Fantastisk publiksiffra på San Mames

Jag hade påbörjat ett inlägg om publiksiffror, hejaklackar och publikservice tidigare i dag. Men jag känner att jag nog får hålla på det några dagar.

Det får räcka med att dra igång en debatt om dagen…

Däremot är det läge för en liten genomgång av helgens internationella händelser, samt göra en koll på den damallsvenska omgång som ju faktiskt spelas i morgon och på torsdag.

I morgon tar Göteborg emot Umeå. Då skall GFC försöka visa att den fina insatsen mot Tyresö senast inte var någon tillfällighet. Och faktum är ju att om Göteborg skall ha minsta chans att blanda sig i ett guldrace så måste man vinna den här typen av hemmamatcher.

Intressant i morgon är också Linköping–Vittsjö, ett möte mellan två lag om inlett lite sisådär. Fast efter premiärsegern i Skellefteå har Vittsjö mött de tippade topplagen Tyresö och Kristianstad, samt överraskningen Kif Örebro. Matchen på Arena Linköping blir en spännande indikation av klassen på årets Vittsjölag.
Det är också en bra chans för hemmalaget att ta sin första seger – både för året, och på nya hemmaarenan. Dessutom blir det spännande att se hur många av de 5361 åskådarna från i söndags som återvänder till den nybyggda EM-arenan när det kostar pengar.

Även morgondagens tredje match, Tyresö–Piteå, känns intressant. Eller, den hade känts intressant om inte Piteå varit så vansinnigt skadedrabbat. Läget på forwardssidan är så illa att man faktiskt har ringt och kollat om Jennifer Nobis kan tänka sig att göra comeback.
Med tanke på det, och på att Piteå ju faktiskt föll med hela 3–0 mot Mallbacken i helgen, så bör det bli en ganska klar hemmaseger här, trots allt.

Omgångens allra mest intressanta match spelas på torsdag 15.00, och tv-sänds av Tv4sport. Det handlar om toppmötet Kif Örebro–LdB FC Malmö. Det skall bli väldigt kul att få se hur Örebro står sig mot Malmö.

På torsdagskvällen är det sedan Kristianstad–Jitex och nykomlingsmötet Sunnanå–Mallbacken. I Kristianstad blir det förstås fokus på om Josefine Öqvist kan följa upp sina två mål från i helgen med ytterligare någon fullträff. Och om Hedvig Lindahl kan hålla sin första nolla för säsongen.

I nykomlingsmötet känns det som att det är upp till bevis för Sunnanå. Många experter höjde laget inför seriestart, och gav dem bättre odds att klara sig kvar än Kif Örebro. Nu måste Sunnanå visa vad det var som gjorde att de tippades på fast mark.

Jag har inte sett någon Sunnanåmatch. Men om det här klippet från lördagens förlust på Lindevi är talande för lagets kvalitet så behövs det ingen längre analys av varför Skelleftelaget ligger sist i tabellen.
Visst påverkas man säkerligen klart negativt av att ordinarie målvakten Sussie Nilsson är skadad. Men det finns gränser för hur dåligt man får uppträda.

Man får gå flera divisioner neråt för att ha råd med ett så svagt spel på egen planhalva som Sunnanå visar upp i klippet. Bland annat är Carina Holmberg:s insats vid Fridolina Rolfö:s 4–1-mål oceaner från landslagsklass.

Apropå inget så är Sunnanås sista mål (Erika Nilsson Vaara) ett talande exempel på varför jag förordar mindre mål i damfotbollen. Det är nämligen ett skott som inte går in för att det är extremt bra – utan mest för att det är högt.

Innan jag lämnar damallsvenskan konstaterar jag att skytteligan toppas av Jodie Taylor på fyra mål. På den noteringen borde även Christen Press ligga. Men hon har fortfarande varken fått tillgodoräkna sig mål eller assist vid Tyresös 1–0-mål mot Linköping.
Som jag tidigare konstaterat finns ju tv-bevis för att amerikanskan skall bokföras som målskytt. Men skulle man ändå stå fast vid att bollen inte var över linjen i förstaläget måste hon ju i stället bokföras för ett assist.

* Så en liten koll på diverse händelser utanför Sveriges gränser. Med lite hjälp har jag funnit att Linköpings fina publiksiffra bara hamnade på bronsplats om man räknar in alla förra veckans damfotbollsmatcher i världen.

Flest åskådare hade utan konkurrens den rena guldfinalen i den spanska ligan mellan Athletic Bilbao och Barcelona. Min bloggkollega Spelare12 hade en uppgift om att fantastiska 28 000 åskådare hade sökt sig till San Mames.

Enligt Barcelonas officiella hemsida var det dock ”bara” lika fantastiska 25 000. Det är förstås en otroligt bra siffra för damfotbollen vilket som.

det här klippet kan man se alla matchens tre mål, samt att det är hysteriskt mycket folk på läktarna. Jag har försökt räkna publiken några gånger, men hamnar på 25 000 varannan gång, och på 28 000 varannan…

Skämt åsido. Barca var tabelltvåa inför matchen, och var tvunget att vinna. Det gjorde man också, med 2–1. Utöver sitt försvarade ligaguld lägger Barca därmed också beslag på Spaniens enda plats i höstens Champions League.

* Apropå matcher på stora arenor så spelar Louise Fors och hennes Liverpool just nu på Emirates mot Arsenal. Där är det dock bara 2017 åskådare.

Liverpool leder för övrigt sensationell med hela 4–0 mitt i den andra halvleken – och Fors har gjort det fjärde målet, och dessutom spelat fram till ett. Portugisiska Amanda da Costa gjorde de två första, och Natasha Dowie det tredje.

Jag har inga bilder från dagens match ännu. Men Liverpool kan man se på det här klippet från helgens 1–0-seger mot Lincoln i WSL cup. Där noteras att Fors inte slår varken frisparkar eller hörnor i laget. Det tyckte jag var lite oväntat.

Även Sofia Jakobsson spelade WSL cup – som även kallas Continental cup – i helgen. Hon blev målskytt när Chelsea föll med 2–1 mot Everton. Ett klipp med Jakobssons mål hittar du här.

* Slutligen konstateras från Frankrike att Camille Abily var tvåmålsskytt i Lyons 6–0-seger från i söndags. Det innebär att Abily bara är två mål bakom Lotta Schelin i skytteligan när två omgångar återstår att spela.
Det lär vara mellan de båda slutsegern står. För bakom Schelin (22 mål) och Abily (20) kommer sedan klubbkamraten Laetitia Tonazzi samt Montpelliers Hoda Lattaf, båda på 17.

Tillagt i efterhand: Liverpool vann borta mot Arsenal med förkrossande 4–0. Det var förstås en megaskräll. Arsenal gick ju genom ligan utan förlust i fjol. I år förlorar de alltså redan i sin första WSL-match. Här är en Instagrambild som Louise Fors lade upp efter matchen.

Sparken fick fart på Frankfurt

Det har blivit hög tid att sammanfatta helgens fotboll. Själv såg jag alltså en match i nya division 1 live. Dessutom har jag via stream sett korta delar av tre av helgens NWSL-matcher, samt drygt häften av den tyska seriefinalen.

Låt oss börja i Tyskland. För det jag såg av toppmötet Frankfurt–Wolfsburg gav verkligen härliga vibbar. Det var nämligen en riktig kanonmatch. Framför allt imponerade Frankfurt. Jag kan inte minnas när jag såg dem så här bra senast.

Det är sällan som tränarbyten mitt i säsongen ger någon positiv effekt. Men Frankfurt verkar faktiskt ha lyckats med sitt andra tränarbyte för säsongen. De sparkade ju först Sven Kahlert i mitten av september. Då tog Philipp Dahm över, dock utan att få fart på den stjärnspäckade truppen.

