Kategoriarkiv: Flyeralarm Frauen-Bundesliga

Den tyska fotbollsligan för damer. Rankad som nummer ett i Europa.

Grattis Wolfsburg

Publicerad den av
2

Europa har nya mästarinnor. Grattis Wolfsburg. Och grattis Tyskland.

Det skall sägas direkt. Jag har ännu så länge bara sett korta sekvenser från matchen. Under matchens sista 35 minuter satt jag och skrev Elfsborg–BP, samtidigt som finalen rullade på redaktionens tv.

När kommentator Marcus Bühlund höjde rösten tittade jag upp. Jag såg därmed straffsituationen. Den är ju sådan att domaren kan blåsa – vilket hon gjorde. Men hon hade lika gärna kunnat fria. Och båda besluten hade varit ok.

Jag återkommer förstås med en mer ingående analys av matchen, och av Lotta Schelin:s insats, när jag sett matchen. Det jag omgående kan konstatera är att Wolfsburg har haft ett par fantastiska veckor.

När maj månad inleddes hade klubbens damer inte vunnit en enda titel. Nu har man vunnit Frauen-Bundesliga, tyska cupen – och nu Champions League. Vi snackar om ett par hyfsade veckor.

För Lyon bröts den fantastiska sviten på tävlingsmatcher utan förlust under ordinarie tid. Den senaste förlusten kom för mer än tre år sedan – den 17 mars 2010. Då föll man med 2–0 mot italienska Torres. 119 matcher senare var det Wolfsburg som satte stopp för segermaskinen genom dagens 1–0-triumf.

Lyon har kapacitet att starta en ny imponerande segersvit. Dock noterade jag ett litet orosmoln i en intervju i dagens Aftonbladet. Där konstateras att klubbens satsning på damlaget kan minskas – om herrlaget missar att ta en kvalplats till Champions League. För damlaget är inte självfinansierande. Utan det är delvis herrlaget som betalar.

Det är således ingen vågad gissning att Lyons spelare, och alla klubbens damfotbollssupportrar, sitter på Stade Gerland och håller tummarna för herrlaget i sista ligaomgången på söndag.

I kväll vill jag se en skinande Schelin

Publicerad den av
1
Lotta Schelin

Lotta Schelin

Jag tänkte bjuda på ytterligare ett inlägg inför Champions Leaguefinalen. I matchguiden från i natt så var min inriktning 100 procent på själva matchen.

Men för oss svenskar har ju finalen även en hyperintressant laddning – i form av Lotta Schelin, väl värd att avhandla i ett separat inlägg.

Jag är nämligen rätt övertygad om att Schelins insats i kväll kan få effekter på Sveriges EM-insats.

Att Schelin är vår i särklass största stjärna – det är självklart. Och vi måste få henne att skina när det drar ihop sig i EM. En svaghet hon haft under sin karriär är att hon inte har varit de stora matchernas spelare.

Sedan hon först blev ordinarie i landslaget, och ganska omgående även dess affischnamn, har Sverige bara överlevt en utslagningsmatch i ett mästerskap – kvartsfinalen mot Australien i VM 2011. I övrigt har vi misslyckats i måstematcherna.

Det hänger förstås inte bara på Schelin. Men jag har haft känslan av att hon har vantrivts med att ha press på sig. Att hon gärna gömt sig bakom lagkompisar i avgörande lägen. Hon har sagt saker som att ”det hänger inte på mig” eller ”vi är elva spelare i laget”.

Och hon har förstås rätt. Alla elva måste prestera. Men när inte stjärnan klarar trycket finns det en uppenbar risk att den även drar ner resten av laget.

I Lyon finns det mer utrymme att gömma sig bakom lagkompisarna än det gör i landslaget. Schelin har således betydligt större utrymme att misslyckas i sitt klubblag än hon har i landslaget. Det har Pia Sundhage insett – och vår förbundskapten verkar också ha fått Schelin att inse vilken betydelse hon har för landslaget.

Förhoppningsvis kan även Schelin börja tycka om stjärnrollen.

Positivt är att hon verkar bli bättre och bättre på att hantera stora matcher. Hon avgjorde exempelvis franska cupfinalen i fjol, och i årets seriespel har hon klivit fram i flera toppmatcher.

I en TT-intervju säger hon själv att det här har varit hennes bästa säsong någonsin. Att få kröna den med att spela en avgörande roll i Champions Leaguefinalen skulle förstås lyfta henne ytterligare.

Och därmed skulle det även hjälpa vårt landslag. För det skulle innebära att Lotta Schelin kommer till hemma-EM fullproppad med självförtroende. Vilket givetvis vore det bästa som kan hända.

Så vad vill jag då se från Schelin i finalen?

Jag vill se henne skina. Jag vill kunna se på henne att hon älskar att det är final – och att hon verkligen tänker göra allt för att själv få spela hjälterollen.

Helst vill jag förstås att hon gör mål. Men att göra mål är inget man kan kräva – bara önska. Däremot tycker jag att man kan kräva att hon som forward i världens bästa klubblag är med skapar ett par vassa målchanser. Och när läget dyker upp vill jag se att hon får sina avslut mot mål

Matchguide, Lyon–Wolfsburg

Publicerad den av
Svara

I kväll 20.30 smäller det. Då spelas årets match på klubbnivå – i varje fall i Europa. Kanske även i världen.

För det råder ju ingen tvekan om att det är Europas två bästa klubblag som drabbar samman i Champions League-finalen på Stamford Bridge.

Tyskland och Frankrike är Europas ledande damfotbollsnationer för tillfället. Och det är ju just Tysklands och Frankrikes klart bästa klubbar som möts.

Även med skadefria trupper hade jag hållit Lyon som klara favoriter, då till 65–35. Nu har Wolfsburg flera tunga skador, vilket gör att jag ökar favorittrycket på Lotta Schelin och hennes lagkompisar till 80–20.

Att Lyon är mina självklara favoriter beror delvis på deras rutin. Klubben har ju tre raka finaler bakom sig – och två raka titlar. De har gjort 40–1 på sina åtta matcher fram till dagens final – och då har man ändå mött bland annat Malmö och Juvisy. Dessutom är deras svit av tävlingsmatcher utan förlust under ordinarie tid nu uppe i 119. Det är verkligen makalöst imponerande siffror.

Wolfsburg däremot är som lag helt färskt på den här nivån. Fast skenet bedrar ändå en aning. För i truppen har man inte mindre än sju spelare som har vunnit Champions League med andra klubbar. Av dem är dock Viola Odebrecht avstängd, och troligen kan inte heller Alexandra Popp spelar på grund av skada.

Dessutom är det klart att man måste avvara Verena Faisst och Selina Wagner. Troligen kan däremot duktiga ungerskan Zsanett Jakabfi vara aktuell för ett inhopp. Hon gjorde nämligen oväntad comeback i tyska cupfinalen i helgen.

På Lyons skadelista finns endast Laetitia Tonazzi. Det innebär att tränare Patrice Lair har en stor mängd klasspelare att välja mellan. Jag tippar på att han väljer att placera landslagsspelare som Sabrina Viguier, Elise Bussaglia, Eugenie Le Sommer, Lara Dickenmann samt japanska Shinobu Ohno på bänken från start. Det är fem spelare som hade gått in i startelvan i de flesta andra klubblag i världen.

Lyon har varit ostoppbara hela säsongen. Ända fram till förra veckan. Då förlorade de ju egentligen efter straffläggning mot Montpellier i franska cupen. Men som bekant fattade inte domaren det, utan gav storlaget en andra chans.

Men Wolfsburg lär ha varit på plats, och kanske fick de några tips på hur man gör för att stoppa Lyon.

För egen del kommer jag tyvärr inte att kunna sitta klistrad framför Eurosport vid avspark. Jag jobbar, och det är allsvensk fotboll på Borås Arena – Elfsborg–Brommapojkarna. Det blir alltså till att spela in finalen, och se den i efterhand.

