Kategoriarkiv: Marta Vieira da Silva

Mästarklass av Tyresö

Publicerad den av
Svara

Tyresö har just besegrat LdB FC Malmö med 2–0, och man har gjort det på ett mästerligt sätt. För spelar Tyresö så här under resten av serien kommer de inte att förlora många matcher.

Jag har tidigare satt frågetecken för snabbheten i backlinjen. Frågetecknet finns kvar. Men idag chansbröt aldrig Tyresös backlinje, utan den föll direkt – och rejält. Följden blev att Malmö aldrig kunde hitta in på ytan bakom Johanna Frisk och Linda Sembrant.

Visst öppnade det sig möjligheter för distansskott för Malmö inledningsvis. Men i längden är det en väldigt mycket bättre taktik att lämna ytor där, än att lämna dem bakom sin backlinje.

Offensivt nötte Tyresö ner Malmö. Och 2–0 var helt i sin ordning. Marta gjorde första målet, efter en grov miss från Lina Nilsson. Elaine smällde snyggt in det andra målet från distans.

En dag som den här, när OS-grupperna har lottats, kan det vara aktuellt med några ord om våra OS-aktuella spelare. Malin Levenstad gjorde en lysande insats, och visade att hon vill vara med och konkurrera som en försvarsplats. Däremot visade Lina Nilsson defensiva brister. Och då tänker jag inte bara på den missade rensningen som gav 1–0-målet. Nilsson gjorde flera missbedömningar, och blev flera gånger avklädd av Marta.

Det svenska F19-landslaget lottades idag in i sitt EM-slutspel. Man drog nitlotterna Spanien och England – samt Serbien. Lagkapten i det svenska landslaget är Amanda Ilestedt. Hon har visat under våren att hon är ett namn för nästa års hemma-EM. Ett riktigt framtidsnamn.

Kommer den långsamma backlinjen att fälla Tyresö?

Publicerad den av
Svara

Linköping vann tre viktiga poäng idag. Viktiga för dem själva förstås. Och för damallsvenskan.
För efter Tyresös 7–0-seger i premiären var man rädd att laget skulle jogga hem guldet, och tidigt döda all spänning.

Men efter dagens match inser man att det kanske snarare var Kif Örebro som var dåligt i premiären än Tyresö som var världens bästa lag.
Eller. Nu skall det direkt sägas att Tyresö definitivt skapade tillräckligt med chanser för att även kunna vinna idag. Madelaine Edlund hade tre kanonlägen, plus ett offsidemål. Och Emilia Appelqvist hade två megachanser – varav ett mer eller mindre öppet mål. Bland annat.

Men det här var ändå Linköpings match. 1–0-segern var inte på något sätt ologisk.
LFC såg till att Marta fick riktigt tuff uppvaktning. Under långa perioder såg superstjärnan frustrerad ut. Hon sprang runt och bönade och bad om frisparkar.
Jenny Palmqvist lyssnade dock inte på bönerna. Hoppas att fler domare vågar stå emot Marta under året. För är det något jag ogillar med världsstjärnan så är det att hon ofta faller lite för lätt.

I Linköping var många spelare riktigt bra. Men framför allt imponerade man som lag. LFC drog sig tillbaka, och gjorde det trångt centralt. Men fick defensiv hjälp av den ojämna planen.
Sedan spelade dessutom Nilla Fischer och Mariann Gajhede Knudsen hårt och tufft, och visade vägen för lagkamraterna inställningsmässigt. På mitten vann Linköping en match i matchen. Hör förresten Gajhede intervjuas av LFC-tv här.

Anfallstrion Lisa De Vanna, Manon Melis och Emma Lundh (dagens målskytt) vann också sin match i matchen. Deras gemensamma snabbhet fick ganska snart gästerna nervösa.
För i början pressade Tyresö högt. Men när de märkte att der öppnades jätteytor bakåt tappade man sitt spel.
Marta och Vero Boquete trivs knappast bäst i eget straffområde. Men dit fick de ofta jobba hem för att hjälpa tröja backar.

För det är ju ingen hemlighet att Tyresös lag är väldigt offensivt balanserat. Kanske är det till och med för offensivt balanserat.
I dag blev i alla fall de defensiva bristerna väldigt tydliga.

Jag har tidigare ifrågasatt snabbheten i Tyresös backlinje. När jag idag fick se backarna testas rejält så känns mitt frågetecken befogat.
Visst, jag vet att Linköping har extrem snabbhet framåt. Men man behövde inte se många minuter för att inse att Tyresö saknade motsvarande snabbhet bakåt. För oj vad segt och långsamt det var i löpduellerna.
Det förvånar mig att Annica Svensson är bänkad. För nog är väl hon snabbare än de fyra som spelar?

Tyresö gav mig lite vibbar av Real Madrid, som det såg ut innan Jose Mourinho. Alltså fantastiskt ögonfägnande anfallsspel när offensiven funkar. Men stora defensiva brister, vilket gör att man är väldigt sårbara när man tappar pressen på motståndarnas mittfält.

Det skall bli intressant att se hur Tyresö hanterar de defensiva problemen framöver. För lag som Malmö och Göteborg och några till har ju också grym snabbhet framåt.

Det blir Lyon och Frankfurt i final

Publicerad den av
Svara

Damallsvenskan får ursäkta, i helgen ser jag mest fram emot semifinalerna i Champions League.

Eller ja, allra mest ser jag fram emot det lilla miniläger som FC Kabel Åttios bruna bönor skall i väg på…
Men troligen skall jag vara hemma så att jag kan se de båda semifinalerna på söndag. Om det nu går att se dem på tv. Eurosports sändningar är tydligen i fara till följd av det svenska basketslutspelet.

Vi får se hur det går med tv-sändningen. Hur som är Arsenal–Frankfurt först ut på söndag, klockan 16.00. Det känns också som den klart mest ovissa matchen.
Inget av lagen har väl visat någon toppform. Och skadorna på Dzsenifer Marozsan och Fatmire Bajramaj kan visa sig vara kostsamma för Frankfurt.
Hjärnan säger att tyskorna trots allt kommer att vinna dubbelmötet.

För att Arsenal skall kunna skrälla hade de mått bra av att få in smarta Kelly Smith i laget. Men hon är fortfarande skadad, och kommer inte att kunna spela.
Smith missade även WLS-premiären i helgen. Där vann Arsenal med knappa 3–2 hemma mot Everton efter mål av Danielle Carter, Jordan Nobbs och Katie Chapman.

Jag tippar att Arsenal vinner med 2–1 på hemmaplan, men att Frankfurt vänder i returen – och att Jessica Landström och Sara Thunebro kan se fram emot en Champions Leaguefinal.

I svenskmötet mellan Lotta Schelin:s Olympique Lyonnais och Antonia Göransson:s Turbine Potsdam klockan 18.00 på söndag tror jag däremot att Lyon kommer att ta en säker seger.

Jag vet att Potsdam har spelat i två raka Champions League-finaler och leder Frauen-Bundesliga, och att det egentligen långt ifrån är någon enkel motståndare för Lyon.
Men det franska storlaget verkar ha fått upp farten rejält efter jul, medan Potsdam haft väldigt svårt att göra mål sedan Anja Mittag lämnade för LdB FC Malmö.
Visst, Potsdams 5–0 i två möten med Rossiyanka, låter imponerande. Och var imponerande på många sätt. Men bakom siffrorna döljer ju sig en jättemiss av det ryska försvaret, och tre grova tavlor av Rossiyankas målvakt Elvira Todua.

Potsdam har ju även haft svårt att göra mål mot bottenlag i ligan under våren. Och så generöst som Rossiyanka försvar var kommer inte Lyons försvar att vara.
Jag tror att Lyon vinner med 2–0 hemma, och får 0–0 borta i returen. Lyons nolla håller alltså även över semifinalen.

Det som jag ser fram emot allra mest är faktiskt duellen Lotta Schelin mot Alex Singer. För jag antar att den före detta Dalsjöforsspelaren kommer att få ta hand om markeringen av Lyons svenska superstjärna. Schelin kan i alla fall inte räkna med att springa ifrån sin bevakare.

