Då har jag nått fram till mitt sista inlägg med tidigare icke publicerade bilder från fjolårets EM-slutspel. Den här gången handlar det om de bilder jag tog på de två EM-kvartsfinaler som jag såg på plats i Nederländerna, alltså värdnationens 2–0-seger mot Sverige och Englands 1–0-viktoria mot Frankrike.
Det är totalt 144 bilder. Här är de i mosaikform:
Sverige är utslaget
Sakina Karchaoui
Nederländskt segerjubel
Demi Stokes
England firar
Millie Bright
Vivianne Miedema och Fridolina Rolfö
Stefanie van der Gragt
Elise Bussaglia
Jodie Taylor
Bibiana Steinhaus
Sisca Folkertsma
Ellen White
Sveriges EM-elva mot Nederländerna
Danielle van de Donk
Camille Abily med nästa generation
Kadidiatou Diani
Vivianne Miedema
Jordan Nobbs
Lucy Bronze
Vivianne Miedema
Besviken Nilla Fischer
England firar
Sverige
Fara Williams, Alex Greenwood, Karen Carney, Lucy Bronze och Alex Scott.
Jo Potter och Casey Stoney
Kika van Es, Jackie Groenen och Sheila van den Bulk.
Stefanie van der Gragt
Esther Staubli
Sakina Karchaoui, Eugenie Le Sommer och Griedge Mbock Bathy.
Anouk Dekker
Kika van Es, Lieke Martens och Jackie Groenen
Kika van Es, Sherida Spitse och Sarina Wiegman
Lieke Martens, Hanna Folkesson, Emma Berglund och Lotta Schelin
Orange segerjubel
Alex Greenwood
Vivianne Miedema och Renate Jansen.
Sarah Bouhaddi
Steph Houghton, Sarah Bouhaddi, Amandine Henry och Laura Georges.
Jill Scott
Camille Abily
Stina Blackstenius
Kosovare Asllani
Loes Geurts och Pauline Hammarlund.
Sveriges startelva i EM-kvartsfinalen.
Kika van Es
Jackie Groenen
Sari van Veenendaal
Desiree van Lunteren
Lieke Martens
Nederländskt segerjubel
Eugenie Le Sommer
Jill Roord
Elodie Thomis
Eugenie Le Sommer
Jordan Nobbs
Isobel Christiansen
Sarah Bouhaddi
Marie-Laure Delie och Amandine Henry
Jackie Groenen
England värmer upp
Jill Roord och Renate Jansen
Izzy Christiansen
Jackie Groenen och Kika van Es
England firar
Eugenie Le Sommer
England
Stephanie Houghton
Karen Bardsley
Sandie Toletti
Jackie Groenen
Vivianne Miedema
Louisa Necib Cadamuro
Eugenie Le Sommer
Grace Geyoro
Danielle van de Donk
Lieke Martens
Sverige laddar för kvartsfinal.
Anouk Dekker
Sari Van Veenendaal
Vivianne Miedema och Fridolina Rolfö.
Kadidiatou Diani
Nederländerna och Sverige
Jade Moore
Laura Bassett
Jill Roord
Kosovare Asllani med bollen.
Stefanie van der Gragt
Lieke Martens
Sakina Karchaoui
Jodie Taylor
Renate Jansen
Nederländerna
Lieke Martens och drygt halva den svenska truppen.
Thomas Dennerby klamrar sig kvar inom damfotbollen.
Dagens svenska damfotbollsnyhet är egentligen nigeriansk. Det handlar nämligen om att Thomas Dennerby tar med sig Jörgen Petersson till Nigeria, där de skall leda damlandslaget fram över OS 2020.
Vad jag förstått är det ett något sargat och misshandlat landslag duon får ansvaret för. Ett landslag som inte lär ha spelat en enda landskamp sedan början av december 2016.
Första uppgiften för Dennerby i återuppbyggnadsprocessen handlar om kvalet till Afrikanska mästerskapen, där Nigeria går in i andra och sista kvalomgången. Man ställs mot vinnaren mellan Gambia och Burkina Faso i matcher som spelas den 2 och 10 april.
Apropå Nigeria spelar deras U20-landslag avgörande kvalmatch mot U20-VM på fredagskvällen. Då ställs man mot Sydafrika i andra mötet av två. Nigeria vann med 2–0 på bortaplan och bör ha goda möjligheter att få spela VM.
I det andra kvalmötet blev det 1–1 mellan Ghana och Kamerun i första matchen. Där har Ghana fördel av hemmaplan under fredagen.
Som nämnts pågår även U20-mästerskap i Syd- och Nordamerika. I det sydamerikanska mästerskapet har första matchen i slutspelsgruppen precis dragits i gång. Det står 3–0 till Paraguay mot Venezuela i en match som går att se här. På den länken visas för övrigt alla matcher i mästerskapet. Det är en dålig bildproduktion, men väldigt engagerade kommentatorer.
I finalgruppen spelar utöver de båda nämnda lagen även Brasilien och Colombia – de möts senare i natt. Brasilien har imponerat stort i turneringen och känns som klara favoriter att ta en VM-plats. Bland annat vann man gruppfinalen mot Venezuela med 2–0.
Den andra platsen trodde jag skulle stå mellan de båda lag som just nu är igång. Men Paraguays Albiroja, som tog full poäng i första gruppspelet, verkar vara klart vassare än Venezuela. Paraguay har bland annat vunnit med hela 6–1 mot Colombia. En seger man firade så här:
I Nordamerika spelas semifinalerna i U20-mästerskapet i morgon, då avgörs det vilka två lag som får spela i U20-VM senare i år. 20.30 börjar den första semifinalen, den mellan USA och Haiti, en match USA bör vinna rätt klart. Däremot känns det vidöppet i den andra semin, den som börjar 23.30 mellan Kanada och Mexiko. De båda semifinalerna direktsänds här.
Apropå USA verkar ligan NWSL i dag ha drabbats av ett stort bakslag. Det ser nämligen ut som att klassiska Boston Breakers tvingas dra sig ur. Boston fanns med redan i WUSA, återstartades till WPS och har varit med alla säsonger i NWSL. Sedan förra säsongen har det skrivits mycket om ägarproblem i klubben.