Den 18 april fick även Dahm kicken. Då hade laget på kort tid först förlorat mot Freiburg och sedan spelat 1–1 borta mot bottenlaget Jena. De senaste elva dagarna har Sascha Glass lett FFC. Och framgångarna har varit omedelbara. På tre matcher har det blivit nio poäng. Och då har man stött på båda toppkonkurrenterna Potsdam och Wolfsburg.

Den som har ett par timmar över ägnar dem med fördel åt att se Frankfurt–Wolfsburg i sin helhet. Har man bara tid för ett kortare sammandrag av höjdpunkter så finns ett sådant här.

En av de 3240 åskådarna på arenan var det tyska fotbollsförbundets president Wolfgang Niersbach. I en halvtidsintervju berättade han att hans älsklingsspelare är Dzsenifer Marozsan. Hon visade flera gånger varför man skall beundra henne. Bland annat genom att slå den fina hörna som starka Kerstin Garefrekes nickade in till 1–0.

Även 2–0 föll på hörna. Den gången var det Melanie Behringer som levererade bollen, och Saskia Bartusiak som styrde in den.

Resultatet i seriefinalen var riktigt uselt för Antonia Göransson och Potsdam. De regerande mästarinnorna löper nu väldigt stor risk att missa höstens Champions League.
För att Potsdam skall kunna sno andraplatsen måste nu ett formstarkt Frankfurt tappa poäng antingen borta mot Bad Neunahr eller hemma mot Bayern München samtidigt som Potsdam tar full pott i sina tre avslutningsmatcher.

Och då har Potsdam kvar att möta Wolfsburg. Läget är alltså väldigt svårt för Göranssons gäng.

I helgen gjorde dock Potsdam sitt. De vann med 3–0 mot Leverkusen. För första gången på länge – och andra gången under säsongen – fick Göransson börja på bänken. Den svenska landslagsmittfältaren byttes dock in i halvtid.
Alla målen från helgens omgång i Frauen-Bundesliga finns att se på det här klippet.

* I damallsvenskan finns ju tyvärr inte möjligheten att få se en liknande målkavalkad som i Tyskland efter omgångarna. Det tycker jag som bekant är en riktigt stor brist.
Jag hörde dock i helgen att det framöver kanske skall kunna gå att se fler damallsvenska matcher via stream. Det vore ett stort steg i rätt riktning.

Annars kan man konstatera att tabellen redan efter tre omgångar börjar få de skikt som man kunde förutse på förhand. Tyresö, Malmö och Göteborg ligger bland de fyra topplagen. Och de båda nykomlingarna ligger på de två nedflyttningsplatserna efter att ha släppt in klart flest mål.

Det lag som verkligen vänt upp-och-ner på förhandstipsen är Kif Örebro. Närkingarna ligger tvåa efter en stark säsongsupptakt. Det hade väl ingen tippat?

På upptaktsträffen trodde ju fler än var tredje att Kif skulle följa med Mallbacken ner i elitettan. Själv hade jag dem åtminstone på fast mark – som tia.
Bloggkollega Anders Nilsson tippade Örebro som åtta. Han är den ende expert som jag sett varna för laget. Det visade sig vara en befogad varning.

I toppen av skytteligan står fyra spelare på tre mål vardera. Att Anja Mittag skulle ligga med är ingen skräll. Inte Jodie Taylor heller. Däremot är det både överraskande och kul att Örebros Tyresölån Helén Eke och Piteås Victoria Forsmark finns med i täten.

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

* I Frankrike var det cuphelg. Både Kosovare Asllani och Lotta Schelin blev målskyttar när deras respektive lag avancerade till semifinal.

Schelin spelade andra halvlek när Lyon vann med 6–0 borta mot division 2-laget Henin-Beaumont. Svenskan gjorde lagets fjärde mål.
Asllani gjorde båda målen när PSG vann borta mot Yzeure med 2–0.

Det är upplagt för ett svenskmöte i finalen. Semifinalerna, som avgörs den 12 maj, spelas nämligen så här: Montpellier–Lyon och Saint-Etienne–PSG.

Louise Fors

Louise Fors

* I England var det semifinaler i FA-cupen i helgen. Louis Fors hade ett målpass när hennes Liverpool åkte ut med 2–1 mot Arsenal. Arsenal möter Bristol Academy i finalen.

För Sofia Jakobsson och Chelsea var det match mot Doncaster i den andra cupen, WSL Cup – den som inledningsvis spelas i gruppform. Matchen slutade 1–1 sedan isländska Olina Vidarsdottir gjort Chelseas mål. Jag har varken hittat bilder eller info om speltid för Jakobsson.

Däremot möttes ju Doncaster och Chelsea även förra helgen. Då vann Chelsea med 4–0, och Jakobsson gjorde två mål. På det här klippet konstateras att svenskans båda mål gjordes från nära håll på förarbete från Eniola Aluko.

WSL skall för övrigt utökas till nästa år. Då blir det två divisioner, en etta med åtta lag och en tvåa med tio lag.
I veckan beslöts vilka klubbar som får chansen i respektive serie. Här är listan. Där konstateras att nämnda Doncaster Rovers Belles kommer att bli nedflyttade till WSL2 oavsett hur det går i år. Samt att nykomlingen Manchester City går rakt in i högsta serien.

Tillagt i efterhand: Bara minuter efter att jag publicerade det här inlägget kom det upp ett klipp från helgens cupmöte mellan Doncaster och Chelsea. Där noteras att Jakobsson spelade i båda halvlekarna, och att Vidarsdottirs mål kom på hörna. Se klippet här.

* I Italien föll svensklaget Verona – som inte längre verkar heta Bardolino – med 3–0 hemma mot Torres i helgen. Därmed säkrade Torres i praktiken ligasegern.

Tvåan Tavagnacco måste vinna den sista omgångens seriefinal med tio måls marginal för att passera. Det är förstås omöjligt.

Höjdpunkter från Verona–Torres finns på det här klippet. Skyttedrottningen Patrizia Panico:s 1–0-mål är ett litet konstnummer. Och Sandy Iannella:s 2–0 är ett riktigt läckert skott i krysset.

* Slutligen då till USA, där det nu totalt har spelats tio matcher i NWSL. Och kvaliteten på kamperna är högklassig. Jag satt i 45 minuter och zappade mellan tre olika matcher natten mot söndag – och det var riktigt bra spelmässig klass på alla tre.

Resultatmässigt fortsätter det att vara riktigt jämnt. Visst har man delat upp landslagsspelarna för att det skall bli jämnstark klass på lagen. Men att man skulle få ett så bra utfall som man fått kändes ändå inte troligt.

För hittills noteras fyra 1–1-matcher, fyra uddamålssegrar samt två 2–0-matcher. Alltså rakt igenom täta matcher. Precis som man vill ha det.

Siffror och mål i massor

Ett tag var matte mitt favoritämne. Kanske är det därför jag har ägnat ett och annat inlägg åt lekar med diverse olika siffror.

Jitex hade tydligen presenterat fina uträkningar för förbundet. För i dag fick den lila Mölndalsklubben klartecken för sin ekonomiska plan. Skönt för klubben. Och för damallsvenskan.

För hur hade det blivit om förbundet underkänt planen? Hade serien spelats vidare med elva lag då?

Så till andra siffror – publiksiffror. Jag har tagit upp sådana med jämna mellanrum den senaste tiden. Bland annat i det förra inlägget.

Här är några aktuella, och riktigt glädjande:
* 16479
* 8173
* 4569

Den högsta siffran gäller gårdagens ”derby” i NWSL mellan Portland Thorns och Seattle Reign. Jag kikade en stund på den matchen. Den vanns av Portland med 2–1 efter att Marian Dougherty och Alex Morgan gjort Portlands mål, och färgstarka walesiskan Jessica Fishlock reducerat. Bilder från matchen finns att se på det här klippet.

De två NWSL-matcher jag kikat på har haft högklassig spelkvalitet. Dessutom har flertalet av de sex spelade matcherna haft höga publiksiffror, och alla har haft jämna slutresultat.

