Kategoriarkiv: Obos Damallsvenskan

Högsta serien i fotboll för damer i Sverige sedan 1988. Hette damallsvenskan fram till juli 2018, då serien bytte namn till Obos Damallsvenskan.

Svårtippade sextondelsfinaler i UWCL

Publicerad den av
Svara

I dag drar Champions League i gång på allvar. Det har ju varit gruppspel tidigare, men det är med sextondelsfinalerna som det roliga inleds. Lagom tills uppstarten har Uefa fixat ett speciellt twitterkonto till turneringen. Det följer du via den här länken.

Och i år har det ju faktiskt lottats så att det både finns oförutsägbara och riktigt intressanta drabbningar i första utslagningsomgången. De båda matcherna för de svenska lagen kan ju faktiskt placeras i båda kategorierna.

Den första matchen startar redan 12.00 i kazakstanska huvudstaden Almaty. Dit skall Arsenal för att möta Kairat. Det där är helt klart ett av de möten som har en given utgång.
För i sex av sextondelsfinalerna är det mer än 80–20 i det seedade lagets favör. Det förhållandet gäller i de här mötena. Som ni förstår börjar de seedade lagen bortaplan den här veckan:

* MTK Hungária FC (Ungern) – FFC Turbine Potsdam
* Pärnu JK (Estland) – Wolfsburg
* Spartak Subotica (Serbien) – Rossiyanka
* FC Twente (Holland) – Olympique Lyonnais
* Kairat – Arsenal
* Thór/KA (Island) – Zorkiy Krasnogorsk

Kring matcherna ovan finns inte jättemycket att kommentera. Inte mer än att jag förväntar mig att totalskillnaden mellan lagen blir minst fem mål. Jag konstaterar också att Wolfsburg i helgen visade att laget börjar hitta formen. 4–0 borta mot Duisburg var ett styrkebesked.

Potsdam leder dock Frauen-Bundesliga, trots att man inte direkt har imponerat. I helgen blev det 3–2 borta mot nykomlingen Hoffenheim. Antonia Göransson var inhoppare, och gjorde 3–0-målet efter fint väggspel med Lisa Evans.
Det målet och alla övriga från helgens omgång i Tyskland går att se på det här klippet.

Så till de lite mer ovissa drabbningarna, och mina odds på dem. Det är rätt svårtippat, men här är i alla fall ett försök:

* PK-35 Vantaa – Birmingham City
60–40 i engelsk favör. Birmingham blev fyra i WSL – långt bakom topptrion. Jag tror ändå att Birmingham vinner det här. Den engelska ligan är ju nämligen överlägsen den finska, och PK-35 har inte varit lika starka i år som i fjol. Tråkigt för finsk fotboll att det inte är deras färska mästarlag Åland United som spelar i Champions League. Då hade oddsen för finsk seger varit bättre.

* FC Barcelona – Bröndby IF
51–49 i spansk favör. Normalt hade Bröndby varit storfavorit i det här dubbelmötet. Men fjolårets danska suveräner har inte alls imponerat i säsongsupptakten. Laget som gick i genom fjolårets serie med 23 segrar och ett kryss på 24 matcher har bara vunnit fyra av årets sju första matcher. Barca har däremot inlett sin liga med fem raka segrar och 25–0 i målskillnad. Jag tror alltså att det kan bli en spansk skräll här.

* Konak Belediyesi (Turkiet) – Unia Racibórz (Polen)
Ett svårtippat möte. Mest eftersom man har extremt dålig koll på de båda ligorna. Men det polska laget har klart störst erfarenhet av den här typen av matcher. Och man har många spelare i det allt bättre polska landslaget. Så jag tippar Raciborz till 70–30.

* FSK Simacek St. Pölten-Spratzern (Österrike) – ASD Torres Calcio
Spratzern var fjolårssäsongens uppstickare i Österrike. Man vann cupen, och kom tvåa i ligan på sämre målskillnad än storlaget Neulengbach. Årets ligaspel har man öppnat starkt, med sex raka segrar. Italienska mästarinnorna Torres är ett pålitligt lag i Champions Leaguesammanhamn, och räknas självklart som favoriter. Men inte med mer än 60–40.

* Apollon Limassol LFC (Cypern) – SV Neulengbach
Precis som Spratzern har Neulengbach inlett den österrikiska ligan med sex raka segrar. Nu får man dock en rejäl värdemätare, då man ställs mot storsatsande cypriotiska mästarinnorna Apollon, som har hela sex eller sju amerikanska spelare (beroende på hur man räknar) i truppen. Det handlar om Tina DiMartino, Gina DiMartino, Kelly Henderson, Jasmyne Spencer, Joanna Lohman och Sinead Farrelly. Samt Nicole Krzysik, som är amerikanska, men som nyligen bytt landslag till Polen. Spencer, Lohman och Farrelly är inlånade under vintern från olika NWSL-lag. Samma sak gäller för lagets engelska stjärna Lianne Sanderson. Apollons satsning gör det här mötet otroligt svårtippat. Men jag sätter ändå 51–49 till Neulengbach, eftersom det österrikiska laget borde vara mer samspelt.

* FC Zürich Frauen – AC Sparta Prag
Schweiz har inlett VM-kvalet lysande. Men landslaget bärs i första hand av utlandsproffs. Den inhemska ligan är sämre. Sparta Prag brukar vara stabilt i Champions League, men är för tillfället tre poäng bakom lokalkonkurrenten Slavia i ligan. Jag tippar tjeckisk seger, fast det är med liten marginal, 47–53.

* Standard Liège – Glasgow City
Här är den spontana känslan att det kan bli seger för det oseedade laget. Fast en koll på tabellen i BeNe League skapar lite större osäkerhet. Liege har inte imponerat speciellt i ligaupptakten. Däremot säkrade Glasgow nyligen planenligt ytterligare en skotsk ligatitel. Känslan är ändå att Glasgow är lite sämre än tidigare år, eftersom man har brandskattats på bra spelare. Att man fått in duktiga Jessica Fishlock räcker inte. Jag säger 55–45 till Liege.

* UPC Tavagnacco – Fortuna Hjörring
Ytterligare en härligt oviss drabbning. Tavagnacco gick i genom den italienska ligan obesegrat förra säsongen, men blev ändå bara tvåa. Man har även inlett årets serie med två storsegrar. Hjörring var liksom sina motståndare tvåa i inhemska ligan i våras. Men i höst har man kopplat ett tidigt grepp om mästerskapet. Jag tror att danskornas starka forwardsuppsättning med Nadia Nadim och Laura Rus blir avgörande. 45–55.

* Tyresö FF – Paris Saint-Germain FC
Vi är framme vid de båda svenskmatcherna. Först mötet mellan två av de lag som satsar mest pengar på framgång i turneringen. Tyresö är debutanter och har vacklat på sistone i damallsvenskan. Samtidigt kan det vara så att de för en gångs skull kan få chansen att spela på kontring. Och då är Marta och Christen Press två fantastiska vapen. Känslan är dock trots allt att PSG har hittat mest rätt med sitt lagbygge, och jag placerar därför favoritskapet i Paris, 40–60.

* LSK Kvinner FK – LdB FC Malmö
Malmö är i storform och radar upp segrarna i damallsvenskan. Jag såg LSK en gång i vintras, och noterade ett välorganiserat lag med vassa kontringar. Men LSK föll mot Stabaek i cupsemifinal i helgen, och det bör bli ny förlust här. Malmö skall vara ett nummer för stort, och måste räknas som ganska klara favoriter, 35–65.

