. Då är det faktiskt ett lag som skulle kunna gå hela vägen.

Schweiz har spelare från internationella toppklubbar på i princip alla positioner, utom målvakt. Man har också många olika spetsegenskaper i laget. Bachmann är den vassa genombrottsspelaren, Lara Dickenmann och AnaMaria Crnogorcevic har farten, Vanessa Bernauer är en utmärkt närkampsspelare, Lia Wälti har spelskickligheten och långa Rahel Kiwic är stark i luftrummet.

Jag tror alltså att skadeproblemen gör att Schweiz slutar trea i intressanta grupp C. Men det tipset bygger mest på en känsla. För egentligen skall alltså Schweiz vara tvåa bakom Frankrike. Mycket avgörs för schweiziskorna redan i premiären. Seger mot grannen Österrike och det känns som att vägen ligger öppen mot kvartsfinal. Och väl där väntar sannolikt Spanien, en match där Schweiz långt ifrån är chanslöst.

Hur det schweiziska laget står sig musikaliskt får andra bedöma. Men för sammanhållningen skadar det nog inte att man själva har sjungit in sin kampsång ”United in red”. Det är backen Rachel Rinast som är ledsångare:

Därmed har jag gått igenom vilka åtta lag jag tror kommer att få resa hem efter gruppspelet. Mitt tips är att vi får följande fyra kvartsfinaler:

England–Österrike
Norge–Sverige

Tyskland–Nederländerna
Frankrike–Spanien

I del 3 avslöjar jag hur jag tror att de fyra matcherna slutar.

EM inleds ju på söndag klockan 18.00. Spelschemat finner ni här. Och samtliga de 16 spelartrupperna finns här.

VM 2015: Lag 10-13, Slutspelskandidater

Dags för tredje delen av min genomgång av VM:s 24 lag.

Vi har kommit fram till de fyra bästa av de åtta lag som jag kallar för slutspelskandidater.

De här är fyra nationer med hög potential, lag som alla borde finnas med bland de 16 som når åttondelsfinal. Den huvudsakligen geografiska lottningen har dock gjort att det trots allt inte är självklart att den här kvartetten tar sig vidare ur gruppspelet.

Det här är alltså tredje inlägget i min stora genomgång av alla VM-lag. De första hittar du här:
* Lag 18–24, Blåbärsnationerna.
* Lag 14–17, Slutspelskandidater.

10) Schweiz
Världsrankning: 19 – deras högsta rankning någonsin.

Här har vi en VM-debutant med betydligt mycket större potential än var världsrankningen signalerar. Laget vann klart sin kvalgrupp före starka länder som Danmark och Island. Även om man saknar mästerskapsrutin består truppen av en hel hög spelare som håller till i europeiska toppklubbar.

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Nyckelspelare blir förstås Rosengårds Ramona Bachmann – en spelare vi svenskar vet vad hon kan göra i sina bästa stunder. Men Bachmann är alltså inte den enda spelare som håller till på högsta nivå. Även Lara Dickenmann (byter Lyon mot Wolfsburg i sommar), Vanessa Bernauer och Noelle Maritz (båda Wolfsburg), Caroline Abbé och Vanessa Bürki (båda Bayern München), Ana Maria Crnogorcevic (Frankfurt) samt Lia Wälti (Potsdam) spelar i europeiska storklubbar. Och spelare som Martina Moser och Fabienne Humm håller också hög nivå.

Ett stort frågetecken för tyska förbundskaptenen Martina Voss-Tecklenburg finns på målvaktsposten. Ordinarie målvakten Gaelle Thalmann går en kamp mot klockan för att bli spelklar. Hon drog av korsbandet i november och riskerar att missa VM. Hon är den schweiziska målvakt med överlägset störst internationell rutin. Nu riskerar man att behöva ställa ett oprövat kort i VM-debuten.

Det finns även frågetecken för Bürki som bröt foten tidigare i våras. Forwarden verkar dock kunna bli frisk i tid. Dock skall ju noteras att Schweiz har hyfsad bredd, man bortaslog ju Sverige utan såväl Thalmann, Dickenmann som Bürki.

Schweiz är alltså ett lag med skrällpotential i VM. Och lottningen är mycket god. Man skall går vidare ur gruppen med Japan, Kamerun och Ecuador, åtminstone som tvåa. För tvåan i grupp C väntar åttondelsfinal mot tvåan i grupp A, där Kanada, Kina, Holland och Nya Zeeland spelar. Alltså en åttondelsfinal där Schweiz skulle kunna få bära ett favorittryck. Klarar man den väntar sannolikt USA (eller Sverige) i kvartsfinal.

Skulle Schweiz vinna gruppen väntar en grupptrea i åttondel. Schweiz bör alltså ha mycket goda chanser att nå kvartsfinal. Och väl där är det inte långt till medalj…

11) Holland
Världsrankning: 12 – har som bäst varit rankat som nummer 11.

Holland har en trupp med många svenskbekantingar. Göteborgsduon Lieke Martens och Manon Melis är viktiga för offensiven. Tillsammans med bland annat Rosengårds Kirsten van de Ven skall göteborgskorna se till att målmonstret Vivianne Miedema producerar.

Fjolårets Vittsjöspelare Mandy van den Berg återfinns också i truppen liksom förstås Göteborgs målvakt Loes Geurts. Dessutom är det ju just Holland vi möter i genrep på lördag 22.00 – matchen sänds av TV12.

Trots att Holland lämnade EM 2013 mållöst är laget bättre i offensiven än i defensiven. Nämnda Miedema är bara 19 år, men blir lagets nyckelspelare i Kanada. Bayern Münchenspelaren har alltid varit de stora matchernas spelare. I fjol var hon tungan på vågen när Holland vann F19-EM och det var också Miedema som sköt Holland till årets VM-slutspel. Hon gjorde alla Hollands tre mål i de båda playoff-finalerna mot Italien.

En sådan spelare är det förstås otroligt viktigt för alla lag att ha med i ett stort mästerskap.

Offensivt har alltså Holland ett riktigt trumfkort. Laget är otroligt passningsorienterat, man försöker spela sig ur alla situationer över hela planen – något som ibland känns nästan absurt. Fast man har idel bolltrygga spelare, sannolikt är det en av de tre–fyra bollskickligaste trupperna i hela mästerskapet. Man har dessutom två riktigt vassa frisparksläggare i Sherida Spitse och Mandy van den Berg – en med höger fot och den andra med vänster.
Defensivt finns det däremot ganska många frågetecken. Målvakt Geurts har brister både i spelet i luftrummet och i sina utrusningar. Backlinjen känns inte heller ramstark.

Trots det har Holland hyfsade chanser att gå riktigt långt i VM-slutspelet. Man har lottats in i vidöppna grupp A där man i tur och ordning ställs mot Nya Zeeland, Kina och Kanada. Gruppen är så vidöppen att den knappt går att tippa.

Holländskorna kan sluta allt från etta till fyra i gruppen. Eftersom det lär bli jämnt borde  grupptrean ha goda chanser till avancemang – om det inte blir en massa kryssmatcher. Hursomhelst har både ettan och tvåan i gruppen bra lägen i slutspelsträdet.

Gruppettan ställs mot en grupptrea i åttondel och grupptvåan möter tvåan i Japans och Schweiz grupp i sin åttondel. Om Holland lägger beslag på en av de två topplatserna kommer man alltså att ha ganska goda chanser att även ta sig vidare till kvartsfinal.

12) Australien
Världsrankning: 10 – har som bäst varit rankat som nummer 9.

I två raka VM har The Matildas nått kvartsfinal. Man åkte till Tyskland 2011 med ett mycket ungt lag. Även årets VM-trupp är ung, men nu är ändå många av ungdomarna fyra år äldre och flera av dem har skaffat sig välbehövlig rutin från proffsspel utomlands.

Exempelvis har Samantha Kerr, Kyah Simon, Caitlin Foord, Emily van Egmond, Katrina Gorry, Lydia Williams, Stephanie Catley och Lisa De Vanna spelat i NWSL. Kerr och Catley gjorde ganska rejäla avtryck i USA.

