Vad har Sundhage egentligen förändrat?

Charlotte Rohlin och Josefine Öqvist är tillbaka i landslagstruppen. Det var de stora nyheterna från Pia Sundhage vid dagens presskonferens i Växjö.

De små nyheterna var att Annica Svensson och Susanne Moberg inte längre är med i truppen.

Efter att förbundet under en period varit föredömligt bra på att sända sina presskonferenser så kändes det ovant att få sitta och vänta in ett pressmeddelande på svenskfotboll.se.

När det väl kom blev jag nöjd med de nya spelarna, men missnöjd med vilka som valts bort. För både Svensson och Moberg har egenskaper som saknas i aktuell trupp.
Svensson är en ytterback med klart större defensiv skicklighet än uttagna alternativen Lina Nilsson och Jessica Samuelsson.
Och Moberg är en av få offensiva spelare i truppen som man kan slå inlägg mot. Ingen av de andra spelarna på mittfälts- eller forwardsposition är speciellt bra på att nicka.

Dagens uttagning innebär nog också att Therese Sjögran kan glömma EM. Veteranen måste göra en makalöst stark vår i damallsvenskan för att bli landslagsaktuell igen.

Ser man på den nu uttagna truppen så reagerar jag lite över att den består av bara sex backar, medan det är hela fem forwards. Hade Sundhage valt ett gäng olika spelartyper som forwards hade jag förstått bredden. Men nu är det fyra utpräglade djupledslöpare, samt Kosovare Asllani.

Thomas Dennerby

Thomas Dennerby

Under Algarve cup funderade jag lite på vad Sundhage egentligen har förändrat jämfört med det lag som Thomas Dennerby lämnade efter sig. Och även om det är ganska många nya bänkspelare, så kom jag fram till att det trots allt är väldigt lite som är nytt.
I startelvan handlar det i princip om exakt samma spelare nu, som det var i VM 2011 och OS 2012.

Sundhages startelva ser ju ut så här i nuläget:

Målvakt: Kristin Hammarström.
Ytterbackar: Lina Nilsson och Sara Thunebro.
Mittbackar: Emma Berglund och Nilla Fischer. Här är dörren öppen för Rohlin.
Yttermittfältare: Antonia Göransson och Marie Hammarström.
Innermittfältare: Lisa Dahlkvist och Caroline Seger.
Forwards: Lotta Schelin och Kosovare Asllani.

Tittar man sedan på hur Dennerby fördelade speltiden under OS 2012 såg det ut så här:

Målvakt:
Hedvig Lindahl              360 minuter

Backar:
Linda Sembrant            360
Emma Berglund         360
Sara Thunebro           360
Lina Nilsson               192
Annica Svensson       172

Mittfältare:
Caroline Seger           360
Marie Hammarström  334
Sofia Jakobsson            316
Lisa Dahlkvist             304
Nilla Fischer               203
Kosovare Asllani        139
Johanna Almgren          120
Antonia Göransson          29

Forwards:
Lotta Schelin              343
Madelaine Edlund              8

Dennerbys ställde alltså oftast upp med följande elva: Lindahl – Nilsson, Berglund, Sembrant, Thunebro – Jakobsson, Fischer, Seger, Dahlkvist, Hammarström – Schelin. Första avbytare var Svensson och Asllani. Av de 13 har Lindahl och Sembrant försvunnit på grund av skador.

Pia Sundhage

Pia Sundhage

Slutsatsen är att Pia Sundhages sportsliga förändringar av landslaget handlar om:

1) Byte av spelsystem från 4-5-1 till 4-4-2. Fast det är inte ett dugg kontroversiellt. Dennerby spelade också oftast 4-4-2, och han var efter OS inne på en återgång.

2) Omskolningen av Nilla Fischer. Det är väl egentligen den stora, överraskande förändringen. Inte minst då vi redan innan hade väldigt många dugliga spelare på just mittbackspositionen.
Personligen hade jag hellre sett att Sundhage hade skolat om ett par yttermittfältare till ytterbackar. Utan att ha örnkoll på Emmelie Konradsson så är min spontana känsla att hon skulle bli en utmärkt högerback. Även Hanna Folkesson känns som en tänkbar ytterback.

3) Inmatchningen av Antonia Göransson. Potsdammittfältaren har tagit sig in i laget på Jakobssons bekostnad. Inte heller det här är speciellt oväntat.
Det är mer frukten av att Göransson tagit steg i positiv riktning samtidigt som Jakobsson haft en strulig vinter.
Dennerby gjorde ju också försök med att ge Göransson chansen på kanten. Men då tyckte varken han eller jag att hon var redo.

4) Rivstart i matcherna med ett högt, aggressivt försvarsspel.
Sundhage har sagt att laget skall starta matcherna med högsta intensitet, för att få ett tidigt övertag.
Det är att sätta ord på hur det såg ut under Dennerbys tid. För titta på hur det har sett ut i VM 2011 och OS 2012, och inse att Sverige har gjort huvuddelen av sina mål under den första halvan av de första halvlekarna.

Så sportsligt ser jag inte att Sundhage har bidragit med så mycket till vårt landslag. Och det var kanske inte heller att vänta att hon skulle vända upp-och-ner på allt med tanke på hur kort tid det var till EM när hon tog över.

Det innebär dock inte att jag är negativ till Sundhages tid vid rodret. Inte alls. Hon har nämligen varit oerhört viktig på andra plan.
Som jag ser det är Sundhages stora bidrag till landslaget en ny attityd – och framför allt väldigt mycket större uppmärksamhet.
Sundhage syns i alla möjliga sammanhang, och har blivit det affischnamn inför EM som vi skrikit efter. Det är förstås lysande, även om det hade varit ännu bättre om någon av spelarna hade profilerats i samma utsträckning.

Jag såg någon säga att Sundhage gör lite som Real Madrids omstridde tränare Jose Mourinho – alltså att hon sätter sig själv i fokus på ett sätt som tar bort en del press från spelarna. Så tror jag kanske inte att hon tänker, men visst är det en kittlande jämförelse?

Vilka är Sundhages två bubblare?

I morgon klockan 11.00 håller Pia Sundhage presskonferens i Växjö. På dagordningen står att presentera truppen till landskampen mot Island den 6 april.

I samband med Algarve cup meddelade Sundhage att hon tänkte byta ut två av spelarna från den truppen. Jag skulle tippa att de som får kliva av är Malin Levenstad och Olivia Schough. Men jag är långt ifrån säker. Det skulle lika väl kunna vara någon ur kvartetten Annica Svensson, Carina Holmberg, Hanna Folkesson och möjligen Susanne Moberg. Övriga 17 spelare upplever jag som ganska säkra på sina platser i truppen.

Vilka kan då tänkas tillkomma? I den återuppväckta bloggen damallsvenskan 2012 lanseras Charlotte Rohlin och Therese Sjögran som de två nygamla namnen i truppen. Det låter väl inte orimligt då Sundhage signalerat att hon inte är helt övertygad om en mittbacksplats samt om en av kantspelarna.

Personligen hade jag gärna sett att Sundhage plockat in några yngre spelare som Lina Hurtig och Elin Rubensson. Eller att Josefine Öqvist får chansen att visa upp sig. Som jag ser det är det rimligt att bygga en mästerskapstrupp på följande sätt:

* Grunda med de 17 bästa spelarna – fördelat på två målvakter och 15 utespelare.
* Krydda med tre jokrar – alltså spelare med specialegenskaper som kan förändra matchbilder. Det skulle kunna vara en nickspecialist, en dribbler eller en grym distansskytt.
* Till sist tar man med tre yngre talanger för att se och lära. För ett EM består av maximalt sex matcher. Sannolikt använder man inte fler än max 16–18 spelare under de matcherna. Det innebär att spelare 21–23 egentligen bara är åskådare på första parkett. På sikt har man större nytta av att ha tre talanger i de positionerna.

