Kategoriarkiv: Tyresö FF

Göteborg vann med 24–0

Publicerad den av
5

Det finns fortfarande ett problem med att det saknas matcher med kvalitet för en del av de damallsvenska spelare som sitter på bänken, framför allt de i Göteborg FC.

Jag tar ett exempel. I går gjorde Sara Lindén comeback efter sin korsbandsskada. Göteborg har i år ett samarbete med Göteborgs DFF, och man har fått dispens för att spela med ett kombinerat lag i Västergötlands ena så kallade F19plus-serie. Pluset står för att man får ha med tre överåriga spelare i varje match.

I går spelade Göteborgslaget borta mot Kindaholms FF:s F19-lag. I Göteborgs trupp fanns fyra bänkspelare från damallsvenskan; målvakten Louise Högrell (som håller åldern) samt Lindén, Amanda Edgren och norska Cathrine Dyngvold.

Kindaholms A-lag spelar i division tre. Det gör även huvuddelen av övriga motståndares A-lag. Mot de här division tre-lagens B-lag ställs alltså allsvenska toppspelare.

Matchen, om man kan kalla den för match, slutade med bortaseger, 24–0. Enligt Dyngvold på twitter gjorde hon 13 mål.

För vem är en sådan match meningsfull?

* Jag skall alldeles strax sätta mig i bilen för att köra till Norrköping, och bevaka herrallsvensk fotboll. I helgen kommer jag sedan inte ha så mycket tid för bloggande. Nästa inlägg här lär således dröja minst till söndag kväll.
Då har det spelats ytterligare fem matcher i vår högsta serie – alla fem på söndag. Allra mest spännande på förhand känns Skånederbyt Malmö–Kristianstad. Där måste Malmö vinna för att inte släppa i väg Tyresö för långt. För serieledarna lär väl ta tre säkra poäng i Värmland?

På söndag (14.00) avgörs även Frauen-Bundesliga. Den stora frågan inför sista omgången är ju vilket lag som följer Wolfsburg till Champions League. Det mesta talar för Frankfurt, som tar platsen vid seger hemma mot Bayern München.
För Antonia Göransson och Turbine Potsdam är seger mot Gütersloh ett måste. Dessutom måste de ha hjälp av München, som behöver sno poäng i Frankfurt för att Potsdam skall få fira en andraplats.

Ingen av nyckelmatcherna sänds på DFB-tv. Där visas i stället i praktiken klara mästarinnorna Wolfsburg, och deras hemmamöte med Bad Neuenahr.

Fantastisk publiksiffra på San Mames

Publicerad den av
1

Jag hade påbörjat ett inlägg om publiksiffror, hejaklackar och publikservice tidigare i dag. Men jag känner att jag nog får hålla på det några dagar.

Det får räcka med att dra igång en debatt om dagen…

Däremot är det läge för en liten genomgång av helgens internationella händelser, samt göra en koll på den damallsvenska omgång som ju faktiskt spelas i morgon och på torsdag.

I morgon tar Göteborg emot Umeå. Då skall GFC försöka visa att den fina insatsen mot Tyresö senast inte var någon tillfällighet. Och faktum är ju att om Göteborg skall ha minsta chans att blanda sig i ett guldrace så måste man vinna den här typen av hemmamatcher.

Intressant i morgon är också Linköping–Vittsjö, ett möte mellan två lag om inlett lite sisådär. Fast efter premiärsegern i Skellefteå har Vittsjö mött de tippade topplagen Tyresö och Kristianstad, samt överraskningen Kif Örebro. Matchen på Arena Linköping blir en spännande indikation av klassen på årets Vittsjölag.
Det är också en bra chans för hemmalaget att ta sin första seger – både för året, och på nya hemmaarenan. Dessutom blir det spännande att se hur många av de 5361 åskådarna från i söndags som återvänder till den nybyggda EM-arenan när det kostar pengar.

Även morgondagens tredje match, Tyresö–Piteå, känns intressant. Eller, den hade känts intressant om inte Piteå varit så vansinnigt skadedrabbat. Läget på forwardssidan är så illa att man faktiskt har ringt och kollat om Jennifer Nobis kan tänka sig att göra comeback.
Med tanke på det, och på att Piteå ju faktiskt föll med hela 3–0 mot Mallbacken i helgen, så bör det bli en ganska klar hemmaseger här, trots allt.

Omgångens allra mest intressanta match spelas på torsdag 15.00, och tv-sänds av Tv4sport. Det handlar om toppmötet Kif Örebro–LdB FC Malmö. Det skall bli väldigt kul att få se hur Örebro står sig mot Malmö.

På torsdagskvällen är det sedan Kristianstad–Jitex och nykomlingsmötet Sunnanå–Mallbacken. I Kristianstad blir det förstås fokus på om Josefine Öqvist kan följa upp sina två mål från i helgen med ytterligare någon fullträff. Och om Hedvig Lindahl kan hålla sin första nolla för säsongen.

I nykomlingsmötet känns det som att det är upp till bevis för Sunnanå. Många experter höjde laget inför seriestart, och gav dem bättre odds att klara sig kvar än Kif Örebro. Nu måste Sunnanå visa vad det var som gjorde att de tippades på fast mark.

Jag har inte sett någon Sunnanåmatch. Men om det här klippet från lördagens förlust på Lindevi är talande för lagets kvalitet så behövs det ingen längre analys av varför Skelleftelaget ligger sist i tabellen.
Visst påverkas man säkerligen klart negativt av att ordinarie målvakten Sussie Nilsson är skadad. Men det finns gränser för hur dåligt man får uppträda.

Man får gå flera divisioner neråt för att ha råd med ett så svagt spel på egen planhalva som Sunnanå visar upp i klippet. Bland annat är Carina Holmberg:s insats vid Fridolina Rolfö:s 4–1-mål oceaner från landslagsklass.

Apropå inget så är Sunnanås sista mål (Erika Nilsson Vaara) ett talande exempel på varför jag förordar mindre mål i damfotbollen. Det är nämligen ett skott som inte går in för att det är extremt bra – utan mest för att det är högt.

Innan jag lämnar damallsvenskan konstaterar jag att skytteligan toppas av Jodie Taylor på fyra mål. På den noteringen borde även Christen Press ligga. Men hon har fortfarande varken fått tillgodoräkna sig mål eller assist vid Tyresös 1–0-mål mot Linköping.
Som jag tidigare konstaterat finns ju tv-bevis för att amerikanskan skall bokföras som målskytt. Men skulle man ändå stå fast vid att bollen inte var över linjen i förstaläget måste hon ju i stället bokföras för ett assist.

* Så en liten koll på diverse händelser utanför Sveriges gränser. Med lite hjälp har jag funnit att Linköpings fina publiksiffra bara hamnade på bronsplats om man räknar in alla förra veckans damfotbollsmatcher i världen.

Flest åskådare hade utan konkurrens den rena guldfinalen i den spanska ligan mellan Athletic Bilbao och Barcelona. Min bloggkollega Spelare12 hade en uppgift om att fantastiska 28 000 åskådare hade sökt sig till San Mames.

Enligt Barcelonas officiella hemsida var det dock ”bara” lika fantastiska 25 000. Det är förstås en otroligt bra siffra för damfotbollen vilket som.

På det här klippet kan man se alla matchens tre mål, samt att det är hysteriskt mycket folk på läktarna. Jag har försökt räkna publiken några gånger, men hamnar på 25 000 varannan gång, och på 28 000 varannan…

Skämt åsido. Barca var tabelltvåa inför matchen, och var tvunget att vinna. Det gjorde man också, med 2–1. Utöver sitt försvarade ligaguld lägger Barca därmed också beslag på Spaniens enda plats i höstens Champions League.

* Apropå matcher på stora arenor så spelar Louise Fors och hennes Liverpool just nu på Emirates mot Arsenal. Där är det dock bara 2017 åskådare.

Liverpool leder för övrigt sensationell med hela 4–0 mitt i den andra halvleken – och Fors har gjort det fjärde målet, och dessutom spelat fram till ett. Portugisiska Amanda da Costa gjorde de två första, och Natasha Dowie det tredje.

Jag har inga bilder från dagens match ännu. Men Liverpool kan man se på det här klippet från helgens 1–0-seger mot Lincoln i WSL cup. Där noteras att Fors inte slår varken frisparkar eller hörnor i laget. Det tyckte jag var lite oväntat.

Även Sofia Jakobsson spelade WSL cup – som även kallas Continental cup – i helgen. Hon blev målskytt när Chelsea föll med 2–1 mot Everton. Ett klipp med Jakobssons mål hittar du här.

* Slutligen konstateras från Frankrike att Camille Abily var tvåmålsskytt i Lyons 6–0-seger från i söndags. Det innebär att Abily bara är två mål bakom Lotta Schelin i skytteligan när två omgångar återstår att spela.
Det lär vara mellan de båda slutsegern står. För bakom Schelin (22 mål) och Abily (20) kommer sedan klubbkamraten Laetitia Tonazzi samt Montpelliers Hoda Lattaf, båda på 17.