Bilder från LSK:s förlust mot Stabaek finns för övrigt här:

Därmed kan spelet börja. Eller just det, för en gångs skull visas ju en mängd matcher på svensk tv. Så här kan du följa Champions League i veckan:

I dag, 16.45: Pärnu–Wolfsburg, Eurosport
I dag, 19.00: Twente–Lyon, Eurosport
I dag 19.10: Tyresö–PSG, Tv4sport

I morgon, 15.00: MTK Hungaria–Turbine Potsdam, Eurosport.

Tillägg i efterhand: Dagens (onsdagens) match mellan PK-35 Vantaa och Birmingham streamas av finska förbundet, och går att se på det här länken. Avspark är 17.30.

Och Barcelona–Bröndby skall gå att se streamad på Barca-tv. Avspark där, är onsdag 19.00. Mer om den sändningen går att läsa här.

Tankar kring det bolltrygga landslaget

Publicerad den av
13

I morgon klockan 14.00 håller förbundskapten Pia Sundhage presskonferens för att presentera truppen till de båda VM-kvalkamperna borta mot Bosnien-Hercegovina och hemma mot Färöarna.

Det handlar om två väldigt lätta matcher. Matcher som Sverige kommer att vinna, och där vi totalt bör göra minst tio mål.

Det blir intressant att se hur Sundhage formerar sin trupp inför matcherna. Till Polenmötet senast gjorde hon bara ett par små förändringar jämfört med EM. Det tyckte jag var helt rätt tänkt. Men nu är motståndet så väldigt mycket sämre att det går att testa mer.

Sundhage har ju pratat om att hon vill bygga ett bolltryggt landslag till VM 2015. Försvarsspelet skall fortsatt bygga på duellspel, medan anfallsspelet skall innehålla fler långa anfall. Spelsystemet skall kunna varieras mellan ett traditionellt 4-4-2 och ett 4-1-3-2.

Jag har hela tiden ställt mig frågande till landslagets försvarsspel under Sundhage. Och jag måste säga att jag är högst tveksam till om duellspel är rätt väg att gå när man förbereder sig för ett mästerskap på konstgräs. Det är ju ofta så att det blir färre dueller på konstgräs.
Det finns säkert anledning att återkomma till defensiven. Det här långa inlägget skall dock fortsättningsvis handla om vilka spelare som passar bäst i det bolltrygga landslaget.

Just de glasögonen hade jag på mig när jag såg om Polenmatchen.

Som ni säkert minns var resultatet (2–0) helt ok – det viktigaste i tävlingsmatcher är ju att vinna. Spelet var däremot inte alls bra. Den första halvleken var rent usel på många fötter, medan den andra totalt sett var okej.

Slutsatsen var att Sundhage nog får hålla i ganska många fler lektioner om hur man bäst får hål på ett igelkottsförsvar.

En väg är ju att mata in inlägg mot nickstarka forwards. Eftersom vi inte har några sådana får vi välja andra vägar. Och då är passnings- och bollskicklighet två väldigt viktiga faktorer. På den fronten finns det brister i vår backlinje.

Jessica Samuelsson

Jessica Samuelsson

Mot Polen fick Jessica Samuelsson mycket beröm för sin insats som högerback. Det var välförtjänt beröm. Fast man bör ha i åtanke att hon oftast var helt oattackerad, och hade hur mycket tid som helst på sig med bollen. Och sett till det så gjorde hon inte mycket mer än vad man kan kräva av en ytterback i ett av världens tio bästa landslag.
När jag såg om matchen studerade jag Samuelsson extra noga. Fysiken har hon, och hon är på rätt väg när det gäller sitt passningsspel. Men det är ändå väldigt mycket jobb kvar innan hon är en internationell toppspelare på ytterbacksposition.

Sara Thunebro är ett pålitligt kort på vänsterbacken. Men trots att hon har väldigt bra tillslag med båda fötterna har jag varit lite besviken på hennes passningsspel i år. Jag tycker att hon borde kunna ha betydligt bättre precision i sina uppspel.

Sundhage har ju lanserat Antonia Göransson som ny vänsterback. Jag tycker att det är en intressant tanke. Jag gissar att Sundhage har tanken att ställa upp vårt landslag som hon ofta ställde upp USA:s. Alltså en kant med en mer defensiv back bakom en hyperoffensiv yttermittfältare. Och en kant med en mer bollvårdande yttermittfältare framför en hyperoffensiv back.

Göransson skulle kunna bli den ytterbacken. Hon har en bra vänsterfot, och är svårstoppad när hon kommer med fart. Frågan är om spelintelligensen räcker till.

Skulle inte försöket med Göransson lyckas så tjatar jag om Elin Rubensson. Jag tror inte att hon kommer att bli en forward av landslagsklass. Men jag tror att hon kan bli en fantastisk back – eller yttermittfältare. Hon är smart, snabb och bolltrygg.

När det gäller mittbackarna är förstås Nilla Fischer en av de bolltrygga och passningsskickliga spelarna att bygga det här laget kring. Men jag har svårt att släppa tanken på att ha henne på mittfältet. Hon är ju den spelare man helst vill ha i straffområdet när inläggen slås in.

Nilla Fischer och Charlotte Rohlin.

Nilla Fischer och Charlotte Rohlin.

Vi får nog dock räkna med att Fischer blir kvar i mittförsvaret. Och att den stora frågan är vem som skall placeras bredvid henne. Frågan är om inte Charlotte Rohlin:s dagar i landslaget är räknade. Hon är väldigt långt ifrån den nivå hon höll under VM 2011. Känslan är att hon under sin långa skadefrånvaro både har tappat i snabbhet och i passningsskicklighet. Kanske kan hon jobba sig tillbaka. Kanske inte.

Jag tippar dock att Emma Berglund tar platsen bredvid Fischer när hon kommer tillbaka efter sitt långa skadeuppehåll. Berglund är både snabb och bolltrygg, och dessutom åtta år yngre än Rohlin.

På mittfältet tycker jag att Caroline Seger bör vara självklar i rollen som den defensiva innermittfältaren i 4-1-3-2-systemet. Seger är vår mest bolltrygga spelare, och hon är även passningsskicklig. Hon borde således vara som gjord för rollen. Jag kan kanske tycka att hon spelar med för små marginaler ibland för den här rollen. Men det bör gå att slipa bort.

Caroline Seger

Caroline Seger

Jag vill minnas att Lilie Persson sa i samband med Polenmatchen att hon inte ville att Seger skulle bli en ny Tobias Linderoth. Jag undrade spontant: varför inte?

Linderoth var ryggraden i ett väldigt starkt svenskt herrlandslag. Det är en spelartyp som Erik Hamrén riktigt skriker efter.
Och som sagt, Seger borde kunna bli en bra Linderoth. Det är just i den defensiva rollen hon bör spela. Jag anser nämligen att hon är en för dålig poängspelare för den mer offensiva rollen. Seger tänker nämligen nästan aldrig två moment framåt, och har inte blick nog att öppna ett motståndarförsvar.

I den offensiva rollen är Marie Hammarström just nu det bästa alternativet. Hon ser ganska ofta lite trög och sävlig ut i spelstilen. Men hon är en poängspelare. Hon slår betydligt fler genomskärare än Seger. Och Hammarström är ofta väldigt bra när hon får läget. Mot Polen var hennes avslut på uppstuds i första halvlek verkligen högklassigt. Synd bara att en polsk försvarare stod precis i bollbanan, och lyckades nicka undan projektilen.

Therese Sjögran

Therese Sjögran

På kanterna söker alltså Sundhage troligen en bollhållare och en snabb djupledslöpare. Bollhållaren lär vara Therese Sjögran ett tag till. Jag var frågande till att hon kom med i EM-truppen. Men det var bara att applådera uttagningen. För med facit på hand borde Sjögran ha fått än mer speltid än hon fick. Och från EM och framåt har hon varit lysande på sin kant. Visst är hon ålderstigen. Men jag tror absolut att Sjögran kan hålla i två år till. Och jag tycker att det är självklart att hon skall spela så länge ingen petar henne.