Namnen för Sundhages EM-trupp

Jag har ju lovat en mer ingående sammanfattning av Sveriges insats i Algarve cup. Jag funderade lite på hur jag skulle göra den.
Jag fick ett bra förslag av signaturen Denise, som tidigare i dag skrev en lång och väl genomtänkt kommentar kring mitt inlägg Tankar kring ett onödigt baklängesmål.

Denise bad om en längre lista över mer eller mindre landslagsaktuella spelare inför EM. Även om de 23 spelare som varit med i Algarve naturligtvis ligger klart närmast de 23 EM-platserna så kändes det som en bra idé. Inte minst då Pia Sundhage har öppnat för att ta med ett par nya spelare till mötet med Island den 6 april.

Så här sa Sundhage till TT efter gårdagens match:

”Jag funderar på att ta in två spelare utanför den här truppen. Jag vill att man ska vara på tå och inte känna sig för självsäker på en plats i truppen.”

De båda nya spelarna skall dock inte räkna med så mycket speltid, för i samma artikel konstaterar Sundhage också att:

”Vi kommer att ta ut vad vi tror är bästa laget för att börja bygga en startelva. Jag inser att vi måste börja att spela ihop ett lag. Det finns skäl till att vi inte skapar fler målchanser.”

Det här med målchanser är verkligen det stora spelmässiga problemet efter våra fyra matcher i Algarve. Som bekant vill ju Sundhage hellre att matcherna slutar 4–3 än 1–0. Hon vill också ha ett högt och aggressivt försvarsspel.
Det är en svår väg till framgång. För ju högre upp i planen man inleder sitt försvarsarbete, ju mindre utrymme finns för misstag. Om motståndarna får tid på sig har de nämligen väldigt mycket yta att sikta in djupledsbollar på när vår backlinje står högt.

Heter man FC Barcelona (herrfotboll), och vet att man kommer att skapa minst ett tiotal feta målchanser per match är Sundhages upplägg gångbart. Men vi är Sverige, och i Algarve har vi bara lyckats skapa tillräckligt med feta målchanser mot ett ursvagt Island.
I övriga tre matcher skapade vi inte fler än två–tre chanser per halvlek. Och det är för lite.

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Som jag ser det är är frågan om målchanser kopplad till Lotta Schelin. Jag ser att flera andra damfotbollsskribenter tycker att Lyonstjärnan trots allt gjort en stabil och bra insats i Algarve. Jag hade hållit med om hon hetat exempelvis Elin Rubensson eller Olivia Schough.
Men nu är Lotta Schelin inte en talang på väg uppåt. Hon är vår superstjärna. Hon har fått Diamantbollen två år i rad och skall vara damernas svar på Zlatan Ibrahimovic. Schelin skall inte spela andrafiolen bakom Kosovare Asllani – som hon gjort den senaste veckan. Det är hon som måste bära laget, precis som hon gjorde i VM 2011.

Sundhage har ju med rätta konstaterat att man inte vinner några mästerskapstitlar utan stjärnor. Vår förbundskapten måste nog ta sig en rejäl funderare över hur hon skall få Schelin att leva upp till stjärnrollen.
Personligen undrar jag lite över om vårt höga försvarsspel verkligen passar Schelin. Hon är ju som bäst när hon får djupledsbollar in bakom motståndarnas backlinje. Och när vi står högt med laget finns det inte så stor yta att lägga in de där djupledsbollarna på. I stället söker hon sig nu mest ner mot hörnflaggorna för att få yta. Och där skapar man inte några målchanser.

De var mina mer allmänna funderingar kring laget och spelet. Dags för en genomgång av hur jag ser på situationen i lagdel för lagdel.

Malin Levenstad

Malin Levenstad

Av de som varit med i Portugal så kan man något förenklat konstatera att ju fler spelminuter man fått, desto större chans att ingå i EM-truppen. Således är Olivia Schough och Malin Levenstad de två som sitter lösast när Sundhage skall byta ut två spelare till Islandsmatchen. Men inte heller Annica Svensson, Hanna Folkesson eller Carina Holmberg kan känna sig speciellt säkra.

Här är hela genomgången:

Målvakter:
Speltid i Algarve cup:
Kristin Hammarström      360
Sofia Lundgren                  –
Carola Söberg                   –
Andra målvakter som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Jessica Höglander
Andra målvakter som skulle kunna vara aktuella för EM:
Hedvig Lindahl
Susanne Nilsson

Stephanie Öhrström
Kommentar:
Hammarström har tagit ett järngrepp om platsen i startelvan. Lundgren känns dock inte helt borta ännu. Fast dels måste hon snabbt bli frisk, dels måste hon omgående visa superform, för Hammarström har visat hög klass i Algarve.

Känslan är att Lundgren och Söberg ligger väldigt bra till för att ta de övriga platserna i EM-truppen. Det verkar varken som att Sundhage tänker vänta in Lindahl, eller släppa fram någon av de yngre målvakter som drömmer om att få chansen – som Höglander, Nilsson och Öhrström.

Thunebro och Morgan

Sara Thunebro mot Alex Morgan

Backar:
Speltid i Algarve cup:
Sara Thunebro              332
Emma Berglund            304
Nilla Fischer                 298
Lina Nilsson                 234
Jessica Samuelsson      154
Annica Svensson            66
Malin Levenstad             52
Andra backar som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Amanda Ilestedt
Sara Larsson
Stina Segerström
Andra backar som skulle kunna vara aktuella för EM:
Charlotte Rohlin
Linda Sembrant

Catrine Johansson
Maja Krantz
Kommentar:
Fördelningen av speltid i Algarve säger allt om hur Sundhages EM-backlinje ser ut i dagsläget: Nilsson, Berglund, Fischer och Thunebro.
För om inte Nilsson hade spelat träningsmatch dagarna innan cupen hade nog avståndet mellan henne och Samuelsson varit ännu större.
Just Samuelsson ser också ut att ligga bra till för en plats i EM-truppen. Det gör nog trots allt även Svensson, då hon är användbar både som ytter- och innerback. Den sista platsen tror jag Sundhage håller öppen för Rohlin. Men här är jag inte alls säker.
Levenstad står närmast utanför truppen, medan Ilestedt sannolikt får vänta på sin mästerskapsdebut. Det största hoppet för de båda Malmömittbackarna är att Sundhage väljer att köra åtta backar i EM-truppen.
Jag tror inte att Sundhage ens funderar på att vänta in Sembrant. Och när det gäller Larsson och Segerström så verkar de ha gjort sitt i landslaget.
Som en parentes konstateras att jag hade matchat backlinjen helt annorlunda om jag fått chansen. Jag hade exempelvis gärna velat se både Johansson och Krantz testas som ytterbackar. Därför är de med på listan. Jag har alltså ingen indikation på att Sundhage är på gång att testa dem.

