Femte guldet för Schelin

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Lyon vann dagens hängmatch i Frankrike med hela 7–0 borta mot Vendenhem. Därmed säkrade storlaget ligatiteln.

Lotta Schelin verkar inte ha spelat i dag, utan skall ha sparats till helgens semifinal i Champions League. En som var med var däremot Laetitia Tonazzi, som gjorde tre av målen.

Lyon har vunnit samtliga 19 matcher hittills i ligan, och då avståndet ner till PSG är tio poäng med tre matcher kvar att spela kan Lyon fira sin sjunde raka ligaseger – och elfte totalt. Här är en bild från Schelins twitter på firandet.

Det är alltså läge att skicka ett grattis till Schelin för hennes femte guld i Frankrike i dag.

* I Tyskland avgjordes sannolikt bottenstriden i dag. De båda nykomlingarna Gütersloh och Sindelfingen åkte på storförluster, och är nu avsågade.

Alexandra Popp gjorde hela fyra mål när Wolfsburg vann med 6–0 borta mot Sindelfingen. Därmed leder Wolfsburg ligan med sju poäng före Frankfurt och tio före Potsdam, som dock har en respektive två matcher färre spelade.

Gütersloh föll med 7–3 mot Duisburg, där Mandy Islacker blev tremålsskytt. I och med segern klarar sig sannolikt Duisburg kvar i Frauen-Bundesliga på sportslig grund. Frågan är om den konkurshotade klubben klarar ekonomin.

Islacker leder numera skytteligan på 15 mål, ett före Yuki Ogimi och Conny Pohlers, samt tre före nya fyran Popp.

* I Italien vann Torres den uppskjutna matchen borta mot Fortitudo med klara 7–0 efter tre mål av skyttedrottningen Patrizia Panico. Med fyra omgångar kvar att spela leder därmed Torres ligan med tre poäng före Tavagnacco.

Klart för EM – på väg mot VM

F19-landslaget vann dagens avgörande kvalmatch mot Irland, och får därmed chansen att försvara sitt EM-guld. Dessutom lever drömmen om att Sverige skall få spela F20-VM nästa år.

Dagens seger kom efter sena mål av Kristianstads Marija Banusic (69:e) och Linköpings Pauline Hammarlund (84:e). Några tv-bilder från dagens match ligger inte uppe ännu. Men här är i alla fall ett klipp från lördagens 2–2-match mot Italien. Det är väl värt att se Banusics läckra frisparksmål till 1–0. Fotbollsgodis. Och hennes sologenombrott i den första halvleken ger definitivt hopp om att Banusic är en framtida världsstjärna. Vilket konstnummer. Synd att det inte blev mål…

I och med dagens seger är F19-laget klart för EM-slutspelet som spelas i Wales i år. Datumen som gäller är 19–31 augusti och det är nästan rakt igenom nordeuropeiska lag som kvalat in.

Det kan bli en helnordisk grupp då Danmark, Finland och Norge gör Sverige sällskap i mästerskapet. Övriga fyra lag är Wales, England, Frankrike och Tyskland.

Avancemanget till EM-slutspelet innebär förstås att 94:orna har chansen att kopiera det som 93:orna gjorde i fjol – att ta EM-guld.
Man har dessutom chansen att kvala in till nästa års F20-VM, som avgörs i Kanada. Jag hittar inga uppgifter på hur många platser Europa har i VM, men gissar att det är som i fjol – fyra. Därmed gäller det alltså att ta sig till semifinal i Wales för våra F19-tjejer.

* Även vårt F17-landslag spelade EM-kval i dag. Det blev seger med 1–0 mot Schweiz efter att Örebros Adelisa Grabus avgjort. Här ingår även Tjeckien och Italien i svenskornas grupp. Segraren spelar slutspel i slutet av juni.

* För A-landslaget väntar ju Danmark i EM-premiär den 10 juli. Danskorna visade fin form i går. De vann med hela 5–1 (0–1) mot Ryssland, som mer och mer framstår som ett blivande stryklag i sommarens EM-slutspel.

Danmark vände 0–1 till 4–1 på de första tio minuterna efter paus. Linköpings Pernille Harder visade tidig EM-form och gjorde danskornas tre sista mål. Två av dem var frukten av försvarssjabbel. 2–1 nickade för övrigt Malmös Katrine Veje in från nära håll.

Alla mål från matchen finns på det här klippet.

* Det har även spelats en landskamp i dag, mellan USA och Holland. Där vann Tyresö med 2–1 mot Malmö. Christen Press gjorde nämligen två av USA:s tre mål. Manon Melis gjorde Hollands tröstmål på slutet.

Utöver Press och Melis startade även följande damallsvenska spelare i matchen: Yael Averbuch, Loes Guerts och Mandy van den Berg.

Slutresultatet blev för övrigt 3–1 till USA. Tobin Heath gjorde för övrigt 1–0-målet i första halvlek. Mer än så vet jag inte om matchen. Jag letade efter en stream, men hittade ingen.

Frågetecknen fanns på mittfältet

Efter inlägg om publik och media är det dags att skriva lite fotboll igen. Jag har ju utlovat ytterligare analyser från lördagens Islandskamp.

Här är de, lagdel för lagdel:

Målvakt:
Kristin Hammarström hade en ganska lugn dag. Island hade sin målchans direkt på avspark. Sedan var det bara sporadiska ingripanden från Göteborgsmålvakten.

Jag tycker om att se att hon står halvvägs ut på egen planhalva när bollen är vid motståndarnas straffområde. Men spontant kände jag inte att hennes spel präglades av den säkerhet hon brukar ha. Det var dock sannolikt inte något som påverkade hennes plats i startelvan. Hammarström känns trots allt gjuten i EM-laget.

Backlinje:
Före paus var det bara Emma Berglund som imponerade på mig. I andra halvlek ägnade sig backarna bara åt anfallsspel – och då är övriga tre som bäst.

