Den stora damfotbollsguiden till OS 2016

I morgon 18.00 svensk tid sparkar Sverige och Sydafrika igång OS 2016. Det har således blivit hög tid för min stora guide till spelens damfotbollsturnering.

Jag gjorde en ranking av de tolv lagen i april, inför lottningen. Det är dock 3,5 månader sedan, och en del har hänt. Mest positivt är att Sverige har tagit flera steg i rätt riktning sedan dess, medan flera av favoritlagen har hackat.

Innan jag går in på rankingen kommer här lite grundfakta. Det är tre grupper med fyra lag i varje. Ettorna, tvåorna och de två bästa treorna går vidare till kvartsfinal. Slutspelsträdet finns i botten av det här inlägget.

Här är gruppindelningen:

Grupp E
Brasilien
Kina
Sydafrika
Sverige

Grupp F
Australien
Kanada
Tyskland
Zimbabwe

Grupp G
Colombia
Frankrike
Nya Zeeland
USA

Spelschemat finner du här. Notera att man kan ändra matchtid till sin tidszon, till höger just under datumraden.

Alla spelartrupper finner du här.

Det statistiska underlaget för turneringen finns här.

Reglerna finns här.

En genomgång av alla domarteamen finns här.

Därmed har vi kommit fram till min rankinglista av de tolv lagen i OS-turneringen. Trevlig läsning:

12) Zimbabwe
Världsranking: 93
Antal OS: första
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 0 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: Tyskland, 23.00

Laget som kallas The Mighty Warriors gör sitt första stora mästerskap. Och man tog en mycket konstig väg till Rio, förhoppningsvis en väg inget annat lag någonsin kommer att ta.

För det bär ju ett löjets skimmer över damfotbollen att Zimbabwe lämnade walkover i en av kvalmatcherna, men ändå kan spela OS. Det var i bortamatchen mot Elfenbenskusten som Zimbabwe inte kom till spel. I returen lämnade i stället Elfenbenskusten wo, och innan man hade löst nya datum för lagens möten drog sig Elfenbenskusten ur OS-kvalet. Zimbabwe var hastigt och lustigt i kvalfinal mot Kamerun.

Där klev lagets stora stjärna fram, det handlar om journaliststudenten Rudo Neshamba, som gjorde tre av lagets fyra mål i kvalet. Bland annat stod hon för båda målen mot ett Kamerun som kom till spel utan Gaelle Enganamouit.

Zimbabwe vann dubbelmötet genom att förlora med 2–1 borta och vinna med 1–0 hemma och således avancera genom bortamål.

Avancemanget har gjort att laget uppmärksammats enormt i sitt hemland. Kul – det är bra om damfotbollen kan få ett lyft i några afrikanska länder. Men så kul lär inte Zimbabwe få det i Rio. Laget har lottats i samma grupp som Tyskland, Australien och Kanada och lär få åka hem med tre rejäla förluster i bagaget.

Att ställas mot tyskorna i första matchen känns som tuffast möjliga öppningsmatch. Tyskland brukar vara mästerligt på att vräka in mål på svaga motståndare. Och utan att ha sett Zimbabwe spela kan man nog slå fast att det här är OS klart sämsta lag. Kanske till och med det sämsta någonsin.

Greklands bottenrekord med tre raka förluster och målskillnaden 0–11 känns klart i farozonen.

Jag har letat klipp på Zimbabwe, men utan någon större lycka. Här är dock ett från en drygt två år gammal träningsmatch mot Sydafrika:

11) Sydafrika
Världsranking: 52
Antal OS: andra – tog en poäng 2012.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 0 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: Sverige, 18.00

Sydafrikas Banyana Banyana gör sitt andra OS. De tog en poäng mot ett reservbetonat Japan för fyra år sedan, fast det var en match där japanskorna inte hade något emot att spela oavgjort.

Under förbundskaptenen Vera Pauw har laget blivit lite mer stabilt. Man har gjort bra resultat både mot Nederländerna (0–2) och USA (0–1) den här sommaren. Ändå vore det en skräll om Sydafrika tog några poäng i Rio.

Skall man göra det hänger mycket på starka målvakten Roxanne Barker och mittbacken och tillika lagkaptenen Janine Van Wyk. Offensivt har Banyana Banyana stort mod och vågar anfalla med mycket folk. Man har även hyfsad kvalitet på några spelare, inte minst det tidigare Rysslandsproffset Pumi Nyandeni.

Men defensivt är det ibland virrigt. Laget spelar med man-man-försvar med stort hjärta, och man vill gärna kliva upp i hög press. Då riktigt rusar spelarna på, vilket innebär att om motståndaren kan spela förbi förstapressen bildas det lätt stora ytor. Dessutom har Sydafrika det ofta tufft på defensiva fasta situationer.

Trots att jag ändå har både charmats och överraskats lite av Banyana Banyana den här våren tippar jag att laget åker hem med noll poäng från OS.

Mer om laget finns att läsa här och här.

10) Colombia
Världsranking: 24
Antal OS: andra – blev både poäng- och mållöst 2012.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 1 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: Frankrike, 03.00 natten mot torsdag.

Colombia lämnade London-OS med noll poäng och mållskillnaden 0–6. Men sedan dess har laget utvecklats. Man visade i fjolårets VM att man har flyttat fram positionerna rejält. Där skrällslog man ju bland annat Frankrike, plus att man skakade USA i åttondelen.

Ett revanschsuget Frankrike väntar i årets öppningsmatch, och tyvärr känns det som att Colombia inte kommer att ha lika mycket att sätta emot i år.

Visst gynnas colombianskorna av att vara välbekanta med det sydamerikanska klimatet. Men det väger nog inte upp att laget kommer till spel utan sina båda centrala mittfältsstjärnor från fjolårets VM, Yoreli Rincon (skadad) och Daniela Montoya (petad). Apropå Montoya satte hon det här historiska målet i fjolårets VM-turnering, Colombias första VM-mål någonsin:

Efter den fina VM-insatsen var det bråkigt i Colombias lag. Spelarna visade öppet sitt missnöje med uteblivna löner. Obekräftade uppgifter gör gällande att Montoya har petats från OS för att hon protesterade för högljutt mot hur förbundet har behandlat sitt damlandslag.

Den oron som följt på det, avsaknaden av nyckelspelarna samt det faktum att man fått en tuff lottning gör att jag tror att Colombia får åka hem efter gruppspelet den här gången. Man har chans mot Nya Zeeland om tekniska Lady Andrade visar toppform. Men det troliga är att Colombia blir sist i gruppen.

9) Nya Zeeland
Världsranking: 17
Antal OS: tredje – som bäst kvartsfinal 2012.
Guldchans: 0 procent
Medaljchans: 2 procent
Troliga startelva: –
Öppningsmatch: USA, midnatt, natten mot torsdag.

Nya Zeelands Football Ferns är ett fysiskt och hårt arbetande lag, ett lag som är väldigt jobbigt att möta. Större delen av truppen är utlandsproffs, bland annat spelar ju trion Ali Riley, Anna Green och Kirsty Yallop i damallsvenskan.

Duktiga målvakten Erin Nayler, som nyligen skrev på för Sky Blue FC i USA:s NWSL, är viktig. Det är även viktiga mittbacken Abby Erceg som återfinns i samma liga (Western New York Flash). Offensivt är Tysklandsproffset (Jena) Amber Hearn viktig med sin tyngd.

För fyra år sedan gick Nya Zeeland till kvartsfinal, där de pressade USA. I VM i fjol var man en hårsmån från att gå vidare ur gruppspelets jämnaste grupp. Ferns har god chans att bli grupptrea, men den tuffa lottningen gör att man får svårt att ta fler än tre poäng. Därmed talar mycket för att man får lämna turneringen innan slutspelet.

8) Kina
Världsranking: 12
Antal OS: femte – som bäst silvermedaljörer 1996.
Guldchans: 1 procent
Medaljchans: 10 procent
Troliga startelva: Zhao Lina – Wu Haiyan, Zhao Rong, Li Dongna, Liu Shanshan – Wang Shanshan, Tan Ruyin, Pang Fengyue, Wang Shuang – Zhang Rui – Ma Xiaoxu.
Öppningsmatch: Brasilien, 21.00.

Tidigare i våras hade jag Kina som utmanare om guldet. Stålrosorna, som laget kallas, slog USA på bortaplan i december. Sedan följde en imponerande svit på 13 matcher utan förlust. Där besegrade man även Japan och kryssade mot Australien. Laget såg hur stabilt ut som helst.