It is my understanding that the group slated to take over the Breakers pulled out of the deal last week. League scrambling to keep franchise afloat for 2018. Decision should come soon #NWSL
Beskedet har Sverigekoppling då ju Boston Breakers är den klubb som Lotta Ökvist skrivit på för. Det här är ju förstås en otroligt dålig nyhet för henne. Inom de närmaste dagarna lär vi få veta vad som händer med Breakers spelare.
Därmed är vi tillbaka hemma på svensk mark. Där presenterade i dag Piteå att det blir den tidigare Assitränaren Fredrik Söderholm som fyller luckan efter Stellan Carlsson framöver. Det är en spännande ersättare, då Söderholm har hyllats för sitt arbete i Assi.
Spännande är även den trupp som Kungsbacka DFF i går presenterade för årets säsong i elitettan. Det är dessutom en trupp som kan komma att spetsas med Antonia Göransson.
Delvis apropå elitettan såg jag i Göteborgs-Posten att Hovås Billdal hoppas få spela i division II med sitt A-lag. Ännu så länge finns man dock bara registrerade i division IV, och det känns rätt konstigt om de skulle få en plats i tvåan.
Innan jag sätter punkt för i dag tänkte jag länka till en krönika som sannolikt kommer att ses som väldigt provocerande i Damfotbolls-Sverige.
I förra veckan skrev jag om att Phil Neville var klar som engelsk förbundskapten. I går blev den nyheten officiell, och sedan har debatten rasat om både det ena och det andra. Framför allt har det debatterats i England (bland annat här och här), men frågan har även varit uppe i Sverige.
Det som är positivt att utnämningen gör att damfotbollen hamnar i fokus. Och sannolikt kommer engelsk media att vara mer intresserad av damlandslaget nu när det leds av en kändis.
Utöver uppmärksamheten har väl det mesta i övrigt som skrivits om utnämningen huvudsakligen varit negativt. Så negativt att det engelska fotbollsförbundet FA har gått ut med en bakgrund till utnämningen.
Här noteras att det är en kvinna, Sue Campbell, som varit ansvarig för processen, och att hon haft 145 kandidater, varav 47 varit uppe för diskussion. Efter det blev sex kandidater kvar, varav vilka två var kvinnor.
De sex kallades till intervjuer. De fyra kandidater som gick vidare därifrån drog sig dock ur, en efter en. Mycket tyder på att de fyra finalisterna var John Herdman, Nick Cushing, Laura Harvey och Mo Marley.
Orutinerade Neville lämnade aldrig in någon ansökan. Han kom in i bilden efter att alla toppkandidaterna backat ur. Just hans brist på erfarenhet som ansvarig tränare är något många har vänt sig mot.
Men det är inte det enda. I går tvingades han stänga ner sitt twitterkonto eftersom han skrivit tweets som inte känns förenliga med någon som är ansvarig förbundskapten för ett damlandslag.
I dag har han även via förbundet bett om ursäkt för aktuella tweets.
[1/2] Statement from Phil Neville: “Following comments made a number of years ago I would like to clarify that they were not and are not a true and genuine reflection of either my character or beliefs, and would like to apologise.
[2/2] “I am fully aware of my responsibilities as the England Women’s Head Coach and am immensely proud and honoured to have been given the role. I am now looking forward to the future and will work tirelessly to try and help bring success to the team.”
Andra saker som väckt missbelåtenhet är att utnämningen gjordes officiell via herrlandslagets kanaler, och inte damlandslagets. Dessutom drog Neville själv på sig frågetecken genom att han mest pratade om sig själv i sin första kommentar som förbundskapten.
Det finns säkert anledning att återkomma till det här ämnet framöver. Nu nöjer jag mig med att konstatera att båda Europas två högst rankade damlandslag nu har förbundskaptener som debuterar som tränare. Det är ju trots allt väldigt anmärkningsvärt.
Faith Ikidi
Innan jag sätter punkt för i dag till Piteå, där försäsongen har börjat illa. Först tog Stellan Carlsson timeout. Sedan bröt Elin Bragnum vadbenet, och riskerar att missa hela säsongen. Och nu har Faith Ikidibrutit armen, och skall gå gipsad i sex veckor. Det är tunga smällar för en väldigt intressant, men ganska tunn Pitetrupp.
I går kväll nåddes jag av nyheten att Hovås Billdal har dragit sig ur division 1. Har jag fattat rätt kommer Göteborgs- och Kungsbackaklubben att börja om i division 4.
Vid midsommar 2016 var jag på Hovåsvallen och såg ett Hovås Billdal som låg på damallsvensk plats i elitettan. Elitlaget tappade lite på senhösten, men klubbens F19-tjejer tog sig till SM-final, och framtiden kunde ha varit ljus.
Det var den inte. Man skar i den ekonomiska satsningen till 2017, och tappade i princip hela seniortruppen. F19-laget tog plats i elitettan – och åkte ner i division 1.
Efter degraderingen aviserade klubben att den ville tillbaka till elitettan. Den målsättningen fanns fortfarande för 1,5 månader sedan. Då såg jag dock att man annonserade efter provspelare till A-truppen, vilket aldrig är lovande. För det tyder på att man inte har kännedom om vilken talang som finns i närområdet. I länkat inlägg stod det:
”Vi kommer spela i division 1 nästa år men klubben har bestämt sig för att studsa tillbaka till elitettan där man hör hemma och har befunnit sig längst av alla klubbar.”
Men spelarflykten ser ut att ha fortsatt. I truppen på hemsidan finns bara två spelare. I går meddelades konkurrentklubbarna i division 1 mellersta Götaland om Hovås Billdals urdragning. Klubben har som synes redan strukits ur serien, och ersatts av Mariestads Bois.