För tillfället finns det inte så många klockrena alternativ i den här rollen. På sikt är nämnda Elin Rubensson kanske ett. Ett annat intressant alternativ är Louise Fors. Med henne hade vi fått in ytterligare ett riktigt vasst vapen vid fasta situationer. Kanske kan även Johanna Almgren komma tillbaka igen efter sin knäskada. Fast vågar man ens hoppas på det?

På den andra kanten skall vi alltså ha en riktigt snabb spelare. Här är det klar fördel Josefine Öqvist. Hon gjorde ett utmärkt EM – och blev ju något överraskande till och med uttagen i Allstarlaget.

Alternativen här är för tillfället Sofia Jakobsson, Emmelie Konradsson, Olivia Schough och kanske även Antonia Göransson. Schough har varit en positiv överraskning sedan hon fick Sundhages förtroende. Jag tycker att Falkenbergstjejen snart borde få en rejäl chans i startelvan.
Däremot är jag frågande till Jakobsson och Konradsson. När det gäller Umeåspelaren är jag tveksam till hennes arbetskapacitet. När det gäller Jakobsson är det speluppfattning och bollbehandling som väcker frågor.

För två år sedan var jag övertygad om att det bara var en tidsfråga innan Jakobsson skulle vara en given landslagsforward. Sedan dess har jag bara blivit mer och mer frågande. Och insatsen mot Polen var rent usel. Jakobsson har snabbheten. Men hon slog knappt en passning till rätt adress. Och mot en snabb back blev hon ett lätt offer. För Jakobsson slår oftast bara bollen rakt fram och försöker springa ifrån sin motståndare.

Jag vet att Jakobsson har haft 1,5 struliga år bakom sig. Om hon bygger upp självförtroendet igen, och jobbar stenhårt med sitt passningsspel, så kanske hon kan komma tillbaka till hög landslagsklass igen. I nuläget tycker jag däremot att vi har yngre, mer intressanta spelare som borde gå före.

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Jakobsson och Schough är ju även tänkbara som forwards. Där är ju dock Kosovare Asllani och Lotta Schelin just nu Sundhages givna förstaval. Överhuvud taget har Sundhages anfallsspel i stort byggt på snabbhet. Något som är oerhört vasst när man leder, och får utrymme till kontringar. Men snabbhet är sällan effektivt mot samlade försvar.

Mitt inlägg med statistik över att våra forwards sällan avgör tävlingslandskamper väckte som väntat känslor hos er läsare. Siffrorna hör ihop med avsaknaden av en powerforward. För med nickstarka spelare i straffområdet är det betydligt lättare att slå hål på samlade försvar.
Exempelvis var det inte våra forwards som bröt dödläget någon gång under EM. I stället fick vi hål på motståndarna genom två fasta situationer, ett distansskott och ett självmål.

På forwardssidan har alltså förbundskapten Sundhage en del att fundera över. Det räcker ju inte med snabbhet för att slå hål på välorganiserade motståndare. Det krävs smarta löpningar för laget, löpningar som flyttar motståndarnas backar både i sid- och djupled. Mot Polen noterade jag att våra forwards – Schelin och Öqvist – jobbade väldigt dåligt mot det låga, polska försvaret.

De sprang för lite i sidled, och blev ofta stillastående, vilket gjorde att de var lättmarkerade. Följden blev att våra forwards ofta var steget efter sina backar.

Jag minns att den gamle skyttekungen Gary Lineker en gång i tiden fick frågan om hemligheten bakom varför han så ofta gjorde enkla mål i straffområdet.

”När jag ser att ett inlägg är på gång ser jag till att sätta hög fart in på en tom yta. Om bollen kommer dit säger ni experter att jag bara gör enkla mål. Om bollen inte kommer säger ni att jag alltid är på fel ställe…”

Att vara på rätt ställe handlar alltså både om känsla och om tur. Man måste chansa lite. Ligger man däremot ett steg bakom sin back gör man inga mål. Det gjorde exempelvis Lotta Schelin väldigt många gånger mot Polen. Hon såg ofta lite vilsen och tvekande ut. Med mer bestämdhet i straffområdet, och fler v-löpningar hade vår skyttedrottning gjort ännu fler mål.

I ämnet noterade jag hur norska stjärnskottet Ada Hegerberg gjorde som Lineker under EM. Hegerberg såg till att vara först in på en yta. Hon gjorde inga mål på det i EM, men räkna med att norskan kommer att göra många ”enkla” mål framöver…

Lotta Schelin gör ofta bra löpningar mot första stolpen i anfallens förstaskede, vilka har lett till mängder av mål. Men kommer inte bollen i skede ett känns hon vilsen. Mot Polen överglänstes Schelin av Öqvist, som faktiskt sprang både mer och bättre. Men det är Schelin som är vårt affischnamn, och vår bästa målskytt. Jag tycker att hon är given i startelvan. Men hon har snabbheten och tekniken för att kunna göra ännu fler mål. Förbundskapten Sundhage har sagt att Schelin borde titta på hur Olivia Schough löper. Förhoppningsvis kan Sundhage lära Schelin att springa smartare. Då blir Lyonstjärnan ännu bättre.

Mot Polen var alltså inte Asllani med. Hon är vår mest bolltrygga och smarta forward, och borde passa mot den typ av handbollsförsvar som Polen ställde upp. Och som garanterat även Bosnien och Färöarna kommer att använda sig av. Asllani har tveklöst gjort sig förtjänt av platsen bredvid Schelin. Fast jag vill se fler mål från PSG-proffset. Framför allt fler poänggivande mål. För sådana gör hon väldigt, väldigt sällan i gulblått.

Lina Hurtig

Lina Hurtig

Bakom Schelin/Asllani finns alltså nämnda Öqvist, Jakobsson och Schough. Dessutom gav Sundhage lite speltid till Jenny Hjohlman i Polenmatchen. Hon är duktig, men jag ser henne inte som en landslagsspelare. Hjohlman har gjort fem spelmål i damallsvenskan. Jag har tjatat om Hjohlmans anfallspartner Lina Hurtig, och fortsätter göra det. 18-åringen har gjort dubbelt så många spelmål i damallsvenskan som Hjohlman. Hurtig är smart a la Asllani, men mer nickstark. Förhoppningsvis finns hon med i morgondagens A-landslagstrupp.

Kanske kan även Marija Banusic få en ny chans. Kristianstadstalangen var uttagen till Polensamlingen, men fick lämna återbud på grund av skada. Nu spelade hon 45 minuter mot Jitex senast, och det är ju drygt två veckor till nästa samling.

Tankar kring Nilssons avhopp

Publicerad den av
Svara

Ungefär en timme har gått sedan nyheten om att Torbjörn Nilsson lämnar Göteborg FC slog ner som en bomb.

För på något sätt kändes det som egentligen borde ha varit rätt självklart ändå som en bomb. Att en tränare som misslyckats med att utveckla en välmeriterad spelartrupp avgår är ju egentligen ganska naturligt.

För tänk hur det hade låtit om pålitliga topplag i herrarnas allsvenska, som AIK, Malmö, Elfsborg, Helsingborg eller IFK Göteborg hade gjort en liknande höst som GFC.
En höst där laget förlorat fyra raka matcher. Och där man dessutom gått mållöst i fem raka.

Faktum är att GFC:s svaga höst nästan gått spårlöst förbi här i Västsverige. Laget har radat upp fiaskoartade resultat utan att någon verkligen satt fingret på hur dåliga resultaten varit, eller krävt Nilssons huvud på ett fat.

