Bilder av Jitex och Mallbacken

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det har äntligen blivit dags för ett gäng utlovade bilder. De handlar om dem jag knäppte i svåra ljusförhållanden vid träningsmatchen mellan Jitex och Mallbacken på Krokslättsvallen i Mölndal.

Eftersom jag känner igen väldigt få av Mallbackens spelare, och huvudsakligen har gått på fjolårets tröjnummer kan det vara några felaktiga bildtexter. Så tveka inte att rätta mig, om/där det har blivit fel.

Tankar om Jitex och Mallbacken

Mallbacken samlas efter matchen.

Mallbacken samlas efter matchen.

Jag har ju utlovat en analys av Jitex och Mallbacken efter att jag var på Krokslättsvallen och såg deras inbördes träningsmatch i lördags. Och nu är det dags för analysen.

Att den har dröjt några dagar har delvis berott på att jag tyckte att det var en svårtolkad match. Där fanns nämligen en del bra saker, men även ganska mycket dåligt. Som bekant slutade det 3–2 till Mallbacken efter 1–1 i paus.

Den spontana känslan var att jag såg två av den kommande damallsvenskans bottenlag. Det känns som att Örebro och Sunnanå är två andra klubbar som riskerar att få slåss för sin existens i den högsta serien. Kanske kan även Vittsjö och Piteå dras ner i den damallsvenska bottendyn.

Jitex–Mallbacken var en konstig match på så sätt att lagens styrkor och svagheter var nästan otäckt lika.

I fjol var båda lagen väldigt starka defensivt sett. Defensiven var det vapen som tog Mallbacken upp från söderettan. De släppte bara in 14 mål på 20 seriematcher och två kvalmatcher.
Och Jitex höll sig kvar i damallsvenskan, mycket för att de var svåra att göra mål på. Bara de fyra topplagen släppte in färre mål än nian Jitex. Då tyckte jag att lagkapten Sofia Karlsson var lysande varje gång jag såg henne.

I lördags var det inga försvarsspelare som lyste. För båda lagen läckte bakåt. Jag anser att ett försvarsspel är dåligt när man släpper till rena frilägen.
Och sådana släppte båda lagen till – flera stycken. Bara i den andra halvleken var det 3–2 i frilägen till Jitex. De gjorde dock bara mål på ett av sina, medan Mallbackens båda ledde till mål. Det andra målet kom nämligen på ett lobbskott efter returen.

Frilägena avslöjade alltså båda lagens defensiva svagheter. Men de visade också på lagens vassaste vapen. Båda heter Mimmi L och är juniorlandslagsspelare, födda under våren 1994. Båda är riktigt snabba, och duktiga på att ta sig fram i djupled. Och båda gjorde mål i lördags.

Sofia Karlsson och Mimmi Larsson.

Sofia Karlsson och Mimmi Larsson.

Mallbackens Mimmi Larsson såg ut att vara stark och riktigt målfarlig. Definitivt en spelare nykomlingarna kan kontra på.
Jitex Mimmi Löfwenius har redan två säsonger i damallsvenskan bakom sig. För två år sedan i Dalsjöfors, i fjol huvudsakligen i Göteborg. Jag förstod redan under året i Borås att det bara är en tidsfråga innan Löfwenius är en damallsvensk toppspelare. Känslan efter lördagens match är att tiden nu är mogen. Hon såg nämligen riktigt vass ut.

Mimmi Löfwenius ligger däckad efter kollission med Katie Fraine

Mimmi Löfwenius ligger däckad efter kollissionen med Katie Fraine

Nu hör det till saken att Löfwenius blev utvisad i matchen, för två gula kort. Jag antar att det andra kortet var för protest. Jitexforwarden och domaren hade nämligen flera irriterade ordväxlingar.
Och jag förstår att Löfwenius var missnöjd med domaren. För denne blundande nämligen för en fullständigt solklar målchansutvisning på Mallbackens målvakt Katie Fraine i den första halvleken. Jag satt 15 meter från situationen. Och visar man inte rött kort för sådana överfall på fria spelare – då kan man sluta döma målchansutvisningar.

Så till lite spelarkritik. Över två gånger Mimmi blev jag väldigt imponerad av Mallbackens innermittfältare Julia Karlenäs. 20-åringen lär vi få se mycket av framöver. Hon är en naturlig ledargestalt på planen. Vill alltid ha bollen, och spelar sig elegant ur situationerna. Karlenäs vann matchen om mittfältet mot Jitex namnkunniga nyförvärv Emma Wilhelmsson.

Sammanfattningsvis så har alltså både Mallbacken och Jitex vassa vapen. Men tätar de inte till försvarsspelet kommer båda lagen att få det tufft i årets seriespel.

Fler bilder från matchen kommer i ett bildspel inom kort.

Göteborg är inte längre ledare av silly season

Det är knappt 3,5 månader kvar tills damallsvenskan sparkar i gång, och det har blivit dags för en andra genomgång av hur klubbarna står sig i silly season.

Vid min senaste lägeskoll såg Göteborg ut att kunna bli lågsäsongens segrarlag. Sedan dess har klubben tappat skyttedrottningen Christen Press, och GFC är tillbaka på nollnivå igen.

Det är alltså lång tid till avspark, så man skall inte dra för stora slutsatser av dagsläget. Men som det ser ut nu är det inget lag som ser ut att flytta fram sina positioner rejält jämfört med fjolåret.

I den ekonomiska krisens tid verkar det snarare mest handla om att inte backa för mycket. Som jag ser det nu är det bara de båda topplagen Tyresö och Malmö/Rosengård som i nuläget ser ut att få ett starkare premiärlag i år än 2012.

De stora förlorarna är som väntat de båda nedflyttade Stockholmslagen. Framför allt har Djurgården snart tappat hela sin startelva.

Sofia Jakobsson

Sofia Jakobsson

En spelare som inte förekommit alls i media den senaste månaden är Sofia Jakobsson. Senast jag såg henne nämnas var när GP skrev att hon lämnat Rossiyanka. Då gjorde jag det här inlägget.
Sedan har det varit tyst. Jag började tro att GP var fel ute, och att vår landslagsforward skall vara kvar i Ryssland. För om Jakobsson letar ny klubb borde hon väl låta världen veta det?
Men i går fick uppgifterna om att hon brutit med Rossiyanka ny fyr när Anders Nilsson skrev om dem i sin blogg. Det blir intressant att se vem som rätar ut frågetecknet som finns kring Jakobsson?

