Profilbild för Okänd

Om Johan Rydén

Johan Rydén, sportjournalist för Borås Tidning som bloggat om damfotboll sedan 2011. Finns även på twitter, @Johan_Ryden

Sverige–Tyskland 0–1

Det var en fantastiskt bra match, där jag upplevde att Tyskland ändå totalt sett var något bättre.

Vårt lag bjöd på en riktigt bra avslutning – och kvitterade. Men vi fick på vaga grunder se kvitteringen dömas bort. Därmed har Sverige spelat färdigt i EM.

Som en sammanfattning kan man säga att Tysklands svacka tyvärr inte var så djup som vi hade hoppats. När de provade vårt försvarsspel i den första halvleken klarade vi inte riktigt testet.

Efter matchen har jag lyssnat av ett stort antal spelare, samt Pia Sundhage, i den mixade zonen. Det har varit en ocean av besvikelse, men också beundran över vilket stöd publiken erbjöd, som till och med stannade kvar efter matchen.

Den enda tyska spelaren jag lyssnade på var Nadine Kessler, som var väldigt glad över att Sverige sköt upp sin backlinje så högt i den första halvleken. Och dessutom lämnade ytor framför den, vilket skapade möjligheter för tyskorna att spela sig förbi vårt försvar.

Dessutom sa förbundskapten Silvia Neid att tyskornas fina insats berodde på att de mötte ett bra lag, och därmed fick hjälp med att dra upp tempot i matchen.

Det är sent nu, och jag orkar inte göra den stora analysen. Men jag tycker ändå att vårt svenska lag har överraskat mig positivt under EM. Vi var bättre än jag väntat. Tyvärr var vi inte tillräckligt bra, vilket innebär att finalen på söndag spelas mellan Tyskland och något av våra båda västra grannländer.

Många frågor, snart får vi svaren

Semifinalen Sverige–Tyskland börjar närma sig, och även om jag fortfarande bär på känslan av att det kommer att bli svensk seger så korsas den av allt fler frågor.

Hur stark är egentligen historiens makt?

Vilken betydelse kommer den tolfte spelaren att få?

Kan vi verkligen upprätthålla den makalösa effektiviteten?

Hur hanterar de svenska spelarna ett eventuellt underläge?

Klarar Sverige den press en straffläggning innebär?

Hur klarar vårt vänsterförsvar av att hantera hyperoffensiva ytterbacken Leonie Maier?

Hur står sig vår backlinje när den hamnar under press?

Kommer tyskorna att göra som Danmark, ta bort Nilla Fischer ur matchen. Och vad skulle det innebära för våra uppspel?

Och så vidare. Många frågor blir det.

En intressant ställer Johanna Reimers på Expressen i dag. Hon undrar om det finns någon svensk plan B. I samband med genrepet mot England minns jag att Pia Sundhage konstaterade att man inte hade någon sådan, i varje fall inte då.
Jag har tappat mina anteckningar från den matchen, så jag minns inte ordagrant hur vår förbundskapten uttryckte sig. Men jag har för mig att det hade med hennes korta tid vid rodret att göra, och med att hon fick överge sin ursprungliga spelidé som byggde på spelvändningar, för i stället gå all in på fart.

Det bästa som kan hända i kväll är förstås att Sverige gör som mot Island, ett par snabba mål. Men det kan man inte räkna med. Och jag är lite rädd att tiden talar för Tyskland. För ju längre matchen lider, desto större risk att tankarna dyker upp om hur det brukar sluta mot tyskorna.

Två gånger under 2000-talet har vi för övrigt besegrat dem. Det har varit i Algarve cup 2002 och 2009. Båda gångerna har vi tagit ledningen före paus, och även utökat till 2–0 innan tyskorna närmat sig.

Nu är det ju ett lite sargat tyskt lag vi möter, men risken är stor att kammen växer på våra motståndare om de kommer i överläge. Så det bör undvikas.

Och farten talar ju för Sverige. Bara vi får in passningarna bakom Tysklands backlinje har vi trumf på hand.

Dessutom har ju Sundhage fortfarande inte förlorat en enda match som svensk förbundskapten. Och det vore ju väldigt synd att bryta den trevliga sviten i kväll…

Slutligen noterar jag att kvällstidningarna har olika startelvor. Lisa Dahlkvist ingår i båda, medan en tidning har kör med Josefine Öqvist, en med Antonia Göransson. Valet är intressant, då Öqvist garanterat är bättre på att hantera pressen, medan Göransson normalt sett har högre kapacitet.

Jag har ingen aning vilken uppställning som är rätt. Däremot har jag från säkra källor hört att de välspridda uppgifterna om att Olivia Schough skulle ha varit snubblande nära startelvan både mot Danmark och mot Italien skall ha varit felaktiga i båda fallen.

Känslan säger Sverige–Norge i final

I morgon spelar Sverige EM-semifinal mot Tyskland. Och med tanke på gårdagens resultat finns det anledning att kalla matchen för en moralisk final.

I varje fall är det självklart att vinnaren i matchen Sverige–Tyskland kommer att vara favorit i finalen. Däremot känns båda semifinalerna vidöppna. Det är faktiskt så nära 50–50 som det bara kan bli.

I finalen lär favoritskapet hamna på typ 65–35 i svensk eller tysk fördel. Fast å andra sidan vet man ju hur starkt Norge brukar vara i en eventuell final. Eller hur det brukar gå för danska lag på svensk mark.

För övrigt är jag lite stolt över att jag flera gånger påtalat att Frankrikes kanske största hot i EM var deras egen medaljfrossa. Dock tippade jag ändå fransk seger mot Danmark, vilket innebar att jag bara satte tre av fyra kvartsfinaler.

Inför dem tippade jag även de åtta lagens startelvor. Utfallet blev hyfsat:

Sverige – 10 rätt
Island – 10 rätt
Tyskland – 9 rätt
Italien – 9 rätt
Norge – 11 rätt
Spanien – 10 rätt
Frankrike – 10 rätt
Danmark – 10 rätt

Notera att jag valde ett upplägg som Pia Sundhage hade varit nöjd med, och skrev hur många rätt – och inte hur många fel – jag hade…

Dags för nya tips. Dock struntar jag i att gissa startelvor den här gången. För det känns svårt nog att pricka in rätt tipstecken i semifinalerna.

* Sverige–Tyskland
Gamla Ullevi i Göteborg, i morgon 20.30

Jag hade inte möjlighet att besöka varken den svenska presskonferensen eller träningen i dag. Men rapporterna därifrån säger att Sundhage kan vara på gång att göra två byten i startelvan. Ut skulle kantspelarna Sofia Jakobsson och Josefine Öqvist gå, och in skulle Lisa Dahlkvist och Antonia Göransson komma.

