Öqvist blir en hit i Kristianstad

Josefine Öqvist är klar för Kristianstad. Allt talar för att det är en kanonvärvning.

Jag stötte på ”Jossan” under VM 2011, och upptäckte snabbt att det är en spelare som det inte går att tycka illa om. Snabb, målfarlig och en underbar personlighet. En profil på alla sätt.

Som sagt, en kanonvärvning.

Därmed har Kristianstad Öqvist och Margret Lara Vidarsdottir som forwards, och får kanske utrymme att matcha Susanne Moberg som yttermittfältare, precis som Pia Sundhage önskar med tanke på landslaget.

Precis som Malmö har Kristianstad numera en trupp med obalans. Det är klar övervikten av offensiva spelare.
Någon gång framöver tänkte jag grotta ner mig i det faktum att topplag inom damfotbollen vinner mer på att överbalansera laget offensivt än topplag inom herrfotbollen. Och att det är på gott och ont.
Men nu tänkte jag nöja mig med att konstatera att Kristianstad trots det sannolikt behöver komplettera truppen med tre–fyra högklassiga försvarsspelare för att kunna utmana om annat än max tredjeplatsen i serien.

Slutligen kastade jag ut några namn i luften härom dagen. Öqvist vet vi nu var hon hamnar, och Sofia Jakobsson har också kommit upp på agendan.

Dags att kasta ut några namn till i luften.

Ett högintressant är Sara Thunebro. Under hösten spelade hon enbart 92 minuter för Frankfurt i Frauen-Bundesliga, samt 90 minuter i andraligan. Hon kanske börjar känna att hon är i behov av miljöombyte.

Ett annat intressant namn är Julia Wahlberg. Skall Kungsbackatalangen bli kvar i nya ettan? Eller hamnar hon i en av Göteborgsklubbarna?

Min årskrönika över 2012

Fotbollsåret 2012 är slut. Det finns många sätt att sammanfatta det. Jag väljer modellen med korta rubriker för bloggens årskrönika. Hoppas det kan erbjuda en stunds nöje.

Här är årets…

Betyg på den svenska OS-truppen: Här är mina spelarbetyg, och här en mer allmänt hållen analys av landslagets insats i Storbritannien.

Bästa spelare: Christine Sinclair, som slog målrekord i OS, och förde Kanada till brons. Fast att hon varit bäst förstod inte juryn till Ballon d’Or

Damallsvenska All star-team: Något officiellt sådant finns inte. Men hade jag fått sätta ihop ett skulle det förstås ha tagit guld. Och det skulle ha sett ut så här, med uppställning 4-3-3: Thora Helgadottir – Meghan Klingenberg, Faith Ikidi, Linda Sembrant, Line Röddik Hansen – Sara Björk Gunnarsdottir, Veronica Boquete, Nilla Fischer – Ramona Bachmann, Anja Mittag, Marta.
Ersättare: Kristin Hammarström (målvakt), Sif Atladottir, Ifeoma Dieke, Anita Asante, Pernille Harder, Kosovare Asllani och Christen Press.

Drömlottning: Den fick vi. För Sveriges EM-lottning är så 100-procentigt perfekt att den nästan känns tillrättalagd. Röda mattan ligger utlagd mot finalen på Friends Arena.

Elände: Alla korsbandsskador. Ett tag gick nästan ett korsband av per omgång i damallsvenskan. Så vansinnigt tråkigt. Rohlin, Dieke, Lindahl, Sjögran och Sembrant blev några av de tunga namnen på årets tråkigaste skadelista. Internationellt kan vi lägga till exempelvis Krieger och Bajramaj.

Framtidsnamn: De hittar vi i F19-landslaget som vann EM-guld i somras. Flera av namnen Rubensson, Ilestedt, Hurtig, Wahlberg, Diaz, Nordin, Rolfö med fler kommer säkert snart att vara välkända även bland massorna.