Caroline Seger

Caroline Seger

Mittfältare:
Speltid i Algarve cup:
Caroline Seger               270
Antonia Göransson         270
Lisa Dahlkvist                260
Marie Hammarström       207
Johanna Almgren           119
Susanne Moberg            108
Emmelie Konradsson        90
Hanna Folkesson              84
Carina Holmberg              61
Andra mittfältare som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Lina Hurtig
Malin Diaz Pettersson
Andra mittfältare som skulle kunna vara aktuella för EM:
Therese Sjögran
Hanna Terry
Petra Larsson
Kommentar:
Även här ser man tydligt på spelminuterna hur Sundhage tänkt sig sitt mittfält i EM. I dagslaget ger inte kvartetten Hammarström, Seger, Dahlkvist och Göransson några höga odds på start mot Danmark.
Det är Hammarström som möjligen sitter lite löst – och trion Almgren, Moberg och Konradsson som är utmanarna om den platsen. För Sundhage har indikerat att hon inte helt har spikat vilka kantspelare hon tänker använda sig av.

Alla de sju nämnda mittfältarna bör ligga bra till för att få ingå i truppen till EM – om inte Sundhage minskar ner antalet mittfältare till åtta, för då riskerar en av dem få maka på sig.
Fast Sundhage kan även välja att bara ta med tre utprägladem centrala mittfältare. För hon har ju Fischer och Hammarström som går att spela i mitten. Men i nuläget ligger både Folkesson och Holmberg bra till för att komma med i truppen.

Däremot känns det varken som att Sundhage tänker satsa på Sjögran – som tycks ha gjort sitt, eller på Diaz Pettersson – som inte känns redo ännu.
Jag hoppas att det finns en plats i truppen för superlöftet Hurtig. Hon är svensk damfotbolls framtid, och skulle lära sig mycket av att bara få ingå i truppen. När jag ändå kastar fram en massa namn så nämner jag Larsson – som ju ingick i EM-truppen för fyra år sedan. Hon verkar vara en karaktärsspelare.

Slutligen Terry. Hon nämndes (utan att namnges) av Sundhage som EM-kandidat tidigare i vinter. Det känns inte aktuellt längre. Fast å andra sidan har Sundhage överraskat i sina val av truppspelare förr.

Forwards:
Speltid i Algarve cup:
Lotta Schelin                296
Kosovare Asllani           233
Sofia Jakobsson           144
Olivia Schough               18
Andra forwards som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Elin Rubensson
Jessica Landström
Madelaine Edlund
Julia Spetsmark
Andra forwards som skulle kunna vara aktuella för EM:
Josefine Öqvist
Jenny Hjolman

Kommentar:
Här är det klart att Sundhage kommer att satsa på Schelin/Asllani som forwardspar. Lika klart är att Jakobsson har en plats i truppen. Den fjärde forwardsplatsen står sannolikt mellan Schough, Rubensson och Öqvist. Min gissning är att det till slut blir Öqvist som tar plats i truppen.

Av övriga kandidater är ju Edlund mammaledig och borta från EM, Landström känns helt avskriven, och Spetsmark har inte förekommit alls i diskussionen sedan hon var med på januarilägret.
Hjolman har jag lagt till själv. Hon är ett intressant framtidsnamn. Hon gjorde ”bara” fem mål i fjolårets damallsvenska. Men i år känns det som att hon kan få ett lyft.

Det är många namn på listan. Men som jag ser det har vi ett problem på forwardssidan. Och då menar jag inte att vi har dåliga spelare – för vi har flera högklassiga forwards. Det jag är ute efter är att nästan alla tio forwards här ovan är bäst rättvända – de är snabba och i första hand djupledsgående.
Vi har ingen spelare man kan lyfta upp bollar, eller slå inlägg mot. Det är en jättebrist om vi skulle hamna i underläge i EM.

Sundhage chockar: spelar Jessica Samuelsson som högerback

Jag hann knappt trycka ”publicera” på det förra inlägget förrän den svenska startelvan mot Kina kom upp på svenskfotboll.se.

Den innehåller en jätteskräll, nämligen att Linköpings vänsterback Jessica Samuelsson får chansen som högerback. Den uttagningen hade jag inte tippat på. Det jag sett av Samuelsson har inte indikerat landslagsklass. Att hon dessutom spelar på ”fel” sida blir extra intressant.

Eftersom backlinjen är en lagdel som utöver fjolårets Algarve cup har fungerat bra under en längre tid. Det gör att jag blir extra förvånad av att Sundhage håller på med att bygga om den lagdelen från grunden.

Jessica Samuelsson

Jessica Samuelsson

Den andra halvskrällen är att Pia Sundhage väljer Emmelie Konradsson på högerkanten. Fast det valet gjordes redan i testmatchen mot AIK:s P17 i januari. Så helt överraskad av den matchningen är jag inte.

Här är hela elvan: Kristin Hammarström – Jessica Samuelsson, Emma Berglund, Nilla Fischer, Sara Thunebro – Emmelie Konradsson, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Marie HammarströmKosovare Asllani, Lotta Schelin.

Nu skall Schelin och Seger börja skina

Caroline Seger

Caroline Seger

Pia Sundhage har från början varit tydlig med att hon förväntar sig att Lotta Schelin och Caroline Seger skall bära landslaget i EM.

Det är dags nu för duon att börja visa att de har förutsättningar att klara uppgiften. Algarve cup är en träningsturnering, så placeringen där är egentligen oväsentlig. Men de kommande veckorna vill man få se signaler om att Sundhages bygge är på väg mot något bra.

Rapporterna säger att både Schelin och Seger har visat bra form den senaste tiden. Det känns lovande.

Marie och Kristin Hammarström

Marie och Kristin Hammarström fotas av Johanna Almgren

Annars känns det inte som att det är så många öppna platser i startelvan att slåss om. På målvaktssidan får Kristin Hammarström nu en fantastisk chans att spela till sig tröjan. Konkurrenten Sofia Lundgren är ju nämligen inte i spelbart skick.

Fyrbacklinjen ser ut att bli Lina Nilsson, Emma Berglund, Nilla Fischer och Sara Thunebro. Annica Svensson och Charlotte Rohlin är främsta utmanare. Här är det mest intressant att se hur Fischer klarar sig mot bästa möjliga motstånd.

På mittfältet verkar Seger och Lisa Dahlkvist vara gjutna i de centrala positionerna. Däremot är det tuff kamp om kantplatserna. Där deltar Marie Hammarström, Antonia Göransson, Johanna Almgren, Emmelie Konradsson, Susanne Moberg och troligen även en av Sofia Jakobsson/Kosovare Asllani. Kanske, kanske, kanske kan även Therese Sjögran slå sig in i diskussionen. Fast veteranen verkar vara uträknad.

Elin Rubensson

Elin Rubensson fick inte åka med till Portugal

Jakobsson och Asllani slåss i första hand om den lediga forwardsplatsen bredvid Schelin. Där hoppas jag även att Josefine Öqvist kan bli aktuell under våren. Men i nuläget känns Öqvist, Elin Rubensson och Olivia Schough som ganska långt ifrån startuppställningen.

Tillbaka till kanterna. Där har Sundhage en mängd möjligheter, beroende på vilka egenskaper hon vill prioritera. Jag hade gärna sett Hammarströms känsliga vänsterfot på planen. Å andra sidan har Göransson också visat sig kunna slå bra hörnor och inläggsfrisparkar med sin vänsterfot – och hon har högre fart.

Almgren i toppform har egenskaper som ingen annan i truppen: bollsäker och kreativ – dessutom är hon en bra hörn- och frisparksläggare. Når hon fjolårets Algarveform är hon mitt val till höger. Konradsson känns jämnare, men är ingen lika bra poänggörare som Almgren. Vill man prioritera fart är det Jakobsson eller Moberg som gäller.