* Dagens snackis nummer ett i Damfotbolls-Sverige har förstås varit sexköpsdomen mot Tyresös starke man. Man väntar på klubbens reaktion.
De har inte gjort några uttalanden på sin hemsida. Inte heller på sin twitter. Där lade de däremot upp den här länken på Marta:s klackmål från helgen. Kanske ett försök att flytta fokus…

* Jag skrev häromdagen om det underliga i att damlandslaget skall ta emot världsmästarinnorna från Japan på Rambergsvallen.
Nu har fler hakat på. Först var nog SVT:s Västnytt. Via dem nådde nyheten TT, och nu är det uppe för diskussion i mängder av medier. Bra.

* I den ryska ligan föll Sofia Jakobsson och Rossiyanka borta mot ligatrean Zorkij med 2–1 efter halvtidsledning.
Publiksiffran var 100 åskådare, kanske inte konstigt med tanke på att avspark var 11.00. Jag har inte hittat några uppgifter om Jakobssons speltid. Däremot vet jag att Cristiane gjorde Rossiyankas mål. Och att klubben fortfarande leder Supreme Division, nu fyra poäng före ett annat svensklag, Energia Voronezh – där ju Ximel Bladh spelar.

Toppserien startar – heja Röa

Publicerad den av
1

I morgon startar Toppserien i Norge. Jag kan inte säga att jag är insatt, men jag har definitivt ett favoritlag – mästarlaget Röa IL.

Hur det kommer sig?
Jo, för ett par månader sedan upptäckte jag att jag började få allt fler norska besökare i bloggen. Jag följde spåret bakåt, och upptäckte att min blogg hade lagts upp på Röas utmärkta länksida, som enda utländska blogg.
Det stod ”Johan Rydéns riktigt bra blogg”.
Och ja, jag är mottaglig för fjäsk, och blev lite stolt.

Genom Röas utmärkta hemsida har jag hittat lite lite saker att blogga om så här inför premiären. Jag kommer alltså att hålla mina tummar för Röa under året. Och vad jag förstått kan det behövas, för Toppserien verkar vara riktigt jämn i toppen. I varje fall var den det i fjol. I sluttabellen låg fyra lag inom fem poäng. Här är hela den övre halvan:
1) Röa IL 54
2) Stabaek IF Fotball 51, +47
3) Kolbotn IL 51, +33
4) Arna-Björnar Fotball 49
5) LSK Kvinner FK, Lilleström 40
6) SK Trondheims-Örn 35

Ni som tycker om att läsa guldartiklar på norska kan här frossa i sådana som skrevs om Röas guld ifjol.
Ni kanske minns att Osloklubben även vann en annan omdebatterad guldstrid under hösten. Striden för att få in guld i form av pengar.
Den tog sig en udda tur i början av september. När ekonomin var som sämst ställde tio spelare upp som auktionsobjekt. Man kunde ropa in en middag på tu man hand med spelarna.
Och ja, det blev förstås en rejäl snackis i Norge. Och i damfotbollsvärlden som helhet.

Totalt drog auktionerna in 73000 norska kronor som då motsvarade cirka 90000 svenska kronor.
Till klubbens egen hemsida sa Joachim Westher Andersen, medieansvarig så här:

”Det var modigt gjort av tjejerna, men ingen i klubben är förvånad över initiativet. Det här är tjejer med stort hjärta för Röa, och som gång på gång visar sitt stora engagemang.”

Han sa också att initiativet gav klubben ett moraliskt lyft, och att det var en väldigt rolig vecka.
Så här mycket kostade för övrigt middagsdejterna (i norska kronor):
1) Lene Mykjåland 20 000
2) Marthe Braavold Johansen 15 000
3) Gunhild Herregården 7 000
4) Janne Stange 6 800
5) Katrine Andresen 6 000
6) Emilie Haavi 5 200
7) Celine Kommandantvold Pettersen 4 100
8) Siri Nordby 3 500
9) Andrea Frøshaug 3 500
10) Kirvil Odden 1 900

Jag har inte bestämt vad jag egentligen tycker om auktionerna. De satte i alla fall strålkastarfokus på klubben. Men det var förstås inte de 90000 kronorna som räddade klubbens ekonomi. Utan i slutet av september fick man ett gäng större sponsorer, vilket garanterade en fortsättning.

Faktum är att så sent som 2008 kämpade just Röa om att kunna värva Marta.
Sedan dess har hela den norska damfotbollen genomgått en riktigt tuff period. Flera lag har tvingats dra sig ur Toppserien på grund av usel ekonomi.
Och landslaget är inte längre en utmanare om medaljer i de stora mästerskapen. Jag var på plats i Wolfsburg och såg Norge mot Brasilien i VM i fjol. Jag minns att jag tyckte att det norska laget trots allt var ganska bra. Men att de saknade en matchvinnare.
Några dagar senare satt jag just i presscentret i Wolfsburg och såg Kyah Simon nicka ut norskorna ur VM.

Hösten blev tung, med tveksamma resultat i EM-kvalet. En orsak är förstås att flera spelare har valt att tacka nej till landslagsspel – en inställning jag aldrig har förstått mig på.
I nuläget känns det logiskt att alla unga norska bolltalanger väljer handboll framför fotbollen. Handbollsjenterna är ju världsledande.

Och på hemmaplan är intresset för Toppserien minst sagt uselt. I fjol var publiksnittet i serien pinsamma 179 åskådare. Röa drog bara 201 åskådare i genomsnitt – och då vann de ju ändå guld.
Inte konstigt att lagen i Toppserien tidigt slog fast att de inte hade någon chans att konkurrera om de många WPS-spelare som ville till Europa efter ligans sammanbrott.

Men kanske kan ljuset nu åter börja lysa över norsk damfotboll. För plötsligt är landslaget i högsta grad med i kampen om gruppsegern i grupp 3 i EM-kvalet igen.
F19-landslaget var snubblande nära EM-slutspel, och även om Röa nu är långt ifrån att kunna värva Marta så borde man med rätt lottning definitivt kunna vara med och slåss om minst en kvartsfinalplats i Champions League till hösten.
Laget innehåller ju trots allt sju spelare från fjolårets norska VM-trupp i Caroline Knutsen, Hedda Strand Gardsjord, Guro Knutsen Mienna, Lene Mykjåland, Emilie Haavi, Elise Thorsnes och Madeleine Giske, samt ytterligare en tidigare landslagsspelare (Siri Nordby).
Fast nyförvärvet Giske är inte aktuell för spel den här säsongen. Hon drog nämligen av korsbandet för en månad sedan, och är borta hela säsongen. Tråkigt.

Kan då intresserade se några matcher från Toppserien på tv eller internet? Jo, i år är det NRK som har sändningsrätten. Och de sänder en match per omgång på sin hemsida. Här är en länk med listan över vilka matcher det handlar om.

Slutligen, hur slutar då Toppserien? Jo, med Röa i topp, hoppas jag…
Här tippar bloggen Spelare 12 serien.

Marta är större än det svenska landslaget

Publicerad den av
2

Igår körde jag lite siffror. Här kommer några till: 318, 847, 110 000 och 85 000.

Göteborgs match i kväll sågs av svaga 318 åskådare på Valhalla. Det gör att snittet i premiäromgången blev 847 – vilket är sämre än jag hade väntat mig.
Men det lär säkert höjas rejält efter nästa omgång. Då har ju nämligen både Piteå och Vittsjö hemmapremiärer, och så lär det bli en folkfest på Folkungavallen när Linköping och Tyresö möts i ett grymt intressant favoritmöte.

110 000 är däremot en bra siffra. Enligt vad EFD:s generalsekreterare Linda Wijkström twittrat idag är det nämligen det antal personer som såg Tyresö–Örebro igår. Det är en högre tittarsiffra än vad någon damallsvensk match hade ifjol. Kul.

Det är också en indikation på vilket marknadsvärde Marta har. Jag har tidigare skrivit om att Martas varumärke är starkare än både damallsvenskans och damfotbollens.