Den här typen av ras är tyvärr lite för vanliga, och utgör ett problem för damfotbollen. För att bygga intresse över tid behöver satsningar hålla länge. Och länge är inte sju–tio år, utan mycket längre än så. Det krävs uthållighet under en väldigt lång tid för att skapa ett äkta engagemang för en klubb eller ett lag, ett engagemang som gör att folk är beredda att kämpa för laget även i motgång.
Det här är ännu en tråkig damfotbollsnyhet från Västsverige. Som tur är för regionen verkar ju Kopparbergs Göteborg FC öka sin satsning i år. I övrigt är det mest mörker. GP har i dag en pluslåst artikel om KGFC och deras satsning. Där förklarar ordförande Peter Bronsman att målet om Europaspel inte påverkats av fjolårets svaga säsong:
”Tvärtom. Vi vill dit i år. Föreningens målsättning är att spela Champions League.”
Han säger även att det kan bli ett–två nyförvärv till, allt beroende på vad tränarna vill. Jag tänker att det kan vara lite svårt för nye tränaren Marcus Lantz att bedöma sin trupp i nuläget. Han är ju ny inom damfotbollen. Men han får ju chansen till en hyfsat bra värdering i och med gruppspelet i Svenska cupen.
Lotta Schelin
Apropå GP har de i dag en långintervju med Lotta Schelin. Den är också pluslåst, men TT har gjort en kortversion.
Det är ju vansinnigt tråkigt och jobbigt att läsa om hennes kamp för att få en smärtfri tillvaro. Skönt dock att hon känner viss förbättring. Man hoppas ju förstås att hon kan komma tillbaka ut på planen och själv få styra när karriären skall ta slut. Men fotboll känns ändå rätt oviktigt när man läser saker som:
”Det har varit tufft att vara så dålig att man letar efter de bra dagarna. Och så ovissheten på det. Och att man inte kan göra någonting. Jag kunde inte ens gå ut och gå under flera månader. Det är ju ganska frustrerande när man är van vid att träna jämt och ta ut sig fullständigt.”
* Mörker var det även för Finland, som spelade VM-kvalmatch borta mot Israel i dag. Matchen slutade 0–0, ett resultat som försvårar vägen till VM för finskorna. Finskorna har ju fått tuff lottning, man möter två EM-kvartsfinalister i gruppen – Spanien och Österrike.
Det var Israels första poäng. Noterbart är att laget på fem matcher inte har gjort ett enda mål i kvalgruppen.
Eftersnacket till matchen handlade mest om ett justitiemord på Anna Westerlund. Hon fick rött kort efter en kvart för en situation hon inte var speciellt nära.
* I Nordamerikas U20-mästerskap är det gruppfinal i kväll 21.00 mellan USA och Mexiko (matchen sänds här). Gruppvinnaren får spela semifinal mot Haiti, som var chanslöst i sin gruppfinal mot Kanada.
Mexiko leder gruppen inför matchen och klarar sig på ett kryss. USA måste vinna för att slippa det duktiga kanadensiska laget i semi.
Det har ju spelats ett antal landskamper runt om i världen de senaste dagarna. Sveriges seger i Sydafrika avhandlades i förra inlägget.
Här kommer lite höjdpunkter från några andra matcher. Först till nattens match i San Diego, där USA krossade ett givmilt Danmark med 5–1.
Danskorna inledde bra och Nadia Nadim nickade in ett riktigt klassmål på hörna till 0–1. Men därefter stod danskorna för ganska många prestationer som var långt ifrån världsklass. Det handlade både slappa försvarsingripanden och om grova missar i uppspelen.
En spelare som riskerar att drömma mardrömmar om snabba amerikanskor är Linköpings Janni Arnth. Inte för att hon stod för något av de misstag som ledde till USA:s mål, utan för att hon helt enkelt inte hängde med. Flera av hemmamålen kom efter att Arnth blivit ifrånsprungen. Jobbigt.
I väntan på att US Soccer lägger upp ett längre sammandrag från matchen på youtube lägger jag upp målen via twitterlänkar:
Under rubriken grova missar i uppspelen placeras även Italiens ledningsmål mot Frankrike i lördagskvällens 1–1-match. En match Frankrike borde ha vunnit sett till antalet målchanser. Men italienskorna hade ett ribbskott på slutet, och kunde fått med sig segern.
Grova misstag var även avgörande när Spanien vann med 2–0 mot Nederländerna. Vid det spanska 1–0-målet är det domartrion som hamnar i fokus. Bollen ser ju knappast ut att vara över mållinjen. Visst är kameravinkeln usel, men Sari van Veenendaal måste stå väldigt långt in i målet för att hela bollen skall vara över linjen.
Vid 2–0 slår Merel van Dongen ett makalöst hål i luften, som öppnar för spanjorskorna.
Tisdag kväll 18.00 spelar Norge mot Island i La Manga. Den matchen sänds av det norska förbundet på deras hemsida.
I förra veckan vann norskorna med 3–0 mot Skottland efter två mål av Isabell Herlovsen och ett snyggt nickmål av Maria Thorisdottir:
Så till de nordamerikanska U20-mästerskapen där det nu är helt klart vilka fyra lag som spelar semifinal längre fram i veckan. Det blir som väntat Haiti, Kanada, USA och Mexiko.
Det intressanta blir vilka som ställs mot vilka. I kväll och i morgon kväll är det gruppfinaler, där först Kanada och Haiti gör upp om gruppsegern i grupp A. Sedan gör Mexiko och USA upp om vilka som skall möta Haiti i semifinal – vilket innebär en jättechans både till finalplats och en biljett till U20-VM i Frankrike.
För Kanada och Haiti kommer det att bli en riktigt tuff semifinal, hur de än spelar i kväll (avspark 21.00, matchen sänds på concacafs youtubekanal). Både USA och Mexiko är nämligen väldigt starka lag, på olika sätt. När jag i ett tidigare inlägg skrev att det troliga var att USA och Kanada möts i finalen tänkte jag inte helt klart. Mexiko är nämligen ett mycket bra lag.