Man har sin styrka i försvarsspelet, där spelarna inte tar många steg åt fel håll. De är otroligt väldrillade, vilket märktes i fjolårets VM. Då tog man sig till kvartsfinal, där man skakade USA, men till slut föll med 1–0.

Den senaste tiden har dock det kinesiska laget tappat i kvalietet. I slutet av juli noterades först förlust mot Kanada (1–0) och sedan hela 3–0 i baken mot Frankrike.

Ett stort skäl till den försämrade formen är säkert lårskadan på centrala mittfältaren Ren Guixin. Jag imponerades enormt av henne när jag såg Kina mot Australien i vårens OS-kval. Hon kändes som lagets klippa, och självklart är det ett jättestort bakslag för förbundskapten Bruno Bini att han inte kan spela Guixin i Rio.

Bini har för övrigt petat VM-stjärnorna Wang Fei och Wang Lisi. Mot Frankrike saknades inte minst stabila målvakten Fei. Just målvaktsspelet är ett frågetecken i Kinas lag.

Defensivt kommer lagkaptenen Li Dongna vara väldigt viktig. Offensivt har Kina ett bra inläggsspel. Man har både bra precision på inläggen, bland annat från duktiga Wang Shanshan, och bra tajming inne i straffområdet.

Jag tror att Kina går till kvartsfinal. Men lagets dipp den senaste tiden gör att jag skiftar dem från gruppfavoriter till trolig grupptrea. Därmed väntar sannolikt USA i kvartsfinal, och då tar OS slut för årets kinesiska lag.

7) Kanada
Världsranking: 10
Antal OS: tredje – som bäst bronsmedaljörer 2012.
Guldchans: 1 procent
Medaljchans: 12 procent
Troliga startelva: Stephanie Labbé – Rhian Wilkinson, Shelina Zadorsky, Kadeisha Buchanan, Ashley Lawrence – Jessie Fleming, Desiree Scott, Sophie Schmidt – Diana Matheson, Christine Sinclair, Janine Beckie.
Öppningsmatch: Australien, 20.00.

Kanada tog brons för fyra år sedan, och nu kommer man med ett mycket intressant lag. Faktiskt ett lag som känns klart mycket bättre än det man mönstrade i fjolårets hemma-VM. I sommar har man bland annat vunnit mot Brasilien, efter segermål av Janine Beckie i 94:e minuten.

https://www.youtube.com/watch?v=q3ylGjObJlo

I VM 2015 föll man på problem i mittförsvaret. Nu har förbundskapten John Herdman hittat en bra lösning genom att spela Shelina Zadorsky bredvid försvarsstjärnan Kadeisha Buchanan.

Kanada har även fått en bättre offensiv spets och fart genom tillskottet av nya unga spelare som Beckie, Jessie Fleming och Deanne Rose.

Faktum är att Herdman har en mängd bra alternativ när han skall sätta upp sin startelva. Dock är det fortfarande så att mycket vilar på Christine Sinclair:s axlar. Kanadas superstjärna är inte bara en grymt bra avslutare, hon är även otroligt viktig i anfallsuppbyggnaden med sin fina kreativitet.

Frågetecknet finns på målvaktssidan. Ex-allsvenska Stephanie Labbé är utmärkt på mållinjen. Men frågan är hur hon klarar av spelet i luftrummet. Där har hon brister, och där avgörs alltfler internationella matcher.

Jag tror att Kanada säkert tar sig vidare ur gruppspelet. Det rimliga är att man åker i kvartsfinalen, men med rätt lottning kan det bli medalj. Kanadas lag ser som sagt väldigt spännande ut. Läs mer om det här.

6) Sverige
Världsranking: 6
Antal OS: sjätte – som bäst fyra 2004.
Guldchans: 2 procent
Medaljchans: 23 procent
Troliga startelva: Hedvig Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Magdalena Ericsson – Lisa Dahlkvist, Kosovare Asllani, Caroline Seger – Lotta Schelin, Fridolina Rolfö, Sofia Jakobsson.
Öppningsmatch: Sydafrika, 18.00.

Sverige är det lag som har bäst facit av alla sedan fjolårets VM – tio segrar, ett kryss och bara ett insläppt mål. Det bör dock konstateras att Sverige inte har mött något lag på världsrankingens topp fem sedan debaclet i Kanada.

Den senaste tiden har det hänt saker i det svenska spelet som gör att mitt hopp om vår första OS-medalj någonsin har vuxit. Det handlar framför allt om hur Kosovare Asllani och Fridolina Rolfö kommit in och lyft laget. En mer ingående analys av det svenska spelet finns här.

Mycket kommer att avgöras i gruppspelet. Vid svensk gruppseger ligger vägen mot medaljerna öppen. Då ställs vi nämligen mot en grupptrea i kvartsfinalen. Vid andra- eller tredjeplats i gruppen lär vi få en tuffare placering i slutspelsträdet. Känslan är också att Sverige har en bra chans att ta hem gruppen. Jag ser det som 40–45–15 mellan vårt lag, Brasilien och Kina.

5) Brasilien
Världsranking: 8
Antal OS: sjätte – som bäst silvermedaljörer 2004 och 2008.
Guldchans: 4 procent
Medaljchans: 27 procent
Troliga startelva: Barbara – Poliana, Erika, Monica, Tamires – Debinha, Andressinha, Andressa Alves, Marta – Beatriz, Cristiane.
Öppningsmatch: Kina, 21.00.

Brasilien har varit på nedgång under ett par år. Nu kan det dock vända. Man har en spännande trupp, en trupp som känns klart bättre än fjolårets i VM. Man har även fördelar i att man kan de vädermässiga förhållandena bättre än konkurrenterna och förstås genom publikstödet.

Det skall sägas direkt, om inte Brasilien hade haft hemmaplan skulle jag inte placerat dem så här högt. Då hade nog både Sverige och Kanada gått före.

Men med publiken i ryggen och med en Marta i bra form kan Brasiliens lag lyfta mot medaljmatcher. I grunden gäller samma sak för brasilianskorna som för Sverige, alltså att gruppspelet blir väldigt avgörande. Vid gruppseger finns en god medaljchans. Blir man tvåa eller trea i gruppen blir det däremot mycket tuffare att ta sig upp på pallen.

I genrepet mot Australien var Brasilens lag otroligt offensivt balanserat. I mittförsvaret var offensiva halvvolleydrottningen Erika tillbaka. Hela mittfältet bestod i princip av spelare som även kunde ha varit uppsatta som forwards. Och av forwards har dubbla olympiska skyttedrottningen Cristiane hittat målet igen i PSG.

Noterbart är att Formiga har varit med och spelat i alla fem OS-turneringarna. Jag tyckte att den superrutinerade innermittfältaren var Brasiliens bästa spelare i fjolårets VM. I år verkar hon dock börja från bänken.

Offensivt är alltså Brasilien väldigt starkt. Ett lag med massor av individuellt skickliga spelare. Defensivt är laget klart sämre. Största frågetecknet finns på målvaktssidan, där Barbara knappast utstrålar säkerhet.

4) Australien
Världsranking: 5
Antal OS: tredje – som bäst kvartsfinal 2004.
Guldchans: 10 procent
Medaljchans: 40 procent
Troliga startelva: Lydia Williams – Caitlin Foord, Laura Alleway, Alanna Kennedy, Stephanie Catley – Elise Kellond-Knight, Emily van Egmond, Katrina Gorry – Samantha Kerr, Michelle Heyman, Lisa De Vanna.
Öppningsmatch: Kanada, 20.00.

Australien har aldrig varit nära medalj i ett stort mästerskap. Nu kan det vara dags. The Matildas har med sig ett jätteintressant lag till Brasilien. I Asiens OS-kval dominerade man bollinnehavet mot alla lag, alltså även mot bollskickliga gäng som Japan, Kina, Nordkorea och Sydkorea.

Australiens lag är bolltryggt, och framför allt har man blixtsnabba omställningar. Inget annat lag är så vasst i djupled som The Matildas. Lägg till att man dessutom har många väldrillade spelare som lärt sig hur man springer för varandra.

https://www.youtube.com/watch?v=A1lXG0KaCXg

Jag imponerades enormt av dem i det asiatiska OS-kvalet. I startelvan har man inga svaga positioner. Före detta Piteåspelaren Lydia Williams är en världsmålvakt, man har några av världens mest spännande unga backar i Alanna Kennedy och Steph Catley. Man har smarta och passningsskickliga offensiva mittfältare i Katrina Gorry och Emily Van Egmond och vassa forwards i Sam Kerr, Michelle Heyman och Lisa De Vanna. Helt enkelt ett lag som kan lämna Rio med guldet.