För har jag läst rätt på MMS tittarmätningar hade landskampen Sverige–Kanada den 31 mars 85 000 tittare. Att Marta lockar fler svenska tittare än vårt eget landslag är något för förbundet att fundera över i marknadsföringen inför hemma-EM nästa år.
Där kan de inte åka snålskjuts på Marta – för Brasilien kommer ju inte att vara med…

* När vi ändå snackar marknadsföring så har jag svårt att förstå varför LdB FC Malmö presenterade sina nya matchställ i kväll.
Det kanske finns någon smart taktik som jag missat bakom det här, men i min värld är det en grym marknadsföringsmiss. Malmö har ju redan spelat fyra tävlingsmatcher i år, och gjort ett gäng fotojobb inför damallsvenskan. Alla i fjolårets matchställ.
Kan verkligen sponsorerna uppskatta det?

Hur dräkterna ser ut? Här är en bild från Emma Wilhelmsson:s twitter där Malin Levenstad och Therese Sjögran poserar i det nya LdB-stället.

Jag såg att dräkterna kritiserades av en del bedömare på twitter. Och visst, jag gillade de gamla bättre. Men samtidigt tycker jag om att många av de damallsvenska klubbarna vågar ta ut svängarna när det gäller matchdräkter.
I allmänhet tycker jag att damallsvenskan utklassar herrarnas dito när vi snackar kläder.

Oroväckande siffror i premiären

Publicerad den av
Svara

Damallsvenskan 2012 är igång. Själv har jag dock gjort fotbollsbilaga hela dagen, och har inte kunnat se någon match. Därmed är det inte aktuell med någon som helst djupare analys.
Det enda jag har sett är siffror, några referat på damfotboll.com och de här SVT- och TV4-klippen.

Det som gör störst intryck på mig är siffrorna, och de ger inga jättebra vibbar. Varken mål- eller publiksiffrorna.

Eller ja, Tyresö ger förstås fina vibbar. Sju mål är ju lysande, och Marta (ihop med Caroline Seger) tar omgående ledningen i skytteligan.
2892 åskådare är också en premiärsiffra värdig ett världslag.

I övrigt var publiksiffrorna långt ifrån lysande. Kristianstad hade i och för sig en högre siffra i årets hemmapremiär än i fjolårets, men 806 är ju ändå långt ifrån någon succé.
I Umeå var det fiasko. Fjolårets hemmapremiär för UIK sågs av 2276. I dag kom bara 502 personer till T3 Arena för att se Vittsjös allra första damallsvenska match.
Övriga publiksiffror var ännu sämre, 258 på Jitex–Malmö och 307 på AIK-Piteå. Obra.

Men mest oroande är ändå resultaten. Så sent som på den damallsvenska upptaktsträffen i tisdags hörde jag spelare och ledare närmast trumma in mantrat ”vi står inför tidernas jämnaste damallsvenska”.
Idag är känslan att den kan ha spelats i fjol, och att vi står inför en extremt ojämn serie i år. Men hoppas att jag har fel. För idrott utan spänning attraherar sällan storpublik.

Premiärresultaten är verkligen inte bra. Fem matcher har spelats, och fyra av dem har tre måls, eller större, segermarginal.
I fjol tog det fyra omgångar – 24 matcher – innan man kunde räkna in så många matcher med fler än två måls segermarginal. Och då stod superjumbon Dalsjöfors för tre av dem…

Jaja, vi får hoppas att det var en tillfällighet, och att matcherna blir jämnare framöver.
Sett till avslut var ju såväl AIK, Jitex som Vittsjö väl så bra som sina målmässigt överlägsna motståndare.

* I den liga jag tycker är världens bästa, den tyska, vann båda topplagen Turbine Potsdam och Wolfsburg med 3–1. För motståndet stod Jena respektive Bad Neuenahr, två lag på tabellens undre halva.
För Potsdam blev Antonia Göransson målskytt. Hos Wolfsburg gjorde ungerska Zsanett Jakabfi tvåmålsskytt.
Med fem eller sex omgångar kvar att spela leder fortfarande Potsdam ligan. Nu med fyra poäng, med en match mer spelad än jagande Wolfsburg, Duisburg och Frankfurt.

* I tyska cupen får svensklaget FFC Frankfurt möta Bayern München i finalen. Bayern vann idag sin semifinal hemma mot Hamburg med hela 5–2. Alla fem målen gjordes av lagets båda amerikanskor. Sarah Hagen satte tre på rad från 3–1 till 5–1. Dessförinnan hade Niki Cross gjort 1–0 och 2–1. Se matchens höjdpunkter här.

* Slutligen har jag en bra siffra. En guldkantad femma. För Lotta Schelin gjorde hela fem mål när Lyon idag som väntat gick vidare till semifinal i franska cupen. Sndraligalaget Compiègne fick se sig besegrat med förkrossande 11–1.
Till semifinalerna, som spelas den 29 april, har även PSG, Montpellier och Arras tagit sig.

Jitex blir årets skrällag, men guldet tar Linköping

Publicerad den av
Svara

Då var det dags att ge det slutgiltiga, allsvenska tipset för 2012. Jag har funderat lite, och står fast vid mitt guldtips. Svenska mästarinnor 2012 blir Linköpings FC.

Med tanke på fjolårets tabell är det förstås en jätteskräll om Linköping tar guld.
Med tanke på Tyresös storsatsning är det förstås också en jätteskräll om Linköping tar guld.
Och med tanke på korsbandsskadan på Linda Sällström minskar inte skrällstämpeln på ett LFC-guld. För det har ju kommit in grus i LFC:s maskineri.

Men det går ju inte ändra ett guldtips nu, inte när man hållit fast vid det hela försäsongen… Och LFC har fortfarande ett hyperstabilt försvar, och anfallskraft så det kan räcka hela vägen.
Annars är väl Jitex femteplats det som sticker ut mest jämfört med hur serien tippades på den damallsvenska upptaktsträffen. Där återfanns de på åttonde plats.

Dags för tipset. Så här slutar damallsvenskan 2012:

1) Linköpings FC
In: Manon Melis, Lisa De Vanna, Nilla Fischer, Emma Lundh, Karen Bardsley och Matilda Agné.
Ut: Kosovare Asllani, Elin Borg, Lisa Klinga, Ida Brännström, Hanne Gråhns och Dafina Memedov. Samt skadade Linda Sällström.
* LFC slutade femma ifjol eftersom de gjorde för få mål. Med Lisa De Vanna, Emma Lundh och framför allt med Manon Melis i truppen borde målskyttet inte vara något problem längre.
Mittförsvaret med Charlotte Rohlin och Nora Holstad Berge var ramstarkt redan ifjol. Och det blir knappast sämre med kompromisslösa Nilla Fischer närmast framför. Fischer sa för övrigt så här i tisdags till mig angående mitt guldtips:

”Jag spelar inte fotboll för att missa titlar. Medan Malmö har ersatt de spelare de förlorat och Tyresö har värvat rakt igenom har LFC kompletterat truppen på ett sätt som förbättrar den. LFC har lagt kraften på att hitta rätt spelare.”

Om lagets forwards sa Fischer så här:

”Vi har väldigt bra snabbhet bland forwards, med tre av de fem snabbaste spelarna i allsvenskan.”

Sedan dess har Linda Sällström dragit av korsbandet. Men två av de fyra snabbaste är bra nog. Guldet hamnar i Östergötland.

2) Tyresö FF
In: Marta Viera da Silva, Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Lisa Klinga och Jessica Höglander.
Ut: Elin Ekblom Bak, Katrin Schmidt, Sofie Persson, Madeleine Stegius och Mathilda Hagman. Samt mammalediga Josefine Öqvist.
* Storsatsande TFF har av förklarliga skäl fått de allra flesta guldtipsen.
Och visst, Vero Boquete har kapacitet att bli allsvenskans bästa spelare i år. Det har förstås även Marta. Så visst, Tyresö är sylvasst framåt, och Caroline Seger, Lisa Dahlkvist och Elaine Moura är grunden till ett lysande mittfält.
Men som jag skrivit förr tror jag att Tyresö missar guldet på en för seg backlinje. Ungefär som Real Madrid under flera år hade bästa offensiven i Primera division, men ändå sällan tog guld.
Jag pratade dock aldrig försvarsspel med lagkapten Johanna Frisk på den damallsvenska upptaktsträffen, utan mer om man hunnit få ihop laget. Så här sa Frisk om lagbygget:

”Vi har trots allt haft kvar stommen från ifjol, och så har vi spelat många träningsmatcher för att få in de nya.”