Tillagt i efterhand: Liverpool vann borta mot Arsenal med förkrossande 4–0. Det var förstås en megaskräll. Arsenal gick ju genom ligan utan förlust i fjol. I år förlorar de alltså redan i sin första WSL-match. Här är en Instagrambild som Louise Fors lade upp efter matchen.

Tankar om Göteborg–Tyresö 2–2

Publicerad den av
2

Jag har ju utlovat en analys av gårdagens toppmöte på Valhalla. Och löften är till för att hållas. Men den här gången var det ganska svåranalyserat.

Matchen hade nämligen väldigt många ansikten. Framför allt var Tyresö väldigt ojämnt.

Innan jag går in på det spelmässiga vill jag bara konstatera att Tyresö och Malmö under hela säsongen i fjol bara tappade elva poäng vardera. Delar man upp det i mindre bitar blir det två tappade poäng per fyra omgångar.

Efter fyra omgångar i år har Tyresö och Malmö just tappat två poäng vardera. De håller alltså fjolårets snitt. Det innebär i sin tur att om ett lag som Göteborg – som redan har tappat sex poäng – skall vara med och slåss om guldet så måste de omgående börja rada upp trepoängare.

För jag tycker att Tyresö känns bättre i år än i fjol. Stabilare.

Det hindrar inte att Tony Gustavsson har en del att göra med sitt lag. Mer om det strax. Nu till själva matchen.

En match har ju som bekant två halvlekar. I går gav de mig helt skilda vibbar. I den första – även när Göteborg ledde med 2–0 – kände jag att Tyresö var minst en klass bättre. Och att det bara skulle vara en tidsfråga innan målen trillade in.

Det kändes som att Tyresö mer spelade mot sig själva än mot Göteborg.

I den andra halvleken var Göteborg däremot något bättre än Tyresö. Plötsligt satt man inte längre och väntade på en gulröd explosion. Det var förvånande. För visst har GFC vunnit både cupfinalen i höstas och supercupen för en månad sedan, men i båda de matcherna var trots allt känslan att Tyresö hade den klart högre potentialen.

Jag skulle säga en delförklaring var en taktikmiss av tränare Gustavsson. En annan förklaring handlar om rollfördelning. Strax mer om det.

Anita Asante

Anita Asante

I den första halvleken njöt jag av Marta, Veronica Boquete, Christen Press och kanske framför allt av Anita Asante – som var fantastiskt bra. Jag har hyllat den engelska landslagsmittfältare från första gången jag såg henne. Och jag ser inget slut på de hyllningarna. Vilken fantastisk bollbehandling hon har, även i fart. Vilken arbetskapacitet.

Asante i all ära. Det var Tyresö som ägde halvleken spelmässigt sett. Varje gång en Tyresöspelare kom rättvänd mot Göteborgs backlinje kändes det farligt. 7–2 i avslut till gästerna i halvleken är ganska tydlig statistik.
Utöver avsluten vinkades glödheta Press ett par gånger av för offside när hon var fri. Åtminstone den enda kändes hårfin från läktarplats.

Trots att Tyresö kändes klart starkare stod det plötsligt 2–0 till hemmalaget. Det första målet var framför allt en tavla från Carola Söberg. I stället för att gå ut och rensa undan Olivia Schough:s höga chansboll backade Söberg in på mållinjen.
Så får inte en landslagsaktuell målvakt agera när motståndarna har en så hypersnabb forward som Jodie Taylor.

Faktum är att ett lag som Tyresö, som skjuter upp sin backlinje högt hela tiden, måste ha en målvakt som jobbar långt ut – som ett slags extra back.

2–0 var en inläggsfrispark som annars duktiga Lisa Dahlkvist missbedömde. Asante kunde smyga upp bakom och nicka till.

Två misstag innebar två Göteborgsmål. Det är sådan effektivitet som utmärker ett riktigt topplag. Så kanske ändå för GFC…

Men Catrine Johansson bjöd tillbaka. En svag rensning gav Kirsten van de Ven skottläge – och 2–1. Fem minuter senare vände Press bort Johansson och pricksköt in 2–2. Och Press var även nära att dribbla sig igenom och göra 2–3 innan pausvilan. Göteborg var nog rätt nöjt när domare Pernilla Larsson blåste för halvtid.

I halvtid tänkte jag att Tyresöspelarna garanterat skulle fortsätta ta alla chanser att komma rättvända med fart mot Göteborgs backlinje. Och att GFC skulle få väldigt svårt att stå emot.

Så blev det inte på något sätt. Tvärtom tappade Tyresö både fart och spets. Dels för att deras offensiva spelare började ha tre–fyra tillslag, för att sedan passa bollen till en stillastående lagkompis. Dels för att man började chansa med långa bollar från backlinjen, avsedda för Press.

Det senare verkade vara den taktik man gjort upp i paus. För tränare Gustavsson berömde backarna för varenda långboll – trots att de knappt ledde till någon farlighet. Konstigt.

I stället fick Göteborg föra spelet, och skapa de bästa chanserna. Efter paus blev det 4–2 i avslut till Göteborg. Åtminstone ett par av dem var riktigt farliga.
Tyresö däremot hade på 45 minuter bara en riktigt bra chans. Det handlade om inhopparen Jennifer Hermoso:s närskott i slutminuten. Den var i och för sig riktigt farlig – men ändå.

I bilen hem satt jag och funderade över hur Tyresö kunde tappa sin spets så totalt efter paus. Jag fastnade på relationen mellan huvud- och birollsinnehavare. I en film kan inte alla spela huvudroller. Likadant är det i ett fotbollslag.

Och i stort sett alla Tyresös offensiva spelare är vana vid att spela huvudrollen. Såväl Marta, Caroline Seger, Veronica Boquete, Press och Hermoso är spelare som vill ta emot och vårda bollen varje gång de får den.
De är inte lika vana vid att spela på ett tillslag, eller ta långa, offensiva löpningar för sina medspelare.

Att få några av stjärnorna att vilja spela biroller är nog Tony Gustavssons största utmaning med Tyresö.

Apropå Gustavsson blev jag förvånad av hans andra byte. Och det verkade utbytta Veronica Boquete också bli. Jag tycker nog att hon ganska klart överglänste exempelvis Caroline Seger i matchen. Trots det valde Gustavsson att ta av spanjorskan, medan Seger fick spela matchen ut.

Däremot blev jag lite glad när jag såg Göteborgs byten. Jag har flera gånger reagerat över att Torbjörn Nilsson verkar göra förbestämda byten – oavsett hur det har sett ut i aktuell match. Spelare med låg status byts ut varenda gång.

Fast inte i går. Då fick Olivia Schough – som tillhört dem med låg status – spela hela matchen, medan högstatusspelare som Yael Averbuch och Johanna Almgren fick lämna planen. Det kändes korrekt utifrån den match jag såg. För där gjorde både Averbuch och Almgren rätt bleka insatser – en bra bit från den nivå de kan spela på.

Slutligen är det ofrånkomligt att jämföra Jodie Taylor med Christen Press, med tanke på att Taylor tagit över Press roll i Göteborg. Det jag sett hittills av Taylor gör mig glad. Hon blir en attraktion i damallsvenskan. Och jag undrar faktiskt om hon inte hade passat bättre in i Tyresö än vad Press gör.

Det innebär inte att jag tycker att Taylor är bättre än Press – för det gör jag inte. Men engelskan är mer en utpräglad toppforward än amerikanskan. Och det var ju det där med huvud- kontra biroller.

Oavgjort var dagens melodi

Publicerad den av
Svara

Jag var på plats på Valhalla och såg dagens toppmöte, där som bekant Göteborg och Tyresö spelade 2–2.

Det var en match med många ansikten. I den första halvleken kändes det som att Tyresö gick på halvfart, och att det bara var en tidsfråga innan de skulle trampa gaspedalen i botten. Trots det var det Göteborg som gick upp till en 2–0-ledning (Jodie Taylor och Anita Asante) innan Tyresö på kort tid tog sig ikapp (Kirsten vad de Ven och Christen Press).

Inför den andra halvleken trodde man att Tyresö skulle ta med sig den energin de hade precis innan pausvilan. I stället tappade mästarinnorna fart och plötsligt kändes Göteborg som minst lika bra som gästerna.

Jag tänker återkomma med lite tankar kring matchen i morgon. Tills vidare kan man se de fyra målen på det här klippet.

I övrigt i dag såg blott 179 åskådare Jitex köra över Sunnanå i Lindome. 5–2 blev slutsiffrorna som visar att de som trott att Skelleftelaget skulle vara en nykomling att räkna med verkar ha varit fel ute.
Det räckte inte att landslagspelaren Carina Holmberg var tillbaka. Det rasade in mål bakåt igen för Sunnanå. Och med 16 insläppta på fyra matcher talar det mesta för att laget kommer att få en riktigt tuff säsong i damallsvenskan.