Jag satt så jag under den första halvleken hörde hur Pia Sundhage hela tiden ropade på att ytterbackarna Lina Nilsson och Sara Thunebro skulle flytta fram längs sina kanter. Troligen hörde Islands förbundskapten Siggi Eyjolfsson samma sak. Och troligen hade han hört samma sak i Algarve. För det var tydligt hur isländskorna försökte utnyttja våra ytterbackars höga position.
För forwards löpte ut på ytan utanför våra innerbackar, och mittfältarna sökte just de ytorna med sina passningar. Framför allt är vi sårbara på ytan utanför Nilla Fischer, som ju inte är så snabb.

Nu var ett reservbetonat Island inte bra nog att skapa målchanser på nämnda spel – även om det var nära ett par gånger. Men jag gissar att fler kommande motståndare ser samma ömma punkt i det svenska laget, och kommer att sätta vår backlinje på svårare test.

Efter paus orkade inte Island ställa om till kontringar med mer än en eller max två spelare, vilket gjorde backlinjens defensiva uppgifter väldigt enkla. Offensivt skötte sig alla fyra väldigt bra. Jag har redan i ett tidigare inlägg hyllat Berglund svepande crossbollar. Nu gör jag det igen. De var lite av dagens behållning för mig.

Sundhage verkade dock ganska nöjd med backlinjen efteråt. Fast med Charlotte Rohlin på Fischers plats är vi inte lika sårbara vid kontringar…

Mittfält:
Här snackar vi också två vilt skilda halvlekar. Dessutom med två olika uppställningar.

Före paus spelade Marie Hammarström, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger och Antonia Göransson på mittfältet. De fick sällan spelet att lyfta. Passningskvaliteten var alldeles för dålig från flera olika fötter. Känslan var att hela mittfältet ofta befann sig i ingenmansland. De hann inte upp och understödja forwards, och de var inte med hemåt när Island kontrade. Speluppläggare Seger såg man knappt till alls.

Emmelie Konradsson

Emmelie Konradsson

Efter paus mönstrade Sundhage följande fyra spelare: Emmelie Konradsson, Hammarström, Seger och Göransson. Den uppställningen vann matchen i matchen på knockout. Hammarström hade ett väldigt bra passningsspel, och spelade loss sina kollegor på ett utmärkt sätt – trots att hon efteråt sade sig vara ringrostig i mitten. Följden blev att Seger kunde ta en lite högre position, och koncentrera sig på anfallsspel.

Konradsson gjorde ett fantastiskt bra inhopp. Jag frågade henne efteråt om hon hade instruktioner att löpa in centralt som extra forward. Så var det inte. Men just de löpningarna lyfte det svenska spelet. I första halvleken hade vi ofta bara en eller två spelare i straffområdet. Nu växte den siffran till två eller tre.

Även Olivia Schough fick lite speltid på vänsterkanten. Hon hann väl inte göra något större avtryck på matchen. Fast hon försökte, och kan kanske vara en klockren inhoppare i EM.

Totalt sett blev nog Sundhage lite mindre övertygad om vilket som är hennes EM-mittfält. Dahlkvist är ofta fantastisk mot världslag som USA och Tyskland. Men när vi skall föra spelet kan det vara läge att spela Hammarström centralt. Dessutom stärkte Konradsson sina EM-aktier rejält.

Forwards: När lagen gick in för att värma sig i halvtid så var jag bekymrad för Lotta Schelin. Hon hade haft ett friläge. I övrigt tyckte jag att hon återigen hade hamnat långt ifrån straffområdet alldeles för ofta.
Efter den andra halvleken var jag mycket lugnare. För efter paus höll sig Schelin centralt, och var plötsligt lysande både som framspelare och avslutare.

Jag pratade med henne efteråt om jämförelsen mellan hennes spel i Lyon och i landslaget. Vi var överens om att hon gjorde fler löpningar mot hörnflaggorna i landslaget. Hon ville dock inte jämföra lagen, och tyckte inte bara att det var negativt att hon fick komma runt på kanterna ibland.

Kosovare Asllani var bästa offensiva spelare i det svenska laget, före paus. I den andra halvleken blev det klart mindre fokus på henne. Inte för att hon var dålig, utan för att Schelin var så bra.

Även om Sofia Jakobsson gjorde ett kort, men lovande inhopp känns Schelin/Asllani som det givna svenska forwardsparet för tillfället. Frågetecknet här är att de båda har en dryg månads uppehåll mellan sitt ligaspel och EM. Men det borde inte vara något problem.

Sammanfattningsvis:
Det var en illavarslande första halvlek där vi inte klarade av att skapa chanser mot Island utan fyra bärande spelare. Den följdes av en ganska bra andra halvlek, där vi var så överlägsna som vi borde vara. Förbundskapten Sundhage verkar ju ha klart sin EM-elva. Fast när hon lämnade Växjö var det nog med lite funderingar kring formeringen av mittfältet.

Sundhage fick tyvärr andra svar än de hon hade hoppats på

Hemma igen efter en liten utflykt till Växjö. Det är väl synd att säga att jag bjöds på en underhållande match på Myresjöhus Arena. Tvärtom var den första halvleken närmast dödstråkig.

Däremot blev Sverige klart bättre efter paus, och kunde till slut vinna med 2–0 (0–0). Fast då var Island så blekt att matchen som sådan aldrig blev speciellt rolig.

Det var tydligt på presskonferensen efteråt att Pia Sundhage inte fick riktigt de svar hon ville ha. Fast några fick hon allt – det får man ju i varje match.

Ett av de mer illavarslande svaren var att den tilltänkta EM-elvan har förtvivlat svårt att skapa målchanser mot samlat försvar. Det var påtagligt redan mot Kina och Norge i Algarve, och det märktes minst lika tydligt före paus i dag.