Om jag rätar ut så många frågetecken här nedan kan man nog diskutera. Men här är i alla fall en genomgång av läget i silly season:

Meghan Klingenberg

Meghan Klingenberg stannar

1) Tyresö FF
In
: –
Ut: –
Kommentar: För första året satsar Tyresö på kontinuitet. Inga tunga nyförvärv, men inte heller några besvärande förluster ännu. Det har ryktats om Christen Press och om Malin Diaz.
Men de tyngsta nyheterna är att man får behålla spelare som Marta, Meghan Klingenberg, Veronica Boquete, Line Röddik Hansen, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger samt tränare Tony Gustavsson.
Kontinuitet är ett väl beprövat segerrecept – och med samma starka trupp ett år till blir Tyresö förstås megafavoriter till guldet även i år.

Manon Melis

Manon Melis

2) LdB FC Malmö (FC Rosengård)
In: Manon Melis (Linköping), Zecira Musovic (Stattena),
Ut: Emma Wilhelmsson (Jitex), Christina Öyangen Örntoft (Bröndby, Danmark), Hilda Carlén (???),
Kommentar: Malmö – eller skall vi redan kalla dem Rosengård? – visar att de tänker ge Tyresö en jättematch om guldet även i år.
Miljardären Dan Olofsson har öppnat plånboken och löst klubbens ekonomiska kris. Hans plånbok har även möjliggjort att Manon Melis återvänt till Skåne. Med henne har man har ett överflöd av offensiva spelare. Synd för klubbens många talangfulla tonåringar.
Som jag ser det behöver man en till högklassig back för att få en trupp som inte blir känslig för skador. Kanske också en central mittfältare till.

Magdalena Ericsson

Magdalena Ericsson

3) Linköpings FC
In: Magdalena Ericsson (Djurgården), Lina Ringshamre (Sundsvall), Stina Blackstenius (Vadstena),
Ut: Louise Fors (Liverpool FC, England), Lisa de Vanna (Melbourne Victory, Australien), Karen Bardsley (Lincoln Ladies, England), Ingrid Schelderup (Vålerenga, Norge) Nora Holstad Berge (Arna Björnar, Norge), Josefine Alfsson (Kisa), Matilda Agné (Hammarby), Emma Lundh (???) och Manon Melis (Malmö)
Kommentar: Linköping ser över utgifterna, och har därför tvingats banta truppen. Stommen finns dock kvar – och är stabil. Klarar man sig utan skador på nyckelspelare som Sofia Lundgren, Mariann Gajhede Knudsen, Charlotte Rohlin, Petra Larsson, Nilla Fischer och Pernille Harder bör LFC blir svårslaget. Defensivt har det dessutom ryktats om att AIK:s mittbackstalang Jennie Nordin är på väg in.
Men vem skall göra målen?
Fem av lagets sex främsta målskyttar från i fjol lämnar. Följden är att av LFC tappar 38 av sina 50 mål från 2012. Kostsamt.

Christen Press

Christen Press

4) Göteborg FC
In
: Marie Hammarström (Kif Örebro), Cathrine Dyngvold (Klepp, Norge),
Ut: Christen Press (???), Ingrid Wells (???),
Kommentar: För en månad sedan ledde GFC silly season klart. Men sedan lyckades man inte få behålla skyttedrottningen Christen Press. Med reservation för att jag har dålig koll på Dyngvold så känns det som att klubben är tillbaka på nollnivå.
Press var ju nämligen halva GFC:s offensiv under 2012. Hon gjorde 17 av lagets 48 mål i damallsvenskan, låg bakom cuptiteln och var stor hjältinna i åttondelsfinalen av Champions League. Det är inte många spelare som har kapacitet att ersätta Press.
Utöver forwardsfrågan är spelartruppen fortsatt rekordtunn. GFC behöver bredda för att inte vara extremt känsliga för skador.

Susanne Moberg

Susanne Moberg

5) Kristianstads DFF
In: Marija Banusic (Sirius), Elin Borg (AIK), Brett Maron (Valur, Island)
Ut: Julia Molin (AIK), Moa Pettersson (Wä), Elin Nilsen (Vittsjö), Becky Edwards (???), Katrin Omarsdottir (Liverpool, England), Lisa Petersson (AIK), Anna Persson (Glimåkra) och Emelie Johnson (Boren??).
Kommentar: 2013 års upplaga känns ungefär jämnstark med 2012 års. Offensiven är vass. Margret Lara Vidarsdottir kan säkert producera ihop med danska landslagsspelaren Johanna B Rasmussen, supertalangen Marija Banusic och pålitliga Susanne Moberg.
Men känslan är att laget behöver minst en riktigt stark kraft till på centralt mittfält för att kunna utmana riktigt i kampen om platserna i Champions League. Dessutom har man just nu tunn besättning på ytterbacksplats.

Danesha Adams

Danesha Adams

6) Vittsjö GIK
In: Jane Ross (Glasgow City) och Elin Nilsen (Kristianstad)
Ut: Emma Kullberg (Umeå Södra) och Josefine Mårtensson (Glimåkra)
Kommentar: Vann nyligen dragkamperna om Elin Nilsen och om skotska skyttedrottningen Jane Ross. Det känns som två bra tillskott.
Många frågor återstår dock att få svar kring Vittsjös trupp. Inga av 2012 års spelare hade tvåårskontrakt, så en stor del av arbetet fram till nu har bestått av att förlänga med nyckelspelare.
Om Ross möjligen är ersättare för fjolårets bästa målskytt, Danesha Adams, har skotskan mycket att leva upp till. För amerikanskan var oerhört nyttig i offensiven med sin tyngd.
Och vad händer med Ifeoma Dieke? Hon höll ihop försvaret lysande innan hon drog av korsbandet i OS.

Hanna Folkesson och Mattias Eriksson

Hanna Folkesson och Mattias Eriksson

7) Umeå IK
In: Hanna Folkesson (AIK)
Ut: –
Kommentar: Här har vi ytterligare en klubb som kämpar med ekonomin. AIK:s Umebördiga lagkapten Hanna Folkesson är den enda som har skrivit på Och det är även en klubb där det varit väldigt få nyheter hittills under silly season.
Fast de har försökt. De har haft Olivia Schough på besök, men forwarden valde att stanna i Göteborg. De jagade Marija Banusic, som hamnade i Kristianstad.
På målvaktssidan spelar Caroline Jönsson våren ut. UIK har täckt upp genom att skriva tvåårskontrakt med Malin Reuterwall. Henne har jag dålig koll på. Håller hon?