Josefine Öqvist

Josefine Öqvist

Däremot var det kul att se att Josefine Öqvist kom i målprotokollet två gånger när Kristianstad vann derbyt mot Vittsjö med 4–1. Övriga två KDFF-mål gjordes av Margret Lara Vidarsdottir, ett på pass från Öqvist. Med de båda i gång så har Kristianstad anfallskraft nog att minst slåss om den bronsmedalj som jag tippat att de skall ta.

* Det spelades tre andra toppmatcher runtom i Europa i dag. Precis som i det svenska toppmötet var det oavgjort som gällde. Fast det var bara i Göteborg som slutsiffrorna blev 2–2. I övriga Europa slutade matcherna 1–1.

* I min genomgång av helgens höjdpunkter i går missade jag den danska seriefinalen mellan Bröndby och Fortuna Hjörring. 3F-ligan har ju nått fram till sitt slutspel, dit grundseriens fyra bästa lag kvalat in. De har dessutom tagit med sig halva poängskörden.

Bröndby vann ju grundserien helt utan poängförlust. Först i dag, i tjugonde matchen för året, kom första poängförlusten för det gulblå laget från södra Köpenhamn. För matchen mot Hjörring slutade 1–1.

* Samma siffror noterades för norska toppmötet mellan LSK Kvinner och Stabaek. Lilleström tog ledningen genom Isabell Herlovsen, och Stabaek kvitterade på slutet genom danska Katrine Pedersen.

Kristin Carlsson

Kristin Carlsson

Det var även ett svenskmöte i toppserien i dag. Vålerenga, där Kristin Carlsson byttes in i 78:e minuten, tog emot Avaldsnes, där Freja Hellenberg och Linnea Liljegärd spelade hela matchen, och Mia Jalkerud hoppade in i 57:e minuten. Matchen slutade med en historisk seger för Avaldsnes – deras första någonsin i toppserien. 2–0 slutade matchen efter att Cecilie Pedersen gjort båda målen.

* Det spelades även en tredje riktig toppmatch i Europa i dag. Den avgjordes i Italien. I mitt inlägg i går skrev jag helt felaktigt att matchen var betydelselös. Stephanie Öhrström hjälpte mig med reglerna i Italien. Där blir det nämligen en helt avgörande final om två lag hamnar på samma poäng i guldstriden.

Om Tavagnacco hade vunnit i dag hade det alltså blivit en ren guldfinal. I halvtid var det också ledning för gästerna med 1–0 efter att Torres gjort självmål. Men som jag tidigare konstaterat slutade alla europeiska toppmatcher i dag 1–1. Guldskytt för Torres blev Silvia Fuselli i 66:e minuten.

Därmed slutade Tavagnacco tvåa – trots att de gått genom serien helt utan förlust. För Torres blev det alltså guld för fjärde året i rad.

För svensklaget Verona avslutades säsongen med en 4–1-seger borta mot Pordenone. Säsongen som helhet måste vara en besvikelse för Öhrströms och Maria Karlsson:s lag. De var tvåa i fjol. I år slutade man fyra, långt bakom Torres och Tavagnacco.

En spännande helg väntar

Publicerad den av
2

Det är en helg där jag väntar mig få se en del riktigt fin fotboll. De kommande två dagarna väntar nämligen flera spännande toppmöten runt om i Europa.

På hemmaplan i damallsvenskan är förstås morgondagens tänkta toppmöte mellan Göteborg och Tyresö höjdpunkten. Den matchen direktsänds på Tv4sport klockan 14.00.
Det handlar om en tidig måstematch för Göteborg. På hemmaplan har man inte råd att förlora mot tänkta toppkonkurrenter, speciellt inte om man som GFC redan har givit bort fyra poäng i de tre inledande omgångarna. Göteborg får alltså absolut inte förlorar. Helst får de inte ens tappa poäng. För skall de få känna att de har lite kontakt med Tyresö måste det nästan blir en trepoängare.

Lilleström har gjort mål.

Lilleström har gjort mål.

Även i vårt västra grannland spelas en tidig toppmatch i morgon (17.00). Det är tabellens etta Stabaek som stöter på tvåan LSK Kvinner i en match som dessutom är ett Osloderby. Jag såg ju LSK när de besegrade Göteborg i en träningsmatch i våras, och imponerades av de regerande norska mästarinnorna. Utan att ha jättekoll på övriga lag känns det som att LSK borde ligga bra till för att försvara sitt guld.

Även i Italien spelas i morgon en riktigt laddad toppmatch. Det är ettan Torres Calcio som tar emot ligatvåan Tavagnacco i ligans sista omgång. Eftersom Torres leder serien med tre poäng och 19 mål är ligan redan i praktiken avgjord. Men matchen känns ändå högintressant. (Tillagt i efterhand: Matchen gällde trots allt ligatiteln. Se kommentar nedan)

Högintressant är också söndagens tyska toppmöte mellan Turbine Potsdam och Wolfsburg. 14.00 är det avspark, och matchen direktsänds här. Det handlar om en förfäktning inför den tyska cupfinalen, som ju innehåller nämnda lag. Men det handlar även om att Antonia Göransson och hennes kompisar måste vinna mot de klara mästarinnorna för att ha kvar chansen att spela i Champions League till hösten. Visst blir det intressant?

För egen del har jag tanken att åka till Valhalla och se veckans tv-match på plats. Helst hade jag även sett Jitex–Sunnanå. Men att den matchen spelas exakt samtidigt på en annan plan i Göteborgsområdet känns mindre bra. Hur tänkte de som lade spelschemat av serien i det här fallet?

Även ett annat riktigt intressant möte i morgon är det nordskånska derbyt Vittsjö–Kristianstad. Vittsjö drog verkligen nitlotten när det damallsvenska spelschemat lades. För att inleda serien med hemmamatcher mot de båda motståndare – Tyresö och KDFF – som normalt lockar allra mest publik är inget bra.

Lång analys av Tyresö–Linköping

Publicerad den av
7

Nu har även jag sett lördagens damallsvenska tv-match, den mellan Tyresö och Linköping. Det var intressant.

När man i efterhand ser en match där man vet slutresultatet, då målar man lätt upp en bild av hur det har varit. Mina fördomar om matchbilden visade sig bara delvis ha täckning i verkligheten. Men mer om det senare.

Först tänkte jag nämligen ägna mig åt spelarkritik. När jag slog på matchen var planen att försöka kolla in hur det tänkbara EM-mittbacksparet Nilla Fischer/Charlotte Rohlin skötte sig mot bästa möjliga motstånd.

När laguppställningarna rullades upp slog det mig att minst en tredjedel av startelvorna i Sveriges EM-premiär faktiskt fanns på planen. Dessutom noterades ytterligare tre–fyra spelare som är tänkbara EM-spelare. Det blev alltså ganska många fler att närstudera än bara Linköpings mittbackspar.

Men jag börjar ändå med firma Fischer/Rohlin. Genom tv-bilden är det ganska svårt att få en riktigt bra bild av spelares rörelsemönster, och samarbete. Men det jag såg av duon var väl sisådär.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

Fischer har fortfarande väldigt svårt med avvägningarna av när hon skall falla, och när hon skall kliva fram. Det är det senare hon är klart bäst på, och det hon oftast väljer. Fast ibland blir det helt galet. Som när hon lämnade Marta helt ensam i 27:e minuten. Där skall Fischer vara väldigt glad att brasilianskan sköt utanför.

Dessutom måste Fischer lära sig hur hon skall jobba med armarna i straffområdet. För som jag uppfattar den högst svårtolkade handsregeln så skulle definitivt domare Linn Andersson ha blåst straff för Tyresö i den första halvleken.

Medan Fischer är fortsatt orutinerad som mittback känns Rohlin klart ringrostig. Den fråga som Pia Sundhage ställs inför den närmaste tiden är huruvida Rohlin kommer att kunn fila bort rosten de kommande två månaderna.

I VM för två år sedan såg jag Rohlin som en mittback som agerade med pondus och självförtroende i alla lägen. Mot Tyresö kändes det inte ens som att hon hade ett rent tillslag på bollen. Hennes passningar blev ofta studsiga. Dessutom drällde hon med bollen en gång och blev dessutom rejält uppsnurrad och ifrånsprungen av Christen Press. Illavarslande.

Här är mina synpunkter på fler EM-aktuella svenska och danska spelare från matchen:

Sofia Lundgren

Sofia Lundgren

* Sofia Lundgren: Gjorde en kanoninsats. Helt chanslös på båda målen. Gjorde ett par riktigt högkvalificerade räddningar, och agerade med pondus även utanför sitt straffområde. Kan kanske trots allt ge Kristin Hammarström en rejäl match om målvaktströjan till EM.

* Caroline Seger: En bra och en dålig halvlek. Låg i en hög utgångsposition, och spelade på få tillslag i den första halvleken. Hittade då ofta offensiva lösningar. Hade en lägre utgångsposition efter paus, och skötte den mycket sämre. Tycker att hon ofta tog till alldeles för många tillslag, och blev därmed ett slags bromskloss.

* Lisa Dahlkvist: Spelade i en väldigt defensiv mittfältsroll, och gjorde en alldeles utmärkt insats. Kanske, kanske börjar hon äntligen hitta tillbaka till VM-formen?