Det skall omgående klargöras att det var ett rejält reservbetonat Island vi ställdes mot. Isländskorna saknade nyckelspelare som Sif Atladóttir, Hólmfríður Magnúsdóttir, Katrín Ómarsdóttir och Margrét Lára Viðarsdóttir.
Dagens Island hade troligen inte kvalat in till EM-slutspelet. Laget hade dock gjort sin läxa från Algarve, och struntade i att sätta sedvanligt hög tokpress – och därmed samtidigt lämna stora ytor bakom sin backlinje.

Möjligen överraskades Sverige av Islands mer tillbakadragna taktik. För de första 25 minuterna i matchen var det 1–1 i målchanser, och personligen tyckte jag att det kändes som att isländskorna hade bäst kontroll på händelserna så långt. Framför allt ägde underbara kämpen Sara Björk Gunnarsdottir det centrala mittfältet.

De sista 20 minuterna av den första halvleken kändes det som att Island började tröttna lite. De orkade inte ställa om till anfallsspel lika ofta, och Sverige kunde få bra kontroll om matchen.

I halvtid var jag dock trots allt besviken på de allra flesta svenska spelarna. Bara så långt felfria Emma Berglund kunde kvittera ut överbetyg från den första halvleken. Jag älskar verkligen hennes svepande och precisa crossbollar ut till motsatt ytterback. De passningarna är ett slags fotbollsgodis.
Bland de offensiva spelarna tyckte jag Kosovare Asllani var den som hade bäst intentioner. Lotta Schelin däremot sprang mest in på ytor långt från motståndarnas straffområde.

Efter paus var det bara ett lag på planen. Sverige dominerade totalt. Och äntligen visade Schelin världsklass i gulblått igen. Hon fick kröna en riktigt fin halvlek med två mål. Dessutom gjorde Emmelie Konradsson ett utmärkt inhopp på högerkanten, och Marie Hammarström gav sig på allvar in i debatten om en startplats på centralt mittfält.

Det här får räcka som analys för nu. Jag är nämligen rätt trött, och tänker återkomma med betydligt fler tankar kring matchen och diverse olika synpunkter kring spelarinsatser vid senare tillfälle. Troligen redan i morgon. Då kommer jag bland annat ta upp att det var tydligt att Island hade hittat Sveriges svaga punkt.

Sundhage mönstrar väntad elva

Sverige spelar alltså mot Island på Myresjöhus Arena (Myran) i Växjö i morgon. Den svenska startelvan har offentliggjorts, och den är kliniskt fri från överraskningar.

Pia Sundhage mönstrar nämligen följande lag: Kristin HammarströmLina Nilsson, Emma Berglund, Nilla Fischer, Sara ThunebroMarie Hammarström, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Antonia GöranssonKosovare Asllani och Lotta Schelin.

Känslan är tyvärr att matchen inte kommer att bli speciellt spännande. De intressanta namnen i truppen kommer ju inte till spel. Charlotte Rohlin är inte redo för spel ännu, och Josefine Öqvist som skadade sig i går, sitter på läktaren.

Skönt dock att det var en lättare bristning som Öqvist ådrog sig, och att hon bör vara tillbaka i spel inom tre–sex veckor. Hon har verkat vara glödhet på försäsongen, och jag hade gärna sett henne i spel.

Utöver Öqvist sitter för övrigt även Sofia Lundgren och Johanna Almgren på läktaren i morgon.

Som bekant körde vi ju över Island i Algarve cup nyligen. Då blev det 6–1 mot ett ganska reservbetonat isländskt lag. Isländskorna har några tunga återbud (Sif Atladottir, Katrin Omarsdottir och Holmfridur Magnusdottir) nu också, och bör inte vara något hot mot Sverige.
Det här skall vara en match där vi får betydligt mycket mer träning på anfallsspelet än på försvarsarbetet.

Mittag kvitterade mot USA

I morgon skall jag ta en sväng till Växjö och se hur landslaget ligger till med EM-förberedelserna.

I kväll har jag sett att den största guldfavoriten Tyskland håller riktigt hög klass – trots att förbundskapten Silvia Neid inte har hittat rätt i sitt lagbygge ännu.

Matchen mot USA i kväll slutade 3–3, sedan tyskorna kommit ikapp från 1–3 de sista sex minuterna.

Neid håller på att föryngra sitt lag ganska rejält. Som ett led i det projektet provar hon en mängd olika bitar för att få pusslet att gå ut.
Ännu känns det som att hon har en bit kvar innan hon är klar. Men Tyskland har så många klasspelare att de kan ta EM-guld, även om Neid inte är klar med sitt arbete i juli.Neid startade i dag med fyra nya spelare som inte ens var med i VM-truppen 2011, nämligen Luisa Wensing, Leonie Maier, Nadine Kessler och Dzsenifer Marozsan.

Megan Rapinoe

Megan Rapinoe

Jag missade de första 25 minuterna, men fick ändå intrycket att hela den första halvleken gick svagt i tysk fördel. Efter paus låg Megan Rapinoe bakom ett rejält ryck från USA. Först stod Lyonspelaren för ett läckert förarbete – som inkluderade en tunnel på Verena Faisst – till Abby Wambach och 1–0. Sedan pricksköt Rapinoe själv in 2–0 med vänstern.

Tyskland och Kim Kulig gjorde 1–2 efter fint förarbete av Kessler och Bianca Schmidt, men även efter riktigt svagt försvarsjobb av Crystal Dunn.

Halvleken såg länge ut att gå i USA:s och Rapiones riktning. Hon blev lurad på ett andra assist när hon slog en frispark, som Lauren Cheney snyggt nickade in. Domaren dömde dock felaktigt bort målet för offside.

I minut 71 gjorde i stället Alex Morgan 3–1 på en läcker lobb, efter en minst lika läcker djupledspassning från Cheney. Det handlade verkligen om ett riktigt vackert fotbollsmål.

Där kändes den amerikanska segern klar. Tyskorna var bleka, och hade svårt att skapa målchanser.

Men man kan aldrig räkna bort Tyskland. Aldrig.