NWSL har verkligen fått en riktig kanonstart. Den tredje publiksiffran här ovan är nämligen också från USA, och lördagens match mellan Washington Spirit och Western New York Flash. 4569 innebär utsålt. Matchen slutade för övrigt 1–1 efter sena mål på nick av australiska Samantha Kerr och på straff från kanadensiska Diana Matheson. Se höjdpunkter på det här klippet.

Efter sex matcher i ligan har samtliga matcher noterat fyrsiffriga publiksiffror. Här är listan: 16479, 6784, 4569, 2634, 2611 och 1255. Totalt 34322, vilket ger ett snitt på lysande 5722.

Tv-produktionerna är däremot varit mindre vassa. Jag orkade inte se mer än cirka 60 minuter av nattens derby. Dels för att streamen var jobbigt hackig. Men även för att producenten hade egenheten att sända repriser mitt under pågående spel. Riktigt irriterande.

* Det var ju tre publiksiffror här ovan. Den näst högsta kommer från Tyskland. Där hade nämligen Wolfsburg fina 8173 vid sin hemmamatch i semifinalen mot Arsenal i Champions League. Matchen slutade för övrigt 2–1, och höjdpunkter från den finns på den här länken. Målskyttar var för övrigt i tur och ordning Selina Wagner, Kim Little och Nadine Kessler. Den senare på egen straffretur.

Apropå Champions League så kunde förvånade Londonbor i går konstatera att arrangörerna av både herrarnas och damernas finaler tog med sig pokalerna på tunnelbanan i går förmiddag.
Här finns en bildFaye White och Graeme Le Saux i tunnelbanan med varsin pokal.

* Även i Japan noterar vi tre fyrsiffriga publiksiffror från helgens ligaspel, nämligen:
* 2908 på Inac Kobe Leonessa–Iga Kunoichi 1–0
* 2719 på Beleza–Okoyama 0–0
* 1572 på Vegalta Sendai–Albirex Niigata 1–0

Även om de fantastiska, femsiffriga åskådartalen från 2011 är borta håller Nadeshiko League ändå fortfarande uppe intresset på en okej nivå.

* I damallsvenskan har alltså publiksiffrorna däremot hittills varit ganska svaga. Snittet ligger på 696, men kommer förhoppningsvis att höjas efter kvällens match i Piteå och morgondagens derby i Lindome.

Jag har tidigare skrivit om att jag tror att elitettan kommer att bli svensk fotbolls dyraste serie. Och hittills ligger publiksiffrorna mellan 78 och 387, siffror som i högsta grad talar för att jag kan få rätt om att det kommer att kosta skjortan för klubbarna att spela i elitettan.

I mitt förra inlägg skrev jag om det bristfälliga intresset för Göteborg FC i Göteborg. Men klubben är inte ensam om att ha problem att locka publik i Göteborgsregionen.
I herrallsvenskan har Häcken haft 3064 och 2440 på sina två senaste matcher. Det är siffror som hade varit lysande i damallsvenskan, men som är riktigt svaga för ett tippat topplag i herrarnas högsta serie.
Att både GFC och Häcken har svårt att locka åskådare är säkert ett utslag av att det oftast tar en väldigt lång tid att bygga ett äkta engagemang. Framför allt i en storstadsregion där det finns många elitklubbar att välja mellan.

Äkta engagemang finns knappast för alla lag i NWSL ännu. Så frågan är på vilken nivå siffrorna kommer att hamna på där, när ligan har satt sig. Ännu så länge drar man fördel av nyhetens behag. Men gissningsvis kommer snittet att sjunka rätt rejält. Kanske slutar det på cirka 2000 åskådare?

I det här inlägget har jag länkat till en mängd olika matchbilder. Jag avslutar med ytterligare några länkar:

* Här är ett klipp från Juvisy–Olympique Lyonnais. På klippet kan du alltså se Lotta Schelin göra två mål.

* Här är ett klipp från PSG:s match i helgen. På klippet finns alltså fyra mål från Kosovare Asllani att beskåda.

* Här är ett klipp från Napoli–Verona 0–0 i den italienska ligan. På klippet gör Maria Karlsson både en fin räddning, varnas och har en bra målchans. Dessutom slår Napolis japanska Emi Yamamoto flera riktigt fina frisparkar.

* Slutligen är här en länk till ett klipp med alla mål från de första fyra matcherna av NWSL. Framför allt är målen från 1–1-matchen Chicago Red Stars–Seattle Reign av Christine Nairn (språngskalle) och Lori Chalupny (volley i nättaket) väl värda att se.

Schelin sköt Lyon mot ny final

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Eftersom vi inte har något svenskt lag kvar i Champions League har det passerat ganska obemärkt att semifinalerna drar i gång i helgen.

I kväll såg fina 21 923 åskådare Lotta Schelin skjuta Lyon till final även i årets turnering. För även om det återstår en retur så vänder aldrig Juvisy dagens 3–0-förlust till totalseger på hemmaplan. Aldrig.

Jag har jobbat i kväll. Och trots att jag hittade en stream i halvtid lyckades jag i princip bara se halvlekens två mål. De gjorde Wendie Renard på en stenhård nick och Schelin på ett behärskat friläge.

I första halvleken hade Schelin dessutom gjort 1–0. Vår svenska storstjärna blev alltså tvåmålsskytt.

Kul att Schelin producerar även när det drar ihop sig. Hon har ju ibland fått viss kritik för att inte vara de stora matchernas spelare.

Den stora frågan nu är vilket lag Lyon får möta i finalen på Stamford Bridge. I morgon 15.00 drabbar Arsenal och Wolfsburg samman i det första mötet lagen emellan. Och det dubbelmötet lär inte vara avgjort efter en match.

Faktum är att det känns nästan helt 50–50. Wolfsburg känns inte alls lika formstarkt som före jul, och Arsenal är ett starkt hemmalag.

Sanna Talonen

Sanna Talonen

* I damallsvenskan gick Kif Örebro på knock i premiären. 4–0 efter 10–3 i skott på mål säger det mesta om att Örebro är klart bättre än Mallbacken.
Sanna Talonen blev årets första damallsvenska målskytt. Och Sarah Michael gjorde två.

För Mallbacken var det en blytung återkomst till högsta serien med storstryk direkt mot ett av de lag som tippas i botten. Siffrorna är verkligen illavarslande. Samtidigt skall man komma ihåg att Vittsjö föll med 4–1 borta mot Umeå i fjolårets premiär. Så jag vill nog ge Mallbacken någon match till att visa att de håller i högsta serien.

* I elitettans allra första omgång någonsin gick det som jag förutspådde härom dagen. Det blev rakt igenom förluster för lagen från söder. Mina tre seriefavoriter Sirius, AIK och Hammarby vann. Däremot känns det som att Djurgården går ett riktigt tungt år till mötes. Förlust med hela 5–1 mot Kvarnsveden måste svida rejält.

Den första målskytten någonsin i serien blev för övrigt Sundsvalls Mona Fahlberg, som gjorde 1–0 i 24:e minuten av bortamötet med Öster.

* I natt startar NWSL i USA med Kansas City–Portland Thorns. Och i morgon drar WSL i gång med två matchen med svenskintresse. Både Sofia Jakobsson:s Chelsea och Louise Fors Liverpool har sina premiärer. Dessutom är det fyra matcher i Frauen-Bundesliga. DFB-tv direktsänder Freiburg–Frankfurt klockan 11.00. Den första damallsvenska match som tv-sänds i år är för övrigt Tyresö–Umeå på tisdag. Men innan dess spelas två intressanta matcher i morgon i form av Sunnanå–Vittsjö och Kristianstad–Piteå.

Femte guldet för Schelin

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Lyon vann dagens hängmatch i Frankrike med hela 7–0 borta mot Vendenhem. Därmed säkrade storlaget ligatiteln.

