Kategoriarkiv: Marie Hammarström

Tankar kring det bolltrygga landslaget

Publicerad den av
13

I morgon klockan 14.00 håller förbundskapten Pia Sundhage presskonferens för att presentera truppen till de båda VM-kvalkamperna borta mot Bosnien-Hercegovina och hemma mot Färöarna.

Det handlar om två väldigt lätta matcher. Matcher som Sverige kommer att vinna, och där vi totalt bör göra minst tio mål.

Det blir intressant att se hur Sundhage formerar sin trupp inför matcherna. Till Polenmötet senast gjorde hon bara ett par små förändringar jämfört med EM. Det tyckte jag var helt rätt tänkt. Men nu är motståndet så väldigt mycket sämre att det går att testa mer.

Sundhage har ju pratat om att hon vill bygga ett bolltryggt landslag till VM 2015. Försvarsspelet skall fortsatt bygga på duellspel, medan anfallsspelet skall innehålla fler långa anfall. Spelsystemet skall kunna varieras mellan ett traditionellt 4-4-2 och ett 4-1-3-2.

Jag har hela tiden ställt mig frågande till landslagets försvarsspel under Sundhage. Och jag måste säga att jag är högst tveksam till om duellspel är rätt väg att gå när man förbereder sig för ett mästerskap på konstgräs. Det är ju ofta så att det blir färre dueller på konstgräs.
Det finns säkert anledning att återkomma till defensiven. Det här långa inlägget skall dock fortsättningsvis handla om vilka spelare som passar bäst i det bolltrygga landslaget.

Just de glasögonen hade jag på mig när jag såg om Polenmatchen.

Som ni säkert minns var resultatet (2–0) helt ok – det viktigaste i tävlingsmatcher är ju att vinna. Spelet var däremot inte alls bra. Den första halvleken var rent usel på många fötter, medan den andra totalt sett var okej.

Slutsatsen var att Sundhage nog får hålla i ganska många fler lektioner om hur man bäst får hål på ett igelkottsförsvar.

En väg är ju att mata in inlägg mot nickstarka forwards. Eftersom vi inte har några sådana får vi välja andra vägar. Och då är passnings- och bollskicklighet två väldigt viktiga faktorer. På den fronten finns det brister i vår backlinje.

Jessica Samuelsson

Jessica Samuelsson

Mot Polen fick Jessica Samuelsson mycket beröm för sin insats som högerback. Det var välförtjänt beröm. Fast man bör ha i åtanke att hon oftast var helt oattackerad, och hade hur mycket tid som helst på sig med bollen. Och sett till det så gjorde hon inte mycket mer än vad man kan kräva av en ytterback i ett av världens tio bästa landslag.
När jag såg om matchen studerade jag Samuelsson extra noga. Fysiken har hon, och hon är på rätt väg när det gäller sitt passningsspel. Men det är ändå väldigt mycket jobb kvar innan hon är en internationell toppspelare på ytterbacksposition.

Sara Thunebro är ett pålitligt kort på vänsterbacken. Men trots att hon har väldigt bra tillslag med båda fötterna har jag varit lite besviken på hennes passningsspel i år. Jag tycker att hon borde kunna ha betydligt bättre precision i sina uppspel.

Sundhage har ju lanserat Antonia Göransson som ny vänsterback. Jag tycker att det är en intressant tanke. Jag gissar att Sundhage har tanken att ställa upp vårt landslag som hon ofta ställde upp USA:s. Alltså en kant med en mer defensiv back bakom en hyperoffensiv yttermittfältare. Och en kant med en mer bollvårdande yttermittfältare framför en hyperoffensiv back.

Göransson skulle kunna bli den ytterbacken. Hon har en bra vänsterfot, och är svårstoppad när hon kommer med fart. Frågan är om spelintelligensen räcker till.

Skulle inte försöket med Göransson lyckas så tjatar jag om Elin Rubensson. Jag tror inte att hon kommer att bli en forward av landslagsklass. Men jag tror att hon kan bli en fantastisk back – eller yttermittfältare. Hon är smart, snabb och bolltrygg.

När det gäller mittbackarna är förstås Nilla Fischer en av de bolltrygga och passningsskickliga spelarna att bygga det här laget kring. Men jag har svårt att släppa tanken på att ha henne på mittfältet. Hon är ju den spelare man helst vill ha i straffområdet när inläggen slås in.

Nilla Fischer och Charlotte Rohlin.

Nilla Fischer och Charlotte Rohlin.

Vi får nog dock räkna med att Fischer blir kvar i mittförsvaret. Och att den stora frågan är vem som skall placeras bredvid henne. Frågan är om inte Charlotte Rohlin:s dagar i landslaget är räknade. Hon är väldigt långt ifrån den nivå hon höll under VM 2011. Känslan är att hon under sin långa skadefrånvaro både har tappat i snabbhet och i passningsskicklighet. Kanske kan hon jobba sig tillbaka. Kanske inte.

Jag tippar dock att Emma Berglund tar platsen bredvid Fischer när hon kommer tillbaka efter sitt långa skadeuppehåll. Berglund är både snabb och bolltrygg, och dessutom åtta år yngre än Rohlin.

På mittfältet tycker jag att Caroline Seger bör vara självklar i rollen som den defensiva innermittfältaren i 4-1-3-2-systemet. Seger är vår mest bolltrygga spelare, och hon är även passningsskicklig. Hon borde således vara som gjord för rollen. Jag kan kanske tycka att hon spelar med för små marginaler ibland för den här rollen. Men det bör gå att slipa bort.

Caroline Seger

Caroline Seger

Jag vill minnas att Lilie Persson sa i samband med Polenmatchen att hon inte ville att Seger skulle bli en ny Tobias Linderoth. Jag undrade spontant: varför inte?

Linderoth var ryggraden i ett väldigt starkt svenskt herrlandslag. Det är en spelartyp som Erik Hamrén riktigt skriker efter.
Och som sagt, Seger borde kunna bli en bra Linderoth. Det är just i den defensiva rollen hon bör spela. Jag anser nämligen att hon är en för dålig poängspelare för den mer offensiva rollen. Seger tänker nämligen nästan aldrig två moment framåt, och har inte blick nog att öppna ett motståndarförsvar.

I den offensiva rollen är Marie Hammarström just nu det bästa alternativet. Hon ser ganska ofta lite trög och sävlig ut i spelstilen. Men hon är en poängspelare. Hon slår betydligt fler genomskärare än Seger. Och Hammarström är ofta väldigt bra när hon får läget. Mot Polen var hennes avslut på uppstuds i första halvlek verkligen högklassigt. Synd bara att en polsk försvarare stod precis i bollbanan, och lyckades nicka undan projektilen.

Therese Sjögran

Therese Sjögran

På kanterna söker alltså Sundhage troligen en bollhållare och en snabb djupledslöpare. Bollhållaren lär vara Therese Sjögran ett tag till. Jag var frågande till att hon kom med i EM-truppen. Men det var bara att applådera uttagningen. För med facit på hand borde Sjögran ha fått än mer speltid än hon fick. Och från EM och framåt har hon varit lysande på sin kant. Visst är hon ålderstigen. Men jag tror absolut att Sjögran kan hålla i två år till. Och jag tycker att det är självklart att hon skall spela så länge ingen petar henne.

För tillfället finns det inte så många klockrena alternativ i den här rollen. På sikt är nämnda Elin Rubensson kanske ett. Ett annat intressant alternativ är Louise Fors. Med henne hade vi fått in ytterligare ett riktigt vasst vapen vid fasta situationer. Kanske kan även Johanna Almgren komma tillbaka igen efter sin knäskada. Fast vågar man ens hoppas på det?

På den andra kanten skall vi alltså ha en riktigt snabb spelare. Här är det klar fördel Josefine Öqvist. Hon gjorde ett utmärkt EM – och blev ju något överraskande till och med uttagen i Allstarlaget.

Alternativen här är för tillfället Sofia Jakobsson, Emmelie Konradsson, Olivia Schough och kanske även Antonia Göransson. Schough har varit en positiv överraskning sedan hon fick Sundhages förtroende. Jag tycker att Falkenbergstjejen snart borde få en rejäl chans i startelvan.
Däremot är jag frågande till Jakobsson och Konradsson. När det gäller Umeåspelaren är jag tveksam till hennes arbetskapacitet. När det gäller Jakobsson är det speluppfattning och bollbehandling som väcker frågor.

För två år sedan var jag övertygad om att det bara var en tidsfråga innan Jakobsson skulle vara en given landslagsforward. Sedan dess har jag bara blivit mer och mer frågande. Och insatsen mot Polen var rent usel. Jakobsson har snabbheten. Men hon slog knappt en passning till rätt adress. Och mot en snabb back blev hon ett lätt offer. För Jakobsson slår oftast bara bollen rakt fram och försöker springa ifrån sin motståndare.

Jag vet att Jakobsson har haft 1,5 struliga år bakom sig. Om hon bygger upp självförtroendet igen, och jobbar stenhårt med sitt passningsspel, så kanske hon kan komma tillbaka till hög landslagsklass igen. I nuläget tycker jag däremot att vi har yngre, mer intressanta spelare som borde gå före.