Det som talar mot Australien är bristen på vinnarkultur – och på att truppen är lite tunn på vissa positioner. Lagets är således rätt känsligt för skador. Det kan också få lida av att det är ett mördande spelprogram i OS.

Lottningen där man har Zimbabwe i gruppen gör att Australien dock kommer att kunna vila folk i minst en gruppmatch, och ändå avancera till kvartsfinal.

I gruppspelet tror jag att Australien har god chans på gruppsegern. Jag tycker att deras snabba omställningsspel borde passa Tysklands sega mittförsvar extremt dåligt. Men frågan är om det inte är bättre att komma tvåa eller trea i den här gruppen. Ettan ställs ju nämligen mot antingen Frankrike eller USA i kvartsfinal.

Australien är svårtippat. De tar sig säkert till kvartsfinal. Där avgörs deras chanser av lottningen. Med rätt väg framåt kan The Matildas faktiskt gå hela vägen.

3) Tyskland
Världsranking: 2
Antal OS: femte – som bäst brons 2000, 2004 och 2008.
Guldchans: 14 procent
Medaljchans: 50 procent
Troliga startelva: Almuth Schult – Leonie Maier, Annike Krahn, Saskia Bartusiak, Isabel Kerschowski – Dzsenifer Marozsan, Melanie Behringer, Sara Däbritz – Anja Mittag, Simone Laudehr – Alexandra Popp.
Öppningsmatch: Zimbabwe, 23.00.

Tyskland är svårbedömt. Man har massor av talangfulla spelare, men man har inte hittat det perfekta lagbygget.

Sedan fjolårets VM, där tyskorna blev fyra, har man tappat stabila målvakten Nadine Angerer och skyttedrottningen Celia Sasic. Man har heller inte hittat någon ersättare till effektiva tvåvägsmittfältaren Nadine Kessler, som ju 2013 ledde laget till deras senaste mästerskapsguld.

Förbundskapten Silvia Neid gör sitt sista stora mästerskap på posten. De senaste tre åren har hon testat sig fram för att få ihop laget på bästa sätt. Till OS verkar hon satsa på en så kallad julgransuppställning, alltså spelsystemet 4-3-2-1.

Om Tyskland får ihop sitt lagspel kan det bära hela vägen till OS-guld. Men jag känner mig långt ifrån säker på att det blir så. Almuth Schult är en ojämn målvakt, med grym högstanivå, men också med låg lägstanivå. Rutinerade mittbackarna Annike Krahn och Saskia Bartusiak är bra när de får kliva framåt, men har stora brister i snabbheten.

På mittfältet finns massor av talang, sannolikt för mycket. Frågan Neid får brottas med är hur hon skall få ut max ur alla sina duktiga mittfältare, framför allt ur spelgeniet Dzsenifer Marozsan. Lyons nyförvärv har inte lyft i landslaget ännu. Gör hon det i OS? Personligen gillar jag Melanie Leupolz skarpt. Men hon fick inte plats i genrepet.

Bland forwards har Alexandra Popp haft en rätt svag säsong. Men hon har visat bättre och bättre form på sistone, det är ett gott omen för tyskorna.

Tyskland kommer att gå vidare till kvartsfinal. Laget är mästerligt på att vräka in mål på svaga motståndare. Eftersom de inleder mot Zimbabwe tippar jag måltjuven Anja Mittag som hela OS-turneringens skyttedrottning. Hon utmanas i första hand av Popp.

Eftersom jag tippar Tyskland som grupptvåa tror jag att de ställs mot tvåan i Sveriges grupp i kvarten. Där blir Tyskland storfavorit, vilket innebär att laget kommer att ha god medaljchans.

2) Frankrike
Världsranking: 3
Antal OS: andra – som bäst fyra 2012.
Guldchans: 18 procent
Medaljchans: 40 procent
Troliga startelva: Sarah Bouhaddi – Jessica Houara d’Hommeaux, Wendie Renard, Griedge Mbock Bathy, Amel Majri – Elise Bussaglia, Amandine Hendy – Kadidiatou Diani, Camille Abily, Louisa Cadamuro (tidigare Necib) – Eugenie Le Sommer.
Öppningsmatch: Colombia, 03.00 natten mot torsdag.

Frankrike blir bara bättre och bättre. Det fyller hela tiden på med intressanta talanger från ungdomslandslagen. Och hade det inte varit för den franska medaljfrossan – hade jag lyft procentsiffrorna på fransk guld- och medaljchans ytterligare.

Men det är ju så att Frankrikes landslag aldrig har tagit en mästerskapsmedalj. De har darrat till varje gång de varit på väg att ta medalj de senaste åren. Se bara här:

2009, EM: Ut på straffar i kvartsfinal.
2011, VM: Förlust i bronsmatch mot Sverige, trots numerärt överläge.
2012, OS: Förlust i bronsmatch mot Kanada.
2013, EM: Ut på straffar i kvartsfinal.
2015, VM: Ut på straffar i kvartsfinal.

Rent spelmässigt känns det franska laget som första utmanare till USA, som ett lag som mycket väl skulle kunna åka hem mot guldmedaljerna. Frankrike har världens bästa mittbackspar i Wendie Renard och Griedge Mbock Bathy, skickliga ytterbackar, ett grymt starkt centralt mittfält, där eleganta spelgeniet Louisa Cadamuro (tidigare Necib) gör sina sista matcher innan hon slutar. Hon är värd att få kröna karriären med en OS-medalj.

Frågetecknen finns som vanligt på forwardssidan. Smarta Gaetane Thiney är petad, och fjolårets succéspelare Eugenie Le Sommer har inte nått samma nivå i år. Le Sommer har en makalöst hög högstanivå. Kanske att hon har lyckats toppa formen till OS. I så fall blir Frankrike livsfarligt i Rio.

Fransyskorna kommer att göra upp med USA om den viktiga gruppsegern. Det kan bli en väldigt stor skillnad mellan motstånd i kvartsfinal för ettan och tvåan, så gruppsegern är viktig. Även om jag tycker att det franska laget rent kapacitetsmässigt borde kunna skaka amerikanskorna är historiens makt stor. Jag tippar således att Frankrike blir grupptvåa, och får en riktigt tuff kvartsfinal – sannolikt mot Tyskland eller Australien.

1) USA
Världsranking: 1
Antal OS: sjätte – guld 1996, 2004, 2008 och 2012
Guldchans: 50 procent
Medaljchans: 95 procent
Troliga startelva: Hope Solo – Kelley O’Hara, Julie Johnston, Becky Sauerbrunn, Meghan Klingenberg – Mallory Pugh, Morgan Brian, Lindsey Horan, Tobin Heath – Carli Lloyd – Alex Morgan.
Öppningsmatch: Nya Zeeland, midnatt – natten mot torsdag.

De regerande världsmästarna har aldrig vunnit OS. Det är en av de saker som starkast talar emot USA inför mästerskapet i Rio.

På pappret är Jill Ellis lag verkligen jättestora guldfavoriter. USA har vunnit de tre senaste stora mästerskapen, och man har vunnit fyra av fem OS-turneringar.

Men, det finns faktiskt en hel del men med i spelet i år. USA har agerat knackigt ända sedan senhösten i fjol. Man har fortfarande en stabil defensiv i ryggen. På målvaktssidan har exempelvis USA en grym bredd.

Bakom ohotade ettan Hope Solo finns en hel hög världsmålvakter. Att Nicole Barnhart inte längre ens är med bland de fyrafem målvakter som ingått i diskussionen kring att ta plats i OS-truppen är ju närmast makalöst. Barnhart hade sannolikt varit en kandidat till platsen som förstemålvakt i alla andra landslag i den här OS-turneringen.

Sedan VM är även den stabila backlinjen intakt. Men på mittfältet är det många förändringar sedan fjolårets VM-guldlag, och alla har inte varit till det bättre. Den stora frågan är hur man skall fylla luckan efter Lauren Holiday.

Den passningssäkra mittfältaren/forwarden saknas inte bara i spelet. Hon saknas även vid fasta situationer. Där saknas även Megan Rapinoe, som ingår i OS-truppen efter sin korsbandsoperation, men som sannolikt inte är aktuell för någon längre speltid förrän tidigast i ett slutspel. Att ta med Rapinoe var en chansning, men en rimlig sådan med tanke på bristen på känsliga fötter vid fasta situationer.

Tanken är att gradvis matcha in Rapinoe i turneringen, ungefär som man gjorde med Alex Morgan i fjolårets VM. Nu är Morgan frisk och i god form. Blir viktig. Det blir även lagets i särklass mest intressanta framtidsnamn, 18-åriga Mallory Pugh. Hon har den fart, blick och kreativitet som kommer att känneteckna framtidens stora damfotbollsspelare.