Då hoppas jag få se en sprakande uppvisning i anfallsfotboll. För det är båda lagen kapabla att bjuda på. En av nycklarna i matchen blir hur Wolfsburgs vänsterback – troligen orutinerade Maren Tetzlaff – klarar att försvara mot illersnabba Elodie Thomis.

En annan nyckel blir förstås kampen om det centrala mittfältet, där Lena Goessling och Nadine Kessler måste förhindra Lyons fantastiskt spelskickliga trio Amandine Henry, Camille Abily och Louisa Necib från att slå öppnande bollar mot Thomis och Schelin.

Som sagt, det blir en riktigt intressant final.

Jag har inte sett någon siffra över antalet sålda biljetter. Men jag är rädd att läktarna kan gapa rätt tomma på Chelseas hemmaarena. Hoppas jag är fel ute i min rädsla, för Lyon och Wolfsburg är verkligen två lag som förtjänar att göra upp om pokalen inför en fullsatt arena.

Slutligen, här är lagens troliga startelvor:

VfL Wolfsburg (4-4-2): Alisa Vetterlein – Luisa Wensing, Josephine Henning, Ivonne Hartmann, Maren Tetzlaff – Anna Blässe, Lena Goessling, Nadine Kessler, Lina Magull – Martina Müller och Conny Pohlers.
Olympique Lyonnais (4-2-3-1): Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Laura Georges, Wendie Renard, Sonia Bompastor – Camille Abily, Amandine Henry – Elodie Thomis, Louisa Necib, Megan Rapinoe – Lotta Schelin.

Två debatter i ett inlägg

Publicerad den av
6

Nu tänker jag göra misstaget att ta upp två debattämnen i ett inlägg. Dels tänker jag väcka frågan om hur man har tänkt när man lade det damallsvenska spelschemat. Dessutom tänker jag hugga på Anders Nilsson:s krok om minskning av damallsvenskan med två lag.

Jag börjar med spelschemat. Jag inser att att Kristianstads DFF har haft väldigt mycket otur som spelat sina två senaste hemmamatcher samtidigt som:

1) IFK Kristianstad spelade SM-final i handboll. Publiksiffra: 211.
2) Tre Kronor spelade VM-semifinal mot Finland. Publiksiffra: 308.

Jag inser att det inte går att gardera sig mot allt. Men krockarna hjälper ju förstås inte damallsvenskan att locka publik till arenorna. Inte alls.

För publiksiffrorna hittills i årets serie har nästan rakt igenom varit besvikelser. Undantaget är gratismatchen i Linköping, där den nya arenan invigdes. Den står för övrigt för en sjättedel av årets totala publik i damallsvenskan.

Räknar man bort den så ligger snittet hittills på 628 – vilket måste anses vara en jättebesvikelse.

Och vissa missöden i spelprogrammet hade det lätt gått att gardera sig. Exempelvis de vansinniga matchkrockarna i Göteborg. Där handlar det inte om otur, utan om väldigt mycket oskicklighet från förbundet – och kanske framför allt från klubbarna själva.

Jag noterade den första krocken den 4 maj. Då spelade Göteborg FC hemma mot Tyresö på Valhalla exakt samtidigt som Jitex tog emot Sunnanå på Lindevi, ett par mil bort. Då trodde jag bara att det var ett enstaka olycksfall i planeringen.

Men jag reagerade starkt när jag såg att det skulle hända igen till helgen. På lördag 15.00 tar Jitex emot Tyresö på Åbyvallen. Exakt samtidigt skulle GFC sparka igång sin match mot Kristianstads DFF, några kilometer norrut.

I går blev det dock klart att GFC–KDFF flyttas fram till 17.00, vilket är en förbättring. Men jag undrar ändå om det räcker för att kunna få speciellt många att se båda matcherna.

Och vad värre är. Göteborgslagens hemmamatcher krockar ytterligare två gånger i år. Den 4 augusti är det i och för sig en timma mellan avsparkstiderna. Men det gör det ju ändå omöjligt att se båda matcherna. Den fjärde krocken sker i den sista omgången. Då får man ju inte att hålla isär matcherna. Men det optimala är förstås att förbundet redan från början undviker att låta lag från samma stad ha hemmamatcher i samma omgång.

Och om det ändå blir så borde klubbarna själva se till att ordna olika speldagar. Eller att det är minst tre timmar mellan avsparkstiderna, så att det går att se båda matcherna.

För även om damfotbollspubliken i Göteborg är rätt liten så finns det en del som vill se båda hemmalagen. Inte minst spelarna själva.

* Så till antalet lag i damallsvenskan. På sin blogg har Anders Nilsson nu vid ett par tillfällen propagerat stenhårt för en minskning till tio. Tydligen var det även EFD:s linje inför serieomläggningen. Jag kan inte säga att jag står bakom den åsikten.

I varje fall inte för tillfället – när vår serie lyfts av en stor mängd starka utländska spelare. Tvärtom tycker jag att tolv lag är alldeles lagom. Jag har ju dessutom nyligen i det här inlägget konstaterat att serien jämnats ut, och att det i år kanske till och med är fler jämna matcher än någonsin förr.

Som en parentes konstaterar jag att mitt inlägg om den jämnare serien även verkar ha varit underlag för en krönika i Expressen. Kul – om det nu är så att den här bloggen har inspirerat till krönikan…

Under damallsvenskans första tredjedel är det bara Sunnanå som varit för dåligt. Övriga elva lag är tillräckligt starka för att en bra dag kunna skaka vilket som helst av motståndarlagen. Sunnanå är ju nykomling, och det är naturligt att sådana inledningsvis kan få det väldigt svårt i en ny serie.

Och det problemet skulle finnas kvar även om vi skulle minska antalet lag till tio. För damallsvenskan är ju topp fem i världen. Men bredden på toppen i svensk damfotboll är för liten för att vi även skall kunna ha en andradivision som också håller högsta världsklass.

Se på Tyskland, som har betydligt fler högklassiga spelare än Sverige. Där spelar i princip alla deras toppnamn hemma i Frauen-Bundesliga. Dessutom har man ungefär lika många utländska förstärkningar som damallsvenskan.

Trots det var båda nykomlingarna, Gütersloh och Sindelfingen, stryklag i princip från seriestart. Det är alltså jättesvårt att få upp nivån på andraligan så att den matchar vår högsta serie. I varje fall så länge damallsvenskan tillhör världens bästa serier.

Faktum är att jag tror att risken tvärtom är överhängande att det skulle bli ännu tuffare för nykomlingar i en serie med bara tio lag.

Som jag ser det tvingas vi nog stänga damallsvenskan för upp- och nedflyttning om vi skall kunna minimera risken för att ha någon slagpåse i vår högsta serie. Och stängda serier – det är något jag inte vill se inom fotbollen.

* Enligt den här artikeln verkar Elin Rubensson:s damallsvenska debut som vänsterback i alla fall ha gjort vår förbundskapten glad. Kul.

* Jag noterar att förbundet återigen berövat Christen Press sitt 1–0-mål mot Linköping. Konstigt. Officiellt står Press därmed på sju mål. Jag tycker dock att rätt skall vara rätt. Därmed kommer Press att få tillgodoräkna sig det målet i den här bloggen. Hon har ju faktiskt gjort åtta mål.

* Apropå forwards från USA så kikade natten mot i går på den första halvleken mellan Portland–Washington i NWSL. Matchen som sådan var inte lika bra som Portlands seriefinal mot Sky Blue i förra veckan. Men det gick ändå att njuta av serieledarnas anfallspar Christine Sinclair och Alex Morgan. Framför allt den senare.

De första gångerna jag såg Morgan tyckte jag mest att hon var en ganska begränsad sprinter. Det var en högst orättvis bedömning. För varje gång jag ser henne slås jag av hur smart hon springer, och hur grymt stark hon är i närkamperna.