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Jakobsson och Schough är ju även tänkbara som forwards. Där är ju dock Kosovare Asllani och Lotta Schelin just nu Sundhages givna förstaval. Överhuvud taget har Sundhages anfallsspel i stort byggt på snabbhet. Något som är oerhört vasst när man leder, och får utrymme till kontringar. Men snabbhet är sällan effektivt mot samlade försvar.

Mitt inlägg med statistik över att våra forwards sällan avgör tävlingslandskamper väckte som väntat känslor hos er läsare. Siffrorna hör ihop med avsaknaden av en powerforward. För med nickstarka spelare i straffområdet är det betydligt lättare att slå hål på samlade försvar.
Exempelvis var det inte våra forwards som bröt dödläget någon gång under EM. I stället fick vi hål på motståndarna genom två fasta situationer, ett distansskott och ett självmål.

På forwardssidan har alltså förbundskapten Sundhage en del att fundera över. Det räcker ju inte med snabbhet för att slå hål på välorganiserade motståndare. Det krävs smarta löpningar för laget, löpningar som flyttar motståndarnas backar både i sid- och djupled. Mot Polen noterade jag att våra forwards – Schelin och Öqvist – jobbade väldigt dåligt mot det låga, polska försvaret.

De sprang för lite i sidled, och blev ofta stillastående, vilket gjorde att de var lättmarkerade. Följden blev att våra forwards ofta var steget efter sina backar.

Jag minns att den gamle skyttekungen Gary Lineker en gång i tiden fick frågan om hemligheten bakom varför han så ofta gjorde enkla mål i straffområdet.

”När jag ser att ett inlägg är på gång ser jag till att sätta hög fart in på en tom yta. Om bollen kommer dit säger ni experter att jag bara gör enkla mål. Om bollen inte kommer säger ni att jag alltid är på fel ställe…”

Att vara på rätt ställe handlar alltså både om känsla och om tur. Man måste chansa lite. Ligger man däremot ett steg bakom sin back gör man inga mål. Det gjorde exempelvis Lotta Schelin väldigt många gånger mot Polen. Hon såg ofta lite vilsen och tvekande ut. Med mer bestämdhet i straffområdet, och fler v-löpningar hade vår skyttedrottning gjort ännu fler mål.

I ämnet noterade jag hur norska stjärnskottet Ada Hegerberg gjorde som Lineker under EM. Hegerberg såg till att vara först in på en yta. Hon gjorde inga mål på det i EM, men räkna med att norskan kommer att göra många ”enkla” mål framöver…

Lotta Schelin gör ofta bra löpningar mot första stolpen i anfallens förstaskede, vilka har lett till mängder av mål. Men kommer inte bollen i skede ett känns hon vilsen. Mot Polen överglänstes Schelin av Öqvist, som faktiskt sprang både mer och bättre. Men det är Schelin som är vårt affischnamn, och vår bästa målskytt. Jag tycker att hon är given i startelvan. Men hon har snabbheten och tekniken för att kunna göra ännu fler mål. Förbundskapten Sundhage har sagt att Schelin borde titta på hur Olivia Schough löper. Förhoppningsvis kan Sundhage lära Schelin att springa smartare. Då blir Lyonstjärnan ännu bättre.

Mot Polen var alltså inte Asllani med. Hon är vår mest bolltrygga och smarta forward, och borde passa mot den typ av handbollsförsvar som Polen ställde upp. Och som garanterat även Bosnien och Färöarna kommer att använda sig av. Asllani har tveklöst gjort sig förtjänt av platsen bredvid Schelin. Fast jag vill se fler mål från PSG-proffset. Framför allt fler poänggivande mål. För sådana gör hon väldigt, väldigt sällan i gulblått.

Lina Hurtig

Lina Hurtig

Bakom Schelin/Asllani finns alltså nämnda Öqvist, Jakobsson och Schough. Dessutom gav Sundhage lite speltid till Jenny Hjohlman i Polenmatchen. Hon är duktig, men jag ser henne inte som en landslagsspelare. Hjohlman har gjort fem spelmål i damallsvenskan. Jag har tjatat om Hjohlmans anfallspartner Lina Hurtig, och fortsätter göra det. 18-åringen har gjort dubbelt så många spelmål i damallsvenskan som Hjohlman. Hurtig är smart a la Asllani, men mer nickstark. Förhoppningsvis finns hon med i morgondagens A-landslagstrupp.

Kanske kan även Marija Banusic få en ny chans. Kristianstadstalangen var uttagen till Polensamlingen, men fick lämna återbud på grund av skada. Nu spelade hon 45 minuter mot Jitex senast, och det är ju drygt två veckor till nästa samling.

Inga roliga siffror för Schelin

Publicerad den av
20

Caroline Seger avgjorde alltså gårdagens VM-kvalkamp för Sverige. Det var hennes första tävlingsmål för Sverige på över tre år.

Segers senaste tävlingsmål kom den 21 augusti 2010, och var också i dubbel bemärkelse ett Segermål. Då vann vi nämligen i det förra VM-kvalet mot Tjeckien med 1–0.

Seger gör alltså sällan mål. Men de senaste hon har gjort i tävlingsmatcher har varit betydelsefulla. Det visar sig vara tvärtemot hur det ser ut för vår andra lagkapten, Lotta Schelin.

Jag har ju ofta förr skrivit att jag vill se Lyonstjärnan göra fler matchvinnande mål. Men jag hade faktiskt inte trott att hennes siffror var så dåliga som de är. För när jag efter gårdagens seger satte mig och kollade upp vilka spelare som har gjort landslagets viktiga mål de senaste åren var det Schelins statistik som förvånade.

Pia Sundhage och Lilie Persson

Pia Sundhage och Lilie Persson

Det visade sig att vår forwardsstjärna nästan aldrig är matchvinnare i landslaget. Jag tycker att de uppgifterna jag fått fram är riktigt intressanta – och väl värda för Pia Sundhage och Lilie Persson att ta en funderare över.

Eftersom vi inte behövde kvala till EM handlar det om målen från VM 2011, OS 2012 och från EM i år. Totalt ser den svenska poängligan i tävlingsmatcher 2011–13 ut så här, inklusive gårdagens match:

Lotta Schelin                  14 –  10+4
Marie Hammarström         7 –    3+4
Nilla Fischer                     6 –    6+0
Lisa Dahlkvist                  5 –     4+1
Kosovare Asllani               5 –    1+4
Therese Sjögran               5 –    1+4
Sara Thunebro                 4 –    0+4
Josefine Öqvist                2 –    2+0
Sofia Jakobsson               2 –    1+1
Caroline Seger                  2 –    1+1
Jessica Landström           1 –    1+0
Lina Nilsson                     1 –    0+1
Sara Larsson                   1 –    0+1

Så långt allt gott för Schelin. Tio mål är förstås bra i sig.

Fast personligen tycker jag alltså att den viktigaste poängligan är den över vilka som gör de poänggivande insatserna. För att ni skall förstå hur jag räknar redovisar jag alla poänggivande insatser här:

VM 2011
Colombia, 1–0
2: Jessica Landström, 1: Hedvig Lindahl
Nordkorea, 1–0
2: Lisa Dahlkvist, 1: Lindahl (totalt 2)
USA, 2–1
2: Nilla Fischer, 1: Dahlkvist (3)
Australien, 3–1
2: Dahlkvist (5), 1: Therese Sjögran
Frankrike, 2–1
2: Marie Hammarström, 1: Lotta Schelin

OS 2012
Sydafrika, 4–1
2: Dahlkvist (7), 1: Fischer (3)
Japan, 0–0
1: Lindahl (3)
Kanada, 2–2
1: Sofia Jakobsson

EM 2013
Danmark, 1–1
1: Fischer (4)
Finland, 5–0
2: Fischer (6), 1: Kristin Hammarström
Italien, 3–1
2: Schelin (3), 1: Självmål
Island, 4–0
2: Marie Hammarström (4), 1: Kristin Hammarström (2)

Lisa Dahlkvist

Lisa Dahlkvist

Totalt ger det följande lista över fixade poäng från de tre mästerskapen:
7) Lisa Dahlkvist
6) Nilla Fischer
4) Marie Hammarström
3) Hedvig Lindahl och Lotta Schelin
2) Jessica Landström och Kristin Hammarström
1) Therese Sjögran, Sofia Jakobsson och självmål.
* Räknar man in gårdagens match skall Caroline Seger in på två poäng och Kristin Hammarström upp på tre.

Det innebär att Lotta Schelins totalt tio mål under treårsperioden bara lett till tre svenska poäng. Hennes mål är således bara värda 0,3 poäng i snitt.
Motsatsen i det här fallet är Lisa Dahlkvist, som gjort fyra mål – alla av avgörande betydelse. Tyresömittfältaren har ordnat sju svenska poäng, vilket gör att hennes mål i snitt givit 1,75 poäng.

Det finns ju brister i aktuellt sätt att räkna, bland annat kan ju 2–0-mål ibland ge två poäng, ibland noll.
Därför kollade jag också hur många gånger olika spelare har givit Sverige ledningen, eller kvitterat, under aktuell period. Det visades sig dock inte gynna Lotta Schelin.
Som en parentes noterade jag att Sverige bara gjort ett kvitteringsmål under perioden, men desto fler ledningsmål. Total fick jag följande utfall:

4: Nilla Fischer (tre ledningsmål och en kvittering)
3: Marie Hammarström
2: Lisa Dahlkvist
1: Jessica Landström, Therese Sjögran, Josefine Öqvist, Lotta Schelin och Caroline Seger. Plus ett självmål.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

Schelin har alltså bara gjort ett lednings- eller kvitteringsmål på tre år. Utan hon har gjort nio av sina mål när vi redan varit i ledning. Noterbart också att hennes nuvarande forwardskollega Kosovare Asllani inte alls finns med i statistiken över viktiga mål. Det här är verkligen inga bra siffror för ett forwardspar i ett av världens högst rankade landslag. Eller hur?