Orsaken till det är förstås att det är obefintligt engagemang kring klubben från supportrar, samt att mediabevakningen är sporadisk när laget inte är inblandat i någon guldstrid.

Personligen vaknade jag inte till på GFC:s extremt usla form förrän i går, då Tv4sports kommentator Daniel Kristiansson utnämnde Göteborgslaget till Sveriges sämsta för tillfället. Antar förresten att han egentligen menade damallsvenskans sämsta lag…

Efter Kristianssons sågning granskade jag GFC:s höst lite närmare. Och det är ingen vacker läsning.

Minns att laget efter 13 omgångar bara var fyra poäng bakom toppduon Malmö och Tyresö. Inför hemmamötet med Malmö den 18 augusti kunde man faktiskt med rätta räkna GFC som en utmanare om SM-guldet.

De två första höstomgångarna hade i och för sig inneburit 1–0-segrar mot Piteå och Mallbacken. Segrar som varit långt ifrån imponerande, och som mest väckt frågor om hur bra Göteborg egentligen var utan dåvarande skytteligatvåan Jodie Taylor. I samband med den där Malmömatchen kom svaret.

LdB FC vann med 5–0 på Valhalla, och sedan dess har GFC bara tagit fyra poäng på sex omgångar. I de senaste sju omgångarna har man bara gjort mål i en match – och det var i 4–1-segern hemma mot Örebro.

Lägger man på de båda 1–0-segrarna i början av augusti har GFC gjort sex mål på sina nio matcher efter EM-uppehållet. Bara Sunnanå har gjort färre under aktuell period.

Med tanke på vilken tunn trupp laget har, och att man dessutom har långtidsskador på nyckelspelare som Anita Asante och Johanna Almgren förstår jag att Torbjörn Nilsson känner att han kommit till vägs ände. Och frågan är vilket material efterträdaren får till sitt förfogande. Känslan nu är att det finns en risk att GFC kommer att få bygga nästan helt nytt i vinter.

Torbjörn Nilsson lämnar Göteborg FC

Publicerad den av
Svara
Torbjörn Nilsson

Torbjörn Nilsson

Alldeles nyss kom Göteborgs-Posten med nyheten att Torbjörn Nilsson slutar i Göteborg FC efter den här säsongen.

Han bryter därmed det kontrakt som även löper över nästa säsong.

I länkad artikel säger han att:

”Vi har utvecklats mycket sedan jag kom hit men i år tog vi ett steg tillbaka.”

Det är svårt att säga emot. GFC:s lagbygge har havererat i höst, och det är nog klokt att man låter någon ny försöka starta ett nybygge.

Spontant tycker jag trots den senaste tidens misslyckande att Nilsson ändå är värd genomgående applåder för sin insats i Göteborg – och i svensk damfotboll. Även om Bosse Falk och Martin Pringle låg före i tiden skulle jag nog säga att Nilsson var den förste riktigt etablerade ”herrtränaren” som tog klivet över till damfotbollen. Ett kliv som definitivt ledde till ökad status för damallsvenskan.

Och Nilsson har ju som bekant sedan fått ett par meriterade efterföljare, bland annat i form av Stefan Rehn och Tony Gustavsson.

Guld till Malmö, botten i Göteborg

Publicerad den av
2

Damallsvenskan 2013 är avgjord. I varje fall i praktiken.

För utöver Sunnanås nedflyttning är inget av det här är 100-procentigt klart. Men allt talar för att Malmö tar guld, och får med sig Tyresö ut i nästa års Champions League. Linköping blir trea, och Göteborg lägger beslag på den fjärde och sista medaljen. De båda nykomlingarna Mallbacken och Sunnanå åker ur, och får börja om i elitettan.

Även om helgens resultat innebär att Malmö kan boka festlokal och även leta artister som kan sköta underhållningen, så väntar jag med att skicka någon grattishälsning. För det finns ju fortfarande en teoretisk chans att skånskorna skall slarva bort det här. Fast känslan är att Tyresö kan tappa poäng i Linköping i sista omgången, vilket i så fall innebär att Malmö redan har tagit tillräckligt många poäng för att vinna serien.

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Det var Marta:s och Tyresös vår. Det har utan tvekan varit Ramona Bachmann:s och Malmös höst.

Bachmann och Malmö var heta även förra hösten. Då stod laget på 13 raka segrar inför de två sista omgångarna. Och man ledde med fem poängs marginal – när man drabbades av guldfrossa. Bachmann gjorde bort sig mot Umeå, och Anja Mittag missade straff hemma mot Tyresö.

Nu står Malmö på nio raka segrar, och man leder med sex poängs marginal. I dag missade Mittag straff, och i nästa omgång väntar Umeå…

Fast nej, någon sådan extrem frossa att Malmö missar SM-guldet även i år lär vi inte få uppleva.

Det finns förstås många faktorer bakom Malmös guld. Bachmann är nämnd. Viktigare ändå är målvaktssidan. Det jag har sett vinner Thora Helgadottir på knockout mot Tyresös båda målvakter. Carola Söberg gav bort båda seriefinalerna, och Ashlyn Harris har inte alls motsvarat högt ställda förväntningar.

Thora Helgadottir

Thora Helgadottir

Sedan har Malmö fler matchvinnare. Jag har flera gånger under året ifrågasatt Manon Melis. Jag tycker fortfarande inte att holländskan har gjort någon bra säsong. Fast nu när det drar ihop sig har hon klivit fram – vilket förstås är värt stor respekt.
Hon gjorde segermålet senast mot Kristianstad. Och hon satte viktiga 1–0 i dag mot Örebro. Dessutom spelade Melis läckert fram till Bachmann vid det vackra 3–0-målet.

Höjdpunkter från 4–2-segern ser du för övrigt här:

Innan jag lämnar guldstriden vill jag återigen påminna om att varken Marta eller Bachmann fanns med när förbundskaptener, Champions Leaguetränare och journalister röstade fram Europas tio bästa spelare.

Det är ofattbart för mig. Jag ser duon som vår högsta series två klart bästa spelare.

Från toppen till botten. Där blev det i dag i praktiken klart att Mallbacken ur. För efter 1–1 hemma mot Sunnanå kan bara ett mirakel rädda värmländskorna. Ett mirakel som innefattar att Skelleftelaget besegrar Jitex, samt att Mallbacken själva slår Malmö. Det känns förstås inte så sannolikt.

Utöver det egna poängtappet så var det Annica Sjölund som sparkade ut Mallbacken ur damallsvenskan. Åländskan frälste Jitex hemma mot Kristianstad.
Samtidigt höll comebackande Minna Meriluoto nollan. Jag har bara sett den officiella statistiken. Men går man på den var det en konstig match. För det var 7–2 i avslut mot mål till Jitex. Men 0–3 i ramträffar. Den sista hade Mia Carlsson på övertid. Det här var helt enkelt Jitex dag.

Renée Slegers

Renée Slegers

Ett sent segermål från Renee Slegers fixade Linköpings 2–1-seger mot Vittsjö. Det innebär att östgötskorna som sämst blir trea i serien.

Höstens stora besvikelse är utan tvekan Göteborg FC. Laget har inte gjort mål på fem omgångar, och det är lätt att sätta en krisstämpel på Torbjörn Nilsson:s lag. GFC är enda lag i serien som är helt utan poäng i de fyra senaste omgångarna. Att avsaknaden av Jodie Taylor skulle bli kostsam förstod jag direkt när jag såg GFC efter EM-uppehållet. Men att det skulle vara så här illa gick inte att förstå.