Ändringarna känns inte orimliga. Men jag undrar samtidigt lite varför Sundhage skulle visa det öppet för media, när 45 av 60 minuter på träningen var stängda. Kan det kanske handla om ett försök att finta tyskorna?

Medan Sverige har imponerat med en makalös effektivitet, och genom att verkligen använda publikstödet som en hjälp, har Tyskland hackat sig genom turneringen.

Men det finns en enorm potential i det tyska laget. Hittills har dock inte Silvia Neid fått pusselbitarna att falla på plats. Det är givetvis ingen fördel att Celia Okoyino da Mbabi är ett frågetecken inför morgondagens drabbning. Men faktum är att det kan räcka med någon mindre justering för att tyskorna skall få igång sitt spel på allvar.

Inför det här mästerskapet var min känsla att Sverige befann sig på en nivå under Tyskland och Frankrike. Den känslan finns inte längre kvar. Tvärtom är jag övertygad om att vi har chans mot tyskorna – en bra chans. Inte minst med hjälp av stödet från ett fullsatt Gamla Ullevi.

Kampen om mittfältet kommer att bli otroligt viktig. Får Sverige utrymme att sikta in bollar bakom, eller utanför, tyskornas sega mittförsvar har vi en jättechans att vinna. Vår snabbhet i offensiven är nämligen ett tänkbart segervapen. Men om tyskorna i stället vinner kampen om mitten, då blir vårt lag vingklippt, och då kommer vårt försvarsspel att ställas på riktigt svåra prov.

Tipset: Jag skulle inte satsa alla mina besparingar på det, för det är inte så att jag känner mig hundraprocentigt säker på min sak – långt ifrån. Men den känsla jag bär på är att Sverige blir ena laget på Friends Arena på söndag. Det svenska favoritskapet i semifinalen är dock bara 51–49.

* Norge–Danmark
Nya Parken i Norrköping, torsdag 20.30.

Även det här är alltså en ytterst oviss match. Båda lagen har visat grym defensiv stabilitet, men sämre spets.

Det innebär inte att det är två lag med liknande spel som möts – utan nästan tvärtom. Danmark har imponerat genom att vara bolltryggt, och spelskickligt. Dock leder det stora bollinnehavet till alldeles för få avslut.
Jag tycker ju exempelvis inte att 26–4 (som det är justerat till) i avslut till Frankrike i kvartsfinalen känns talande. Danskorna ägde ju minst en halvtimma, och borde ha avlossat fler skott i matchen.

Och faktum är ju att Danmark har säkrat minst ett EM-brons utan att ha vunnit en enda match under 90 minuter. Däremot har man segrat i en lottdragning och i en straffläggning. Det är ju faktiskt ganska udda.

Norge spelar en väldigt rak fotboll. Men de gör det bra, och de har EM:s bästa målvakt hittills i Ingrid Hjelmseth, duktiga mittfältare i Ingvild Stensland, Ingvild Isaksen och Solveig Gulbrandsen och fart i Kristine Hegland. Dessutom har måltjuven Ada Stolsmo Hegerberg nu spräckt mästerskapsnollan – vilket är ett stort plus för laget.
Man väntar dock fortfarande på att Caroline Graham Hansen skall få till det. Där har norskorna ett stort sparkapital.

Tipset: Det faktum att Norge kontrar med mycket folk, och har en vassare forward än danskorna, gör att jag tippar norsk seger. Fast inte heller här känner jag mig speciellt säker på min sak, utan nöjer mig med 55–45 i norsk favör.

* Slutligen någonting annat. Jag har under EM inte bistått med lika många länkar med mål och höjdpunkter som jag brukar. Men på uefa.com finns en utmärkt videosida, där man kan se alla mål och höjdpunkter.

Frankrike–Danmark 3–5 efter straffar

Den franska medaljfrossan slog till igen. Frankrike har fortfarande aldrig vunnit en mästerskapsmedalj, och det dröjer minst två år innan de får nästa chans.

Det är närmast sjukt. Se bara här:

* För fyra år sedan föll fransyskorna på straffar i kvartsfinalen mot Holland.
* För två år sedan i VM föll man i semifinal mot USA, trots en spelmässigt stark insats. Sedan vann som bekant vi bronsmatchen med 2–1.
* I fjolårets OS spelade man ut Japan i semifinalen, men föll ändå – bland annat efter att Elise Bussaglia missat straff. Dessutom visade man märklig ineffektivitet när Kanada vann (1–0) bronsmatchen på en av matchens sista sparkar.
* Och så det här. Fjärde raka fallet på mållinjen.

Med tanke på att fransyskorna har missat flera straffar på sistone var jag rätt säker på att de skulle falla i straffläggningen. Dessutom visade deras minspel inför avgörandet att de inte trodde på sig själva.

Däremot visade leendet i Janni Arnth:s ansikte när hon gick fram för att slå den avgörande straffen att hon tyckte att det skulle bli kul att skjuta ut storfavoriten ur mästerskapet. En läcker straff blev det också.

Janni Arnth

Janni Arnth

Spelmässigt var fransyskorna klart bäst, och hade 31–4 i avslut totalt, och 10–2 i skott mot mål. Men medaljfrossan blev för svår.

Man bör ha i åtanke att Frankrike fick två dagars kortare vila mellan gruppspel och kvartsfinal än Danmark, vilket kan ha påverkat.

Fram till 1–0-målet i den första halvleken spelade danskorna fantastiskt bra. Pernille Harder var äntligen så dominant som man trott att hon skulle vara i det här mästerskapet. Och Katrine Söndergaard Pedersen är ju en så fantastisk passningsspelare att man bara sitter och njuter av hur enkelt hon spelar sig ur alla situationer.

Katrine S Pedersen

Katrine S Pedersen

Dessutom har Danmark ytterligare ett antal bolltrygga spelare, något som gör att det blir väldigt jobbigt att möta dem. När man tappar bollen mot dem så får man oftast jobba hårt för att återvinna den. Det fick Sverige upptäcka i premiären, och Frankrike i dag.

Och även om Danmark ju tog sig till kvartsfinal via lottning så har danskorna – utöver 20 minuter mot Italien – varit väldigt stabila under hela turneringen. Däremot saknar man den offensiva spets som krävs för att rada upp segrar i ett mästerskap.