Frisparkar: För dem stod den japanska talangen Yoko Tanaka, som satte två frisparkar i samma match i U20-VM. En med högerfoten, och en med vänstern. Gör om det om du kan…

Mimmi Löfwenius

Mimmi Löfwenius

Glädjefnatt: Det drabbades Mimmi Löfwenius av efter hennes mål och assist mot Italien med F19-landslaget. Det här underbara klippet kan man se hur många gånger som helst. För övrigt kvalar väl hennes mål dessutom in som ett av årets läckraste solomål?

Hemkomst: Pia Sundhage. Vad mer behöver sägas?

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Hjärnsläpp: Det stod Ramona Bachmann för när hon tog med hands två gånger i Umeå, och blev stor syndabock när Malmö tappade SM-guldet till Tyresö.

Jag intervjuar Alex Morgan

Jag intervjuar Alex Morgan

Internationella genombrott: Alex Morgan. Inledde säsongen på bänken i USA:s landslag. Avslutar den som USA:s skyttedrottning, poängdrottning i OS, samt finalist i Ballon d’Or.

Japanska reklamfilmer: Jaja, några av dem kanske är från i fjol. Men jag är väldigt svag för japansk reklam. Är du det också finns här länkar till ett smörgåsbord av damfotbollsrelaterade, kommersiella klipp…

Kanonstart: Sveriges inledning i OS-turneringen. Efter 25 minuter hade vi 3–0 mot Sydafrika, och allt såg väldigt bra ut. Tyvärr var kanske de 25 minuterna våra bästa i London.

Konkurs: Boråslaget Dalsjöfors Goif ledde söderettan i stor stil, och var på god väg mot damallsvenskan, när man gick i konkurs.

Konstigaste petning: Frankrikes förbundskapten Bruno Bini som plötsligt inte längre ville ha med en av världens allra bästa vänsterbackar, Sonia Bompastor, i sitt lag.

Kriser: De var ekonomiska, och visade sig i var och varannan klubb i damallsvenskan. Värst drabbade var Kif Örebro och LdB FC Malmö. Men även Piteå IF, Linköping, Umeå och ytterligare några klubbar hade det kämpigt med att hålla budgeten.

Sofia Lundgren

Lundgren sågade

Kritik 1: För den stod Sofia Lundgren, som talade ur hjärtat när hon sågade Thomas Dennerby för hans agerande i målvaktsfrågan.
Kritik 2: Pia Sundhage var skoningslös i sin kritik av de svenska insatserna i franska toppmötet PSG–Lyon. Både Lotta Schelin och Kosovare Asllani fick höra kännbara sanningar.

Kunskapsmiss: Den stod den nya förbundsbasen Karl-Erik Nilsson för, när han vid den damallsvenska upptaktsträffen inte visste skillnaden på Kronprinsessan Victorias och Susanne Erlandssons pokaler.

Kvotering: Den bjuder media på i slutet av varje år, då spelare som man knappt skrivit en artikel om under året plötsligt platsar på alla möjliga bästalistor. Allt för att kvotera in lite tjejer på listorna.

Hans Löfgren och Leif Edeborg

Hans Löfgren och Leif Edeborg

Lögn: Tyresö, som hela säsongen hävdade att ”Hans Löfgren har ingen funktion”, trots att han hela tiden hade en framträdande roll kring laget.

Mardrömsdebut: Stackars Tove Enblom fick chansen att vakta Djurgårdens mål borta mot Linköping. Då rasade lagets försvarsspel ihop fullständigt, och 17-åringen tvingades släppa in hela elva bollar.

Match: Den underbart svängiga OS-semifinalen USA–Kanada. I tuff konkurrens med finalen, USA–Japan.

Moraldiskussion 1: Den om huruvida Japans agerade i 0–0-mötet med Sydafrika i OS var inom ramarna för vad som är moraliskt tillåtet.
Moraldiskussion 2: Den i Japan om huruvida det var rimligt att landets mediokra herrlag fick flyga business class, medan de regerande världsmästarinnorna fick fortsätta längre bak i samma plan, och sätta sig i ekonomiklass.

Musikvideo: Gjordes väl av Olivia Schough? Eller var kanske USA:s lagvideo bättre? Eller någon av de andra klippen på den här länken?