Ojämna De Vanna har nog störst potential i truppen, men jag skulle ändå säga att Kerr numera är lagets bästa spelare. 21-åringen är snabb och bra både med fötter och huvud och användbar både som yttermittfältare och forward. Hon blev bästa målskytt i Western New York Flash i fjol – alltså det lag där även USA:s poängmaskiner Abby Wambach och Carli Lloyd spelade. Även den offensiva speluppläggaren Katrina Gorry är värd att nämna, hon prisades som Asiens bästa spelare 2014 och har ett fantastiskt bra tillslag. Några exempel finns här:

Det australiska laget har varit samlat på olika läger ända sedan årsskiftet då deras liga spelades klart. De har spelat en del matcher under tiden, med varierande resultat. Exempelvis vann man bara med 3–2 mot Brescia i april, en match som fick Maria Karlsson att säga så här om våra gruppmotståndare:

”Pia Sundhage får ringa om hon vill ha lite hjälp. Men av det jag såg tror jag inte att det behöver vara några problem för Sverige i VM.”

Australien är ändå ett ganska spelskickligt lag och om Kerr och jokern De Vanna är i toppform kommer de att bli jobbiga att möta. Det fick Vietnam erfara i australiskornas avskedsmatch nyligen. Där stor det 7–0 efter 22 minuter…

Lite överraskande är att Sverigebekanta Kate Gill är petad ut VM-truppen som du hittar här. Gill är ju alla tiders skyttedrottning i The Matildas.

Efter två raka kvartsfinaler är det ändå mycket tveksamt om det blir en tredje för The Matildas. Som bekant har ju Australien fått en stentuff lottning, på förhand är det ju USA och Sverige som skall avancera ur gruppen, där ju även Nigeria ingår. Dock har Australien potential att skrälla mot topplag i enstaka matcher, och det kan ju mycket väl räcka med tre poäng – alltså en seger – för avancemang. Som grupptrea får man ju dock möta en gruppsegrare i åttondelsfinal, något som gör att Australiens lag måste skrälla för att återigen bli kvartsfinalister.

Jag skrev ett längre inlägg om Australien i januari. Det finns här.

13) Spanien
Världsrankning: 14 – lagets högsta rankning någonsin.

Den före detta Tyresöstjärnan Veronica Boquete bär ett tekniskt lag. Spanien har haft flera starka ungdomslandslag och börjar även flytta fram positionerna på seniornivå.

Utöver Vero har man även goda offensiva kvaliteter hos spelare som Jenni (alltså den före detta Tyresöspelaren Jennifer Hermoso), Natalia (Pablos) och framtidsnamnet Alexia (Putellas). Laget är passningsskickligt, men hur är det med försvarsspelet? Jag tror inte att defensiven räcker till när det drar ihop sig till slutspel.

Jag tror dock att spanjorskorna har goda möjligheter att överleva gruppspelet. Laget har lottats mot Brasilien, Sydkorea och Costa Rica – en grupp där man bör ha goda chanser att sluta tvåa, för jag tror att man är bättre än koreanskorna. Intressant här är att gruppettan ställs mot tvåan i Sveriges grupp i åttondelsfinal medan tvåan får möta ettan från gruppen med Frankrike och England.

Det är motståndare som är klassen bättre än Spanien – som alltså lär åka hem efter första slutspelsomgången.

VM 2015: Lag 14–17, Slutspelskandidater

Dags för del två i min genomgång av VM:s 24 lag. Jag har kommit till de fyra första av de åtta lag jag kallar slutspelskandidater.

Vinjetten slutspelskandidater är något missvisande eftersom den ojämna lottningen har gjort att några de här nationerna kommer att få svårt att nå slutspelet medan ett par av blåbärsnationerna har ganska bra odds.

Sportsligt sett är ändå de här lagen klart bättre än de sju blåbärslag som jag presenterade i genomgångens första inlägg:

14) Nya Zeeland
Världsrankning: 17 – har som bäst varit rankat som nummer 16.

Hade det bara handlat om hjärta hade Nya Zeelands Football Ferns varit med bland guldfavoriterna – för här har vi ett lag som kämpar.

Man har en utmärkt målvakt i Erin Nayler och starka ytterbackar i Englandsfödda Ria Percival och Rosengårds USA-födda Ali Riley. Sverigebekant är förstås även Vittsjömittfältaren Kirsty Yallop.

Percival spelar i Frauen-Bundesliga, där har man även spelare som Amber Hearn (Jena) och Rebekah Stott (SC Sand). Ytterligare några spelare har provat på engelska WSL eller amerikanska NWSL de senaste åren. Sarah Gregorius har spelat i Tyskland men återfinns nu i Elfen Saitama i japanska Nadeshiko League.

Nya Zeeland har alltså många spelare med internationell rutin, man var i kvartsfinal i OS för tre år sedan och deras ungdomslandslag har fått känna på spel i F20-VM flera gånger de senaste åren. Laget är jobbigt att möta, och slår ur underläge i VM.

Lottningen är nämligen svår, men inte omöjlig. Laget har hamnat i grupp A där man i tur och ordning möter Holland, Kanada och Kina. Jag tror inte att Nya Zeeland går mål- eller poänglöst genom den gruppen – utan gissar att man har snor tredjeplatsen.

I så fall kan det blir åttondelsfinal mot segrarna i grupperna B eller C, alltså troligen Tyskland/Norge eller Japan/Schweiz – och det är för starka motståndare. Tar sig Nya Zeeland längre än åttondelsfinal är det en skräll.

15) Nigeria
Världsrankning: 33 – har som bäst varit rankat som nummer 24.

De regerande afrikanska mästarinnorna kommer till VM utan etablerade Sverigeproffs som Faith Ikidi, Sarah Michael, Ogonna Chukwudi och Rita Chikwelu. Det känns ju faktiskt väldigt konstigt, inte minst då flera av dem är spelare av världsklass.

Kaxige förbundskapten Edwin Okon har däremot tagit med 39-åriga division 2-spelaren Perpetua Nkwocha i sin bruttotrupp, som i övrigt mest bygger kring de nigerianska lag som haft stora framgångar vid de tre senaste F20-VM:n.

Utåt verkar för övrigt förbundskapten Okon ganska dåligt utbildad på hur man agerar för att nå framgång på den internationella scenen. Hans uttalanden efter VM-lottningen fick i alla fall mitt förtroende att rasa till botten. Okon sa:

”Vi behöver ingen information om våra motståndare, allt vi behöver är att förbereda oss mycket bra och sedan spela. Vi är inte nervösa inför något motstånd även om vi vet att alla lag i VM är bra. Vi hoppas vinna vår grupp och med Gud på vår sida och med goda förberedelser hoppas vi nå vårt mål och gå hela vägen.”

Hoppas för Nigerias skull att nonchalansen kring motståndarscoutingen bara var snack och inte allvar. Även om Englandsproffset Asisat Oshoala är en av världens främsta talanger kommer förstås inte Okons lag att gå hela vägen i VM. Laget får tvärtom vara väldigt nöjt om de kan ta sig vidare ur gruppspelet.

Nigeria har genomgått en generationsväxling sedan de misslyckades med att kvala in till OS 2012. De har dock massor av talang och individuell skicklighet i truppen. Jag har sett och imponerats av Nigerias lag i de tre senaste F20-VM:n. Där har man kommit hem med två silver och en fjärdeplats – något som bara toppas av Tyskland. Spelarna som nått framgångarna är födda 1991–94 och utgör basen i Okons VM-trupp. En trupp som alltså har framtiden för sig.

Ursprungstipset blir dock att Nigeria kommer sist i grupp D och följaktligen åker ut direkt den här gången. Det hindrar inte att Super Falcons – som laget kallas – är en otäck första motståndare för Sverige. Laget är svårscoutat, kommer till Kanada med massor av ungdomlig entusiasm och känslan är att det kan spela en ganska oförutsägbar fotboll.

Jag skrev för övrigt ett längre inlägg om Nigeria i januari, läs det här.

16) Kina
Världsrankning: 16 – har som bäst varit rankat som nummer 5.

Jag har sett Kina i flera landskamper det senaste året, ändå kan jag bara namnge en spelare, duktiga Potsdammålvakten Wang Fei. Hon kändes som lite av en chansning när hon värvades till Frauen-Bundesliga, men har sett väldigt stabil ut under våren. Konstigt nog var Wang petad i tyska cupfinalen, något hon inte såg ut att uppskatta.

Utöver Wang är det alltså ett ungt och väldigt profillöst lag som Kina ställer upp med i sin VM-comeback. Kina var ju en stormakt inom damfotbollen på Sun Wen:s tid. Åren 1991–2007 nådde man minst kvartsfinal i alla VM-turneringar och man har spelat final i både VM och OS.