Det blir väldigt spännande att se hur Sundhage tänker. Under Algarve cup kommer vi nog få se ganska tydligt hur förbundskaptenen tänker. Och när hon väl bestämt sig för en elva brukar hon inte byta i onödan.

Utöver Sveriges möte med Kina så spelar alltså ytterligare tio EM-länder i morgon. Vi kommer alltså att få lite indikationer på aktuellt styrkeförhållande. Men minns att Sverige vann i Algarve 2009, för att sedan åka ur EM i kvartsfinal på ett närmast fiaskoartat sätt mot Norge.

Här är matcherna med alla EM-lag:

Algarve cup:
14.10: Japan–Norge
15.00: USA–Island
17.00: Sverige–Kina (Eurosport 2)
18.00: Tyskland–Danmark (Eurosport)

Cypern cup:
16.30: England–Italien
16.30: Holland–Finland

Träningsmatcher:
15.00: Ryssland–Bosnien-Hercegovina
18.30: Frankrike–Brasilien

Sverige skulle ha laddat upp för Algarve cup med att träningsspela mot Japan i går. Men den träningsmatchen blåste bort. Två lag som däremot spelat en improviserad träningsmatch är USA och Danmark. USA vann med 4–1, och som man kan se på det här klippet så hade danskorna väldigt svårt att hänga med snabba amerikanskor som Alex Morgan, Heather O’Reilly, Christen Press och Sydney Leroux.

Sällström drog av korsbandet igen

Linköpings forward Linda Sällström hann knappt komma tillbaka i spel förrän olyckan var framme igen.

För om jag tolkar Google translate av den här nyheten på det finska fotbollförbundets hemsida rätt så drabbades hon under träning i går av en ny korsbandsskada.

Förstås otroligt tråkigt, både för Linköping och det finska landslaget. Men framför allt för Sällström som missar EM och tvingas till ytterligare en hel säsong i rehabträning.

21 kronor – det fick mig att häpna

I dag står ekonomi på agendan i damallsvenskan. I varje fall har två tidigare ”krisklubbar” redovisat sina bokslut för 2012, nämligen Malmö och Linköping.

Och i båda fallen känns det som att båda klubbarna är på god väg att lämna krisen bakom sig.

Linköping räddade ekonomin – och gjorde till slut ett litet plusresultat – genom att man sålde sin del av en konstgräsplan. Det går att läsa i Corren och på klubbens hemsida i dag. Som bekant har klubben nu minskat ner på antalet dyra världsstjärnor i truppen. Dessutom skall man flytta in i ny arena under den här säsongen. Det borde kunna innebära ett ekonomiskt uppsving.

Även Malmö redovisar ett positivt bokslut för 2012. Orsaken är förstås sammanslagningen med FC Rosengård, och Dan Olofsson:s feta plånbok. Malmös omsättning namnade på 14,2 miljoner, och det blev några tusen kronor i plus, enligt en artikel i Sydsvenskan i dag.
Där framgår också att budgeten för året ligger på 17,5 miljoner kronor – alltså nästan en 25-procentig ökning.

Och om det är så att samtliga de tre extra miljonerna ligger på elitverksamheten är det nästan ett 50-procentigt tillskott. För minns jag rätt från mitt samtal med klubbdirektör Niclas Carlnén i höstas så låg budgeten för elitverksamheten i fjol kring åtta miljoner kronor. Resten av pengarna gick till ungdomsfotboll och diverse olika projekt – bland annat ett i Sydafrika.

Som en parentes framgår det av artikeln att det slutgiltiga klubbnamnet kommer att bli FCR Malmö. Men det ser ut som att damfotbollen kommer att drivas under namnet LdB FC Malmö under den här säsongen.

Tillbaka till ekonomin. Det är kul och bra att klubbarna ser ut att få ihop ekonomin, trots att 2012 var ett jobbigt år.

Mindre kul var det när jag i förra veckan läste lite siffror från EFD:s generalsekreterare Linda Wijkström. På twitter skrev hon bland annat att:

”Snittintäkten på biljetten i #damallsv var under 2011 21 kronor.”

Ett snitt på 21 kronor! Det fick mig först att häpna. Men sedan inser man att det säkerligen är alldeles för många fribiljetter i omlopp, och att klubbarna även har ganska många rabatterade biljetter.

Men 21 kronor är ändå väldigt lite. Det innebär att man för att få in en miljon kronor i rena biljettintäkter behöver ha 47620 åskådare.
2012 hade Tyresö störst publiktillströmning, de lockade totalt 21460 åskådare.

Fullsatt på Vittsjö Idrottspark

Fullsatt på Vittsjö Idrottspark. Enligt räkneexemplen här innebar det 115000 kronor i publikintäkter till klubben.

I och för sig får man in mer pengar per åskådare i form av diverse försäljning. Jag såg att Vittsjö räknade med 25 kronor extra per person.
Om det är ett snitt skulle det innebära att det ”bara” krävs 21740 åskådare för att få in en miljon kronor i publikintäkter. Och dit nådde ju nästan Tyresö…

Det är således tydligt att det inte är publiken som får klubbarna att går runt.

Wijkström skrev även att klubbarna använde 63 procent av sin omsättning till att betala ut ersättningar. Spontant tycker jag att låter som väldigt mycket.

Men jag inser samtidigt problematiken för klubbledarna. Man får välja mellan att:

1) Skapa bästa möjliga produkt för kommande säsong – genom att skaffa så namnkunniga spelare som möjligt.
2) Lägga en större summa på att bygga upp klubborganisationen – och således förbättra produkten långsiktigt.

Kör man får hårt på man alternativ 2 finns risken att man kan åka ur damallsvenskan, och då kan den organisation man byggt upp plötsligt vara för dyr. Ett slags moment 22.

Det är bara att konstatera att det inte är lätt att sitta i en klubbledning och välja väg…

Målvaktskrisen – en liten uppföljning

Ni kanske minns att jag för drygt två veckor sedan tog upp det jobbiga läget när det gäller återväxten på målvaktssidan.

Under helgen såg jag tre av de unga målvakter som nämnts som tänkbara A-landslagsmålvakter när de tidiga 80-talisterna lägger av, nämligen Jessica Höglander, Malin Reuterwall och Lina Ringshamre.

Det skall sägas direkt att det här långt ifrån är någon gediget genomarbetad analys av trion, utan mer en kort, första anblick.

För jag såg Höglander och Reuterwall på det här amatörmässigt filmade youtubeklippet. Det är en supporter som handfilmat matchen från marknivå, på offensiv planhalva för Tyresö. Sedan har han klippt bort huvuddelen av motståndarnas anfall. Det är skakigt, och man får inte speciellt bra överblick.
Som parantes kan nämnas att målen i matchen Tyresö–Umeå faller 6,35 respektive 18,30 in i det länkade klippet.
Det är dessutom ytterst få ingripanden från Höglander på filmen. Men de som är med gör inte direkt att jag förstår hur hon nyligen kunde bli inkallad till A-landslaget. För det känns inte som att hon äger sitt straffområde.

Då fick jag en klart bättre uppfattning av Reuterwall. Genom att klippet är filmat som det är så är det ofta svårt att se hennes utgångspositioner. Men känslan var ändå att hon skötte sig bra, och att hon nog kan fixa att vara damallsvensk förstamålvakt till hösten – då Caroline Jönsson lämnar.