Kosovare Asllani

Kosovare Asllani gjorde ett av årets mål

Mål 1: Kosovare Asllani, klackvolley i en träningsmatch mot Sundsvall i mars.
Mål 2: Yuki Ogimi, volley mot Arsenal.
Mål 3: Cristiana Girelli, trixar in 1–0 mot Lazio.
Mål 4: Patricia Hanebeck sätter bollen i krysset mot Duisburg. Det handlar alltså om hennes 2–0-mål, som kommer med 1,40 kvar av klippet. Fast 1–0-målet är rätt snyggt det också.

Mörkläggning: Svenska Fotbollförbundet som verkade anstränga sig för att damlandslaget skulle spela sina träningslandskamper så långt ifrån rampljuset som det bara gick. Först dröjde de 8,5 månader efter VM-bronset innan man visade upp laget på hemmaplan. Sedan undvek man att ge direktrapporter från de matcher som spelades, som här mot Norge i januari. Eller som här mot Kina i Algarve cup.

Yuki Nagasato

Yuki, när hon hette Nagasato

Namnbyte 1: Yuki Nagasato blev Yuki Ogimi.
Namnbyte 2: LdB FC Malmö blev FC Rosengård. Eller skall jag kanske snarare skriva att de snart blir FC Rosengård. Hur snart återstår att se…

Nedläggning: Den amerikanska proffsligan WPS, som lades ner i januari efter tre års verksamhet. I oktober stod det klart att det blir en ny liga i USA till nästa år, och för ett par veckor sedan meddelades namnet: NWSL.

Carli Lloyd trixar

Carli Lloyd

OS-hjältinna 1: Carli Lloyd. Avgjorde OS-finalen 2008. Gjorde det igen 2012.
OS-hjältinna 2: Hope Solo. Var inte normalt briljant under hela OS-turneringen. Men när det blev final, och det skulle avgöras. Då var hon makalös.

Promenadseger: Nya Zeeland, som hade en pinsamt enkel väg till OS. Medan världstvåan Tyskland misslyckades i de europeiska kvalet, så behövde The Football Ferns bara vinna ett dubbelmöte med korpgänget Papua Nya Guinea. Vad det blev? Jo, totalt 15–0, via 8–0 och 7–0. Pinsamt var ordet.

Publiksuccé 1: OS-turneringen som drog massorna till arenorna. Finalen sålde ut Wembley, det gjorde även en gruppmatch. Och i USA drog fotbollstjejerna störst tv-publik av alla under OS.
Publiksuccé 2: Champions League-finalen som lockade 50212 till Münchens olympiastadion. Läs mer om den här.
Publiktapp: Publiksnittet i damallsvenskan, som sjönk trots att Marta lockade storpublik vart hon än drog fram. Lägg till landslagets usla publiksiffror, och EM känns som en livsviktig vågdelare.

Ramaskri: Uppstod när Djurgårdens ordförande Anders Emanuelsson framförde synpunkter om storleken på boll och mål inom damfotbollen. Det tog inte många minuter förrän debatten var kvävd.

Rubriknamn: Bor man mindre än en timmes bilresa från Göteborg älskar man lätt rubrikvänliga namn som Bock, Fiser och Pulver. Eller varför inte Horan, Skoda, Testa, Christ, Wakt, Botten eller Husballe? Ja, det finns fler. I ett inlägg i somras frossade bloggen i namn som är som gjorda för ordvitsar.

Hope Solo

Skapar rubriker

Rubrikskapare: Här vinner Hope Solo i stor stil. Bland mycket annat noteras rubriker om dopning, girighet, ett omdiskuterat bröllop, en omtalad biografi – samt om en och annan hyfsad räddning…

Räddning 1: Hope Solo i OS-finalen. Hennes guldräddning på Mana Iwabuchi:s friläge i slutet av finalen ledde just till guld.
Räddning 2: Solo igen. Nu mot Kanada i juni. Inte lika viktig som den första, men väl så spektakulär.
Räddning 3: Sif Atladottir mot Tyresö. Isländskans fantastiska hemjobb och räddning när Marta rundat Lindahl är tveklöst årets räddning i damallsvenskan. Den kommer 1,50 in i klippet.