Men nu har Danmark säkrat en medalj, och antingen kommer de eller Norge att få spela på Friends Arena på söndag. Det är verkligen otroligt överraskande. För det var ju på den halvan som Tyskland och Frankrike skulle spela semifinal.

Slutligen var det här tyvärr den första matchen i EM där jag tyckte att domarinsatsen var undermålig. Både huvuddomaren och de assisterande gjorde massor av misstag. De flesta av mindre art, typ att ge inkast till fel lag.

Men det var också ett antal grova misstag. Den franska straffen till 1–1 var ju pinsamt dömd, och räddade fransyskorna kvar i matchen. Dock kunde nog Frankrike haft straff i ett par andra lägen, så flera domarmissar kan möjligen ändå anses ha blivit ett rätt.

Norge–Spanien 3–1

Norge imponerade med välorganiserat försvarsspel och snabba kontringar när de säkert besegrade Spanien, och säkrade en ny EM-medalj.

Även om damfotbollen har breddats och blivit bättre är det Sverige, Tyskland och Norge som är klara för semifinal – precis som det brukar vara.

Norskorna kan även bli en svår nöt att knäcka i semifinalen, oavsett vilket motstånd som väntar där.

Jag har hyllat Norges nya generation. Och i dag gjorde Ada Stolsmo Hegerberg ett riktigt klassmål. Men det är nog ändå rutinerade trion Ingrid Hjelmseth, Ingvild Stensland och Solveig Gulbrandsen som förtjänar störst beröm för Norges fina EM.

Ingvild Stensland

Ingvild Stensland

Alla tre bidrar med trygghet. I tredje tilläggsminuten fick Hjelmseth för första gången kapitulera för ett spelmål i turneringen. I dag behövde hon inte göra några riktigt svåra räddningar. Men hennes säkerhet i luftrummet skapar trygghet åt hela lagets försvarsspel.

Och Stensland och Gulbrandsen är så lugna och bolltrygga på mittfältet. Båda vågar hålla i bollen när laget är pressat, och gör så att hela laget får andrum, och kan ställa om till offensivt spel.

Spanien var väldigt uddlöst i dag. Men jag gissar att spanjorskorna ändå totalt sett är nöjda med att ha avancerat ur gruppen.

Tyskland är Tyskland

I dag har jag varit på en mycket trevlig svensk pressträff i Falkenberg. Jag har ju tidigare kritiserat den svenska mediastrategin vid flera tillfällen.

I dag blir det en hyllning. För det var väldigt trevligt att anlända till Strandbaden i dag. Både för att alla spelare och ledare fanns tillgängliga. Men också för inramningen, med mängder av unga, förväntansfulla autografjägare väntandes utanför hotellet.

Landslaget skriver autografer utanför Strandbaden.

Landslaget skriver autografer utanför Strandbaden.

När alla spelare står till medias förfogande blir pressträffarna mer avslappnade, och inte så stressiga. Och vi i media får chansen att göra fler än en artikel. Kul att landslagsledningen verkar ha lärt sig att det är så man gör öppet mål.

Själv hann jag med snack med Charlotte Rohlin, Antonia Göransson, Sara Thunebro och Kosovare Asllani. Och så hann jag med ett kort tårtkalas med morgondagens 30-åring, Josefine Öqvist.

Det sista först. Det var när jag knäppte den här högst oskarpa bilden som Jossan insisterade på att jag också skulle ta en tårtbit. Och vem kan tacka nej till lite prinsesstårta?

Josefine Öqvist med tårta

Josefine Öqvist med tårta

Jossan är för övrigt en fantastisk personlighet. Hon är alltid sig själv, alltid så skönt spontan att man bara måste tycka om henne.

Thunebro slog sig också ner vid tårtbordet. Där uttryckte hon sin stora beundran för före detta lagkamraten Dzsenifer Marozsan:s talang. Just Frankfurtforwarden är helt klart ett av de stora hoten mot en svensk finalplats.

Skall man sammanfatta vad spelarna sa om Tyskland så kan man göra det med två korta meningar:

”De är en maskin.”

Och:

”Tyskland är Tyskland.”

Det första citatet har väl inte gällt hittills under det här mästerskapet. Det andra går det däremot inte att ha några synpunkter på…

Jag noterade för övrigt att tyskorna spelade 4–4–2 med Anja Mittag och Celia Okoyino da Mbabi som forwards i går. Oavsett om Mbabi kan spela eller inte lär nog Marozsan vara tillbaka i startelvan på onsdag.

Apropå Thunebro så varierar uppgifterna om hon är på gång att sluta eller inte. Jag har sett uppgiften i dag. Men själv dementerade hon att hon skulle sluta när jag pratade med henne i förra veckan. Å andra sidan konstaterade hon att hon är kontraktlös, sin egen agent och inte svarar på mobiltelefonen under EM.

Slutligen strålade Asllani av självförtroende. Kanske inte så konstigt när hon toppar EM:s assistliga på fyra assist. De fem tvåorna har två vardera. Bland dem finns för övrigt Thunebro och Lotta Schelin.

Som avslutning av det här inlägget tänkte jag lägga upp den aktuella, svenska poängligan i EM:

7 poäng (5+2): Schelin
5 poäng (1+4): Asllani
3 poäng (3+0): Nilla Fischer
2 poäng (2+0): Öqvist
2 poäng (1+1): Marie Hammarström
2 poäng (0+2): Thunebro
1 poäng (0+1): Therese Sjögran, Sofia Jakobsson och Lisa Dahlkvist.

Dessutom har Italien gjort ett självmål åt oss.

Personligen saknar jag Caroline Seger på den här listan. Det är inte så att jag tycker att hon har varit dålig under EM, inte alls. Tvärtom tillhör hon de två–tre svenska spelare som jag har givit genomgående högst betyg. Men Seger får gärna fixa några poäng mot Tyskland på onsdag.

Tyskland och Gamla Ullevi nästa

Tyskland motsvarade favorittrycket och besegrade Italien med 1–0. Därmed blir det en hyperintressant semifinal på Gamla Ullevi på onsdag.

I och med den tidiga avsparkstiden för dagens svenska semifinal fick man för första gången under EM chansen att göra hela jobbet vid en Sverigematch, alltså skriva även nyhtestexterna själv.

Därför höll jag på och jobba under hela Tysklands match, och har i princip inte sett en minut av den. Därför kan jag inte ge någon som helst kommentar till deras sportsliga insats.Däremot konstaterar jag att jag fick två fel vardera i den tyska respektive italienska startelvan. Att Anja Mittag skulle återfå kantplatsen på Melanie Leupolz bekostnad var väl ingen jätteskräll. Men att Silvia Neid skulle bänka Dzsenifer Marozsan var betydligt mycket mer oväntat.