Lotta Schelin verkar inte ha spelat i dag, utan skall ha sparats till helgens semifinal i Champions League. En som var med var däremot Laetitia Tonazzi, som gjorde tre av målen.

Lyon har vunnit samtliga 19 matcher hittills i ligan, och då avståndet ner till PSG är tio poäng med tre matcher kvar att spela kan Lyon fira sin sjunde raka ligaseger – och elfte totalt. Här är en bild från Schelins twitter på firandet.

Det är alltså läge att skicka ett grattis till Schelin för hennes femte guld i Frankrike i dag.

* I Tyskland avgjordes sannolikt bottenstriden i dag. De båda nykomlingarna Gütersloh och Sindelfingen åkte på storförluster, och är nu avsågade.

Alexandra Popp gjorde hela fyra mål när Wolfsburg vann med 6–0 borta mot Sindelfingen. Därmed leder Wolfsburg ligan med sju poäng före Frankfurt och tio före Potsdam, som dock har en respektive två matcher färre spelade.

Gütersloh föll med 7–3 mot Duisburg, där Mandy Islacker blev tremålsskytt. I och med segern klarar sig sannolikt Duisburg kvar i Frauen-Bundesliga på sportslig grund. Frågan är om den konkurshotade klubben klarar ekonomin.

Islacker leder numera skytteligan på 15 mål, ett före Yuki Ogimi och Conny Pohlers, samt tre före nya fyran Popp.

* I Italien vann Torres den uppskjutna matchen borta mot Fortitudo med klara 7–0 efter tre mål av skyttedrottningen Patrizia Panico. Med fyra omgångar kvar att spela leder därmed Torres ligan med tre poäng före Tavagnacco.

Tuff påsksmäll för Göransson

Ojämna Bayern München ställde till med en påsksmäll i Frauen-Bundesliga. Hemma mot topplaget Turbine Potsdam gjorde Lena Lotzen båda målen när Bayern vann – och gav Wolfsburg riktigt guldläge.

För Antonia Göransson var det en dålig dag. Inte nog med att hon lämnade München som förlorare, hon blev även utbytt i mitten av den andra halvleken.

Jag såg den andra halvleken på DFB-tv, och kunde konstatera att München fick en drömstart på halvleken då Patricia Hanebeck efter bara 30 sekunder missade en rensning i eget straffområde, så att bollen via Alex Singer hamnade hos en helt fri Lena Lotzen.
Den tyska landslagsforwarden gjorde inget misstag. Och när hon även smällde in en vänster från distans till 2–0 i den 72:a minuten så avgjordes matchen helt. Höjdpunkter ser du här.

I och med dagens resultat leder nu Wolfsburg ligan med fyra poängs marginal till både Potsdam och Frankfurt. Det som gör att det trots allt kan bli en rafflande guldstrid är att ledarlaget har kvar båda huvudkonkurrenterna på bortaplan. Wolfsburg skall till Frankfurt den 28 april och till Potsdam den 5 maj.

* I Italien gjorde Maria Karlsson sitt tredje mål i årets ligaspel. Bardolino Verona fick dock bara 1–1 borta mot Mozzanica. Nu påverkar det inte jättemycket, då säsongen ju redan är körd sedan tidigare för Bardolino.
Trots att tvåan Tavagnacco också bara spelade 1–1, borta mot Napoli, så är Verona tolv poäng bakom Tavagnacco med fyra omgångar kvar – vilket innebär att Champions League knappt längre är teoretiskt möjligt.

* I Frankrike vann PSG med 3–0 mot Yzeure Allier efter mål av amerikanskorna Tobin Heath och Lindsey Horan samt av Sabrina Delannoy. Det innebär att Kosovare Asllani:s lag nu är fyra poäng bakom Lyon. Dock har serieledarna två matcher mindre spelade, och vinner man två av de fem sista matcherna är ligatiteln säkrad.
Den första av de två nödvändiga segrarna kan tas redan i morgon, då man ställs mot trean Montpellier på bortaplan.

* På svensk mark är måndagens supercupfinal mellan Tyresö och Göteborg helgens höjdpunkt. Då ställs Christen Press för första gången mot sin gamla klubb. Samma dag spelar även Piteå mot Umeå. I övrigt känns det lite som en mellanhelg på svensk mark.

Vad menar Sundhage egentligen?

Malmö och Göteborg föll med totalt 12–1 i fyra möten med Lyon och Juvisy i Champions League.

Efteråt började diskussionerna om vad som är fel i svensk damfotboll. På twitter har det redan bland annat diskuterat omläggning till höst/vår. Det känns inte som något bra förslag. I varje fall inte för att få bättre resultat i Champions League.

För Danmark som spelar höst/vår tvingas ändå ha tre månaders uppehåll från slutet av november till slutet av mars. Deras liga var inte heller i gång när de första Champions League-kvartsfinalerna spelades – de hade premiär förra helgen.

Tyskland som har kortare uppehåll än Danmark har i stället haft mängder med uppskjutna matcher i vinter, till följd av frusna planer.

En förutsättning för att vi ens skall ha en chans att kunna spela höst/vår måste vi ha uppvärmda konstgräsplaner på samtliga arenor.

Och vad skulle alla vintermatcher få för effekt på redan dåliga publiksiffror? Knappast någon positiv i alla fall.

En annan fråga som väckts är den om alla utländska spelare i serien. Det var Pia Sundhage som tog upp den till Sydsvenskan. Hon säger:

”Inget ont om Lotta Schelin, men jag har alltså henne och tre svenska försvarare att titta på när ett svenskt lag spelar i Champions League.”

Och:

”För fem–sex år sedan var det annorlunda i allsvenskan. Inte la svenska lag större delen av budgeten på utländska spelare då. När Umeå gjorde resultat och vann Champions League var det kanske med tre–fyra utländska spelare.”

Ni som följer den här bloggen vet att jag ser de internationella inslagen i damallsvenskan som något positivt. Senast skrev jag om det här.

Jag anser alltså att 60–70 utländska förstärkningar är en förutsättning för att vi skall kunna ha en slagkraftig damallsvenska. Sundhage nämner att det var bättre för fem–sex år sedan. Men var det verkligen det?

Jag gick ytterligare ett år tillbaka, till 2006. Då vann Umeå damallsvenskan utan förlust. På 22 omgångar vann vårt dåvarande storlag 21 matcher, och kryssade i en. Målskillnaden blev 74–11, och marginalen ner till tabelltvåan blev till slut förkrossande 21 poäng.

Under den damallsvenska säsongen använde Umeå sex utländska spelare, nämligen:

* Marta, Brasilien
* Elaine, Brasilien
* Lise Klaveness, Norge
* June Pedersen, Norge
* Sanna Valkonen, Finland
* Anne Mäkinen, Finland

Totalt får jag det till att 41 utländska spelare spelade i damallsvenskan 2006. Samtidigt noteras att samtliga de 32 spelare som gjorde A-landskamper för Sverige det året tillhörde svenska klubbar. Samma sak för samtliga de 30 U21-spelarna.

I nuläget innehåller damallsvenskan 66 utländska spelare. Å andra sidan har vi 15 utlandsproffs. Sedan dess är det alltså ett tiotal svenska spelare som ”förlorat” sin speltid.

Då 2006 minns jag att debatten i ganska stor utsträckning handlade om att minska ner antalet damallsvenska lag till åtta eller tio. Det var helt enkelt för stor skillnad mellan topp och botten.
Hade de förslagen gått igenom hade ännu färre svenska spelare fått speltid i damallsvenskan.

Och jag har svårt att se att det bara varit negativt för det svenska landslaget att spelare som Lotta Schelin, Antonia Göransson, Sara Thunebro, Sofia Jakobsson med fler har fått komma utomlands, och skaffa sig erfarenhet.