Skandal: Den som redan nämnde Hans Löfgren ställde till med i våras.

Skott 1: Emilie Haavi mot Wolfsburg.
Skott 2: Linda Hallin mot Djurgården.

Skräll: Vittsjö GIK. Motivering känns överflödig.

Smäll: Potsdamspelarna Stefanie Mirlach och Alex Singer gick båda kompromisslöst på samma boll i slutet av mötet med Frankfurt. Smällen som uppstod när de nickade ihop var inte att leka med. Här är lite info om följderna.

Marlene Sjöberg

Marlene Sjöberg

Straffskytt: Marlene Sjöberg som njöt till fullo när hon i Göteborgs favör avgjorde cupfinalen från straffpunkten.

Succévecka: Veronica Boquete:s i oktober med EM-kvaldrama med lyckligt slut samt en mirakulös återkomst in i kampen om SM-guldet. Och utökar vi succéperioden till tio dagar så inrymmer den även själva guldet…

Tyresö jublar över Martas 1-1-mål

Tyresö jublar

Svenska mästarinnor: Tyresö FF förstås, som ju spurtade förbi LdB FC Malmö på den damallsvenska upploppsrakan. Men svenska spelare blev mästarinnor i andra nationer också. Sofia Jakobsson blev rysk mästarinna, Lotta Schelin fransk, Antonia Göransson tysk och Rebecca Johnson isländsk.

Sofie Andersson

Sofie Andersson på språng mot nya mål

Svit 1: Lyon, som inte förlorade en enda tävlingsmatch på hela året. Och som totalt nu står på fler än 100 matcher i rad utan förlust under ordinarie tid.
Svit 2: Sofie Andersson, som gjorde mål i 20 seriematcher i rad.

Sämsta försvar: Vitryska Molodechno, som slutade på målskillnaden 7–271 efter 27 omgångar i vitryska Premier League. De fyra största förlusterna var på 18–0, 19–0, 21–0 och 22–0. Kul att vara målvakt i det gänget…

Sämsta speaker: Han i Halmstad som skötte snacket under Volvo Winners Cup i somras. Han hade jätteproblem med båda japanska och amerikanska uttal. Så oproffsigt hoppas jag verkligen inte att speakerjobbet kommer att skötas i sommarens EM-slutspel.

Tränarkaruseller: Här vann Linköping knappt, men klart före Tyresö. TFF inledde säsongen med Stefan Fredriksson, som hoppade av, och ersattes av Leif Edeborg innan man avslutade med Tony Gustavsson.
Hos LFC var det snurrigare ändå. De började med kommandot Denise Reddy/Christian Andersson, bytte till Jörgen Petersson, som lämnade, och ersattes av Andersson, som i sin tur avslutade som assistent till årets sista huvudtränare, Martin Sjögren. Visst var väl det en riktig karusell…

Caroline Seger intervjuas

Caroline Seger uttalar sig

Utspel: Det gjordes av Caroline Seger, som knappt hann gå av planen efter förlusten i OS-kvartsfinalen förrän hon krävde Thomas Dennerby:s avgång.

Utlänningar i damallsvenskan: 69 stycken blev det till slut, och de lyfte definitivt seriens kvalitet flera snäpp i positiv riktning. Bland annat var åtta av de tio spelare som gjorde flest mål utländska – bland annat tre i topp: Anja Mittag, Christen Press och Manon Melis.

VM-avancemang: Alla länder som kan spela fotboll i Nordamerika, Asien och Oceanien blev i praktiken VM-klara i början av juni när Fifa meddelade fördelningen av VM-platser till Kanada 2015.

Marta Viera da Silva

Marta Viera da Silva

Värvning: Den av Marta förstås. Viktig, inte minst för intresset kring damfotbollen. Men även för Tyresö på vägen mot klubbens första SM-guld.