8) Piteå IF
In: Clara Markstedt (AIK), Johanna Andersson (Assi).
Ut: Jennifer Nobis (slutar), Ann Marie Dovland (Klepp, Norge), Jessica Olofsson (???), Camilla Johansson (???)
Kommentar: Man har ett tungt avbräck i poängspelaren Jennifer Nobis, som tvingas sluta. Men det är sportsligt viktigt att Faith Ikidi stannar. Här kommer man dock in på ekonomi. Frågan är även hur mycket pengar klubben har att spendera. Man var illa ute i våras, och borde kanske hålla lite i pengarna i vinter. Trots det har man kontrakterat Ikidi utan att ha ekonomisk täckning. Riskabelt.
Jakten på Nobis ersättare är i full gång. Man förlorade kamperna om amerikanska U23-landslagsanfallaren Lindsay Taylor, isländska landslagsspelaren Fanndis Fridriksdottir – som gick till norska Kolbotn – och om skotska skyttedrottningen Jane Ross.
På minuskontot finns även Lena Blomkvist som dragit av korsbandet, och blir borta minst halva säsongen.

Katri Nokso-Koivisto

Katri Nokso-Koivisto

9) Jitex BK
In: Emma Wilhelmsson (Malmö),
Ut: Nanna Jansson (Hovås-Billdal), Katri Nokso-Koivisto (LSK Kvinner, Norge), Caroline Lindblad (???)
Kommentar: Här verkar det också väldigt lugnt på spelarfronten. Det talar för att Stefan Rehn får ungefär samma lag att jobba med som i fjol, även om både Kristin Carlsson och Elin Carlsson ännu så länge är osäkra på framtiden.
En nyckel för Jitex blir att kunna korta ner skadelistan, som varit besvärande lång de senaste säsongerna. För med frisk trupp har Jitex ett lag som kan utmana om en plats på tabellens övre hälft.

Linda Fransson med Sofia Karlsson i ryggen.

Linda Fransson med Sofia Karlsson i ryggen.

10) Kif Örebro
In:
Ut: Marie Hammarström (Göteborg), Edda Gardarsdottir (???), Emelie Lundberg (???), Linda Fransson (???), Nina Fellbrant (slutar) och Hanna Ågren-Åhbom (slutar).
Kommentar: Kanske kan Kif få ihop ett starkare lag än jag först trodde. För känslan var att den svaga ekonomin skulle leda till spelarflykt, och att Kif skulle få extremt svårt att kunna hänga kvar. Nu får man nog i alla fall ihop ett gäng som har chansen till nytt kontrakt.
Inga nyförvärv är ännu presenterade, men det var förstås oerhört viktigt att klubbledningen fick Sara Larsson att stanna. Stannar gör också Marina Petterson-Engström, Elin Magnusson, Sanna Talonen, Susanna Lehtinen och Linda Hallin. Klubben förlängde nyligen också med kanadensiska målvakten Stephanie Labbé och nigerianska forwarden Sarah Michael.
Man skall ha klart med en ny back. Det kan handla om Tyresös Helén Eke, som har varit i Örebro och provtränat.

Gudbjörg Gunnarsdottir

Gudbjörg Gunnarsdottir

11) Djurgården
In:
Ut: Gudbjörg Gunnarsdottir, Mia Jalkerud och Freja Hellenberg (alla Avaldsnes, Norge), Magdalena Ericsson (Linköping), Anna Lindblom (Hammarby), Annika Kukkonen (Sunnanå), Renee Slegers (Holland), Katrin Jonsdottir (???), Katrine Petrous (???), Caroline Frånberg (???) och Natalia Rickne (???).
Kommentar: Här är det spelarflykt i den högre skolan. Och man lär tappa fler. För inte kommer väl Jessica Landström och Susan Varli spela med ett lag som riskerar att bli bottenlag i elitettan?
För där är känslan just nu. Djurgården måste stoppa utströmningen, och dessutom få in ett par etablerade spelare. För annars lär det bli ett riktigt jobbigt år i elitettan.

12) AIK
In: Julia Molin och Lisa Petersson (båda Kristianstad),
Ut: Nazanin Vasegpanah (slutar), Elin Borg (Kristianstad), Maija Saari (Mallbacken), Clara Markstedt (Piteå), Hanna Folkesson (Umeå IK), Elin Bragnum (???).
Kommentar: Har hittills klarat sig klart bättre under silly season än Djurgården. Fast flera av AIK:s talangfulla spelare är attraktiva på marknaden. Man får svårt att behålla Malin Diaz, Jennie Nordin och Sussie Nilsson.
Men stannar spelarflykten där bör AIK kunna klara sig hyfsat i elitettan. Kanske till och med bli ett topplag.

13) Sunnanå SK
In: Annika Kukkonen (Djurgården), Hanna Glas (Sundsvall),
Ut:
Anna Bodén (Morön)
Kommentar: Har värvat Annika Kukkonen från Djurgården och Hanna Glas från Sundsvall. Behöver garanterat ett par etablerade spelare till för att inte bli indragna i nedflyttningsstriden från omgång ett.
Har jobbat hårt för att hitta de nyförvärven, dock utan någon större framgång. Man hade exempelvis AIK-duon Elin Borg och Malin Diaz på besök, men fick nej från båda. Man hoppades på, men gick miste om Alexandra Nilsson, som stannar ett år till i Umeå.

14) Mallbackens IF
In: Hayley Lauder (Åland United), Maija Saari (AIK), Sarah Bergman (QBIK), Emmie Johansson (QBIK)
Ut: Anna Arnfeldt (slutar), Felicia Edgren (QBIK)
Kommentar: Mallbacken lär bli extremt nederlagstippade. Man hade en stabil defensiv i söderettan. Den måste man kunna luta sig mot i allsvenskan. Gissningsvis behöver man ytterligare minst två–tre rutinerade nyförvärv.

Fyra lag på rätt plats – visst var väl det godkänt?

Sedan några veckor tillbaka är samtliga svenska lag inne i silly season. Och det kan nog bli en mer långdragen, och galen lågsäsong än på många år.