Som jag ser det går det inte både ha kakan, och äta den. Vi kan alltså inte ha en serie med rakt igenom svenska spelare, och tro att våra lag skall hålla högsta världsklass. Skall damallsvenskan kunna ligga kvar på topp sex av världens ligor så måste vi krydda med utlänningar.

Vad Sundhage är ute och fiskar efter förstår jag inte. Vill hon inte att hennes landslagsspelare skall få kämpa för sin speltid? Faktum är att jag tycker att flera av landslagsspelarna känns väl bekväma när man ser dem spela. Och att de borde tvingas träna hårdare än de gör.

När man tittade på hur Lyon agerade i går blev man däremot glad. Man hade vunnit med 5–0 hemma, och skulle bara åka till Malmö och säkra totalsegern. Trots det fuskade inte spelarna en millimeter i hemjobbet.
Varje gång Malmö ställde om till anfallsspel såg nio franska utespelare till att omgående hamna på försvarssida. Det fanns inga tendenser till bekvämlighet där. Bara Lotta Schelin låg kvar på mitten. Av sådan proffsighet byggs ett vinnande lag.

Med vass konkurrens i de damallsvenska klubbarna lär proffsigheten öka även här.

Dessutom är det väl så att Svenska Fotbollförbundet redan har hårdare regler än det Europeiska. För i damallsvenskan måste hälften av spelarna i varje matchtrupp vara svenska. I det europeiska cupspelet måste en tredjedel (sex av arton) av spelarna i varje matchtrupp vara inhemsk.

Hårdare än så tycker jag inte vi kan vara. För reglerna om fri rörlighet av arbetskraft mellan olika nationer är ju fantastisk. Att begränsa den mer än vi redan gjort känns nästan som ett slags rasism. Eller hur?

Schelin – en gåta för Sundhage

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Inför 5–0-segern nere i Frankrike konstaterade Lotta Schelin i den här artikeln att Lyon är bättre än landslaget. Faktum är att Lyon kanske till och med är bättre än alla landslag, och således världens bästa lag alla kategorier.

För har man råd att hålla spelare som Megan Rapinoe på bänken – då har man ett väldigt starkt lag. Och det centrala mittfältet med Amandine Henry, Camille Abily och Louisa Necib är tveklöst starkare än USA:s. Men djupdykningen i det här ämnet får jag nog återkomma till. Det här inlägget skall nämligen handla om det svenska landslaget.

Storstjärna i Lyon är ju nämligen nämnda Lotta Schelin. Hon skiner ofta i sin franska klubbdress, och öser in mål. Däremot skiner hon tyvärr väldigt sällan i den svenska landslagsdräkten.

Efter dagens match pratade Schelin, Pia Sundhage och Malin Swedberg om ämnet i Tv4sport. Swedberg konstaterade helt riktigt att Schelin fungerar bättre i Lyon än i landslaget.

Sundhage svarade nyktert att landslaget inte har de spelartyper som krävs för att spela Lyons 4-2-3-1-system. Thomas Dennerby försökte ju med det i fjol, men efter OS gnällde till och med Schelin på spelsystemet.

Problemet är snarare att Schelin inte klarar av att ställa om från Lyons tekniska spel till landslagets mer fysiska. Kortfattat kan man säga att hon får bollen längs marken i klubblaget, och i luften i landslaget.

Och medan Schelin håller högsta världsklass när hon får bollen på marken, och kan komma rättvänd mot en backlinje, så är hon högst medelmåttig i luftrummet. Att hitta lösningarna som gör att Schelin får rätt bollar är en av de viktigaste gåtorna att lösa för Sundhage inför EM.

Som en parentes pratade Schelin också lite om sin tränare Patrice Lair i Tv4sport. Hon konstaterade att han gjort att alla spelare blivit rakt igenom professionella. Det är slut med lattjandet på träningar.

Den saken var inte svår att se i dag. Spelare som är proffsiga i allt de gör på träning blir även proffsiga i matcher. Jag tror att det finns rätt mycket att göra på den här fronten även i rätt många svenska klubbar.

Lyon är i en klass för sig

Jag har just återigen njutit av 90 minuters uppvisning av världens bästa lag. Med uppvisning menar jag inte att de bjudit på det man brukar kalla uppvisningsfotboll – inte alls.

Lyon bjöd på 2×90 minuters helgjuten fotboll i kvartsfinalmötet med LdB FC Malmö. Totalt 8–0 i dubbelmötet säger väl allt. De som hävdar att Malmö hängde med bra i början av matcherna har inte gått alla kurser i fotbollsutbildningen. De första tio minuterna var det i och för sig bra fart på hemmalaget, men Lyon var aldrig pressat.

Mot de allra flesta motstånd hade en sådan Malmöperiod resulterat i något eller några mål. Men vad många inte tänker på är att Lyon inte bara är högklassiga i offensiven – världens bästa lag har även ett underbart tätt försvarspel.

Det finns ett sådant lugn, och en sådan kvalitet i allt Lyon gör. Medan Malmö har ett gäng duktiga, offensiva lirare har Lyon tio tvåvägsspelare. Spelare som både har bättre bollbehandling än sina motståndare, och som dessutom gör ett 100-procentigt jobb i defensiven.

Sådant får mig att njuta – även vid matcher utan laddning. Lyon har helt enkelt en kvalitet som ligger på en helt annan nivå än vad våra svenska lag kan visa upp.

För Malmö är det bara att öka träningsdosen. I varje fall om laget tänker ta sig upp på Lyons nivå.

Det är för övrigt lätt att förstå att Lyon gjort att damfotbollen fått ett riktigt lyft i Frankrike. För laget är ju verkligen fantastiskt sevärt.

Och Lotta Schelin är kanske lagets allra största affischnamn. Henne återkommer jag till i ett senare inlägg. Men hon visade hög klass vid 1–0-målet. Megan Rapinoe fick sedan 2–0 som en ren gåva av den ena assisterande domaren. Skottet via ribban var ju nämligen inte nära att vara över mållinjen. Slutligen nickade Wendie Renard in på slutet.

Lyon gjorde lite som de ville. Trots 8–0 till fransyskorna kan Malmö faktiskt vinna damallsvenskan i år – alltså den serie som många här i Sverige i fjol ansåg vara världens bästa. Tränare Jonas Eidevall var just inne på det till Tv4sport:

”Kan vi ha den här arbetsinsatsen kommer vi att bli ruskigt svårslagna i år.”

De orden säger väl allt?

Thunebro till Tyresö

Sara Thunebro

Sara Thunebro

Dagens nyhet på transfermarknaden är att Sara Thunebro lämnar bänken hos FFC Frankfurt och fortsätter karriären hos svenska mästarinnorna Tyresö FF.

Det är i högsta bra för Thunebro, och för landslaget, eftersom det lär innebära ökad speltid. Hur bra det är för Tyresö återstår att se.
För enligt mitt sätt att se det var laget redan rejält starkt på ytterbacksplats med trion Meghan Klingenberg, Line Röddik Hansen och Annica Svensson. Däremot hade jag gärna sett att de stärkte upp mittförsvaret, där de har sina klart svagaste länkar.

Klart är väl att Thunebro kommer att få spela mer nu. Men frågan är hur Tyresös lag kommer att formeras. Rent spontant tycker jag att Röddik Hansen är en bättre spelare än Thunebro. Men danskan kanske kommer att få spela mittback – som hon gör i landslaget – fram tills Linda Sembrant är återställd från sin korsbandsskada.

Tyresö lär inte vara färdigvärvade ännu. De har ju sökt en till offensiv spelare. Och som bekant har ju Caroline Graham Hansen och Jennifer Hermoso provspelat under vintern.

* Under eftermiddagen har jag sett Wolfsburg bli det tredje laget i semifinal av Champions League. Bortamötet med ryska Rossiyanka var precis som Göteborgs match i går en ganska sömnig historia i över en timme.