Men de senaste åtta åren har Kina tappat mark. Man missade kvalet både till VM 2011 och OS 2012. Och när man nu är tillbaka på den internationella scenen igen är man långt ifrån något favorittryck. Tvärtom vore det en framgång för det kinesiska laget om man överlevde gruppspelet.

Det innebär inte att jag tror att kinesiskorna blir någon slagpåse i grupp A. Laget har kapacitet att sno poäng mot topplag. Det senaste halvåret har man exempelvis kryssat både mot USA och Brasilien.

Det jag har sett av Kina är det ett bollskickligt och välorganiserat lag, som dock saknar en del genombrottskraft i offensiven. Jag tror helt enkelt att Kanada, Holland och Nya Zeeland har vassare lag. Men lek med tanken att värdnationen inte pallar med nerver och förväntningar i premiären mot just Kina. Då kan kinesiskorna mycket väl skaffa sig en kanonstart på turneringen. Och då kan det bli slutspel.

Åttondelsfinal är inte orealistiskt – men skulle laget gå längre än så tycker jag att det är överraskande.

17) Sydkorea
Världsrankning: 18 – har som bäst varit rankat som nummer 16.

Sydkorea är ett nytt lag på VM-scenen. Nationen har gjort bra ifrån sig i många ungdomsmästerskap, men inte alls lyckats på seniornivå. När man nu får spela VM-slutspel är det fjolårets bästa spelare i engelska WSL, Ji So-Yun, som skall göra mirakel.

Ji So-Yun är en makalöst bra spelare, en av de allra bästa i världen. När hon spelade ihop med en stor mängd japanska världsmästare i Inac Kobe Leonessa var hon den lysande stjärnan. Tyvärr är inte omgivningen i Sydkoreas landslag på samma nivå som i Inac Kobe, vilket gör att Chelseastjärnan riskerar att få bära ett lite väl tungt lass på sina axlar.

Det finns mycket bolltrygghet i Sydkoreas trupp. De flesta spelarna är kvicka och passningsskickliga och laget är välorganiserat. Däremot saknas en hel del kraft, inte minst den offensiva genombrottskraften.

Laget känns även tunt i defensiven, då tänker jag exempelvis på att man riskerar att vara sårbara vid fasta situationer. Offensivt har man utöver Ji So-Yun en spelare med en intressant historia i Park Eun-Seon. Jag skrev om henne för något år sedan då konkurrentklubbarna i den koreanska ligan anklagade henne för att vara en man. Hon är en hon – och nu skall forwarden försöka visa sitt målsinne även på VM-nivå.

Sydkorea har fått en ganska gynnsam lottning. Man spelar i grupp E mot Brasilien, Costa Rica och Spanien. Där bör man trots allt ha goda möjligheter att placera sig som trea före Costa Rica. Det kan alltså bli åttondelsfinal för koreanskorna – något som vore en framgång. Längre än så lär man däremot inte avancera. Sydkorea skulle nämligen vara en drömmotståndare i åttondelsfinal för samtliga andra nationer.

Får vi uppleva mirakel med den här spelidén?

Det är ändå två månader kvar till VM. Och svenska lag brukar ju vara som bäst när de slår ur underläge.

Det är de mest positiva saker jag kan komma på efter dagens hemska 3–1-förlust mot Schweiz i Eskilstuna.

För Pia Sundhage måste påskdagen 2015 ha varit ett enda långt lidande. Det spel som hon nu ägnat 1,5 år till att jobba in funkar inte alls. Tvärtom känns Sveriges lag våren 2015 klart sämre än det gäng Sundhage tog över för 2,5 år sedan.

Inför matchen skrev jag om att jag ville se ett bättre kollektivt försvarsspel, där motståndarna inte på ett enkelt sätt kunde spela sig förbi Sveriges forwards och mittfältare. Jag ville även se hur det anfallsspel som Sundhage byggt för konstgräs funkade nu när det testades på konstgräs. Jag tyckte att Sverige borde kunna äga matchen och skapa minst åtta–tio klara målchanser.

Försvarsspelet först. Det tog 34 sekunder, sedan slog högerbacken Noelle Maritz Schweiz första djupledspassning längs marken som skar rakt igenom det svenska laget. Det blev ingen målchans då, men man anade vartåt det lutade.

Pia Sundhage verkar tycka att försvarsspel är tråkigt. Det värsta är att hennes inställning har smittat av sig på laget. Ramona Bachmann:s 1–0-mål var exempelvis frukten av många halvdana svenska försvarsinsatser. Det fanns ingen bestämdhet i det svenska agerandet när bollen lyftes in i straffområdet. Det gjorde det inte heller på en inläggsfrispark i den andra halvleken, där Ana Crnogorcevic var ytterst nära att nicka in ytterligare ett schweiziskt mål.

Det svenska agerandet vid Fabienne Humm:s 2–0-mål är ännu värre. Där slår Kosovare Asllani bort en passning när laget är på väg uppåt. Det svenska hemjobbet som följer håller ingen VM-klass. Ingen forward eller mittfältare gör hemlöp i maxfart när Vanessa Bernauer driver fram bollen och serverar Humm i djupled, en passning som skär längs marken mellan våra mittbackar Nilla Fischer och Charlotte Rohlin. Tvärtom omges Bernauer av tre svenskor som springer halvengagerat. Närmast att störa Bernauer är Caroline Seger som dock nöjer sig med att bara springa bredvid schweiziskan.

Organisationen i backlinjen är inte heller särskilt vass. Återigen är det alltså en boll längs marken som skär mellan två backar. Illa är också att både Rohlin och Lina Nilsson tidigt ser Humms löpning, men Nilsson är ändå inte ens nära att hjälpa till och Rohlin är för snäll och klarar inte av att trycka bort målskytten. Som grädde på moset står Hedvig Lindahl för långt åt höger och lämnar en jättelucka vid sin vänsterstolpe.

Alltså ett rakt igenom svagt försvarsspel.

Ett lag som har både fantastisk försvarsorganisation och -disciplin är Wolfsburg. Det går inte att jämföra Sundhages Sverige med Ralf Kellermann:s Wolfsburg på samma dag. När Europas bästa klubblag tappar bollen och ger motståndarna kontringslägen är sju–åtta spelare blixtsnabbt på rätt sida bollen. Spelarna har i sig att omgående sätta högsta fart hemåt och alla hjälps åt att döda kontringarna. En som är fantastisk på det är nämnda Bernauer, som garanterat inte hade låtit Seger få slå en djupledspassning lika ostört om det varit ombytta roller.

I det svenska laget är det ofta bara tre–fyra spelare som 100-procentigt deltar i försvaret mot kontringar. Det är något jag ogillar skarpt.
Dessutom ligger de svenska mittfältarna och forwardarna så långt ifrån varandra att det är ganska lätt att spela förbi dem. Det leder till att när en svensk spelare ändå bryter ett uppspel finns det få medspelare i närheten som kan ta hand om andrabollen eller som man kan sätta igång ett spel med.

Min oro för det svenska försvarsspelet är alltså stor och alla gamla frågetecken finns kvar. Tyvärr fick mina frågor om anfallsspelet nästan genomgående lika tråkiga svar.

Den svenska spelidén bygger på att Seger skall vara med och bygga anfallen. Det vet motståndarna om, vilket gjorde att Schweiz satte härligt tuffa Bernauer på att plocka bort Seger ur matchen. Det lyckades fullt ut, för den frispark som gav 1–0-målet skapades ju till exempel genom att Bernauer låg nära Seger och bröt en farlig passning från Rohlin.

Det blev tyvärr väldigt tydligt att Sverige inte har någon självklar plan B när Seger plockas bort ur matchbilden. Det är helt klart oroväckande.

Tyvärr blev det inte mycket bättre när Sundhage i andra halvlek skapade en B-plan genom att flytta fram Seger ett steg och sätta in Linda Sembrant som mittfältslibero. Jag tycker att Sembrant är för långsam med bollen för den rollen. Det visade sig också vid 1–3-målet där ju Bernauer vann bollen just från Sembrant i förstaläget.

Oroväckande var även bristen på svenska målchanser. Jag tyckte inför matchen att Sverige borde skapa åtta–tio klara målchanser mot ett lag som Schweiz. Sverige skapade fyra målchanser. Den första dröjde ända tills minut 35 – det är inte godkänt. Inte ens nära. Det värsta var att känslan var att de svenska målchanserna uppstod ganska slumpartat och inte byggde på någon synbar spelidé.