Till Lina Ringshamre. Henne såg jag i den andra halvleken av Linköpings möte med PK-35 Vantaa. LFC var helt överlägset den halvlek jag såg, och Ringshamre sattes inte på några svåra prov. Däremot kan man på det här klippet med höjdpunkter (LFC:s match kommer lite drygt halvvägs in i klippet) notera att hon var helt ute och reste på PK-35:s kvitteringsmål. Så dålig tajming i luftrummet får inte en tänkbar landslagsmålvakt ha. Tyvärr.

Det är just luftspelet som gör att en målvakts arbete på högsta seniornivå nästan är som en annan sport än flickfotboll och seniorfotboll på lägre nivå. Och det är luftspelet som en landslagsmålvakt måste behärska fullt ut.

I flickfotbollen finns inlägg i princip bara vid hörnor och frisparkar. Och vid dem är man inte nära den trängsel som det blir i damallsvenskan vid aktuella situationer.
Och skall man upp på A-landslagsnivå ställs man plötsligt ofta mot nickspecialister som Abby Wambach, Wendie Renard och Kerstin Garefrekes vid fasta situationer. Mot dem måste man både ha bra tajming, och agera med rejäl pondus.

Dessutom blir misstag väldigt mycket mer kostsamma på seniorsidan. De leder ofta både till baklängesmål, och till sågningar i media.
Unga talanger slipper exempelvis den här typen av skärskådning. Medan damallsvenska målvakter måste lära sig att stå ut med kritik – även sådan som kan upplevas som orättvis.

Harder blir en profil i damallsvenskan

Jessica Samuelsson och Pernille Harder

Jessica Samuelsson och Pernille Harder

Jag kikade den andra halvleken på live-streamen från Linköpings 4–1-seger mot finska mästarinnorna PK-35 Vantaa i dag. Och mest imponerad blev jag av danska stjärnan Pernille Harder.

Hon var bra redan i höstas, och hon kommer garanterat att vara en av damallsvenskans allra största profiler i år.

Hennes sköna bolltouch, och fina rörelsemönster gjorde att hon verkligen lyste på planen. Och hennes 3–1-mål var i högsta grad läckert. Det vill jag gärna se repriser på. Hon gjorde även 1–0, fast det var i den halvlek jag missade – så det har jag ingen uppfattning om.

På avdelningen imponerande insatser placerar jag även Stina Blackstenius inhopp – eller framför allt hennes mål. 17-åringen – hon fyllde för 2,5 veckor sedan – gjorde 38 mål i division II i fjol. Och jag förstår varför.
För när friläget kom fanns det inget tvivel i Blackstenius agerande. Det var som att målvakten inte existerade, och att det bara var självklart att bollen skulle in i målet. Kul att se.

Visst är det skillnad på att göra 4–1 i en träningsmatch än att avgöra matcher i damallsvenskan. Men jag tyckte att jag såg en självsäkerhet hos Blackstenius som gav hopp om att hon även skall kunna avgöra kamper av högre dignitet.

Några av er minns kanske att jag i fjol, efter att ha tittat på Linköpings namnkunniga trupp, valde att tippa östgötarna som svenska mästarinnor. Det visade sig vara ett genomuselt tips. För LFC var rejält blekt under förra våren.

Under hösten repade man sig, och slutplaceringen blev trea. Inför årets säsong har man tappat namnkunniga spelare som Lisa De Vanna, Louise Fors, Nora Holstad Berge och Manon Melis. Och först trodde jag att det automatiskt skulle innebära ett fall ner på tabellens undre halva för laget.
Det tror jag inte längre. För även om truppen är tunnare än i fjol så finns det spännande kvaliteter. Och startelvan är riktigt stark.

Med tanke på EM tittade jag förstås extra på LFC:s båda bidrag till Pia Sundhage:s Algarvetrupp. Ingen av dem visade någon direkt EM-form. Vänsterbacken Jessica Samuelsson hade ett ganska slarvigt försvarsspel, och jag hade aldrig gissat att hon var landslagsspelare om jag inte hade vetat det.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

Nilla Fischer blandade väldigt fina uppspel med riskpassningar av det slag man kan ha råd med på mittfältet, men som lätt kostar baklängesmål när de levereras från mittförsvaret. Spelar hon med så små risker i EM kommer supportrarna stundtals att tvingas hålla andan.

Slutligen konstaterar jag att Renée Slegers 2–1-mål var en fullträff av det slaget som får mig att vilja ha mindre mål, och mindre boll inom damfotbollen. Nu har jag inte sett någon repris. Men min uppfattning var att bollen nästan gick in en meter under ribban, men ändå var för hög för den finska målvakten.
Spontant upplever man att mål av det slaget är alldeles för enkla. Och de får även duktiga målvakter att framstå som odugliga.

* Utöver Linköpings matcher har det spelats en mängd andra träningsmatcher med damallsvenskt intresse i helgen. Jitex föll med 3–0 mot de regerande norska mästarinnorna LSK. Däremot vann Mallbacken med samma siffror mot 2011 års norska mästarlag Röa. Mål av Malin Ahlberg, Linda Wallin och Sofie Ahlberg.

Josefine Öqvist gjorde två mål när Kristianstad slog danska BSF med hela 5–0. Bilder därifrån finns på det här klippet. Och visst ser det väl ut som att Jossan har kvar både målsinnet och klippet i steget? Övriga tre målskyttar var för övrigt Therese Björck, Elena Sadiku och Susanne Moberg.

Linda Fransson, Sanna Talonen och Elin Magnusson.

Linda Fransson, Sanna Talonen och Elin Magnusson.

Kif Örebro och Vittsjö har besegrat varsitt pojklag. Kif vann med 4–1 mot ÖSK P98 och Vittsjö med 2–0 mot Hässleholms P16. För Kif gjorde Sanna Talonen två mål och Ellen Karlsson och Elin Magnusson var sitt. Vittsjös mål gjordes av Jane Ross och Elin Nilsen. Slutligen besegrade Göteborg FC UCLA:s collegelag med 2–1 efter två sena mål av norska nyförvärvet Cathrine Dyngvold.

I fjol kritiserade jag de damallsvenska klubbarna för att de bjöd oss intresserade på minimal information från träningsmatcherna på sina hemsidor. Jag måste säga att det skett en förbättring på den fronten i år. Inte minst är många av lagen bra på att liveuppdatera från matcherna på twitter.
Kul. Men det innebär inte att det är helt tillfredställande info på hemsidorna nu heller. För att nå dit finns ännu en del att göra.

Konstigt provspel i Tyresö

I dag har Norges stora hopp, Caroline Graham Hansen, provspelat för Tyresö FF. Rapporterna från Tyresövallen gör mig lite frågande.

För som jag ser det har man två olika alternativ inför ett provspel:

1) Man låter spelaren visa upp sig i sin favoritroll.
2) Man sätter spelaren på den position där man har behov av att bredda truppen.

Caroline Graham Hansen är central mittfältare, eller möjligen släpande forward. Tyresö placerade henne på en kant, som ytterforward. En väldigt konstig matchning, som gör att man undrar om klubben har dålig koll på vilken spelartyp hon är.

En kollega på plats meddelade att Graham Hansen under de 45 minuter hon spelade fick ganska lite boll, men visade kvaliteter när hon väl kom med i spelet. Anmärkningsvärt dock att huvudtränare Tony Gustavsson inte var på plats och kollade in provspelaren.
Mer om matchen, och Graham Hansens insats, finns på bloggen Ord och inga visor.