Vid U20-VM 2016 dominerade mexikanskorna kvartsfinalen mot USA rätt rejält, men man tappade sin 1–0-ledning till 2–1-förlust på slutet. Och hittills i det pågående mästerskapet har Mexiko sett klart vassare ut än USA. Amerikanskorna var ytterst nära att tappa poäng mot Jamaica i natt. Man räddades av de båda barndomskompisarna Sophia Smith och Jaelin Howell, som båda varit med på läger med A-landslaget.
I slutminuterna och ställningen 1–1 kom Smith, som hade gjort 1–0 på en snyggt slagen frispark, runt till vänster och spelade snett bakåt till Howell – som avgjorde.
USA flyger nu även in Tierna Davidson, som startade i A-landslaget mot Danmark i natt.
Kanada har ännu fler A-landslagsmeriterade spelare. De har också turneringens stora spelare så här långt, i 16-åriga Jordyn Huitema. Hon har gjort fem mål och ett assist på tre matcher. Det är inga märkvärdiga mål, men Huitema utmärker sig mest genom att ha den unika förmågan att befinna sig på rätt plats i rätt ögonblick.
Det är ju inte så att Kanada har gjort 25 mål, utan man har gjort sju – och sex av dem har alltså Huitema en stor del i. I Kanadas lag finns ytterligare en mängd spelare som spelat i, eller varit på läger med A-landslaget. Jag tänker på målvakten Lysianne Proulx, mittbackarna Maya Antoine och Hannah Taylor, ytterbacken Ashley Cathro, kantspelaren Jayde Riviere, centrala mittfältarna Julia Grosso och Sarah Stratigakis samt forwarden Garbrille Carle.
Lägg till Jessie Fleming och Deanne Rose, och Kanada har elva spelare födda 1998 eller senare som fått känna på A-landslagsmiljön. Jämför man med Sverige har vi bara släppt fram en i aktuella åldrar, Loreta Kullashi. Jag gillar den kanadensiska modellen, där man ger unga spelare vittring.
Men det är förstås inte självklart att den modellen är bäst för alla. För vissa spelare kan det ju även innebära en tung press att prestera. Så ibland kan den svenska modellen vara minst lika bra.
Apropå Kanada kikade jag lite på deras senaste match, och jag gillade hur laget strävade efter att spela sig fram. Kanada har ju tidigare mest stått för ett fysiskt sparka och spring-spel. Men nu börjar man även få fram lirare. Kreativa Fleming är ju en sådan. Hon är ju dock inte med i det här laget. Där står 17-åriga Julia Grosso (född den 29 augusti 2000) för mycket av spelskickligheten.
Grosso och Fleming har förutsättningar att bli ett av världens bästa innermittfältspar framöver. Grosso är den spelartyp vi i Sverige skriker efter, alltså en ersättare till Caroline Seger som släpande innermittfältare. Grosso har skön känsla i vänsterfoten och ligger alltså bakom väldigt mycket positivt. Jag skulle inte förvånas om hon kommer att matchas in i Kanadas A-landslag redan till nästa års VM-slutspel.
Sverige vann med 3–0 borta mot Sydafrika efter att debutanten Loreta Kullashi gjort två av målen och Sydafrikas backlinje bjudit på ett.
Det var en träningsmatch i januari, och såg väldigt mycket ut som en träningsmatch i januari brukar göra. Hade det inte varit för Kullashis inhopp skulle Peter Gerhardsson inte haft mycket att glädjas åt.
Men under de 45 minuter Kullashi fick visade hon att hon verkligen vill vara med och konkurrera om en plats i startelvan även när det blir riktiga matcher. För det är inte lätt att göra avtryck efter paus i träningslandskamper. Då görs det ju nämligen byten var tionde minut, byten som förrycker spelet och försvårar för spelarna att hitta bra samarbeten.
Men avtryck var just vad 18-åringen från Eskilstuna United gjorde. Två mål och en situation där hon borde haft straff är ju helt enkelt ett lysande facit av en landslagsdebut. Marija Banusic lär få kämpa framöver om hon skall hålla startplatsen som tia.
I övrigt fick tyvärr Peter Gerhardsson samma svar som vi brukade få på Pia Sundhage:s tid. Alltså att det inte får något speciellt bra passningsspel när man väljer tre djupledsgående forwards. Det gjorde Sundhage gång på gång, och det funkade aldrig.
Nu gjorde Gerhardsson ett liknande test, med samma utgång. Stundtals, framför allt under den första halvleken, rullade Sverige boll riktigt snyggt i backlinjen och upp på centrala mittfältare. Stina Blackstenius var även oväntat duktig på att göra sig spelbar i uppspelsfas.
Men när bollen hamnade framför det svenska mittfältet blev det sällan något. Orsaken var huvudsakligen valet av forwards. Man saknade spelare med god speluppfattning som Fridolina Rolfö och Lina Hurtig (som klev av på uppvärmningen) rätt rejält. De är nämligen forwards som söker samarbeten med omgivningen. Både Blackstenius och Sofia Jakobsson är väldigt duktiga i djupled, men ingen av dem är speciellt bra på att kombinera med lagkompisar.
Även om 2–0-målet kom på ett fint samarbete mellan just Montpellierspelarna.
Och Olivia Schough var som hon brukar i landslaget. Bra intentioner, men inte tillräckligt bra genomförande. Det blir hela tiden bara nästan bra.
I den första halvleken skapade Sydafrika fler riktigt vassa chanser än Sverige, jag räknade till 3–2. Efter paus hade vårt landslag god kontroll i defensiven, och så fixade ju Kullashi målen.
Faktum är att bara en svensk lyckades bli tvåmålsskytt i landslaget i fjol, och det var Kosovare Asllani vid två tillfällen. Fjolårets skytteliga i landslaget såg för övrigt ut så här:
5 mål: Asllani.
3 mål: Lotta Schelin.
2 mål: Blackstenius, Hurtig, Nilla Fischer och Caroline Seger,
Med en timme till avspark (TV12, 13.00) har Peter Gerhardsson presenterat sin första startelva för året. Den ser ut så här:
Hilda Carlén – Hanna Glas, Amanda Ilestedt, Linda Sembrant, Jonna Andersson – Kosovare Asllani, Caroline Seger, Lina Hurtig – Olivia Schough, Stina Blackstenius, Sofia Jakobsson.