Totalt blev det för övrigt 4–4 (2–2) i målchanser, enligt min räkning. Egentligen är det ju ingen katastrof att släppa till fyra målchanser. Men…

Det svenska målet tillkom efter att Caroline Abbé slagit hål i luften när hon skulle bryta en passning från Seger. Resten gjorde Lotta Schelin på ett mycket snyggt och behärskat sätt. Att vi har den spets vi har gör att man trots allt känner en del hopp inför VM.

Annars är ju tyvärr känslan att Sundhage försöker få vårt lag att spela ett spel som truppen inte har kapacitet för.
I går såg jag USA, ett lag som nyligen har lämnat sitt experimenterande och återgått till ett klassiskt 4-4-2 och nått framgångar med det.

Sverige har en av världens bästa kontringsspelare i Lotta Schelin. Personligen hade jag nog tyckt att det vore rimligt om Sverige anpassade sig efter det genom att använda en spelidé som byggde på ett hårt arbetande kollektiv med uppgift att se till att Schelin fick rätt bollar.

Men nu är vi så nära VM att det börjar bli för sent för kursändringar. Vi nog trots allt måste ställa vårt hopp till det konstgräsanpassade spel som Sundhage har byggt. Och som jag skrivit flera gånger innan, förhoppningsvis vet hon vad hon håller på med.

Och hur var det nu med påsken, först skall man lida och sedan följer ett mirakel. För egen del lider jag gärna vidare under alla träningslandskamper om vi får uppleva ett svenskt mirakel i Kanada i sommar. Får vi det?

Sundhage väljer Rohlin – det är en skräll

Pia Sundhage:s laguttagningar har på sistone varit tråkigt fria från överraskningar.

Men till morgondagens drabbning mot Schweiz i Eskilstuna skräller vår förbundskapten. Sundhage har ju sagt att hon önskar spela med samma fyrbackslinje i alla de tre träningsmatcher som återstår innan VM.

Efter Algarve cup trodde jag att Charlotte Rohlin var ute ur mittbacksdiskussionen. Av de fyra kandidater som Sundhage har fick Linköpingsveteranen kortast speltid (92 minuter) och hon spelade ingen match ihop med givna Nilla Fischer.

Charlotte Rohlin

Charlotte Rohlin

Emma Berglund å sin sida spelade 270 minuter i Algarve, varav 180 med Fischer och Linda Sembrant fick 170 minuter varav 90 som mittback med Fischer.
Därav såg den rimliga mittbacksrankingen ut så här: 1) Fischer, 2) Berglund, 3) Sembrant, 4) Rohlin.

Men när morgondagens startelva presenterades på svenskfotboll.se för en stund sedan var det Fischer och Rohlin i mittförsvaret. I nuläget är det alltså Rohlin som är Sundhages VM-mittback. Oväntat.

I övrigt var startelvan 100 procent väntad. Den ser ut så här: Hedvig LindahlElin Rubensson, Fischer, Rohlin, Lina NilssonCaroline SegerSofia Jakobsson, Hanna Folkesson, Therese SjögranKosovare Asllani, Lotta Schelin.

Sundhage har alltså brottats med sin backlinje. För mig är det dock inte själva backlinjen som är problemet, utan hela lagets försvarsspel. I Algarve var det stundtals pinsamt lätt för motståndarna att spela sig förbi våra forwards och mittfältare – och då är det högst otacksamt att spela i backlinjen.
Förhoppningsvis har Sundhage nu styrt upp det kollektiva försvarsspelet och därmed även underlättat arbetet för sin fyrbackslinje.

Utöver försvarsspelet är det förstås hyperintressant att se hur det anfallsspel som Sundhage byggt för spel på konstgräs funkar nu när det testas på konstgräs. Även om Schweiz är ett namnkunnigt lag tycker jag att Sverige bör kunna äga matchen och skapa minst åtta–tio klara målchanser mot dem.

Namnkunnigt var det. Om jag skulle ranka Europas bästa klubblag är det sju lag som hamnar i viss särklass; fyra tyska, två franska och Rosengård. I sex av de sju lagen finns det inte mindre än åtta schweiziska spelare som alla får räknas som ordinarie:
Ramona Bachmann (Rosengård), Lara Dickenmann (Lyon), Noelle Maritz (Wolfsburg), Vanessa Bernauer (Wolfsburg), Caroline Abbé (Bayern München), Vanessa Bürki (Bayern München, skadad), Lia Wälti (Potsdam) och Ana Maria Crnogorcevic (Frankfurt).

Meghan Klingenberg

Meghan Klingenberg

I en annan del av världen har USA och Nya Zeeland spelat en halvlek. Amerikanskorna har två ramträffar, men bara 1–0 i mål. Det var en riktig bomb från Meghan Klingenberg. Matchen kan du se på den här länken.

Ogimi på väg till Wolfsburg

Starkast blir ännu starkare.

Enligt lokaltidningen i Wolfsburg, WAZ – Wolfburger Allgemeine, kommer de dubbla Europamästarinnorna VfL Wolfsburg kommande vecka att presentera japanska forwardsstjärnan Yuki Ogimi som sitt senaste nyförvärv.

Yuki Ogimi skjuter

Yuki Ogimi skjuter

Det är definitivt den tyngsta värvningen i europeisk damfotboll hittills i vinter. Ogimi, som då hette Nagasato, var inhoppare i VM-finalen 2011. Sedan dess har hon utvecklats rejält som spelare och har de senaste åren varit Japans storstjärna bredvid Aya Miyama.

Överraskande valde Ogimi att lämna Turbine Potsdam och flytta till engelska Chelsea sommaren 2013. Nu ser det alltså ut som att forwarden återvänder till tyska ligan efter 1,5 år i WSL.

Personligen gillar jag Ogimis spelstil skarpt. Hon är hyfsat snabb, stark och väldigt bollskicklig. Dessutom är hon duktig i luftrummet. De senaste åren har hon varit med på mina listor över världens bästa spelare. Kanske borde hon ha varit med även på 2014 års lista. Fast eftersom jag bara har sett henne spela en gång under året – mot korpmotstånd i Asiatiska mästerskapen hade jag helt enkelt inte underlag för att ta med henne på min topplista.

Med värvningarna av Potsdams offensiva speluppläggare Julia Simic och Ogimi får Wolfsburg en fantastisk bredd på sin trupp. På twitter föreslogs i natt följande startelva:

Almuth Schult – Luisa Wensing, Nilla Fischer, Babett Peter, Noelle Maritz – Lena Goessling, Nadine Kessler – Caroline Graham Hansen, Lina Magull, Alexandra Popp – Ogimi.

Det skulle samtidigt innebär att Wolfsburg kommer att sitta på två internationella topplag, då spelare som Simic, Vanessa Bernauer, Martina Müller, Anna Blässe, Stephanie Bunte, Verena Faisst, Zsanett Jakabfi med fler är förpassade till bänken.

Eftersom Wolfsburg är kvar i både tyska cupen och Champions League samt att Frauen-Bundesliga har ett komprimerat program på våren till följd av sommarens VM kommer laget nästan att spela två matcher hela vägen. Således kan den breda truppen komma till nytta.

För FC Rosengård blir den svåra uppgiften att ställas mot Wolfsburg i kvartsfinalen av WCL nu ännu svårare. Lagen möttes ju i åttondelsfinal i november 2013. Då blev det 2–1 till tyskorna i Malmö och 3–1 i Wolfsburg. Therese Sjögran kommenterade de båda matcherna så här i tidningen Match förra våren:

”Hade vi gjort mål på våra chanser hade vi vunnit hemmamatchen med 3–0. Minst. Det var liksom inga dussinlägen, det var klara chanser. Och det var inte så att vi fick slita för varje läge, vi spelade bara så bra. Sen är det alltid tufft att åka ner dit och ha ett 2–1-underläge. Hade vi bara vunnit hemma och parkerat bussen borta… Så nära är vi liksom. Det handlar ju om att när man möter de bästa lagen så måste man sätta sina chanser.”

Som jag ser det är det där inte så bara. Det som gör ett klasslag till ett klasslag är att det är bättre på att utnyttja sina chanser än andra lag. Wolfsburg är ett klasslag.