Ytterligare ett offensivt frågetecken är Carli Lloyd. Hon har avgjort de senaste två OS-finalerna och den senaste VM-finalen. Vinnarskallen finns där alltså, men hur är det med formen? Hon har inte imponerat i de matcher hon spelat sedan vårens skadefrånvaro.

Trots att USA:s spel alltså har hackat under våren håller jag laget som stor guldfavorit. De brukar hitta vägar till seger, även när de spelar dåligt. Och i truppen finns en hel hög potentiella matchvinnare – med Lloyd som ständig huvudkandidat.

Jag tippar att USA tar hem sin grupp, och väl i slutspelet blir laget väldigt svårslaget.

TIPS:

* Skyttedrottning: Anja Mittag

* Slutspelsträdet tror jag kommer att se ut så här:

Brasilien–Kanada
USA–Kina

Sverige–Tyskland
Australien–Frankrike

* Slutligen skall jag förstås tippa första gruppspelsomgången. Här är mina odds för matcherna:

Sverige–Sydafrika           85–12–3
Kanada–Australien         30–30–40
Brasilien–Kina                40–40–20
Zimbabwe–Tyskland    0,1–0,4–99,5
USA–Nya Zeeland          90–8–2
Frankrike–Colombia       80–15–5

Spelen kan börja…

Ett gäng bilder ur VM-arkivet

Detta bildspel kräver JavaScript.

När jag skrev inlägget om Australiens OS-trupp häromdagen, letade jag efter bilder på flera uttagna spelare. Trots att jag visste att jag hade fotat i princip hela Australiens VM-trupp i Edmonton i fjol hittade jag inte de bilder jag sökte.

Vid en mer noggrann koll visade det sig att jag faktiskt inte hade lagt upp bilderna här på bloggen. Det är i och för sig ett år sedan VM avslutades, men jag tänkte att det väl alltid är någon som kan vara intresserad av lite bilder från fjolårets mästerskap i Kanada.

Bland bilderna finns en på Carli Lloyd. Hon och Megan Rapinoe har båda varit långtidsskadade, men finns båda med i USA:s trupp inför lördagens möte med Sydafrika. Truppen består av 24 spelare, och 22 får åka med till Rio och OS.

Den spontana tanken var ju att förbundskapten Jill Ellis hade tagit ut Lloyd och Rapinoe utöver de 22 spelare (18 ordinarie och fyra reserver) som skulle utgöra OS-truppen om de båda stjärnorna inte kommer i speldugligt skick.

Vid en koll på 24-mannatruppen består den av tio backar, sex mittfältare och fyra forwards plus Lloyd och Rapinoe. Det känns alltså som att det är ett par backar som i första hand riskerar att sorteras bort.

När det gäller skador och OS-aktuella spelare har Frankrike drabbats av ett bakslag i och med att vänsterbacken Laure Boulleau missar spelen i Rio till följd av en knäskada. Tråkigt.

Slutligen. Här är alla de nygamla VM-bilderna en och en. Det handlar om bilder på Sverige, Australien, Schweiz, Kamerun och USA.

Australien satsar ungt i OS

The Matildas

The Matildas

Under tidig måndagsförmiddag svensk tid presenterades en av de mest intressanta OS-trupperna, Australiens.

Förbundskapten Alen Stajcic:s unga lag har ju imponerat stort det senaste året och är ju numera uppe på femte plats på världsrankningen. Man är det bland annat efter att ha vunnit Asiens OS-kval på ett imponerande sätt. När jag rankade OS-lagen tidigare i år satte jag The Matildas som fjärde starkaste laget.

Australien producerar för tillfället massor av talanger, och man har inte tvekat på att lyfta upp de bästa unga spelarna i sitt A-landslag. Bland de 18 spelarna i årets OS-trupp återfinns bland annat supertalangen Ellie Carpenter. Hon är född den 28 april 2000 och  fyllde alltså 16 år för drygt två månader sedan. Hon blir med stor sannolikhet enda spelaren i OS-turneringen som är född på 2000-talet.

Med i truppen finns även två damallsvenska spelare, dels Mallbackens Tameka Butt, dels Eskilstunas nyförvärv Chloe Logarzo. Där finns även två före detta damallsvenska spelare i form av Lydia Williams och Lisa De Vanna.

Lydia Williams

Lydia Williams

Truppens snittålder är 23,5. Det är väldigt ungt, inte minst om man jämför med Sveriges snittålder på 26,9. Det är för övrigt bara fyra av 18 spelare i Pia Sundhages trupp som är under Australiens snittålder (Magdalena Ericsson, Stina Blackstenius, Elin Rubensson och Fridolina Rolfö).

Här är Australiens trupp i sin helhet:

Målvakter: 1 Lydia Williams (Houston Dash, USA) och 18 Mackenzie Arnold (Perth Glory).

Backar: 4 Clare Polkinghorne (Brisbane Roar), 5 Laura Alleway (Orlando Pride, USA), 7 Stephanie Catley (Orlando Pride, USA), 9 Caitlin Foord (Perth Glory), 12 Ellie Carpenter (Western Sydney Wanderers) och 14 Alanna Kennedy (Western New York Flash, USA).

Mittfältare: 3 Katrina Gorry (Brisbane Roar), 6 Chloe Logarzo (Eskilstuna United, Sverige), 8 Elise Kellond-Knight (Turbine Potsdam, Tyskland), 10 Emily Van Egmond (FFC Frankfurt, Tyskland) och 13 Tameka Butt (Mallbackens IF, Sverige).

Forwards: 2 Larissa Crummer (Melbourne City FC), 11 Lisa De Vanna (Melbourne City FC), 15 Samantha Kerr (Sky Blue FC, USA), 16 Michelle Heyman (Canberra United) och 17 Kyah Simon (Boston Breakers, USA).

Röster inför Sverige–Australien

I går säkrade Kanada, Kina, Holland, Tyskland och Norge sina avancemang till åttondelsfinalerna, medan Thailand får avvakta resultaten i övriga grupper innan de vet om de går vidare eller inte.

Vi fick se en ny mycket svag insats av en domare, en avgörande insats. Den straff som Kina kvitterade på mot Nya Zeeland var ju nämligen helt feldömd. Situationen finns 25 sekunder in i det här klippet:

Tråkigt för Nya Zeeland förstås. I dag hoppas vi slippa svaga domslut. Man börjar kännas att vi är nära ett avgörande. För att ge lite mer läsning inför avspark har jag samlat in funderingar kring matchen från spelare och ledare under veckan.

Här är ett gäng av de synpunkter jag fått in:

Alanna Kennedy, mittback Australien:

”Jag tror att det blir en intressant match. Båda lagen håller hög klass, vi vet att Sverige har flera duktiga, offensiva spelare. Kan vi försvara oss bra mot dem tror jag att det löser sig på den andra sidan. Vi har ju ett väldigt starkt anfall – så det blir nog en rolig match att titta på.”

Amanda Ilestedt:

”Jag skulle tro att vi blir lite mer offensiva än mot USA. Vi har pratat om att komma runt mer på kanterna. Vi siktar på att vinna, det finns inget annat i våra huvuden. Australien har riktigt vassa forwards, riktigt kvicka. Så det gäller att se upp med dem. De har också duktiga innermittfältare som är passningsskickliga.”

Therese Sjögran:

”Det är bra att vi måste vinna för att vara säkra. Nu vet vi vad som gäller, vi måste spela 100 procent. Då är vi som bäst. Vi såg Australien mot USA, det var nog rätt viktigt – för de är ett bra lag.”

Ali Krieger, högerback USA:

”Jag tycker inte att något av lagen är bättre eller sämre än det andra, de har bara olika styrkor. Sverige klev inte upp så högt, så för min del var det jobbigare mot Australien. De har verkligen kvalitet på sina forwards, de är alla väldigt snabba. Sam Kerr är en fantastisk spelare som spelar tufft, är bestämd men som också gör väldigt smarta löpningar. Hon är svår att försvara mot.”

Lotta Schelin:

”Vi vet att de är ett fantastiskt bra lag. Men håller vi samma nivå mot Australien som vi gjorde mot USA kan jag inte se något annat än att vi skall kunna ta de tre poängen – så jag har stort självförtroende.”

Steph Catley, back Australien:

”Vi höll nollan senast och har bra självförtroende i backlinjen. Sverige är en bra värdemätare för oss. De har ett bra lag, med många duktiga spelare. Jag var inte med 2011, men med tanke på hur det gick då skulle det vara fantastiskt att vinna mot dem.”