Matchen mot Umeå slutade 1–1, och av det jag läst på twitter verkar det som att västerbottningarna legat närmast segern. Målen gjordes av Emmelie Konradsson och Lisa Dahlkvist i nämnd ordning, före paus.
Kul att Umeå kanske kan bli en liten utmanare i år. I fjol spelade de ofta huvudlöst, taktiskt sett, men visade ändå att man har kvaliteter. Kan de börja anpassa taktiken efter sitt spelarmaterial kommer samtliga motståndare att få det svårt på Gammlia – eller T3 Arena som fotbollsplanen numera heter.

* I går vann Linköping med 4–1 mot Åland United i en träningsturnering. Se tre av målen på det här klippet. Speciellt sevärda är frisparken till 1–0 (Petra Larsson) och talangen Stina Blackstenius distinkta avslut till 3–1. Övriga Linköpingsmål gjordes av Pernille Harder och Jonna Andersson.
I morgon spelar LFC mot PK-35 Vantaa. Den matchen direktsänds från 12.00 på den här länken.

* I Tyskland fick Sara Thunebro återigen titta på när hennes Frankfurt spelade i ligan. Den här gången såg hon lagkamraterna vinna med 3–0 borta mot Leverkusen, trots att hemmalaget skapade massor av lägen.
Kerstin Garefrekes gjorde första och sista målet för Frankfurt. Hon hade även en nick i egen målställning. Mellan Garefrekes båda mål fick snabba australiska nyförvärvet Tameka Butt till en riktigt fullträff till 2–0 i sin ligadebut i Frankfurtdressen.
Matchen finns i sin helhet att se på den här länken. Och här är matchens höjdpunkter.

Frankfurt ligger kvar som trea i tabellen, men är nu bara en poäng bakom ledande Wolfsburg, och har samma poäng som tvåan Potsdam. Båda topplagen har dock en match mindre spelad. Och båda lagens matcher den här helgen är uppskjutna på grund av vinterväder.

* I Italien vann Tavagnacco med 3–1 borta mot svensklaget Bardolino Verona, som därmed som bäst kan sluta trea i ligan. Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen.
Tavagnacco är däremot numera i högsta grad inblandat i guldstriden. Serieledande Torres Calcio åkte nämligen på säsongens första förlust i dag. Trean Brescia vann på Sardinien med 2–0 – båda målen gjorda den sista kvarten av Barbara Bonansea.

Tavagnacco är numera enda obesegrade laget i ligan, och man har bara en poäng upp till Torres. Åtta omgångar återstår att spela.

Mest spännande är de som inte är med

Jag får frågor om vilka spelare jag vill ha med i EM-truppen. Det är förstås kul att leka förbundskapten, och jag skall ta ut min trupp senare, men den är trots allt inte speciellt spännande i det stora hela.

Mer intressant är att försöka titta in i Pia Sundhage:s hjärna och räkna ut vilka 23 spelare hon tar ut i sin trupp.

I dag har Sundhage för övrigt varit hemma i Ulricehamn och spelat in ytterligare ett tv-program. Nu handlar det om ett avsnitt av Tv3:s ”Patrik möter”, där Patrik heter Sjöberg i efternamn. Bilder från inspelningen finns här.

Det var en parentes. För fotbollsmässigt är dagens aktiviteter förstås helt ovidkommande. Däremot är gårdagens hyperintressanta. Vid presskonferensen sa Sundhage så här till TT angående hur stor chans icke uttagna Algarveresenärer har att komma med till EM:

”Det finns en chans att komma med i EM, chansen att ta en plats i startelvan mot Danmark är däremot inte så stor.”

Det är ett tydligt besked. Startelvan är alltså i princip klar. Det innebär samtidigt att Charlotte Rohlin måste vara fantastisk under våren för att ta plats i mittlåset i EM. Och det är nog bara hon som skulle kunna ta sig in i startelvan.

Den andra spelaren jag möjlgien kan tänka mig skulle kunna gå rakt in i laget är Josefine Öqvist. Når hon tillbaka till sin VM-form från 2011 ser jag henne som vassare än huvudkonkurrenterna Kosovare Asllani och Sofia Jakobsson.

I USA har Sundhage gjort sig känd för att göra väldigt få spelarbyten, både i själva matcherna och i trupperna. Hon har kört stenhår med en kärntrupp. Så lär det även bli i Sverige, och det ganska snart. Fast ännu så länge har hon bytt oväntat friskt när det handlar om spelarna i truppens utkant.

Hursom helst är det förstås extra intressant att gå igenom vilka spelare som inte blivit uttagna i de senaste trupperna. Vi kan nog utgå ifrån att det mesta talar för att trion Stina Segerström, Sara Larsson och Jessica Landström har gjort sitt i landslagströjan. Vad man hört verkar även Therese Sjögran få svårt att slå sig in igen.

Linda Sembrant kanske inte är avskriven för all framtid, men hon verkar inte alls ingå i EM-diskussionen. Det gör inte heller Hedvig Lindahl.

Som jag tidigare skrivit hade jag – om jag varit Sundhage – tagit med min tilltänkta EM-trupp till Algarve. Där får man gott om möjlighet att prova spelarna i matchsituationer. Och det är klockrent att trimma in fasta situationer på mellandagarnas träningspass.

Jag tycker att man bör ge plats för två eller tre framtidsnamn i en EM-trupp. Malmöduon Amanda Ilestedt och Elin Rubensson borde ligga bra till för sådana framtidsplatser. Men båda de är petade inför Algarveresan. Det förvånar mig.Det skulle kunna vara så att Sundhage genom U23-kapten Calle Barrling fått höra att Malmöduon är utmärkta turneringsspelare, och att det därför är viktigare att testa ett hur andra spelare klarar tätt matchande.

I höstas hade jag aldrig kunna ana att kvartetten Jessica Samuelsson, Carina Holmberg, Hanna Folkesson och Olivia Schough skulle gå före Ilestedt och Rubensson. Och så sent som när truppen till förra Bosönlägret kom trodde jag att Malin Levenstad var borta ur EM-diskussionen.

Speciellt Schough är en megaskräll. Hon är avbytare i Göteborg FC, och gjorde bara ett mål i fjolårets damallsvenska. Hon verkar i och för sig vara en riktigt skön personlighet, och är säkert underbar att ha med i gänget. Men fotbollsmässigt har jag i alla fall inte sett någon landslagskvalitet hos henne.

Men visst blir det spännande att se hur Sundhage matchar truppen i Algarve? Och det blir inte minst spännande att se hur nästa trupp formeras. För efter Portugalresan är det inte många matcher kvar innan allvaret. Och den tiden bör användas till att trimma ihop den tänkta EM-elvan.

* Slutligen gjorde Lotta Schelin ett mål när Lyon i kväll lätt avancerade till åttondelsfinal i franska cupen. Siffrorna borta mot Woippy i sextondelen blev förkrossande 16–0. Laetitia Tonazzi gjorde hela sex av målen. Tvåmålsskyttar blev Amandine Henry och Sabrina Viguier.

Skrällar, Fischer, Göransson, Baywatch, Terry och Nätkänning

Har sett att flera tvärtemot mig skriver att Pia Sundhage:s Algarvetrupp var fri från överraskningar.

Men att Hanna Folkesson, som kom in som blixtinkallad reserv i en 28-mannatrupp i januari, plötsligt kommer med i truppen till den enda turneringen som Sverige har innan EM anser jag är en megaskräll.

För det är i Algarve som Sundhage har sin enda chans att se vilka spelare som klarar av att prestera flera gånger på kort tid. I Algarve är det ju till och med tätare schema än i EM.