Det blev lite roligare i Moskva på slutet, när Rossiyanka var tvungna att flytta fram. Fast det var tyskorna som var det starkare laget – och som gjorde målen. Två blev det, en nick från Conny Pohlers (71:a minuten) och ett härligt skott i krysset från Lena Goessling (88:e).

Därmed kan man redan nu slå fast att semifinalerna kommer att spelas så här: Lyon–Juvisy och Wolfsburg–Arsenal. Det blir alltså redan klart att det blir fransk representation i finalen för fjärde året i rad.

Nilsson börjar komma till insikt

Ett år efter att Torbjörn Nilsson utropade damallsvenskan som världens bästa liga börjar Göteborgstränaren komma till insikt.

Efter att i fjol ha åkt ut mot engelska Arsenal och i år mot franska Juvisy börjar Nilsson inse att han levt i en drömvärld. Till GP säger han:

”Om det här är Frankrikes fjärdelag så… Vi kanske får omvärdera det här att damallsvenskan är världens bästa liga. Övriga Europa kommer ju, och konkurrenssituationen blir svårare och svårare.”

Jag har sett att Nilsson fått kritik för hur Göteborg spelade i går. Nu såg jag inte den första matchen, men jag förstår att GFC blev rejält sårat i djupled där.
Känslan var att Nilsson och hans spelare var väldigt rädda för att låta Juvisy få ligga och kontra. Men att man sett att Juvisy började tröttna lite efter paus nere i Frankrike – och att taktiken var att sätta in stöten den sista halvtimmen.

Det var ett upplägg som kunde ha lett till en semifinal – om Cathrine Dyngvold hade gjort mål på sitt friläge. Jag har således egentligen inte någon större kritik mot taktiken. För känslan var ju nästan hela tiden att Juvisy var det bästa laget.
Det man kan ifrågasätta är valet av att starta med Jessica Landström istället för Dyngvold eller Olivia Schough.

Tillbaka vilken som är världens bästa liga. Många svenskar trodde verkligen att damallsvenskan var det i fjol. Jag minns att förbundsbasen Karl-Erik Nilsson sa så här under den damallsvenska upptaktsträffen i Göteborg:

”Visst är det väl häftigt att kunna säga att vi har världens bästa liga? För i år är det väl inget snack om det?”

Och när jag gick runt på nämnd upptaktsträff och ställde frågan om vilken liga som är bäst i världen fick jag nästan genomgående svaret att den serien har vi här i Sverige. Motiveringen var inte att vi hade de bästa lagen – utan för att damallsvenskan är jämnast. Det visade sig sedan att serien inte var ett dugg jämn – utan att två lag bara stack i väg.

Det bästa klubblaget i världen har vi inte, och det hade vi inte då heller. Det hette, och heter Lyon – om den saken råder ingen tvekan. Jag bedömer det som att det näst bästa laget för tillfället finns i Japan, och heter Inac Kobe Leonessa.

Men det är en bedömning, för det finns ingen bra ranking. På den aktuella Europarankingen leder fortfarande Turbine Potsdam, före Lyon. Men den är på många sätt missvisande, för den bygger bara på Womens Champions League. Det gör att exempelvis Bröndby ligger femma och Umeå tia.

Men efter att Lyon krossade Malmö med 5–0 förra veckan, och att vi nu inte har haft ett enda svenskt lag i semifinal i Champions League på tre raka säsonger börjar alltså de inblandade inse det vissa av oss sett länge. Vi är inte bäst.

Vi har tveklöst en av de bästa ligorna. Men vi har inte den bästa. Våra lag slår ur underläge mot tyskt och franskt motstånd.

Och ursäkten att vi inte är i säsong håller inte som ensam förklaring. Jag är medveten om att det är en fördel att vara i säsong. Men det är ingen förutsättning. För engelska WSL spelas precis som damallsvenskan vår-höst. Trots det går Arsenal minst till semifinal i Champions League varje år.
Och jag tror att WSL nu också är rankad före damallsvenskan – alltså att vi är nere på fjärde plats. Dock lyckas jag inte hitta den officiella ligarankingen. Någon av er kanske kan hjälpa till med en länk.

I kväll skall ju för övrigt Malmö försöka rädda lite av sin ära. Jag har sett att Malmölägret hävdar att den första matchen i Lyon var jämnare än siffrorna visade, och att det inte skiljer så mycket som 5–0 mellan lagen. Sånt är lätt att säga i efterhand.

Tyvärr tycker jag att känslan från start var att Lyon gjorde lite vad de ville. Men visst, om Malmö hade gjort mål på sin första målchans, och fått lite press på Lyon, då kunde det ha blivit en intressant match.

Det mest intressanta i kvällens match är om Malmö kan lyckas med sitt mål att sätta stopp för Lyons 110 matcher långa svit utan förlust under ordinarie tid. Mitt tips är att det inte kommer att lyckas.

Blir det över 2000 åskådare?

I kväll och i morgon spelar Göteborg och Malmö kvartsfinaler på hemmaplan i Champions League.

I går fick jag frågan på twitter om jag tror att det kommer över 2000 åskådare på någon av matcherna. Mitt svar var nej. Faktum är att jag till och med är lite rädd att det skulle bli under 2000 totalt.

Fast så illa skall det väl ändå inte behöva bli? I fjol drog Göteborg 2150 åskådare hemma mot Arsenal i kvartsfinalen. Då var det dock just Arsenal – ett lag som har många svenska supportrar, och som därmed lockade lite extra.
Den hjälpen finns inte i år. Däremot har jag sett att GFC försöker fylla Valhalla genom att locka flicklag från Göteborgsregionen. Förhoppningsvis hjälper det till en siffra på över 1500.

Malmö är ju redan utslaget. Så utöver deras allra mest inbitna supportrar kan de bara räkna med publik som är nyfiken på att se världens bästa lag – Lyon. Det borde räcka till en fyrsiffrig siffra. Men 2000, det tror jag inte de når.

Att svenska toppklubbar inte lockar fler åskådare i stormatcher är förstås extremt tråkigt. Och det hänger ihop med engagemanget kring klubbarna.

I Göteborg är engagemanget genomuselt bland gemene man. Egentligen så uselt att staden inte har underlag för ett riktigt topplag. För GFC har nästan inga supportrar. När det är storpublik på Valhalla håller huvuddelen oftast på motståndaren – som oftast heter Marta

Att skapa engagemang för lagen är en fråga klubbar med begränsade resurser har att brottas med. I Sverige är det få lag som har engagerade supportrar, som går på alla matcher. Och det är ännu färre klubbar som har egna hejaklackar.
Själv har jag inget facit på hur man går till väga för att få till det engagemang som behövs. Jag kan bara känna att jag saknar det ganska rejält.

Däremot känner jag att spelarna gör ett väldigt dåligt jobb på fronten. De borde försöka sätta sporten och matcherna på agendan i större utsträckning. Min uppfattning är att spelare från andra länder är bättre på att bära sin sport än de svenska.
Visst ligger vi före de flesta andra länderna ändå. Men dagens svenska spelare åker snålskjuts på tidigare generationers arbete. Däremot de brinner inte tillräckligt för att hjälpa till med att ta nästa steg.

Det finns anledning att ta upp den här frågan igen framöver. Nu behöver jag jobba lite.

Men först några ord om hur det går i kvartsfinalerna. Mina tips inför de första matcherna står kvar, alltså att Lyon, Juvisy, Arsenal och Wolfsburg bör klara det här.