Världslag: Något officiellt sådant utses inte när det inte är VM-år. Men här är mitt lag, uppställt enligt 4-3-3. Och jag har byggt ett lag som jag tror skulle kunna fungera, och alltså inte bara satt upp de elva bästa spelarna: Hope Solo – Yukari Kinga, Wendie Renard, Christie Rampone, Stephanie Houghton – Camille Abily, Viola Odebrecht, Aya Miyama – Elodie Thomis, Christine Sinclair, Alex Morgan.
Ersättare: Miho Fukumoto (mv), Azusa Iwashimizu, Sonia Bompastor, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Marta, Yuki Ogimi, Celia Okoyino da Mbabi och Abby Wambach.

Återuppståndelse: Damfotboll.com, som lades ner i februari, men väcktes till liv igen i början av april.

Har jag missat något viktigt? Lägg gärna till den egen rubrik.

Vilken gulddag för svenska idrottstjejejer

JVM-guld i handboll. JEM-guld i golf. JVM-guld i stavhopp. Och för en stund sedan som grädde på moset, JEM-guld i fotboll.

På några timmar i dag har vi upplevt ett makalöst guldregn över svenska damjuniorer. Ett guldregn som överträffar allt annat svenska juniortjejer presterat någonsin.

F19-landslaget i fotboll gjorde en taktiskt stabil insats i EM-finalen mot Spanien. Det var tekniska och passningsskickliga spanjorskor mot fysiskt starka svenskor. Spanien hade mycket boll, men kom sällan till farliga avslut mot ett disciplinerat Sverige.

Det var ganska darrigt målvaktsspel från båda håll. Men som tur var så var det en tavla från Spaniens målvakt som fällde avgörandet, och inte en från Sveriges.

Det var ju när Dolores Gallardo tappade Elin Rubensson:s inspel 18 minuter in i förlängningen som AIK:s tekniker Malin Diaz smällde in det svenska guldmålet.

En stund senare var historia skriven. Sverige har återigen Europas bästa damjuniorer.

Skall man vara kritisk hade jag gärna sett att vi hade haft fler bolltrygga, passningssäkra spelare i laget. Spelare som kan kontrollera tempot i en match. Men man kan inte få allt. Vi fick ett EM-guld, vilket ju är fantastiskt bra i sig. Och det finns som jag tidigare skrivit ganska många spelare med A-landslagspotential i laget. Vilket ju i längden är ännu bättre.

Jag har noterat att det i omgångar här och var har gnällts på att antalet utlänningar i damallsvenskan skulle vara för högt. Det tycker inte jag. Tvårtom tror jag faktiskt att vi har just utlänningarna att tacka för det här guldet. För med alla utländska stjärnor har nivån på damallsvenskan höjts.

Följden har blivit att i princip samtliga spelare i F19-landslaget under året har spelat en mängd matcher på hög internationell nivå. När det gäller tempo och publik inramning har alla svenskor spelat svårare matcher än en JEM-final. Där hade vi fördel mot spanjorskorna.

Slutligen. Här är alla de 18 nyblivna Europamästarinnorna:

Målvakter:
Jessica Höglander och Lina Ringshamre.

Backar:
Amanda Ilestedt, Jennie Nordin, Magdalena Ericsson, Hanna Glas, Alice Nilsson och Saga Fredriksson.

Mittfältare:
Lina Hurtig, Fridolina Rolfö, Petra Andersson, Therese Boström, Malin Diaz, Jonna Andersson och Julia Wahlberg.

Forwards:
Elin Rubensson, Pauline Hammarlund och Mimmi Löfwenius.

Tänk om 93 är lika bra som 77

Innan fokus till 100 procent läggs på OS skall det avgöras en EM-final för F19 i kväll. Matchen Sverige–Spanien direktsänds 20.00 på Eurosport 2, och går ju förstås inte att missa.

Som förmatch spelar Kanada och Nya Zeeland en av många träningslandskamper inför OS. Den matchen sänds i samma kanal, fast med starttiden 16.00.
Den är förstås också intressant då Kanada spelar i Sveriges grupp. Och att vi kan mötas i en direkt avgörande match om en slutspelsplats i sista gruppspelsomgången den 31 juli.

Tillbaka till F19-EM. I kväll har Sveriges landslag med spelare födda 1993 eller senare chansen att bli första svenska fotbollslandslag någonsin att vinna en EM-final.