Om hon Morgan kommer att stoppas av skador så tror jag att hon kommer vara en av världens bästa forwards i många år framöver. Kanske till och med att hon kan bli den största någonsin.

Portland vann för övrigt matchen med 2–0 inför underbara 12 474 hemmasupportrar. Just Sinclair och Morgan gjorde målen, som går att se på det här klippet.

* Slutligen är här ett klipp med en intervju med Kosovare Asllani efter PSG:s seger mot Juvisy i helgen.

Fantastisk cupfinal i Tyskland

Publicerad den av
2

Under eftermiddagen har jag följt de båda damallsvenska matcherna via twitter och livescore samtidigt som jag sett större delen av den tyska cupfinalen.

Den första halvleken såg jag bara sporadiskt. Det jag såg var sisådär. Klart var att det var fördel ligamästarinnorna Wolfsburg. Och halvleken fick en läcker avslutning när Conny Pohlers härligt läckert frispelade Martina Müller med en spektakulär klackspark. Müller gjorde inget misstag, utan gav Wolfsburg ledningen. Matchuret visade då cirka 44,30.

I halvtid byttes Antonia Göransson in för Potsdam i stället för Genoveva Anonma. Tillsammans med en andra inhoppare, skotska Lisa Evans, bidrog Göransson till att det blev fart på Potsdams anfallsspel.

Men den andra halvleken inleddes trots det mycket olyckligt för Potsdam. Först smällde Müller in 2–0 via ribban efter efter en hörna. Och strax efter kom normalt så duktiga Potsdammålvakten Alyssa Naeher ut fel på en långboll, med följd att Pohlers kunde sätta 3–0. Det var i 55:e minuten.

Det kändes avgjort, och jag tänkte att det var synd om de 14 269 åskådarna i Köln att det inte blev mer match av finalen. Dessutom började min stream att hacka så mycket att jag fick starta om datorn.

När jag hade fått ordning på tekniken igen blev jag överraskad. På resultattavlan stod det 3–2. Tydligen hade Göransson spelat fram Evans till 3–1-målet, och sedan hade Yuki Ogimi reducerat ytterligare en gång från straffpunkten.

Matchens sista halvtimma var fantastisk. Det var verkligen sprudlande propaganda för damfotbollen. Spänningen var stor, och spelet riktigt underhållande. Lagen bytte chanser med varandra. Visst hade Wolfsburg flest, och bäst lägen. Men Potsdam var aldrig ofarligt, och med snabba yttrar som Evans och Göransson kom många attacker från kanterna.

De sista elva minuterna satsade Potsdam allt på ett kort. Man bytte ut backen Jennifer Cramer och satte in den norska forwardstalangen Ada Stolsmo Hegerberg. Och det var just 17-åringen som fick den stora kvitteringschansen.

När chansen visade hon på ett sätt att hon är en målskytt. För trots sin ungdom, och sin orutin vid matcher med så stor publik och laddning, så höll hon sig föredömligt lugn, och bara rullade bollen mot mål med bredsidan. Luckan var dock inte jättestor, och bollen tog i insidan stolpen – och ut.

Wolfsburg vann cupen, och har därmed tagit dubbeln i Tyskland. På torsdag är de i London och spelar final i Champions League mot Lyon – och kan ta en historisk trippel. Det lär bli en ny, fantastisk match.

För Potsdam blir det nog återigen en intressant silly season. Laget brukar ha stor genomströmning, och det är redan klart att Patricia Hanebeck kommer att lämna laget. Det har även förekommit uppgifter om att Yuki Ogimi är på väg att bli lagkamrat med Sofia Jakobsson i Chelsea.

* Dagens resultat i damallsvenskan var tyvärr de förväntade. När snart en tredjedel av serien är spelad så är det ganska solklart att de två bästa lagen hittills heter Tyresö och Malmö, och att de två sämsta hittills är Vittsjö och Sunnanå.

Malmö slog i dag Vittsjö med 4–0 och Tyresö krossade Sunnanå med hemska 10–2. Visst stod det bara 3–2 i den första halvlekens slutskede när Carys Hawkins fick rött kort. Men det försvarar ändå inte Skelleftelagets kollaps efter paus. Tydligen är det damallsvenskt segerrekord för Tyresö och förlustrekord för Sunnanå.

Samtliga de 14 mål som Malmö och Tyresö satte i dag gjordes av utländska stjärnor. Faktum att det inte ens var ett svenskt assist. Bäste producent var Christen Press som blev fyramålsskytt, och därmed leder skytteligan totalt på åtta mål. Hon hade dessutom tre assist, och leder därmed även den totala poängligan på elva.

Jag har känt att jag tog i för mycket när jag inför serien spådde att Press till och med skulle kunna göra 30 mål i år. Plötsligt känns inte det tipset helt orimligt.

Det här var lite av comebackernas helt. Det var tre i går, och en fjärde i dag. Jag tänker på Frida Nordin som byttes in för Malmö de sista tolv minuterna mot Vittsjö.

Slutligen har jag inga rapporter om hur det gick för Elin Rubensson som vänsterback. Men på twitter noterar jag att hon tyckte att det var kul. Låter lovande. Fast det är klart, Vittsjö var ju i högsta grad en mjukstart.

* För andra gången under den här veckan var det svenskmöte i England. Den här gången gällde det WSL Cup, och det var Liverpool som drog längsta strået. Louise Fors hade ett assist när Chelsea besegrades med hela 4–0.

Gruppspelet är därmed över, och semifinalerna kommer att spelas mellan: Liverpool–Lincoln och Arsenal–Everton.

Intressant om Sundhages tester

Publicerad den av
2

Sedan Pia Sundhage presenterade sin senaste landslagstrupp i onsdags har jag försökt läsa allt som skrevs av de journalister som var närvarande, för att få hyfsat klart för mig hur vår förbundskapten tänker.

Med några dagars varsel så känns det som att startelvan är fortsatt oförändrad. Sundhage har på flera ställen klargjort att Kristin Hammarström fortsatt är förstamålvakt – trots att Hedvig Lindahl får chansen att visa upp sig.

I mittförsvaret har Sundhage förklarat att Nilla Fischer och Charlotte Rohlin fortsatt är förstavalet.

De båda sakerna kan man exempelvis läsa om här. Sundhage är väldigt tydlig när hon säger så här om Fischer/Rohlin:

”Jag har bestämt mig för att de ska spela. Man kan inte vela och testa för mycket.”

Den bästa analysen jag läst om den nya truppen bjuder Aftonbladets Petra Thorén på i den här krönikan. Läs den. Där ger Thorén några fina exempel på hur Sundhage testar sina spelare.

Bland annat tar hon upp hur Lotta Schelin tidigare på alla sätt försökt undvika allt vad stjärnrollen innebär. Jag minns det så väl från VM 2011. Schelin sken som en sol genom hela mästerskapet, och var verkligen vår stjärna. Men så fort någon försökte prata med henne om det slog hon ifrån sig, och började prata om kollektivet. Och att ta upp krav/förväntningar var inte ens någon idé.

Det skall bli spännande att se hur Schelin hanterar sådana frågor i sommar.

Schelin skrev för övrigt i dag på ett nytt treårskontrakt med Lyon. När kontraktet är utspelat 2016 är hon 32 år. Kanske är det då dags att vända hemåt, och avrunda karriären i damallsvenskan. I varje fall kan man ju alltid hoppas…

Innan jag lämnar landslaget och går över på en liten koll på vad som händer i helgen så känns det ju udda att läsa om att Brasilien har tagit ut en 26 spelare stor landslagstrupp, som skall bantas något till lagets landskamp mot Sverige.

Den matchen finns väl inte ännu? I varje fall inte officiellt.

Inofficiellt har man väl länge förstått att det är just Marta med vänner som väntar den 19 juni.