Det finns anledning för mig att återkomma till de här siffrorna längre fram. Men en spontan tanke är ju att Pia Sundhage borde se till att trion Fischer, Dahlkvist och Hammarström finns i närheten av motståndarnas mål när matcher avgörs, eller när Sverige jagar mål i slutet av matcher.

Sundhage spelar säkert mot Polen

Publicerad den av
Svara

I morgon går Sverige alltså in i VM-kvalet i Malmö, mot Polen. Avspark är 17.30 och matchen visas på Tv4sport.

Vad jag förstått från dagens träning och presskonferens – som du kan se i sin helhet här – så blir det 4-4-2 och följande spelare från start:
Kristin Hammarström – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Marie Hammarström, Therese Sjögran – Lotta Schelin och Josefine Öqvist.

Therese Sjögran och Caroline Seger

Therese Sjögran och Caroline Seger

Under samlingen har man också jobbat lite med ett alternativt spelsystem, i form av 4-1-3-2. Där har Caroline Seger använts både i rollen som mittfältslibero och i den centrala, offensiva rollen. Det berättade man om på presskonferensen, och det berättar Seger om i det här inslaget.
Jag tycker att det låter spännande. För visst pratade Seger på presskonferensen om att hon fortfarande ser sig som en potentiell poängspelare. Men är man 28 år och har gjort noll mål och ett assist på de tre senaste mästerskapen så kanske man skall sluta drömma. Det är bättre Seger får en utpräglad, defensiv roll, och släpper poängfixandet till de som är bättre på det. Och jag tror att Seger kan bli utmärkt som mittfältslibero framöver.

Men det är ett ämne att återkomma till. För när kvalet startar väljer Pia Sundhage att spela med det gamla, invanda systemet. Det tycker jag är klokt. Det finns gott om tid att jobba in förändringar innan VM-slutspelet, exempelvis i två stycken Algarve cup. Och det vore bara dumdristigt att experimentera mot Polen. För i morgon är tre poäng högsta prioritet.

På testfronten har jag förstått att man även prövat Antonia Göransson lite som vänsterback under samlingen. Kanske att hon får testa den positionen under några minuter i morgon, om resultatet i matchen går med oss.

Normalt skall Sverige vinna hemma mot Polen med minst två–tre måls marginal. Men skulle vi bara vinna med ett är det också ok – för som sagt, viktigast är tre poäng.

Det blir alltså som väntat Josefine Öqvist som ersätter Kosovare Asllani bredvid Lotta Schelin. Öqvist gjorde som jag tidigare berättat två mål för sitt Montpellier förra helgen. De båda finns med i det här målsvepet från de franska ligan:

* Apropå Frankrike så lyckades jag inte hitta någon stream till deras möte med Tjeckien i kväll. Jag har alltså ingen aning om hur det såg ut spelmässigt. Däremot vet jag att fransyskorna vann med 2–0 (1–0) efter mål av Wendie Renard och Louisa Necib.

Jag vet också att nye franske förbundskaptenen Philippe Bergeroo startade med Amandine Henry på centralt mittfält. Det var en nyordning i min smak. Däremot var det överraskande att Sabrina Delannoy petade Laura Georges i mittförsvaret. Här är hela den franska startelvan:
Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Delannoy, Renard, Jessica Houara – Henry, Camille Abily – Elodie Thomis, Necib, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.

* Utöver Sverige–Polen spelas ytterligare sex VM-kvalkamper i morgon. Den klart mest intressanta är förstås den potentiella gruppfinalen Tyskland–Ryssland i grupp 1. Där blir det extra intressant att se hur mycket publik som kommer för att hylla Europamästarinnorna.

* Apropå publik har Pia Sundhage framfört åsikten att drygt 5000 sålda biljetter till morgondagens match i Malmö inte är någon bra siffra. Jag håller med, och tycker att det är bra att Sundhage sätter press på sin arbetsgivare, Svenska Fotbollförbundet.

I länkad artikel säger Sundhage att:

”Jag är bara förbunds­kapten så jag förväntar mig att marknad och kommunikation gör sitt. Det har ­experter som håller på med, det kan inte jag…”

De experterna har knappast imponerat förr om åren. Jag vill avvakta den slutliga siffran på morgondagens match innan jag betygsätter deras arbete nu. Men…

EM-bilder av Sverige

Publicerad den av
Svara

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag har nått fram till det sista bildspelet från sommarens EM-slutspel, och det rör bilder på vårt eget lag. Framför allt handlar det om bilder från några olika träningar, men det har även smitit med några matchbilder.

Tidigare har jag som bekant lagt upp bildspel på samtliga de lag Sverige mötte under turneringen, samt ett bildspel från finalen. Länkar till dem hittar du här:

* Bilder av genrepet, Sverige–England 4–1.
* Bilder av Danmark–Sverige 1–1.
* Bilder av Sverige–Finland 5–0.
* Bilder av Italien.
* Bilder av Island.
* Bilder av Sverige–Tyskland 0–1.
* Bilder av EM-finalen.

Och här är alla bilder i dagens bildspel, en och en:

Charlotte Rohlin
Lotta Schelin
Olivia Schough
Sara Thunebro
Josefine Öqvist
Höga sparkar
Jenny Hjohlman
Sofia Jakobsson
Sverige värmer upp inför Italienmatchen
Camp Sweden
Sveriges startelva mot Italien
En spelare saknas i ringen.
Jessica Samuelsson
Lisa Dahlkvist
Lotta Schelin och Kosovare Asllani
Katalin Kulcsár
Nilla Fischer
Sian Massey och Katalin Kulcsár
Jessica Samuelsson
Lotta Schelin
Svensk drickapaus
Caroline Seger
Therese Sjögran och Caroline Seger
Caroline Seger
Sweden
Inspelning av reklamvideo för Camp Sweden
Landslaget spelar in reklamvideo för Camp Sweden
Camp Swedens stora tröja
Camp Swedens stora tröja
Camp Swedens stora tröja
Inspelning av reklamvideo för Camp Sweden
Ombyte på bred front
Josefine Öqvist
Snart klart för träning
Kristin Hammarström, Charlotte Rohlin och Nilla Fischer
Lilie Persson och Pia Sundhage
Uppvärmning med pinnar
Pia Sundhage och Lilie Persson
Sara Thunebro
Marie Hammarström laddar
Jessica Samuelsson
Sofia Lundgren
Hedvig Lindahl
Pia Sundhage
Amanda Ilestedt
Sofia Jakobsson och Antonia Göransson
Antonia Göransson
Antonia Göransson
Sara Thunebro
Amanda Ilestedt och Olivia Schough.
Olivia Schough laddar
Therese Sjögran
Therese Sjögran
Kristin Hammarström
Emmelie Konradsson, Elin Magnusson och Pia Sundhage
Kristin Hammarström
Amanda Ilestedt
Emmelie Konradsson
Drickapaus
Jessica Samuelsson
Therese Sjögran
Emmelie Konradsson
Jenny Hjohlman
Therese Sjögran
Lisa Dahlkvist passar
Sofia Lundgren som utespelare

Bilder av Sverige–Finland

Publicerad den av
Svara

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag fortsätter att haka mig fast vid det EM-slutspel som snart ligger två veckor bakom oss. För här kommer fler bilder.

Nu är det Finland som står i fokus. Det är även en och annan bild på vårt lag från den fantastiska lördagskvällen på Gamla Ullevi där finskorna besegrades med 5–0.

Några av bilderna i bildspelet ovan har jag publicerat i tidigare inlägg. Alla nya bilder finns här:

Finsk presskonferens
Sanna Talonen
Emmi Alanen
Jaana Lyytikäinen
Susanna Lehtinen
Dags för drickapaus
Emmi Alanen
Heidi Kivilä
Pirjo Leppikangas
Ella Vanhanen
Nea-Stina Liljedahl
Siiri Välimaa
Minna Meriluoto
Finsk ring
Svensk ring
Hammarströms i fokus
Caroline Seger
Tinja-Riikka Korpela
Jaana Lyytikäinen
Nora Heroum
Marianna Tolvanen
Emmi Alanen och Sanna Talonen
Anna Westerlund
Hedvig Lindahl
Emmelie Konradsson
Annika Kukkonen
Emmi Alanen
Susanna Lehtinen
Josefine Öqvist och Lina Nilsson
Kristin Hammarström
Natalia Kuikka
Annica Sjölund
Kukkonen och Lehtinen inför andra halvlek.
Cristina Dorcioman
Susanna Lehtinen
Tinja-Riikka Korpela
Avspark av Lyytikäinen och Talonen
Lotta Schelin
Lycklig Josefine Öqvist
Svenskt målfirande
Med dans i blick
Sverige dansar
Schelin i fokus
Sanna Talonen
Emmi Alanen
Laura Kivistö
Tiina Saario
Jaana Lyytikäinen
Ella Vanhanen tar sin egen väg
Natalia Kuikka
Laura Kivistö
Nora Heroum och Ella Vanhanen
Tiina Saario
Annika Kukkonen
Tinja-Riikka Korpela
Finland deppar

Bilder av Danmark – och Sverige

Publicerad den av
Svara

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag har inte lagt EM till handlingarna ännu. Bland annat har jag kvar att lägga upp ytterligare flera bildspel.