* Sara Thunebro: Stabil. Sattes inte på så många prov i defensiven. Offensivt kom hon till flera inläggslägen på sin vänsterkant. Kvaliteten på själva inläggen kunde dock ha varit bättre.

* Jessica Samuelsson: Gjorde några fina, offensiva framstötar, och hade bland annat ett ribbskott – om man nu skall kalla det misslyckade inlägget för skott? Jag har tidigare uttryckt rejäl tveksamhet till hennes defensiva positioner. Den tveksamheten kvarstår i högsta grad. Tyresös spelare kunde ofta löpa in bakom henne, och det skapades flera chanser på hennes kant. Som jag ser det är hon inte redo för ett EM-slutspel.

* Pernille Harder: Var inte så dominant som jag hade tänkt mig. Å andra sidan hade hon extremt hård och tät uppvaktning från det duktiga Tyresöförsvaret. Och när hon väl får bollen under kontroll gör hon alltid något bra med den. Linköping fick ett mycket bättre spel när hon kom upp som forward, och kunde få fast lite bollar.

* Mariann Gajhede Knudsen: En väldigt stabil, och användbar spelare. Kan spela i flera olika roller, och lösa det på ett utmärkt sätt. Hade det dock tufft före paus. Blev mer involverad i spelet efter paus, då hon fick Petra Larsson vid sin sida.

Line Röddik Hansen

Line Röddik Hansen

* Line Röddik Hansen: Synd att hon inte är svensk. Är som bekant en lysande ytterback. Visade även kvalitet som mittback. Hennes uppspel sitter nästan alltid på läppen på mittfältare eller forwards. Hon har verkligen en underbart skön bollbehandling.

Tio spelare är betygsatta. Utöver dem lanserar jag själv två nya namn som landslagskandidater:

* Johanna Frisk: Nu har jag bara sett henne i tre matcher på tv, vilket är lite vanskligt. Men det jag sett har varit imponerande. Hon är förhållandevis snabb, och har ett bra kortpassningsspel. Hon har faktiskt varit så imponerande att jag just nu ser henne som landets bästa mittback. Således borde Frisk kunna vara högaktuell för nästa landslagstrupp.

Magdalena Ericsson

Magdalena Ericsson

* Magdalena Ericsson: En härligt positiv överraskning. Ju längre matchen led desto mer slog det mig att vi här kan ha Thunebros efterträdare. Nu bygger jag bara det här på en match, vilket förstås är ett otillräckligt underlag för en helhetsanalys. Men den spontana känslan är att Ericsson har en bättre defensiv speluppfattning än de ytterbackar som förbundskapten Sundhage använder sig av. Ericsson kliver inte undan, och visar att hon kan vara så där lagom kaxig som behövs på internationell nivå. Dessutom tyckte jag att hon hade bra kvalitet på uppspelen, både med höger och vänster fot. En väldigt intressant bekantskap.

Där sätter jag punkt för spelarkritiken, och går över på själva matchen. När man ser att Tyresö vunnit med 2–0 efter att ha gjort båda målen under de sista minuterna så får man lätt känslan att hemmalaget gjort en ganska beskedlig insats.

Men efter att ha sett den första halvleken så var det bara lagets effektivitet som jag tyckte var för dålig. För så långt var verkligen Tyresö fantastiskt bra. Det var första gången jag såg laget prestera ett spel som gör att de faktiskt till och med skulle kunna utmana Lyon om nästa års Champions Leaguetitel.

Efter 45 minuter hade de inte varit nära att släppa till någon målchans bakåt. Så fort de blev av med bollen gjorde forwards och mittfältare ett så grymt hemjobb att backlinjen och Carola Söberg fick en högst tacksam uppgift. Söberg skulle för övrigt kunnat varit med bland de betygsatta spelarna ovan. Fast hon var såpass arbetslös att jag inte har något gångbart betygsunderlag…

Faktum är att Söberg på tre matcher bara behövt rädda fem skott. Det är så få att hon inte ens räknas in i målvaktsligan ännu… Och det är förstås ett otroligt gott betyg till hela lagets försvarsarbete.

Under den första halvleken spelade Tyresö dessutom på ett eller två tillslag, och tog sig ofta fram på sin vänsterkant. I halvtid var det 4–0 i högkvalificerade målchanser. Dessutom skulle man ha haft en straff.

Efter paus blev Tyresös anfallsspel klart sämre. Bolltempot bromsades genom att man tog till fler tillslag. Kanske är det så att laget har en bäst balans när Vero Boquete går ner och hämtar boll, medan Caroline Seger har en högre utgångsposition?
Det var så det såg ut före paus. I andra halvlek bytte de position, och båda blev sämre.

Till slut krävdes det två fina, individuella prestationer från Christen Press för att avgöra matchen. Det är ju det fina med Tyresö – att när spelet börjar hacka har de profiler som kan avgöra på egen hand.

Av det jag sett hittills av Tyresö är faktiskt känslan att de kan komma att avgöra damallsvenskan på ett ganska tidigt skede. Laget känns väldigt mycket mer stabilt än huvudkonkurrenten Malmö.

* Slutligen undrar jag lite över hur stor tillit man skall sätta till den officiella statistiken i damallsvenskan. Alla vi som har sett matchen Tyresö–Linköping på tv vet att Christen Press gjorde båda målen. Trots det står det så här nu på svenskfotboll.se:

1–0 Kirsten van de Ven (88). Utan assist.
2–0 Christen Press (90+1). Passning Kirsten van de Ven.

Det finns flera tveksamheter i det här:

1) Okej då om statistikfolket på plats på Tyresövallen inte uppfattade att bollen var över linjen vid Press ribbskott. Men då måste hon väl ändå få ett assist?

2) Sedan är det väl självklart att målskytten skall korrigeras i efterhand. Eller?

3) Visst gav van de Ven bollen till Press mitt på offensiv planhalva inför 2–0. Men det känns ändå rätt snällt att holländskan skall få assist till det mål som ju Press gjorde helt på egen hand. I så fall bör Meghan Klingenberg i efterhand också få assist till Press vid 1–0.

Sparken fick fart på Frankfurt

Publicerad den av
Svara

Det har blivit hög tid att sammanfatta helgens fotboll. Själv såg jag alltså en match i nya division 1 live. Dessutom har jag via stream sett korta delar av tre av helgens NWSL-matcher, samt drygt häften av den tyska seriefinalen.

Låt oss börja i Tyskland. För det jag såg av toppmötet Frankfurt–Wolfsburg gav verkligen härliga vibbar. Det var nämligen en riktig kanonmatch. Framför allt imponerade Frankfurt. Jag kan inte minnas när jag såg dem så här bra senast.

Det är sällan som tränarbyten mitt i säsongen ger någon positiv effekt. Men Frankfurt verkar faktiskt ha lyckats med sitt andra tränarbyte för säsongen. De sparkade ju först Sven Kahlert i mitten av september. Då tog Philipp Dahm över, dock utan att få fart på den stjärnspäckade truppen.

Den 18 april fick även Dahm kicken. Då hade laget på kort tid först förlorat mot Freiburg och sedan spelat 1–1 borta mot bottenlaget Jena. De senaste elva dagarna har Sascha Glass lett FFC. Och framgångarna har varit omedelbara. På tre matcher har det blivit nio poäng. Och då har man stött på båda toppkonkurrenterna Potsdam och Wolfsburg.

Den som har ett par timmar över ägnar dem med fördel åt att se Frankfurt–Wolfsburg i sin helhet. Har man bara tid för ett kortare sammandrag av höjdpunkter så finns ett sådant här.

En av de 3240 åskådarna på arenan var det tyska fotbollsförbundets president Wolfgang Niersbach. I en halvtidsintervju berättade han att hans älsklingsspelare är Dzsenifer Marozsan. Hon visade flera gånger varför man skall beundra henne. Bland annat genom att slå den fina hörna som starka Kerstin Garefrekes nickade in till 1–0.

Även 2–0 föll på hörna. Den gången var det Melanie Behringer som levererade bollen, och Saskia Bartusiak som styrde in den.

Resultatet i seriefinalen var riktigt uselt för Antonia Göransson och Potsdam. De regerande mästarinnorna löper nu väldigt stor risk att missa höstens Champions League.
För att Potsdam skall kunna sno andraplatsen måste nu ett formstarkt Frankfurt tappa poäng antingen borta mot Bad Neunahr eller hemma mot Bayern München samtidigt som Potsdam tar full pott i sina tre avslutningsmatcher.

Och då har Potsdam kvar att möta Wolfsburg. Läget är alltså väldigt svårt för Göranssons gäng.

I helgen gjorde dock Potsdam sitt. De vann med 3–0 mot Leverkusen. För första gången på länge – och andra gången under säsongen – fick Göransson börja på bänken. Den svenska landslagsmittfältaren byttes dock in i halvtid.
Alla målen från helgens omgång i Frauen-Bundesliga finns att se på det här klippet.