I verkligheten kommer det ju sannolikt bli mer 4–2–3–1 i anfall och 4–4–1–1 i försvar. Gissar att det blir Hurtig som får tia-rollen.
Sveriges startelva i EM-kvartsfinalen.
Om man jämför dagens elva med den på bilden, som var Pia Sundhage:s sista, så är ju halva laget av olika skäl utbytt. Och det tycker jag är väldigt bra. Det är ju första matchen för året, och ett bra läge att testa lite nytt.
I morgon, söndag klockan 13.00 startar det svenska damfotbollsåret på riktigt. Då ställs vårt landslag mot Sydafrika i en match som sänds av TV12.
Landslaget har ju varit samlat under hela veckan. Dock har man inte fått många rapporter från Sydafrika. Det är knappast något stort svenskt mediafölje där och bevakar laget. Och förbundet har ju inte heller direkt fyllt sin hemsida med rapporter.
Även om den inofficiella matchen i torsdags spelades bakom stängda dörrar borde man väl åtminstone kunna lägga upp klipp med målen. Det brukar USA göra när deras damer spelar inofficiella matcher.
Den svenska startelvan släppts inte förrän 11.45 på matchdagen, och det känns knappast aktuellt att spekulera i vilka spelare Peter Gerhardsson tänker ställa upp med. En intressant sak blir att se om han kör vidare med 4–4–1–1 eller om det blir 3–5–2, som han ställde upp mot Frankrike.
Apropå Sverige och landslag har det meddelats i veckan att vi nu får ett damlandslag i futsal. Kul.
Sportsligt sett här det här en väldigt tråkig vecka i Europa. Det är ju landslagsuppehåll i alla större ligor, och de landskamper som spelas är ju huvudsakligen testmatcher.
I en sådan vann Spanien tidigare i dag mot Europamästarinnorna från Nederländerna med 2–0. Och i går vann Norge med 3–0 mot Skottland.
Den här typen av träningsmatcher får dock sällan någon större nerv. Den nerv som funnits i veckan har gjort det på andra sidan Atlanten. Där pågår intressanta U20-mästerskap både i Nord- och Sydamerika.
Mer om de mästerskapen strax, men först till NWSL, där det varit massor av dramatik i veckan. Dels var det College draft i torsdags, där Washington Spirit hade första valet, och det föll på den amerikanska landslagsspelaren Andi Sullivan.
Andi Sullivan becomes Stanford's first #1 pick in the NWSL draft!
Som 13:e val valde Sky Blue målvakten Casey Murphy. Det var antagligen inget klubbval Murphy själv var så nöjd med. Hon skrev nämligen på för Montpellier redan dagen efter draften.
Intressant är att det inte bara är nordamerikanska spelare som draftas. Bland annat valde Seattle Reign den spanska EM-spelaren Celia Jimenez Delgado.
Celia Jimenez
Det om draften. De värvningar som dragit de stora rubrikerna kom redan innan draften. Som uppvärmning värvades Diana Matheson från Seattle till nya Utah Royals.
Welcome to the fam, @dmatheson8!#URFC acquire Diana Matheson in trade
Och sedan presenterades en flyttkarusell där tre klubbar och tre världstjärnor var inblandade. Christen Press lämnade Chicago Red Stars och gick till Houston Dash. I stället fick Chicago duon Sam Kerr och Nikki Stanton från Sky Blue. Och New Jerseyklubben Sky Blue hämtade samtidigt in trion Carli Lloyd, Janine Beckie och Jen Hoy.
Press, Kerr och Lloyd i samma affär alltså. Nog händer det saker i NWSL även under lågsäsong…
Det händer även otroliga saker i det Nord- och Mellanamerikanska U20-mästerskapet. Det påbörjades i torsdags, och alla matcherna sänds på Concacafs youtubesida (med start 21.00 och 23.30). Där är Concacaf betydligt bättre än Uefa, för man brukar ju inte kunna få se alla matcher från U19-EM.
Hursomhelst råkade jag titta några minuter på torsdagens match mellan Haiti och värdnationen Trinidad&Tobago. Min första reaktion var att det inte såg ut att finnas en enda fotbollsspelare på planen.
Sedan hamnade bollen hos Nerilia Mondesir. Haitis stortalang fyllde nyligen 19 år. Om jag kollat rätt hade Haiti inte vunnit en enda match i ett Concacaf U20-slutspel innan hon gjorde entré. I förra slutspelet vann man en match, då gjorde Mondesir två av målen.
I torsdags vände man 0–2 till 3–2-seger efter att Mondesir gjort alla tre målen.
Och alldeles nyss vann Haiti igen. Det blev 3–2 mot Costa Rica, ett resultat som lär ta Haiti till en högst sensationell semifinal. Kul att nya länder flyttar fram sina positioner.
I övrigt har Kanada och USA vunnit sina inledningsmatcher. Båda länderna saknar sina toppnamn i aktuell åldersgrupp. Kanada saknar Jessie Fleming och Deanne Rose medan USA saknar Mallory Pugh. Däremot flyger USA ner Tierna Davidson efter att A-landslaget spelat mot Danmark.
Det finns trots det flera A-landslagsmeriterade spelare i båda trupperna. Hos Kanada gjorde supertalangen Jordyn Huitema (7 A-landskamper) två mål och ett assist i öppningssegern med 3–1 mot Costa Rica. Och Gabrielle Carle (9 A-landskamper) gjorde det tredje målet.
Jag såg en kort stund av USA:s 2–0-seger mot Nicaragua, och jag kan knappast säga att jag blev imponerad. USA:s lag såg fysiskt ut, men nivån på speluppfattningen var låg. Amerikanskorna fastnade exempelvis i princip varje gång i nicaraguas offsidefällor.
Det lär väl till slut bli USA och Kanada som tar sig till U20-VM – om inte Mexiko kan skrälla. För Haiti lär knappast klara av att skaka någon av de stora nationerna. Haiti lär vara nöjt med att ha vunnit två matcher.