Så här är mina bilder på Danmark från EM-premiären mot Sverige, och några från träningarna inför matchen på Gamla Ullevi. Håll till godo.

Några av bilderna i bildspelet ovan har jag redan lagt upp tidigare under mästerskapet. Övriga hittar du även här:

Dansk träning
Kenneth Heiner-Möller
Line Röddik Hansen
Dansk träning
Nadia Nadim
Katrine Veje och Pernille Harder
Katrine Veje
Nadia Nadim
Sine Hovesen
Sofie Junge Pedersen
Bara svenska journalister på plats.
Genomgång inför träningen
Heiner-Möller går igenom träningen
Pernille Harder
Karoline Smidt Nielsen
Cecilie Sandvej
Sine Hovesen
Line S Jensen
Jessica Samuelsson
Olivia Schough
Katrine Abel
Malene Marquard Olsen
Mariann Gajhede Knudsen
Theresa Nielsen
Sofie Junge Pedersen
Kenneth Heiner-Möller
Cecilie Sandvej
Pernille Harder
Junge Pedersen kör high five med Smidt Nielsen
Nadia Nadim och Karoline Smidt Nielsen
Danmark kör ringen
Sverige kör ringen
Svenskt måljubel
Glada svenska spelare
Dags för dans
Sverige dansar
Katrine S Pederson och Katrine Veje
Katrine Veje
Theresa Nielsen
Christina Öyangen Örntoft
Johanna B Rasmussen
Pernille Harder
Samuelsson och Schelin
Karoline Smidt Nielsen
Sine Hovesen
Lien S Jensen
Janni Arnth
Cecilie B Sörensen
Cecilie Sandvej
Nanna Christiansen
Mariann Gajhede Knudsen
Katrine S Pedersen
Stina Lykke Petersen
Bibiana Steinhaus
Johanna B Rasmussen
Lotta Schelin vid straffpunkten
Kosovare Asllani vid straffpunkten
Lykke Petersen jublar efter att ha räddat Asllanis straff
Lykke Petersen har räddat Asllanis straff
Matchen slutar 1-1 till danskornas glädje
Danmark tackar sina fans
Glädje i det danska lägret
Mer dansk glädje
Cecilie Sandvej och Line S Jensen
De danska avbytarna fick springa efter slutsignalen
Svenska spelare joggar ner framför Tv4:s studio
Theresa Nielsen och Line Röddik Hansen

Damallsvensk omstart på bred front

Publicerad den av
1

I morgon startar damallsvenskan om på allvar. Fem matcher spelas, och Kristianstads hemmamöte med serieledande Tyresö är den på förhand mest intressanta drabbningen.

Inte minst då det har hänt mycket i de olika lagen under den senaste veckan. Jag har redovisat ett par nyheter i Tyresö tidigare. I går gjorde man även klart med Liverpools amerikanska mittback Whitney Engen, som ansluter efter säsongen i WSL.

Whitney Engen

Whitney Engen

Jag hörde Tony Gustavsson prata om värvningen, och om Tyresös satsning i radiosporten i går kväll. Han konstaterade att laget ju kan bli oseedat i Champions League, och således lottas mot Lyon eller Wolfsburg direkt i sextondelsfinalen. Och då måste man vara redo.

Och det är ju på mittbackssidan som Tyresö har varit i behov av förstärkning. Nu får man in Engen, samt att Linda Sembrant gjorde comeback i cupen i veckan – vilket ger bra förutsättningar för att kunna skaka även Europas två–tre främsta klubbar. När det gäller Sembrant kommer hon säkert att matchas in försiktigt. Men på lite sikt har Gustavsson flera toppmittbackar till sitt förfogande.

Hemmalaget Kristianstad har också förstärkt. De plockade i går in Linnea Liljegärd från Avaldsnes. Enligt den här artikeln skall Ljurhallas fotbollsstolthet spela central mittfältare i KDFF. Jag vet att hon spelade lite i den positionen i Rossiyanka i vintras, men det känns ändå som att hon är ett oskrivet kort som defensiv mittfältare. Men lite spännande låter det väl ändå?

Samtidigt bryter klubben med australiska Nicole Sykes, som bara startade fem matcher under våren.

Det skall bli intressant att se om Elisabet Gunnarsdottir har fått ordning på KDFF:s defensiv under EM-uppehållet. För offensivt stod sig laget starkt. Men en läckande defensiv gjorde dem ändå till lite av vårens besvikelse i serien. Nu blir det upp till bevis direkt.

I dag har det också presenterats ett intressant damallsvenskt nyförvärv. Det är Göteborg FC som har gjort klart med mittfältaren Andrine Stolsmo Hegerberg från Turbine Potsdam. Det är norska EM-forwarden Adas två år äldre syster.

Andrine är kanske inte samma megatalang som lillasyster. När jag såg henne i U20-VM i fjol tyckte jag att hon var lite temposvag, men jag noterade samtidigt ett fint spelsinne och en väldigt vass vänsterfot. GFC har ju redan Marie Hammarström som kan leverera högklassiga hörnor och frisparkar med vänstern. Nu har man ett riktigt vasst hot till i vänsterlägen…

Hegerberg dyker upp i Göteborg först på måndag, så hon är inte med mot Piteå i morgon. Den matchen måste GFC förstås vinna ändå om de tänker hänga med i kampen om en Champions Leagueplats. Och visst är man jättefavoriter, trots att Piteå under sommaren har breddat truppen med Annina Wede (Umeå) och Emilia Appelqvist (Tyresö).

I övrigt är det Jitex–Örebro, Mallbacken–Linköping och Umeå–Vittsjö i morgon. Noterbart är att Sofia Lundgren fortfarande är skadad, vilket gör att Lina Ringshamre får göra damallsvensk debut i morgon.

Den här omgången avslutas för övrigt med veckans tv-match, Malmö–Sunnanå på tisdag. Ettan på den matchen känns för övrigt som omgångens mest givna tipstecken, trots att Skelleftelaget skaffat ännu en nigerianska i Onome Ebi.

Bilder av England – och Sverige

Publicerad den av
Svara

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag jobbar mig igenom min bildbank, och det har således blivit dags för ett nytt bildspel.

Nu spolar vi tillbaka bandet några veckor. Det här är mina bilder från EM-genrepet Sverige–England på Skarsjövallen i Ljungskile. Matchen slutade som bekant med svensk 4–1-seger. Men min kamera var mest upp på uppvärmningen, och riktades åt det engelska lägret:

Casey Stoney
Lucy Bronze
Jade Moore
Anita Asante
Sista finputsningen inför avspark
Bradley och Williams
Svensk frispark i bra läge
Hope Powell instruerar Karen Carney
Dunia Susi och Toni Duggan
Caroline Seger
Karen Carney
Dunia Susi
Hjohlman, Ilestedt, Andersson och Konradsson
Jenny Hjohlman får göra landslagsdebut
Amanda Ilestedt byts in
Amanda Ilestedt får göra landslagsdebut
Alex Scott
Sverige har värmt klart
Lotta Schelin
Jessica Clarke
Jordan Nobbs
Laura Bassett
Dunia Susi
Rachel Brown
Karen Bardsley
Rachel Yankey
Sophie Bradley
Casey Stoney
Siobhan Chamberlain
Alex Scott
Fara Williams
Hope Powell pratar med sina spelare
Alex Scott
Sophie Bradley
Fara Williams
Jill Scott
Jill Scott
Ellen White
Stephanie Houghton
Birger Jacobsson och Jessica Samuelsson
Rachel Brown
Jessica Samuelsson
Hope Powell
England
Toni Duggan
Toni Duggan
Jessica Samuelsson
Eniola Aluko

This is my pictures from the final rehearsal for the Women’s Euro 2013 between team Sweden and the Lionesses of England. The game was played in Ljungskile and ended with swedish victory, 4–1.

Seger var bäst, eller?

Publicerad den av
2

En match återstår av EM, men jag har så smått börjat sammanfatta mästerskapet. I morgon presenteras exempelvis mitt allstarlag i BT.

Det var svårare än vanligt att ta ut ett sådant den här gången. För inget lag har ju imponerat rakt igenom, och framför allt var det svårare än vanligt att hitta offensiva spelare. Men mer om det laget i morgon.

I dag har jag dessutom räknat ihop mina snittbetyg på de svenska spelarna från EM:s fem matcher.

Högst med 3,4 i snitt hamnade Caroline Seger och Marie Hammarström. På delad tredjeplats med 3,2 hittar vi Nilla Fischer och Kosovare Asllani, och femma på 3,0 hamnar Lotta Schelin.När man sitter med facit brukar man alltid ångra några betyg. Men med tanke på att jag hade cirka 20 minuter från de flesta matchernas slutsignal tills alla texter skulle vara lämnade så fanns det inte tid till så mycket analys och eftertanke – utan det gällde att gå på instinkt.