Visst har Rosengård en starkare trupp än vad LdB FC Malmö hade för 1,5 år sedan och bättre chanser till våren. Å andra sidan var Wolfsburg inne i en liten formsvacka just den perioden under hösten 2013 och man har en mycket bredare trupp nu. Kryddas den truppen i veckan med Yuki Ogimi förbättras oddsen rätt rejält till att Wolfsburg skall bli första klubben att vinna WCL tre år i rad.

Fischer tysk halvtidsmästarinna

I och med dagens omgång är halva Frauen-Bundesliga spelad och halvtidsmästarinnorna heter föga överraskande VfL Wolfsburg. I dagens toppmöte med Frankfurt visade ”die Wölfinnen” (varginnorna) att serieledningen är på sin plats.

Det var aldrig något snack om vilket lag som var bäst i den match som skulle kunna vara en försmak av vårens final i Champions League. Anfört av lagkapten Nilla Fischer ägde Wolfsburg matchen från första till sista spark. Det slutade 2–0 efter att Martina Müller gjort ledningsmålet läckert framspelad av Alexandra Popp. 2–0 satte Lena Goessling på inläggsfrispark.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

Fischer har kanske inte alltid 100 procent rätt position, men hon är ändå en klippa i Wolfsburgs superstabila backlinje. Vad jag såg i dag så vann hon dessutom varenda närkamp hon gick in i.
Känslan är att Fischer känner större trygghet i Wolfsburg än i landslaget. En orsak till det lär vara att det tyska storlaget är mer defensivt balanserat än Pia Sundhage:s landslag.

En period under våren 2013 var det en njutning att se Wolfsburg spela anfallsfotboll. Laget riktigt sköljde fram längs kanterna i anfallsvåg på anfallsvåg. Jag gjorde då jämförelser med den vackra fotboll som Dortmunds och Bayern Münchens herrar spelade. Nu är inte die Wölfinnen lika offensivt balanserade, vilket oj vad stabilt laget är. Det är numera just stabiliteten som utgör skönheten i deras fotboll.

Under höstens elva omgångar har målvakt Almuth Schult bara släppt in ett enda ligamål. Orsaken är dels att Schult är en utmärkt målvakt, dels att hela Wolfsburgs lag deltar i försvarsarbetet. Trots att Europas bästa spelare säsongen 2013/14, tillika den ordinarie lagkaptenen Nadine Kessler har varit skadad och bara spelat 30 minuter i höst funkar innermittfältet utmärkt. Schweiziska nyförvärvet från Cloppenburg, Vanessa Bernauer har nämligen gått in och tagit stort ansvar bredvid Goessling.

Nu har ju Frankfurt också stora skadeproblem. Inte minst saknas långtidsskadade Saskia Bartusiak i mittförsvaret. Och det var i de bakre regionerna Frankfurt darrade till ibland. Wolfsburgs ledningsmål uppstod på grund av passivitet från Peggy Kuznik och 2–0 var ett svagt ingripande från målvakten Anke Preuss.

Några timmar efter Wolfsburgs 2–0-seger spelade Bayern München 0–0 borta mot tabellfemman Essen. Därmed leder Wolfsburg serien med två poängs marginal efter elva omgångar. Här är läget:

VfL Wolfsburg       11    29–1      29
Bayern München  11    32–3      27
FFC Frankfurt       11    39–9      25
Turbine Potsdam  11    29–12    25

Skytteligan leds av Celia Sasic på tolv mål, hon är åtta före klubbkompisen i Frankfurt, Kerstin Garefrekes. Sasic tvingades för övrigt kliva av planen efter 41 minuter i dagens match till följd av skadeproblem.

När jag satt och kollade in det tyska toppmötet slog det mig att alla de fyra tyska topplagen har schweiziska spelare i sina lag. Hos Wolfsburg startade i dag både Bernauer och Noelle Maritz och hos Frankfurt fanns Ana-Maria Crnogorcevic i startelvan. Hos Potsdam är Lia Wälti en nyckelspelare och hos Bayern München har Caroline Abbé och Vanessa Bürki spelat i alla elva matcher.

Dessutom har ju Schweiz som bekant Ramona Bachmann i svenska storlaget FC Rosengård och Lara Dickenmann hos franska storlaget Lyon. Åtta schweiziska spelare spelar alltså löpande i sex av Europas åtta bästa klubbar. Bara Tyskland, Frankrike och Sverige har fler, något som på sikt borde kunna innebära att det schweiziska landslaget kan stiga ytterligare på världsrankningen. Med rätt lottning kan de bli en sensation redan i nästa års VM-slutspel.

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Appropå VM är det inofficiella klubblags-VM:et igång i Japan. Turneringen var hyperintressant för två år sedan när både Europas bästa lag Lyon och Asiens bästa lag Inac Kobe Leonessa var med. Deras final var för övrigt en av de bättre klubblagsmatcher jag sett.

Årets turnering är betydligt mycket gråare. Exempelvis representeras Europa av Arsenal, som slutade fyra i WSL och sannolikt skulle hamna någonstans mellan 20–30 på en aktuell klubblagsrankning i Europa.

I helgen har kvartsfinaler spelats. Bland annat vann japanska Okayama Yunogo Belle med 5–0 mot Australiens Melbourne Victory. Semifinalerna spelas på onsdag mellan Yunogo Belle och Arsenal samt Urawa Reds och brasilianska São José.

Australiens representant är alltså utslagen ur klubblags-VM, men landet har ändå inte kammat noll i helgen. För några timmar sedan korades nämligen Katrina Gorry till Asiens bästa spelare 2014. Mini, som hon kallas, vann AFC Women’s Asian Player of the Year award vid Asiens stora fotbollsgala.

Till slut en sväng till Frankrike. Där spelade ingen av våra fem svenska representanter i dagens omgång. Jag har funderat lite under veckan varför Sofia Jakobsson flögs hem tidigare från landslaget medan Linda Sembrant var kvar. Nu spelade det ingen roll för Montpelliers möte med Juvisy blev uppskjutet.
De båda topplagen Lyon och PSG spelade alltså också utan svenskt på planen när de tog varsin säker seger. Ada Stolsmo Hegerberg blev tvåmålsskytt när Lyon vann med 8–2 borta mot tabelljumbon Arras.

Därmed leder nu norskan skytteligan med 16 mål, fyra fler än tvåan Lotta Schelin och fem fler än trean Eugenie Le Sommer – alla tre som bekant från just Lyon.

Den stora guiden till VM-kvalet

Jag inser att jag inte har sammanfattat EM riktigt ännu. Det ligger ett halvskrivet inlägg, som jag kanske får klart någon gång.
Men nu står VM-kvalet för dörren, och det har förstås varit högprioriterat att göra en riktigt rejält genomgång av alla Europas sju grupper. Och här är den.

Upplägget är ju sådant att Europa har åtta platser till 2015 års mästerskap i Kanada. De sju gruppsegrarna samt en tvåa är det som får platserna.

Den bästa tvåan tas fram på följande sätt:
1) Först går de fyra tvåor som har bäst poäng i sina möten med gruppernas etta, trea, fyra och femma vidare. Mötena med gruppjumbon räknas alltså bort.
2) De fyra tvåorna spelar playoff i semifinal och final nästa höst. Datumen för semifinalerna är 25/26 och 29/30 oktober, och finalen spelas 22/23 och 26/27 november.

Här kan man ju faktiskt ifrågasätta hur sportsligt rättvist de fyra första lagen väljs ut. Alla har ju olika tufft motstånd. Följer man Uefas upplägg från EM borde det kanske ha varit lottning om vilka fyra tvåor som skall gå till playoff. Eller?
Det var bara en reflektion. Jag är ju emot lottning, så jag föredrar det aktuella upplägget – även om det har ganska stora rättvisebrister.

Det om reglerna. Nu har det blivit dags att komma till saken, genomgången av Europas kval grupp för grupp:

Grupp 1:
Tyskland, Ryssland, Irland, Slovakien, Slovenien och Kroatien.

* Här blir det Tyskland före Ryssland. Allt annat vore en jätteskräll. Tyskland står i särklass, och ryskorna visade i EM att man har kvalitet. Det som är mest intressant kring Tyskland blir att se hur Silvia Neid väljer sitt lag. Alltså om hon fortsätter med det ungdomliga lag hon tvingades spela i EM, eller om hon väljer att plocka in alla de rutinerade spelare som missade mästerskapet på grund av skador i startelvan.

Ryssland är alltså given tvåa i tipset. Anförda av stjärnan Elena Morozova skall ryskorna ha bra chans att samla så många poäng mot övriga lag att man kan slå sig in bland de fyra playoffnationerna.