Först gjorde Celia Okoyino da Mbabi 2–3 på en distinkt straff, efter att hon själv fällts av Christie Rampone. Eller. Huruvida hon verkligen fälldes var inte helt lätt att se, men straff blev det i alla fall. Det inträffade i matchminut 85.

Anja Mittag

Anja Mittag

Två minuter senare satte Malmös Anja Mittag kvitteringen i tomt mål. Shannon Boxx tvekade när hon skulle rensa, vilket gjorde att tyskorna kunde få till ett anfall på vänsterkanten.
Faisst fina inlägg gick mellan Nicole Barnhart och Okoyino da Mbabi. I läge två damp den ner framför Mittags fötter – och 3–3 var ett faktum.

Fast USA var snubblande när att hinna slå tillbaka. För i 94:e minuten räddade Faist en nick mållinjen. Det var verkligen en spektakulär räddning, med högerfoten högt upp. Nicken tror jag kom från inhopparen Sydney Leroux. Det såg i alla fall ut som att nickaren hade en tvåa på tröjan.

Det var verkligen en högklassig andra halvlek, där tyskorna visade hög moral. De blir som sagt att räkna med i sommar.

Så här startade lagen:

Tyskland
Nadine Angerer – Maier, Wensing, Saskia Bartusiak, Babett PeterMelanie Behringer, Kulig, Kessler, Linda Bresonik – Marozsan och Okoyino da Mbabi.

USA
Barnhart – Dunn, Whitney Engen, Rampone, Christie MewisHeather O’Reilly, Boxx, Cheney, Rapinoe – Wambach och Morgan.

Som synes ställde USA upp med en ganska orutinerad backlinje. Tom Sermanni håller verkligen på att testa friskt. Dock noteras att han bara gjorde två byten, och lät de fyra backarna spela hela matchen.

* I går spelade en annan av de fyra stora medaljfavoriterna i EM en intressant träningsmatch. Frankrike tog emot Kanada med 1–1 som slutresultat. Jag har haft mycket att göra på jobbet i veckan, och har inte sett mer än det här klippet med höjdpunkter.

Av det verkar fransyskorna ha dominerat ganska rejält chansmässigt, men haft svårt att få hål på fjolårets Dalsjöforsmålvakt – Erin McLeod.
Elodie Thomis var ensam om att lyckas. Det gjorde hon på övertid i den första halvleken. Och som hon gjorde det. Här snackar vi hårt skott i krysset…

I regnet ser det ut som att Kaylyn Kyle hade alla Kanadas målchanser. Det blev fjärde gången gillt. För i minut 93, avslutade Kyle ett snyggt anfall till 1–1.
Bra gjort av Kanada. Frankrike ser ut att fortsatt spela fin fotboll, men utan att ha den där riktiga udden. Ungefär som i VM och OS alltså.

Pauline Hammarlund

Pauline Hammarlund

* I går spelade även Sveriges F19-landslag EM-kval. Här handlar det om huruvida 94:orna kan klara av att försvara det guld som 93:orna bärgade i fjol. Den andra kvalomgången började i alla fall bra, då värdnationen Holland besegrades med 1–0. Bilder från matchen finns här.

Klippet inleds med Pauline Hammarlund:s segermål.

Missade finalen på finalen

Jag tillbringade eftermiddagen på herrallsvensk premiär på Borås Arena. Där fick jag se en underbart härlig allsvensk match. Hemma igen kikade jag på inspelningen från Tyresö, och supercupen.

Jag insåg också att jag, när jag ställde in videon, inte hade tänkt på att det var en cupmatch, och att det kunde bli förlängning. Alltså fick jag inte se straffavgörandet.

I halvtid kunde jag konstatera att Göteborg faktiskt hade skapade mer mot samlat försvar än Tyresö.
Göteborg hade lite mer variation mellan kantanfall och raka bollar mot kvicka Jodie Taylor. Tyresö hade däremot varken tillräckligt bolltempo, eller tillräcklig kreativitet för att spela sig genom Göteborgs välorganiserade försvar.

Det hindrade inte Tyresö från att skapa chanser. För de var som väntat oerhört farliga när de fick chansen att kontra. Både Marta och Veronica Boquete hade varsitt kanonläge att göra mål redan i den första halvleken.

I början av den andra halvleken spelade Tyresö rakare, och fick bra fart på bollen, och Marta kunde också trycka in ledningsmålet i andravåg efter hörna. Redan under halvlekens första tio minuter hade sedan både Lisa Dahlkvist och Christen Press superlägen att göra 2–0 – och mer eller mindre punktera matchen.

Anita Asante

Anita Asante

Där, under tio minuter, visade Tyresö mästarklass. Sedan kvitterade Göteborg oväntat efter att Olivia Schough kommit runt på vänsterkanten, och snyggt spelat fram Anita Asante.
Kvitteringen ledde till att Tyresö tappade sitt spel, medan Göteborg fick energi och hade en väldigt bra tiominutersperiod. Den avslutades med att Schough styrde in Yael Averbuch:s inläggsfrispark till 1–2.

Firma Marta och Press fixade en ganska snabb kvittering. Snyggt var det också. Då var det 20 minuter kvar.
Hela den andra halvleken var det mycket öppnare spel än i den första. Det skall passa Tyresö bäst. Hemmalaget hade också de bästa lägena att avgöra, inte minst genom Press – som flera gånger var nära att göra även det andra mål som jag tippat att hon skulle göra. Även Kirsten van de Ven hade ett superläge att bli hjältinna.

Kirsten van de Ven

Kirsten van de Ven

Matchen slutade 2–2, och när förlängningen började var även min inspelning klar.

Jag fick inte se avgörandet, men måste ändå säga att även om Tyresö borde ha vunnit så hängde Göteborg med bättre än väntat.

När det gäller just Göteborg visade Taylor sig vara så snabb och vass som lagledningen säkert hoppats. Hon kan nog vara en nära på fullvärdig ersättare till flyktade Press. Taylors kvalitet gör att jag gissar att Jessica Landström får det tufft att slå sig in i startelvan.