Då hamnade alltså vårt centrala mittfält högst. Hammarström har höjt sitt betyg genom att leverera lysande hörnor under hela mästerskapet. Seger genom att alltid vara spelbar, alltid vilja ha bollen.

Men samtidigt som jag alltså placerar Seger högst är jag så här i efterhand väldigt kluven till hennes insats. För skall man hårdra det så är Seger lite som Danmark, medan Marie Hammarström är som Norge.

Caroline Seger

Caroline Seger

Alltså, det ser bra ut när Seger spelar, och hon är väldigt bolltrygg. Hon lugnar ner det svenska spelet – vilket är betydelsefullt. Men hon är alldeles för sällan inblandad i farliga målchanser.

Hammarström däremot ser lite kantig ut, lite seg. Men hon är väldigt smart, och passningar från hennes vänsterfot leder till väldigt mycket konstruktivt.

Tillbaka till Seger, och kluvenheten. För utöver de höga betygen – som jag inte är ensam om – är hennes officiella statistik från EM verkligen ingen rolig läsning. Se själv:

Mål: 0
Assist: 0
Avslut mot mål: 0
Avslut utanför: 3

Vår offensiva spelmotor har alltså inte ett enda avslut mot mål på fem matcher.

När jag ser om Sverige–Tyskland hör jag duktiga expertkommentatorn Malin Swedberg säga i början av den andra halvleken att hon vill att Seger skall ha bollen oftare. Uttalandet får mig att börja fundera. Det väcker följande frågor:

Skall verkligen Seger ha bollen när det drar ihop sig i viktiga matcher? Hur ofta gör hon avgörande insatser? När såg någon henne i en viktig landskamp senast göra de här patenterade insticken som det pratas så ofta om?

Nu finns det saker som inte syns i den där statistiken. Vad jag kan minnas är Seger trots allt inblandad i två svenska EM-mål, hon har andraassist till 3–0-målen både mot Finland och Island.

Det hindrar inte att min uppfattning är att en av Pia Sundhage:s viktigaste uppgifter under de kommande två åren blir att försöka öka Segers effektivitet. Skall Sverige kunna vinna avgörande matcher mot de lag som är topp fyra i världen måste hon slå betydligt fler högklassiga passningar än hon gör nu. Det måste vara ett större hot mot motståndarna när hon får bollen.

För Caroline Seger har så mycket talang att hon borde kunna göra större avtryck i statistiken över mål, assist och avslut än hon gör.

Nu blev det här inlägget rätt negativt. Men jag vill avsluta med att poängtera att jag alltså trots allt tycker att Caroline Seger har gjort ett bra EM. Hon är liksom bäst, fast hon borde kunna vara ännu bättre…

Tyskland är Tyskland

Publicerad den av
Svara

I dag har jag varit på en mycket trevlig svensk pressträff i Falkenberg. Jag har ju tidigare kritiserat den svenska mediastrategin vid flera tillfällen.

I dag blir det en hyllning. För det var väldigt trevligt att anlända till Strandbaden i dag. Både för att alla spelare och ledare fanns tillgängliga. Men också för inramningen, med mängder av unga, förväntansfulla autografjägare väntandes utanför hotellet.

Landslaget skriver autografer utanför Strandbaden.

Landslaget skriver autografer utanför Strandbaden.

När alla spelare står till medias förfogande blir pressträffarna mer avslappnade, och inte så stressiga. Och vi i media får chansen att göra fler än en artikel. Kul att landslagsledningen verkar ha lärt sig att det är så man gör öppet mål.

Själv hann jag med snack med Charlotte Rohlin, Antonia Göransson, Sara Thunebro och Kosovare Asllani. Och så hann jag med ett kort tårtkalas med morgondagens 30-åring, Josefine Öqvist.

Det sista först. Det var när jag knäppte den här högst oskarpa bilden som Jossan insisterade på att jag också skulle ta en tårtbit. Och vem kan tacka nej till lite prinsesstårta?

Josefine Öqvist med tårta

Josefine Öqvist med tårta

Jossan är för övrigt en fantastisk personlighet. Hon är alltid sig själv, alltid så skönt spontan att man bara måste tycka om henne.

Thunebro slog sig också ner vid tårtbordet. Där uttryckte hon sin stora beundran för före detta lagkamraten Dzsenifer Marozsan:s talang. Just Frankfurtforwarden är helt klart ett av de stora hoten mot en svensk finalplats.

Skall man sammanfatta vad spelarna sa om Tyskland så kan man göra det med två korta meningar:

”De är en maskin.”

Och:

”Tyskland är Tyskland.”

Det första citatet har väl inte gällt hittills under det här mästerskapet. Det andra går det däremot inte att ha några synpunkter på…

Jag noterade för övrigt att tyskorna spelade 4–4–2 med Anja Mittag och Celia Okoyino da Mbabi som forwards i går. Oavsett om Mbabi kan spela eller inte lär nog Marozsan vara tillbaka i startelvan på onsdag.

Apropå Thunebro så varierar uppgifterna om hon är på gång att sluta eller inte. Jag har sett uppgiften i dag. Men själv dementerade hon att hon skulle sluta när jag pratade med henne i förra veckan. Å andra sidan konstaterade hon att hon är kontraktlös, sin egen agent och inte svarar på mobiltelefonen under EM.

Slutligen strålade Asllani av självförtroende. Kanske inte så konstigt när hon toppar EM:s assistliga på fyra assist. De fem tvåorna har två vardera. Bland dem finns för övrigt Thunebro och Lotta Schelin.

Som avslutning av det här inlägget tänkte jag lägga upp den aktuella, svenska poängligan i EM:

7 poäng (5+2): Schelin
5 poäng (1+4): Asllani
3 poäng (3+0): Nilla Fischer
2 poäng (2+0): Öqvist
2 poäng (1+1): Marie Hammarström
2 poäng (0+2): Thunebro
1 poäng (0+1): Therese Sjögran, Sofia Jakobsson och Lisa Dahlkvist.

Dessutom har Italien gjort ett självmål åt oss.

Personligen saknar jag Caroline Seger på den här listan. Det är inte så att jag tycker att hon har varit dålig under EM, inte alls. Tvärtom tillhör hon de två–tre svenska spelare som jag har givit genomgående högst betyg. Men Seger får gärna fixa några poäng mot Tyskland på onsdag.

Tyskland och Gamla Ullevi nästa

Publicerad den av
2

Tyskland motsvarade favorittrycket och besegrade Italien med 1–0. Därmed blir det en hyperintressant semifinal på Gamla Ullevi på onsdag.

I och med den tidiga avsparkstiden för dagens svenska semifinal fick man för första gången under EM chansen att göra hela jobbet vid en Sverigematch, alltså skriva även nyhtestexterna själv.

Därför höll jag på och jobba under hela Tysklands match, och har i princip inte sett en minut av den. Därför kan jag inte ge någon som helst kommentar till deras sportsliga insats.Däremot konstaterar jag att jag fick två fel vardera i den tyska respektive italienska startelvan. Att Anja Mittag skulle återfå kantplatsen på Melanie Leupolz bekostnad var väl ingen jätteskräll. Men att Silvia Neid skulle bänka Dzsenifer Marozsan var betydligt mycket mer oväntat.

Nu visade det sig vara lyckat, då ersättaren Simone Laudehr blev matchvinnare. Dock såg jag hur Marozsan i sitt inhopp bjöd på en läcker frispark, där Nadine Kessler borde ha gjort mer av ribbreturen.

Tyskland är alltså återigen i semifinal i ett EM. Den här gången har man tagit sig fram utan att ha imponerat på vägen. Fast man behöver inte vinna matcherna med 4–0, det räcker med uddamålssegrar.

En kollega konstaterade i presscentret att under åren på 1980- och 90-talet, när det tyska herrlaget snubblade sig genom gruppspelen, vann de ofta till slut de stora titlarna. Nu flyger herrlaget genom gruppspelen, men missar oftast finalerna.

Om damlaget kommer att kopiera gamla tiders tyska herrlag återstår att se. Men klart är att Tyskland definitivt har kapacitet att vinna både semifinal och final.

Samtidigt står det också klart att det kan dröja länge innan vi nästa gång får en så här bra chans att besegra tyskorna.
För det är ju ingen tvekan om annat än att vårt lag har imponerat klart mycket mer än det skadedrabbade tyska, på vägen till onsdagens drabbning.

Och vårt lag kommer att bäras fram av ett fullsatt Gamla Ullevi. Man behöver inte vara tankeläsare för att se hur våra spelare njuter av att spela inför fullsatta läktare på hemmaplan.

Man behövde inte heller vara tankeläsare för att se hur besviken Margret Lara Vidarsdottir var när hon klev av Örjans vall i dag. Det isländska laget orkade inte ladda om efter det oväntade avancemanget till kvartsfinal. Och det tidiga svenska målet var förödande. Eller som Gudbjörg Gunnarsdottir uttryckte det:

”Det som absolut inte fick hända hände. Vi släppte in mål efter två–tre minuter, och då var hela vår matchplan körd. Vi skulle spela som mot Holland – kompakt, och hålla nollan så länge som möjligt.”

Det är förresten kul att man kan göra alla intervjuer med motståndarna på svenska efter en EM-kvartsfinal. Och jag måste säga att jag tycker att det är charmigt att höra isländskorna prata svenska med exempelvis skånsk eller stockholmsk dialekt.