* I damallsvenskan finns ju tyvärr inte möjligheten att få se en liknande målkavalkad som i Tyskland efter omgångarna. Det tycker jag som bekant är en riktigt stor brist.
Jag hörde dock i helgen att det framöver kanske skall kunna gå att se fler damallsvenska matcher via stream. Det vore ett stort steg i rätt riktning.

Annars kan man konstatera att tabellen redan efter tre omgångar börjar få de skikt som man kunde förutse på förhand. Tyresö, Malmö och Göteborg ligger bland de fyra topplagen. Och de båda nykomlingarna ligger på de två nedflyttningsplatserna efter att ha släppt in klart flest mål.

Det lag som verkligen vänt upp-och-ner på förhandstipsen är Kif Örebro. Närkingarna ligger tvåa efter en stark säsongsupptakt. Det hade väl ingen tippat?

På upptaktsträffen trodde ju fler än var tredje att Kif skulle följa med Mallbacken ner i elitettan. Själv hade jag dem åtminstone på fast mark – som tia.
Bloggkollega Anders Nilsson tippade Örebro som åtta. Han är den ende expert som jag sett varna för laget. Det visade sig vara en befogad varning.

I toppen av skytteligan står fyra spelare på tre mål vardera. Att Anja Mittag skulle ligga med är ingen skräll. Inte Jodie Taylor heller. Däremot är det både överraskande och kul att Örebros Tyresölån Helén Eke och Piteås Victoria Forsmark finns med i täten.

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

* I Frankrike var det cuphelg. Både Kosovare Asllani och Lotta Schelin blev målskyttar när deras respektive lag avancerade till semifinal.

Schelin spelade andra halvlek när Lyon vann med 6–0 borta mot division 2-laget Henin-Beaumont. Svenskan gjorde lagets fjärde mål.
Asllani gjorde båda målen när PSG vann borta mot Yzeure med 2–0.

Det är upplagt för ett svenskmöte i finalen. Semifinalerna, som avgörs den 12 maj, spelas nämligen så här: Montpellier–Lyon och Saint-Etienne–PSG.

Louise Fors

Louise Fors

* I England var det semifinaler i FA-cupen i helgen. Louis Fors hade ett målpass när hennes Liverpool åkte ut med 2–1 mot Arsenal. Arsenal möter Bristol Academy i finalen.

För Sofia Jakobsson och Chelsea var det match mot Doncaster i den andra cupen, WSL Cup – den som inledningsvis spelas i gruppform. Matchen slutade 1–1 sedan isländska Olina Vidarsdottir gjort Chelseas mål. Jag har varken hittat bilder eller info om speltid för Jakobsson.

Däremot möttes ju Doncaster och Chelsea även förra helgen. Då vann Chelsea med 4–0, och Jakobsson gjorde två mål. På det här klippet konstateras att svenskans båda mål gjordes från nära håll på förarbete från Eniola Aluko.

WSL skall för övrigt utökas till nästa år. Då blir det två divisioner, en etta med åtta lag och en tvåa med tio lag.
I veckan beslöts vilka klubbar som får chansen i respektive serie. Här är listan. Där konstateras att nämnda Doncaster Rovers Belles kommer att bli nedflyttade till WSL2 oavsett hur det går i år. Samt att nykomlingen Manchester City går rakt in i högsta serien.

Tillagt i efterhand: Bara minuter efter att jag publicerade det här inlägget kom det upp ett klipp från helgens cupmöte mellan Doncaster och Chelsea. Där noteras att Jakobsson spelade i båda halvlekarna, och att Vidarsdottirs mål kom på hörna. Se klippet här.

* I Italien föll svensklaget Verona – som inte längre verkar heta Bardolino – med 3–0 hemma mot Torres i helgen. Därmed säkrade Torres i praktiken ligasegern.

Tvåan Tavagnacco måste vinna den sista omgångens seriefinal med tio måls marginal för att passera. Det är förstås omöjligt.

Höjdpunkter från Verona–Torres finns på det här klippet. Skyttedrottningen Patrizia Panico:s 1–0-mål är ett litet konstnummer. Och Sandy Iannella:s 2–0 är ett riktigt läckert skott i krysset.

* Slutligen då till USA, där det nu totalt har spelats tio matcher i NWSL. Och kvaliteten på kamperna är högklassig. Jag satt i 45 minuter och zappade mellan tre olika matcher natten mot söndag – och det var riktigt bra spelmässig klass på alla tre.

Resultatmässigt fortsätter det att vara riktigt jämnt. Visst har man delat upp landslagsspelarna för att det skall bli jämnstark klass på lagen. Men att man skulle få ett så bra utfall som man fått kändes ändå inte troligt.

För hittills noteras fyra 1–1-matcher, fyra uddamålssegrar samt två 2–0-matcher. Alltså rakt igenom täta matcher. Precis som man vill ha det.

Damtränare och herrtränare

Publicerad den av
1

Det fanns en tid då man delade in fotbollstränare i två kategorier, nämligen herr- och damtränare. Hade du fått stämpeln damtränare var du oftast diskad från alla jobb inom herrfotbollen. Därför var många fotbollstränare tveksamma till att träna tjejer.

Den tiden ligger inte speciellt långt tillbaka. I stort skulle man kunna säga att Göteborg FC skall ges cred för att det numera ser annorlunda ut. Det var de som lyckades värva ”machotränaren” Bosse Falk, och därefter knöt upp namnkunniga män som Martin Pringle och nu Torbjörn Nilsson.

De senaste åren har stämpeln herr- respektive damtränare alltmer försvunnit. Många tränare hoppar mellan herr- och damfotboll. I dag tvingades den före detta tränaren mästartränaren i Älvsjö AIK Anders Johansson – som även tränat damer i Bollstanäs, Malmö och Djurgården – ta över Djurgårdens herrallsvenska lag efter Magnus Pehrsson:s avhopp.

Även om historien kring Djurgårdens tränarbyte i grunden är djupt tragisk så är det ett slags erkännande för damfotbollen att ytterligare en tränare som jobbat sig fram bland tjejerna, också får chansen på högsta herrnivå. Nu väntar vi bara på att en kvinna skall få chansen att träna ett herrallsvenskt lag. Fast där lär vi nog få vänta ytterligare ett tag.

En snabb kik på helgens spelprogram i de olika ligorna gör gällande att den tyska seriefinalen Frankfurt–Wolfsburg (söndag 11.00, matchen direktsänds på DFB-TV) är den klart hetaste matchen.

I damallsvenskan känns lördagens möte mellan de båda obesegrade lagen Tyresö och Linköping som mest intressant. Är LFC laget som spräcker mästarinnornas nolla i kolumnen för insläppta mål? Den matchen direktsänds i Tv4sport med start 15.15.

I övrigt är Malmö och Göteborg skyhöga favoriter mot Mallbacken och Sunnanå. Däremot är Örebro–Vittsjö, Kristianstad–Umeå och Piteå–Jitex tre matcher som känns som mer öpnna, och faktiskt som tidiga vågdelare för de inblandade lagen.

Största dagen hittills för Wolfsburg

Publicerad den av
5

De senaste fyra dagarna har jag flängt runt i bil i södra och mellersta Sverige. Det har lett till ett par dagars oplanerat uppehåll här på bloggen. Men nu är jag tillbaka.

Det har varit spännande dagar. Inte minst den här, som sannolikt är den största dagen i Wolfsburgs damfotbollshistoria. Hittills.

För laget har i dag både säkrat platsen i Champions Leaguefinalen, och i praktiken vunnit sin första ligatitel någonsin.

Champions League först. Där vann Lyon med förkrossande 6–1 borta mot Juvisy i dag. Lotta Schelin gjorde två mål (2–0 och 3–0). Därmed har Lyon vunnit sina fyra dubbelmöten i årets turnering med 12–0, 11–0, 8–0 och 9–1. Alltså totalt 40–1. Enda baklängesmålet gjordes av Kadidiatou Diani i slutminuterna av dagens match, vid totalledning med 9–0.

De regerande mästarinnorna väntar alltså i finalen för Wolfsburg. Tyskorna har inte gått fram lika friktionsfritt som Lyon. Men Wolfsburgs svit med 11–2, 5–2, 4–1 och 4–1 visar att laget inte varit illa ute någon gång på vägen fram mot finalen.
Det är alltså ingen tvekan om att det är Europas två bästa lag som möts i finalen. Ingen alls.

Det är också de klara franska mästarinnorna som ställs mot de nästan klara tyska. För i dagens ligaomgång försvann i princip det sista hotet mot Wolfsburg när Turbine Potsdam mycket överraskande föll borta mot Essen-Schönebeck med 1–0. Inhopparen Isabelle Wolf hade varit på planen i två minuter när hon sköt segermålet. Antonia Göransson var på planen under hela matchen.

Som synes på det här klippet hade Göransson ett halvläge. Yuki Ogimi hade däremot ett par högkaratiga chanser. Trots det ser det inte ut som att Essen behöver skämmas över sin seger. De skapade ju nämligen också en handfull kanonlägen.