Inför returerna har dock oddsen ändrats något. Så här ser jag på situationen nu:

Torres–Arsenal – står 1–3
Odds inför: 15–85. Odds nu: 35–65.
Spelas i dag 14.30 – har ingen uppgift om tv-sändning

Göteborg–Juvisy – står 0–1
Odds inför: 45–55. Odds nu: 40–60.
Spelas i dag 19.15 – sänds på Tv4sport

Rossiyanka–Wolfsburg – står 1–2
Odds inför: 2–98. Odds nu: 40–60.
Spelas i morgon 16.30 – sänds på tyska Eurosport

Malmö–Lyon – står 0–5
Odds inför: 10–90. Odds nu: 0,1–99,9
Spelas i morgon 19.15 – sänds på Tv4sport

* För övrigt såg jag en uppgift på twitter om att schweiziskan Sandra Betschart lämnar Sindelfingen i Frauen-Bundesliga för Sunnanå. Uppgiften är ännu obekräftad, och okommenterad. Men Norran har haft nyheten om att skadade Hanna Glas skall ersättas, så det låter högst möjligt att den före detta Kristianstadsbacken nu hamnar i Skellefteå.

Uppdatering i efterhand: Nu verkar Betschards övergång vara bekräftad.

Schelin sänkte naivt Malmö

Malmö pratade inför resan till Lyon om att man åkte till Frankrike för att spela offensivt, och gå för seger.

Det var ett uttalande som fick mig att rycka till. För visst, det låter charmigt offensivt med sådan inställning. Men när man åker till bortamöte med världens bästa lag så bör man ibland spela med hjärnan. Nu i efterhand kan vi nämligen slå fast att Malmös taktik inte alls var charmig – utan bara naiv.

För efter 5–0 är det här självklart redan avgjort. Matchen i Malmö blir bara en transportsträcka. Kanske kan Malmö återupprätta lite heder där. För i dag blev laget utklassat – både spelmässigt och taktiskt.

Det stod nämligen ganska omgående klart att Malmös backlinje inte var bra nog för möta Lyon med en offensiv taktik. För så fort det blev löpdueller var Lyons forwards klasser snabbare än de svenska backarna.

Och det var tydligt att Lyon på förhand hade koll på bristerna i snabbhet i Malmös backlinje. Man valde att spela snabba Lara Dickenmann istället för mer inläggsinriktade Megan Rapinoe på sin vänsterkant, och schweiziskan blåste förbi Lina Nilsson direkt. På andra sidan spelade ännu snabbare Elodie Thomis, och när hon första gången hamnade i en ren löpduell med Ali Riley gjorde fransyskan 1–0.

Även centralt var Lotta Schelin snabbare än Malmös Malin Levenstad och Kathleen ”Paula” Radtke. Det märktes inte minst när vår svenska storstjärna snyggt gjorde 2–0, efter att bland annat ha tunnlat Levenstad.

Schelin gjorde också 3–0 på retur efter att Thora Helgadottir och Eugenie Le Sommer stött ihop. Malmö ropade på frispark, men min spontana känsla var att det var korrekt att godkänna målet.

Schelin låg sedan även bakom 4–0. Med boll sprang hon ifrån Levenstad och serverade Camille Abily öppet mål.
Sedan borde Schelin även gjort 5–0, då hon rundade Levenstad och var helt fri med Helgadottir. Trots att avslutet blev taffligt kunde svenskan lämna planen med ett leende på läpparna i 75:e minuten.

5–0 gjorde i stället Louisa Necib på ett väldigt turligt sätt. Hennes skott tog på Sara Björk Gunnarsdottir och ställde Helgadottir helt.

Om man skall leta efter några positiva saker hos Malmö få får man leta länge. Men jag tycker nog trots allt att Elin Rubensson visade att hon tagit ytterligare ett steg i vinter. Hon spelade en drygt timme, och många gånger spelade hon sig ur situationerna på ett fint sätt.

Positivt också att se de välfyllda läktarna i Lyon. Fransk damfotboll håller på att flytta fram positionerna rejält. Det märks bland annat av den här artikeln i pigga Sydsvenskan. Sannolikt var det fler åskådare på den här matchen än vissa damallsvenska lag kommer att locka på hela säsongen.

Slutligen Malmös startelva. Den såg ut så här, sedan det visat sig att Amanda Ilestedt var ljumskskadad. Här är elvan: Helgadottir – Nilsson, Radtke, Levenstad, Riley – Anja Mittag, Katrin Schmidt, Sara Björk GunnarsdottirRubensson – Ramona Bachmann och Manon Melis.

Jag tippade alltså 2–0 till Lyon, men jag överskattade tyvärr Malmös kvalitet ganska rejält. Däremot underskattade jag Rossiyanka. För jag faktiskt följt två matcher parallellt under förkvällen. Fast för Wolfsburg hann Alexandra Popp stöta in ledningsmålet innan jag kom på idéen att försöka kika på båda matcherna samtidigt.

I mitt tips ingick tre mål av Conny Pohlers. Jag var dock inte informerad om att hon skulle börja på bänken, och först få hoppa in i halvtid. Pohlers ersättare i startelvan, Martina Müller, gjorde 2–0. I den första halvlekens slutskede drabbades sedan Rossiyanka av en makalöst hårt dömd målchansutvisning på backen Olesya Mashina. Just Mashina hade för övrigt varit nära att kvittera till 1–1 just innan Müllers mål.

Just 2–0 kändes orättvist i halvtid. För inledningsvis höll ryskorna trots allt uppe spelet bra, och man hade ett väl så stort bollinnehav som tyskorna. Men Wolfsburg var betydligt vassare när lägena kom.

I paus började det snöa över Volkswagen Arena. Jag trodde att det även skulle snöa in tyska mål. Men så blev det inte. Tvärtom kunde gästerna omgående efter paus reducera, när ett inlägg mot nigerianska Desire Oparanozie styrde på Wolfsburgs landslagsmittback Josephine Henning och in i mål.

Sedan hjälpte snön ryskorna att försvara sig med decimerat manskap. Bolltempot sjönk nämligen med all snö på planen. Och ryskorna kom undan med en ettmålsförlust, 2–1. Därmed leder i högsta grad det möte som jag på förhand uppskattade till 98–2 i tysk favör. 1–0 till Rossiyanka i returen – och vi har en jätteskräll.

* Sveriges hopp i turneringen står nu till Göteborg. Deras match borta mot Juvisy börjar 20.00. Du kan följa via den här länken. Själv missar jag drabbningen, då jag skall i väg på egen fotbollsträning direkt efter att jag tryckt publicera på det här inlägget.

* I eftermiddags vann Arsenal med 3–1 hemma mot Torres. Jag tippade 3–0, och det var också ställningen i åtta minuter, från 63:e till 71:a, efter mål av Kelly Smith, Jordan Nobbs och Kim Little.
Men italienskorna fick med sig ett bortamål, gjort av schweiziska Sandy Mändly. Det målet kan visa sig vara oerhört viktigt. För nu ”räcker” det att Torres vinner hemma på Sardinien med 2–0 i returen för att avancera.

Jag tror dock att Arsenal håller undan i returen på onsdag – trots att målskytten, och affischnamnet Smith haltade av skadad redan i minut 35.

Här tar nog det roliga slut

Nyligen har bland annat LdB FC Malmö och Göteborg FC tagit upp debatten om landslag kontra klubblag.

Men som jag nyligen konstaterade i det här inlägget så är det landslagen som engagerar. En träningsturnering som Algarve cup är betydligt mer intressant för den allmänt sportintresserade publiken än Champions League.

I morgon spelas just de första kvartsfinalerna i nämnd klubblagsturnering. Nämnda svenska klubbar är med. Men det är knappast så att Sverige är däckat av något slags Champions Leaguefeber. Inte alls.

Bara det att vi inte var fler än drygt 50 gratisåskådare på Valhalla i lördags för att se Göteborgs genrep skvallrar ju om vilken nivå engagemanget för ett av Sveriges bästa lag ligger på. Tyvärr.

Men visst, får vi ett svenskt lag i final igen så kommer säkert intresset att bli större. Men känslan är ju att vi inte kommer att få svensk representation i finalen den här säsongen.
När lottningen för kvarts- och semifinalerna gjordes i november uppskattade jag i det här inlägget oddsen i matcherna med svenskintresse till: Lyon–Malmö 95–5 och Juvisy–Göteborg 53–47.