Och om guldet:

”Vi siktar på det. Vi har förutsättningarna, men vi har ett hårt jobb att göra.”

Senast på kvällen den 3 november vet vi om jag får rätt om Tyresös backlinje. Eller om jag underskattat det, och det trots allt blir Johanna Frisk som får lyfta pokalen.

3) LdB FC Malmö
In: Anja Mittag, Ramona Bachmann, Kathrin Schmidt, Ali Riley och Anna Welin.
Ut: Linda Forsberg, Nilla Fischer, Caroline Seger, Manon Melis, Elena Sadiku och Annika Kukkonen. Samt skadade Frida Nordin.
* Tränare Peter Moberg sa i torsdags till SVT att han tror att Sara Björk Gunnarsdottir kan bli årets bästa spelare i allsvenskan.
Intressant, för han har ju även Ramona Bachmann och Anja Mittag i sin offensiva linje. Samt talangen Elin Rubenson. Så visst, Malmö kommer att vara vasst anfallsmässigt. Mittag är en målmaskin, som kanske till och med håller högre klass än Manon Melis. Det märks inte minst på hur Turbine Potsdam slutat göra mål sedan Mittag lämnade.
Malmö har även en av mina favoritspelare i allsvenskan, Kathrin Schmidt, som täcker upp förlusterna av Fischer och Seger på mittfältet.
Men frågetecknet finns för försvaret. Visst är Lina Nilsson och Malin Levenstad på gränsen till landslaget och Amanda Ilestedt och Saga Fredriksson är stora framtidsnamn. Men jag tror ändå att defensiven sänker mästarinnorna i år.
Just Levenstad pratade jag lite med vid upptaktsträffen. Hon sa så här om vad som talar för att Malmö försvarar guldet igen:

”Att vi fått en vana av att vinna. Och att vi har bra nyförvärv. Ramona Bachmann var allsvenskans bästa spelare förra året. Vi har lite annorlunda spetskvaliteter i laget i år.”

4) Göteborgs FC
In: Anita Asante, Christen Press, Ingrid Wells, Mimmi Löfwenius och Louise Högrell.
Ut: Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Ingvild Stensland, Jenny Hallstensson och Sussie Nilsson.
* Amerikanska nyförvärvet Christen Press är inte bara en utmärkt bloggare och twittrare, hon har även snabbheten för att bli en sensation i allsvenskan, kanske till och med skyttedrottning. Men då krävs det att hon får ordning på avslutningarna.
Får hon det?
Anita Asante är ett stabilt nytillskott på mittfältet, och Stina Segerström är som ett nyförvärv i backlinjen. Men truppen är tunn. Och framför allt saknas alternativ på centralt mittfält. Men även i backlinjen.
Bristen på bredd blir Göteborgs fall. Efter två raka andraplatser faller GFC ner till plats fyra i år. Fast Segerström tror på guld. Så här sa hon till mig på upptaktsträffen:

”Vi tror på oss själva, och det finns mycket att ta med från förra året. Som att vi var bäst när det gäller. Dels vann vi Svenska cupen, dels var vi det lag som tog flest poäng om man bara räknar de inbördes matcherna mellan alla topplag – och dels klarade vi av att slå Tyresö i en avgörande situation i sista omgången.”

5) Jitex BK
In: Christina Julien, Amelie Rybäck, Minna Meriluoto, Katri Nokso Koivisto och Leena Puranen.
Ut: Maria Karlsson, Anna-Kaisa Rantanen och Sophia Lindorsson. Samt skadade Petronella Ekroth.
* Hade skador, ett tråkigt grundspel och åkte på 13 förluster i fjol.
Under Stefan Rehn:s ledning har det sett väldigt annorlunda ut den här våren. Laget är mer bolltryggt, och resultaten är lysande.
Det har bara blivit en förlust – och den kom med uddamålet mot Kristianstad när Jitex saknade sina tre finländska landslagsspelare Annica Sjölund, Katri Nokso Koivisto och Leena Puranen samt kanadensiska Christina Julien och unga stjärnskottet Fridolina Rolfö.
Jitex verkar starkare än på mycket länge, och kan ta poäng mot vilket motstånd som helst. Det var också vad lagkapten Sofia Karlsson konstaterade till mig på upptaktsträffen:

”Har vi en bra dag tror jag vi kan slå alla lag. Vi har fått en bra tränare i Stefan Rehn, och nyförvärven är riktigt bra spelare. Christina Julien har gjort mål i de matcher hon spelat. Skönt för Annica Sjölund att få lite avlastning i anfallet”

6) Kristianstads DFF
In: Becky Edwards, Katrin Omarsdottir, Kosovare Asllani, Sophie Schmidt, Elena Sadiku och Therese Andersson.
Ut: Margret Lara Vidarsdottir, Sandra Betschart, Erla Arnardottir och Mathilda Nilsson. Samt skadade Gudny Björk Odinsdottir.
* Elisabet Gunnarsdottir och Kosovare Asllani är två profiler som gör Kristianstad till ett väldigt intressant lag. Båda är skönt kaxiga, på ett sätt som gör att man unnar dem framgång.
Det lyste om Kosse i tisdags, och hon verkar älska sin centrala roll i laget. Lovande för KDFF – och kanske också för landslaget. Kosse sa så här till mig:

”Vi är kompletta som ett lag. Och har en tränare som motiverar alla. Kristianstad slog Tyresö redan förra säsongen, så…”

Tränare Gunnarsdottir tror att hennes lag kan utmana om guldet. Hon sa så här:

”Jag tror på mitt lag, vi har bra självförtroende. Det är många lag som satsar i allsvenskan. Alla pratar om Tyresö, Göteborg, Linköping och Malmö, men sedan tror jag att två–tre lag till kan vara med i toppen.”

Gunnarsdottir skrattade lite åt spelprogrammet, där man inleder mot Linköping och Malmö – två lag KDFF inte vunnit mot.

”Jag beställde de här två matcherna… Det är mitt fjärde år i Kristianstad, och jag har byggt ett lag som kan slå alla lag. Fast vi har inte slaget Malmö eller Linköping – ännu…”

Att Kristianstad skall utmana om guldet tror kanske inte jag. Men jag tror absolut att de kan skaka alla motståndare. Och om man blir lika starka på bortaplan som på det långa gräset på Vilans IP då kan vi prata medalj i höst.
För utöver Asllani är även Sophie Schmidt ett utmärkt, offensivt tillskott. Men jag tror inte Kristianstad får till bortaspelet, utan man gör i första hand upp med Jitex om femteplatsen.

Därmed har jag avgett mitt damallsvenska tips 2012. För lag sju till tolv har jag redovisat här.

Och vill du ha tips och statistik inför alla premiärmatcherna rekommenderas den här bloggen. Eller den här. På båda bloggarna finns det grymt genomarbetade genomgångar av alla damallsvenska lag. Bra jobbat.

Kommer Martas matcher att räknas?

Publicerad den av
Svara

Marta:s allsvenska debut för Tyresö på måndag visas direkt i Tv4sport. Trots det tror klubben att hemmamatchen mot Kif Örebro skall locka fler än 3000 åskådare.

Det är förstås fantastiskt kul läsning.
Jag har flera gånger skrivit om vilken positiv effekt Tyresös värvning av Marta kommer att ha för både damallsvenskan och för det totala intresset för svensk damfotboll. Ovärderlig.

Eller, den hade varit ovärderlig om den hade utnyttjats fullt ut. Men tyvärr vet inte förbund och klubbar hur man marknadsför sig på bästa sätt.
I tisdags var jag som bekant på damallsvensk upptaktsträff i Göteborg. Jag har tidigare redovisat tipsen här, och kommit med en del kritik här.

För det fanns en hel del att kritisera. Bland annat att förbundshöjdarna hellre pratade herr- än damfotboll.
Inför en mängd landslagstjejer höll den före detta generalsekreteraren Sune Hellströmer exempelvis i en presentation av den nya nationalarenan i Solna. Han pratade genomgående om landslaget. Ja, han menade förstås herrlandslaget.
Inte ens på damernas dag tog förbundets höjdare chansen att marknadsföra damerna. Pinsamt. Och uselt.