Nu leder Wolfsburg med sex poäng före Frankfurt (som har en match mer spelad) och sju före Potsdam. Och just Frankfurt och Potsdam möts i match om andra plats på onsdag.
Kvar att spela är fem omgångar för Wolfsburg och Potsdam, och fyra för Frankfurt.

Här är förresten ett klipp med alla mål från onsdagens omgång i Frauen-Bundesliga. Där ingår förstås Göranssons 1–0-mål mot Duisburg. För övrigt hennes sjunde i serien, något som räcker till en delad tiondeplats.

* Så till Sverige och damallsvenskan. Jag har verkligen bara följt matcherna på distans den här helgen. Men till min stora glädje har jag sett att båda nykomlingarna visat att de inte tänker lägga sig ner och dö bara för att det gick dåligt i premiäromgången.

Mallbacken gjorde tydligen en bra spelmässig insats mot Kristianstad, och Sunnanå tog en meriterande poäng i Linköping. Det är förstås väldigt bra för serien att vi inte får två rena strykgäng redan från start.

Tyresös bortaseger mot Vittsjö känns helt logisk. Däremot är sannolikt Örebros startelva ännu lite starkare än jag trodde. För 1–1 i Umeå är ett resultat som visar att Kif har kapacitet att slippa den nedflyttningsstrid nästan alla trott att de skall bli indragna i.

Utöver Tyresös båda matcher har det för övrigt varit väldigt svaga publiksiffror hittills i serien. Mer om det i nästa inlägg.

Men först en liten ursäkt till Sofia Lundgren. För efter att ha sett Yael Averbuch:s mål från premiären ytterligare ett par gånger så tar jag tillbaka att Lundgren borde ha tagit skottet. För borde var verkligen inte rätt ordval.
Jag tycker fortfarande inte att skottet ser ut att vara helt otagbart. Kanske för att Lundgren ser ut att vara ganska nära att nå bollen på det här klippet. Men som sagt, jag var hård i överkant i förra inlägget.

Däremot tycker jag att vår F19-landslagsmålvakt Louise Högrell känns rätt darrig på bilderna. Hon missbedömde en boll grovt mot Irland i EM-kvalet, och ordnade där så att Julia Wahlberg:s hemnick blev ett självmål.
Mot Linköping var Högrell snett ute ett par gånger till. Inte minst vid baklängesmålet, där hon kör över Pernille Harder rätt fult. Och borde ha fått minst gult kort. Men även i den situation där en back får rädda på mållinjen.

Sofia Jakobsson

Sofia Jakobsson

* I England har Sofia Jakobsson fått en kanonstart i WSL för Chelsea. Ett mål i premiären följdes upp med två mål i andra omgångens 4–0-seger mot Doncaster. Hon leder därmed skytteligan. Dessutom har hon fått en ny lekkamrat, då klubben i förra veckan gjorde klart med Brasiliens landslagsspelare Ester.
Jakobssons första mål kan man för övrigt se på det här klippet. Det handlar om ett typiskt målskyttsmål. Men sluta inte se efter 1–0-målet, för mycket mer skott i krysset än Rachel Williams kvitteringsmål går det väl inte att få till?

* I USA:s NWSL blev även den femte matchen i ligan 1–1 (Washington–Western New York). Därmed har redan alla lag i serien tagit poäng efter fem matcher. Jämnt var ordet…
Frågan är om de jämna resultaten fortsätter i kväll (23.00 – du kan se den här) när det är ”derby” mellan Portland och Seattle.

Kosovare Asllani

Kosovare Asllani

* Två mål vardera från Lotta Schelin och Sofia Jakobsson i helgen alltså. Men vår tredje landslagsforward var värre ändå. Kosovare Asllani gjorde nämligen hela fyra mål när PSG krossade Vendenheim med 11–0. Asllani sköt 1–0, 2–0, 7–0 och 10–0 – och är därmed uppe på 15 mål totalt i ligan. Det placerar henne som femma i skytteligan, sju mål bakom ledande Schelin.

Det kändes som korsbandet på Berglund

Publicerad den av
Svara

Så har jag sett Tyresö–Umeå också. Det var ingen rolig upplevelse – för Pia Sundhage och landslaget.

För nog kändes det som att det är väldigt stor risk att det var något som gick sönder i Emma Berglund:s knä där i matchinledningen. Jag har svårt att tro att hon kommer att kunna spela EM. För känslan var att det var ett korsband som brast.

Jag hoppas verkligen att min känsla är fel. Men…

Emma Berglund

Emma Berglund

Av den här artikeln framgår att Berglund stannar i Stockholm för att magnetröntgas under morgondagen.

Matchen vann alltså Tyresö med 1–0 efter ett läckert solomål av Marta. Tyresö imponerade inte speciellt mycket. Eller jo, de imponerade genom att vinna rätt säkert utan att göra någon stormatch.

Jag räknade till 7–2 (3–1) i målchanser. Och det var dålig utdelning för Tyresö med tanke på hur mycket boll de hade. Men som jag ser det hade de alldeles får många korta passningar och för många tillslag på offensiv planhalva.
Följden blev dels att det egna laget kändes stillastående, dels att Umeå oftast kunde ha ganska god defensiv kontroll.

Tony Gustavsson pratade på upptaktsträffen om att Tyresö måste bli bättre på omställningar. Jag tolkade det som defensiva omställningar. Men efter dagens match vill jag nog även säga att laget är långt efter exempelvis Lyon och Wolfsburg när det gäller offensiva omställningar.
Gustavssons lag lyckades inte alls utnyttja Christen Press snabbhet. Inte alls. Delvis var det för att Elin Landström gjorde en utmärkt match. Men också för att man inte fick tillräckligt hög fart på bollen.

Skall Tyresö bli bäst i Europa måste man nog lära sig att spela rakare och snabbare.

När det gäller Umeå blev jag mer glad över det jag såg. Känslan är att det naiva och riskfyllda kortpassningsspelet som de hade på centralt mittfält i fjol är borta. Man spelade lite längre uppspel, och höll därmed nere antalet farliga bolltapp på egen planhalva.

Spelare som imponerade på mig var framför allt innermittfältet med Rita Chikwelu och Hanna Folkesson samt snabba Jenny Hjolman på topp.

Men även backlinjen skötte sig utmärkt. Speciellt med tanke på att Berglund bara var med i knappt tio minuter.
I mitt tips inför serien ställde jag frågan om målvakten Malin Reuterwall håller. Av det jag såg i dag är svaret ja. Hon agerade tryggt, trots att hon har högst begränsad allsvensk rutin. Lovande.

En spelare som jag blev lite besviken på i dag var kanske framför allt Umeås landslagsmittfältare Emmelie Konradsson, som inte alls var lika bra som mot Island förra helgen. Hon hade alldeles för hög felprocent på de avgörande passningarna.

Anja Mittag

Anja Mittag

I Malmö vann LdB FC med 1–0 mot Jitex, efter mål av fjolårets skyttedrottning Anja Mittag. Noterbart att skotten på mål slutade 17–7.
Totalt 24 skott på mål i en match är ändå anmärkningsvärt många. Speciellt i en match som slutar 1–0.

På Tyresövallen blev det 8–1 i skott på mål.

Gjorde Banusic årets mål direkt?

Publicerad den av
2

De båda nykomlingarna Mallbacken och Sunnanå gjorde inget för att visa att jag var fel ute i mitt damallsvenska – där de båda lagen placerats på nedflyttningsplats.

Sunnanå verkade chanslöst i sin hemmapremiär mot fjolårets kometlag Vittsjö. 5–1 är siffror man inte skojar bort. Elin Nilsen gjorde två mål i premiären – precis som hon gjorde för två år sedan, då hon var med och besegrade Dalsjöfors med 5–0 på Borås Arena.Enligt tränare Simon Sjöfors är ju Jane Ross årets värvning i damallsvenskan. Huruvida hon visade det i dag har jag ingen aning om. Ett mål på ett skott gjorde i alla fall skotskan i sin damallsvenska debut.

Frågetecken för nykomlingarna efter första omgången alltså.

En nykomling i damallsvenskan som visade hög klass direkt i sin debut var Kristianstads Marija Banusic. I varje fall höll hennes frisparksmål i 1–1-matchen mot Piteå världsklass. Den typen av inläggsfrisparkar finns det ingen målvakt som räddar.

Frisparken bör definitivt vara en kandidat när vi skall rösta fram årets mål i november. Eller vad tycker ni?

* I Champions League talar nu allt för att vi får en drömfinal. Wolfsburgs 2–0-seger inför 1406 åskådare borta mot Arsenal ger ett nästan lika bra utgångsläge inför returen som Lyon. Statistiskt var matchen jämn, med 3–3 i avslut mot mål, och 10–8 till Arsenal i avslut totalt.

Det var dock bara Conny Pohlers och Martina Müller som gjorde mål. Och att Arsenal skall kunna göra tre mål på Wolfsburg i Tyskland – nej, det känns omöjligt.