För nu är det många klubbar som är desperata att få så mycket kvalitet som det bara går för så lite pengar som möjligt.
Det kommer garanterat inte att bli 70 utländska spelare i damallsvenskan 2013. Utan kanske snarare max 60. Vissa tycker att det är väldigt bra. Men det gör inte jag. För följden blir att kvaliteten på serien kommer att sjunka.

Och visst öppnar det för svenska ungdomar. Men jag ser inga stora fördelar med att juniorerna slår sig in i allsvenskan för tidigt. Tvärtom anser jag att det är bra att talangerna får lära sig direkt att man måste träna kopiöst mycket för att slå sig fram.
Känslan är att alldeles för många spelare är nöjda med att spela i allsvenskan och inte underkastar sig det arbete som hade kunnat gjort dem till internationella toppspelare.

Fast att damallsvenskan kan bli lite sämre kommande år är förstås bra för vissa. Framför allt kanske för Mallbacken och Sunnanå, som verkligen har gått upp i rätt läge. För troligtvis kommer flera av de etablerade klubbarna ha en svagare och tunnare trupp nästa år. Och alltså blir det lättare för nykomlingarna att hålla sig kvar.

Det är som sagt många spekulationer och uppgifter i luften. Jag tänker inte kommentera varenda rykte, övergång eller förlängt kontrakt. Inte ens nära. Utan jag planerar att köra ett par uppsamlingsheat under vintern.

Här är ett första, där jag i första hand tänkte sammanfatta årets säsong. Jag gör det delvis utifrån mitt eget damallsvenska tips. Jag brukar inte vara så bra på att tippa tabeller, men är ganska nöjd med årets utfall. Jag placerade fyra lag – Göteborg, Piteå, Djurgården och AIK – på exakt rätt plats, och ytterligare tre lag hade jag en placering från den slutliga. Det är nog faktiskt det bästa tabelltips jag någonsin fått till.

I nuläget känns det som att Göteborg FC är de stora segrarna under silly season. De verkar få behålla Christen Press, och har redan kryddat med Marie Hammarström och norska skytteligafyran Cathrine Dyngvold. De blir spännande att följa kommande år.

Marta Viera da Silva

1) Tyresö FF
Mitt tips
: 2 – Jag trodde inte att backlinjen räckte till. Det gjorde den. Däremot tog det ett tag innan lagbygget var klart. Och sommarens tränarbyte till Tony Gustavsson var nog nödvändigt för att få alla egon att dra åt samma håll. Men trots allt var det bara millimetrar från att jag skulle fått in mitt tips…

Läget nu: Det har varit väldigt tyst om Tyresö. Inga nyförvärv, och inga förluster ännu. Det ryktas om Manon Melis, och hon skulle säkert kunna göra 30 mål om hon spelat i mästarlaget.
Det visar sig också att Marta inte behöver ta beslut om hon skall spela det andra året på sitt kontrakt förrän efter årsskiftet. Hon kan alltså lämna om hon hittar något bättre alternativ. Gör hon det?
Och vad händer på tränarfronten. Tony Gustavsson blir väl inte kvar. Eller?

Peter Moberg

2) LdB FC Malmö
Mitt tips: 3 – Defensiven var ungefär som förväntat, men jag undervärderade helt klart lagets offensiva slagstyrka. Med Anja Mittag, Ramona Bachmann och Elin Rubensson i spetsen öste man in mål – och borde ha tagit guld. Men raset i Umeå förstörde ett i övrigt imponerande år.

Läget nu: Klubben är mitt inne i en ekonomisk kris, och åkte nyligen på en skattesmäll. Trots det verkar det inte dras i någon handbroms. Klart är att man byter tränare. Peter Moberg ersätts av Jonas Eidevall. På spelarfronten byter man andramålvakt. Hilda Carlén lämnar, och ersätts av Stattenas Zecira Musovic. Lämnar gör också Emma Wilhelmsson (Jitex) och danska Christina Öyangen Örntoft. Även här har Manon Melis namn dykt upp. Men har LdB FC råd?

Karen Bardsley

3) Linköpings FC
Mitt tips: 1 – Känns som största missräkningen, trots att de slutade trea. Orsaken var att LFC tappade kontakt med guldstriden redan under seriens första tredjedel. Avslutningen med sex raka segrar var dock stark, och ledde till lilla silvret.

Läget nu: Även här råder ekonomisk kris. Till skillnad från Malmö blir det väldigt stor genomströmning i LFC:s trupp. Klubben har brutit med Louise Fors, Lisa de Vanna, Karen Bardsley (Lincoln Ladies, England), Ingrid Schelderup (Vålerenga, Norge) Nora Holstad Berge (Arna Björnar, Norge), Josefine Alfsson, Mathilda Agné, Emma Lundh och så verkar alltså även Manon Melis lämna.
Laget kommer trots alla tapp att få en stabil stomme. Kvar är Sofia Lundgren, Mariann Gajhede Knudsen, Charlotte Rohlin, Jessica Samuelsson, Petra Larsson, Nilla Fischer och Pernille Harder. Dessutom ryktas det om att AIK:s mittbackstalang Jennie Nordin är på väg in.

Yael Averbuch, Camille Levin, Anita Asante och Kristin Hammarström

4) Göteborg FC
Mitt tips
: 4 – Mitt i prick. Jag trodde att den tunna truppen skulle bli lagets fall, men det blev snarare det svaga grässpelet, och den dåliga seriestarten som höll GFC borta från guldstriden. Man vann dock cupen, och är i kvartsfinal i Champions League. Totalt sett således en godkänd säsong.

Läget nu: GFC har gjort en väldigt stark silly season hittills. Man gjorde redan i höstas klart med norska skytteligafyran Cathrine Dyngvold. De högklassiga höstförvärven Camille Levin och Yael Averbuch har kontrakt även över nästa år, och man fick i dag klart med att även Anita Asante stannar. Dessutom blir Johanna Almgren och Catrine Johansson kvar, trots rykten om annat.
Utöver Dyngvold har man fått klart med Marie Hammarström från Örebro – förstås ett kanonförvärv. På minuskontot hittar vi Ingrid Wells, som aldrig motsvarade de högt ställda förväntningar som fanns. Viktigt för GFC är nu också att få behålla Christen Press. Press sa själv i GFC-tv efter WCL-segern mot Hjörring, att hennes avsikt var att stanna. Och det verkar på snacket som att skyttedrottningen blir kvar, trots att det blir en ny liga i USA.