3,5 månader senare har läget förändrats något. Jag noterar att damfotboll.com har tippat kvartsfinalerna – kul att se, och att de uppskattar Lyons försprång till 85–15 och Juvisys till 60–40. Det är inte långt ifrån mina uppskattningar. Här är mina tips av de fyra kvartsfinalerna:

15.00: Arsenal–Torres
Här är de engelska mästarinnorna storfavoriter, trots att deras säsong hemma i England inte inleds förrän till helgen – då de spelar i FA-cupen.
Men Englands landslag visade form i förra veckan, och vann Cypern cup. Och många av de spelarna till hör ju Arsenal. Dessutom såg Kim Little glödhet ut på klipp jag såg från nämnd turnering.
Däremot gjorde Italien en slät figur. Och det har gått lite grus i maskineriet för vinstmaskinen Torres efter årsskiftet. Man har en förlust och två kryss i ligan, och lär få svårt i London. Jag tippar därför att Arsenal vinner hemmamötet med 3–0.
Oddset för dubbelmötet: 85–15

18.00: Lyon–Malmö (sänds på Eurosport 2)
Om jag har räknat rätt har Lyon inte förlorat under ordinarie tid på 108 tävlingsmatcher (Champions League, franska ligan och franska cupen). Deras tabellrad är 98–10–0.
På hemmaplan har man 58 segrar och två kryss på de senaste 60 matcherna.
Man får gå tillbaka ända till 10 september 2006 för att hitta en hemmaförlust i tävlingssammanhang. Och nej, jag tror inte att den kommer i morgon heller.
Malmö har ett namnkunnigt lag, som är mycket starkt när alla deras spelare är på topp. Fast det kommer att krävas kanoninsatser framför allt från kvintetten Anja Mittag, Ramona Bachmann, Manon Melis, Sara Björk Gunnarsdottir och Thora Helgadottir om det skall kunna bli en skräll här.
Men tyvärr, det är Lyon som är i säsong, i toppform – och som vinner med 2–0.
Oddsen för dubbelmötet: 90–10.

18.00: Wolfsburg–Rossiyanka
Ryskorna har haft en strulig vinter. Man har exempelvis bytt Sofia Jakobsson mot kanadensiska Christina Julien. Som jag ser det är Rossiyanka betydligt mycket sämre än de var i fjol, då man föll med totalt 5–0 mot Turbine Potsdam i kvartsfinalen.
Wolfsburg däremot är ett välbalanserat kanonlag, som leder Frauen–Bundesliga. Jag tror att Conny Pohlers gör tre mål och att Zsanett Jakabfi, Nadine Kessler och Alexandra Popp varsitt när tyskorna i morgon vinner hemma med hela 6–1.
Oddsen för dubbelmötet: 98–2.

20.00: Juvisy–Göteborg
Juvisy inledde säsongen svagare än väntat. Men sedan början av december är det bara formstarka PSG och Lyon som har gjort mål på Parislaget. Juvisy har alltså hittat formen. Det Göteborg jag såg i lördags var väldigt långt ifrån någon form. Dessutom har GFC under en längre tid varit riktigt svagt på bortaplan – på gräs.
Det är alltså en nyckelmatch i morgon. Jag tror inte på något målkalas, men jag tror på fransk seger. Camille Catala gör segermålet när Parislaget vinner med 1–0. Blir det så är det ändå ett ok resultat att ta med sig till Valhalla.
Oddsen för dubbelmötet: 55–45.

* Slutligen så kan det trots allt vara en fördel för de båda svenska lagen att få börja på bortaplan. För sådana här dubbelmöten tenderar ibland till att kunna börja lite försiktigt, med en avvaktande första halvlek. Och då finns chansen att få med sig bra resultat hem.
Som jag ser det är till och med uddamålsförluster bra resultat i morgon. Framför allt om man gör mål. För faller man med 2–1 på bortaplan räcker ju 1–0 hemma för avancemang.

Norge nästa för Liljegärd

Linnea Liljegärd blir tredje svenska spelaren i storsatsande Avaldsnes i norska toppserien. Hon twittrade tidigare i kväll:

”Ny klubb klar! Avaldsnes IL.. Flytt på måndag, längtar! #tippeligan #utmaningar”

Sedan fick hon korrigera sig. Det heter ju toppserien…

Liljegärds flytt innebär ju att antalet svenska spelare med utländsk klubbadress ökar ytterligare.

Det skulle man kunna se som båda positivt och negativt. Ännu så länge tycker jag att det är en ganska rimligt storlek på spelarflykten. Jag har således inga problem att se det från den positiva sidan, alltså som att det innebär att svenska spelare får viktig erfarenhet av spel i främmande miljöer, mot nya typer av motstånd.

Flera av de som håller till utomlands har ju dessutom lämnat damallsvenskan eftersom de haft svårt att platsa i vår högsta serie. För Liljegärds del handlar det om att få ny fart på en karriär som gått i stå.

Här är en lista över svenska spelare i högstaligorna i andra länder:

* Tyskland:
Antonia Göransson, Turbine Potsdam
Sara Thunebro, FFC Frankfurt

* Frankrike:
Lotta Schelin, Olympique Lyonnais
Kosovare Asllani, Paris Saint-Germain

* England:
Sofia Jakobsson, Chelsea
Louise Fors, Liverpool

* Italien:
Stephanie Öhrström, Bardolino Verona
Maria Karlsson, Bardolino Verona

* Norge:
Kristin Carlsson, Vålerenga
Emelie Erlandsson, Vålerenga
Linnea Liljegärd, Avaldsnes
Freja Hellenberg, Avaldsnes
Mia Jalkerud, Avaldsnes

* Danmark:
Emma Unkuri, B93/HIK/Skjold
Malin Bornander, B93/HIK/Skjold

* Finland:
Karolin Pettersson, Åland United
Sanna Svensson, Åland United
Frida Thilén, Åland United

* Göranssons och Thunebros lag skulle ha spelat mot varandra i ett hett, tyskt toppmöte på söndag. Men den kalla vintern fortsätter att ställa till det för Frauen-Bundesliga.

Det tänkbara svenskmötet – ja, sannolikt hade inte Thunebro fått spela – mellan Frankfurt och Potsdam är dock redan uppskjutet.
Frauen-Bundesliga har numera har en riktigt haltande tabell. Bara sju av de 16 matcher som skulle ha spelats i år har kunnat genomföras.
Och nu är redan tre av helgens matcher uppskjutna. Risken finns nog att ytterligare någon kommer att skjutas på framtiden, och innebära att de tyska lagen får en vår med riktigt tajt spelschema.

* Den danska ligan är inte i gång ännu. Men Unkuri kan ändå få göra tävlingsdebut i Danmark under helgen. B1913 spelar nämligen kvartsfinal i cupen, borta mot BSF i morgon.

* I Frankrike spelar Schelins Lyon hemma mot ett mittenlag (Saint Etienne) och Asllanis PSG borta mot ett annat (Rodez). Båda matcherna spelas på söndag, och lär innebära favoritsegrar.

* I Italien spelar samtliga de fem topplagen mot lag från mitten- eller bottenregionen. Det bör innebära att det inte blir några omkastningar i tabellen den här helgen. Svensklaget Bardolino möter tabellåttan Como på bortaplan i morgon.

* I BeNe League A har vi inget svenskintresse. Men det spelas ändå en intressant match där i morgon. Då tar belgiska Standard Liege emot holländska Twente i en ren seriefinal. Liege verkar starkt, och kan ta ett stort steg mot totalseger i nämnd match.

* Så till alla svenska träningsmatcher. Vad jag vet spelar minst sju damallsvenska lag under helgen. Mest intressant är de helallsvenska matcherna Jitex–Mallbacken och Umeå–Sunnanå samt förstås Göteborgs genrep inför Champions League mot de norska mästarinnorna LSK Kvinner. Alla de tre matcherna spelas i morgon.