Övriga fyra nationer kanske kan sno någon poäng mot ryskorna på hemmaplan. Fast jag är inte så säker på att det blir så.

Det skulle kanske vara Irland då. Det är nämligen ett svårspelat lag, som sällan förlorar stort. Men deras kvalitet är inte i närheten av Tysklands, och de skall inte heller räcka till för att rå på Ryssland i längden. Men Emma Byrne är en duktig målvakt. Hennes tre klubbkompisar i Arsenal Ciara Grant, Niamh Fahey och Yvonne Tracy samt Sverigebekanta Fiona O’Sullivan (numera i tyska Freiburg) är ytterligare klasspelare i det irländska laget.
Hos serieledarna i elitettan, Eskilstuna United, hittar vi ännu en duktig irländska. Det är förstås mittbacken Louise Quinn som avses. Hon är ett av huvudskälen till att Eskilstuna kan vara på väg mot damallsvenskan.

Slovakien och Slovenien är profillösa lag som inte skall ha med toppstriden att göra. Slovakiskorna är dock lite starkare som lag, och bör kunna ge Irland en match om gruppens tredjeplats.
Slovenien slutade före Kroatien i EM-kvalet, och bör kunna göra det igen. Det trots att Kroatien har två spelare i Frauen-Bundesliga (Martina Tufekovic, Hoffenheim och Iva Landeka, Jena). Det kroatiska laget är ändå totalt sett så svagt att man troligen slutar sist i gruppen.

Grupp 2:
Italien, Spanien, Tjeckien, Rumänien, Estland och FYR Makedonien.

* Det här är en betydligt mer öppen grupp, i varje fall kan kampen om gruppsegern bli jämn. Både Italien och Spanien spelade kvartsfinal i EM, och visade att man håller god kvalitet. Jag tror att Melania Gabbiadini leder italienskorna till gruppseger. Men det lär inte gå i närheten av lika smärtfritt som i EM-kvalet där man inte släppte in ett enda mål.

Ungdomliga Spanien är ju som sagt en värdig utmanare. Anförda av Tyresöduon Veronica Boquete och Jennifer Hermoso lär spanjorskorna pressa Italien ända in i kaklet.

Och det finns fler farliga lag i gruppen. Tjeckien och Rumänien slåss nog i första hand om tredjeplatsen, men båda lagen har kapacitet att kunna sno någon poäng mot toppduon, vilket i sin tur gör att grupptvåan riskerar att missa playoffspelet.

Tjeckien först. Laget inledde EM-kvalet med att spela 1–1 borta mot Österrike, i en match som borde ha vunnits. Höjdpunkter från den matchen ser du här:

Tjeckiskorna tappade lite i slutet av kvalet, och hamnade ganska långt bakom Danmark och Österrike i sluttabellen. Men det finns kvalitet i det tjeckiska laget. I Sverige känner vi ju exempelvis väl till Kif Örebros tvillingar Irena och Lucie Martinkova, och i tyska Duisburg spelar Lucie Vonkova.

Irena Martinkova

Irena Martinkova

Lucie Martinkova

Lucie Martinkova

Rumänien spurtade bra i EM-kvalet och slutade faktiskt före Schweiz i grupp 3. Man var trea, bara fyra poäng bakom Spanien. Faktum är att rumänskorna avslutade gruppen med att vinna med 4–2 hemma mot schweiziskorna och sedan spela 0–0 borta mot Spanien. Så Rumänien är inte ofarligt. Varningsflaggen är hissad.
Den rumänska storstjärnan är förstås Fortuna Hjörrings vänsterfotade forward Laura Rus. Hon gjorde sju mål i EM-kvalet. I fjolårets Champions League gjorde hon elva för sin dåvarande klubb, cypriotiska Apollon Limassol. Det innebar att rumänskan vann hela turneringens skytteliga.

Slutligen i gruppen har Makedonien två framtidsspelare i Tysklandsproffsen Natasa Andonova (Potsdam) och Gentijana Rochi (Cloppenburg) – som båda är tonåringar när kvalet drar i gång. Men som lag är Makedonien väldigt ihåligt, och man lär inte kunna hota gruppens topplag. Fast Andonova är verkligen otroligt intressant. Får hon vara skadefri tror jag att hon kommer att vara en av Bundesligas allra bästa spelare i vinter.

Grupp 3:
Danmark, Island, Schweiz, Serbien, Israel och Malta.

* Här har vi den allra mest öppna gruppen. Inte mindre än tre lag gör upp om gruppsegern. Och det gäller nog att vinna, för snor topplagen poäng av varandra så är risken uppenbar att grupptvåan missar playoff.

Katrine S Pedersen

Katrine S Pedersen

Danmark är favorit, och får också mitt tips. Anförda av Pernille Harder och veteranen Katrine S Pedersen bör danskornas passningsorienterade spel göra att man följer upp sitt EM-brons med en VM-plats. Men Island och Schweiz är svåra motståndare, så den danska resan mot Kanada kan bli skakig.

Man åker ju exempelvis inte till Reykjavik och bara hämtar tre poäng. Även om isländskorna blev överkörda av Sverige i EM:s kvartsfinal så har man ett lag som kan skaka de allra bästa i världen, när man har en bra dag. Framför allt finns det en offervilja hos isländskorna som är berömvärd.
Men laget är skadekänsligt. Det är otroligt viktigt för dem att nyckelspelarna Thora Helgadottir, Sif Atladottir, Sara Björk Gunnarsdottir, Margret Lara Vidarsdottir och Holmfridur Magnusdottir är friska. I EM tycker jag att Dagny Brynjarsdottir fick sitt genombrott, vilket gör att collegespelaren (Florida State) numera också kanske skall räknas in bland nyckelspelarna.
Är nämnda spelare i form är Island en allvarlig utmanare om gruppsegern. Ett par skador och man riskerar att bli trea.

För Schweiz borde vara ett lag för VM. Man har flera spelare i europeiska topplag än vad Danmark och Island har. I första hand tänker jag på Ramona Bachmann (Malmö), Lara Dickenmann (Lyon), Ana Maria Crnogorcevic (Frankfurt), Lia Wälti (Potsdam), Noelle Maritz (Wolfsburg) och Vanessa Bürki (Bayern München).
Totalt har Schweiz faktiskt tio spelare i Frauen-Bundesliga, även om en av dem, backen Lara Keller (USV Jena) tyvärr drog av korsbandet i premiären av den tyska ligan häromveckan.

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Schweiz har alltså flera etablerade stjärnor. Man har också fina talanger på väg uppåt. Man spelade i F20-VM i fjol, och nämnda Maritz är född 1995, precis som två andra spelare som bankar på dörren till landslaget; Audrey Wuichet och Carmen Pulver.
Schweiz svaghet i EM-kvalet var defensiven. I kvalet till VM 2011 vann man sin grupp närmast före Ryssland. I playoff föll man sedan först mot England. Och i ”andra chansen” slog man först ut Danmark, för att sedan försvinna mot Italien. Det skapade förväntningar inför EM-kvalet, som dock blev rent fiaskoartat. Schweiz slutade fyra i sin grupp efter att bland annat ha förlorat borta mot blåbärsnationen Kazakstan.

Men det finns alltså kvalitet i truppen. Och får bara förbundskapten Martina Voss-Tecklenburg ihop laget kan Schweiz till och med vinna gruppen. Fast jag vågar inte tro på det, utan väljer Island som tvåa i mitt tips.

Men det står mellan tre lag. Serbien skall inte vara något hot mot de tre topplagen, även om man nådde 2–2 hemma mot England i EM-kvalet. Serbiens mest intressanta spelare är forwardstalangen Jovana Damnjanovic, som provspelade för Linköping i våras, men hamnade i Wolfsburg.

Israel och Malta är utfyllnad. Israel blev poänglöst i EM-kvalet, och Malta åkte ut redan i förkvalet. Mot de här båda lagen kan topplagen göra massor av mål, vilket kan hjälpa grupptvåan att kvala in bland de fyra bästa – trots att det kan bli jämnt mellan gruppens tre topplag.

Grupp 4:
Sverige, Skottland, Polen, Nordirland, Bosnien-Hercegovina och Färöarna.

* Sveriges väg mot Kanada ligger vidöppen. Vi har nämligen fått en fantastiskt gynnsam lottning. Visst är Skottland på gång, liksom Polen, men den här gruppen måste vi bara vinna.