Nu visade det sig vara lyckat, då ersättaren Simone Laudehr blev matchvinnare. Dock såg jag hur Marozsan i sitt inhopp bjöd på en läcker frispark, där Nadine Kessler borde ha gjort mer av ribbreturen.

Tyskland är alltså återigen i semifinal i ett EM. Den här gången har man tagit sig fram utan att ha imponerat på vägen. Fast man behöver inte vinna matcherna med 4–0, det räcker med uddamålssegrar.

En kollega konstaterade i presscentret att under åren på 1980- och 90-talet, när det tyska herrlaget snubblade sig genom gruppspelen, vann de ofta till slut de stora titlarna. Nu flyger herrlaget genom gruppspelen, men missar oftast finalerna.

Om damlaget kommer att kopiera gamla tiders tyska herrlag återstår att se. Men klart är att Tyskland definitivt har kapacitet att vinna både semifinal och final.

Samtidigt står det också klart att det kan dröja länge innan vi nästa gång får en så här bra chans att besegra tyskorna.
För det är ju ingen tvekan om annat än att vårt lag har imponerat klart mycket mer än det skadedrabbade tyska, på vägen till onsdagens drabbning.

Och vårt lag kommer att bäras fram av ett fullsatt Gamla Ullevi. Man behöver inte vara tankeläsare för att se hur våra spelare njuter av att spela inför fullsatta läktare på hemmaplan.

Man behövde inte heller vara tankeläsare för att se hur besviken Margret Lara Vidarsdottir var när hon klev av Örjans vall i dag. Det isländska laget orkade inte ladda om efter det oväntade avancemanget till kvartsfinal. Och det tidiga svenska målet var förödande. Eller som Gudbjörg Gunnarsdottir uttryckte det:

”Det som absolut inte fick hända hände. Vi släppte in mål efter två–tre minuter, och då var hela vår matchplan körd. Vi skulle spela som mot Holland – kompakt, och hålla nollan så länge som möjligt.”

Det är förresten kul att man kan göra alla intervjuer med motståndarna på svenska efter en EM-kvartsfinal. Och jag måste säga att jag tycker att det är charmigt att höra isländskorna prata svenska med exempelvis skånsk eller stockholmsk dialekt.

För att kort kommentera den isländska insatsen så tyckte jag att man kunde se hög klass hos Sif Atladottir. Jag tyckte även att Dagny Brynjarsdottir visade intressanta takter. Det roligaste för de isländska fansen i dag var dock att de båda 18-åringarna Glodis Perla Viggosdottir och Elin Metta Jensen visade spännande kvaliteter i sina korta inhopp. Känslan är att Island kan nå fler mästerskap under en ganska lång framtid.

Sverige behöver inte titta flera år framåt. Vi nöjer oss med tre dygn.

Men först en liten tillbakablick på dagens fantastiska uppvisning i Halmstad. Sverige gjorde mål på de tre första målchanserna, och vårt lag hade dödat matchen efter 19 minuter.

Det mesta var bra i dag. Som jag skrev i det förra inlägget så var det här den bästa, mest helgjutna insats jag har sett landslaget göra under Pia Sundhage:s ledning.

Man kan tycka att det motstånd Island erbjöd var svagt, och så var det i dag. Men jobbet skall göras. Och att ha 3–0 efter 19 minuter i en EM-kvartsfinal är självklart makalöst bra – oavsett motstånd. Bra också att Sundhages order om skytte gav utdelning redan efter 2,40. Marie Hammarström har en vass bössa, och nu har hon blivit målskytt i såväl VM, OS som EM.

Extra roligt i dag var att Lotta Schelin och Kosovare Asllani faktiskt spelade ihop. Positivt också att Antonia Göransson gjorde ett inhopp som både sprutade av energi, och av vilja att återta platsen i startelvan.

Skall man leta oroande saker så är det att vi har spelat bra i varannan match, och lite mindre bra i varannan den senaste tiden, enligt:

* England – bra.
* Danmark – halvbra.
* Finland – bra.
* Italien – halvbra.
* Island – mycket bra.

Nu kommer det att krävas ytterligare två mycket bra insatser för att vinna den där pokalen som tyskorna annars prenumererat på under en väldigt lång tid. Det finns alltså inget utrymme för några halvbra insatser kommande vecka.

Ett frågetecken finns också för vårt försvarsspel, och framför allt för backlinjen. Defensivt har vi inte ställts på några riktigt svåra prov hittills. Ändå har det svajat lite både mot Danmark och mot Italien. På onsdag kommer det svåra provet. På onsdag är det upp till bevis.

Men det är även upp till bevis för Tyskland. För det kan inte vara lätt att ställas mot det snabba svenska anfallsspelet. Det är ju inte en snabb spelare att plocka bort, utan tre – eller kanske till och med fyra.

Känslan är att det blir riktigt intressant på onsdag. Jag längtar redan.

Medaljen är klar

Seger med 4–0 mot Island efter makalös effektivitet – mål på de tre första målchanserna.

Eftersom det delas ut två bronsmedaljer i EM – båda de lag som förlorar sina semifinaler får alltså brons – är den svenska medaljen nu klar.

Det här var den bästa match jag har sett det här svenska landslaget prestera. Och Lotta Schelin fortsätter att vara hypereffektiv när lägena kommer. Med sina två mål och ett assist kopplar hon greppet om Uefas ”Golden Boot”.

Nu väntar mixad zon. Men jag återkommer senare med fler tankar om matchen.

Ett fel i varje elva

Sitter i presscentrat på Örjans vall och väntar in att uppvärmningen skall börja. Krististandstränaren Elisabet Gunnarsdottir är också här.

Jag frågade henne om Island vinner. Hennes svar:

”Vi får se. Det står i alla fall 0–0 när det börjar.”

Så är det. Och som jag tidigare skrivit så här det här en lite otäck match, där Sverige har allt att förlora, och Island har allt att vinna.

Laguppställningarna har just kommit, och jag fick ett fel i den svenska elvan. Jessica Samuelsson får fortsatt förtroende som högerback, och Lina Nilsson börjar således på bänken.

Island satsar lite mer defensivt än jag tänkt. Så backen Olina Vidarsdottir går in i stället för avstängda Holmfridur Magnusdottir, och inte Harpa Thorsteinsdottir som jag gissade.