* Så då till helgens matcher. Den stora internationella höjdpunkten är tveklöst den tyska cupfinalen mellan ettan och tvåan i Frauen-Bundesliga, alltså Wolfsburg och Turbine Potsdam. Matchen spelas i Köln på söndag klockan 16.30, och tyska cupfinaler brukar locka en bra bit över 10 000 åskådare.

Förhoppningsvis kan Antonia Göransson få chansen från start igen i Potsdam. Men jag vågar inte hoppas för mycket. Vår landslagsytter fick nämligen nöja sig med att agera inhoppare i de fyra sista ligaomgångarna.

* Det har hunnit bli lördag under arbetet med det här inlägget. I damallsvenskan är det således tre intressanta matcher i dag. För toppen av tabellen är mötet mellan de båda obesegrade lagen Kif Örebro och Göteborg allra mest spännande. Känslan är att Göteborg kan få väldigt svårt att slå hål på Örebros täta försvar.

Kristianstad–Linköping är ett annat spännande möte i tabellens övre regioner. Min gissning är att KDFF:s offensiv tar hem spelet mot Linköpings defensiv. Men jag skulle inte bli överraskad om det slutade helt tvärtom.

Känslan är ju att serien inte riktigt hunnit sätta sig ännu. Och utöver det självklara att Tyresö och Malmö är topplag, samt att Sunnanå är ett bottenlag, så har det hittills varit sköna resultatmässiga svängningar.

Därför känns mötet mellan Mallbacken och Jitex som helt öppet. Däremot hade söndagens matcher Tyresö–Sunnanå och Malmö–Vittsjö varit ogarderade ettor på min tipskupong.

* I USA rullar NWSL vidare. Jag såg huvuddelen av seriefinalen Portland–Sky Blue 0–1 i morse. Trots att det inte skapades speciellt många heta målchanser var det verkligen en högklassig match, där jag framför allt imponerades av kvaliteten i passningsspelet. Det var knappt en gång man såg att det slarvades med enkla passningar.

Sedan är man ju inte van vid att det är en riktigt skön ljudkuliss vid dammatcher. Men bland de 11 055 åskådarna fanns en rejäl Portlandklack som sjöng under större delen av matchen. Riktigt kul att höra.

Sky Blues segermål gjordes för övrigt på ett överraskande skott från inhopparen Taylor Lytle. Se det i det här klippet.

En skrällarnas dag

Publicerad den av
2

Det här var lite av skrällarnas dag. Och ute i Europa var det även lite av svenskornas dag. För Antonia Göransson tog sig till Champions League, Lotta Schelin till cupfinal och Sofia Jakobsson blev målskytt.

Själv ägnade jag eftermiddagen åt att bevaka Nittorp–Hovshaga 0–4 i division 1 östra Götaland. Det var inte direkt någon fotbollshöjdare. Underlaget tillät nämligen inget skönspel.

Parallellt med matchbevakningen på klassiska Åsavallen – där Victoria Sandell Svensson fick sitt genombrott – så hängde jag med mål för mål i avslutningen av Frauen-Bundesliga, i Lyons cupsemifinal samt förstås i fem damallsvenska matcher.

Jag har alltså inte sett något alls av dagens damallsvenska matcher. Men tänkte ändå göra en liten genomgång, helt och hållet byggd kring hårdfakta. Mest noterbar är förstås skrällen i skogen. Sannolikt var det den klart största knallen i damfotbollsvärlden den här helgen.
För att Tyresö fick lämna Värmland och Strandvallen i Mallbacken med bara en poäng – det kunde väl ingen gissa?

Statistiken säger att Tyresö vann med 13–3 i avslut mot mål och 1–0 i avslut i målställning. Fast i mål blev det 1–1. Rutinerade Linda Wallin blev Värmlandsskogarnas okrönta drottning när hon kvitterade med drygt tio minuter kvar att spela.

Linda Wallin och Mikaela Uthas.

Linda Wallin och Mikaela Uthas.

Samtidigt vann Malmö det skånska toppmötet mot Kristianstad med förkrossande 5–0. Sara Björk Gunnarsdottir och Ramona Bachmann gjorde två mål vardera. De båda var bänkade mot Örebro senast. Fler tankar om den matchningen kommer jag med i ett senare inlägg. Malmö är därmed förbi Tyresö i tabelltoppen på målskillnad.

I övrigt i vår svenska toppserie så blev det kryss för båda Göteborgsklubbarna. Obesegrade Göteborg spelade 0–0 i Vittsjö. Där noteras blott sex avslut mot mål för GFC. Det är alldeles för dåligt för ett lag som utmålar sig som guldkandidat. I Lindome spelade Jitex och Linköping 1–1. Enligt en av de 234 åskådarna var det en jämn match. Rapportören meddelade också att Sofia Lundgren tyvärr inte visade upp någon EM-mässig säkerhet. Samt att Linköpings mittbackspar Nilla Fischer/Charlotte Rohlin stundtals kändes riktigt otajmade. Tråkigt.

Slutligen så vann Örebro återigen. Och Helén Eke var återigen lagets målskytt. Hon är numera i delad ledning av skytteligan.

Efter 35 matcher har faktiskt 14 slutat oavgjorda. Det är förstås en stark signal om att damallsvenskan hittills har varit väldigt jämn. Faktiskt klart jämnare än jag hade väntat mig.

* Klart jämnare än vad någon hade förväntat sig var även den franska cupsemifinalen mellan Montpellier och Lyon. Lotta Schelin gav Lyon ledningen i den första halvleken. Men bara ett par minuter senare kvitterade Marie-Laure Delie. 1–1 blev slutsiffrorna – vilket innebar Lyons andra kryssmatch för året. Den första var den inofficiella VM-finalen mot Inac Kobe Leonessa. Då vann Lyon efter förlängning.

Den här gången krävdes det straffläggning. I den missade lagen två straffar vardera under grundomgången. I varje fall ansåg domaren det. Se separat inlägg.

För Lyon gjorde Louisa Necib, Sonia Bompastor och Eugenie Le Sommer mål, medan Wendie Renard och Megan Rapinoe missade. Sedan blev det sudden death i straffläggningen. Där gjorde i tur och ordning Corine Franco, Camille Abily och målvakten Sarah Bouhaddi mål för Lyon. I den åttonde straffomgången missade Kelly Gadéa för Montpellier – och Schelins lag var klart för final.

När jag ser de här uppgifterna på footofeminin.fr – och även noterar att Schelin fanns bland de elva Lyonspelare som slutförde matchen, då reagerar jag över att vår svenska skyttedrottning inte klev fram och tog en straff. Åtta lagkompisar gick alltså före i kön. Eller snarare nio, eftersom Amandine Henry hade missat straff i själva matchen. Jag hoppas verkligen att Schelin som svensk lagkapten inte backar för att lägga straff i EM. Det är ju hon som skall visa oss vägen mot Friends Arena.

Tyvärr blir det inget svenskmöte i finalen den 8 juni. För i går skrällde sig Saint-Etienne vidare. Man vann med 2–0 hemma mot PSG – där Kosovare Asllani spelade de första 68 minuterna. Det blir alltså Lyon och Saint-Etienne som gör upp om cuptiteln, om nu inte Montpellier kan protestera sig till final. Mer om det i nästa inlägg.

* Så till Tyskland. Där stod slaget i den sista omgången om andraplatsen. Och det vanns överraskande av Turbine Potsdam. Att Potsdam skulle vinna mot Gütersloh var inte oväntat. Det blev 2–0 – och Antonia Göransson fick hoppa in de sista nio minuterna.

Däremot var det oväntat att Frankfurt skulle förlora på hemmaplan med 2–1 mot Bayern München. På det här klippet med alla mål från dagens omgång noteras att Sarah Hagen:s 1–0-mål är ett litet konstverk.