För att kort kommentera den isländska insatsen så tyckte jag att man kunde se hög klass hos Sif Atladottir. Jag tyckte även att Dagny Brynjarsdottir visade intressanta takter. Det roligaste för de isländska fansen i dag var dock att de båda 18-åringarna Glodis Perla Viggosdottir och Elin Metta Jensen visade spännande kvaliteter i sina korta inhopp. Känslan är att Island kan nå fler mästerskap under en ganska lång framtid.

Sverige behöver inte titta flera år framåt. Vi nöjer oss med tre dygn.

Men först en liten tillbakablick på dagens fantastiska uppvisning i Halmstad. Sverige gjorde mål på de tre första målchanserna, och vårt lag hade dödat matchen efter 19 minuter.

Det mesta var bra i dag. Som jag skrev i det förra inlägget så var det här den bästa, mest helgjutna insats jag har sett landslaget göra under Pia Sundhage:s ledning.

Man kan tycka att det motstånd Island erbjöd var svagt, och så var det i dag. Men jobbet skall göras. Och att ha 3–0 efter 19 minuter i en EM-kvartsfinal är självklart makalöst bra – oavsett motstånd. Bra också att Sundhages order om skytte gav utdelning redan efter 2,40. Marie Hammarström har en vass bössa, och nu har hon blivit målskytt i såväl VM, OS som EM.

Extra roligt i dag var att Lotta Schelin och Kosovare Asllani faktiskt spelade ihop. Positivt också att Antonia Göransson gjorde ett inhopp som både sprutade av energi, och av vilja att återta platsen i startelvan.

Skall man leta oroande saker så är det att vi har spelat bra i varannan match, och lite mindre bra i varannan den senaste tiden, enligt:

* England – bra.
* Danmark – halvbra.
* Finland – bra.
* Italien – halvbra.
* Island – mycket bra.

Nu kommer det att krävas ytterligare två mycket bra insatser för att vinna den där pokalen som tyskorna annars prenumererat på under en väldigt lång tid. Det finns alltså inget utrymme för några halvbra insatser kommande vecka.

Ett frågetecken finns också för vårt försvarsspel, och framför allt för backlinjen. Defensivt har vi inte ställts på några riktigt svåra prov hittills. Ändå har det svajat lite både mot Danmark och mot Italien. På onsdag kommer det svåra provet. På onsdag är det upp till bevis.

Men det är även upp till bevis för Tyskland. För det kan inte vara lätt att ställas mot det snabba svenska anfallsspelet. Det är ju inte en snabb spelare att plocka bort, utan tre – eller kanske till och med fyra.

Känslan är att det blir riktigt intressant på onsdag. Jag längtar redan.

Guide till EM-kvartsfinalerna

Publicerad den av
7

Inför gruppspelet rankade jag alla EM:s lag, och försökte gissa deras startelvor. Jag prickade inte speciellt rätt varken när det gäller rankingen eller de tolv startelvorna. Eller jo, Sveriges premiärelva satte jag trots allt…

Men trots att utfallet av min förra ranking var tveksam så gör jag ett nytt försök nu inför kvartsfinalerna.

Här är min guide till de fyra kvartsfinalerna:

* Sverige–Island
Örjans vall, Halmstad, i morgon söndag 15.00

Jag kommenterade Island ganska ingående i det förra inlägget. När det gäller Sverige gissar jag att Pia Sundhage kommer att match laget ungefär som hon gjorde mot Finland – alltså sanslöst offensivt.

Det talar för att Lina Nilsson och Sofia Jakobsson återkommer i startelvan trots att Jessica Samuelsson och Lisa Dahlkvist var två av Sveriges allra bästa spelare mot Italien.

Det innebär också att jag tror att Therese Sjögran får börja på bänken, trots hennes succéinhopp senast. Men hon lär säkert få göra ett inhopp.

Det här är min teori om hur Sundhage tänker, och skall väl räknas som en kvalificerad gissning.

Hos Island drog Holmfridur Magnusdottir på sig sin andra varning i turneringen i andra övertidsminuten mot Holland. Det innebär att hon är avstängd, vilket är en klar försvagning av den isländska offensiven.

Mitt tips är att Island startar med övriga tio spelare från startelvan mot Holland, och att Magnusdottir ersätts av Harpa Thorsteinsdottir.

Troliga startelvor:
Sverige: Kristin Hammarström – Lina Nilsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Josefine Öqvist, Caroline Seger, Marie Hammarström, Sofia Jakobsson – Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Island: Gudbjörg Gunnarsdottir –  Dora Maria Larusdottir, Katrin Jonsdottir, Sif Atladottir, Hallbera Gisladottir – Sara Björk Gunnarsdottir, Dagny Brynjarsdottir – Fanndis Fridriksdottir, Harpa Thorsteinsdottir, Rakel Hönnudottir – Margret Lara Vidarsdottir.

Tipset: 80–20 i svensk favör.

* Tyskland–Italien
Myresjöhus Arena, Växjö, i morgon söndag 18.00

Tysklands nya, unga lag har varit ojämnt hittills. Många av spelarna ingick i det lag som spelade final i F20-VM i fjol, som också var ganska ojämnt. När de fick tidig utdelning spelade de makalöst fin fotboll. När de inte gjorde mål i sin startoffensiv var de däremot inte lika imponerande.

Minns bland annat att de krossade USA i gruppspelet. 3–0-segern var i underkant. Men i finalen förvaltade de inte sina chanser, och i stället kunde USA kontra sönder tyskorna. Det blev ju amerikansk 1–0-seger där.

Det stämmer väl med det tyska lag vi har sett i EM. Mot Island spelade de stundtals uppvisningsfotboll. I matchen efter föll de för första gången på 17 år i en EM-match, 1–0 mot Norge.

Så om Tyskland får hål på Italien på ett tidigt skede lär det kunna bli stora siffror. Annars kan faktiskt italienskorna skrälla. Tyskornas vänsterförsvar känns inte hyperstabilt, och Melania Gabbiadini är en av turneringens allra bästa högeryttrar.

Frågan är hur Silvia Neid resonerar kring sin startelva. Nu när Jennifer Cramer och Lena Goessling åter är tillgängliga gissar jag att hon går tillbaka till de spelare som krossade Island. Fast säker är jag inte. Det skulle kunna bli ett gäng förändringar efter förlusten – även om den inte verkade tynga tyskorna speciellt mycket.

Stämmer det Antonio Cabrini sa inför Sverigematchen så är mittbacken Laura Neboli redo för spel hos Italien. Det lär vara betydelsefullt, då hon håller till i Duisburg och känner till alla de tyska anfallsspelarna. Hon ersätter alltså troligen Roberta d’Adda i mittförsvaret.

Annars lär Italien spela med samma lag som besegrade Danmark med 2–1 i förra veckan. För även om Elisa Camporese åter är spelklar tycker jag att Sandy Iannella var så bra mot danskorna att jag tror att hon åter får förtroendet.

Troliga startelvor:
Tyskland: Nadine Angerer – Leonie Maier, Saskia Bartusiak, Annike Krahn, Jennifer Cramer – Lena Goessling, Nadine Kessler – Lena Lotzen, Dzsenifer Marozsan, Melanie Leupolz – Celia Okoyino da Mbabi.

Italien: Chiara Marchitelli – Elisa Bartoli, Laura Neboli, Cecilia Salvai, Raffaella Manieri – Alessia Tuttino, Daniela Stracchi – Melania Gabbiadini, Alice Parisi, Sandy Iannella – Patrizia Panico.

Tipset: Tyskland är favorit till 75–25.

 * Norge–Spanien
Guldfågeln Arena, Kalmar, måndag 18.00

Det här är den på förhand klart mest ovissa kvartsfinalen. Det är två helt olika spelstilar som möts, och jag tror att det här passar Norge bäst.

Spanien kommer att rulla runt bollen, medan norskorna lugnt kan få koncentrera sig på kontringar. Det borde passa dem bra. Norskorna har varit imponerande stabila i defensiven, vilket trots allt är ganska oväntat. Målvakten Ingrid Hjelmseth har utstrålat säkerhet, och hon har ju faktiskt inte släppt in ett enda spelmål.

Känslan har ju varit ett tag att Norge håller på att bygga något bra. Det bör minst leda till brons i EM.

För Spanien är det en framgång att ha nått kvartsfinal. Känslan är att de har blivit lite sämre för varje match, och att de är nöjda med att ha avancerat ur gruppspelet.
Å andra sidan kan de spela avslappnat nu, för medalj vore klart mer än vad någon hade förväntat sig från dem.

När det gäller startelvorna är de inte helt självklara. Spanien har roterat en aning. Men jag tror att de gör som mot Ryssland, alltså satsar på att ha med sina båda 90-talister Alexia Putellas och Vicky Losada i startelvan.

Hos Norge fick Even Pellerud angenäma problem när en reservbetonad uppställning besegrade Tyskland. Jag tror dock att han återgår till det lag som slog Holland i andra omgången. Här känner jag mig dock väldigt långt ifrån säker.

Apropå inget är det anmärkningsvärt att Ingvild Isaksen bokförts för segermålet mot tyskorna när det är så tydligt att Elise Thorsnes, om än ofrivilligt, är sista norska på bollen.