Guide till EM-kvartsfinalerna

Inför gruppspelet rankade jag alla EM:s lag, och försökte gissa deras startelvor. Jag prickade inte speciellt rätt varken när det gäller rankingen eller de tolv startelvorna. Eller jo, Sveriges premiärelva satte jag trots allt…

Men trots att utfallet av min förra ranking var tveksam så gör jag ett nytt försök nu inför kvartsfinalerna.

Här är min guide till de fyra kvartsfinalerna:

* Sverige–Island
Örjans vall, Halmstad, i morgon söndag 15.00

Jag kommenterade Island ganska ingående i det förra inlägget. När det gäller Sverige gissar jag att Pia Sundhage kommer att match laget ungefär som hon gjorde mot Finland – alltså sanslöst offensivt.

Det talar för att Lina Nilsson och Sofia Jakobsson återkommer i startelvan trots att Jessica Samuelsson och Lisa Dahlkvist var två av Sveriges allra bästa spelare mot Italien.

Det innebär också att jag tror att Therese Sjögran får börja på bänken, trots hennes succéinhopp senast. Men hon lär säkert få göra ett inhopp.

Det här är min teori om hur Sundhage tänker, och skall väl räknas som en kvalificerad gissning.

Hos Island drog Holmfridur Magnusdottir på sig sin andra varning i turneringen i andra övertidsminuten mot Holland. Det innebär att hon är avstängd, vilket är en klar försvagning av den isländska offensiven.

Mitt tips är att Island startar med övriga tio spelare från startelvan mot Holland, och att Magnusdottir ersätts av Harpa Thorsteinsdottir.

Troliga startelvor:
Sverige: Kristin Hammarström – Lina Nilsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Josefine Öqvist, Caroline Seger, Marie Hammarström, Sofia Jakobsson – Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Island: Gudbjörg Gunnarsdottir –  Dora Maria Larusdottir, Katrin Jonsdottir, Sif Atladottir, Hallbera Gisladottir – Sara Björk Gunnarsdottir, Dagny Brynjarsdottir – Fanndis Fridriksdottir, Harpa Thorsteinsdottir, Rakel Hönnudottir – Margret Lara Vidarsdottir.

Tipset: 80–20 i svensk favör.

* Tyskland–Italien
Myresjöhus Arena, Växjö, i morgon söndag 18.00

Tysklands nya, unga lag har varit ojämnt hittills. Många av spelarna ingick i det lag som spelade final i F20-VM i fjol, som också var ganska ojämnt. När de fick tidig utdelning spelade de makalöst fin fotboll. När de inte gjorde mål i sin startoffensiv var de däremot inte lika imponerande.

Minns bland annat att de krossade USA i gruppspelet. 3–0-segern var i underkant. Men i finalen förvaltade de inte sina chanser, och i stället kunde USA kontra sönder tyskorna. Det blev ju amerikansk 1–0-seger där.

Det stämmer väl med det tyska lag vi har sett i EM. Mot Island spelade de stundtals uppvisningsfotboll. I matchen efter föll de för första gången på 17 år i en EM-match, 1–0 mot Norge.

Så om Tyskland får hål på Italien på ett tidigt skede lär det kunna bli stora siffror. Annars kan faktiskt italienskorna skrälla. Tyskornas vänsterförsvar känns inte hyperstabilt, och Melania Gabbiadini är en av turneringens allra bästa högeryttrar.

Frågan är hur Silvia Neid resonerar kring sin startelva. Nu när Jennifer Cramer och Lena Goessling åter är tillgängliga gissar jag att hon går tillbaka till de spelare som krossade Island. Fast säker är jag inte. Det skulle kunna bli ett gäng förändringar efter förlusten – även om den inte verkade tynga tyskorna speciellt mycket.

Stämmer det Antonio Cabrini sa inför Sverigematchen så är mittbacken Laura Neboli redo för spel hos Italien. Det lär vara betydelsefullt, då hon håller till i Duisburg och känner till alla de tyska anfallsspelarna. Hon ersätter alltså troligen Roberta d’Adda i mittförsvaret.

Annars lär Italien spela med samma lag som besegrade Danmark med 2–1 i förra veckan. För även om Elisa Camporese åter är spelklar tycker jag att Sandy Iannella var så bra mot danskorna att jag tror att hon åter får förtroendet.

Troliga startelvor:
Tyskland: Nadine Angerer – Leonie Maier, Saskia Bartusiak, Annike Krahn, Jennifer Cramer – Lena Goessling, Nadine Kessler – Lena Lotzen, Dzsenifer Marozsan, Melanie Leupolz – Celia Okoyino da Mbabi.

Italien: Chiara Marchitelli – Elisa Bartoli, Laura Neboli, Cecilia Salvai, Raffaella Manieri – Alessia Tuttino, Daniela Stracchi – Melania Gabbiadini, Alice Parisi, Sandy Iannella – Patrizia Panico.

Tipset: Tyskland är favorit till 75–25.

 * Norge–Spanien
Guldfågeln Arena, Kalmar, måndag 18.00

Det här är den på förhand klart mest ovissa kvartsfinalen. Det är två helt olika spelstilar som möts, och jag tror att det här passar Norge bäst.

Spanien kommer att rulla runt bollen, medan norskorna lugnt kan få koncentrera sig på kontringar. Det borde passa dem bra. Norskorna har varit imponerande stabila i defensiven, vilket trots allt är ganska oväntat. Målvakten Ingrid Hjelmseth har utstrålat säkerhet, och hon har ju faktiskt inte släppt in ett enda spelmål.

Känslan har ju varit ett tag att Norge håller på att bygga något bra. Det bör minst leda till brons i EM.

För Spanien är det en framgång att ha nått kvartsfinal. Känslan är att de har blivit lite sämre för varje match, och att de är nöjda med att ha avancerat ur gruppspelet.
Å andra sidan kan de spela avslappnat nu, för medalj vore klart mer än vad någon hade förväntat sig från dem.

När det gäller startelvorna är de inte helt självklara. Spanien har roterat en aning. Men jag tror att de gör som mot Ryssland, alltså satsar på att ha med sina båda 90-talister Alexia Putellas och Vicky Losada i startelvan.

Hos Norge fick Even Pellerud angenäma problem när en reservbetonad uppställning besegrade Tyskland. Jag tror dock att han återgår till det lag som slog Holland i andra omgången. Här känner jag mig dock väldigt långt ifrån säker.

Apropå inget är det anmärkningsvärt att Ingvild Isaksen bokförts för segermålet mot tyskorna när det är så tydligt att Elise Thorsnes, om än ofrivilligt, är sista norska på bollen.