Hedvig Lindahl

5) Kristianstads DFF
Mitt tips: 6 – Jag trodde att bortaspelet skulle fälla KDFF. Men det var på hemmaplan man tappade medaljchansen. 14 missade poäng på Vilan var några för mycket.

Läget nu: Fick in Margret Lara Vidarsdottir på slutet av serien, och hon blir nästan som ett nyförvärv nästa år. Vann dessutom dragkampen om Sirius jättetalang Marija Banusic. Målvaktssidan har varit tunn sedan Hedvig Lindahl drog av korsbandet. Lindahl är tillbaka nästa år, och dessutom är WPS-meriterade Brett Maron tillbaka i KDFF. Klubben förändrar en del i truppen, och lämnar gör Moa Pettersson, Elin Nilsen, Becky Edwards, Katrin Omarsdottir, Lisa Petersson och Emelie Johnson.

Loes Geurts

6) Vittsjö  GIK
Mitt tips: 10 – Vittsjö var verkligen seriens skräll. Jag var inte nära att pricka in deras placering, men vem var det? Jag är i alla fall nöjd med att jag tog en chans och tippade nykomlingen ovanför nedflyttningsstrecket.

Läget nu: Här har det varit väldigt tyst hittills. Jag intalar mig att jag läst något om målvaktsbyte – att Loes Geurts skulle vara på väg bort, men hittar inte det nu.

7) Umeå IK
Mitt tips: 9 – Jag undervärderade laget en aning – sportsligt sett. Man slutade två placering bättre än vad jag trodde, trots att man stundtals spelade ett väldigt naivt spel. Och trots hela 31 insläppta mål på bortaplan. Däremot stod UIK som väntat för ett av årets största ras i publikligan.

Läget nu: Här har vi ytterligare ett lag i akut ekonomisk kris. Sanering pågår, men efter tillskott från lokala fastighetsbolaget Balticgruppen verkar situationen ändå vara under hyfsad kontroll.
Man klarade sig med sju poängs marginal, och tänker nu minska satsningen för att satsa ungt. Man måste då även satsa taktiskt. För årets spel var naivt. Jag har gnällt mycket på Umeå, men vill passa på att ge massor av beröm för insatsen mot Malmö. Där såg det verkligen ut som att lagledningen hade gjort sin taktiska läxa, och hade en klar tanke på hur de skull såra serieledarna. Och kontringsfotboll på kvicka Jenny Hjolman kan säkert vara ett framgångsrecept för UIK framöver.
Klart är att tränare Joakim Blomqvist stannar, och att talangen Linnea Åberg flyttas upp från ungdomsleden. Dessutom är det klart att rutinerade målvakten Caroline Jönsson stannar halva säsongen. UIK behöver alltså ny målvakt i höst.

8) Piteå IF
Mitt tips: 8 – Det var mycket nytt inför seriestart, och tipset lite av en chansning. Det visade sig vara en klockren chansning.

Läget nu: Det var rejäl genomströmning inför säsongen, och det kan blir det nu igen. Man har ett tungt avbräck i Jennifer Nobis, som tvingas sluta. Och ryktet säger att även Faith Ikidi kan vara på väg bort. Frågan är även hur mycket pengar klubben har att spendera. Man var illa ute i våras, och får nog hålla lite i pengarna i vinter.
På pluskontot finns australiska målvakten Lydia Williams som kommer tillbaka från korsbandsskada. Dessutom förhandlar man med isländska landslagsspelaren Fanndis Fridriksdottir från Breidablick. Där har man ännu inte fått något svar. Däremot har amerikanska U23-landslagsanfallaren Lindsay Taylor tackat nej till Piteås kontraktsförslag.

Fridolina Rolfö

9) Jitex BK
Mitt tips: 5 – Efter en lysande försäsong trodde jag att Jitex skulle bli årets skrällgäng. Man inledde också starkt, men sedan kom skadorna. Och till slut blev det trots allt kamp för att hänga kvar.

Läget nu: Det blev andra året i rad med skadeproblem för Jitex. Men laget visade på våren att man har kvaliteter när både Fridolina Rolfö och Annica Sjölund är i speldugligt skick. Stefan Rehn blir kvar, och får ny chans att utveckla laget. På inkontot finns stabila Emma Wilhelmsson från Malmö, och rykten placerar även QBIK:s Linda Nöjd och Robyn Decker i klubben. Jag minns inte hur det var med Mimmi Löfwenius, om hon var på lån eller inte. Blir hon kvar kan hon säkert ta ett stort steg kommande år.

Sara Larsson

10) Kif Örebro
Mitt tips: 7 – Jag övervärderade Kif i våras. För inte nog med att kommunen räddade klubben från en ekonomisk kollaps. Sportsligt var man riktigt illa ute också. Det var inte förrän i de två allra sista omgångarna som kontraktet säkrades.

Läget nu: Den här annonsen säger väl det mesta om läget i klubben. Det är svångrem som gäller. Därför har man redan tvingats släppa nyckelspelaren Marie Hammarström till Göteborg. Och därför ryktas det om att försvarsgeneralen Sara Larsson är på väg bort. Klart är att Edda Gardarsdottir, Nina Fellbrant och Hanna Ågren-Åhbom lämnar. Och det kan nog bli många fler. Känslan nu är att Kif kommer att få det väldigt svårt att sätta ihop ett slagkraftigt lag till 2013 års säsong.

Jessica Landström

11) Djurgården
Mitt tips: 11 – mitt i prick. Jag trodde att den tunna truppen skulle bli Djurgårdens fall. Och så blev det. Trots en rejäl uppryckning på hösten räckte det inte. Elitettan nästa.

Läget nu: Har tappat Annika Kukkonen (Sunnanå) och Renee Slegers (flyttar hem till Holland) och lär tappa fler spelare. För inte kan väl exempelvis Jessica Landström följa med ner i elitettan? I alla fall inte om hon har ambitioner att spela i EM.

12) AIK
Mitt tips: 12 – mitt i prick. Jag skrev att Sussie Nilsson behövde göra underverk för att AIK skulle kunna hålla sig kvar. Nilsson var bra, men kunde förstås inte göra underverk. Därför spelar AIK i elitettan nästa år.

Läget nu: Har många unga och talangfulla spelare, som lär vara attraktiva på marknaden. Jennie Nordin ryktas exempelvis vara på väg till Linköping. Duktiga målvakten Sussie Nilsson har deklarerat att hon vill spela i allsvenskan.
Annars kan nog flera av de unga talangerna klara ett år i elitettan utan att förlora i utvecklingstakt.