För storsatsande Frankfurt slutar alltså säsongen med en ny tredjeplats. Det måste anses vara ett gigantiskt fiasko. Jag tycker som bekant att Sverige, Tyskland och Frankrike borde ha fyra lag i Champions League – för att höja kvaliteten på turneringen. Men så är det ju inte. Och genom dagens resultat står Frankfurt för andra året i rad utanför Europas mästarcup. Fiasko var ordet.

Yuki Ogimi

Yuki Ogimi, tidigare Nagasato

Skytteligan vanns av Potsdams japanska stjärna Yuki Ogimi på 18 mål. Tvåa på 16 mål kom Wolfsburgs Conny Pohlers, som gjorde mål på en bicycleta i dag – se klippet ovan. Och trea på 15 fullträffar slutade Duisburgs Mandy Islacker. Antonia Göransson slutade på åtta mål, och delade med det elfteplatsen.

* Slutligen till England. Där vann Sofia Jakobsson svenskmötet mot Louise Fors. Chelsea vände nämligen 0–1 till hemmaseger med 2–1 mot Liverpool – och gick upp i tabelltopp. Jakobsson stod för kvitteringen. Det var svenskans fjärde mål i serien – vilket innebär att hon leder skytteligan.

Vi har alltså svenskt i toppen av skytteligorna både i Frankrike, England – och nu alltså även i Sverige. Visst är väl det kul?

Göteborg vann med 24–0

Publicerad den av
5

Det finns fortfarande ett problem med att det saknas matcher med kvalitet för en del av de damallsvenska spelare som sitter på bänken, framför allt de i Göteborg FC.

Jag tar ett exempel. I går gjorde Sara Lindén comeback efter sin korsbandsskada. Göteborg har i år ett samarbete med Göteborgs DFF, och man har fått dispens för att spela med ett kombinerat lag i Västergötlands ena så kallade F19plus-serie. Pluset står för att man får ha med tre överåriga spelare i varje match.

I går spelade Göteborgslaget borta mot Kindaholms FF:s F19-lag. I Göteborgs trupp fanns fyra bänkspelare från damallsvenskan; målvakten Louise Högrell (som håller åldern) samt Lindén, Amanda Edgren och norska Cathrine Dyngvold.

Kindaholms A-lag spelar i division tre. Det gör även huvuddelen av övriga motståndares A-lag. Mot de här division tre-lagens B-lag ställs alltså allsvenska toppspelare.

Matchen, om man kan kalla den för match, slutade med bortaseger, 24–0. Enligt Dyngvold på twitter gjorde hon 13 mål.

För vem är en sådan match meningsfull?

* Jag skall alldeles strax sätta mig i bilen för att köra till Norrköping, och bevaka herrallsvensk fotboll. I helgen kommer jag sedan inte ha så mycket tid för bloggande. Nästa inlägg här lär således dröja minst till söndag kväll.
Då har det spelats ytterligare fem matcher i vår högsta serie – alla fem på söndag. Allra mest spännande på förhand känns Skånederbyt Malmö–Kristianstad. Där måste Malmö vinna för att inte släppa i väg Tyresö för långt. För serieledarna lär väl ta tre säkra poäng i Värmland?

På söndag (14.00) avgörs även Frauen-Bundesliga. Den stora frågan inför sista omgången är ju vilket lag som följer Wolfsburg till Champions League. Det mesta talar för Frankfurt, som tar platsen vid seger hemma mot Bayern München.
För Antonia Göransson och Turbine Potsdam är seger mot Gütersloh ett måste. Dessutom måste de ha hjälp av München, som behöver sno poäng i Frankfurt för att Potsdam skall få fira en andraplats.

Ingen av nyckelmatcherna sänds på DFB-tv. Där visas i stället i praktiken klara mästarinnorna Wolfsburg, och deras hemmamöte med Bad Neuenahr.

5361 skäl att vara nöjd

Publicerad den av
5

När jag skrev mitt inlägg om dagens matcher hade jag inte sett eller hört publiksiffran från invigningsmatchen på nya Arena Linköping.

5361 är förstås en siffra värd ett eget inlägg. Efter nästan rakt igenom besvikelser på publikfronten noterades årets högsta siffra i damallsvenskan. För den kommer väl inte att slås?

Låt vara att det var gratis – och att Markoolio var på plats som extra dragplåster. 5361 är en kanonsiffra.

Först trodde jag faktiskt att det kunde vara den högsta publiksiffran på damfotboll i världen den här veckan. Men sedan upptäckte jag att gårdagens match mellan Urawa Reds Ladies och Inac Kobe Leonessa i japanska Nadeshiko League hade 6 875 åskådare.

Två andra bra publiksiffror i helgen var de 4500 (utsålt) som såg Washington Spirit ta emot Portland Thorns i NWSL i morse svensk tid, samt de 3720 som såg Potsdam–Wolfsburg i Tyskland.

Jag skulle nog säga att alla de tre sista siffrorna är bättre än Linköpings då det handlar om betalande åskådare i de fallen.

Men kul att den nya arenan i Linköping lockade så stor publik.

Förhoppningsvis tyckte de som mest kom för att se Arena Linköping också om själva matchen – och kan tänka sig att återkomma. Det skulle definitivt damallsvenskan behöva.

För utöver dagens fina siffra har alltså publikintresset i seriens inledning varit en stor besvikelse. Bara fyra matcher har lockat fler än tusen åskådare. Fjolåret var ju också en liten besvikelse på publikfronten. Men efter fyra omgångar i fjol hade det varit sex matcher med fyrsiffrig publik.

En spännande helg väntar

Publicerad den av
2

Det är en helg där jag väntar mig få se en del riktigt fin fotboll. De kommande två dagarna väntar nämligen flera spännande toppmöten runt om i Europa.

På hemmaplan i damallsvenskan är förstås morgondagens tänkta toppmöte mellan Göteborg och Tyresö höjdpunkten. Den matchen direktsänds på Tv4sport klockan 14.00.
Det handlar om en tidig måstematch för Göteborg. På hemmaplan har man inte råd att förlora mot tänkta toppkonkurrenter, speciellt inte om man som GFC redan har givit bort fyra poäng i de tre inledande omgångarna. Göteborg får alltså absolut inte förlorar. Helst får de inte ens tappa poäng. För skall de få känna att de har lite kontakt med Tyresö måste det nästan blir en trepoängare.

Lilleström har gjort mål.

Lilleström har gjort mål.

Även i vårt västra grannland spelas en tidig toppmatch i morgon (17.00). Det är tabellens etta Stabaek som stöter på tvåan LSK Kvinner i en match som dessutom är ett Osloderby. Jag såg ju LSK när de besegrade Göteborg i en träningsmatch i våras, och imponerades av de regerande norska mästarinnorna. Utan att ha jättekoll på övriga lag känns det som att LSK borde ligga bra till för att försvara sitt guld.

Även i Italien spelas i morgon en riktigt laddad toppmatch. Det är ettan Torres Calcio som tar emot ligatvåan Tavagnacco i ligans sista omgång. Eftersom Torres leder serien med tre poäng och 19 mål är ligan redan i praktiken avgjord. Men matchen känns ändå högintressant. (Tillagt i efterhand: Matchen gällde trots allt ligatiteln. Se kommentar nedan)

Högintressant är också söndagens tyska toppmöte mellan Turbine Potsdam och Wolfsburg. 14.00 är det avspark, och matchen direktsänds här. Det handlar om en förfäktning inför den tyska cupfinalen, som ju innehåller nämnda lag. Men det handlar även om att Antonia Göransson och hennes kompisar måste vinna mot de klara mästarinnorna för att ha kvar chansen att spela i Champions League till hösten. Visst blir det intressant?

För egen del har jag tanken att åka till Valhalla och se veckans tv-match på plats. Helst hade jag även sett Jitex–Sunnanå. Men att den matchen spelas exakt samtidigt på en annan plan i Göteborgsområdet känns mindre bra. Hur tänkte de som lade spelschemat av serien i det här fallet?