Troliga startelvor:
Norge: Ingrid Hjelmseth – Maren Mjelde, Trine Rönning, Marit Fiane Christensen, Toril Akerhaugen – Caroline Graham Hansen, Solveig Gulbrandsen, Ingvild Stensland, Ingvild Isaksen, Kristine Hegland – Ada Stolsmo Hegerberg.

Spanien: Ainhoa Tirapu – Marta Torrejon, Ruth Garcia, Irene Paredes, Elisabeth Ibarra – Silvia Meseguer, Vicky Losada – Alexia Putellas, Jennifer Hermoso, Adriana Martin – Veronica Boquete.

Tipset: Jag ser Norge som knapp favorit till 55–45.

* Frankrike–Danmark
Linköping Arena, måndag 20.45

Frankrike blev enda fullpoängaren i gruppspelet, medan Danmark lottades vidare efter att bara ha tagit två poäng.

Utgången av den här matchen borde alltså vara självklar. Inte minst med tanke på att Frankrike har massor av matchvinnare, medan Danmarks problem är just att man saknar en utpräglad spjutspets.

Fast det finns ett stort MEN här. Frankrike har ju aldrig tagit en medalj i landslagssammanhang. I tre raka mästerskap har de fallit på målsnöret. Nu borde det inte vara möjligt. Men efter att ha sett fransyskorna på ett närmast absurt sätt rada upp missade målchanser i tidigare medaljchanser inser jag att de har en mental barriär att besegra här.

Får fransyskorna hål på danskorna bör det här alltså bli en enkel historia. Men för varje minut som Danmark håller nollan kommer det mentala spöket att växa bland de franska spelarna.

Och jag har sett Danmark ge toppländer bra matcher förr. De har ju flera riktigt bolltrygga spelare, med Katrine S Pedersen och Pernille Harder i spetsen. Frågan är dock om Kenneth Heiner-Möller kör vidare på det lag han hade i början av turneringen, eller det han spelade mot Finland. Jag tror att han återgår till samma startuppställning som mot Sverige och Italien.

Hos Frankrike slutar jag inte att förvånas över att inte förbundskapten Bruno Bini bygger sitt lag kring Lyons centrallinje, utan att spelare som Louisa Necib, Elodie Thomis, Eugenie Le Sommer och Amandine Henry ofta är bänkade från start.
Henry lär inte få spela alls i slutspelet. För övriga tre finns det nog en plats i startelvan, och jag gissar att Necib får den, men det kan lika gärna bli Le Sommer, som är trea i EM:s poängliga med två mål och två assist.

Troliga startelvor:
Frankrike: Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Laura Georges, Wendie Renard, Laure Boulleau – Sandrine Soubeyrand, Elise Bussaglia – Louisa Necib, Camille Abily, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.

Danmark: Stina Lykke Petersen – Theresa Nielsen, Line Röddik Hansen, Christina Öyangen Örntoft, Mia Brogaard – Sofie Junge Pedersen, Katrine S Pedersen – Katrine Veje, Mariann Gajhede Knudsen, Johanna B Rasmussen – Pernille Harder.

Tipset: Fransyskorna är hela EM:s guldfavoriter nu. Därmed är de förstås också jättefavoriter i den här matchen, 90–10.

Skrällar som ger olika känslor

Publicerad den av
Svara

När man vänder EM ryggen en stund står skrällarna som spön i backen. Den isländska var riktigt, riktigt kul. Den norska var däremot mindre bra för de svenska finalchanserna.

Själv var jag på svensk pressträff i Falkenberg i morse. Sedan åkte jag hem till Borås för att bevaka min moderklubb Elfsborg i kvalet mot Champions League. På Borås Arenas läktare följde jag med förvåning resultatrapporteringen från grupp B.

För att Island skulle kunna skrälla sig vidare till kvartsfinal från en grupp med Tyskland, Norge och Holland, det hade jag aldrig kunnat tro. Efter isländskornas svaga insatser under våren rankade jag ju som bekant dem som sämst i hela mästerskapet.

Nu har jag inte sett mer än Dagny Brynjarsdottir:s mål från dagens match. Det var för övrigt riktigt snyggt. Men det isländska laget har verkligen gjort en bragd som kvalar in bland Europas åtta bästa. Hade jag haft en hatt…

Dagny Brynjarsdottir

Dagny Brynjarsdottir

För övrigt väntar nu antingen Sverige eller Frankrike för Island i kvartsfinal. Även om Island är ett riktigt kämpalag hade jag inte haft något emot att vi fick möta Sara Björk Gunnarsdottir och hennes kompisar i Halmstad på söndag.

Den andra skrällen gjorde mig inte speciellt positiv. Det är förstås kul för Norge att få vinna sin grupp. Men resultatet innebär att Tyskland hamnar på Sveriges halva i slutspelsträdet, och det är inte lika kul.

För även om det tyska laget inte har fått till spelet hittills i EM så hade man ju helst att vi sluppit dem så långt in i turneringen som det bara går. Nu kan vi ställas mot dem redan i semifinal. Det känns inte bra.

I morgon får vi för övrigt definitivt besked om vilket motstånd som väntar i kvartsfinalen. Alternativen är numera nere i fyra. Så här ser slutspelsträdet ut i sin helhet:

Övre halvan:
Söndag 15.00 i Halmstad: Sverige mot Island eller trean i grupp C (Spanien/Ryssland/England).
Söndag 18.00 i Växjö: Italien–Tyskland.

Undre halvan:
Måndag 18.00 i Kalmar: Norge mot tvåan i grupp C (Spanien/Ryssland/England).
Måndag 20.45 i Linköping: Frankrike mot Danmark eller Island.

Det om läget i turneringen efter kvällens matcher. I förmiddags var jag alltså på svensk pressträff i Falkenberg. Och det var helt klart den bästa sedan det öppna huset i Stenungsund veckan innan premiären.

Pia Sundhage, samt fem spelare från gårdagens match var på plats (Lotta Schelin, Caroline Seger, Therese Sjögran, Sara Thunebro och Marie Hammarström). Och det fanns mer tid till att göra intervjuer för oss skrivande reportrar än vid de senaste träffarna. Bra.

För övrigt tog Sundhage upp tillgängligheten vid gårdagens officiella presskonferens. Hon förklarade, och ursäktade, varför hon inte hade stått till medias tjänst mer än hon har gjort under mästerskapet.

Och i dag kom jag in mitt i ett resonemang från Sundhage om hur mycket mer press det är på spelarna att ta ansvar, och vara ambassadörer, för sin sport än vad det är på många andra idrottare.

Det ligger förstås mycket i det.

Men jag tycker inte att det skall vara press på Sundhage eller spelarna att ta ansvar för hur man jobbar mot media under pågående mästerskap. Där måste de få hjälp och handledning av andra. Men man får lätt uppfattningen att intresset för damfotboll är högst begränsat på förbundets kommunikations- och marknadsföringsavdelning.

Det kan bli mycket nytt i startelvan

Publicerad den av
2

I morgon 20.30 på Örjans vall gör Sverige och Italien upp om gruppsegern i grupp A.

Efter dagens presskonferens får man känslan av att Pia Sundhage kommer att röra runt en del i sin startelva. 1,5 förändringar är framtvingade då Sofia Jakobsson fick en hjärnskakning mot Finland som hindrar henne från spel.

Dessutom lät det på Sundhage som att Kosovare Asllani kommer att vilas – oavsett vad hennes test av den stukade foten i morgon kommer att ge för utslag.

I Tv4:s EM-studio hade man även uppgifter på att det återigen blir byte på högerbacksplatsen.

Jessica Samuelsson

Jessica Samuelsson

Jessica Samuelsson återkommer alltså där. I övrigt verkar de hetaste tipsen vara att Lisa Dahlkvist och Olivia Schough får chansen från start. Jag tycker att det låter som ett riktigt intressant lag. Schough hade jag inte förespråkat för ett halvår sedan. Men hon har tagit stora steg under våren, och är en spelare som springer smart.

Olivia Schough

Olivia Schough

Startelvan kommer alltså gissningsvis att se ut så här: Kristin Hammarström – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Josefine Öqvist, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Marie Hammarström – Olivia Schough och Lotta Schelin.

Jag var alltså och lyssnade på dagens presskonferenser, samt såg den första kvarten av de båda träningarna.

Sundhage och Schelin satt på podiet för Sverige. De fick inga frågor om hur viktigt det är att vinna gruppen, och om hur hårt de kommer att gå för seger i morgon.

Men både Sundhage och Lilie Persson har ju de senaste dagarna sagt att de inte tror att deras lag klarar av att spela taktiskt på ett resultat. Sverige lär alltså ösa på framåt.

Antonio Cabrini

Antonio Cabrini

Italiens förbundskapten, Antonio Cabrini, sa däremot att:

”Både vi och Sverige vet hur tabellen ser ut, och båda lagen hoppas gå vidare. Det blir nog en väldigt taktisk match.”

Cabrini har nog inte fått de svenska förbundskaptenernas uttalanden översatta till italienska…

Patrizia Panico

Patrizia Panico

I övrigt på den italienska presskonferensen konstaterade forwarden Ilaria Mauro att hennes rutinerade kollega Patrizia Panico inte är ett dugg orolig över att ha gått mållös av de två första matcherna:

”Patrizia verkar glad och nöjd, och ser inte ut att känna någon oro. Hon är en stor målskytt, och det lär snart lossna för henne. För mig som ny i landslaget är hon dessutom en stor förebild som jag lär mig mycket från.”