Annika Kukkonen

13) Sunnanå SK
Läget nu: Har värvat Annika Kukkonen från Djurgården och Hanna Glas från Sundsvall. Behöver nog ytterligare ett par etablerade spelare för att inte bli ett bottenlag från start.

14) Mallbackens IF
Läget nu: Tappar rutinerade Therese Stolpe och Anna Arnfeldt. Men får behålla duktiga målvakt Katie Fraine. Jobbar även på att kunna behålla Dalsjöforsförvärvet Maria Andersson. Som det känns nu behöver Mallbacken åtminstone ytterligare tre–fyra rutinerade nyförvärv. Annars blir det överlevnadskamp i bottenträsket.

Guiden till kvartsfinallottningen

På tisdag lottas kvartsfinalerna i Champions League. Här är ändå en kategorisering av tänkbart motstånd utifrån våra svenska lags synvinkel:

1) Omöjligt motstånd
Mindre än 10 procents segerchans:

* Olympique Lyonnais
Världens bästa klubblag har inte förlorat under ordinarie tid på 97 raka tävlingsmatcher. Senaste förlusten kom mot italienska Torres Calcio den 17 mars 2010. Lotta Schelin:s lag är grymt samspelt, har enormt bred trupp, och är sannolikt bättre än Frankrikes landslag. Här snackar vi mardrömslott för våra svenska lag.
För har man en fantastisk dag går det att skaka Lyon i en match. Men att göra det i två, det känns inte som att Malmö eller Göteborg förmår det.

2) Svårt motstånd
10–49 procents segerchans:

* VfL Wolfsburg
Wolfsburg är Tysklands bästa lag för tillfället. Man har imponerat stort under säsongsupptakten, och leder Frauen-Bundesliga.
Laget är helt utan förlust sedan den 18 mars, då de föll borta mot vårens blivande tyska mästarinnor, Potsdam.
Sedan dess har Wolfsburg stärkt upp sitt lag rejält, bland annat med just Potsdams nyckelspelare Viola Odebrecht. Wolfsburg är absolut en tänkbar finalist i Champions League.
För tillfället känns laget sanslöst starkt och spetsigt. Man har tidernas främsta målskytt alla kategorier i Europaspelet Conny Pohlers. Hon är uppbackad av Zsanett Jakabfi, Odebrecht, Nadine Kessler, Alexandra Popp, Anna Blässe och Verena Faisst med fler – alla riktiga klasspelare.

* Arsenal
Har aldrig missat en kvartsfinal i Champions League. Man gick igenom WSL obesegrat, och står totalt på 18 raka matcher utan förlust. Vann båda mötena mot Potsdam i åttondelsfinalen. Låt vara att tyskorna hade ett skadedrabbat lag, men Arsenal imponerade.
Spelet är inte speciellt brittiskt, utan man har snabba yttrar i Rachel Yankey och Gemma Davison samt tekniska, och spelskickliga spelare centralt i Kim Little, Jordan Nobbs och Kelly Smith. Ett både sevärt och slagkraftigt lag.
Här får man dock slänga in en brasklapp eftersom Arsenal i likhet med de svenska lagen har sin säsong under kalenderåret kan det bli lite omkastningar i truppen under vintern.

* LdB FC Malmö (för Göteborg)
Här noteras samma brasklapp som för Arsenal. Det finns risk för ändringar i truppen. Inte minst med tanke på klubbens prekära ekonomiska situation.
Annars är Malmö av höstens kvalitet favoriter i ett dubbelmöte mot Göteborg.
Höjdpunkter från Malmös seger i Verona i åttondelsfinalen finns på det här klippet. Där kan man se de båda nickmålen från Sara Björk Gunnarsdottir och Emma Wilhelmsson. Den senare gjorde för övrigt sin sista match för Malmö i Italien. Wilhelmsson har skrivit på för Jitex inför kommande säsong.

3) Bra lottning
50–75 procents segerchans

* Göteborg FC (för Malmö)
Ser ut att få behålla de flesta av årets nyckelspelare, och har redan förstärkt med Marie Hammarström och norska Cathrine Dyngvold. Det ser alltså positivt ut för Göteborg – förutsatt att man får ha kvar snabba skyttedrottningen Christen Press. Härom dagen bedömde tränare Torbjörn Nilsson chansen som 60-procentig att Press skulle bli kvar. Men det var innan den nya ligan i USA presenterades. Hur påverkar det Press val?
Kommer ni förresten ihåg hur det såg ut när Göteborg tog sig till kvartsfinal? Om inte så finns ett klipp här.

* Rossiyanka
Det ryska svensklaget – Sofia Jakobsson och Linnea Liljegärd – känns inte riktigt lika starkt i år som i fjol. De vann bara med totalt 3–2 i åttondelsfinalen mot Sparta Prag och med 5–3 mot holländska Ado Den Haag i sextondelsfinal.
Efter söndagens bortaseger mot Ryazan är det dock serieledning. Och har man byggt mycket nytt, vilket gör att läget kan ha vuxit ett par klasser när det är dags för kvartsfinalspel i mars.
Man har många skickliga offensiva spelare. Kanske för många. För det är tufft om forwardsplatserna med spelare som Jakobsson, Liljegärd, Fabiana, Pumi Nyandeni, Desire Oparanozie och Natalia Shlyapina.

* FCF Juvisy
Fjolårets franska ligatvåa har inte alls hittat tillbaka till vårens storform. Då var de ett seriöst hot mot Lyon om ligatiteln i Frankrike. I höst har Juvisy haft riktigt svårt att göra mål. Det blev ju exempelvis bara 0–0 borta mot Stabaek i första åttondelsfinalen. Fast även om fransyskorna gjorde ett regelrätt mål i den matchen så missade man också mängder av öppna lägen.
I hemmareturen vann man i och för sig med 2–1, men som kan ses på det länkade klippet var det norskorna som tog ledningen genom Kristy Moore – snyggt framspelad av supertalangen Caroline Graham Hansen. Belgiska Janice Cayman kvitterade, och mitt i den andra halvleken avgjorde veteranen Sandrine Soubeyrand.

Juvisy har alltså måltorka. Det trots att man normalt har högklassiga poängspelare i de franska landslagsmittfältarna Gaetane Thiney och Camille Catala.
Även här kan förstås formläget se annorlunda ut i mars. Men som det ser ut nu är Juvisy en riktigt bra lottning för båda våra representanter.