Jag såg att Anders Nilsson berättade på sin blogg om att assisterande förbundskapten Lilie Persson har motiverat Nilla Fischer:s mittbacksplacering med att hon kanske kan klara fler täta matcher i backlinjen.
Det är i sig en klok tanke. Men med tanke på att även Caroline Seger och Lisa Dahlkvist har haft svårt att klara av de täta scheman som mästerskap innebär så kanske det inte skadat att ha med Fischer som backup. Fast å andra sidan är ju även Marie Hammarström användbar på centralt mittfält.

Att varken Malmöduon Amanda Ilestedt och Elin Rubensson eller Umeås Lina Hurtig finns med i A- eller U23-landslag är också en skräll. Här har jag svårt att förstå hur förbundskaptenerna tänker.

På dagens presskonferens berättade Sundhage att Antonia Göransson är den spelare som har bäst löpkapacitet i laget. Göransson är den som dominerar i löptesten.
Göransson spelade också hela matchen när Turbine Potsdam inledde årets ligaspel med 3–1-seger borta mot Freiburg.

Det var för övrigt tonåringarnas stora dag. Norska 17-åringen Ada Stolsmo Hegerberg inledde målskyttet för Potsdam, och tyska 16-åringen Pauline Bremer ökade på till 2–0. Bremers mål var i och för sig en riktig gåva från Freiburgs målvakt Laura Benkarth. Se de målen på det här klippet. Potsdam vann matchen med 3–1.

På aktuellt klipp ser man även danska debutanten Lise Overgaard Munk:s härligt känsliga och matchavgörande lobbmål för Frankfurt mot Essen-Schönebeck. Matchen slutade just 1–0. Som vanligt fick inte Sara Thunebro någon speltid i Frankfurt. Thunebro står kvar på 92 spelade minuter i den pågående säsongen i Frauen-Bundesliga.

I Frankrike var det cuphelg. Lyon spelar först i morgon, men PSG spelade – och vann med 6–0 borta mot Tours efter tre mål av Shirley Cruz Trana. Kosovare Asllani fick däremot ingen speltid.

Tillbaka till landslagsuttagningarna. Jag tippade nyligen att Hanna Terry är namnet på Sundhages eventuella EM-joker. Eurosport har vaket ringt upp och pratat med Terry. Läs intervjun här. Huruvida Terry kan vara ett namn för EM-truppen är helt omöjligt att veta. Spontant låter det som ett närmast desperat långskott, men mer än så går det inte att säga förrän man sett henne spela.

Apropå landslagsuttagningar skrev Sussie Nilsson följande på sitt twitterkonto i lördags:

”Tydligen kan alla gå vidare i mello… Nästa år sjunger jag mitt bidrag kallat ”Tack för att du ringer till FK, du har plats 352, hej å hå!””

Det är fri tolkning…

* Det spelades ett stort antal träningsmatcher med damallsvenskt intresse i helgen. De mest intressanta resultaten var väl Linköping–Jitex 2–1 och Kristianstad–Bröndby 1–1. Det mest intressanta med den senare matchen var att Josefine Öqvist var KDFF:s målskytt. Henne vill jag gärna ha med som EM-joker.

Övriga resultat från helgen finns här.

* Eftersom jag antar att alla som läser den här bloggen också följer damfotboll.com så gissar jag att ni redan har hittat länken till damfotbollspodden Nätkänning.

Jag har lyssnat igenom premiärupplagan, och tycker att det var en småtrevlig satsning. Dock var ljudnivån ojämn, vilket förhoppningsvis bara är en barnsjukdom. För det är lite jobbigt att man måste skruva upp och ner volymen under olika delar av programmet.

* I podden nämndes för övrigt Kristianstads matchvideos. Det fick mig att kolla upp om den så omskrivna Baywatchvideon numera går att se igen. Och det gör den här.
Efter att ha kollat in den utnämner jag debatten kring videon till 2012 års vattenglasstorm. Den ledde ju till artiklar som den här, och den här och den här. Videon är också självklar vinnare i kategorien bästa damallsvenska matchannons 2012.

För faktum är ju att uppståndelsen säger ganska mycket om hur man som kvinnlig idrottare får bred uppmärksamhet i media. Tyvärr.

Folkesson skrällen i Sundhages Algarvetrupp

Hanna Folkesson, ny i Umeå IK, var skrällen i Pia Sundhage:s trupp till Algarve trupp. Att Folkesson skulle få den här chansen kändes verkligen inte väntat.

Att både Carina Holmberg och Olivia Schough skulle finnas med bland 23 spelare var däremot kanske inte helt oväntat. Fast det var ändå de som man har känt skulle sitta mest löst.

Vilka spelare saknades då i Algarvetruppen, jämfört med senaste lägret på Bosön? Jo, Malmös framtidsnamn Amanda Ilestedt och Elin Rubensson. Samt sent inkallade målvakten Jessica Höglander från Tyresö.
Synd på Ilestedt och Rubensson, för dem vill jag ha med till EM.

Saknades i truppen gjorde också Charlotte Rohlin, trots att Sundhage under presskonferensen pratade om att det skulle tränas fasta situationer i Portugal, och att närvarande duon Nilla Fischer och Rohlin då skulle få visa att de är värda att gå upp på hörnor och frisparkar.
Visst, Rohlin är inte spelklar ännu. Men jag hade gärna sett att hon just varit med när laget tränar fasta situationer. För där har hon kapacitet att spela en nyckelroll.

Sundhages presskonferenser är alltid intressanta. Hon flikar in saker om spelarna som gör att man förstår hur hon tänker när hon gör sina val.
Det enda negativa i dag var felstavningen på Malin Levenstad, som fick heta Malin Lewnstad under presentationen. Fast jag antar att det inte är Sundhage själv som tar fram presentationsmaterialet.

Här är hela truppen.

Nilla Fischer var alltså på plats vid presskonferensen. Så här så hon om att sannolikt blir mittback i EM:

”Det ser ju såpass illa ut.”

Även om det sades med lite skämtsam ton så var det ändå ganska tydligt att Fischer helst spelar högre upp i planen. Jag ser henne också helst på mittfältet. Men förhoppningsvis vet Sundhage vad hon gör.

Algarve cup spelas för övrigt 6–13 mars, och Sverige möter i tur och ordning Kina, Island och USA. Dessutom blir det placeringsmatch mot ett av Tyskland, Japan, Norge och Danmark.

* I dag blev det klart att Sverige spelar landskamp mot Norge i Linköping den 1 juni. Det presenterade Marika Domanski-Lyfors vid dagens presskonferens.
Domanski gick igenom uppladdningen inför EM, och sa:

”Pia har fått igenom alla sina krav, så blir det inga resultat nu så vet jag inte vad vi skall göra…”

* Pia Sundhage hade alltså ett par små skrällar i sin trupp till årets ”Lilla VM”. Det var ändå inget emot hur skrälltätt det var när Japans förbundskapten Norio Sasaki presenterade sin. Han har också ett mästerskapsslutspel i år, i form av Östasiatiska mästerskapet.
Trots det väljer Sasaki att vila flera meriterade spelare i Algarve, såsom målvakten Miho Fukumoto, samt namnkunniga toppspelarna Homare Sawa, Aya Miyama, Shinobu Ohno och Kozue Ando. I stället satsar Sasaki att prova ett gäng unga framtidsnamn.Här är hela Japans trupp.

* Japan är i samma grupp som Tyskland, Danmark och Norge. Här är norskornas trupp.