Ja, jag vet att damerna vann EM 1984. Och ja, jag vet att F19-landslaget tog EM-guld på hemmaplan 1999.
Men. Inget av de mästerskapen avgjordes i en enda EM-final. 1984 var det hemma- och bortamöten som gällde. Och F19-EM 1999 var ett gruppspel, där Sverige vann guldet eftersom Italien tappade poäng mot Tyskland i sista omgången.

Den enda rena EM-final ett svenskt flicklandslag har spelat var när F19-landslaget mötte England 2009. Då föll vi med 2–0. Bättre lycka i kväll?

Svensk damfotbolls finalfacit är för övrigt ganska dåligt. På A-nivå har vi förlorat tre EM-finaler; en gång mot Norge (1–2, 1987), och två mot Tyskland (2–3, 1995 och 0–1, 2001). Dessutom har vi som bekant förlorat en VM-final, 1–2 mot Tyskland 2003.

Hur viktigt är då ett EM-guld på F19-nivå?

Ja, egentligen är det ju inte jätteviktigt. Att vi är i final visar att vi har bra återväxt, vilket är positivt. Men från 1999 års EM-vinnande F19-lag fick vi egentligen inte fram en enda A-landslagsspelare.
Och det är ju för att fostra och förbereda spelare för A-landslaget som vi har våra flicklandslag.
Egentligen är det bättre att åka ur i EM-kvalets första omgång, och få fram en A-landslagsspelare, än att ta F19-guld utan starka profiler.

Alltså var 1999 års guld inte till stor nytta för svensk fotboll.

Vilka var de bärande spelarna i guldårgången med spelare födda 1980?
Jo, de hette bland annat Lina Call, Ida-Linn Mats, Helena Hasselberg och Marlene Sjöberg.
Den årgångens dåvarande storstjärna, Sunnanås Malin Gustafsson, var inte med i EM-laget. Hon var redan ordinarie i A-landslaget, och spelade istället stora VM i USA den sommaren. Och den 80:a som blivit bäst i efterhand, Charlotte Rohlin, platsade inte i F19-truppen.

Oavsett hur det går mot Spanien i kväll tror jag att vi på sikt kommer att få mycket nytta av årets finallag. För det känns som att det är en riktigt guldtrupp som är på plats i Turkiet.
Min gissning är att minst fem spelare kommer att bli stabila A-landslagsspelare inom några år. De jag i första hand tänker på är Amanda Ilestedt, Fridolina Rolfö, Lina Hurtig, Julia Wahlberg och Elin Rubensson.

Minst de två förstnämnda hoppas jag för övrigt finns med redan i nästa års A-trupp till hemma-EM.

Vilka årgångar har då varit våra bästa genom tiderna?

Jag gjorde faktiskt en genomgång av tidigare F19-EM häromdagen. Det första mästerskapet spelades så sent som 1998, vilket gör att det är 15:e finalen i kväll.

Semifinallaget 2003 var starkt. I det fanns aktuella OS-spelare som Nilla Fischer, Johanna Almgren och Caroline Seger. Finallaget 2009 hade Antonia Göransson och Sofia Jakobsson som lysande stjärnor.

Men Sveriges allra mest gyllene årgång fick aldrig chansen att ta EM-guld – vilket den borde ha gjort, om den fått chansen.

Vilken årgång tänker jag på då?
Jo, den med spelare födda 1977. I den makalösa kullen fanns ju elva blivande mästerskapsspelare i Caroline Jönsson, Ulla-Karin Rönnlund, Hanna Marklund, Sara Call, Frida Östberg, Anna Sjöström, Tina Nordlund, Linda Fagerström, Minna Heponiemi, Therese Sjögran och Victoria Svensson. Dessutom var Karolina Westberg och Salina Olsson 78:or och kvartetten Hanna Ljungberg, Sara Larsson, Sara Thunebro och Therese Lundin 79:or.

Får vi en lika fantastisk utdelning på 93:orna som på 77:orna – då är svensk damfotbolls framtid väldigt ljus.