4) Drömlottning
Mer än 75 procents segerchans

* Torres Calcio
De italienska mästarinnorna har stor erfarenhet av Champions Leaguespel, och var i kvartsfinal mot Lyon säsongen 2009/10. Tre år senare är man där igen. Affischnamnet är förstås den italienska måldrottningen Patrizia Panico.
Men även om Torres inte är något dåligt lag, så är laget från Sardinien den självklara drömlotten i kvartsfinalen. För Torres kommer att slå ur underläge, vilket motstånd de än får.

Bilder av Göteborg och Malmö

I morgon är det cupfinal mellan Göteborg FC och Tyresö FF – alltså samma lag som möttes i fjolårets drabbning. Då var det en rysare som avgjordes först efter straffläggning.

Jag var inte på plats då. Däremot var jag på Valhalla tidigare i höstas, och såg semifinalen där Göteborg tog sig till final via 2–1-seger mot LdB FC Malmö.
Jag skrev om matchen här. Och under matchen riktade jag kameran mot både det ena och det andra. Således har det blivit dags för ett nytt bildspel.

Som amatörfotograf med halvdan utrustning så håller inte alla rutor direkt högsta världsklass. Men några av bilderna är jag trots allt riktigt nöjd med:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och är de 50 bilderna en och en:

Marta skapar känslor

Marta har varit precis den succé för damallsvenskan som man kunde förvänta. Men hon skapar inte bara positiva rubriker och känslor.

Igår i Tyresös match mot AIK snackade hon till sig ett gult kort, och efter matchen var hon enligt Eurosport inblandad i ett ordkrig. Marta menade att AIK spelade rekordfult. Och AIK:s tränare Mattias Eriksson kontrade med att anse att Marta har fördelar hos domaren.
Jag har inte sett matchen, men tycker att diskussionen är intressant. För båda parter har sannolikt rätt.

Men först lite om den positiva Martaeffekten. Hennes sex matcher har lockat 13721 åskådare. Det innebär 44,5 procent av den totala publiksiffran i damallsvenskan – inför dagens två matcher.
Marta är alltså ovärderlig för serien.
Och även om hon inte har varit bäst så har hon varit väldigt bra. Hon har gjort tre mål och fyra målpass. Och sju poäng är en siffra som ingen annan OS-aktuell spelare i serien slår.

Men Marta är inte bara publikens favorit. Hon är också spelaren som motståndarna gör allt för att stoppa. Så är det i år, och så var det tidigare när hon spelade i allsvenskan.
Som vid den här händelsen från 2008, då Marta helt riktigt fick rött kort för att hon sparkade Malmös Emma Wilhelmsson i magen.

Den situationen är ganska talande. Motståndarna vet att Marta har ett hett temperament och är beredda att ta ett gäng frisparkar, och ett eller kanske ett par gula kort, för att få henne ur balans.
Det gäller att provocera snyggt, som i klippet med utvisningen, där Wilhelmsson provokativt låser medvetet fast Marta.

Jag försvarar inte på något sätt vredesutbrott mot domare eller sparkar och slag. Men jag inser att det inte är helt lätt att heta Marta.

Jag såg ifjol hur Malmös rutinerade garde bar sig åt för att få stopp på Dalsjöfors uppkäftiga talang Mimmi Löfwenius. Malmöspelarnas åtgärdsprogram innehöll inga klappar på kinden, utan trashtalk och stenhårda satsningar på, och ibland även en bra bit över, gränsen till vad som är tillåtet.
Den typen av behandling får Marta utstå i varenda match. Det är klart att hon ibland kan tappa fattningen.

Sedan har säkert AIK också rätt i sin synpunkt. För vad än alla domare hävdar så har namnkunniga spelare fördelar. Marta kan garanterat gnälla ganska mycket mer på domslut utan att bli varnad än vad exempelvis nykomlingar som Sandra Adolfsson eller Josefine Mårtensson skulle komma undan med.
Och rutinerade, svenska landslagsstjärnor klarar sig mycket oftare från kort efter tuffa tacklingar än vad debuterande ungdomar, eller nya, utländska spelare gör.
Och det är ju inte heller rätt.

Jaja. Det var lite tankar kring Marta och domare. Det lär bli läge att återkomma till det här ämnet framöver.

* Apropå Marta och Tyresö är här ett klipp som visar deras segermål från igår.
Personligen tycker jag nog att de borde stått över dansen efter ett självmål av det slaget.

* I våras gnällde jag på en mängd klubbhemsidor för att de saknade viktiga saker som fakta och referat. Under säsongen har det blivit mycket bättre, och flera klubbar erbjuder till exempel webb-tv-intervjuer inför matcherna.
Umeå IK tillhör de klubbarna. Egentligen är det ju jättebra. Men titta på den här intervjun med Tuija Hyyrynen.
Hör någon vad hon säger?
Jag gör det inte. Hela mitt fokus riktas omgående på miljön där intervjun är inspelad. Vad är det egentligen för studio UIK har? Ett kök? Ett tvättrum?

* I Italien tog svensklaget Bardolino Verona igår ett stort steg mot höstens Champions League. Man besegrade Brescia med klara 4–0 efter att ha gjort ett par riktigt fina mål.
Men då Tavagnacco överraskande slog klara mästarinnorna Sassari Torres måste Bardolino även vinna sista matchen, borta mot Como för att säkra andraplatsen.
Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen. Se höjdpunkter från matchen här.

* Jag hyllade ju gårdagens tyska cupfinal mellan Frankfurt och Bayern München i förra inlägget. Här är höjdpunkter från fotbollsfesten. Se, och njut av den fantastiska lyckan i Münchens lag. Det är känslor som inte kan ge annat än underbara vibbar.

Marta är större än det svenska landslaget

Igår körde jag lite siffror. Här kommer några till: 318, 847, 110 000 och 85 000.

Göteborgs match i kväll sågs av svaga 318 åskådare på Valhalla. Det gör att snittet i premiäromgången blev 847 – vilket är sämre än jag hade väntat mig.
Men det lär säkert höjas rejält efter nästa omgång. Då har ju nämligen både Piteå och Vittsjö hemmapremiärer, och så lär det bli en folkfest på Folkungavallen när Linköping och Tyresö möts i ett grymt intressant favoritmöte.