Landström måste förbättre sin förstatouch. Men över lite tid kanske den väldigt passningsorienterade träningen i Göteborg kan vara precis det Landström behöver.

Kristin Hammarström visade flera gånger att hon tänker kriga för att behålla sin plats som förstamålvakt i landslaget. Hammarström gjorde ett flertal högklassiga räddningar, och kan inte lastas för något av de båda baklängesmålen. Dessutom tog hon två straffar i den straffläggning som jag inte fick se…

Tyresö visade prov på ett snabbt och vasst anfallsspel efter paus. Men de visade även defensiva brister under den tiominutersperiod där Göteborg gjorde sina båda mål.
Klart är att laget inte kommer att få in någon mer forward – i varje fall inte till säsongsstart. För om jag inte är helt ute och reser så är väl transferfönstret numera stängt?

Vad det säger om damallsvenskans klass att Göteborg, som blev utmanövrerat av Juvisy i veckan, nu klarade av att besegra storsatsande Tyresö är lite svårt att veta. Men klart är att Tyresö av idag är en bra bit ifrån Lyonklass.
Om ett år måste de vara uppe på den nivån, om de skall infria sin målsättning om framgång i Champions League.

Publiksiffran på 439 var knappast super. Förhoppningsvis kommer Tyresö att plussa på minst tusen personer i snitt när allsvenskan drar igång.

Ingen stor ljusning på invandrarfronten

Det är kul att se vilken diskussion det blivit kring bristen på invandrare i svensk damfotboll. Det är redan 14 kommentarer på mina två inlägg (Vad menar Sundhage egentligen? och Brist på invandrare i svensk damfotboll) om utländska spelare och invandrare, vilket är nytt rekord här i bloggen.

Kul också att höra att det verkar hända saker på några ställen, bland annat i AIK.

Fast totalt sett ligger damfotbollen fortfarande gigantiskt långt efter herrfotbollen när det gäller att dra fördel av våra invandrargrupper. Och i våra landslag verkar det inte finnas några större ljusningar inom synhåll. Medan pojklandslagen har varit översvämmade av spelare med utländsk bakgrund i över 20 år märks fortfarande inte någon liknande trend inom flicklandslagen.

Jag tittade snabbt igenom alla namn på de spelare som gjorde landskamper i flick- och damlandslag i fjol. Och det är några fler utländska namn nu, än det var 2006. Men skillnaden är inte speciellt stor, och det handlar i ganska stor utsträckning om namn som kan härledas till Nordeuropa.

I de tre äldsta landslagen är bristen på spelare med invandrarbakgrund fortfarande skrämmande stor. Här är de jag hittade från 2012:

A: Kosovare Asllani +1*
U23: Susan Varli
U20: Elena Sadiku

Jämför med A-landslaget på herrsidan som i sin senaste tävlingslandskamp startade med Behrang Safari, Alexander Kacaniklic och Zlatan Ibrahimovic, och hade Erton Fejzullahu, Jimmy Durmaz och Erkan Zengin på bänken.

Som jag har nämnt har basketen lyckats när det gäller invandrartjejer. Mycket av svensk dambaskets lyft har berott på duktiga invandrartjejer. Här är exempel på spelare som varit uttagna i A-landslaget för damer i basket i fjol eller i år: Farhiya Abdi, Kadidja Andersson, Binta Drammeh, Cleopatra Forsman-Goga, Maria Gültekin, Danielle Hamilton Carter, Salome Kabengano, Kalis Loyd, Tanya Massamba, Sandra Ngoie Hasahya och Amanda Zahui.

När jag hade uppe ämnet i BT 2006 hade alltså tre tjejer med utomnordisk bakgrund spelat i Sveriges damlandslag i fotboll. Tre på 33 år. De var Jane Törnqvist, Eva Zeikfalvy och Anika Bozicevic. I månadsskiftet september/oktober 2008 debuterade både Kosovare Asllani och Nazanin Vaseghpanah i A-landslaget.

Kosovare Asllani

Kosovare Asllani passar

I år firar damlandslaget 40 år. Under de åren har fem spelare med utomnordisk bakgrund spelat i laget.

Herrlandslaget hade alltså fler i sin senaste matchtrupp i VM-kvalet än vad damerna har haft under 40 år. Och basketen har haft dubbelt så många bara det senaste året.

Visst är väl det här ett stort problem för svensk damfotboll?

Jag tror att det krävs att förbundet hjälper klubbar i invandrartäta områden för att nå riktiga framgångar här. För känslan är – och det är verkligen bara en högst personlig känsla – att klubbarna inte lägger ner tillräcklig kraft på att rekrytera, och utveckla unga invandrartjejer. Här finns massor att göra. Och massor att vinna. För visst skriker ju svensk damfotboll om en kvinnlig motsvarighet till Zlatan Ibrahimovic?

* Slutligen några ord om en match mellan två svenska lag utan invandrartjejer i sina startelvor: supercupen. Den avgörs ju nu i eftermiddag, och tv-sänds på Tv4sport från 16.00.
De båda lagen har dock varsin tjej med invandrarbakgrund i sina trupper. Tyresö, med nyförvärvet Malin Diaz Pettersson, tar emot Göteborg, som fortfarande har Jane Törnqvist registrerad för spel.

Tyresö känns som gigantiskt stor favorit. Med blixtsnabba målskytten Christen Press som toppforward får de ytterligare en dimension i sitt spel. En dimension som kommer att öppna ytor för Marta, och som lär göra att TFF kommer att försvara sitt SM-guld.

Jodie Taylor

Jodie Taylor

Göteborg har lagt upp dagens startelva på sin hemsida. Och är det inget aprilskämt innehåller den två byten jämfört med Champions League-matcherna mot Juvisy. Anna Ahlstrand och Jessica Landström får ge plats för Olivia Schough och Jodie Taylor. Två intressanta nykomlingar i ett GFC som lär få förlita sig till kontringar i eftermiddag.

Mitt tips är att Tyresö vinner med 3–1, bland annat efter två mål från Press.