I Sydamerikas U20-mästerskap är tre av de lagen i finalgruppspelet klara. Det är Brasilien, Paraguay och Colombia. Det fjärde laget blir sannolikt ett av Venezuela och Chile, även om både Uruguay och Bolivia också har chansen.
De senaste åren har Venezuela varit uppe både jämsides och förbi Brasilien i de Sydamerikanska ungdomsmästerskapen. Men i det pågående har Brasilien hittills varit klart starkast. Kanske att de håller på att få lite ordning på talangutvecklingen igen?
Under lägret spelar de alltså en inofficiell träningsmatch på torsdag och så riktig landskamp på söndag 14.00.
Blickar vi tillbaka mot den helg som gått var det en rätt trött damfotbollshelg. Höjdpunkterna var semifinalerna i engelska WSL cup samt återstarten i franska D1 Feminine.
Vi fick en svensk målskytt i Frankrike. Det var Linda Sembrant som tidigt nickade in 1–0-målet i Montpelliers 3–2-seger mot Olympique Marseille. Noterbart var att lagets bästa målskytt hittills i ligan, Stina Blackstenius, var bänkad och byttes in först med 21 minuter kvar. Det var tredje gången i ligan som Blackstenius började på bänken.
I övrigt i Frankrike så håller Ada Stolsmo Hegerberg sitt fantastiska målsnitt på fler än två mål per tävlingsmatch sedan fjolårets EM-slutspel. Norskan gjorde ett äkta hattrick, alltså tre mål i rad i samma halvlek, när Lyon vann med 4–0 borta mot Paris FC – det lag som tidigare hette Juvisy.
Hegerberg är nu uppe i 21 ligamål på 13 omgångar. Hon har därmed nio omgångar kvar att ta peta bort sig själv från topp fem när det gäller flest gjorda mål på en säsong i D1 Feminine. Den ser ut så här i nuläget:
Hegerberg är för övrigt inne på sin fjärde säsong i den franska ligan, och är uppe på 97 mål efter 77 matcher. Lyons bästa målskytt genom tiderna är Lotta Schelin. Hon behövde drygt sex säsonger för att komma upp i 100 ligamål. Totalt gjorde Schelin 143 mål på 138 ligamatcher. Det rekordet ser ut att vara i fara.
Apropå Frankrike uppges PSG:s Shirley Cruz vara nästa toppspelare att sticka till Kina för att tjäna pengar.
Så till England där det blir Manchester City och Arsenal som spelar finalen i WSL cup. I semifinalerna vann City med 1–0 borta mot Chelsea (mål av Nadia Nadim) och Arsenal med 3–2 borta mot Reading.
Till Australien där det är sex lag som slåss om de fyra slutspelsplatserna i W-league nu när lagen har två eller tre omgångar kvar att spela.
Brisbane Roar leder serien och känns i praktiken slutspelsklart. Det gör även Sydney FC efter deras bortaseger mot Perth Glory i helgen. Just Glory ligger på sjätte plats, och klart sämst till av de sex lag med slutspelschans. Troligen gör Newcastle Jets, Melbourne City och Canberra United upp om de två sista semifinalplatserna.
I helgen drog Sydamerikas U20-mästerskap i gång i Ecuador. Det är en turnering där Venezuela och Brasilien är favoriter att ta de två platserna till årets U20-VM. Paraguay ses som första utmanare. De tre favoritlagen har inlett med varsin seger.
Just Venezuela och Brasilien möts i natt svensk tid i gruppspelet. Fokus hamnar förstås på turneringens storstjärna, Venezuelas Deyna Castellanos. Ni vet hon som officiellt röstades fram som en av världens tre bästa spelare under 2017 – trots att hon inte presterat på internationell seniornivå ännu.
På ungdomsnivå presterar dock Castellanos. Det var just hon som gjorde Venezuelas segermål i öppningsmatchen mot Uruguay.
Som avslutning på inlägget tänkte jag ta upp tränarfrågan. På sociala medier har den internationella damfotbollsdiskussionen de senaste dagarna delvis handlat om att orutinerade tränare släpps fram på toppjobb inom damfotbollen.
Orsaken är att omeriterade Phil Neville uppges vara klar som ny engelsk förbundskapten.
I’m told Phil Neville has been offered and accepted the @England Women’s team manager’s job. @FA announcement imminent. Can the inexperienced @fizzer18 take England ‘to the next level?’ Hope so; but doubt it
Neville är inte den första ”nybörjaren” som får ett toppjobb direkt inom damfotbollen. Som exempel har även nämnts den tyska förbundskaptenen Steffi Jones samt förre franske förbundskaptenen Oliver Echaouafni. Ingen av de tre har haft fem års tränarerfarenhet innan de blivit ansvariga för ett av världens bästa landslag.
I Sverige har det ju varit lite debatt kring kvinnliga tränare sedan Linköping inte hittade den assisterande tränare man eftersökte. Och det är ju inte så konstigt, det finns ju inte så många tränarutbildade kvinnor.
När jag kollade den lista över de tränare i Sverige som har den högsta tränarutbildningen, Pro – fanns bara fyra kvinnor. Nu verkar i och för sig inte listan vara uppdaterad de senaste tre–fyra åren, men det har knappast tillkommit så speciellt många.
Noterbart här är att Svenska Fotbollförbundet kräver att de ansvariga tränarna i herrarnas allsvenska och superetta skall ha just Pro-utbildning. Men att de själva anställer förbundskaptener på flicklandslag som inte har aktuell utbildning. Det känns ju väldigt konstigt. Om de tar in förbundskaptener som inte har högsta utbildningen borde ju förbundet snabbast möjligt se till att aktuella personer får Pro-utbildningen.
Inte heller Lilie Persson, som ju är utbildningsansvarig på tjejsidan, verkar ha högsta utbildningen. Hur ser det ut?