Caroline Seger:

”De har utvecklats jättemycket sedan 2011 och har verkligen spelat en fin fotboll. Det blir en väldigt tuff match för oss.”

Lilie Persson, assisterande förbundskapten:

”Australien är giftiga när de sätter fart i djupled. Alla deras offensiva spelare är väldigt rörliga. Har man inte fart på fötterna, fart i tanken då får man det jobbigt mot Australien. … Det som måste till är att vi får möjlighet att fortsätta på den väg det blev mot USA. Med närmare avstånd till varandra. Då kan vi hitta kombinationer, då kan vi hitta löpningar i djupled. Det hinner vi inte om vi har så långa avstånd som vi hade mot Nigeria. Vi hade nästanlägen mot USA. De där nästanlägena skall bli 100-procentiga nu.”

Alen Stajcic, förbundskapten Australien:

”Vi är ett lag på väg upp mot toppen. Vi har skapat många målchanser och haft många avslut i de första matcherna – vilket är bra. Kan vi hålla de siffrorna över tid kommer vi att vinna fler matcher. Vi kan fortfarande sluta allt från etta till fyra i gruppen så vi kommer inte att hålla igen. Det är en tuff match som alla i den här gruppen. Vi kan slå Sverige – men det är en utmaning. Sverige måste klara av att lösa upp vårt försvar samtidigt som de måste ha koll på vårt anfall. Och det är elektriskt, snabbt och rörligt.”

Matchguide Sverige–Australien

Vi är framme vid avgörandet i grupp D. Här kommer en lång och förhoppningsvis riktigt matig matchguide till Sveriges ödesmatch mot Australien.

Klart är att vårt lag måste vinna för att vara säkert på avancemang. Vi har inte saken i egna händer vid kryss i dag. För blir det kryss och vi slutar trea i gruppen får vi sannolikt sitta och vänta i ett dygn på besked om det blir åttondelsfinal eller inte. Jag skriver sannolikt eftersom jag räknar med att Kamerun inte förlorar med sex måls marginal mot Schweiz.

Här är all info inför nattens drama:

Arena: Commonwealth Stadium i Edmonton.

Matchstart: 02.00 (18.00 lokal tid)
TV/Stream: TV4 direktsänder, sändningen startar 01.00.
Domare: Lucila Venegas, Mexiko.
Väder: Det förväntas bli soligt, varmt och kring 22 grader vid avspark.
Odds: 51–49 i svensk favör. Det känns otroligt ovisst på förhand, men jag har en känsla av att Sverige vinner eftersom vårt lag har kniven hårdare upptryckt mot strupen. Mitt tips är alltså svensk seger med 2–1.

Trolig svensk startelva: Hedvig Lindahl – Elin Rubensson, Amanda Ilestedt, Nilla Fischer, Jessica Samuelsson – Lina Nilsson, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Sofia Jakobsson – Therese Sjögran och Lotta Schelin.
Trolig australiensisk startelva: Lydia Williams – Caitlin Foord, Laura Alleway, Alanna Kennedy, Stephanie Catley – Emily van Egmond, Elise Kellond-Knight, Katrina Gorry – Lisa De Vanna, Kyah Simon och Samantha Kerr.

Förutsättningar för Sverige:
Vid vinst:
…Samtidigt som USA tappar poäng mot Nigeria vinner Sverige gruppen. Förutsatt att inte Nigeria vinner med två måls större marginal än Sverige – för då blir vi tvåa bakom Nigeria.
…Samtidigt som USA vinner mot Nigeria blir Sverige tvåa.

Vid kryss:
…Samtidigt som USA tar poäng mot Nigeria blir Sverige trea i gruppen. Som grupptrea på tre poäng och +-0-målskillnad är Sverige dock inte säkert på att få spela åttondelsfinal. Man måste hoppas att antingen Brasilien slår Costa Rica i morgon. Eller att Sydkorea och Spanien spelar oavgjort. Eller att Colombia besegrar England. Det är alltså en skör tråd att balansera på.
…Samtidigt som Nigeria vinner mot USA blir Sverige sist i gruppen och åker ut.

Vid förlust:
…är Sverige utslaget.

Förutsättningar för Australien:
Vid vinst:
…Samtidigt som USA tappar poäng mot Nigeria vinner The Matildas gruppen.
…Samtidigt som USA vinner mot Nigeria blir The Matildas tvåa.

Vid kryss:
…Samtidigt som USA tar poäng av Nigeria blir The Matildas grupptvåa.
…Och Nigeria samtidigt vinner mot USA med två måls marginal. Då avgörs de tre topplaceringarna i gruppen på flest gjorda mål. Alla tre lagen kommer dock att avancera.

Vid förlust:
…Och Nigeria samtidigt tappar poäng mot USA kommer The Matildas trea i gruppen. Som grupptrea på tre poäng och med minusmålskillnad lever Australien farligt. De får hoppas på rätt resultat i grupperna E och F. Nämligen att antingen Brasilien slår Costa Rica. Eller att Sydkorea och Spanien spelar oavgjort. Eller att Colombia besegrar England med ett par måls marginal.
…Och Nigeria samtidigt vinner mot USA kommer The Matildas sist i gruppen och är utslaget.

Kommentar:
Det går förstås inte att veta exakt hur Pia Sundhage tänker på förhand kring startelvan. Men det lät på kvällens presskonferens att det blir samma lag som senast. Och med tanke på hur starkt Australien har startat sina matcher gissar jag att Sverige kommer att inleda exakt likadant som mot USA, alltså med ganska låg utgångsposition. De bör försöka hålla ihop laget tajt på mitten och inte ge utrymme för genomskärare från van Egmond och Gorry.

Beroende på matchutvecklingen kan jag tänka mig att Sverige kliver fram efter paus. Min uppfattning från de två första matcherna har varit att Australien inte orkat springa lika mycket i den andra halvleken som i den första. Hotet från sprintkulor som De Vanna och Kerr är alltså som störst den första halvtimmen.

Det positiva för svensk del är att försvarsspelet mot USA verkligen kändes stabilt och välorganiserat. Det var första gången på länge man kunde känna sig trygg även när motståndarna fick kontringslägen.

Offensivt var det inte lika bra. Vid fasta situationer fortsätter vårt lag att skapa målchanser, men i spelet har vi fortfarande bara skapat en chans på två matcher – den som Linda Sembrant höftade in till 3–2 mot Nigeria.

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Den stora gåtan heter Lotta Schelin. Att hon inte gjort några mål är inte det som bekymrar mig, utan det är att hon inte har skapat en enda målchans. Hon har bara haft ett avslut på två matcher – och det gick utanför, utan att vara det minsta farligt.

Jag läste i Aftonbladet att lagkompisarna skall ha kollat klipp för att se hur Schelin rör sig och för att lära sig var bollarna skall slås. Jag kanske är elak nu, men som jag ser det rör sig inte Schelin speciellt mycket utan boll. När nu resten av laget fungerade mot USA känns det som en bättre idé att Sundhage låter lagkompisarna styra Schelin än att de skall anpassa sig efter henne.

Som jag sett det har inte Schelin känts trygg i sitt spel under VM och hon har inte varit vän med bollen. Ofta när lagkompisarna lyft blicken för att söka henne har hon varit stillastående i mitten – och därmed blivit ett enkelt byte för motståndarnas mittbackar.

Efter matcherna har hon inte varit på samma strålande humör som vanligt. Hon har intagit lite av ett försvarsläge i intervjuerna, redan långt innan någon ens tagit upp hennes egen prestation.

Jag vill se Schelin löpa mer i sidled och dra isär de australiensiska mittbackarna i morgon och på så sätt skapa öppningar för löpningar bakifrån. Jag vill se henne ta en position så att hon kan löpa in från kanten, mot mitten när djupledsbollarna kommer. Alltså inte från mitten ut mot hörnflaggorna. Om Schelin får komma rättvänd med boll mot målet brukar hon vara otroligt farlig. Då kan hon göra de mål vi hoppas få från henne.

Sundhage sa så här om Schelin i dag:

”Det handlar inte bara om Lotta, utan det är ett lagspel.”

Själv satt jag och specialstuderade Schelin under de 15 minuter av träningen som var öppna för media. Där var det bara uppvärmning, men i passningsövningarna hade hon en mycket sämre bollträff än exempelvis Therese Sjögran.

Nu är det inte bara Schelin av svenskorna som har svag offensiv statistik. Expressen har gjort en artikel om att Sverige är sämst av alla lag i VM när det gäller avslut på mål. Det är i och för sig en sanning med modifikation.