Jag har redan nämnt fotograferingen. I stället för att ställa upp Marta och alla de andra stjärnorna för fotografering beställde förbundet och Efd (Elitföreningen Damfotboll) den här bilden, som i veckan marknadsfört damallsvenskan på bland annat Dagens Nyheters hemsida:Damallsvenskans tränare 2012Jodå, de gubbarna kommer garanterat att sälja tusentals biljetter…

Efter lunchen höll Efd:s generalsekreterare Linda Wijkström ett anförande där hon bland annat tog upp de publikmål för damallsvenskan som jag tidigare har kritiserat som fega. Hon tog faktiskt upp kritiken, men slog ifrån sig den med följande ord:

”Vi kan inte luta oss mot Tyresös nyförvärv.”

Det var ett närmast chockerande uttalande. Om inte damallsvenskan skall luta sig mot sina stjärnor, vad skall de då luta sig mot? Efd?

Efter 15 år som sportreporter i Borås har jag lärt mig att det framför allt är två saker som lockar publik:
1) Framgångar.
2) Stjärnor
Och finns det stjärnor som Marta, Vero Boquete, Ramona Bachmann med fler att luta sig mot, så måste de utnyttjas maximalt i marknadsföringen. Maximalt.

Nu frågar jag mig hur Efd tänker redovisa 2012 års damallsvenska publiksnitt. Kommer Tyresös matcher att räknas bort?
Jag menar, räknas de in är ju risken att Efd kommer att luta sig mot den effekt Tyresös nyförvärv ger. Och kanske till och med slå sig för bröstet om vilken fantastisk publikökning som damallsvenskan fått…
Och hur ser man på Piteå IF? Deras publiksiffror är inte representativa för landet i övrigt. Och de kan ju åka ut. Så kan man verkligen luta sig mot deras publikhype?

Jaja. Nu har jag varit hård igen. Jag förstår att Wijkström menar att det viktigaste målet är att öka den trogna publikskaran – alltså de som ser alla matcher. Och jag håller med om det.
Men då kan man inte jämföra totalpublik eller totalt publiksnitt mellan åren. För då räknas undantagsmatcherna också in. Då får man istället prata om att målet är att exempelvis öka mediansiffran för varje lag.

Känslan har talat, Vittsjö hänger kvar

Publicerad den av
Svara

I två omgångar har jag gått igenom lagen i damallsvenskan. Först i analysform den 19 december, och sedan tippade jag serien den 16 februari utifrån hur läget var då.

Nu har det blivit dags att avge mitt definitiva tips. Och eftersom det har hänt en hel del på spelarfronten sedan mitten av februari så blir det några omkastningar från det tipset.

Jag har hela tiden haft Linköping som guldfavorit, och hade inte tänkt ändra det. Men efter Linda Sällström.s korsbandskada i torsdags har jag funderat igenom saken noggrant.
Vad jag kom fram till? Lugn, det kommer i ett senare inlägg. För här nöjer jag mig med att redovisa lag sju till och med tolv.

Och det är ganska svårtippat i år. Jag ser tre grupperingar: guldstriden, mittenlagen och bottenstriden. Grupperna innehåller fyra, fem respektive tre lag.
I bottenstriden placerar jag Vittsjö ovanför nedflyttningsstrecket. Det är inte något tips jag skulle satsa hus och hem på, utan mer en känsla. Om den känslan är rätt eller inte får vi se om sju månader.

Bland mittenlagen placerades Umeå högst på den damallsvenska upptaktsträffen i tisdags. Jag placerar dem som nia, fyra placeringar sämre än majoriteten av expertisen. Vem/vilka får rätt?
Här är mina lag sju till tolv:

7) KIF Örebro
In: Stephanie Labbé, Linda Fransson, Emelie Lundberg och Maria Synnerdahl.
Ut: Emelie Ölander, Valerie Henderson, Olina Vidarsdottir och Kim Ekebom Arodin. Samt skadade Jennie Wecksell.
* Örebro har ett starkt försvar med Sara Larsson, ett fint mittfält med Marie Hammarström och ett vasst anfall med Sanna Talonen och Sarah Michael.
Kif kommer säkert att vara ett lika starkt och stabilt lag som ifjol.
Men eftersom konkurrensen är tuffare i år innebär det att Kif efter tre raka platser på tabellens övre hälft åter trillar ner på den sjundeplats man belade både 2007 och 2008.

8) Piteå IF
In: Hanna Pettersson, Anna Westerlund, Lydia Williams, Ann Mari Dovland, Sofie Persson, Hallbera Gísladóttir, Maria Rönnbäck och Jessica Olofsson.
Ut: Stephanie Labbé, Melissa Tancredi, Erika Nilsson Waara, Carmelina Moscato, Ulunma Jerome och Linnea Nilsson Waara.
* Det här tipset är en liten chansning. För det är mycket nytt i Piteå, något som gör laget svårtippat.
Men under försäsongen har Hanna Pettersson visat att målsinnet är bevarat, och jag tror att hon kan lyfta laget ett par platser jämfört med ifjol. För målskyttet var en akilleshäl ifjol.
Apropå lyft är publikstödet i Piteå ett lyft både för laget och för allsvenskan som helhet. Och nu när biljettpriset har sänkts från 150 till 120 kronor kommer säkert Piteå behålla sin plats i toppen av publikligan.

9) Umeå IK
In: Jenny Hjohlman, Lina Hurtig och Anina Wede.
Ut: Ramona Bachmann, Hanna Pettersson, Anna Westerlund och Ida Åberg Zingmark.
* Defensivt kommer Emma Berglund att hålla ihop laget. Men offensivt? Jag har tidigare konstaterat att tappet av trion Bachmann/Pettersson/Jakobsson kostar laget 29 av fjolårets 45 mål.
Även om Lina Hurtig är Sveriges bästa spelare född 1995, och säkert kommer att göra ett par mål så fyller hon knappast luckan från ens en av de tre flyktade stjärnorna. Jag tror att UIK gör årets ras i allsvenskan.
Jag tror dessutom att de gör årets ras i publikligan. Jag läste att någon i klubbledningen trodde att fjolårets uppsving berodde på att de hade tagit in fler egna, unga spelare i truppen. Jag tror att det berodde på att laget var framgångsrikt.
Men visst, kanske kan Marta:s besök på Gammliavallen (ja, jag vet att den numera heter T3 Arena, men föredrar det äldre namnet) rädda laget i publikligan. Men jag ser ingen som kan lyfta laget sportsligt. Ser jag fel?

10) Vittsjö GIK
In: Kendall Fletcher, Loes Geurts, Danesha Adams, Ifeoma Dieke, Emma Kullberg och Emma Sjödahl.
Ut: Krista Pace.
* Det här är lite ett tips mot bättre vetande. Jag såg Vittsjö förra helgen, och blev inte ett dugg imponerad. Det var minst sagt virrigt bakåt. Men till det lag jag såg kommer två starka backar, Ifeoma Dieke och Kendall Fletcher samt Nya Zeeländska landslagsmittfältaren Kirsty Yallop.
Och man har ju redan en duktig målvakt i Loes Geurts och en stabil back i talangfulla Emma Kullberg. Får man bara ihop det tillräckligt snabbt borde det innebära defensiv stabilitet av allsvensk klass.
Då kan man ligga lågt i planen och kontra på trion Johanna Andersson, Danesha Adams och Sofie Andersson. Den sistnämnda gjorde 34 mål i fjol och hävdade på upptaktsträffen tidigare i veckan att självförtroendet är större än någonsin förr.
Jag tycker att det är kul om någon nykomling hänger kvar, och placerar därmed Vittsjö ovanför nedflyttningsstrecket. Fast jag kan inte säga att jag känner mig säker på att sätta det här tipset…

11) Djurgårdens IF DFF
In: Annika Kukkonen, Katrine Petrous, Madeleine Stegius, Magdalena Ericsson, Jessy Sharro och Anna Lindblom. Och till sommaren, Jessica Landström.
Ut: Emma Lundh, Dora Maria Larusdottir, Mathilda Mörn, Ellinor Lindbom, Isabell Hammarbäck, Anna Antonova och Caroline Lundberg.
* Jag tippade ut Djurgården redan i fjol. Då hade jag väldigt fel, för de var aldrig nära nedflyttning.
Nu gör jag det igen, trots att jag är medveten om att startelvan är stark. Men truppen är tunn, och jag tror att det blir Djurgårdens fall.
Risken är att läget är väldigt mörkt när Jessica Landström anländer till sommaren. Fram tills dess ligger Stockholmsklubbens hopp på Madeleine Stegius och Mia Jalkerud:s axlar. Fixar duon det?
Nej, jag tror ju inte det.