110 000 är däremot en bra siffra. Enligt vad EFD:s generalsekreterare Linda Wijkström twittrat idag är det nämligen det antal personer som såg Tyresö–Örebro igår. Det är en högre tittarsiffra än vad någon damallsvensk match hade ifjol. Kul.

Det är också en indikation på vilket marknadsvärde Marta har. Jag har tidigare skrivit om att Martas varumärke är starkare än både damallsvenskans och damfotbollens.

För har jag läst rätt på MMS tittarmätningar hade landskampen Sverige–Kanada den 31 mars 85 000 tittare. Att Marta lockar fler svenska tittare än vårt eget landslag är något för förbundet att fundera över i marknadsföringen inför hemma-EM nästa år.
Där kan de inte åka snålskjuts på Marta – för Brasilien kommer ju inte att vara med…

* När vi ändå snackar marknadsföring så har jag svårt att förstå varför LdB FC Malmö presenterade sina nya matchställ i kväll.
Det kanske finns någon smart taktik som jag missat bakom det här, men i min värld är det en grym marknadsföringsmiss. Malmö har ju redan spelat fyra tävlingsmatcher i år, och gjort ett gäng fotojobb inför damallsvenskan. Alla i fjolårets matchställ.
Kan verkligen sponsorerna uppskatta det?

Hur dräkterna ser ut? Här är en bild från Emma Wilhelmsson:s twitter där Malin Levenstad och Therese Sjögran poserar i det nya LdB-stället.

Jag såg att dräkterna kritiserades av en del bedömare på twitter. Och visst, jag gillade de gamla bättre. Men samtidigt tycker jag om att många av de damallsvenska klubbarna vågar ta ut svängarna när det gäller matchdräkter.
I allmänhet tycker jag att damallsvenskan utklassar herrarnas dito när vi snackar kläder.

Underkänd – men extrainkallad till landslaget

Jag har båda kvällstidningarnas fotbollsbilagor liggande framför mig på vardagsrumsbordet. Jag har inte hunnit läsa någon av dem på något mer koncentrerat sätt, utan har mest bläddrat igenom dem.
Under genombläddringen har jag dock noterat att Aftonbladet ägnar damallsvenskan elva sidor, medan Expressen bara har sex.

Och som professionell felsökare upptäckte jag direkt att Expressen fått in en porträttbild på Christen Press, där de skriver om Ingrid Wells. Och att Vittsjös skyttedrottning Sofie Andersson kallas Sofia Andersson.

Fast tyvärr är de felen lätta att nonchalera när man jämför med hur det ser ut i Aftonbladets bilaga. Där är det förstås betygsättningen av alla spelare som först har fångat min uppmärksamhet.
Den spontana känslan när jag såg uppslaget var förstås väldigt positiv. För en sådan genomgång är ju bra för damfotbollen. Eller, hade varit bra – om den hade varit utförd av experter.
Men det är den inte. Tvärtom.

Nu skall jag direkt erkänna att jag själv också skulle vara chanslös på att sätta rättvisa betyg på samtliga damallsvenskan spelare. Chanslös. För det behövs personer, som ser alla lag väldigt ofta för att göra en rättvis bedömning av hela trupperna.

Nu håller bedömningen verkligen inte den landslagsklass som betyget fem skall vara värt.
För enligt Aftonbladet håller exempelvis inte Nilla Fischer (en fyra i betyg), Lisa Dahlkvist (fyra), Marie Hammarström (trea), Charlotte Rohlin (fyra) eller Stina Segerström (trea) landslagsklass. Det gör inte heller en av världens bästa spelare – Ramona Bachmann (fyra).

Fast det där är ändå inte de värsta övertrampen. Mer om det nedan.
Först är här betygsskalan som den är förklarad i bilagan:
5 – Landslagsklass
4 – Mycket bra allsvensk klass
3 – Bra allsvensk klass
2 – Godkänd
1 – Underkänd eller oprövad

Jag antar att det är samma skala som gäller för herrarnas allsvenska i bilagan. Problemet är att damallsvenskan ligger på en väldigt mycket högre nivå än herrarnas. Det vimlar av internationella stjärnor, och landslagsspelare i damernas serie. Det kan man knappast säga om herrarnas allsvenska – som jag dock trots det också tycker om.

När jag ifjol inför seriestart gjorde en jämförelse för BT noterade jag att spelarna i herrarnas allsvenska tillsammans hade gjort 921 kamper. Vilket innebär 57 per lag.
I damernas allsvenska var samma siffra 2687 landskamper, motsvarande 224 per lag. Och medan herrarnas kamper i väldigt stor utsträckning handlade om matcher från landslagets årliga januariturné så innehöll damallsvenskan spelare från många av världens allra bästa landslag.

I år är damallsvenskan ännu bättre, och ännu mer välmeriterad. Men enligt Aftonbladet är det bara fem spelare som faktiskt håller landslagsklass, nämligen: Therese Sjögran, Caroline Seger, Vero Boquete, Marta och Manon Melis.

Vilka är då de sämsta betygen?
* Idag får man nog säga att allra sämst är ettan på Marina Pettersson Engström i Kif Örebro. Hon fick nämligen under dagen en landslagsplats till lördagens Kanadamatch sedan Annica Svensson tvingats lämna återbud.
Pettersson Engström spelade från start mot just Kanada i Phoenix, Arizona den 22 november i fjol. Sannolikt gjorde hon en genomusel insats, eftersom hon anses hålla underkänd allsvensk kvalitet. För oprövad kan man väl inte anses vara om man är med i landslaget, och har över 100 allsvenska matcher på meritlistan?

* En annan kandidat till allra sämsta betyg är ettan på LdB FC Malmös långtidsskadade, 49-faldiga danska landslagsspelare Christina Öyangen Örntoft.

Och här är några fler högst udda betyg:
* 2 på Christen Press, årets nykomling i WPS 2011.
* 1 på Tilda Heimersson, Linköpingstalangen var aktuell för A-landslaget innan hon skadade sig i fjol.
* 2 på Mariann Gajhede Knudsen – som gjort över 60 A-landskamper för Danmark.
* 1 på Emma Wilhelmsson, som gjort 33 matcher från start under de två guldsäsongerna i Malmö.
* 2 på Faith Ikidi, OS- och VM-spelare för Nigeria som sannolikt platsat i alla damallsvenska backlinjer.

Listan kunde ha gjorts så väldigt mycket längre, men det tjänar inget till. Jag antar att budskapet redan har nått fram. Eller?