Antonia Göransson

Antonia Göransson

* Just i Tyskland blev Antonia Göransson målskytt när hennes Turbine Potsdam vann med klara 6–0 mot Jena. Göransson gjorde 3–0-målet i slutet av den första halvleken. Dessförinnan hade Jenas Carolin Schiewe bjudit på två självmål.

Eventuellt gjorde Jena även ett tredje självmål. Så står det i alla fall i den officiella rapporteringen på dfb.de. På andra ställen har Genoveva Anonma fått målet. Övriga målskyttar för Potsdam var Yuki Ogimi och Ada Stolsmo Hegerberg.

Potsdam är ny tvåa i tabellen, sju poäng bakom Wolfsburg, men tre före Frankfurt. Man har dock en match mindre spelad än serieledarna.

* Sofia Jakobsson behövde bara 15 minuter i WSL – sedan gjorde hon sitt första mål. Hennes Chelsea fick dock bara 1–1, då Rachel Williams kvitterade för Birmingham City. Däremot vann Liverpool, där Louise Fors spelade 79 minuter, sin premiär. Det blev 1–0 borta mot Lincoln.

Publiksiffrorna i de båda matcherna var 536 respektive 509. Det är något lägre än siffrorna i damallsvenskan, som varit 660, 625 och 536. Ingen rusning till seriematcherna i England och Sverige hittills alltså.

* Apropå rusning till matcherna så hade Svenska Dagbladet i dag ett reportage om ekonomiska skillnader mellan herr- och damallsvenskan. Där säger Tyresös ordförande Hans Lindberg:

”Det handlar om att vi måste våga ta betalt för vår produkt.”

Kanske. Kanske inte.

Dessutom uppmanar Caroline Seger övriga Damfotbollssverige till att satsa på samma sätt som Tyresö. Problemet är väl att i princip bara en sådan satsning kan lyckas.

Guldet hamnar i Tyresö igen

Publicerad den av
3

Det är mindre än en timme till seriestart, och jag har nått fram till den fjärde och sista delen av mitt damallsvenska tips. I år är jag tyvärr tråkig, och tror som majoriteten – att SM-guldet återigen hamnar i Tyresö.

På upptaktsträffen i tisdags föll tipsen så här:

1) Tyresö med 51,2 procent av rösterna
2) Malmö         32,1
3) Göteborg      9,5
4) Linköping      2,4
Umeå                2,4

Min uppfattning är att fördelningen mellan lagen följer ungefär samma fördelning, dock skall Linköping och Umeå strykas från listan. Oddset för klubbarna bakom de tre topplagen bör ligga på tiondels procent.

För det är mellan Tyresö och Malmö det står. Göteborg är egentligen den enda outsidern.

Malmö har alltså chansen. Men laget visade bristande kapacitet när det väl gällde i fjol. Guldet såg ju ut att vara klart. Men efter 13 raka segrar blev det bara en poäng på de två sista omgångarna. Då har man svag vinnarkultur.

Tyresö har inte heller hunnit bygga upp någon riktig vinnarkultur. Men trots att försäsongen delvis har varit darrig så tror jag stenhårt på dem.

För spelmässigt var Tyresö klart bättre än Göteborg i supercupen. Mästarlaget skapade massor av chanser, och när trion Vero, Marta och Christen Press lärt sig varandra kommer även målen.

Här är min genomgång av de tre topplagen:

1) Tyresö FF
In: Christen Press (Göteborg), Malin Diaz (AIK), Sara Thunebro (FFC Frankfurt) och Jennifer Hermoso (Rayo Vallecano, Spanien)
Ut: Madelaine Edlund (uppehåll), Helén Eke (Kif Örebro) och Josefine Öqvist (Kristianstad), Lisa Klinga (Piteå, lån) och Pauline Hammarlund (Linköping)

Kommentar: För första året satsar Tyresö på kontinuitet – ett väl beprövat segerrecept.

Att Christen Press kommer in i stället för Madelaine Edlund har alla förutsättningar att bli ett lyft. I den här omgivningen blir jag inte förvånad om Press kan komma i närheten av 30 mål.

Marta Viera da Silva

Marta Viera da Silva

Lägg till att Marta skall spela centralt, och koncentrera sig på offensiva löpningar – och Tyresö känns ännu mer sylvassa i djupled än i fjol.

Apropå Marta sa tränare Tony Gustavsson så här på upptaktsträffen:

”Marta hade på tok för många maxlöp förra året – framför allt defensiva. Hon skall vara 80/20 i fördelning offensiva/defensiva löpningar.”

Marta skall alltså springa framåt. Lagets svaghet finns som jag ser det i löpningarna bakåt. Där saknas för tillfället snabbheten för att hävda sig i Champions League. Tränare Gustavsson uttryckte det så här på upptaktsträffen:

”När det gäller omställningsspelet är vi inte där vi bör vara för att hävda oss internationellt. Lagen ställer om till anfall mycket snabbare än vi är vana vid.”

Men i allsvenskan håller Tyresö alltså tillräcklig kvalitet för att försvara guldet. De vann tio av höstens elva matcher i fjol, och med en bra start tror jag att säsongen kan bli ett enda långt segertåg.

2) LdB FC Malmö
In: Manon Melis (Linköping), Zecira Musovic (Stattena), Yoreli Rincon (Piracicaba, Brasilien) och Kathleen Radtke (Jena).
Ut: Emma Wilhelmsson (Jitex), Christina Öyangen Örntoft (Bröndby, Danmark), Hilda Carlén (Hammarby).

Kommentar: Precis som Tyresö har Malmö en väldigt offensiv satsning. De visar att de hoppas ge Tyresö en jättematch om guldet även i år.

Miljardären Dan Olofsson har öppnat plånboken och löst klubbens ekonomiska kris. Hans plånbok har även möjliggjort att Manon Melis återvänt till Skåne. Och man har hämtat Colombias affischnamn Yoreli Rincon i Brasilien. Med dem har man har ett överflöd av offensiva spelare. Synd för klubbens många talangfulla tonåringar.

Utöver nyförvärven får man snart åter Frida Nordin och Therese Sjögran från korsbandsskador. Nye tränaren Jonas Eidevall står inför en utmaning i att hitta bästa möjliga startelva. Och i en annan i att hålla de som sätts på bänken nöjda med sin tillvaro.

Manon Melis

Manon Melis

Offensiva spelare finns det ett överflöd av. Hör bara här: Rincon, Sjögran, Anja Mittag, Ramona Bachmann, Manon Melis och Elin Rubensson.

Backlinjen är okcså väldigt offensivt lagd. Och att den har defensiva brister avslöjade Lyon på ett skoningslöst sätt. En back som är riktigt duktig i defensiven är unga Amanda Ilestedt. Henne vill Eidevall gärna ha in i EM-truppen. Under upptaktsträffen sa han:

”Jag tycker att det var synd att Amanda inte var med till Algarve cup och utvärderades där. Nu står hon på noll landskamper och får svårt att nå EM.”

Jag håller med.

Förhoppningsvis kan Malmö hänga med Tyresö i guldstriden. För visst vore det kul om guldstriden lever långt in på senhösten?

3) Göteborg FC
In: Marie Hammarström (Kif Örebro), Cathrine Dyngvold (Klepp, Norge), Jessica Landström (Djurgården) och Jodie Taylor (Birmingham).
Ut: Christen Press (Tyresö) och Ingrid Wells (Washington Spirit)

Kommentar: Göteborg nämns som en tänkbar utmanare om guldet. För att blir det måste trion Jessica Landström, Jodie Taylor och Cathrine Dyngvold klara av att ersätta skyttedrottningen Christen Press.

För ett par veckor sedan hade jag varit tveksam till att de skulle klara det. Press gjorde 17 av Göteborgs 48 mål i damallsvenskan i fjol, låg bakom cuptiteln och var stor hjältinna i åttondelsfinalen av Champions League.
Jag trodde faktiskt att tränare Torbjörn Nilsson skulle tvingas lägga om spelsättet när Press nu istället återfinns i Tyresö.

Jodie Taylor

Jodie Taylor

Men sedan visade Taylor både hög klass och fart i supercupen. Därför tror jag numera faktiskt att Göteborg till och med har ett bättre lag i år än i fjol.

Nyckel ett blir säsongsstarten. Genom att vara svårstartat tappade man guldet 2011, och i serieupptakten försvann toppkontakten tidigt i fjol.

Nyckel nummer två blir spelet på gräs. Det har inte varit tillräckligt bra de senaste åren.

Utöver forwardsfrågan är spelartruppen fortsatt rekordtunn. GFC hade nog behövt bredda för att inte vara extremt känsliga för skador. Varför har de inget lag i den nya F19-serien?

Jag tror att Göteborg slutar trea med viss marginal ner till övriga lag. Fast jag är högst tveksam till att Göteborg har mental styrka att hänga med Tyresö och Malmö i guldracet.

* Övriga lag har jag placerat in i tabellen i tre andra inlägg. De finns här:

Om lag 4) Kristianstads DFF, 5) Linköpings FC och 6) Umeå IK läser du här.

Om lag 7) Piteå IF, 8) Vittsjö GIK och 9) Jitex BK läser du här.