I dag föll GFC borta mot Umeå med 3–0. Lina Hurtig gjorde det andra målet. Därmed blev hon första svenska spelare att nå tvåsiffrigt i skytteligan i år. Kanske blir Hurtig inte bara den första, utan även den enda svenska tiomålsskytten i årets damallsvenska. Det svaret får vi vänta i två veckor på.

Trots Göteborgs genomusla form tror jag att laget blir fyra. Jag tror att det räcker med tre poäng till för att ta medalj, och laget avslutar ju hemma mot Sunnanå. Den matchen kan väl inte ens GFC misslyckas med att vinna?

Little, Lincoln, Tyresö, Malmö, Horan och Miedema

Publicerad den av
Svara

I kväll avslutades säsongen i England med finalen i WSL Continental cup. Arsenal besegrad Lincoln med 2–0 och tog därmed sin tredje raka titel i cupen.

Jag såg delar av finalen på en hackig stream. Det var på många sätt Arsenal mot Lincolns backlinje, anförd av de båda landslagsmittbackarna Casey Stoney och Sophie Bradley.
Den sista kvarten visade Kim Little varför skotskan är hotet mot svensk gruppseger i VM-kvalet. Det var nämligen Little som fixade segern. Med en kvart kvar frispelade hon Ellen White till 1–0. Och en stund senare gjorde Little 2–0 helt på egen hand.

Det var Arsenals 40:e stora titel. Det var också Lincolns sista match, i varje fall som Lincoln Ladies. När WSL nästa år får två divisioner tas Lincolns lag över av klassiska Notts County – som ju är världens äldsta fotbollsklubb.

Den engelska säsongen är alltså helt över. I helgen kan damallsvenskan också i praktiken vara över, för på söndag klockan 20.45 kan det vara avgjort – både i toppen och i botten.

Tyresö skall i morgon upp till bevis borta mot formstarka Piteå. Serietvåan bara måste få med sig tre poäng hem för att guldstriden skall leva vidare. Lätt blir det inte, men jag tror att Tyresö trots allt kommer att vinna.Och då sätter man samtidigt press på Malmö, som i söndagskvällens tv-match tar emot svårspelade Kif Örebro. Malmö drabbades ju av guldfrossa i fjol. Och det här är Malmös sportsligt sett svåraste match i den damallsvenska slutspurten. Lägg till lite frossa, och det skulle mycket väl kunna sluta med ett kryss.

Bottenstriden har jag redan behandlat i ett inlägg tidigare i veckan. Den bör inte avgöras i helgen. Men med den nerv som kommer in i slutet av säsonger är inte alla givna segrar lika givna längre. Vi kan alltså inte på förhand räkna in tre poäng för Mallbacken mot Sunnanå.

I Tyskland var det full omgång i går. Se alla mål därifrån på den här länken. Från omgången visades ju Potsdam–Duisburg på svenska Eurosport. Jag såg bara matchen sporadiskt, men det jag såg och hörde så tyckte jag att kommentatorsparet Marcus Bühlund och Elin Ekblom Bak skötte sig bra.
Sportsligt sett tyckte jag att Potsdams defensiv kändes minst sagt darrig. Det var inget försvarsspel som vinner några titlar, och bottentippade Duisburg var inte långt ifrån att sno med sig en poäng. Potsdams spel lär definitivt inte ha skrämt Lyon inför lagens sannolika Champions Leaguemöte senare i höst.

Antonia Göransson fick ingen speltid för Potsdam. Däremot var Sofia Jakobsson med i Cloppenburgs startelva för första gången. Nykomlingen fick dock storstryk (4–0) mot Frankfurt.

Efter tre omgångar av Frauen-Bundesliga ligger nu de fyra favoritlagen i topp. Det gör de troligen även efter helgens omgång. Från den direktsänds en match på DFB-tv, nämligen morgondagens drabbning mellan Frankfurt och Leverkusen, med avspark 13.00.

I morgon spelas även en match i den franska ligan, intressanta svenskmötet Montpellier–PSG. Om det nu blir ett svenskmöte. Kosovare Asllani var ju inte i spelbart skick förra veckan. Frågan är om hon är det i morgon.
Matchen startar 16.05, och sänds på franska Eurosport. Här är en länk.

Asllani är för övrigt med mycket stor sannolikhet personen bakom dagens roligaste inlägg på twitter. Det lades upp av PSG:s amerikanska forwardstalang Lindsey Horan, och var faktiskt på svenska:

”Ser fram emot att åka till Sverige nästa vecka, folk kommer älska mitt efternamn.”

Go glimt i den tweeten. Eller hur?

Utöver de båda tv-matcherna spelas övriga matcher i både Tyskland och Frankrike på söndag. Topplagen har motstånd som talar för säkra segrar.

Slutligen en notering från BeNe League. I och med kvällens matcher har lagen nu spelat fem eller sex matcher. Ett lag är utan poängförlust, och det är lite oväntat Heerenveen. Än mer anmärkningsvärt är att lagets 17-åriga supertalang Vivianne Miedema (född den 15 juli 1996) leder skytteligan i utklassningsstil efter att hon gjort hela tolv mål på de inledande fem matcherna. Och det är inte så att hon gjort typ sju–åtta mål i en match, utan hon har fördelat dem så jämnt det bara går: 2–2–2–3–3 – vilket är extra imponerande.

Miedema fick nyligen debutera för Hollands A-landslag i tävlingssammanhang genom ett sex minuter långt inhopp mot Albanien i VM-kvalet. Hon lär nog snart ha spelat väldigt många fler minuter på landslagsnivå.

Hängmatch och förlängningar

Publicerad den av
Svara

Kristianstad vann programenligt i Skellefteå och säkrade därmed sitt damallsvenska kontrakt för 2014.

Siffrorna blev 4–1, och för Sunnanå är det nu bara tre matcher kvar att samla de poäng som gör att man slipper toppa den mindre smickrande tabell som jag presenterade i det här inlägget. Alltså tabellen över 2000-talets sämsta lag i damallsvenskan.

I dag gav Margret Lara Vidarsdottir KDFF ledningen redan i första minuten. Sett till statistiken hängde Sunnanå med bra spelmässigt. Men målmässigt var gästerna alltså bäst. Och Vidarsdottir gjorde ytterligare ett mål.

Margret Lara Vidarsdottir

Margret Lara Vidarsdottir

Islands skyttedrottning står högt på listan över spelare som KDFF vill förlänga med över nästa år. Det kan man läsa om i den här artikeln. Där framgår även att Tyresö har visat intresse för att värva Marija Banusic.

Det är förstås intressant. Frågan är om talangen skulle vinna på att göra en sådan flytt redan nu. Jag tror det kanske inte. Men mycket hänger ju förstås på vad Tyresö mönstrar för forwards nästa säsong.

Apropå Tyresö har de förlängt kontraktet med Veronica Boquete. Fast bara fram till nästa sommar. Det är lika lång tid som de säkrat upp Marta.
Risken finns alltså att de båda storstjärnorna försvinner mitt i nästa säsong. Dessutom är det frågetecken för hur länge klubbens alla amerikanskor blir kvar. Jag måste nog säga att jag tycker att det ser fortsatt ganska instabilt ut i Tyresö på spelarfronten.

Malmö har ju lyckats bättre sportsligt sett hittills i år. Och jag tycker absolut att de även haft betydligt större framgång i förlängningsrummen. De presenterade i dag att Ramona Bachmann stannar i klubben i ytterligare två år. Tidigare har Katrin Schmidt förlängt med ett år samt Lina Nilsson, Ali Riley och Amanda Ilestedt med två år, Anja Mittag med 2,5 och Sara Björk Gunnarsdottir med tre. Det borgar för god framtida kontinuitet.