* Tillägg i efterhand: Jag hade missat att även Madelaine Edlund skall upp på den här listan. Hon har nämligen en mamma från Chile.

Tuff påsksmäll för Göransson

Ojämna Bayern München ställde till med en påsksmäll i Frauen-Bundesliga. Hemma mot topplaget Turbine Potsdam gjorde Lena Lotzen båda målen när Bayern vann – och gav Wolfsburg riktigt guldläge.

För Antonia Göransson var det en dålig dag. Inte nog med att hon lämnade München som förlorare, hon blev även utbytt i mitten av den andra halvleken.

Jag såg den andra halvleken på DFB-tv, och kunde konstatera att München fick en drömstart på halvleken då Patricia Hanebeck efter bara 30 sekunder missade en rensning i eget straffområde, så att bollen via Alex Singer hamnade hos en helt fri Lena Lotzen.
Den tyska landslagsforwarden gjorde inget misstag. Och när hon även smällde in en vänster från distans till 2–0 i den 72:a minuten så avgjordes matchen helt. Höjdpunkter ser du här.

I och med dagens resultat leder nu Wolfsburg ligan med fyra poängs marginal till både Potsdam och Frankfurt. Det som gör att det trots allt kan bli en rafflande guldstrid är att ledarlaget har kvar båda huvudkonkurrenterna på bortaplan. Wolfsburg skall till Frankfurt den 28 april och till Potsdam den 5 maj.

* I Italien gjorde Maria Karlsson sitt tredje mål i årets ligaspel. Bardolino Verona fick dock bara 1–1 borta mot Mozzanica. Nu påverkar det inte jättemycket, då säsongen ju redan är körd sedan tidigare för Bardolino.
Trots att tvåan Tavagnacco också bara spelade 1–1, borta mot Napoli, så är Verona tolv poäng bakom Tavagnacco med fyra omgångar kvar – vilket innebär att Champions League knappt längre är teoretiskt möjligt.

* I Frankrike vann PSG med 3–0 mot Yzeure Allier efter mål av amerikanskorna Tobin Heath och Lindsey Horan samt av Sabrina Delannoy. Det innebär att Kosovare Asllani:s lag nu är fyra poäng bakom Lyon. Dock har serieledarna två matcher mindre spelade, och vinner man två av de fem sista matcherna är ligatiteln säkrad.
Den första av de två nödvändiga segrarna kan tas redan i morgon, då man ställs mot trean Montpellier på bortaplan.

* På svensk mark är måndagens supercupfinal mellan Tyresö och Göteborg helgens höjdpunkt. Då ställs Christen Press för första gången mot sin gamla klubb. Samma dag spelar även Piteå mot Umeå. I övrigt känns det lite som en mellanhelg på svensk mark.

Schelin – en gåta för Sundhage

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Inför 5–0-segern nere i Frankrike konstaterade Lotta Schelin i den här artikeln att Lyon är bättre än landslaget. Faktum är att Lyon kanske till och med är bättre än alla landslag, och således världens bästa lag alla kategorier.

För har man råd att hålla spelare som Megan Rapinoe på bänken – då har man ett väldigt starkt lag. Och det centrala mittfältet med Amandine Henry, Camille Abily och Louisa Necib är tveklöst starkare än USA:s. Men djupdykningen i det här ämnet får jag nog återkomma till. Det här inlägget skall nämligen handla om det svenska landslaget.

Storstjärna i Lyon är ju nämligen nämnda Lotta Schelin. Hon skiner ofta i sin franska klubbdress, och öser in mål. Däremot skiner hon tyvärr väldigt sällan i den svenska landslagsdräkten.

Efter dagens match pratade Schelin, Pia Sundhage och Malin Swedberg om ämnet i Tv4sport. Swedberg konstaterade helt riktigt att Schelin fungerar bättre i Lyon än i landslaget.

Sundhage svarade nyktert att landslaget inte har de spelartyper som krävs för att spela Lyons 4-2-3-1-system. Thomas Dennerby försökte ju med det i fjol, men efter OS gnällde till och med Schelin på spelsystemet.

Problemet är snarare att Schelin inte klarar av att ställa om från Lyons tekniska spel till landslagets mer fysiska. Kortfattat kan man säga att hon får bollen längs marken i klubblaget, och i luften i landslaget.

Och medan Schelin håller högsta världsklass när hon får bollen på marken, och kan komma rättvänd mot en backlinje, så är hon högst medelmåttig i luftrummet. Att hitta lösningarna som gör att Schelin får rätt bollar är en av de viktigaste gåtorna att lösa för Sundhage inför EM.

Som en parentes pratade Schelin också lite om sin tränare Patrice Lair i Tv4sport. Hon konstaterade att han gjort att alla spelare blivit rakt igenom professionella. Det är slut med lattjandet på träningar.

Den saken var inte svår att se i dag. Spelare som är proffsiga i allt de gör på träning blir även proffsiga i matcher. Jag tror att det finns rätt mycket att göra på den här fronten även i rätt många svenska klubbar.

Thunebro till Tyresö

Sara Thunebro

Sara Thunebro

Dagens nyhet på transfermarknaden är att Sara Thunebro lämnar bänken hos FFC Frankfurt och fortsätter karriären hos svenska mästarinnorna Tyresö FF.

Det är i högsta bra för Thunebro, och för landslaget, eftersom det lär innebära ökad speltid. Hur bra det är för Tyresö återstår att se.
För enligt mitt sätt att se det var laget redan rejält starkt på ytterbacksplats med trion Meghan Klingenberg, Line Röddik Hansen och Annica Svensson. Däremot hade jag gärna sett att de stärkte upp mittförsvaret, där de har sina klart svagaste länkar.

Klart är väl att Thunebro kommer att få spela mer nu. Men frågan är hur Tyresös lag kommer att formeras. Rent spontant tycker jag att Röddik Hansen är en bättre spelare än Thunebro. Men danskan kanske kommer att få spela mittback – som hon gör i landslaget – fram tills Linda Sembrant är återställd från sin korsbandsskada.