Lina Hurtig – ett namn att lägga på minnet

Som jag skrivit kikade jag på tv-sändningen från F17-landslagets EM-kvalkamp mot Danmark tidigare idag.
Jag hade inte sett Lina Hurtig i aktion tidigare. Nu har jag det, och det behövdes inte många minuter för att förstå att hon är en blivande landslagsspelare.

Hon fullständigt ägde planen. Varenda duell hon gick in i kom hon segrande ur. Kreativ, bollsäker och duktig i närkamperna. Ja, där har Umeå en diamant, som de förhoppningsvis kan slipa till yttersta världsklass.

Matchen blev för övrigt 0–0, och det skall Sverige vara gladast för. Danskorna hade nämligen fler klara målchanser. Den svenska backlinjen var oorganiserad, och arbetsfördelningen där kändes ibland högst oklar. Dessutom låg den ofta väldigt lågt, vilket skapade en stor yta bakom det svenska mittfältet.
Det kan i och för sig även beror på att mittfältarna tog för dåligt defensivt ansvar. Men vilket av skälen det var är svårt att se på tv.

Svenskorna var däremot duktiga offensivt, och hade också en handfull chanser som kunde resulterat i mål. Den svenska chansen att göra Schweiz, Frankrike och Tyskland sällskap i EM-slutspelet lever i högsta grad efter krysset.
Vinner Sverige på tisdag mot avsågade Holland, och det med större siffror än vad danskorna gör mot Finland, så är slutspelsplatsen svensk.

Lina Hurtig är redan nämnd, och hyllad. Och henne ser vi redan i damallsvenskan i år. En annan spelare som spelar i allsvenskan senast 2013 är Tölös mittfältare Julia Wahlberg. Hon visade löpstyrka, teknik och kreativitet. Helt klart intressant.
Även Kif Örebros forward Linda Hallin visade klass, även om jag kanske hade hoppats ännu mer från hennes fötter.

* Just Kif Örebro hade väl de flesta väntat sig mer av i allsvenskan. Premiärens 0–7 kom man undan eftersom det var mot Tyresö – som ju är världsbra. Men dagens 0–6 mot Göteborg måste det vara jobbigare att vara Örebrospelare.
2–15 på fyra omgångar är ju pinsamt för ett lag med ambitioner att sluta på den övre halvan.
Mina tips tidigare var däremot inte pinsamma. Tvärtom var de rätt bra. Att Göteborg och Kristianstad skulle vinna var väl kanske inte så svårfunnet. Men jag är nöjd med att pricka in både Christen Press och Kosovare Asllani som målskyttar – även om det var Press som gjorde två.

* I Frankrike gjorde Lotta Schelin ett av målen när Lyon bara vann sin cupsemifinal mot Arras med 8–0. Jag skriver bara eftersom jag anade att det skulle kunna bli tvåsiffrigt mot division II-laget. Japanskan Ami Otaki hade en bra dag, och gjorde tre av Lyons mål.
På tisdag avgörs det om Lyon får möta PSG eller Montpellier i finalen den 13 maj. Den spelas alltså bara fyra dagar innan Champions Leaguefinalen.

* I Italien vann svensklaget Bardolino Verona med 1–0 borta mot Venezia. Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen, och den först nämnda höll således nollan.
Övriga topplag vann också, vilket gör att läget i jakten på andraplatsen är oförändrat. Sassari Torres har i praktiken vunnit serien, då man leder med sju poäng med tre omgångar kvar att spela. Idag vann man med 8–0 mot AC Milan, och seriens skyttedrottning Patrizia Panico gjorde fyra av målen.

* Fyra mål gjorde även Sandvikens Melissa Bjånesöy när hennes lag vann med 5–1 mot Kattem i norska Toppserien. Bjånesöy ligger tvåa i skytteligan med fem fullträffar. Leder på sex mål gör Cecilie Pedersen, som gjorde två mål idag när hennes Lilleström vann med 4–1 borta mot Fart.
Osloderbyt mellan Röa och Stabaek slutade mållöst.
Lilleström är enda laget med full poäng efter tre omgångar. Stabaek, Arna-Björnar och Klepp står på sju poäng. Regerande mästarinnorna från Röa återfinns på plats åtta med två poäng.