Positivt här är att Uefa har gått in och betalat tränarutbildning (dock inte Pro) för ett antal före detta elitspelare på damsidan, bland annat Malin Levenstad. Henne hör ni förresten prata balanserat om kvinnliga tränare i veckans avsnitt av Fotbollsarena Radiosporten.
Att Uefa går in och betalar känns för övrigt som ett bra steg. Att underlätta för kvinnor att få de dyra utbildningarna är ett väldigt bra steg mot större jämställdhet inom fotbollen.
Det är dags att ytterligare utöka bloggens bildarkiv. Här är 140 bilder från fjolårets EM-slutspel på Sverige, Danmark, Norge, Schweiz, Frankrike, Spanien och Skottland.
Virginia Torrecilla
Frederikke Thögersen
Pauline Hammarlund
Elena Linari
Noelle Maritz
Schweiz–Frankrike
Pernille Harder
Danmark
Nils Nielsen
Schweiz
Jonna Andersson
Marta Torrejon
Sofie Junge Pedersen
Lisa-Marie Karlseng Utland
Stine Larsen
Caroline Graham Hansen och Pernille Harder
Guro Reiten
Pauline Hammarlund
Fridolina Rolfö
Norge
Danmark
Josefin Johansson
Caroline Graham Hansen
Olga Garcia
Anja Sönstevold
Line Sigvardsen Jensen
Katrine Veje
Leila Ouahabi
Luna Gewitz
Jessica Samuelsson
Fridolina Rolfö
Martina Voss-Tecklenburg
Norge
Leila Ouahabi
Norge
Ada Hegerberg intervjuas
Celia Jimenez
Katja Schroffenegger
Ana Maria Crnogorcevic
Spanien
Ada Hegerberg
Mariona Caldentey
Ingrid Moe Wold
Frankrike
Erin Cuthbert
Marta Torrejon
Oda Bogstad, Cecilie Fiskerstrand och Frida Leonhardsen Maanum.
På många sätt tycker jag att Piteå hade varit det lag som lyckats bäst under silly season. I varje fall fram till i dag.
Då kom nämligen beskedet om att Stellan Carlsson tar timeout från jobbet som tränare i Piteå IF. Och det är ju ingen tvekan om annat än att Carlsson är den store regissören bakom PIF:s framgångar de senaste åren.
Det framgår inte på klubbens hemsida hur lång tid timeouten kan handla om, alltså om det är dagar, månader eller år. Däremot skriver Piteå-Tidningen att Carlssons tidigare assisterande tränare Andreas Johansson skulle kunna vara aktuell som inhoppare. Om det går att lösa skulle de ju förstås borga för fortsatt kontinuitet i lagbygget.
Lisa Dahlkvist
Tvärtemot Piteå har Eskilstuna United haft en tung silly season. Men i dag kom nyheten att Lisa Dahlkvist skrivit på ett tvåårskontrakt med klubben.
Även om Dahlkvist sannolikt missar huvuddelen av våren och dessutom hade ett väldigt tungt 2017 så borde det vara en väldigt bra värvning. 30-åringen är garanterat revanschsugen efter att ha åkt ur landslaget.
I övrigt är det en rätt lugn damfotbollshelg som väntar. Helgens höjdpunkt är på förhand semifinalen i engelska WSL cup mellan svensklagen Chelsea och Manchester City. City har 15 segrar på 15 matcher den här säsongen. Frågan är förstås om Chelsea klarar av att bryta den sviten.
I övrigt rullar W-league i Australien vidare. Där skrällvann jumbon Adelaide i morse svensk tid borta mot tabelltvåan Newcastle med 2–1. Den landslagsmeriterade amerikanskan Danielle Colaprico visade vägen genom det här fina frisparksmålet:
Det har för övrigt varit en rätt intensiv silly seasonperiod i NWSL den senaste tiden. Collegedraften närmar ju sig, och klubbarna håller på att positionera sig inför den. Nya Utah Royals håller dessutom på att bygga sitt lag. Som ett led där värvade de nyligen landslagsbacken Kelley O’Hara.
En annan landslagsspelare som byter klubb är Allie Long. Hon lämnar mästarlaget Portland Thorns och går till ”arvfienden” Seattle Reign. Därmed har Thorns tappat två högklassiga centrala mittfältare i Long och Amandine Henry. I stället har man tagit in Brasiliens innermittfältare Andressinha samt även Australiens snabba kantspelare Caitlin Foord.
Det största samtalsämnet i nordamerikansk damfotboll den senaste veckan är ändå fortsatt John Herdman:s byte från Kanadas dam- till herrlandslag. Bland annat har Christine Sinclair klargjort hur hon fick beskedet:
Just to clarify, John did speak to me before the announcement was released. Still shocked and saddened the man who changed soccer in Canada and my life won't be leading #canWNT any longer. There is no doubt he will succeed in this next chapter as well. pic.twitter.com/iRTvGiofKA
Slutligen kom i dag också besked om det svenska landslagets Sydafrikaturné. Sydafrikas förbund hade ju gått ut med att det handlade om två matcher, medan Sverige bara berättat om en.
Sanningen är att det är 1,5. Det är nämligen en officiell landskamp nästa söndag, precis som utannonserats. Men redan på torsdag möts lagen en första gång bakom stängda dörrar. Enligt TT är det:
”Ingen landskamp i officiell mening och lagen möts i formatet 3×30 minuter med fria byten. Sydafrika tog initiativet till det ovanliga landskampsupplägget.”
I kväll meddelade Eskilstuna United på sin hemsida att Petra Andersson tar timeout från fotbollen på obestämd tid.
Det innebär ytterligare ett tungt tapp för klubben, som ju redan tidigare tappat tunga kvintetten Malin Diaz, Ingrid Schjelderup, Nathalie Björn, Fiona Brown och Olivia Schough sedan förra förra säsongen.
Beskedet är tråkigt, dels eftersom svensk damfotboll behöver alla talangfulla spelare man kan få. Dels för att Andersson ju i högsta grad fanns med i Peter Gerhardsson:s landslagsfunderingar. Hon var ju en av de uttagna mittfältarna i Gerhardssons premiärtrupp.