12) AIK Fotboll Damer
In: Maija Saari, Elin Borg, Madeleine Tegström och Sussie Nilsson.
Ut: Sofia Almryd Andersson och Shamiram Yakob.
* Jag tycker inte om att tippa ut nykomlingar direkt. Men AIK ger mig inget val.
Värvningarna håller helt enkelt inte tillräckligt hög klass. Den mest namnkunniga, amerikanskan Kacey White sprack som bekant.
Sussie Nilsson minns jag från tiden i Byttorp som en mycket talangfull målvakt. Jag tror att hon håller på allsvensk nivå, men hon kan inte göra underverk. Och underverk krävs om AIK skall hänga kvar med den här truppen.

Riktigt pinsam kunskapsmiss av förbundsbasen

Publicerad den av
5

Som helhet var gårdagens upptaktsträff en ganska trevlig historia. Men jag har ganska många synpunkter på hur dåligt Svenska Fotbollförbundet och Elitföreningen Damfotboll utnyttjade tiden, när de hade representanter för all större svensk media på plats.

En orsak till att ganska mycket tid gick förlorad var olika former av bristande kunskap. Den mest graverande var när nye förbundsbasen Karl-Erik Nilsson höll sitt välkomstanförande, och tackade Susanne Erlandsson för många års viktigt arbete i förbundsstyrelsen.
Som avslutning pekade Nilsson på SM-pokalen och sa att Erlandssons namn kommer att leve kvar länge inom svensk fotboll tack vare aktuell pokal.

Det pinsamma är ju att det inte är SM-bucklan som är Susanne Erlandssons pokal, utan cupbucklan. Och apropå inget så är den ohyggligt ful.
Det kan ha varit en ren tankemiss av Nilsson, men troligen inte. Det är helt tydligt att förbundets intresse för damfotbollen är rätt klent. Och att även kunskapsnivån är klen.

Att konferencieren Anna Brolin hade stora brister i sin kunskap om flera av de lag som hon intervjuade var förstås också mindre bra. Frågan om Vittsjös ledarsamarbete med Kristianstad var rent pinsam.
Och Brolin fick sig en näsbränna när Nilla Fischer frågade varför det var så mycket frågor om alla (manliga) tränare. Jag kommer inte ihåg Fischers exakta citat, men det var ungefär så här:

”Varför pratar vi så mycket om tränarna? Jag trodde att vi var här för att prata om lagen och stjärnorna.”

Vasst, och sant.
Skall damfotbollen flytta fram sina positioner behövs fler profiler. Och ursäkta att jag säger det, men damallsvenskan har bara tre intressanta tränarprofiler, och det är Torbjörn Nilsson, Stefan Rehn och Elisabet Gunnarsdottir.

Men det är profiler som Marta som lockar publik till arenorna, och inte tränare. Att förbundet inte passade på att ta en lagbild på alla närvarande stjärnor var ett självmål utan dess like. Enda officiella bilden som togs var i stället den på tolv tränare, varav elva män. Hur tänkte man där?

Och varför passade man inte på att lansera alla affischnamn hårdare? Att exempelvis världsstjärnan Vero Boquete inte nämndes med ett enda ord på upptaktsträffen var uppseendeväckande.

Egentligen är jag inte förvånad. För just profilering av sina stjärnor är ett viktigt ämne, där svensk damfotboll har väldigt mycket att lära. Ett ämne som jag kommer att återkomma till inom kort.

Till sist. Umeås landslagsback Emma Berglund har här författat ett trevligt blogginlägg om gårdagens upptaktsträff.

Fega publikmål för allsvenskan

Publicerad den av
Svara

Såg häromdagen att Elitföreningen Damfotboll (EFD) har som mål för året att publiksnittet i damallsvenskan skall öka med drygt 13 procent i år. Det känns visionslöst.

För 13 procent motsvarar 16000 åskådare – vilket är vad Marta ensam borde locka till Tyresös elva bortamatcher. Och då har jag inte räknat in effekten hon kan ha på hemmaplan…
I varje fall hade Umeå ett bortasnitt på 28482 och 28563 under Martas två senaste säsonger i allsvenskan. Året efter (2009) hade siffran sjunkit till 14027. Kalla sänkningen för Martaeffekten. Eller möjligen Martadefekten.

Och räkna alltså med att Marta lockar minst 15000 åskådare till Tyresös bortamatcher. Jag vet inte om EFD har gjort det?

För har jag rätt i min uppskattning behöver övriga lag bara behålla sina publiksiffror från ifjol för att serien som helhet skall nå de fegt satta målen.
Eller ja, AIK behöver öka från 215 till 652 för att komma upp i Hammarbys notering från ifjol. Och Vittsjö behöver öka från 388 till 655 för att tangera Dalsjöfors snitt.

I höstas slog sig EFD för övrigt för bröstet med att allsvenskan hade ”den näst största ökningen på 2000-talet”. Alltså näst högsta ökningen – inte näst högsta snittet.
Och visst var det positivt att 122030 personer såg damallsvensk fotboll 2011. Men jag tycker att det borde ha varit fler. För som jag ser det utnyttjades inte VM-bronset tillräckligt.

Förutom i omgångarna närmast efter VM så lät både förbundet och EFD bli att surfa på vågen. Utöver Kif Örebros fina siffra på 2047 i deras första match efter VM blev bronseffekten närmast omärkbar.
Umeås 3525 mot Malmö var nämligen en seriefinal, och borde ha lockat en sådan siffra även utan VM.

Här är publiksnittet för damallsvenskan under 2000-talet:
2000: 325
2001: 468
2002: 703
2003: 922
2004: 1127
2005: 1110
2006: 814
2007: 972
2008: 892
2009: 824
2010: 652
2011: 924

Underkänd – men extrainkallad till landslaget

Publicerad den av
1

Jag har båda kvällstidningarnas fotbollsbilagor liggande framför mig på vardagsrumsbordet. Jag har inte hunnit läsa någon av dem på något mer koncentrerat sätt, utan har mest bläddrat igenom dem.
Under genombläddringen har jag dock noterat att Aftonbladet ägnar damallsvenskan elva sidor, medan Expressen bara har sex.

Och som professionell felsökare upptäckte jag direkt att Expressen fått in en porträttbild på Christen Press, där de skriver om Ingrid Wells. Och att Vittsjös skyttedrottning Sofie Andersson kallas Sofia Andersson.

Fast tyvärr är de felen lätta att nonchalera när man jämför med hur det ser ut i Aftonbladets bilaga. Där är det förstås betygsättningen av alla spelare som först har fångat min uppmärksamhet.
Den spontana känslan när jag såg uppslaget var förstås väldigt positiv. För en sådan genomgång är ju bra för damfotbollen. Eller, hade varit bra – om den hade varit utförd av experter.
Men det är den inte. Tvärtom.

Nu skall jag direkt erkänna att jag själv också skulle vara chanslös på att sätta rättvisa betyg på samtliga damallsvenskan spelare. Chanslös. För det behövs personer, som ser alla lag väldigt ofta för att göra en rättvis bedömning av hela trupperna.

Nu håller bedömningen verkligen inte den landslagsklass som betyget fem skall vara värt.
För enligt Aftonbladet håller exempelvis inte Nilla Fischer (en fyra i betyg), Lisa Dahlkvist (fyra), Marie Hammarström (trea), Charlotte Rohlin (fyra) eller Stina Segerström (trea) landslagsklass. Det gör inte heller en av världens bästa spelare – Ramona Bachmann (fyra).