* I Japan har storlaget Inac Kobe Leonessa förlorat en ligamatch. Det är något som är nästan lika sällsynt som att Lyon förlorar. Leonessas senaste ligaförlust dessförinnan kom den 11 oktober 2010 mot NTV Beleza.

Den här gången var det Okayama Yunogo Belle som stod för bedriften. Lagets storstjärna Aya Miyama gjorde båda målen när Leonessa besegrades med 2–1 inför 4145 åskådare i Kobe. Något klipp från matchen har jag inte hittat. Men segermålet kom på straff.

Avgörande dagar i bottenstriden

Publicerad den av
2

Den här veckan kan den damallsvenska nedflyttningsstriden avgöras. Som bekant är det i första hand mellan Jitex och Mallbacken som slaget står. Men inte heller Kristianstad kan känna sig helt säkert på nytt kontrakt. Inte förrän i morgon kväll i alla fall.

För i morgon spelar KDFF sin hängmatch, borta mot Sunnanå. Tre poäng där och kontraktet är helt säkrat. Faktum är att jag tror att Jitex gärna ser att Kristianstad vinner i morgon, även om skånskorna fortfarande utgör en tänkbar räddningsplanka för Mölndalsgänget. För på söndag väntar två riktigt intressanta matcher kring nedflyttningsstrecket, dels Jitex–KDFF, dels Mallbacken–Sunnanå.

Fast de spelas i omvänd ordning, vilket innebär att Jitex troligtvis har fallit ner under nedflyttningsstrecket när det är avspark på Åby IP. Det är ju nämligen högst sannolikt att hemmastarka Mallbacken vinner på Strandvallen mot Sunnanå.

Oavsett resultatet i nykomlingsmötet bör Jitex klara sig kvar i högsta serien. De har dels det på pappret lättare programmet. De har dessutom sina båda finska landslagsspelare Minna Merilouto och Annica Sjölund tillbaka i speldugligt skick. Sjölund gjorde comeback efter en stressfraktur mot Linköping. Då satt Meriluoto på bänken. Det känns högst troligt att hon spelar mot Kristianstad.

Spelschemat var det. Mallbacken avslutar så här:
* Sunnanå, hemma
* Piteå, borta
* Malmö, hemma

Och Jitex har kvar följande matcher:
* Kristianstad, hemma
* Sunnanå, borta
* Piteå, hemma

Faktum är att för tillfället känns nedflyttningsstriden mer spännande än guldkampen.

Jag såg att bloggkollega Anders Nilsson nyligen argumenterade för att minska vår högsta serie med två lag. Det ligger det en del i det han skriver. Det innebär inte att jag är för en minskning av antalet lag i damallsvenskan. För så länge vi lockar ett 70-tal landslagsspelare från övriga världen tycker jag att det funkar utmärkt med tolv lag.

Dels eftersom det innebär att fler svenska spelare får spela mot toppmotstånd varje vecka jämfört med hur det hade sett ut om vi hade minskat serien. Dels eftersom det ligger i sakens natur att nykomlingar underifrån har svårt under sin första säsong. Det skulle se likadant ut om vi bara hade tio lag.

Enda chansen att slippa den problematiken är att stänga damallsvenskan, antingen helt, eller göra som ishockeyn gör – låta jumbolagen kvala mot seriesegrarna underifrån. Fast det är inget jag på något sätt förespråkar. Kalla mig traditionalist, men jag är helt emot att stänga serier. Jag tycker att seriesegrare skall gå upp en division, och att de två lag som kommer sist och näst sist skall åka ur.

Och jag tycker inte heller att damallsvenskan 2013 har två lag som är för dåliga. Jag tycker bara att ett lag håller för svag klass. Vilket behöver man inte många sekunders tabellstudier för att inse.

Men Mallbacken är inget dåligt lag. Sportsligt har man visat betydligt bättre kvalitet än vad de allra flesta trodde inför seriestart. De har vuxit in i serien. Och på många sätt är man ett föredöme inom svensk damfotboll. Vi snackar om en lite förening som drivs av ett enormt engagemang. En förening som tar hand om distriktets talanger och gör dem till elitspelare.

Personligen hade jag på ett sätt gärna sett att det funnits plats i damallsvenskan 2014 för både Jitex och Mallbacken. Fast för att det skall kunna ske hade vi ju behövt stänga serien. Och…

Fors guldskytt i England

Publicerad den av
3

Malmö kopplade ett ännu starkare grepp om SM-guldet, och det gjordes en mängd svenskmål runt om i Europa.

Det viktigaste gjordes av helgens svensk – Louise Fors. När hennes Liverpool fick straff i slutet av den första halvleken av den direkt avgörande guldfinalen i WSL så fick svenskan förtroendet. Hon gjorde inget misstag, och blev matchvinnare när klassiska Liverpool FC Ladies tog sitt första ligaguld någonsin.

Till slut vann Liverpool med 2–0 efter att även isländska Katrin Omarsdottir blivit målskytt. Se de båda målen här:

Det är således anledning att skicka en stor gratulation i riktning Liverpool. Och visst känns det som att det är läge för Pia Sundhage att kolla in Fors lite extra? Liverpoolmittfältaren är ju en bolltrygg spelare, och dessutom ett högklassigt vapen vid fasta situationer.

I den franska seriefinalen spelade Lotta Schelin en av huvudrollerna. Svenskan gjorde Lyons 2–0-mål i 3–0-segern. Och när Louisa Necib gav Lyon ledningen var det på retur från ett skott avlossat av Schelin. Ett mål och ett assist är ju förstås ett lysande facit för Schelin. Höjdpunkter från matchen går att se på den här länken.

I den franska ligan blev dessutom Josefine Öqvist tvåmålsskytt när Montpellier vann med 7–0 borta mot Soyaux.

Så till damallsvenskan. Malmö vann med 1–0 borta mot Kristianstad, och är nu väldigt nära det tredje SM-guldet på fyra år. Formstarka Manon Melis följde upp sitt hattrick från VM-kvalet med att göra matchens enda mål. Se det på det här klippet, där det för övrigt är total förvirring om vilka som intervjuas:

Thora Helgadottir:s nolla höll även över gårdagens match. Men på klippet ovan noteras att den var i rejäl fara under den första halvleken. Samt att Malmö kanske trots allt lider av lite guldfrossa även den här hösten.

Melis tre mål för Hollands Oranjevrouwen från VM-kvalmötet borta i Albanien hade jag inte hittat någon länk på tidigare. Inte förrän nu:

Utöver Melis gjorde även Renee Slegers mål i Albanien. Hon gjorde även ett i går när Linköping slog Jitex med 4–0. Även Tyresö hade målkalas mot ett bottenlag, 5–0 hemma på Mallbacken. Det innebär att läget i bottenstriden är i princip oförändrat – det är bara en match mindre för värmländskorna att kravla sig över strecket.

Lördagens Vittsjöseger i Göteborg gör att LFC nu närmast säkrat tredjeplatsen. Göteborg och Örebro gör upp om den fjärde och sista medaljen.

I Tyskland var det cuphelg. En rejäl skräll blev det när Essen slog ut Potsdam med 3–2 efter att fjolårets Potsdamspelare Sara Doorsoun-Khajeh gjort segermålet. Resultatet var extra anmärkningsvärt då Potsdam ledde med 2–0 efter mål av Genoveva Anonma och Ada Hegerberg.
Jag trodde inför säsongen att Potsdam skulle ha Anna Sarholz i målet. Men Ann-Katrin Berger har fått förtroendet hittills på säsongen. I dag ångrar nog Potsdamtränare Bernd Schröder den uttagningen, för Berger stod för två grova tavlor i Essen – dels vid 2–2, dels vid segermålet. Se själv på det här klippet. Antonia Göransson började för övrigt på bänken, men byttes in på slutet.