I den officiella statistiken står Sverige på fyra avslut på mål, de är fördelade på fyra mot Nigeria och noll mot USA. Den yttersida från Caroline Seger som Meghan Klingenberg räddade på mållinjen räknas alltså inte som avslut på mål.

Officiellt är det bara skott i mål eller skott som räddas av målvakt som räknas som avslut på mål. Oavsett hur man räknar är det ett faktum att Sverige har haft få avslut, klart minst i grupp D. Nigeria står på 26, USA och Australien på 24 vardera medan Sverige bara fått till 16.

Av de 16 svenska avsluten har tre gått i mål, ett har räddats av målvakten, sju har räddats av utespelare och fem har gått utanför.

Jämför vi med Australien som ju har mött samma motståndare har de alltså 24 avslut, varav tre i mål, åtta som har räddats av målvakt, tre som har räddats av utespelare, nio som gått utanför och ett som tagit i målramen.

Personligen föredrar jag att räkna målchanser. Även om det finns ett stort inslag av personlig bedömning i vad som är en målchans och vad som inte är det så tycker jag det är en bättre statistik. Ett skott från målområdeslinjen är ju nämligen farligare än tio från mittcirkeln.

Även när det gäller målchanser är dock Sverige sämst i gruppen, med sju. Det är för få, men skall man vara positiv är det dock väldigt bra effektivitet att göra mål på tre mål av dem. Så här ser min målchansstatistik ut för grupp D:

Sverige–Nigeria 5–8
Australien–USA 6–5
Sverige–USA 2–5
Australien–Nigeria 6–3

Totalt: Australien 12, Nigeria 11, USA 10 och Sverige 7. Kollar vi effektivitet vinner dock Sverige klart. Alla fyra lagen har ju gjort tre mål vardera.

Vid presskonferensen i går fick Sofia Jakobsson frågan om hur Sverige skall lyckas öka antalet avslut. Hon sa:

”Vi skall bara köra på som vanligt så kommer det av sig själv.”

Kanske.

När det gäller Australiens lag spelar de en vacker fotboll. Laget bygger på ett gäng oerhört snabba och bollskickliga spelare i åldrarna 20–23.

I det åldersintervallet finner man nickstarka mittbacken Alanna Kennedy, de båda snabba ytterbackarna Stephanie Catley och Caitlin Foord, de spelskickliga innermittfältarna Emily van Egmond och Katrina Gorry, toppforwarden Kyah Simon samt blixtsnabba yttern Samantha Kerr. Flera av dem har redan spelat VM och varit utlandsproffs i flera år.

Jag frågade målvakten Lydia Williams i söndags om inte Australiens bästa VM borde vara det i Frankrike om fyra år. Då är nyckelspelarna 24–27 år – vilket brukar vara en spelares bästa ålder. Williams höll med, men med invändningen:

”Men jag tycker att vi har en bra mix redan nu.”

Hon är själv 27. Tre år äldre är viktiga Lisa De Vanna. Med henne och Kerr på varsin kant har Australien två otroligt farliga vapen i kontringsspelet. De Vanna har inte varit tillgänglig på veckans presskonferenser, till svensk medias förtret.

Vissa svenska journalister högg henne på flygplatsen häromdagen. Själv fick jag nöja mig med hennes syster Tania De Vanna.

Sarah Hickling och Tania De Vanna.

Sarah Hickling och Tania De Vanna.

Hon meddelade att syrran är laddad för att ta revansch på Sverige, på att skicka hem svenskorna. Det var ju som bekant Sverige som skickade hem Australien från Tyskland för fyra år sedan.

Vid Australiens presskonferens i går eftermiddags sa förbundskapten Alen Stajcic att alla spelare är tillgängliga. Det skulle kunna innebära att Clare Polkinghorne går in i startelvan. Gissningsvis kör man dock vidare med den elva som höll nollan för första gången någonsin i en VM-match.

Det innebär att Lydia Williams vaktar målet. Den före detta Piteåmålvakten har haft problem med ena låret. Därför slog hon inga insparkar mot Nigeria.

”Det är en ren försiktighetsåtgärd. Vi siktar på att gå långt i turneringen och då vill man inte ta några risker.”

I övrigt i går förklarade Stajcic att det inte finns i Australiens stil eller kultur att spela på kryss.

”Vi går ut för att vinna varje match. Men lite gatusmarta måste vi vara. Är det oavgjort med tre minuter kvar kanske man inte skall ta onödiga risker.”

Stajcic var också klar med att hans lag har en bra utveckling och att målet är högt satt:

”Kan vi fortsätta att utvecklas på det här sättet kan vi nå topp två–tre i världen – vilket är vårt mål.”

Stensland, Gill, Davey och Asante petade från VM

Utöver Sveriges trupp har även England, Australien och Norge presenterat sina VM-trupper de senaste dagarna.

I alla tre länder noteras att namnkunniga spelare med Sverigekoppling lämnar hemma. I England saknas Rosengårds Anita Asante, i Norge saknas den före detta Göteborgsmittfältaren Ingvild Stensland och hos Australien fanns det inte plats för de båda före detta Linköpingsspelarna Brianna Davey och Kate Gill.

30-åriga Gill, som ju även har spelat för AIK, Sunnanå och Malmö, är Australiens främsta målskytt någonsin. Hon missade VM 2011 på grund av en knäskada. Nu petas hon i sista stund – och hon är inte nöjd. Till hemsidan Football West säger hon:

”Jag är lyckligt lottad som haft möjligheten att spela för The Matildas i nästan tolv år. Jag har drömt om att få ett sagoslut. Jag har drömt om att vinna VM med The Matildas och det här skulle vara sista chansen för mig. Nu får jag inte chansen och det är väldigt svårt att acceptera.”

Här förklarar Australiens förbundskapten Alen Stajcic varför inte Gill är med i Australiens trupp. Den ser för övrigt ut så här:

Målvakter:
1. Lydia Williams (Washington Spirit, USA), 18. Melissa Barbieri (Adelaide United) och 21. Mackenzie Arnold (Perth Glory).

Backar:
4. Clare Polkinghorne, 5. Laura Alleway och 8. Elise Kellond-Knight (Brisbane Roar), 6. Servet Uzunlar (Sydney FC), 7. Stephanie Catley (Melbourne Victory),  (

Mittfältare:
3. Ashleigh Sykes (Canberra United), 10. Emily van Egmond (Newcastle Jets), 12. Leena Khamis, 15. Teresa Polias och 22. Nicola Bolger (Sydney FC), 13. Tameka Butt, 16. Hayley Raso och 19. Katrina Gorry (Brisbane Roar), 14. Alanna Kennedy (Perth Glory).

Forwards:
2. Larissa Crummer (Brisbane Roar), 9. Caitlin Foord och 20. Samantha Kerr (Perth Glory), 11. Lisa De Vanna (Melbourne Victory), 17. Kyah Simon (Sydney FC) och 23. Michelle Heyman (Canberra United).

Ingvild Stensland

Ingvild Stensland

I Norge gjorde förbundskapten Even Pellerud bedömningen att det inte var värt att chansa med att ta ut ordinarie lagkaptenen Ingvild Stensland i truppen. Frisk och vältränad att hon varit självskriven i truppen, men Stensland är inte tillbaka i spel efter sin korsbandsoperation ännu och Pellerud brukar inte chansa.

Faktum är att han tagit ut en mycket stark och rutinerad trupp. Genomsnittsåldern är faktiskt högre än i Sveriges trupp. Det hindrar inte att Norge trots allt har fler 90-talister i sin 23-mannatrupp.

Pellerud gör precis det som inte Pia Sundhage vågade – han tar ut en 96:a som tredjemålvakt. Faktum är att den norska truppen känns väldigt välbalanserad. Därmed håller inte den norska VM-låten tillnärmelsevis samma klass som den svenska. Fast det är ju inte det viktigaste…

Norge blir definitivt att räkna med i Kanada. Tillsammans med England ser jag norskorna som hetaste utmanarna till de fyra stora; Tyskland, USA, Japan och Frankrike. Här är den norska truppen i sin helhet:

Målvakter:
1. Ingrid Hjelmseth och 23. Cecilie Fiskerstrand (Stabaek) samt 12. Silje Vesterbekkmo (Röa)

Backar:
2. Maria Thorisdottir (Klepp), 3. Marita Skammelsrud Lund, 13. Ingrid Moe Wold och 15. Marit Sandvei (LSK Kvinner), 6. Maren Mjelde (Avaldsnes), 7. Trine Rönning (Stabaek) och 11. Nora Holstad Berge (Bayern München, Tyskland).