Tyresö lär inte vara färdigvärvade ännu. De har ju sökt en till offensiv spelare. Och som bekant har ju Caroline Graham Hansen och Jennifer Hermoso provspelat under vintern.

* Under eftermiddagen har jag sett Wolfsburg bli det tredje laget i semifinal av Champions League. Bortamötet med ryska Rossiyanka var precis som Göteborgs match i går en ganska sömnig historia i över en timme.

Det blev lite roligare i Moskva på slutet, när Rossiyanka var tvungna att flytta fram. Fast det var tyskorna som var det starkare laget – och som gjorde målen. Två blev det, en nick från Conny Pohlers (71:a minuten) och ett härligt skott i krysset från Lena Goessling (88:e).

Därmed kan man redan nu slå fast att semifinalerna kommer att spelas så här: Lyon–Juvisy och Wolfsburg–Arsenal. Det blir alltså redan klart att det blir fransk representation i finalen för fjärde året i rad.

Tungt slut för Göteborg

Som vanligt på onsdagar hade jag träning med mitt lag, vilket gjorde att jag inte kunde se Göteborgs match live.

Jag lyckades dock undvika att få veta vad det blev innan jag satte på inspelningen. Nu har jag tittat igenom matchen – och den blev väl inte så kul.

I 60 minuter var den tvärtom dötrist. Så långt spelade Juvisy föredömligt på sin 1–0-seger från Frankrike. Sedan gjorde Torbjörn Nilsson några byten och omstruktureringar, och fick fart på laget.

Jag såg att flera tidningar hade rubriker om att Nilsson bänkar en landslagsspelare. Men mer korrekt är ju att det är Pia Sundhage som har tagit en bänkspelare från Göteborg. För Olivia Schough har ju sällan ingått i Göteborgs startelva.
Men kanske är det dags för det nu. För både Schough och den andra inhopparen, norska Cathrine Dyngvold, kändes klart vassare än startspelaren Jessica Landström.

Riktig fart fick matchen när Yael Averbuch lyfte in Göteborgs 1–0-mål i 65:e minuten. I drygt tio minuter tappade fransyskorna den kontroll de hade haft på tillställningen. Och frispelad av duktiga Johanna Almgren hade Dyngvold kunnat fixa 2–0. Helt ensam med Juvisys ukrainska målvakt Iryna Zvarych stod dock norskan för ett genomuselt avslut.

Och strax efter blev det lite av ödets ironi. Almgren var som sagt väldigt bra – bättre än jag sett på över ett år. Ändå blev hon Göteborgs olycksfågel då hon missade en rensning i 77:e minuten. Efter lite turer hamnade bollen hos inhopparen Camille Catala – som slog in målet som sände Juvisy till semifinal.

Jag tippade ju att Catala skulle avgöra den första matchen. Där fick jag fel. Tyvärr var det ändå den franska landslagsspelaren som avgjorde dubbelmötet.

Skall man vara ärlig så kändes fransyskorna totalt sett bättre än Göteborg. Det var alltså en rättvis seger. För tillfället ligger fransk damfotboll ett snäpp före svensk.

Det lär dröja innan staden Göteborg har ett lag i Womens Champions League igen. För jag tror knappast att årets GFC kommer att slå sig in före Malmö eller Tyresö i årets upplaga av damallsvenskan.

Och frågan är om Göteborg som stad skall ha ett lag på den här nivån. För bara 911 åskådare på en kvartsfinal i Champions League är ju nämligen pinsamt uselt. Och framför allt tråkigt.

Klart bättre betyg i år

Fotbollsbiblarna 2013

Fotbollsbiblarna 2013

Två fotbollsbiblar ligger vid sängkanten hemma. Jag har skumläst båda, men 400 sidor tar sin tid att ta sig igenom.

Damfotbollsdelen har jag dock kikat lite närmare på, för det tar ju inte så lång tid. Nu skulle jag kunnat attackera våra båda kvällstidningar för deras stora övervikt på herrfotboll. Men faktum är att jag känner att övervikten är berättigad i sammanhanget.

Antalet sidor om damallsvenskan i bilagorna är totalt sett oförändrat sedan i fjol. Då vann Aftonbladet med 11–6. I år har bladets segersiffror minskat till 9–8.
Man kan ju tycka att 17 av 400 sidor är en väldigt liten andel. Och 4,25 procent är ju bara en bråkdel, att jämföra med herrarnas näst högsta serie – superettan som har 34 sidor, alltså 8,5 procent.

Men tittar man på fjolårets publiksiffror, så lockade de tre serierna totalt 2 430 228 åskådare. Av dem stod damallsvenskan för 4,5 procent, och superettan för 24,2 procent.
Alltså har damallsvenskan ganska exakt det utrymme man förtjänar intressemässigt sett, medan superettan är förloraren i sammanhanget.

Det positiva i bilagorna när det gäller damallsvenskan är att båda tidningarna i år har satt betyg på samtliga spelare. Och betygen är satta med betydligt större kompetens än de var i fjol. Då hade bara Aftonbladet betygsättning – och den gav jag inga plus.

Aftonbladet ligger steget före även i år. Deras betygsättning känns nämligen klart mest genomarbetad, och kompetent.
Skalan under betygen känns dock helt fel. Där sägs fem plus stå för landslagsklass, och fyra plus för mycket bra allsvensk klass.

Tittar man sedan på de faktiska betygen så håller bara totalt fem spelare i damallsvenskan landslagsklass. Och ingen av dem är svensk.
Femman borde förstås stå för världsklass, och fyran för landslagsklass. Då hade betygsskalan känts helt rätt.

De fem spelare som får femmor är för övrigt Marta, Veronica Boquete, Ramona Bachmann, Anja Mittag och Manon Melis – alltså rakt igenom offensiva spelare.