För Cloppenburg blev Sofia Jakobsson målskytt. Se hennes och en mängd andra mål från helgens tyska cupmatcher på det här klippet.

Inga roliga siffror för Schelin

Publicerad den av
20

Caroline Seger avgjorde alltså gårdagens VM-kvalkamp för Sverige. Det var hennes första tävlingsmål för Sverige på över tre år.

Segers senaste tävlingsmål kom den 21 augusti 2010, och var också i dubbel bemärkelse ett Segermål. Då vann vi nämligen i det förra VM-kvalet mot Tjeckien med 1–0.

Seger gör alltså sällan mål. Men de senaste hon har gjort i tävlingsmatcher har varit betydelsefulla. Det visar sig vara tvärtemot hur det ser ut för vår andra lagkapten, Lotta Schelin.

Jag har ju ofta förr skrivit att jag vill se Lyonstjärnan göra fler matchvinnande mål. Men jag hade faktiskt inte trott att hennes siffror var så dåliga som de är. För när jag efter gårdagens seger satte mig och kollade upp vilka spelare som har gjort landslagets viktiga mål de senaste åren var det Schelins statistik som förvånade.

Pia Sundhage och Lilie Persson

Pia Sundhage och Lilie Persson

Det visade sig att vår forwardsstjärna nästan aldrig är matchvinnare i landslaget. Jag tycker att de uppgifterna jag fått fram är riktigt intressanta – och väl värda för Pia Sundhage och Lilie Persson att ta en funderare över.

Eftersom vi inte behövde kvala till EM handlar det om målen från VM 2011, OS 2012 och från EM i år. Totalt ser den svenska poängligan i tävlingsmatcher 2011–13 ut så här, inklusive gårdagens match:

Lotta Schelin                  14 –  10+4
Marie Hammarström         7 –    3+4
Nilla Fischer                     6 –    6+0
Lisa Dahlkvist                  5 –     4+1
Kosovare Asllani               5 –    1+4
Therese Sjögran               5 –    1+4
Sara Thunebro                 4 –    0+4
Josefine Öqvist                2 –    2+0
Sofia Jakobsson               2 –    1+1
Caroline Seger                  2 –    1+1
Jessica Landström           1 –    1+0
Lina Nilsson                     1 –    0+1
Sara Larsson                   1 –    0+1

Så långt allt gott för Schelin. Tio mål är förstås bra i sig.

Fast personligen tycker jag alltså att den viktigaste poängligan är den över vilka som gör de poänggivande insatserna. För att ni skall förstå hur jag räknar redovisar jag alla poänggivande insatser här:

VM 2011
Colombia, 1–0
2: Jessica Landström, 1: Hedvig Lindahl
Nordkorea, 1–0
2: Lisa Dahlkvist, 1: Lindahl (totalt 2)
USA, 2–1
2: Nilla Fischer, 1: Dahlkvist (3)
Australien, 3–1
2: Dahlkvist (5), 1: Therese Sjögran
Frankrike, 2–1
2: Marie Hammarström, 1: Lotta Schelin

OS 2012
Sydafrika, 4–1
2: Dahlkvist (7), 1: Fischer (3)
Japan, 0–0
1: Lindahl (3)
Kanada, 2–2
1: Sofia Jakobsson

EM 2013
Danmark, 1–1
1: Fischer (4)
Finland, 5–0
2: Fischer (6), 1: Kristin Hammarström
Italien, 3–1
2: Schelin (3), 1: Självmål
Island, 4–0
2: Marie Hammarström (4), 1: Kristin Hammarström (2)

Lisa Dahlkvist

Lisa Dahlkvist

Totalt ger det följande lista över fixade poäng från de tre mästerskapen:
7) Lisa Dahlkvist
6) Nilla Fischer
4) Marie Hammarström
3) Hedvig Lindahl och Lotta Schelin
2) Jessica Landström och Kristin Hammarström
1) Therese Sjögran, Sofia Jakobsson och självmål.
* Räknar man in gårdagens match skall Caroline Seger in på två poäng och Kristin Hammarström upp på tre.

Det innebär att Lotta Schelins totalt tio mål under treårsperioden bara lett till tre svenska poäng. Hennes mål är således bara värda 0,3 poäng i snitt.
Motsatsen i det här fallet är Lisa Dahlkvist, som gjort fyra mål – alla av avgörande betydelse. Tyresömittfältaren har ordnat sju svenska poäng, vilket gör att hennes mål i snitt givit 1,75 poäng.

Det finns ju brister i aktuellt sätt att räkna, bland annat kan ju 2–0-mål ibland ge två poäng, ibland noll.
Därför kollade jag också hur många gånger olika spelare har givit Sverige ledningen, eller kvitterat, under aktuell period. Det visades sig dock inte gynna Lotta Schelin.
Som en parentes noterade jag att Sverige bara gjort ett kvitteringsmål under perioden, men desto fler ledningsmål. Total fick jag följande utfall:

4: Nilla Fischer (tre ledningsmål och en kvittering)
3: Marie Hammarström
2: Lisa Dahlkvist
1: Jessica Landström, Therese Sjögran, Josefine Öqvist, Lotta Schelin och Caroline Seger. Plus ett självmål.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

Schelin har alltså bara gjort ett lednings- eller kvitteringsmål på tre år. Utan hon har gjort nio av sina mål när vi redan varit i ledning. Noterbart också att hennes nuvarande forwardskollega Kosovare Asllani inte alls finns med i statistiken över viktiga mål. Det här är verkligen inga bra siffror för ett forwardspar i ett av världens högst rankade landslag. Eller hur?

Det finns anledning för mig att återkomma till de här siffrorna längre fram. Men en spontan tanke är ju att Pia Sundhage borde se till att trion Fischer, Dahlkvist och Hammarström finns i närheten av motståndarnas mål när matcher avgörs, eller när Sverige jagar mål i slutet av matcher.

Sundhage spelar säkert mot Polen

Publicerad den av
Svara

I morgon går Sverige alltså in i VM-kvalet i Malmö, mot Polen. Avspark är 17.30 och matchen visas på Tv4sport.

Vad jag förstått från dagens träning och presskonferens – som du kan se i sin helhet här – så blir det 4-4-2 och följande spelare från start:
Kristin Hammarström – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Marie Hammarström, Therese Sjögran – Lotta Schelin och Josefine Öqvist.

Therese Sjögran och Caroline Seger

Therese Sjögran och Caroline Seger

Under samlingen har man också jobbat lite med ett alternativt spelsystem, i form av 4-1-3-2. Där har Caroline Seger använts både i rollen som mittfältslibero och i den centrala, offensiva rollen. Det berättade man om på presskonferensen, och det berättar Seger om i det här inslaget.
Jag tycker att det låter spännande. För visst pratade Seger på presskonferensen om att hon fortfarande ser sig som en potentiell poängspelare. Men är man 28 år och har gjort noll mål och ett assist på de tre senaste mästerskapen så kanske man skall sluta drömma. Det är bättre Seger får en utpräglad, defensiv roll, och släpper poängfixandet till de som är bättre på det. Och jag tror att Seger kan bli utmärkt som mittfältslibero framöver.

Men det är ett ämne att återkomma till. För när kvalet startar väljer Pia Sundhage att spela med det gamla, invanda systemet. Det tycker jag är klokt. Det finns gott om tid att jobba in förändringar innan VM-slutspelet, exempelvis i två stycken Algarve cup. Och det vore bara dumdristigt att experimentera mot Polen. För i morgon är tre poäng högsta prioritet.

På testfronten har jag förstått att man även prövat Antonia Göransson lite som vänsterback under samlingen. Kanske att hon får testa den positionen under några minuter i morgon, om resultatet i matchen går med oss.