Även ett annat riktigt intressant möte i morgon är det nordskånska derbyt Vittsjö–Kristianstad. Vittsjö drog verkligen nitlotten när det damallsvenska spelschemat lades. För att inleda serien med hemmamatcher mot de båda motståndare – Tyresö och KDFF – som normalt lockar allra mest publik är inget bra.

Äntligen kan jag slå mig för bröstet

Publicerad den av
1

Det har spelats en hel del fotboll runt om i Europa i dag. Framför allt har det rört sig om ligor i mindre länder, eller andraligor.

Ett viktigt undantag finns dock. Det har nämligen avgjorts fyra matcher i Tysklands Frauen-Bundesliga. Och faktum är att det har blivit hög tid att gratulera Wolfsburg till klubbens första ligaguld någonsin.

Samtidigt kan jag äntligen få slå mig lite för bröstet och konstatera att jag tippade rätt vinnare. Skönt att äntligen få sätta ett guldtips…

Wolfsburg vann nämligen i dag i Leverkusen med 4–1 (0–1). Wolfsburgs mål gjordes av Anna Blässe, Martina Müller, Nadine Kessler och Lina Magull.
Med två omgångar kvar att spela leder nu Wolfsburg tabellen med sex poäng och 27 måls marginal till Frankfurt. Det finns alltså en teoretisk möjlighet för Frankfurt att passera. Men…

Jag är som ni märker nöjd med att jag tippade Wolfsburg som mästarinnor, trots att de flesta såg Frankfurt och Potsdam som huvudfavoriter.
Däremot är jag mindre nöjd med hur jag satte upp Wolfsburgs tänkta startelva i inlägget med mitt tyska tips. För hur kunde jag undvika att ha med Kessler? Hon är ju bara lagkapten…

Jaja. Man kan inte lyckas jämt…

Totalt sett tippade jag Frauen-Bundesliga ganska rätt. Det enda lag jag missat helt är uppstickarlaget Freiburg, som jag underskattade rätt rejält.

Tillbaka till dagens fyra matcher. Bland dem noteras att Turbine Potsdam tog tre nödvändiga poäng i den troligtvis hopplösa jakten på andraplatsen i ligan.

Antonia Göransson fick börja på bänken för andra matchen i rad. Hon byttes återigen in i halvtid. När hon kom in stod det redan 3–0.
Matchen mot nedflyttningsklara Sindelfingen slutade 6–0 sedan Ada Stolsmo Hegerberg och Natasa Andonova blivit tvåmålsskyttar.

Ett av de övriga målen gjordes av Patricia Hanebeck. Hon är inne på sin sista tid i Potsdam. Hon har nämligen redan presenterats som nyförvärv av Bad Neuenahr. Silly season är alltså påbörjad i Tyskland redan innan årets serie är färdigspelad.

I den länkade artikeln om övergången ser jag att Bad Neuenahrs tränare Colin Bell anser att Hanebeck är den bästa tian i Frauen-Bundesliga. Visst är Hanebeck bra, men jag håller åtminstone Dzsenifer Marozsan högre på aktuell position.

* I Sverige spelades det full omgång i elitettan. Där blir det alltmer tydligt att kampen om de två damallsvenska platserna kommer att stå mellan ett gäng norrlag. För Sirius, AIK, Hammarby och kanske Kvarnsveden verkar vara starka.

* Det spelades inga damallsvenska matcher alltså. Men drygt två minuter in i det här inslaget finns bilder från matchen Sunnanå–Göteborg. Jodie Taylor:s volleylobb till 3–1 är riktigt sevärd. Att hon klarar av att göra om den är nästan ännu bättre. Synd att man inte gör en större grej av det i inslaget.

Även Olivia Schough:s fina, och osjälviska framspelning till 1–0 är värd ett omnämnande.

2–0-målet är däremot för billigt. Där visar Sunnanå en naivitet som inte håller på damallsvensk nivå. På egen planhalva får man inte agera så slappt och tveksamt. Jag ifrågasatte ju den damallsvenska statistiken i går. Jag gör det nu igen. För vid 2–0-målet är det väl ingen tvekan utan att Anita Asante är lurad på ett assist?

* Slutligen till USA. Här är höjdpunkter från Western New York Flash–Boston Breakers 1–2 i NWSL. Se Sam Kerr:s och Heather O’Reilly:s mål på länken.

I övrigt från USA noteras att publikintresset är fortsatt riktigt bra. I helgens omgång noterades följande siffror: 4065, 4064, 3102 och 2855. Totalt har de tio matcherna setts av 48418 åskådare. Visst är väl det en lovande start på ligan?

Sparken fick fart på Frankfurt

Publicerad den av
Svara

Det har blivit hög tid att sammanfatta helgens fotboll. Själv såg jag alltså en match i nya division 1 live. Dessutom har jag via stream sett korta delar av tre av helgens NWSL-matcher, samt drygt häften av den tyska seriefinalen.

Låt oss börja i Tyskland. För det jag såg av toppmötet Frankfurt–Wolfsburg gav verkligen härliga vibbar. Det var nämligen en riktig kanonmatch. Framför allt imponerade Frankfurt. Jag kan inte minnas när jag såg dem så här bra senast.

Det är sällan som tränarbyten mitt i säsongen ger någon positiv effekt. Men Frankfurt verkar faktiskt ha lyckats med sitt andra tränarbyte för säsongen. De sparkade ju först Sven Kahlert i mitten av september. Då tog Philipp Dahm över, dock utan att få fart på den stjärnspäckade truppen.

Den 18 april fick även Dahm kicken. Då hade laget på kort tid först förlorat mot Freiburg och sedan spelat 1–1 borta mot bottenlaget Jena. De senaste elva dagarna har Sascha Glass lett FFC. Och framgångarna har varit omedelbara. På tre matcher har det blivit nio poäng. Och då har man stött på båda toppkonkurrenterna Potsdam och Wolfsburg.

Den som har ett par timmar över ägnar dem med fördel åt att se Frankfurt–Wolfsburg i sin helhet. Har man bara tid för ett kortare sammandrag av höjdpunkter så finns ett sådant här.

En av de 3240 åskådarna på arenan var det tyska fotbollsförbundets president Wolfgang Niersbach. I en halvtidsintervju berättade han att hans älsklingsspelare är Dzsenifer Marozsan. Hon visade flera gånger varför man skall beundra henne. Bland annat genom att slå den fina hörna som starka Kerstin Garefrekes nickade in till 1–0.

Även 2–0 föll på hörna. Den gången var det Melanie Behringer som levererade bollen, och Saskia Bartusiak som styrde in den.

Resultatet i seriefinalen var riktigt uselt för Antonia Göransson och Potsdam. De regerande mästarinnorna löper nu väldigt stor risk att missa höstens Champions League.
För att Potsdam skall kunna sno andraplatsen måste nu ett formstarkt Frankfurt tappa poäng antingen borta mot Bad Neunahr eller hemma mot Bayern München samtidigt som Potsdam tar full pott i sina tre avslutningsmatcher.

Och då har Potsdam kvar att möta Wolfsburg. Läget är alltså väldigt svårt för Göranssons gäng.

I helgen gjorde dock Potsdam sitt. De vann med 3–0 mot Leverkusen. För första gången på länge – och andra gången under säsongen – fick Göransson börja på bänken. Den svenska landslagsmittfältaren byttes dock in i halvtid.
Alla målen från helgens omgång i Frauen-Bundesliga finns att se på det här klippet.

* I damallsvenskan finns ju tyvärr inte möjligheten att få se en liknande målkavalkad som i Tyskland efter omgångarna. Det tycker jag som bekant är en riktigt stor brist.
Jag hörde dock i helgen att det framöver kanske skall kunna gå att se fler damallsvenska matcher via stream. Det vore ett stort steg i rätt riktning.