Troliga startelvor:
Norge: Ingrid Hjelmseth – Maren Mjelde, Trine Rönning, Marit Fiane Christensen, Toril Akerhaugen – Caroline Graham Hansen, Solveig Gulbrandsen, Ingvild Stensland, Ingvild Isaksen, Kristine Hegland – Ada Stolsmo Hegerberg.

Spanien: Ainhoa Tirapu – Marta Torrejon, Ruth Garcia, Irene Paredes, Elisabeth Ibarra – Silvia Meseguer, Vicky Losada – Alexia Putellas, Jennifer Hermoso, Adriana Martin – Veronica Boquete.

Tipset: Jag ser Norge som knapp favorit till 55–45.

* Frankrike–Danmark
Linköping Arena, måndag 20.45

Frankrike blev enda fullpoängaren i gruppspelet, medan Danmark lottades vidare efter att bara ha tagit två poäng.

Utgången av den här matchen borde alltså vara självklar. Inte minst med tanke på att Frankrike har massor av matchvinnare, medan Danmarks problem är just att man saknar en utpräglad spjutspets.

Fast det finns ett stort MEN här. Frankrike har ju aldrig tagit en medalj i landslagssammanhang. I tre raka mästerskap har de fallit på målsnöret. Nu borde det inte vara möjligt. Men efter att ha sett fransyskorna på ett närmast absurt sätt rada upp missade målchanser i tidigare medaljchanser inser jag att de har en mental barriär att besegra här.

Får fransyskorna hål på danskorna bör det här alltså bli en enkel historia. Men för varje minut som Danmark håller nollan kommer det mentala spöket att växa bland de franska spelarna.

Och jag har sett Danmark ge toppländer bra matcher förr. De har ju flera riktigt bolltrygga spelare, med Katrine S Pedersen och Pernille Harder i spetsen. Frågan är dock om Kenneth Heiner-Möller kör vidare på det lag han hade i början av turneringen, eller det han spelade mot Finland. Jag tror att han återgår till samma startuppställning som mot Sverige och Italien.

Hos Frankrike slutar jag inte att förvånas över att inte förbundskapten Bruno Bini bygger sitt lag kring Lyons centrallinje, utan att spelare som Louisa Necib, Elodie Thomis, Eugenie Le Sommer och Amandine Henry ofta är bänkade från start.
Henry lär inte få spela alls i slutspelet. För övriga tre finns det nog en plats i startelvan, och jag gissar att Necib får den, men det kan lika gärna bli Le Sommer, som är trea i EM:s poängliga med två mål och två assist.

Troliga startelvor:
Frankrike: Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Laura Georges, Wendie Renard, Laure Boulleau – Sandrine Soubeyrand, Elise Bussaglia – Louisa Necib, Camille Abily, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.

Danmark: Stina Lykke Petersen – Theresa Nielsen, Line Röddik Hansen, Christina Öyangen Örntoft, Mia Brogaard – Sofie Junge Pedersen, Katrine S Pedersen – Katrine Veje, Mariann Gajhede Knudsen, Johanna B Rasmussen – Pernille Harder.

Tipset: Fransyskorna är hela EM:s guldfavoriter nu. Därmed är de förstås också jättefavoriter i den här matchen, 90–10.

Står Sverige för trycket?

Om ganska exakt ett dygn är Sveriges kvartsfinal mot Island färdigspelad. Då vet vi om det svenska laget kommer att klara av att motsvara favorittrycket.

Då vet vi om det varit någon underskattning inblandad i spelet.

För Sverige är förstås megafavoriter. Och det med rätta. Jag har hoppat mellan 80–20 och 90–10 i svensk favör sedan det blev klart att Island väntar i kvartsfinalen.

Och just favorittryck och underskattning är två farliga svenska motståndare i morgon. Det är dessutom två faktorer som islänningarna trycker hårt på i försnacket. Men även Islands lag bör faktiskt tas på allvar.

För snacket om att Sverige redan är klart för semifinal köper jag inte. Island är för bra för att vi skall kunna jogga vidare till onsdagens match på Gamla Ullevi.

Visst vann vi med förkrossande 6–1 i Algarve i vintras. Men den matchen skall vi inte ta som måttstock på skillnaden mellan lagen.

Isländskorna slog oss i Algarve 2011, och vid mötet i Växjö i april hade vi väldiga problem att skapa öppna målchanser. Där kvävde isländskorna länge det svenska anfallsspelet på ett riktigt framgångsrikt sätt. Och i den matchen saknade ändå Island nyckelspelare som Sif Atladottir och Margret Lara Vidarsdottir.
Ja, de saknade även Holmfridur Magnusdottir, men det gör de ju även i morgon – så där blir det ingen skillnad.

Vid dagens presskonferenser garanterade Pia Sundhage att någon svensk underskattning inte är aktuell. Även Caroline Seger var inne på samma linje. Jag hoppas att de har rätt, och att 6–1-segern bara bidrar med positiv energi.

Vid Islands pressträff tidigare i dag tyckte Sif Atladottir att Sverige varit kaxigt i överkant inför matchen. Hon sa att:

”De svenska tidningarna säger att det här blir lätt. Spelarna säger att det blir lätt. Men vi får se i morgon. Det står 0–0 när vi börjar.”

Och i går skrattade Sara Björk Gunnarsdottir och Margret Lara Vidarsdottir åt artiklarna som ropade ut att Island är en svensk drömlottning.

Sara Björk Gunnarsdottir och Margret Lara Vidarsdottir.

Sara Björk Gunnarsdottir och Margret Lara Vidarsdottir kollar in rubrikerna.

På presskonferensen nyss här på Örjans vall sa Lara Vidarsdottir att hon gärna såg att matchen avgörs på straffar:

”Vi skall hålla nollan i 93 minuter – eller 120. Blir det straffar är det bara roligt. Vi har en riktigt bra målvakt också, som är van vid att ta straffar.”

Undrar om det svenska laget skulle ha samma känsla inför ett straffavgörande? Ja, Kristin Hammarström skulle ha det. Hon älskar straffar – vilket ju är otroligt bra. Men de svenska straffskyttarna vacklade mot Danmark, och jag ser helst att det här är avgjort långt innan en eventuell straffläggning.

Elisa Vidarsdottir med Islands gullfiskur.

Elisa Vidarsdottir med Islands gullfiskur.

Lara Vidarsdottir fick för övrigt också en fråga om vad lagets guldfisk – eller gullfiskur, som det heter på isländska – betyder i morgon. Hennes svar löd:

”Det är bra att ha något man kan skoja om. Men i morgon är det ingen fisk som gäller. Då skall vi spela en fotbollsmatch.”