Det är skotskorna som är det största hindret. Och de leds ju som bekant av en svenska, Anna Signeul. Hon var ytterst nära att ta hem laget till Sverige, och sommarens EM-slutspel. Men på övertid i förlängningen av den andra playoffmatchen förstörde spanska Tyresöstjärnan Veronica Boquete den skotska drömmen. Minns du inte dramat så finns det på det här klippet:

Den som hade det allra värst den där oktoberkvällen i Spanien i fjol var mittbacken Rachel Corsie. Hon drog nämligen av korsbandet i knät i den 79:e minuten, och fick sedan se Spanien vinna på övertid från sidan. Då fanns även den andra ordinarie mittbacken Ifeoma Dieke på skadelistan.
Under VM-kvalet lär båda spela viktiga roller, vilket ökar stabiliteten framför superrutinerade målvakten Gemma Fay – som räknas in för en bit över 150 landskamper.

Skottlands stora spelare är annars liten, jag tänker förstås på Arsenals lysande speluppläggare Kim Little. Henne hade jag gärna haft i det svenska laget. Hon är definitivt en personlig favorit, en spelare vårt landslag får se upp med. Om man nu skriver så om någon som heter Little?
I Arsenal finns numera även före detta Tysklandsproffset Emma Mitchell. Andra profiler i det skotska laget är Sverigeproffsen Dieke och Jane Ross (båda Vittsjö) samt Hayley Lauder (Mallbacken). I tyska Potsdam hittar vi snabba yttermittfältaren Lisa Evans och i franska Montpellier nickstarka powerforwarden Jennifer Beattie.

En spelare som borde vara aktuell igen är rutinerade skyttedrottningen Julie Fleeting. 32-åringen var först skadad och sedan mammaledig under EM-kvalet. Nu har hon gjort comeback i Celtic, och med ett facit på 116 mål på 120 landskamper skulle det förvåna om hon inte snart är tillbaka i Signeuls lag.

Skottland har alltså ett antal duktiga spelare. Och i enstaka matcher kan de säkert båda ta poäng, och även besegra Sverige. Men i längden skall skotskorna inte räcka till. I EM-kvalet föll man exempelvis med 2–0 och 5–0 mot Frankrike. Sverige borde kunna göra liknande resultat.

Det är Sverige och Skottland som skall bli etta och tvåa. Övriga lag bör inte ha med topplaceringarna att göra. Polen kan bli bra på sikt. De har talanger på uppgång, bland annat vann de ju oväntat F17-EM i år efter att ha slagit Sverige i finalen.

Polskorna gjorde också ett hyfsat EM-kval, där de drog på sig tre förluster. De föll i båda matcherna mot Italien, och i en mot Ryssland. Man snodde en poäng av ryskorna, vilket var starkt gjort. Mindre imponerande var att man även noterades för ett kryss mot svaga Grekland.

Polskorna har alltfler utlandsproffs. Inte minst har man tre målvakter som spelar utomlands. Katarzyna Kiedrzynek har nyligen skrivit på för franska PSG och Daria Antonczyk för holländska Ajax. Dessutom har Polen fyra spelare i tyska Frauen-Bundesliga. En av dem är målvakt, och samtliga – målskytten Agnieszka Winczo, mittfältaren Marta Stobba, målvakten Dominika Wylezek och backen Dagmara Grad – är lagkompisar med Sofia Jakobsson i nykomlingen Cloppenburg. Ytterligare två polskor finns i tyska andraligan, i Blau Weiss Hohen Neuendorf, Jolanta Siwinska och Patricia Pozerska.

Dessutom har Polen lagom till VM-kvalet värvat in etablerade backen/defensiva mittfältaren Nikki Krzysik från USA. Krzysik har spelat i amerikanska landslag upp till och med U23, och var lagkapten för WPS-laget Philadelphia Independence sista året innan WPS lades ner. Men eftersom hon inte representerat USA på A-landslagsnivå var det möjligt för henne att börja spela för Polen.

Bästa polska målgöraren i EM-kvalet med åtta fullträffar var 30-åriga Anna Żelazko, som till vardags representerar etablerade Champions Leagueklubben Unia Raciborz. På det här klippet gör Zelazko mål både från straffpunkten och på nick vid 2–0-segern mot Grekland i EM-kvalet:

Zelazko i all ära. Polens mest intressanta forward debuterade i A-landslaget för någon vecka sedan, och blev målskytt direkt. Jag tänker på 16-åriga Ewa Pajor, som ledde det polska F17-landslaget till det mycket överraskande EM-guldet i somras.
Minns att polskorna då slog Sverige i finalen med 1–0. I Polen har man 16-årsgräns för sin Extraliga. Men Pajor fick dispens för att spela där tidigare. Hon var 15 år och 133 dagar vid debuten, och behövde bara två minuter innan hon gjorde sitt första mål för sitt Medyk Konin.
Den 3 december fyller hon 17, och har utöver guldet i F17-EM också lett sin klubb till en polsk cuptitel. I finalen mot storlaget Unia Raciborz gjorde Pajor båda Konins mål. Matchen slutade 2–1.

Här är en hyllningsvideo till kvicka och tekniska Pajor, där man får se ett par riktigt fina mål:

Varken Pajor eller Katarzyna Konat – också född 1996, och som också redan har debuterat i A-landslaget – finns med i truppen till lördagens möte med Sverige. De skall i stället till Slovenien och spela kvalomgång 1 till F19-EM, där Polen ställs mot just Slovenien, Italien och Albanien. Men räkna med att de båda talangerna kommer att dyka upp i Polens lag senare under VM-kvalet. I truppen saknas för övrigt även Zelazko. Där vet jag dock inte skälet.

Polen lär bli grupptrea, även om Nordirland inte får underskattas. Det nordirländska laget är utan namnkunniga stjärnor, men nordirländare brukar kunna visa härlig attityd och fajtervilja. Och hösten 2011 visade fotbollstjejerna just sådan attityd i EM-kvalet, och vann mycket överraskande hemma mot Norge med 3–1, trots att norskorna vann hörnorna med 16–2. Nordirland spelade även 2–2 borta mot Belgien i EM-kvalet, och samlade totalt ihop elva poäng i den tuffa grupp där även Island, Ungern och slagpåsen Bulgarien ingick.

Bilder från 2–2-mötet i Belgien har du här:

Bosnien-Hercegovina var antagligen det bästa laget i den näst lägsta seedningsgruppen. Det innebär dock inte att de skall kunna skapa några problem för Sverige. I EM-kvalet tog man tio poäng, fyra mot Grekland och sex mot Armenien. Lagets stora stjärna är Potsdams Lidija Kulis, som ju var på lån i Linköping i våras. Hon gjorde sju av Bosniens tolv mål i EM-kvalet.
Noterbart här är att Bosnien även har en svensk i laget. Herrljungatjejen Iris Kadric som bland annat spelat för Frisco, Falköping KIK och Vara SK har dubbla medborgarskap, och har valt att spela för Bosnien. I Sverige kom hon som längst till ett 30-mannaläger på Bosön med F17-landslaget. Nu kan hon komma att möta sitt hemland i VM-kvalet.

Färöarna då? Ja, det skall kunna bli tvåsiffrigt mot dem i båda mötena. För det här är ett totalt profillöst lag, som bara är med i gruppen som utfyllnad. Rankingen är så låg att man tvingas kvala för att vara med i VM-kvalet.
EM-kvalet fick man däremot inte deltaga i. Då slutade laget sist i ena förkvalet efter förluster mot Georgien och Armenien, och seger mot Malta. Armenien noterades sedan för åtta raka förluster och 2–44 i sin kvalgrupp.
I förkvalet till VM-kvalet lyckades Färöarna bättre, och vann sin grupp före Montenegro, Georgien och Litauen. Det säger dock inte så mycket, för nivån på det där förkvalet var minst sagt usel.

Grupp 5:
Norge, Holland, Belgien, Portugal, Grekland och Albanien.

* Det här är en tuff grupp för Norge, som dock givetvis är storfavoriter. Norskorna visade under EM att man har något på gång, en bra blandning av gammalt och ungt. Ge Even Pellerud något år till och laget kan vara redo för att göra resultat även i VM och OS.

Men vägen till Kanada blir alltså inte lätt för norskorna. Holland lär vara rejält revanschsuget efter att man totalt sett underpresterade i EM. Det är på ett sätt konstigt att säga så om ett lag som tog poäng av Tyskland.