* Frankrike spelar varken i Algarve eller Cypern i år. Däremot skall de möta Brasilien i två landskamper i början av mars. Förbundskapten Bruno Bini har inte heller den här gången valt att ta med Lyons lagkapten Sonia Bompastor. Här är de spelare som Bini tagit ur.

Är Hanna Terry Sundhages svenskamerikan?

Såg på Anders Nilssons blogg att en Hanna Terry finns med i den senaste U23-truppen. Kan det vara den svenskamerikan som Pia Sundhage nämnt som skulle kunna vara EM-aktuell?

Här är hennes profil på Northeastern Athletics hemsida. Där står det att hon drömmer om att få spela i det svenska landslaget.

Annars håller jag med Nilsson om att det spontant känns konstigt att varken Sussie Nilsson eller Lina Hurtig är med i truppen. Fast det finns kanske några naturliga förklaringar till det.

* Linköping och Jitex tog i dag varsin storseger mot småländskt elitettanmotstånd. Jitex körde över Öster med 6–1 efter mål av Fridolina Rolfö, Sofia Skog, Elin Sandgren, Amanda Fredriksson, Mimmi Löfwenius, och Frida Höglund. Däremellan hade Erika Gabrielsson gjort Östers tröstmål. Linköping slog Kalmar med 4–1 efter mål av Pernille Harder, Stina Blackstenius, Renee Slegers och Petra Larsson. Det var dock Kalmar och Sofie Persson som gjorde matchens första mål.

Piteå träningsspelade också i dag. Det blev 6–0 mot finska HJK efter två mål av June Pedersen. Övriga målskyttar: Lotta Ökvist, Victoria Forsmark, Lisa Renlund och Klara Grahn.

* I helgen drar Frauen-Bundesliga igång på allvar. Visst är redan tre av söndagens sex matcher uppskjutna.
Fast samtliga lagen på den övre tabellhalvan ser ut att få spela sina matcher. Även om topptrion Wolfsburg, Potsdam och Frankfurt är favoriter i sina matcher känns det som att de inte skall känna sig helt säkra på hårda och chansartade vinterplaner.

De matcher det handlar om är Freiburg–Turbine Potsdam (11.00), Frankfurt–Essen-Schönebeck (14.00) och så den tv-sända (DFB-TV) matchen Wolfsburg–Bayern München (14.00).

* Apropå Frauen-Bundesliga så hjälper konkurrenterna nu till i kampen för att rädda konkurshotade Duisburg. Enligt framba.de går pengarna från Turbine Potsdams pågående aktion på ebay till Duisburg.
I den auktionen kan man bland annat bjuda på en signerad svensk landslagströja, skänkt av Antonia Göransson. Just nu ligger högsta budet på 210 euro. Se auktionen här.

Vi riskerar att få en målvaktskris

Så har man läst om, och sett lite höjdpunkter från dagens match. Jag noterar bland annat att Lotta Schelin:s segermål var ett rent flytavslut, och att Pia Sundhage var imponerad av Caroline Seger – framför allt i den första perioden.

Att Seger är bra en kortare del av matcherna är inte alls ovanligt. Tyvärr har jag inte sett henne hålla världsklass genom en hel match under de senaste två åren. Kommer hon att orka det när vi närmar oss EM?

I TT:s text öppnar Sundhage dörren för Therese Sjögran och Charlotte Rohlin i EM-laget. Rohlin verkar det finnas plats för. Sundhage säger så här i TT-texten:

”Jag kan se Fischer och Rohlin som mittbackspar. Jag går så långt att om Fischer är frisk och pigg, då är det den bästa mittbacken vi har. Det jag är stressad för är att om hon går sönder igen.”

Ett intressant uttalande. Att Nilla Fischer anses vara bäst efter mindre än ett år på positionen är knappast en hyllning av konkurrenterna. Och då känns ju ändå mittback som den position där vi har flest spelare som håller internationell klass.

Huruvida Sjögran också skall ha en plats i startelvan är jag mer tveksam till. Men visst, når hon tillbaka till sin toppnivå bör hon i alla fall vara med i truppen.

Så till den hetaste damfotbollsdiskussionen på twitter de senaste dagarna. Den har handlat om återväxten på målvaktssidan i landslaget. Eller snarare bristen på återväxt.

Diskussionen startade förstås när det stod klart att Sunnanås nyförvärv Susanne Nilsson har varit i Serbien och känt sig för på ett landslagsläger. Den Kristianstadsbördiga 21-åringen är en av få yngre, svenska målvakter som har erfarenhet av spel på högsta elitnivå.

I fjol var följande sju svenska spelare förstamålvakter i var sitt lag som spelar på högsta nivå:
* Caroline Jönsson, Umeå, född 22/11 1977 – 35 år
* Kristin Hammarström, född 29/3 1982 – 30 år
* Carola Söberg, Tyresö, född 29/7 1982 – 30 år
* Sofia Lundgren, Linköping, född 20/9 1982 – 30 år
* Hedvig Lindahl, Kristianstad, född 29/4 1983 – 29 år
* Stephanie Öhrström, Bardolino Verona, född 12/1 1987 – 26 år
* Susanne Nilsson, AIK, född 31/12 1991 – 21 år

Utöver dem spelade även Maria Rönnbäck (född 30/3 1989 – 23 år) 21 matcher i damallsvenskan för Piteå. Fast hon var egentligen tänkt som andramålvakt bakom australiska Lydia Williams.

Som synes är listan över svenska toppmålvakter kort. Och tittar man på åldrarna behöver man inte vara professor för att räkna ut att se att de starkaste namnen är i slutet av sina karriärer.

Med tanke på det så är det förstås oroande för landslaget om Nilsson skulle välja Serbien. Och när man dessutom hör att folk i Italien vill att Öhrström skall gifta till sig italienskt medborgarskap ökar oron ytterligare.

För senast om fem år måste vi ha en ny generation målvakter redo att ta hand om handskarna i landslaget. Och visst, det finns talanger.

Sundhage har valt att ta med Jessica Höglander (född 1993) på det pågående lägret när Lundgren lämnade återbud. Höglander verkar vara en favorit hos Lilie Persson, för Tyresös andramålvakt gick före Nilsson i U23-landslaget i höstas.

Jag har bara sett Höglander i två tv-matcher, och jag är inte överväldigad. Och jag tycker att det känns konstigt att en målvakt som bara spelat en damallsvensk match plötsligt är med i landslagstruppen. Men vi får hoppas att Persson och Sundhage har rätt i att Höglander är en blivande världsmålvakt. För vi behöver som sagt få fram unga burväktare av högsta klass.

Utöver Höglander och Nilsson nämns även Malin Reuterwall (född 1990), Emelie Almesjö (1990), Hilda Carlén (1991), Lina Ringshamre (1993), Louise Högrell (1995), Maja Ohlsson (1995), Zecira Musovic (1996) och Matilda Haglund (1996) som talanger.

Det är bra att listan är lång. För många kommer att falla bort på vägen. Målvaktsspelet skiljer sig nämligen enormt mycket på flick- och seniornivå. Det är nästan som två olika sporter.

I flickfotbollen handlar det mest om utrusningar samt att rädda frilägen och skott. I seniorfotbollen blir det plötsligt nästan viktigast att hantera luftspel – något som knappt existerar på flicknivå. Dessutom kostar misstag väldigt mycket mer på seniorsidan. Det är således ett gigantiskt steg från talang till etablerad för en målvakt.

* Slutligen så har den nya amerikanska ligan NWSL i dag fått en egen hemsida. Den är snygg, fast har inte så mycket innehåll ännu.