Om lag 10) Kif Örebro, 11) Sunnanå SK och 12) Mallbackens IF läser du här.

* Givetvis är det här inte den enda bloggen som bjuder på damallsvenska tips. Bloggen Spelare12 har gjort en rejält gedigen genomgång av serien, lag för lag.

Anders Nilsson på Aftonbladets damfotbollsblogg har presenterat lagen två och två.

I år har även damfotboll.com satt ihop ett tips. Kul. Här är även ett tips från Radiosportens fotbollsexpert Richard Henriksson.

Spelet kan börja…

Bra kvalitet på årets upptaktsträff

Publicerad den av
3

Tyvärr kunde jag inte åka till Stockholm i dag och medverka vid damallsvenskans upptaktsträff på Berns. Men som tur är har jag kunnat följa den på webb-tv via Fotbollskanalen och Aftonbladet.

Och efter 1,5 timmar har jag väldigt positiva vibbar. I fjol i Göteborg tyckte jag att man i ganska stor utsträckning slösade bort tiden. Inte minst var genomgången av lagen rejält amatörmässig. Jag skrev om det här.

Anna Brolin

Anna Brolin

Men i år gör Anna Brolin och Hanna Marklund en utmärkt insats som ansvariga för laggenomgången. De lyfter fram lagens profiler, och Marklund är som alltid mycket väl påläst. Det är nog mycket hennes förtjänst att duon tar upp de viktigaste frågorna kring varje lag. Riktigt kul att höra.

Daniel Kristiansson och Hanna Marklund

Daniel Kristiansson och Hanna Marklund

Alla lag har inte varit uppe på podiet ännu. Men intressanta saker hittills är att Tony Gustavsson konstaterade att Tyresö måste bli mycket bättre i omställningsspelet om de skall kunna hävda sig internationellt.

Samt att Martin Sjögren konstaterade att om han har tillgång till samtliga spelare så spelar Nilla Fischer central mittfältare i Linköping.

Nyss var förbundsbasen Karl-Erik Nilsson uppe på podiet. Även hans insats var väldigt mycket bättre än i fjol. Jag såg att han fick kritik på twitter för att han sa att det var bra med två svenska lag i kvartsfinal av Champions League.
Och där har han förstås rätt. Har man med två lag i en cup, och båda går till kvartsfinal så är det självklart bra. Däremot rimmar att båda åkte ut mindre bra med det påstående som Nilsson hade i fjol, om att vi har världens bästa liga i Sverige.

Nu är det lunchpaus till 13.30, och glädjande nog verkar det bli gruppfoto även med de närvarande spelarna – vilket det inte var i fjol. Positivt det också.

Nya backar till Tyresö i sommar?

Publicerad den av
Svara

Jag hade fel i mitt inlägg om supercupen. Transferfönstret stängde inte vid månadsskiftet, utan natten mot i dag. Antar att det hade något med påsken att göra.

Därmed hann Tyresö få in ytterligare en forward – precis som de tänkt sig. Att det skulle bli spanska landslagsspelaren Jennifer Hermoso Fuentes från Rayo Vallecano var ingen skräll. Inte alls.

Det verkar inte som att någon annan klubb tog chansen att värva i sista stund. Men säker känner jag mig ännu inte. För när fönstret stängde i somras höll vissa klubbar inne på sina nyheter ett par dagar. Så kanske kan det dyka upp några nyheter även de närmaste dagarna. Kanske till och med på nästa veckas upptaktsträff.

Tillbaka till Tyresö. Klubben hade tydligen som mål att vinna allt de ställer upp i under året. Det målet är redan kört. För man hade bara möjligheten till två titlar, och supercupen vann ju Göteborg. Svenska cupen läggs ju om, och färdigspelas nästa år.

Jag noterade att Göteborgs seger i måndags av vissa experter togs som en signal om att fler lag än Tyresö och Malmö kommer att kunna utmana om SM-guldet i år. Det tror inte jag. Jag tror att serien precis som i fjol kommer att delas upp i tre eller möjligen fyra skikt. Och det översta kommer bara bestå av just Tyresö och Malmö. Mer om det i ett senare inlägg.

Ett av Tyresös mål är ju att utmana Lyon i Champions League 2013/14. För att klara det tror jag att man måste värva en eller två mittbackar av världsklass under sommaren. För tittar man på Tyresös trupp håller mittfält och forwards riktigt hög klass. Men även om backlinjen med svenska mått också är bra, så ligger även nivån på mittförsvaret en bra bit ifrån världsklass.

Och en backlinje av världsklass är en förutsättning för framgångar i Champions League. Det fick Malmö nyss bittert erfara.

Så om Tyresö verkligen på allvar tänker utmana om segern i Champions League måste de nog spetsa truppen ytterligare i sommar. För eventuella värvningar i januari eller februari lär man inte hinna spela in till kvartsfinalspelet i mars nästa år.

Missade finalen på finalen

Publicerad den av
Svara

Jag tillbringade eftermiddagen på herrallsvensk premiär på Borås Arena. Där fick jag se en underbart härlig allsvensk match. Hemma igen kikade jag på inspelningen från Tyresö, och supercupen.

Jag insåg också att jag, när jag ställde in videon, inte hade tänkt på att det var en cupmatch, och att det kunde bli förlängning. Alltså fick jag inte se straffavgörandet.

I halvtid kunde jag konstatera att Göteborg faktiskt hade skapade mer mot samlat försvar än Tyresö.
Göteborg hade lite mer variation mellan kantanfall och raka bollar mot kvicka Jodie Taylor. Tyresö hade däremot varken tillräckligt bolltempo, eller tillräcklig kreativitet för att spela sig genom Göteborgs välorganiserade försvar.

Det hindrade inte Tyresö från att skapa chanser. För de var som väntat oerhört farliga när de fick chansen att kontra. Både Marta och Veronica Boquete hade varsitt kanonläge att göra mål redan i den första halvleken.

I början av den andra halvleken spelade Tyresö rakare, och fick bra fart på bollen, och Marta kunde också trycka in ledningsmålet i andravåg efter hörna. Redan under halvlekens första tio minuter hade sedan både Lisa Dahlkvist och Christen Press superlägen att göra 2–0 – och mer eller mindre punktera matchen.

Anita Asante

Anita Asante

Där, under tio minuter, visade Tyresö mästarklass. Sedan kvitterade Göteborg oväntat efter att Olivia Schough kommit runt på vänsterkanten, och snyggt spelat fram Anita Asante.
Kvitteringen ledde till att Tyresö tappade sitt spel, medan Göteborg fick energi och hade en väldigt bra tiominutersperiod. Den avslutades med att Schough styrde in Yael Averbuch:s inläggsfrispark till 1–2.

Firma Marta och Press fixade en ganska snabb kvittering. Snyggt var det också. Då var det 20 minuter kvar.
Hela den andra halvleken var det mycket öppnare spel än i den första. Det skall passa Tyresö bäst. Hemmalaget hade också de bästa lägena att avgöra, inte minst genom Press – som flera gånger var nära att göra även det andra mål som jag tippat att hon skulle göra. Även Kirsten van de Ven hade ett superläge att bli hjältinna.

Kirsten van de Ven

Kirsten van de Ven

Matchen slutade 2–2, och när förlängningen började var även min inspelning klar.

Jag fick inte se avgörandet, men måste ändå säga att även om Tyresö borde ha vunnit så hängde Göteborg med bättre än väntat.

När det gäller just Göteborg visade Taylor sig vara så snabb och vass som lagledningen säkert hoppats. Hon kan nog vara en nära på fullvärdig ersättare till flyktade Press. Taylors kvalitet gör att jag gissar att Jessica Landström får det tufft att slå sig in i startelvan.

Landström måste förbättre sin förstatouch. Men över lite tid kanske den väldigt passningsorienterade träningen i Göteborg kan vara precis det Landström behöver.

Kristin Hammarström visade flera gånger att hon tänker kriga för att behålla sin plats som förstamålvakt i landslaget. Hammarström gjorde ett flertal högklassiga räddningar, och kan inte lastas för något av de båda baklängesmålen. Dessutom tog hon två straffar i den straffläggning som jag inte fick se…

Tyresö visade prov på ett snabbt och vasst anfallsspel efter paus. Men de visade även defensiva brister under den tiominutersperiod där Göteborg gjorde sina båda mål.
Klart är att laget inte kommer att få in någon mer forward – i varje fall inte till säsongsstart. För om jag inte är helt ute och reser så är väl transferfönstret numera stängt?

Vad det säger om damallsvenskans klass att Göteborg, som blev utmanövrerat av Juvisy i veckan, nu klarade av att besegra storsatsande Tyresö är lite svårt att veta. Men klart är att Tyresö av idag är en bra bit ifrån Lyonklass.
Om ett år måste de vara uppe på den nivån, om de skall infria sin målsättning om framgång i Champions League.

Publiksiffran på 439 var knappast super. Förhoppningsvis kommer Tyresö att plussa på minst tusen personer i snitt när allsvenskan drar igång.