Mauro har ju däremot gjort ett mål. Första gången Tavagnaccoforwarden rörde bollen i ett mästerskap nickade hon den i mål till 2–0 mot Danmark.

Ilaria Mauro

Ilaria Mauro

För övrigt var det roligt att få se den första kvarten av Italiens träning. Den innehöll nämligen inte bara kvadraten och andra uppvärmningsövningar. Utan även en stunds spel elva mot elva, med passivt försvarsspel. Där ställde Cabrini upp sin startelva 4-4-2 med Panico och Melania Gabbiadini på topp. Så lär det väl inte se ut i morgon? Eller?

Melania Gabbiadini

Melania Gabbiadini

För övrigt imponerades jag av italienskornas bollbehandling och passningsspel. Fast det var alltså spel med passivt försvar. De lär möta ett annorlunda försvar i morgon.

För svensk del sa den kvart vi fick se inte så mycket. Kosovare Asllani körde rehab med ena sjukgymnasten. Sofia Jakobsson deltog däremot i den vanliga uppvärmningen.

På presskonferensen pratade Sundhage om att Italien är ett tekniskt lag, vilket innebär att yttermittfältarna bör ta ytterligare två steg närmare mitten, för att göra det trångt där. Hon sa även att hon försöker att undvika att vara förutsägbar.

Kanske blir det således andra ändringar i startelvan än de som nämnts ovan…

Slutligen konstaterar jag att vi nästan nått halvvägs i turneringen, då tolv av 25 matcher är spelade. Och bara Frankrike är 100 procent klart för kvartsfinal. Däremot är inget lag utslaget ännu. Tvärtom har samtliga, övriga elva lag chans till avancemang in i slutomgången.

Det öppnar förstås för sex riktigt intressanta, och laddade matcher de kommande tre dagarna.

Tankar och röster om Sverige–Finland

Publicerad den av
1

Skillnaden mellan Sverige och Finland var ungefär så stor som man trodde – och hoppades. Efter segern med 5–0 är risken att vi missar slutspel nu så liten att den är nere på någon eller några promille.

Klart är att om vi tar poäng mot Italien blir det gruppseger, medan förlust innebär andra- eller tredjeplats. För att vi skall bli trea måste Danmark vinna mot Finland och dessutom ta in sex mål på oss.

För även om det är inbördes möte som räknas först så skulle det ju i så fall bli en målskillnadsaffär mellan oss och danskorna.

Men jag sparar spekulationerna om slutspelet någon dag. Nu lite funderingar kring gårdagskvällens drabbning på Gamla Ullevi.

Först måste jag konstatera att det var en riktigt härlig stämning på arenan. Min högst subjektiva uppskattning var att det var en majoritet kvinnor/tjejer/flickor på läktarna – något som är ovanligt på fotboll, men förstås väldigt kul.

Publiken hyllar laget

Publiken hyllar laget

Farhågorna inför matchen var att vi skulle få svårt att slå hål på Finlands extremt defensiva lag. Det löste vi genom våra fasta situationer. Marie Hammarström hade makalös precision på sina hörnor, och Nilla Fischer gjorde två mål.

Vid 2–0 hade Fischer gjort samtliga Sveriges tre mål i turneringen – och alla hade kommit på fasta situationer. Snacka om grym utdelning på specialträningen.

Jag har ju flera gånger innan och under turneringen konstaterat att vi saknar starka huvudspelare i våra offensiva linjer. Framför allt har jag utpekat våra forwards som svaga i luftrummet.
Av våra sex mål i EM noteras nu att fyra har gjorts på nick. Och båda våra forwards har gjort varsitt nickmål.

Jag står ändå fast vid min uppfattning om lagets svaghet i luftrummet. För både Kosovare Asllani och Lotta Schelin verkade lika förvånade som jag över att de hade lyckats nicka in varsitt snyggt mål i dag.

Schelin var för övrigt riktigt blek i 60 minuter. Jag satt snett bakom hennes familj. Och de försökte heja igång henne. Men hon kom fel i löpningarna, och hamnade långt ifrån bollen.

Men så kom läget – och det kändes som att den totala tyngden av 16414 åskådares förväntningar släppte från Schelins axlar. För den lycka man såg i hennes ögon när hon kom springande emot oss – eller egentligen bänken – var gigantiskt stor.

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Att Schelin sedan även nickade in 5–0 var förstås oerhört bra för laget. Pia Sundhage sa på presskonferensen precis samma sak som efter genrepet:

”När Lotta gör mål så förstärks även mitt självförtroende.”

Just Sundhage såg för övrigt otroligt nöjd ut när hon stod med armarna på ryggen och kollade på när spelarna sprang ärevarv och tog emot publikens ovationer.

Pia Sundhage njuter under ärevarvet

Pia Sundhage njuter under ärevarvet

Apropå publiken så skall Lotta Schelin ha en stor eloge – hur nu en eloge ser ut… – för att hon stannade kvar och skrev så många autografer att hon fortfarande en dryg timma efter slutsignalen inte hade hunnit duscha.

Tillbaka till själva matchen. Det är svårt att veta vilka växlar man skall dra av den. Finlands lag var ju extremt svagt, och förmådde inte skapa någonting alls. Jag hade 14–0 i målchanser, och det var 16–1 i skott på mål och 21–1 i hörnor.

Så något test på försvarsspelet blev det inte. Ändå jobbade Sundhage ett par gånger på att försöka ropa in Josefine Öqvist i rätt position.

Spelare som utmärkte sig extra positivt var Fischer, Hammarström, Caroline Seger, Asllani och så då till slut även Schelin.
Lina Nilsson och Sofia Jakobsson var nya i startelvan jämfört med Danmarksmatchen. Båda gjorde klart godkända insatser. Men det var ju som sagt en match som handlade om 99 procent offensiv, och 1 procent defensiv.

När jag hade lämnat text och betyg till papperstidningen lyssnade jag av diverse spelare i den mixade zonen. Här är de mest spännande citaten:

Caroline Seger om att det blir gruppfinal mot Italien:

”Jag är förvånad. Jag såg den första halvleken av deras match, och tyckte att Danmark var mycket bättre. Men sådan är fotbollen.”

Om sin roll:

”Vi har ju ett ganska styrt spel, där Nilla skall sköta uppspelen – vilket vissa lag har läst. Då kan det vara bra att gå ner och hämta, få känna lite på bollen, få vara med i spelet, vända upp och sedan röra sig lite framåt.”

Marie Hammarström om sina många fint slagna hörnor:

”De fasta situationerna är ju ett hot, och Nilla är fantastisk där inne. Servarna skall också vara bra, och de satt mycket bättre i dag – från båda håll. Vi har bestämda ytor vi skall serva i. Beroende på var de ställer sig där inne i boxen skall man slå den på olika ställen.”

Om samarbetet med Seger:

”Det funkade bättre i dag. Sedan är Finland inte lika starka centralt som Danmark. De spelade mer normalt 4-4-2 medan Danmark tog hem en mittfältare som mittback, så det var lättare att läsa av i dag. Och så tycker jag att yttrarna jobbade mycket bättre i press så att vi kunde läsa och kliva fram.”

Kosovare Asllani om publiken:

”Man kan inte säga nog om dem. Man får sådan energi när man går ut på planen när man ser alla flaggor och allt folk. Så det var allt ett lyckorus att gå ut där.”

Om sitt nickmål:

”Fia, Jakobsson, kommer in på högerkanten och slår ett inlägg mot första stolpen. Jag nickar i bortre, så det var ett snyggt mål.”

”Jag tror inte att jag har nickat så här mycket på hela säsongen i PSG som jag gjort på två matcher här nu, men det var jätteskönt att få göra mål. Och samtidigt skönt att både jag och Lotta får sätta dit bollen.”

Svenskt ärevarv

Svenskt ärevarv

Lotta Schelin om stämningen:

”Hela inramningen var fantastisk, publiken, känslan att få prestera inför sin publik – det är fantastiskt. Så det var en riktigt rolig kväll. Jag hann inte skriva 16000 autografer, men jag hann skriva ganska många. Det är därför jag inte ens har duschat – om ni tycker att jag luktar illa…”

Om känslan efter 4–0-målet:

”Det var bara gött. Äntligen fick jag mitt första läge, och jag tog det. Det kändes så skönt.”

Om 5–0-målet:

”Nicken? Jag tänker bara att jag skall gå stenhårt på första ytan, och ‘Thunis’ lägger den där och jag skarvar in den. Det var ju rätt snyggt… Vad hände där? Jag har gjort lite nickmål i Lyon, men i landslaget har jag nog inte gjort så jättemånga.”

Om Nilla Fischers alla mål:

”Det är skitkul med Nilla. Hon har blivit våran målgörare helt klart, så nu går ni lägga all press på henne…”

Om känslorna efter Danmarksmatchen, och straffmissen:

”Jag erkänner absolut att en straff, den vill man och skall sätta – och jag gjorde inte det. Men det är lite det med fotbollen också någonstans, att man får bara bearbeta och vara väldigt besviken – det var jag också den natten. Sedan någonstans vet man att man har en lång turnering framför sig och att det är ingen idé att gräva ner sig. Så det är en mental styrka från oss att det inte skall stanna där.”

Svenska måldans

Svensk måldans