Men Holland föll med 1–0 mot Island, blev näst sist i EM-slutspelet, och lämnade Sverige utan att ha gjort mål. Skyttedrottningen Manon Melis var riktigt blek, och vill säkert ha en chans till att visa att hon kan prestera när det verkligen gäller.

Holland var däremot väldigt stabilt i EM-kvalet. De förlorade bara en match – mot England. Och de släppte bara in två mål. Det vittnar om att laget vet hur man tar sig igenom ett kval.

Utöver Holland så har även landets södra granne Belgien ett bra lag på gång. Det är kanske inte så namnkunnigt, även om Juvisys Janice Cayman är en riktigt duktig spelare. Och vi har ju ytterbacken Lorca van de Putte i damallsvenskan, Kristianstad.

Men BeNe League är ett lyft, där spelarna får fler högklassiga matcher. Och i EM-kvalet hängde belgiskorna på Norge och Island ända in i kaklet. Här exempelvis bilder från Belgiens 1–0-seger mot Island. Det är 20-åriga talangen Tessa Wullaert som gör målet:

Norge har dock ett mentalt övertag på Belgien, då man vann båda mötena i EM-kvalet med uddamålet. Men belgiskorna tog totalt sett fler poäng mot övriga lag, och var bara fyra poäng bakom i sluttabellen. Så Norge är varnat.

Portugal är inte heller helt oävet. Laget tog i och för sig bara sex poäng i EM-kvalet. Men man föll sällan med stora siffror, och man har fyra spelare i Frauen-Bundesliga  – vilket vittnar om kvalitet. Kanske kan portugisiskorna sno någon poäng här och var?

Grekland och Albanien är ren utfyllnad. Mot dem skall de tre topplagen kunna ösa in mål, och grundlägga en bra målskillnad.

Men jag ser ändå en uppenbar risk att de tre topplagen kommer att tappa poäng lite här och där, vilket gör att grupptvåan här riskerar att missa playoff. Det gäller alltså att ta hem gruppen…

Grupp 6:
England, Ukraina, Vitryssland, Wales, Turkiet och Montenegro.

* Här skall England vara i särklass. Visst spelade Ukraina EM-slutspel 2009, och var i playoff i fjolårets kval. Men där blev man utmanövrerade av Island.

Så om England bara har kommit över den snöpliga sistaplatsen i EM så bör man rusa igenom den här gruppen.
De hot man kan se är att det har varit oro i truppen, att man har målvaktsproblem samt att det är jobbiga resor till Ukraina och Vitryssland. Fast de problemen skall inte vara så stora att de kan förhindra en engelsk promenadseger.

Det mest spännande blir nästan att se vad England hittar för ny förbundskapten, och vad hen ställer för lag på benen. Det är ju så att flera engelska spelare valde att tacka nej till spel under Hope Powell. Kanske kan exempelvis Katie Chapman vara aktuell för comeback nu? Och hur blir det med Jodie Taylor, kommer hon till slut att få sin chans att spela för Lionesses, som laget kallas?

Min gissning är att grupptvåan här kommer att missa playoff, eftersom övriga lag i gruppen kommer att sno poäng av varandra lite härs och tvärs.

Wales är starka på hemmaplan. De har en härligt aggressiv spelare i Jessica Fishlock, som gjort succé både i Australien och USA under det senaste året. I NWSL var hon så bra att hon kom med i ligans allstarlag. I det laget bildade Fishlock mittfält med Lauren Holiday (före detta Cheney), Diana Matheson och Lori Chalupny. Framför sig hade de Abby Wambach och Sydney Leroux. Det låter väl som ett hyfsat lag?

Ukraina och Vitryssland lär ta en hel del poäng på hemmaplan. Det är två lag som inte skall underskattas. Ukrainskorna känns dock lite vassare och känns som favorit till andraplatsen i gruppen, närmast före walesiskorna och vitryskorna.

Turkiet och Montenegro är däremot gruppens stryklag. Turkiskorna har ett Tysklandsproffs, i Cloppenburgs mittfältare Aylin Yaren, men hon lär inte kunna hjälpa laget till speciellt många poäng. Montenegro tog sig in i EM-kvalet via förkval. Väl där nådde de två kryss mot Grekland. De kan kanske ta någon poäng av Turkiet, men mer troligt är att Makedonien blir sist.

Grupp 7:
Frankrike, Finland, Österrike, Ungern, Bulgarien och Kazakstan.

* Frankrike vinner den här gruppen. Om det råder ingen tvekan. Kampen om andraplatsen är mer intressant. Där tippar jag faktiskt att Österrike hamnar före Finland. Fast det är ett tips som mest bygger på en känsla.

Frankrike först. Ihop med Tyskland är fransyskorna det lag som har störst potential i Europa. De har haft svårt att få till det i medaljmatcher i mästerskap. I kval har de däremot gått som tåget. Det här kvalet blir inget undantag.

Det mest intressanta blir att se hur laget formeras under nye förbundskaptenen Philippe Bergeroo. I sin första trupp har han bara spelare från tre klubbar; Lyon, PSG och Juvisy. Både Amandine Henry och Laetitia Tonazzi är med i truppen, vilket de sällan var under Bruno Bini. Frågan är om de även får speltid.
Däremot har ju veteranen Sandrine Soubeyrand gjort sitt för Les Bleues efter 198 landskamper.

Österrike ett ungt lag som inledde EM-kvalet knackigt, men spurtade bra. Man slog exempelvis Danmark i lagens andra möte, och hamnade bara två poäng bakom i sluttabellen.

I playoff dominerade man stort mot Ryssland, men blev sönderkontrade på hemmaplan. Den matchen kan man i sin helhet här:

I det andra playoffmötet hade Österrike nio spelare födda på 1990-talet i startelvan. Och då var ändå Bayern Münchens mittback Carina Wenninger – också 90-talist – avstängd. Sex av de nio spelarna var födda 1992 eller senare.
Utöver Wenninger har man två spelare till i Bayerns startelva, Viktoria Schnaderbeck och Laura Feiersinger. För rutinen svarar Neulengbachs skyttedrottning Nina Burger.

Österrike har alltså ett riktigt spännande lag.

Det kan Finland också få på sikt. Finskorna har ju kvalat in till F20-VM nästa år. I EM spelade man hyperdefensivt. Och utöver raset mot Sverige så snodde man ju faktiskt poäng av både Italien och Danmark. Och det var ju inte långt ifrån att Helmarit – som laget kallas – även satte ett segermål på slutet mot Danmark.
Finland kommer definitivt att slåss om andraplatsen med österrikiskorna. Fast frågan är om landets unga talanger är redo redan nu. Klart är att lagets kvalitet ökar när/om trion Maija Saari, Annica Sjölund och Linda Sällström är tillbaka i topptrim.

Ungern lär bli fyra i gruppen. De har en kanonspelare i Wolfsburgs spelgeni Zsanett Jakabfi – om hon nu ställer upp i VM-kvalet. Hon gjorde nämligen bara en match i EM-kvalet.
En annan spännande spelare som kan matchas in är talangfulla forwarden Anna Vidovenyecz, som redan spelar för Sindelfingen i Frauen-Bundesliga som 16-åring. Men mot de tre toppnationerna skall ungerskorna inte ha något att hämta.

När det gäller Bulgarien och Kazakstan så gör de upp om femteplatsen. Det är två svaga lag, även om Kazakstan ju faktiskt vann en skrällseger mot Schweiz i fjol.

* Det var hela den överlånga genomgången. Faller mina tips in innebär det alltså att följande sju länder tar direktplatserna till VM:

* Tyskland
* Italien
* Danmark
* Sverige
* Norge
* England
* Frankrike

Och till playoff går:

* Ryssland
* Island
* Skottland
* Österrike
De tre grupptvåor som inte når playoff blir alltså Spanien, Holland och Ukraina.

I playoff tror jag kanske lite överraskande att Österrikes unga lag är redo att gå vinnande ur kampen.
Därmed har jag tagit ut vilka åtta lag som når VM. Det här kvalet är tyvärr inte alls lika ovisst som herrkvalet, där framför allt kamperna om andraplatserna är svårtippade i många grupper. Här är skillnaden mellan topplagen och de övriga ofta gigantisk.

Det hindrar inte att jag totalt sett tycker jag att Europa har fått för få VM-platser. Det har jag skrivit om flera gånger förr. Bland annat här.