Mittfältare:
8. Solveig Gulbrandsen (Kolbotn), 14. Gry Tofte Ims (Klepp), 17. Lene Mykjåland och 20. Emilie Bosshard Haavi (LSK Kvinner), 18. Ingrid Schjelderup (Stabaek) och 19. Kristine Minde (Linköping, Sverige).

Forwards:
4. Melissa Bjånesöy (Stabaek), 5. Lisa-Marie Karlseng Utland (Trondheims Örn), 9. Isabell Herlovsen (LSK Kvinner), 10. Caroline Graham Hansen* (Wolfsburg, Tyskland), 16. Elise Thorsnes (Avaldsnes), 21. Ada Stolsmo Hegerberg (Lyon) och 22. Hege Hansen (Klepp).

Reserv:
Eline Johansen (Röa)

* Tillagt i efterhand: Graham Hansen missar VM till följd av skada. Hon ersätts av Anja Sønstevold (LSK Kvinner).

Anita Asante

Anita Asante

Så till England där alltså Rosengårds Anita Asante lämnas utanför truppen. Jag förstår hur förbundskapten Mark Sampson tänker där. Asante är oftast väldigt bra, men hon bjuder nästan alltid på någon eller några indianare – och sådana är dyra på högsta internationella nivån.

Känslan är alltså annars att Sampson har något bra på gång. England har tidigare oftast fallit bort ur världsmästerskapen när det börjat dra ihop sig till spel om medaljerna. Men kanske att det kan vara dags för engelskorna att ta nästa steg den här gången.

Det är i alla fall högst möjligt att vi får en åttondelsfinal mellan England och Norge – vilket skulle vara en 50-50-match. Vinnaren där ställs sannolikt mot segraren i grupp A i kvartsfinal, den gruppen innehåller Kanada, Kina, Holland och Nya Zeeland. Såväl England som Norge har alltså ganska goda möjligheter att ta sig till semifinal.

Reaktioner från den engelska truppresentationen ser du här:

Och här är hela truppen:

Målvakter:
Karen Bardsley (Manchester City), Siobhan Chamberlain (Arsenal) och Carly Telford (Notts County).

Backar:
Alex Scott och Casey Stoney (Arsenal), Laura Bassett och Alex Greenwood (Notts County), Lucy Bronze och Stephanie Houghton (Manchester City) och Claire Rafferty (Chelsea).

Mittfältare:
Jill Scott och Jade Moore (Birmingham City), Katie Chapman (Chelsea), Jordan Nobbs (Arsenal), Jo Potter (Birmingham City) och Fara Williams (Liverpool).

Forwards:
Eniola Aluko (Chelsea), Karen Carney (Birmingham City), Toni Duggan (Manchester City), Fran Kirby (Reading), Lianne Sanderson (Arsenal), Jodie Taylor (Portland Thorns, USA) och Ellen White (Notts County).

Nadine Angerer

Nadine Angerer

Slutligen konstateras att den tyska stormålvakten Nadine Angerer idag har meddelat att hon slutar efter den här säsongen. VM blir alltså hennes avskedsföreställning i landslaget. På klubbnivå blir det ytterligare några månader i NWSL för henne innan karriären är helt över. Angerer har ju tidigare visat sig vara bäst när det gäller. Får hon kanske avsluta landslagskarriären med ytterligare ett VM-guld?

Lägeskoll inför VM 2015: Australien

Andra delen i min genomgång av våra motståndare i VM handlar om The Matildas från Australien.

The Matildas tränar

The Matildas tränar

Läget Down Under liknar på många sätt det i USA. Precis som amerikanskorna bytte The Matildas förbundskapten under fjolåret – bort med en utländsk och in med en inhemsk ”nödlösning”.

Det var lite halvdramatiskt när holländska Hesterine de Reus fick sparken den 17 april, strax innan de Asiatiska mästerskapen. Hon ersattes tillfälligt av Alen Stajcic – tränare för Sydney FC och före detta U20-förbundskapten. Han fick sådana framgångar som nödlösning att han fick jobbet på riktigt i september i fjol.

Jämförelsen mellan USA och Australien håller rätt långt. Tom Sermanni som ju var Hesterine de Reus föregångare i Australien fick kicken i USA efter att först ha fått bärande spelare mot sig och sedan misslyckats i Algarve cup. de Reus hade inte heller spelarnas förtroende, utan det blev splittring i truppen och efter svaga resultat i Cypern cup tvingades hon söka ett nytt jobb.

de Reus fick lämna trots att hon hade lett Matildas till segrar både mot Frankrike och Brasilien under sina 15 månader på jobbet.

Vad var det då som gjorde de Reus impopulär bland Australiens spelare?

The Matildas är ett förhållandevis ungt lag. Och en fråga som väckte känslor var huruvida landets talanger skulle dubblera genom att spela både i A- och ungdomslandslag eller inte.

Att Australien åkte till Asiatiska F19-mästerskapet 2013 utan fem starka spelare som Caitlin Foord, Stephanie Catley, Teigen Allen, Brianna Davey och Alanna Kennedy väckte exempelvis känslor. Att man sedan bara vann en match och missade sommarens F20-VM gjorde inte saken bättre. Det slutspelet hade landet haft en bra chans att nå med den stjärnspäckade kvintetten i laget.

Alla fem är nämligen troliga starters tidigt på morgonen den 9 juni, svensk tid, när Matildas ställs mot USA i VM.

Så här såg den australiska finalelvan i Asiatiska mästerskapen ut:
Lydia Williams – Allen, Clare Polkinhorne, Kennedy, Catley – Lisa de Vanna, Emily van Egmond, Elise Kellond-Knight, Samantha KerrKatrina Gorry, Michelle Heyman.
Andra högaktuella spelare: Davey, Foord, Kyah Simon och Kate Gill.

Samantha Kerr och Caitlin Foord skriver autografer

Samantha Kerr och Caitlin Foord skriver autografer

Områden där det är väldig skillnad mellan USA och Australien är statistik och debatt. Det är väldigt svårt att hitta laguppställningar, statistik och liknande kring The Matildas. Det australiska fotbollsförbundets hemsida är bra på vissa områden, men statistik och historik är inte ett av dem.

Jag har inte heller hittat några riktigt bra australiska damfotbollssidor där man kan hänga med i hur diskussionen går kring lagbygget. Men klart är att Matildas har genomgått en rejäl generationsväxling de senaste åren. Den pågick redan under VM i Tyskland för fyra år sedan, där man hade med ett helt gäng tonåringar i truppen. En av dem var Foord, som korades till VM-slutspelets bästa unga spelare.

Jag har följt Foord, Kerr och van Egmond lite extra sedan jag hamnade vid bordet bredvid dem på spelarhotellet i Augsburg dagen efter att Sverige slagit ut Matildas ur VM i Tyskland. Jag minns också hur de då tonåriga spelarna satt och gick igenom vilka samlarbilder på sig själva de saknade i sina Paninialbum.

Nu börjar de många 90-talisterna bli riktigt rutinerade, även om de fortfarande är unga. Foord har fyllt 20 och har två säsonger med Sky Blue FC i NWSL bakom sig. Hon är en snabb och kraftfull kantspelare, användbar både som ytterback, yttermittfältare eller ytterforward.

Ett år äldre yttermittfältaren Kerr har också två år i NWSL bakom sig, fast med Western New York Flash. Där blev hon i år bästa målskytt och poängplockare, trots att hon har lagkompisar som Abby Wambach och Carli Lloyd. Kerr har tagit stora kliv de senaste åren och är väl numera närmast att betrakta som en världsspelare.

Lisa De Vanna

Lisa De Vanna

Australien är för övrigt väldigt vassa på kanterna. Utöver Foord och Kerr har man ju Catley och förstås rutinerade Lisa de Vanna – som vi alla ju vet vad hon kan i sina bästa stunder.

Även de Vanna spelar i NWSL. Det gör även ytterligare fyra unga australiska spelare, nämligen Catley, Allen, 21-åriga van Egmond och 22-åriga Gorry.

Gorry är Matildas nummer 10. Hon har ett fantastiskt skott, vilket gick att se i min sammanfattning av 2014 där hon hade med flera kandidater till årets mål. Trots att hon fick tillbringa en hel del tid på bänken i FC Kansas City i fjol korades hon i höstas till Asiens bästa spelare 2014. Att hon var bänkad i Kansas berodde ju i stor utsträckning att hon konkurrerade om samma position som lagets stora stjärna Lauren Holiday.

Annars har Australien haft problem med korsbandsskador på senare år. 24-åriga måltjuven Kyah Simon var också NWSL-proffs när hon drog av sitt. Hon har nyss gjort comeback och kommer att vara högaktuell för VM-truppen.
Rutinerade forwarden Leena Khamis drog av sitt korsband i juni och bör kunna vara tillbaka i tid till VM. Även före detta Piteåmålvakten Lydia Williams kämpar för att ta sig tillbaka från en korsbandsskada.