Annars kan man konstatera att tabellen redan efter tre omgångar börjar få de skikt som man kunde förutse på förhand. Tyresö, Malmö och Göteborg ligger bland de fyra topplagen. Och de båda nykomlingarna ligger på de två nedflyttningsplatserna efter att ha släppt in klart flest mål.

Det lag som verkligen vänt upp-och-ner på förhandstipsen är Kif Örebro. Närkingarna ligger tvåa efter en stark säsongsupptakt. Det hade väl ingen tippat?

På upptaktsträffen trodde ju fler än var tredje att Kif skulle följa med Mallbacken ner i elitettan. Själv hade jag dem åtminstone på fast mark – som tia.
Bloggkollega Anders Nilsson tippade Örebro som åtta. Han är den ende expert som jag sett varna för laget. Det visade sig vara en befogad varning.

I toppen av skytteligan står fyra spelare på tre mål vardera. Att Anja Mittag skulle ligga med är ingen skräll. Inte Jodie Taylor heller. Däremot är det både överraskande och kul att Örebros Tyresölån Helén Eke och Piteås Victoria Forsmark finns med i täten.

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

* I Frankrike var det cuphelg. Både Kosovare Asllani och Lotta Schelin blev målskyttar när deras respektive lag avancerade till semifinal.

Schelin spelade andra halvlek när Lyon vann med 6–0 borta mot division 2-laget Henin-Beaumont. Svenskan gjorde lagets fjärde mål.
Asllani gjorde båda målen när PSG vann borta mot Yzeure med 2–0.

Det är upplagt för ett svenskmöte i finalen. Semifinalerna, som avgörs den 12 maj, spelas nämligen så här: Montpellier–Lyon och Saint-Etienne–PSG.

Louise Fors

Louise Fors

* I England var det semifinaler i FA-cupen i helgen. Louis Fors hade ett målpass när hennes Liverpool åkte ut med 2–1 mot Arsenal. Arsenal möter Bristol Academy i finalen.

För Sofia Jakobsson och Chelsea var det match mot Doncaster i den andra cupen, WSL Cup – den som inledningsvis spelas i gruppform. Matchen slutade 1–1 sedan isländska Olina Vidarsdottir gjort Chelseas mål. Jag har varken hittat bilder eller info om speltid för Jakobsson.

Däremot möttes ju Doncaster och Chelsea även förra helgen. Då vann Chelsea med 4–0, och Jakobsson gjorde två mål. På det här klippet konstateras att svenskans båda mål gjordes från nära håll på förarbete från Eniola Aluko.

WSL skall för övrigt utökas till nästa år. Då blir det två divisioner, en etta med åtta lag och en tvåa med tio lag.
I veckan beslöts vilka klubbar som får chansen i respektive serie. Här är listan. Där konstateras att nämnda Doncaster Rovers Belles kommer att bli nedflyttade till WSL2 oavsett hur det går i år. Samt att nykomlingen Manchester City går rakt in i högsta serien.

Tillagt i efterhand: Bara minuter efter att jag publicerade det här inlägget kom det upp ett klipp från helgens cupmöte mellan Doncaster och Chelsea. Där noteras att Jakobsson spelade i båda halvlekarna, och att Vidarsdottirs mål kom på hörna. Se klippet här.

* I Italien föll svensklaget Verona – som inte längre verkar heta Bardolino – med 3–0 hemma mot Torres i helgen. Därmed säkrade Torres i praktiken ligasegern.

Tvåan Tavagnacco måste vinna den sista omgångens seriefinal med tio måls marginal för att passera. Det är förstås omöjligt.

Höjdpunkter från Verona–Torres finns på det här klippet. Skyttedrottningen Patrizia Panico:s 1–0-mål är ett litet konstnummer. Och Sandy Iannella:s 2–0 är ett riktigt läckert skott i krysset.

* Slutligen då till USA, där det nu totalt har spelats tio matcher i NWSL. Och kvaliteten på kamperna är högklassig. Jag satt i 45 minuter och zappade mellan tre olika matcher natten mot söndag – och det var riktigt bra spelmässig klass på alla tre.

Resultatmässigt fortsätter det att vara riktigt jämnt. Visst har man delat upp landslagsspelarna för att det skall bli jämnstark klass på lagen. Men att man skulle få ett så bra utfall som man fått kändes ändå inte troligt.

För hittills noteras fyra 1–1-matcher, fyra uddamålssegrar samt två 2–0-matcher. Alltså rakt igenom täta matcher. Precis som man vill ha det.

Damtränare och herrtränare

Publicerad den av
1

Det fanns en tid då man delade in fotbollstränare i två kategorier, nämligen herr- och damtränare. Hade du fått stämpeln damtränare var du oftast diskad från alla jobb inom herrfotbollen. Därför var många fotbollstränare tveksamma till att träna tjejer.

Den tiden ligger inte speciellt långt tillbaka. I stort skulle man kunna säga att Göteborg FC skall ges cred för att det numera ser annorlunda ut. Det var de som lyckades värva ”machotränaren” Bosse Falk, och därefter knöt upp namnkunniga män som Martin Pringle och nu Torbjörn Nilsson.

De senaste åren har stämpeln herr- respektive damtränare alltmer försvunnit. Många tränare hoppar mellan herr- och damfotboll. I dag tvingades den före detta tränaren mästartränaren i Älvsjö AIK Anders Johansson – som även tränat damer i Bollstanäs, Malmö och Djurgården – ta över Djurgårdens herrallsvenska lag efter Magnus Pehrsson:s avhopp.

Även om historien kring Djurgårdens tränarbyte i grunden är djupt tragisk så är det ett slags erkännande för damfotbollen att ytterligare en tränare som jobbat sig fram bland tjejerna, också får chansen på högsta herrnivå. Nu väntar vi bara på att en kvinna skall få chansen att träna ett herrallsvenskt lag. Fast där lär vi nog få vänta ytterligare ett tag.

En snabb kik på helgens spelprogram i de olika ligorna gör gällande att den tyska seriefinalen Frankfurt–Wolfsburg (söndag 11.00, matchen direktsänds på DFB-TV) är den klart hetaste matchen.

I damallsvenskan känns lördagens möte mellan de båda obesegrade lagen Tyresö och Linköping som mest intressant. Är LFC laget som spräcker mästarinnornas nolla i kolumnen för insläppta mål? Den matchen direktsänds i Tv4sport med start 15.15.

I övrigt är Malmö och Göteborg skyhöga favoriter mot Mallbacken och Sunnanå. Däremot är Örebro–Vittsjö, Kristianstad–Umeå och Piteå–Jitex tre matcher som känns som mer öpnna, och faktiskt som tidiga vågdelare för de inblandade lagen.

Frustrerande siffror i Göteborg

Publicerad den av
1

Siffror har ju varit min grej den senaste tiden, så varför inte fortsätta på inslagen linje? 0–0 och 497 var garanterat siffror som gjorde två olika klubbar från Göteborgsområdet frustrerade i går.

0–0 och ett andra raka kryss för Göteborg FC innebär att laget redan halkar efter i den guldstrid som klubben själv hävdar att den skall vara med i.
I fjol hade man en svag start. Då hade man ändå sex poäng efter de två första matcherna. Sedan kom tappet, och man hade spelat bort åtta poäng efter sex omgångar, och 14 efter nio.

Om Göteborg på allvar skall kunna ses som en guldkandidat måste man nog börja rada upp ett par trepoängare den närmaste framtiden. Framför allt blir hemmamatchen mot Tyresö den 4 maj avgörande. Förlorar GFC där så kan nog laget i princip avskrivas från alla guldspekulationer redan efter fyra omgångar.

Minna Meriluoto

Minna Meriluoto

För nederlagstippade Jitex var matchresultatet däremot en framgång. Att laget bara har släppt in ett mål på deras möten med Malmö och Göteborg är förstås ett fint kvitto på deras försvarsspel. Enligt vad jag förstått har Minna Meriluoto visat tidig EM-form. Vi får väl hoppas att den finska landslagsmålvakten är mer mänsklig

Även för Jitex väntar nu två väldigt viktiga matcher, först mot Piteå borta, sedan mot Sunnanå hemma.