En glädjande nyhet är däremot att en tidigare landslagsaktuell spelare gör comeback efter mammaledighet. Det är irrationella Mimmi Löfwenius som skrivit på för Lyn. Kul.
Vid lunchtid i dag kom det tråkiga beskedet att Emma Berglund är korsbandsskadad. Det innebär att säsongen är över för PSG-backen.
Det var i helgens cupmatch mot Lille som olyckan var framme. Korsbandsskador kommer ju alltid olämpligt. Så även i Berglunds fall. Efter att ha stått och stampat en ganska lång period tyckte jag att hon såg väldigt bra ut under senhösten.
Att hon tagit en av de tre centrala backplatserna i PSG stärker den bilden. Hon spelade full tid i elva av tolv ligamatcher före jul. Berglunds fina form ledde ju bland annat till att den 33-åriga franska landslagsveteranen Laura Georges först förpassades till bänken, och sedan nyligen lämnade för Bayern München.
I och med Berglunds skada har PSG plötsligt bara två utpräglade mittbackar kvar i Erika och Irene Paredes. En trolig lösning blir att Grace Geyoro får ta den tredje mittbacksplatsen tills vidare. Men Geyoro är i första hand mittfältare, så gissningsvis behöver PSG nu värva en mittback till i det nu öppna transferfönstret.
I landslagstruppen till nästa veckas Sydafrikaresa blir det Linköpings Anna Oskarsson som ersätter Berglund. Den uttagningen överraskade mig en aning, för jag tycker att Oskarsson har en bit till landslagsklass. Men Peter Gerhardsson har tydligen sett mer i Linköpingsbacken än jag har gjort.
* Om Berglunds skada var en ytterst tråkig svensk nyhet, kan däremot engelsk damfotboll jubla i dag. Det engelska fotbollförbundet, FA, presenterade nämligen en jättesatsning på olika projekt.
Som jag fattat det kommer man bland annat att lägga drygt en halv miljard kronor över en sexårsperiod på damfotboll. Till 2020 skall det byggas 3 200 nya centrum för flickfotboll, och den engelska ligan, WSL, skall också få rejäl stöttning.
Det är en imponerande satsning som från FA. En satsning det svenska fotbollförbundet bara kan drömma om. Enligt det här är ju en halv miljard just vad förbundet inklusive sina bolag omsätter per år.
Som utlovat fortsätter jag att ladda upp de bilder från 2017 som funnits i min dator, men som jag antingen hade glömt eller inte hade hunnit ladda upp tidigare. Redan i förra bildinlägget nådde jag fram till EM, och den första svenska träningen som jag bevittnade.
Den här gången blir det rakt igenom bilder från EM. Det handlar dels om ytterligare en svensk träning samt bilder från matcherna Spanien–Portugal, Sverige–Ryssland och Frankrike–Österrike. Totalt handlar det om 132 bilder. Här är de även en och en:
Viktoria Schnaderbeck
Jessica Houara-d’Hommeaux
Silvia Rebelo
Eugenie Le Sommer
Ryssland
Leila Ouahabi
Österrike
Nicole Billa
Linda Sembrant och Magdalena Eriksson
Sarah Puntigam
Elena Fomina, presskonferens
Marina Kiskonen och Nadezhda Karpova
Natalya Solodkaya
Carolina Mendes och Fransisco Neto
Sarah Puntigam
Viktoriya Shkoda (5), Marina Fedorova (16) och Anna Belymyttseva (13).
Frankrike
Österrikes fans
Eugenie Le Sommer
Tatyana Shcherbak
Irene Paredes
Aissatou Tounkara
Spanien
Jessica Houara-d’Hommeaux
Elena Fomina
Nina Burger
Lilie Persson
Gaetane Thiney
Elvira Ziyastinova och Anna Kozhnikova
Daria Makarenko
Nicole Billa på presskonferens
Hanna Glas
5 Andrea Pereira 15 Silvia Meseguer
Alexia Putellas
Lisa Makas
Alena Belyaeva
Andrea Pereira
Claudia Neto
Carolin Grössinger
Ekaterina Sochneva
Alexia Putellas
Orange supportrar.
Viktoriya Shkoda
Stina Blackstenius
Portugal
Lisa Makas i mixade zonen
Magdalena Eriksson, presskonferens
Gaetane Thiney
Irene Paredes
Portugal
Laura Feiersinger
Volleyboll med levande nät
Österrike
Amandine Henry
Fransisco Neto
Frankrike tackar fansen
Österrikisk glädje
Elvira Ziyastinova
Manuela Zinsberger
Stina Blackstenius och Hanna Folkesson
Kvadraten, Hanna Folkesson med bollen. Lilie Persson jagar. Och Sara Thunebro fotar.
Hedvig Lindahl och Hilda Carlén
Wendie Renard
Nilla Fischer
Gaetane Thiney
Jasmin Eder
Kvadraten, Olivia Schough jagar
Olivier Echouafni på presskonferens
Anna Cholovyaga
Kosovare Asllani och Fridolina Rolfö i mixade zonen
Anna Kozhnikova, (15) Elena Danilova och Elvira Ziyastinova
Kvadraten, Lilie Persson jagar
Grace Geyoro
Österrike
Portugal
Sverige
Frankrike tackar fansen
Lisa Makas
Fridolina Rolfö och Jessica Samuelsson stretchar
Carole Costa
TV4:s studio
Sandra Panos
Amandine Henry
Österrike tackar fansen
Portugal deppar
Elena Morozova
Kadidiatou Diani, Claire Lavogez och Sakina Karchaoui
Nadine Prohaska
Olivier Echouafni
Österrike firar poängen
Spanien
Dominik Thalhammer
Amandine Henry
Lotta Schelin
Ryssland
Sakina Karchaoui och Kadidiatou Diani
Spanien
Sverige
Amanda Sampedro
Laura Georges
Sarah Bouhaddi
Österrike
Frankrike
Österrikisk glädje
Huvuddomare Jana Adamkova med Bibiana Steinhaus vid sin sida