Lydia Williams

Lydia Williams

Det innebär att snart 20-åriga Brianna Davey, som ju gjorde ett gästspel i Linköping 2013, för tillfället är Australiens förstamålvakt.

Australien har ett väldigt intressant lag på gång. Utöver de många redan rutinerade spelarna födda 1992–95 har man två 96:or (Emma Checker och Amy Harrison) i den trupp förbundskapten Stajcic nominerat för årets första landslagsläger.

Fattar jag saken rätt kommer Stajcic att samla de landslagsspelare som inte är utlandsproffs och träna dem som ett klubblag under våren. Den australiska ligan är ju redan färdigspelad för året.

Hur kommer det då att gå för det unga australiska laget i VM?

Över tid tror jag på The Matildas. Fortsätter deras unga spelare att utvecklas kan de vara medaljkandidater i VM 2019. Men de är inte framme där 2015.

Fast laget är såpass bra att om de hade hamnat i vilken annan grupp som helst hade jag varit rätt säker på minst åttondelsfinal. Men nu vet jag inte. På förhand skall både USA och Sverige vara bättre vilket innebär att Matildas bör göra upp med Nigeria om tredjeplatsen, en placering som kan räcka till slutspel.

Men visst, om rutinerade rävar som de Vanna och Gill prickar in toppformen och drar med sig de unga, då kan de bli en obehaglig överraskning i Kanada. Och förbundskapten Stajcic säger sig inte vara rädd för motståndet. Så här sa han i samband med lottningen:

“Jag är absolut inte rädd för USA, jag är absolut inte heller rädd för Sverige eller Nigeria. Jag har respekt för alla länderna, historiskt är de supermakter inom damfotbollen – men historia är historia. Och vi vill skapa vår egen…”

Innan jag sätter punkt för den här genomgången konstaterar jag att Tom Sermanni nyligen blev invald i Australiens Hall of Fame. Han är alltså något mer uppskattad Down Under än i USA…

Dessutom tänkte jag komma med ett tips till Karl-Erik Nilsson:s jorden-runt-resa, alltså på saker som andra länder gör bättre än Sverige. I Australien kan man sätta upp sig på en mejllista där man får info från damlandslaget. Dessutom har Matildas ett utmärkt twitterkonto.

Australien i VM:
9 juni 01.30 (svensk tid): Australien–USA
12 juni 23.00: Australien–Nigeria
17 juni 02.00: Australien–Sverige

Resultat mot toppnationer 2014:
Japan–Australien 1–0, Asiatiska mästerskapen, final
Australien–Sydkorea 2–1, Asiatiska mästerskapen, semifinal
Australien–Japan 2–2, Asiatiska mästerskapen, gruppspel
Australien–Brasilien 2–1, träningsmatch
Australien–Brasilien 0–1, träningsmatch
Australien–Italien 5–2, Cypern cup, placeringsmatch
Australien–Skottland 2–4, Cypern cup, gruppspel
Australien–Frankrike 2–3, Cypern cup, gruppspel
Australien–Holland 2–2, Cypern cup, gruppspel

 

Nu vänder vi blickarna mot Melbourne

Det är i Melbourne det händer i helgen. Som hyfsat tennisintresserad kommer jag att försöka se både lördagens dam- och söndagens herrfinal i Australian Open. Men det spelas ytterligare en intressant final i Melbourne i helgen.

Söndagens Grand final i Australiens W-league är nämligen en av mycket få höjdpunkter i damfotbollsvärlden den här helgen.

I Europa kan det nog till och med vara den tunnaste helgen på hela året. I Frankrike är det cupomgång, och flera av matcherna är redan uppskjutna. BeNe League A tjuvstartade i onsdags med att ADO Den Haag vann med 3–0 mot Anderlecht. Men av helgens tre matcher är redan två uppskjutna. Den enda av de större europeiska ligorna som har full omgång i helgen är den i Italien. Men så särskilt spännande lär det inte blir, för samtliga de fyra topplagen spelar mot lag de bör besegra. För inte kan väl Napoli ta poäng av Torres?

Alltså blir helgens höjdpunkt söndagsmorgonens (05.30 svensk tid) Grand final i Australiens W-league. Och vi har ju som bekant svenskt deltagande, då Petra Larsson och Melbourne Victory har hemmaplan på AAMI Park mot Sydney FC.
Victory tog en seger och spelade ett kryss mot Sydney i grundserien, och med tanke på att de spelar hemma samt att Sydney är utan två ordinarie spelare är det ingen tvekan om att Larssons lag är guldfavoriter.

Jag vet fortfarande inte om Larsson slog någon straff i den kontroversiella straffläggningen i förra helgens semifinal. Däremot går det att se några straffar och samtliga spelmål från de båda semifinalerna på det här klippet.
Samantha Kerr:s 3–1-mål för Sydney mot Brisbane är helt klart värt att ses. Och Collette McCallum:s frisparksmål till 1–1 i den andra semifinalen är årets mål så här långt. En riktig godbit.

Så här startade finallagen i sina semifinaler:
Melbourne Victory: Brianna Davey – Danielle Johnson, Maika Ruyter-Hooley, Rebekah Stott, Gulcan Koca – Enza Barilla, Petra Larsson, Stephanie Catley, Amy Jackson – Laura Spiranovic och Jessica McDonald.
Sydney FC: Shamiran Khamis – Ellyse Perry, Elizabeth Ralston, Caitlin Foord – Teresa Polias, Renee Rollason, Annalie Longo, Alanna Kennedy, Samantha Kerr – Kyah Simon och Emma Kete.

Sydney får dock klara sig utan avstängda Emma Kete samt Ellyse Perry, som är i väg på landslagsuppdrag – i cricket… Jag skrev om Perrys dubblering under VM i fjol.

Hett svenskmöte i Frankrike

Helgens höjdpunkt är tveklöst svenskmötet, och tillika seriefinalen i franska Feminine Division 1 mellan PSG och Lyon. Matchen tv-sänds på franska Eurosport, för er som kan få in den.

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Trots att Kosovare Asllani, och hennes lag, har hemmaplan i morgon 13.00 så är Lotta Schelin och Lyon skyhöga favoriter.
Lyon har inte förlorat under ordinarie tid på 97 raka tävlingsmatcher, och skall nästa vecka åka till Japan för att bevisa att man är Världens bästa klubblag.

* Annars har vi kommit till det stadium på säsongen där samtliga serier som spelas helårsvis är slut, vilket innebär att utbudet av matcher har minskat ganska kraftigt.

Nu är det dessutom cuphelg i Tyskland, vilket innebär att Frauen-Bundesliga ligger ner. Cupen, DFB-Pokal, har bara nått åttondelsfinal, och det är inga riktiga toppmatcher, om man inte räknar Bad Neuenahr–Turbine Potsdam och Duisburg–Wolfsburg som sådana.

* Utöver Asllani, Schelin och Antonia Göransson (Potsdam) är dock ytterligare ett antal svenskor i farten i helgen. I Italien spelar Stephanie Öhrström och Maria Karlsson (Bardolino Verona) mot Como 2000 på hemmaplan i morgon. I Australiens W-league spelar Petra Larsson (Melbourne Victory) hemma mot mästarinnorna Canberra United och Louise Fors (Western Sydney Wanderers) spelar borta mot Brisbane Roar. Båda matcherna i morgon bitti, svensk tid. Och i Ryssland spelar Sofia Jakobsson och Linnea Liljegärd (Rossiyanka) borta mot Ryazan på söndag.

Thora Helgadottir

Tillbaka till Australien. Utöver de båda svenskorna hittar vi ytterligare några spelare som åkt direkt från damallsvenskan till W-league. Malmömålvakten Thora Helgadottir – som ju korades till årets målvakt vid fotbollsgalan i måndags – förväntas debutera för Western Sydney Wanderers i morgon.

Lisa De Vanna, som likt Fors lämnat Linköping, har redan debuterat, och gjort mål, för Perth Glory. Hon missar dock helgens omgång. För Australien har det udda upplägget att seriespelet ibland krockar med landslagsuppdrag. Så när landslaget, The Matildas, åker till Kina för andra omgången av Östasiatiska mästerskapen så får klubbarna klara sig utan sina toppspelare. Hårdast drabbade är Sydney FC, som får klara sig utan fem landslagsspelare i morgon – Samantha Kerr, Caitlin Foord, Alanna Kennedy, Kyah Simon och Ellyse Perry.