Hemma och hemma förresten. Jitex har ju ingen hemmaplan för tillfället. Deras första gästspel på Lindevi i Lindome blev ingen publik succé. Tvärtom. Bara 497 åskådare på en av lagets ur publiksynpunkt mest attraktiva matcher måste räknas som ett fiasko. Ifjol noterade Jitex publiksiffran 1153 på sitt hemmaderby. Då fick man förstås också tillgodoräkna sig inkomsterna från all kioskförsäljning. Det fick man inte i går.

* Gårdagens internationella stormatch spelades i Frankfurt. Där vann hemmalaget FFC med 1–0 mot ett annat FFC efter mål av Melanie Behringer.
Ja, det är Turbine Potsdam som också har ett FFC i sitt klubbnamn. För Antonia Göransson:s lag ser det nu mörkt ut i jakten på en plats i höstens Champions League.

Avståndet upp till Frankfurt är fyra poäng, men då har Frankfurt en mer match spelad. Skulle Potsdam ta full poäng i de sista fyra omgångarna tror jag ändå att de snor åt sig andraplatsen. Fast under de omgångarna väntar bland annat prestigemöte med blivande mästarinnorna Wolfsburg.

Göransson blev för övrigt utbytt i halvtid. Inget gott betyg för en trolig startspelare i EM.

Publiksiffran i toppmötet var för övrigt 3180 – en fin siffra. Här är bilder från Frankfurt–Potsdam. Och här är målen från samtliga gårdagens matcher. Bland dem finns Conny Pohlers segermål för Wolfsburg, borta mot Duisburg. Ett mål som innebär att Wolfsburg bara behöver fyra poäng på de sista fyra matcherna för att helt säkra sitt första ligaguld någonsin.

* Slutligen konstaterar jag att damfotboll.com genomgått en uppfräschning. Det var utan tvekan ett lyft.

Siffror och mål i massor

Publicerad den av
Svara

Ett tag var matte mitt favoritämne. Kanske är det därför jag har ägnat ett och annat inlägg åt lekar med diverse olika siffror.

Jitex hade tydligen presenterat fina uträkningar för förbundet. För i dag fick den lila Mölndalsklubben klartecken för sin ekonomiska plan. Skönt för klubben. Och för damallsvenskan.

För hur hade det blivit om förbundet underkänt planen? Hade serien spelats vidare med elva lag då?

Så till andra siffror – publiksiffror. Jag har tagit upp sådana med jämna mellanrum den senaste tiden. Bland annat i det förra inlägget.

Här är några aktuella, och riktigt glädjande:
* 16479
* 8173
* 4569

Den högsta siffran gäller gårdagens ”derby” i NWSL mellan Portland Thorns och Seattle Reign. Jag kikade en stund på den matchen. Den vanns av Portland med 2–1 efter att Marian Dougherty och Alex Morgan gjort Portlands mål, och färgstarka walesiskan Jessica Fishlock reducerat. Bilder från matchen finns att se på det här klippet.

De två NWSL-matcher jag kikat på har haft högklassig spelkvalitet. Dessutom har flertalet av de sex spelade matcherna haft höga publiksiffror, och alla har haft jämna slutresultat.

NWSL har verkligen fått en riktig kanonstart. Den tredje publiksiffran här ovan är nämligen också från USA, och lördagens match mellan Washington Spirit och Western New York Flash. 4569 innebär utsålt. Matchen slutade för övrigt 1–1 efter sena mål på nick av australiska Samantha Kerr och på straff från kanadensiska Diana Matheson. Se höjdpunkter på det här klippet.

Efter sex matcher i ligan har samtliga matcher noterat fyrsiffriga publiksiffror. Här är listan: 16479, 6784, 4569, 2634, 2611 och 1255. Totalt 34322, vilket ger ett snitt på lysande 5722.

Tv-produktionerna är däremot varit mindre vassa. Jag orkade inte se mer än cirka 60 minuter av nattens derby. Dels för att streamen var jobbigt hackig. Men även för att producenten hade egenheten att sända repriser mitt under pågående spel. Riktigt irriterande.

* Det var ju tre publiksiffror här ovan. Den näst högsta kommer från Tyskland. Där hade nämligen Wolfsburg fina 8173 vid sin hemmamatch i semifinalen mot Arsenal i Champions League. Matchen slutade för övrigt 2–1, och höjdpunkter från den finns på den här länken. Målskyttar var för övrigt i tur och ordning Selina Wagner, Kim Little och Nadine Kessler. Den senare på egen straffretur.

Apropå Champions League så kunde förvånade Londonbor i går konstatera att arrangörerna av både herrarnas och damernas finaler tog med sig pokalerna på tunnelbanan i går förmiddag.
Här finns en bild på Faye White och Graeme Le Saux i tunnelbanan med varsin pokal.

* Även i Japan noterar vi tre fyrsiffriga publiksiffror från helgens ligaspel, nämligen:
* 2908 på Inac Kobe Leonessa–Iga Kunoichi 1–0
* 2719 på Beleza–Okoyama 0–0
* 1572 på Vegalta Sendai–Albirex Niigata 1–0

Även om de fantastiska, femsiffriga åskådartalen från 2011 är borta håller Nadeshiko League ändå fortfarande uppe intresset på en okej nivå.

* I damallsvenskan har alltså publiksiffrorna däremot hittills varit ganska svaga. Snittet ligger på 696, men kommer förhoppningsvis att höjas efter kvällens match i Piteå och morgondagens derby i Lindome.

Jag har tidigare skrivit om att jag tror att elitettan kommer att bli svensk fotbolls dyraste serie. Och hittills ligger publiksiffrorna mellan 78 och 387, siffror som i högsta grad talar för att jag kan få rätt om att det kommer att kosta skjortan för klubbarna att spela i elitettan.

I mitt förra inlägg skrev jag om det bristfälliga intresset för Göteborg FC i Göteborg. Men klubben är inte ensam om att ha problem att locka publik i Göteborgsregionen.
I herrallsvenskan har Häcken haft 3064 och 2440 på sina två senaste matcher. Det är siffror som hade varit lysande i damallsvenskan, men som är riktigt svaga för ett tippat topplag i herrarnas högsta serie.
Att både GFC och Häcken har svårt att locka åskådare är säkert ett utslag av att det oftast tar en väldigt lång tid att bygga ett äkta engagemang. Framför allt i en storstadsregion där det finns många elitklubbar att välja mellan.

Äkta engagemang finns knappast för alla lag i NWSL ännu. Så frågan är på vilken nivå siffrorna kommer att hamna på där, när ligan har satt sig. Ännu så länge drar man fördel av nyhetens behag. Men gissningsvis kommer snittet att sjunka rätt rejält. Kanske slutar det på cirka 2000 åskådare?

I det här inlägget har jag länkat till en mängd olika matchbilder. Jag avslutar med ytterligare några länkar:

* Här är ett klipp från Juvisy–Olympique Lyonnais. På klippet kan du alltså se Lotta Schelin göra två mål.

* Här är ett klipp från PSG:s match i helgen. På klippet finns alltså fyra mål från Kosovare Asllani att beskåda.

* Här är ett klipp från Napoli–Verona 0–0 i den italienska ligan. På klippet gör Maria Karlsson både en fin räddning, varnas och har en bra målchans. Dessutom slår Napolis japanska Emi Yamamoto flera riktigt fina frisparkar.

* Slutligen är här en länk till ett klipp med alla mål från de första fyra matcherna av NWSL. Framför allt är målen från 1–1-matchen Chicago Red Stars–Seattle Reign av Christine Nairn (språngskalle) och Lori Chalupny (volley i nättaket) väl värda att se.