I det här bilagorna blir det alltid några ”felaktiga” betyg. Jag har själv förstås inte koll på samtliga spelare i damallsvenskan, men här är några betyg som jag spontant känner har blivit för låga i Aftonbladet:

* Julia Wahlberg, Jitex                       1 – heter Wahlenberg i bilagan.
* Stina Blackstenius, Linköping          1
* Julia Karlenäs, Mallbacken             1
* Adelisa Grabus, Örebro                   1 – heter Granbus i bilagan
* Sara Björk Gunnarsdottir, Malmö     3
* Elin Rubensson, Malmö                   2

I Expressen har 33 spelare fått full poäng – alltså fem getingar. Det känns rimligt, om femman står för landslagsklass.
Fast utöver det känns det som ganska klart att betygsättare Marie Hallman har sämre koll på spelarna än vad Aftonbladets Alva Nilsson har.

I Expressen sätts även betyg på lagdel för lagdel. Hos Tyresö får backlinje och forwards fem plus, medan mittfältet bara får en fyra. Och då har ändå fyra Tyresömittfältare fått femmor, men bara en forward och tre backar kvitterar ut högsta betyg. Inte helt logiskt.

Totalt sett noterar jag att fem svenska målvakter får femmor, men ingen utländsk. Personligen ser jag Thora Helgadottir och Minna Meriluoto som två av seriens tre–fyra bästa burväktare.

Jag har också svårt att förstå att fem spelare i Malmö får betyget ett, medan Mallbacken har tre ettor och Linköping inte får någon etta alls.
Bland Malmös ettor reagerar jag speciellt över Yoreli Rincon och Sofia Anker-Kofoed – som jag definitivt hade givit högre betyg.

Att Mimmi Löfwenius (Jitex) får en etta, samt att Umeås landslagsaktuella duo Hanna Folkesson och Lina Hurtig bara får tvåor känns också helt snett.

Totalt sett ger jag dock högt betyg på kvällstidningarnas betygsättning i år. Bladet får en fyra, medan Expressen kämpar sig upp på en svag trea. Bra jobbat.

Bilder av Göteborg och LSK Kvinner

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det har äntligen blivit dags att lägga upp de bilder jag tog från matchen mellan Göteborg och Lilleström (LSK Kvinner) förra helgen.

Jag hade ingen uppdaterad laguppställning från LSK, och känner inte igen så många av spelarna. Därför så vore jag tacksam om ni som känner igen spelarna rättar mig där jag eventuellt skrivit fel namn under någon bild.

Mål av Fors, Asllani och Göransson

Det höll på att bli en riktig kanondag för Turbine Potsdam och Antonia Göransson. Laget vann säkert borta mot Bad Neuenahr med 3–0, och Göransson gjorde 2–0-målet. Yuki Ogimi och Genoveva Anonma var övriga målskyttar.

Samtidigt var Wolfsburg riktigt illa ute mot Freiburg. Tabellfyran ledde i halvtid med 1–0 sedan Juliane Maier förvaltat en straff på bästa sätt. Jag såg sedan den andra halvleken av matchen, och kunde konstatera att Wolfsburg inte alls har samma flyt spelet som de hade innan jul.
Freiburg, med tonårstalanger som Sara Däbritz och Melanie Leupolz samt snabba fransyskan Marina Makansa, stod upp väl.

Men Wolfsburg hade till slut marginalerna med sig. Först kvitterade Martina Müller i 65:e minuten, sedan avgjorde Conny Pohlers med en volley i 94:e. Därmed behåller Wolfsburg greppet om serieledningen. Då laget också är kvar så väl i tyska cupen som i Champions League, så kan man ta en fantastisk trippel. Men som sagt – det är inget jätteflyt i spelet för tillfället. Så just nu känns trippeln inte speciellt sannolik.

Utöver Potsdam och Wolfsburg är även Frankfurt i högsta grad med i striden om ligaguldet. Frankfurt vann i dag med 5–2 borta mot Gütersloh – och nej, Sara Thunebro fick ingen speltid i dag heller.

* I England gjorde Louise Fors ett straffmål för andra helgen i rad. Hon gav Liverpool ledningen med 1–0 mot Everton i WSL cup. Men Nikita Parris nickade in kvitteringen i 87:e minuten. Matchen slutade 1–1. För Sofia Jakobsson och Chelsea blev det ingen match. Vädret ställde till det.

* Kosovare Asllani visar att den fina målformen från Algarve cup håller i sig. Svenskan gjorde 2–0-målet när PSG slog ut lokalkonkurrenten Juvisy med just 2–0 ur franska cupen.

* I övrigt i världen så vann Inac Kobe Leonessa sin premiärmatch i Nadeshiko League. Inför 4012 åskådare blev det dock bara 2–1 mot Jef United, sedan amerikanskan Beverly Goebel-Yanez gjort båda Leonessas mål.

* I Italien tappade Brescia återigen poäng. Därmed står det helt klart att Torres och Tavagnacco kommer att spela i Champions League till hösten. Men först skall de göra upp om ligaguldet. Svensklaget Bardolino Verona vann för övrigt med hela 8–0 mot Grifo Perugia sedan Cristiana Girelli och Melania Gabbiadini gjort tre mål vardera.

* Så till de träningsmatcher med damallsvenskt intresse som spelats hittills i helgen. Piteå vann oväntat mot Tyresö med 2–1 i går. Men föll lika oväntat med 2–1 mot Sundsvall i dag. Nu har jag inte sett Piteås laguppställningar, men gissningsvis var de rätt reservbetonade i dag.

Umeå fortsätter att visa form. De följde upp segern mot Piteå i fredags med att även besegra rumänska mästarlaget Cluj med 1–0 i går.

I övrigt har Kristianstad vunnit med 1–0 mot Linköping, medan Jitex, Örebro, Sunnanå och Vittsjö har besegrat varsitt elitettanlag. Vittsjö vann med hela 8–0 mot Öster. Däremot misslyckades Mallbacken med att besegra Kvarnsveden. Matchen slutade 1–1.