Fast det där är ändå inte de värsta övertrampen. Mer om det nedan.
Först är här betygsskalan som den är förklarad i bilagan:
5 – Landslagsklass
4 – Mycket bra allsvensk klass
3 – Bra allsvensk klass
2 – Godkänd
1 – Underkänd eller oprövad

Jag antar att det är samma skala som gäller för herrarnas allsvenska i bilagan. Problemet är att damallsvenskan ligger på en väldigt mycket högre nivå än herrarnas. Det vimlar av internationella stjärnor, och landslagsspelare i damernas serie. Det kan man knappast säga om herrarnas allsvenska – som jag dock trots det också tycker om.

När jag ifjol inför seriestart gjorde en jämförelse för BT noterade jag att spelarna i herrarnas allsvenska tillsammans hade gjort 921 kamper. Vilket innebär 57 per lag.
I damernas allsvenska var samma siffra 2687 landskamper, motsvarande 224 per lag. Och medan herrarnas kamper i väldigt stor utsträckning handlade om matcher från landslagets årliga januariturné så innehöll damallsvenskan spelare från många av världens allra bästa landslag.

I år är damallsvenskan ännu bättre, och ännu mer välmeriterad. Men enligt Aftonbladet är det bara fem spelare som faktiskt håller landslagsklass, nämligen: Therese Sjögran, Caroline Seger, Vero Boquete, Marta och Manon Melis.

Vilka är då de sämsta betygen?
* Idag får man nog säga att allra sämst är ettan på Marina Pettersson Engström i Kif Örebro. Hon fick nämligen under dagen en landslagsplats till lördagens Kanadamatch sedan Annica Svensson tvingats lämna återbud.
Pettersson Engström spelade från start mot just Kanada i Phoenix, Arizona den 22 november i fjol. Sannolikt gjorde hon en genomusel insats, eftersom hon anses hålla underkänd allsvensk kvalitet. För oprövad kan man väl inte anses vara om man är med i landslaget, och har över 100 allsvenska matcher på meritlistan?

* En annan kandidat till allra sämsta betyg är ettan på LdB FC Malmös långtidsskadade, 49-faldiga danska landslagsspelare Christina Öyangen Örntoft.

Och här är några fler högst udda betyg:
* 2 på Christen Press, årets nykomling i WPS 2011.
* 1 på Tilda Heimersson, Linköpingstalangen var aktuell för A-landslaget innan hon skadade sig i fjol.
* 2 på Mariann Gajhede Knudsen – som gjort över 60 A-landskamper för Danmark.
* 1 på Emma Wilhelmsson, som gjort 33 matcher från start under de två guldsäsongerna i Malmö.
* 2 på Faith Ikidi, OS- och VM-spelare för Nigeria som sannolikt platsat i alla damallsvenska backlinjer.

Listan kunde ha gjorts så väldigt mycket längre, men det tjänar inget till. Jag antar att budskapet redan har nått fram. Eller?

Lång genomgång av fullspäckad helg

Publicerad den av
Svara

Dags för en genomgång av helgens matcher. Först blir det ytterligare en kommentar kring supercupen. Efter att ha sett Christen Press i två matcher känns hon hyperintressant.

Amerikanskan har verkligen en grym snabbhet. Men kommer hon att göra några mål?
Hennes förstatouch har hittills visat sig hålla betydligt högre klass än snabbheten. Fast å andra sidan, om Torbjörn Nilsson kan lära henne att springa i rätt ögonblick, och dessutom förbättre hennes bollbehandling – då finns det nog inga gränser för henne.

Här är ett klipp med höjdpunkter från supercupen. Där kan du se Lisa Ek:s läckra nickmål, samt att Kristin Hammarström inte bara stod för en tavla – hon gjorde även högklassiga ingripanden.

* Som jag berättade redan häromdagen var forwarden Danesha Adams klar för Vittsjö. Adams spelade ifjol för WPS-finalisten Philadelphia Independence. Hon hoppade in i finalen, och slog en straff i den avgörande straffläggningen med mål som resultat.
Hon var inte med när Vittsjö vann med 5–1 mot IFK Kalmar idag. Målen där gjordes i tur och ordning av Emma Sjödahl, Sandra Adolfsson, Adolfsson igen, Kirsty Yallop och Emma Unkuri.

* Kristianstad vann Norrporten cup efter 4–0 idag mot Piteå. Susanne Moberg gjorde de två sista målen. Dessförinnan hade Elin Nilsen gjort 1–0 och Katrin Omarsdottir 2–0.
Igår kryssade Kristianstad mot Umeå, 1–1. Här är ett klipp som visar lagets mål i den matchen.

Norrporten cup har för övrigt varit ett bra underlag för hur man skall tippa mittenlagen i damallsvenskan. Det enda som saknats i cupen är Jitex. Så mitt aktuella tips om en femteplats för Kristianstad känns rätt bra just nu…
I övrigt vann Kif Örebro idag med 1–0 mot Umeå efter att Marie Ståhlberg gjort målet på ett långskott i tolfte minuten. I den match från igår som jag inte rapporterat spelade Piteå 0–0 mot finska P35-Vantaa.

* Nämnda Jitex går som tåget den här försäsongen. Igår besegrades norska Sarpsborg med 2–0 efter att Sofia Skog och Leena Puranen gjort målen. Sex matcher har inneburit fem segrar och ett kryss. Gör Jitex årets lyft i tabellen?

* AIK spelade 1–1 mot Kvarnsveden igår efter mål av Therese Boström. Det är knappast ett resultat som skrämmer motståndarna i allsvenskan. Däremot är det ett resultat som bygger på tron att AIK kanske trots allt inte är starkt nog för att ha någon större chans att hänga kvar i högsta serien.

* Djurgården fick äntligen vinna, och det rejält när Vasalund igår besegrades med 7–1. Madeleine Stegius gjorde hela fyra mål. Övriga målskyttar var Matilda Rosqvist, Mia Jalkerud och Linda.

* Så utomlands. Vi börjar i Boston, där Kanada slog Brasilien med 2–1 efter två mål av Christine Sinclair. Hon har inte redovisat någon ny klubbadress. Väljer hon kanske att vänta med klubblagsspel till efter OS?
Här är höjdpunkter från matchen.
För Kanada spelade Christina Julien (Jitex) och Melissa Tancredi (Dalsjöfors) hela matchen. För Brasilien hoppade Marta in i halvtid. Reduceringsmålet gjorde Gabriella Demoiser på straff.

* Så till Tyskland, där Sara Thunebro gjorde ett viktigt mål för sitt FFC Frankfurt i bortasegern med 3–1 mot Bad Neuenahr.
För en vecka sedan kändes både Frankfurt och Wolfsburg som avhakade från guldstriden. Nu är de med igen. Wolfsburg vann nämligen toppmötet med Duisburg med 2–1 efter att Anna Blässe gjort segermålet på en retur i 78:e minuten. Se höjdpunkter från den matchen här.

Serieledande Turbine Potsdam imponerade stort i Champions League i veckan. Idag blev det däremot tung bortaförlust mot Essen-Schönebeck, 1–0. Antonia Göransson startade, men byttes ut i 62:a minuten. Potsdam har därmed tappat sju poäng efter jul, och har återigen fått se lagen bakom närma sig i tabellen.
Sara Thunebro kom in i 55:e minuten för FFC Frankfurt idag. En kvart senare satte hon 2–0-bollen. I 87:e fick även Jessica Landström hoppa in. I och med segern har Frankfurt åter lite guldvittring. Det är fyra poäng upp till Potsdam med sex omgångar kvar att spela. De lagen möts för övrigt i omgång 20, den 6 maj.

* Frankrike nästa. Där blev Lotta Schelin mållös när Lyon vann med 4–0 borta mot Rodez. Elodie Thomis gjorde däremot två mål. Lyon leder fortfarande tabellen en poäng före Juvisy.
Parislaget vann bortaderbyt mot PSG med 3–1 idag, vilket gör att de senare numera kan glömma höstens Champions League. Gaetane Thiney gjorde det matchavgörande 2–1-målet i början av andra halvlek.
För er som är intresserade av den franska ligan finns här tv-bilder från mötet Guingamp–Henin-Beaumont 1–1.