Jag sitter i presscentret nu. Alldeles nyss jublade de isländska journalisterna över ett EM-guld på 800 meter från JEM i friidrott. En reporter vände sig till mig, och sa:

”Det kanske är en aptitretare inför i morgon. Fast det tror jag egentligen inte…”

Inte jag heller. Men jag är väl medveten om Sveriges facit i utslagsmatcher. Faktum är att vi bara besegrat Australien i sådana sedan VM-succén 2003.

Sedan 2004 har vi två segrar och sex förluster i utslagningsmatcher. Det är spelarna medvetna om, men alla hävdar att snacket om kvartsfinalspöken bara är snack. Så här sa Seger om det i dag:

”Det är inget jag lägger någon större vikt vid. Det är ny match, nytt lag, nytt mästerskap och det som varit har varit.”

Om trycket från publik och media är svenska hot så lär den tryckande värmen i Halmstad däremot vara en fördel för Sverige. För den gör det svårare för Island att orka kämpa kopiöst. Det var faktiskt även Islands förbundskapten Siggi Eyjolfsson inne på i går.

Lotta Schelin

Lotta Schelin

En annan sak som talar för Sverige är Lotta Schelin, och hennes effektivitet. Jag har varit lite skeptisk mot henne under EM. Och faktum är att jag tycker att hon har gjort fyra halvdana halvlekar så här långt.

Men trots det leder vårt affischnamn EM:s skytteliga. Och efter straffmissen mot Danmark har hon varit närmast 100-procentig när chanserna har kommit. Det är ett tecken på hög klass. Och det ser jag som en otroligt viktig faktor inför morgondagens match.

För vi kommer att ha mycket boll på Islands planhalva. Och vi kommer att få lägen. Men för varje chans vi missar kommer isländskornas självförtroende att öka. Så en fortsatt effektiv Lotta Schelin känns som en viktig nyckel till svenskt semifinalspel.

För övrigt fick Schelin rejält beröm från Pia Sundhage angående utstrålning och vältalighet på presskonferenserna. Jag kan bara hålla med. Lotta Schelin är fantastisk i intervjusituationer. Hon kanske inte pratar i stora rubriker, men hon är alltid trevlig och rolig att prata med. Hoppas det blir lika trevligt i morgon.

Tankar om lottning och rättvisa

Så här ett knappt dygn efter den historiska lottningen mellan Danmark och Ryssland om den sista kvartsfinalplatsen är det läge att nyktert fundera över hur det kunde bli så här.

Jag var i och för sig nykter i går också. Fast varken jag, eller så många andra heller, var speciellt eftertänksamma i vår sågning av lottningen. Och jag tycker fortfarande att det var pinsamt, eftersom lottning är förödande för idrottens idé.

Men som sagt, dags att fundera lite över det hela.

I mars 2012 – mitt under pågående EM-kval – fattade Uefas exekutivkommitté beslutet att lottning skulle avgöra om två tredjeplacerade lag hamnade på samma poäng. Bakgrunden var den här:

”In 2009 there was some evidence of teams playing on the results. Specifically, the main problems were created by the qualification of the two best third-ranked teams given the cross-influence of group results combined with the impossibility of playing all matches of matchday 3 at the same time.”

Att lagen i grupperna B och C under EM 2009 kunde spela på tidigare resultat ansågs alltså skapa orättvisa förhållanden, vilket förstås är lätt att hålla med om. Beslutet om lottning togs för att förhindra effekten av att lag kunde spela på resultat. Dessutom skulle varierande klass på grupperna inte bli lika avgörande om målskillnaden räknades bort.

Tanken om att maximera den sportsliga rättvisan är förstås god. Fast Uefas exekutivkommitté har missat något – nämligen att idrotten inte är millimeterrättvis.

I EM finns mängder av orättvisor. Här är några av väldigt många exempel:

* Sverige spelar på hemmaplan. De elva andra lagen spelar på bortaplan.
* Lagen i grupp A får två dagars längre vila innan mellan gruppspel och final än lagen i grupp C. Ja, faktum är att Danmark får två dagar längre vila än Frankrike mellan gruppspel och kvartsfinal.
* Sverige har fått välja spelorter för sin grupp. Det fick inga andra lag göra.

Och i den sista gruppspelsomgången brukar alltid ett gäng lag redan vara kvalificerade för nästa omgång – vare sig två eller tre lag avancerar från varje grupp. Det gör att de kan ställa över spelare, och spela på sina tidigare resultat. Vilket i sin tur kan skapa orättvisa förhållanden för tredje part.

Faktum är att enda sättet att få 100 procent lika villkor i alla matcher är att lotta hela mästerskapet. Då har lagen 50 procents chans till seger i varje match. Visst låter väl det som en kul lösning?

Eller inte.

Jag anser att lottning av segrare och förlorare är emot idrottens principer. Den lösningen måste förhindras till varje pris.

Tycker man inte att det är tillräckligt rättvist att jämföra målskillnad mellan olika grupper får man gå på rankingkoefficienten i stället.

Fast varken lottning eller koefficient förhindrar ju att lagen i den sista gruppen kan spela på tidigare resultat. Så i det här fallet så leder inte ens lottningen till millimeterrättvisa.

I går visste ju Ryssland att Danmark hade tappat segern mot Finland i slutminuterna, och att seger mot Spanien skulle räcka till kvartsfinal. Den vetskapen kunde inte ens Uefa lotta bort…

I herrarnas EM- och VM-kval jämför man grupperna genom att ta ut en bästa grupptvåa, eller i bland ta bort en sämsta. Där tar man i och för sig bort gruppjumbon vid jämförelsen, men man räknar in målskillnad. Varför kan man göra det där?

Som jag ser det har man tre alternativ för att slippa lottning:

1) Bara spela slutspel med 4, 8, 16 eller 32 lag.
2) Köra ett gruppspel även i mellanrundan, där grupperna består av vardera tre lag. Lex herr-VM 1982. Fast där dyker det upp andra problem, som jag utelämnar här.
3) Acceptera att fotbollen inte alltid är rättvis, och att den skall avgöras på planen – och inte i en tombola. Alltså får man räkna in målskillnad och/eller rankingkoefficient. Dessutom kan man ha en straffläggning som sista utväg, i varje fall i mästerskap som årets EM, där avstånden mellan spelorterna ligger inom ett par timmars bilresa.

För någon mer tombola vill vi inte få uppleva. Eller hur?

Island nästa – och stackars ryskor

Ja, då har det här med dålig lottning fått en ny innebörd. Stackars Ryssland att åka ut på det här sättet. Det måste gå att lösa sånt här på ett bättre sätt.