* Så Italien. Där skadade Maria Karlsson sitt knä förra veckan, och skall genomgå en meniskoperation. Hon var följaktligen inte med när Bardolino Verona vann med 1–0 borta mot Rivera de Romagna i helgen. Däremot vaktade Stephanie Öhrström som vanligt Bardolinos mål.
På det här klippet ser man dock att hon hade bra hjälp av sina backar att hålla tätt. För räddningen på mållinjen av mittbacken är väl en av årets svettigaste?
I seriefinalen vann Sassari Torres med hela 4–1 hemma mot Brescia, vilket innebär att Torres nu leder med en poäng, och att Bardolino är uppe på andra plats.

* USA är i Japan för att spela Kirin cup. Och som avslutning på det här megalånga blogginlägget länkar jag till det här klippet där Abby Wambach och Hope Solo är med i en japansk tv-show.
Fast som alla andra japanska tv-shower fattar man ingenting om vad de egentligen håller på med. Och det är inte bara språkbarriärens fel…

Tyresö har ingen stor kassakista

Publicerad den av
Svara

Slog på radion på P4 i morse, och fick höra Radiosportens Christian Olsson prata om Tyresös och IFK Göteborgs storsatsningar hos Mannheimer och Tengby.

Om Tyresö, och lagets värvning av Marta, sa Olsson så här:

”Tyresö verkar ha en kassakista lika stor som både Öland och Gotland ihop”

Olsson är inte ensam om uppfattningen att Tyresö har ett helt hav av pengar. Men inget kan väl vara mer fel.
Tyresö har ingen stor kassakista. Tvärtom är ekonomin ganska begränsad.
För det finns ju inte något lag i svensk damfotboll som har någon stor kassakista.

Borås Hockey (BHC) är ett bottenlag i hockeyallsvenskan för herrar. De har seriens i särklass minsta ekonomi, med en omsättning på 13–14 miljoner kronor. Det är så lite pengar att övriga lag i serien skrattar åt Boråslaget.

Tyresö har i år en budget på 10,5 miljoner kronor – och anses alltså ha en kassakista av gigantiska mått.
Nu hör det till att Martavärvningen gjorde utanför ordinarie budget, av separata sponsorer. Det gör att Tyresö troligtvis hamnar på BHC-nivå för året.
Det hindrar dock inte att Tyresös ekonomi är väldigt liten vid en jämförelse med andra lag i Sverige.

* Strax efter radioinslaget slog jag på tv:n och fick se just Marta intervjuas av Tilde de Paula i Tv4.
Det var en trevlig intervju, där det mest intressanta nog ändå var när de Paula pressade Marta om kärleken.
Först sa Marta så här:

”Man fårlov att avstå vissa saker för att lyckas med det man gör.”
”Mamma, familjen och bollen älskar mig. Mina beundrare älskar mig också, så kärlek saknar jag inte.”

Sedan frågade de Paula om kopplingen till lagkamraten Johanna Frisk, om hon möjligen är den stora kärleken. Marta ville inte prata kärlek, men svarade ändå på frågan:

”Nej, jag tycker mycket om Johanna, hon betyder mycket för mig. Hon har funnits länge i mitt liv, först i Umeå, sedan i USA. Men inget hindrar mig från att leva mitt liv, eller henne att leva sitt.”

Sportsligt har Marta gjort sitt första mål. Hon gjorde det i går när Tyresö med 7–0 mot danska Skovbakken. Vero Boquete gjorde tre och Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant och Madelaine Edlund varsitt.

* Vittsjö orkade däremot inte följa upp sin seger mot Skovbakken, utan föll med 5–1 mot Bröndby. Sandra Adolfsson gjorde skånskornas mål på straff.

* Annars noterar jag att AIK slog Djurgården med 2–1 efter två mål av Susan Varli. Har jag kanske undervärderat AIK. De har i varje fall gjort lovande resultat på försäsongen.

* I Tyskland har höstens seriesuveräner Turbine Potsdam fått en fiaskostart på året. I höstas tappade man tre poäng på elva omgångar. Nu har det blivit fyra förlorade poäng mot bottenlagen Hamburg och Leverkusen på årets två första omgångar. Dagens 1–1 hemma mot särklassiga seriejumbon är definitivt säsongens skrällresultat i Frauen-Bundesliga.
FCR 2001 Duisburg och FFC Frankfurt vann däremot idag, och nu har båda lagen rejäl kontakt med Potsdam i guldstriden.
För svenskorna var det en dålig dag. Sara Thunebro fick bara göra en kvarts inhopp för Frankfurt, medan varken Antonia Göransson eller Jessica Landström fick någon speltid för sina respektive lag.

* I Italien tog svensklaget Bardolino Verona igår tre viktiga poäng när man vände 0–2 till 4–3-seger hemma i toppmötet med Tavagnacco. Här spelade både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson hela matchen för Bardolino.
Brescia leder dock tabellen, en poäng före Bardolino. Trean Torres är två poäng bakom Veronalaget, men har en match mindre spelad – och kan således också passera.

Damallsvenskan – bäst i världen?

Publicerad den av
Svara

Vilken liga som är bäst i världen var en av de frågor som togs upp på den intressanta och storslagna presskonferens som Tyresö höll i onsdags.
Det är få presskonferenser i Idrotts-Sverige som går att ha i en biograf utan att de känns krystade. Men när Marta skulle presenteras så upplevde jag från webb-tv-skärmen att det funkade.

Dessutom var allt proffsigt skött. Det känns verkligen att Tyresö driver utvecklingen i damallsvenskan i en väldigt positiv riktning.
Hoppas andra klubbar ser, lär sig och tar åt sig de bästa bitarna. För ännu så länge går det tyvärr att komma väldigt långt inom damfotbollen utan speciellt mycket kompetens eller vision.

Mest positivt var förstås att presskonferensen resulterade i fantastiskt stort utrymme i riksmedia. Jag har idag noterat följande:
* Svenska Dagbladet – Dragbild på förstasidan – kors i taket. Samt tre sidor inne i tidningen. Dessutom ytterligare en sida damfotboll om Johanna Almgren. Stort.
* DN – en sida.
* Aftonbladet – 2 sidor.
* Expressen – 1,5 sida.

Den mest intressanta vinkeln på Martanyheten har DN, där Tyresös tränare Stefan Fredriksson medger att allt annat än guld vore ett fiasko. Han säger:

”Ja, så är det ju.”

Guldkrav kan vara ett tungt ok att bära. Och samtidigt ser jag ytterligare ett tecken på att Linköpings FC har ett perfekt utgångsläge…

I flera tidningar benämns damallsvenskan nu som världens bästa liga. Det kan möjligen stämma under våren. Men till hösten har nog toppklubbarna i Frauen-Bundesliga delat upp USA:s landslagsstjärnor mellan sig – och tagit död på diskussionen.
För klart är att den tyska ligan har legat före allsvenskan sedan Umeå IK tappade Marta till WPS. Och troligen ligger nog Frauen-Bundesliga fortfarande i toppen – även om vi svenskar gärna vill att det skall vara annorlunda.

Tyresöordförande Hasse Lindberg sa så här i onsdags om Frauen-Bundesliga:

”Ligan i Tyskland har smal topp.”

Jag är rädd att den beskrivningen snarare gäller damallsvenskan 2012 än Bundesliga. För i Tyskland har fortfarande fyra lag god guldchans efter drygt halva serien. Och även om bottenlagen sällan tar poäng mot toppgängen så är min bedömning att det mer beror på att topplagen är av högsta klass än att bottenlagen är usla.

Till sist, på den aktuella Europarankingen är damallsvenskan bara trea. Tyska ligan leder, med den franska som tvåa. Svaga svenska insatser i de senaste årens Champions League har gjort att vi passerats även av Feminine Division 1.
Men det som händer nu är spännande. Kanske håller damallsvenskan på att göra en seriös och varaktig comeback. Kanske är det tillfälligt. Den som lever får se…
Klart är dock att det kommer att dröja några år innan allsvenskan passerar Bundesliga och Femimine Division 1 på Europarankingen. För inte kan väl LdB FC Malmö eller Göteborg FC skrälla i Champions League?