Förstår att det här handlar om att trean i sista gruppen inte skall kunna spela på tidigare resultat. Men vill man göra allt för att förhindra sådant taktiskt spel tycker jag att det hade varit bättre att avgöra med rankingkoefficienten. För den har man skaffat sig på sportsliga grunder, inte genom fru Fortuna.

Sett till målskillnad var Danmark dock bättre än Ryssland, och på så sätt kanske ändå sportslig rättvisa skipades. Fast sättet det här avgjordes på – det kommer jag ha svårt att hämta mig från.

För Sverige väntar nu Island på söndag. Inför turneringen rankade jag Island som EM:s sämsta lag. De har med organisation, hjärta och en fantastisk målvakt i Gudbjörg Gunnarsdottir visat att de inte är sämst – utan att de är förtjänta av att spela kvartsfinal.

Gudbjörg Gunnarsdottir

Gudbjörg Gunnarsdottir

Att isländskorna fått hjälp med att styra upp försvarsspelet av Lars Lagerbäck känns oroväckande, för min respekt för Lagerbäcks taktiska kunskap är stor. Han vet hur man vinner fotbollsmatcher.

Sverige är förstås gigantiskt stora favoriter i den här matchen. Island är trots allt en drömlottning, och min bedömning är att det är 90–10 i svensk favör. Inte minst då formstarka Holmfridur Magnusdottir är avstängd.

Men det här är isländsk fotbolls största match någonsin. Och karaktärsstarka Sara Björk Gunnarsdottir kommer inte bara springa kopiöst i 90 minuter, utan hon kommer se till att övriga nio utespelare också gör det.

Sara Björk Gunnarsdottir

Sara Björk Gunnarsdottir

Efter lottningen får slutspelsträdet för övrigt följande utseende:

Övre halvan:
Söndag 15.00 i Halmstad: Sverige–Island.
Söndag 18.00 i Växjö: Italien–Tyskland.
Segrarna möts i semifinal på Gamla Ullevi i Göteborg på onsdag den 24 juli 20.30.

Undre halvan:
Måndag 18.00 i Kalmar: Norge–Spanien.
Måndag 20.45 i Linköping: Frankrike–Danmark.
Segrarna möts i semifinal på Nya Parken i Norrköping på torsdag den 25 juli 20.30.

Finalen spelas sedan på Friends Arena i Solna söndagen den 28 juli klockan 16.00.

Tillagt i efterhand: Här är en länk med Uefas förklaring till varför man lottar mellan treor som slutat på samma poäng.

Så vansinnigt pinsamt

Det blir lottning som avgör om Danmark eller Ryssland skall spela kvartsfinal i EM. Det är så vansinnigt pinsamt att jag inte vet vad jag skall säga.

Lottningen avgör samtidigt om Sverige kommer att ställas mot Island eller Ryssland. Det var de två lagen jag rankade lägst av alla inför mästerskapet.

På så sätt kan man ju säga att det blir drömlottning hur Karen Espelund än lottar om en stund.

Men tänk om det här hade hänt i herr-EM. Tänk…

Såg att norska Toppseriens twitterkonto undrade om vi inte skall lotta om Michel Platini skall få behålla jobbet efter det här eller inte. Känns som en rimlig fråga. Någon bör i alla fall ställa sin plats till förfogande.

Innan jag bänkar mig för lottningen så vill jag uppmärksamma EM:s stora fiasko, England. Jag rankade dem som fyra, och hade med flera spelare från deras lag i min drömtrupp. Det var två missbedömningar. Två rejäla missbedömningar. Har Hope Powell kvar sitt jobb i morgon?

Bara vi slipper lottning

Senast om fyra timmar vet vi vilket lag som väntar för Sverige i söndagens kvartsfinal. Skulle det bli lottning hålls den nämligen i Norrköping klockan 23.30.

Men blir det lottning vore det riktigt pinsamt för Uefa. Och tyvärr kastar det också en skugga över damfotbollen. Så hoppas verkligen det kommer att avgöras på planen.

Faktum är att jag inte trodde att det var sant när jag blev uppmärksammad över det tillägg till reglerna som fanns bifogat på regelhäftets sista sida.

Där stod att lottning tillgrips om två grupptreor stannar på samma poäng. Alltså att man inte tar hänsyn till målskillnad, inte heller till antal gjorda mål – eller till rankingkoefficient.
Alla de tre faktorerna tycker jag borde ha räknats före.

Jag hoppas verkligen att Uefa har tagit bort lottningen som särskiljare till EM för herrar 2016. Och att inte Fifa har det i reglerna till VM för damer 2015. Båda de mästerskapen spelas med 24 lag, och kan således också få flera grupptreor på samma poäng.

Hur är då förutsättningarna för kvällen?

Man skulle kunna säga att de är förvirrade. När jag anlände till Falkenberg för gårdagens pressträff var jag övertygad om att vi inte kunde veta motståndet förrän alla grupper var färdigspelade.

I slutet av presskonferensen hade TT däremot övertygat mig – och rätt många spelare – om att saken skulle vara klar om Island eller Holland vann deras inbördes möte.

Men när jag åkte hem var jag återigen säker på att det skulle avgöras först i kväll. Och så är det.

Det har alltså varit många turer. Men nu vet jag att följande gäller:

Lagbild på Island

Island

Vi får möta Island om:
* Frankrike och Spanien vinner sina matcher i kväll.

Vi får möta Spanien om:
* De förlorar mot Ryssland samtidigt som England tappar poäng mot Frankrike.

England

England

Vi får möta England om:
* De vinner mot Frankrike samtidigt som Spanien tar poäng mot Ryssland.

Vi får möta Ryssland om:
* Både de och England vinner sina matcher i dag, men att ryskorna vinner med samma eller mindre marginal, och således får sämre målskillnad.

Det blir lottning om:
* Trean i gruppen slutar på två poäng. Det inträffar om båda dagens matcher slutar oavgjorda, eller om den ena matchen slutar med fransk eller spansk vinst, samtidigt som den andra matchen slutar oavgjord. Lottningen sker då mellan Danmark och England/Ryssland. Skulle danskorna vinna lottningen får vi möta Island. Vinner England/Ryssland lottningen får vi möta dem.

Glasklart, eller hur?

De som lär vara mest spända i kväll är Danmark, just det lag som åkte ut som sämsta grupptrea för fyra år sedan. Då fick de stanna kvar i Finland i två dagar för att vänta in resultaten i övriga grupper – bara för att inse att deras poäng inte räckte till.

Räcker deras poäng i år?