Normalt skall Sverige vinna hemma mot Polen med minst två–tre måls marginal. Men skulle vi bara vinna med ett är det också ok – för som sagt, viktigast är tre poäng.

Det blir alltså som väntat Josefine Öqvist som ersätter Kosovare Asllani bredvid Lotta Schelin. Öqvist gjorde som jag tidigare berättat två mål för sitt Montpellier förra helgen. De båda finns med i det här målsvepet från de franska ligan:

* Apropå Frankrike så lyckades jag inte hitta någon stream till deras möte med Tjeckien i kväll. Jag har alltså ingen aning om hur det såg ut spelmässigt. Däremot vet jag att fransyskorna vann med 2–0 (1–0) efter mål av Wendie Renard och Louisa Necib.

Jag vet också att nye franske förbundskaptenen Philippe Bergeroo startade med Amandine Henry på centralt mittfält. Det var en nyordning i min smak. Däremot var det överraskande att Sabrina Delannoy petade Laura Georges i mittförsvaret. Här är hela den franska startelvan:
Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Delannoy, Renard, Jessica Houara – Henry, Camille Abily – Elodie Thomis, Necib, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.

* Utöver Sverige–Polen spelas ytterligare sex VM-kvalkamper i morgon. Den klart mest intressanta är förstås den potentiella gruppfinalen Tyskland–Ryssland i grupp 1. Där blir det extra intressant att se hur mycket publik som kommer för att hylla Europamästarinnorna.

* Apropå publik har Pia Sundhage framfört åsikten att drygt 5000 sålda biljetter till morgondagens match i Malmö inte är någon bra siffra. Jag håller med, och tycker att det är bra att Sundhage sätter press på sin arbetsgivare, Svenska Fotbollförbundet.

I länkad artikel säger Sundhage att:

”Jag är bara förbunds­kapten så jag förväntar mig att marknad och kommunikation gör sitt. Det har ­experter som håller på med, det kan inte jag…”

De experterna har knappast imponerat förr om åren. Jag vill avvakta den slutliga siffran på morgondagens match innan jag betygsätter deras arbete nu. Men…

Malmö–Tyresö 95–5

Publicerad den av
2

Tyresö tappade två poäng i Umeå – då är Malmö snubblande nära att återta guldet.

Jag kom hem från träning precis efter att Umeå hade gjort 2–1. Det jag fick se var ett vilt kämpande Umeå, och ett jagande Tyresö. Jag förvånades över att Tony Gustavsson bytte ut Lisa Dahlkvist på slutet. För ”Dala” är ju en vinnare – en spelare man kan lyfta in bollar mot och som tycker om att kötta i straffområdet.

Nu skulle ju förstås Marta ha haft straff i tredje övertidsminuten. Men ibland får man domsluten med sig. Ibland inte.

Vill Tyresö har synpunkter på det där kan de ju alltid slå en signal till Mallbacken. Ja, de bör nog ringa Mallbacken ändå. För värmländskorna är ett av de fyra lag som kan hjälpa TFF i guldstriden.

För nu måste Tyresö själva ta maximala tolv poäng. Det är en absolut förutsättning för att ha minsta chans att försvara sitt guld. Dessutom måste ju Malmö tappa poäng i två matcher av sina återstående fyra. Malmö har följande program:

* Kristianstad (b)
* Kif Örebro (h)
* Umeå IK (h)
* Mallbacken (b)

Det är klart att Malmö kommer att få kämpa för sina poäng. Men laget har nu sju raka segrar, och i sex av de där matcherna har man hållit nollan. Thora Helgadottir är nu uppe i fem raka nollor.

Malmö har alltså varit väldigt stabilt under hösten. Och inget talar väl för att de skall tappa i två av de där fyra matcherna? Guldet är förstås inte klart. Men jag bedömer det som 95 procents chans att det hamnar i Skåne för tredje året av fyra.

Mer om dagens match när jag sett hela. Jag kan tänka mig att jag får anledning att skriva några positiva rader om Lina Hurtig…

Mallbacken, marginaler, Marta, Klinga, Öqvist och Magnusdottir

Publicerad den av
1

Mallbacken hade marginalerna mot sig i förra veckan. I dag var det dags igen. Senast handlade det om straffar. I dag om speltid.

Nu har jag ingen aning om huruvida tilläggsminuterna i Piteå och Mallbacken var berättigade eller inte. Däremot vet jag att just speltiden är fotbollens flummigaste regel – tillsammans med hands. För hur lång matchen skall vara avgörs helt och hållet av domaren, och ingen annan kan veta hur mycket tillägg det blir, eller när slutsignalen kommer att ljuda.

Hursomhelst förändrades läget i den damallsvenska bottenstriden rätt rejält på övertid i dagens matcher. Först gjorde Josefin Johansson 3–2 till Piteå mot Kristianstad i minut 92. Det var Johanssons tredje mål i matchen, och innebar att Piteå nu har 21 poäng, och sannolikt har säkrat sitt damallsvenska kontrakt.

Blakely Mattern

Blakely Mattern

En timme senare tappade Mallbacken sin seger mot Kif Örebro i minut 94. Amerikanska Blakely Mattern hade givit värmländskorna ledning i den första halvleken. Det såg alltså ut att bli tre nödvändiga poäng i nedflyttningsstriden. Men Sarah Michael förstörde dagen för Mallbacken på övertid.

Där försvann två vansinnigt viktiga poäng. Ja, mycket talar för att Mallbackens plats i damallsvenskan 2014 också försvann på övertid i dag. För i Skåne vann Vittsjö med klara 5–0 mot Sunnanå. Där gjorde skotska Jane Ross tre mål. De tre poängen gör att Vittsjö precis som grannen Kristianstad står på 20 poäng, och är mycket nära säkrat kontrakt.

Jane Ross

Jane Ross

För efter dagens matcher står nedflyttningsstriden mellan Jitex och Mallbacken. Och där är det klar fördel Mölndalslaget. Jitex har nämligen tre poängs försprång, samt det klart lättaste programmet.

Man har hemmamatcher mot Kristianstad och Piteå samt bortamatch mot Sunnanå kvar. Och som jag ser det behöver man fyra poäng till för att hänga kvar.

Mallbacken har nämligen både Malmö och Tyresö kvar att möta. Där borde det inte bli någon poäng. Vinner man mot Sunnanå och Piteå kommer man upp på 20 poäng. Fler lär man inte ta. De tappade poängen i dag – och i Mölndal – kan alltså blir riktigt kostsamma.

Fast det är förstås inte bara otur som gör att Mallbacken ligger näst sist i serien. Borta mot Kristianstad förra helgen bjöd man på ett väldigt billigt 1–0-mål redan i matchupptakten. Det och KDFF:s övriga två mål från matchen går att se i den här matchannonsen:

I övrigt i dag tog Malmö de tre poäng som alla väntat sig att de skulle ta borta mot Jitex. Anja Mittag och Ramona Bachmann gjorde målen i 2–0-segern. Segern sätter förstås extra press på Tyresö inför morgondagens möte i Umeå. Den matchen sänds för övrigt på Tv4sport 19.20.
Där kommer Marta att göra comeback. I varje fall om man skall tro UIK:s hemsida.

Lisa Klinga

Lisa Klinga

Piteås Tyresölån Lisa Klinga skadades sig tydligen i matchen mot Kristianstad. Obekräftade uppgifter talar om ett benbrott. Hoppas de uppgifterna inte stämmer.

Tillagt i efterhand: Det verkar inte bättre än att Klinga verkligen har drabbats av ett benbrott. Läs mer här.
Tillagt i efterhand 2: …och här kom trots allt lugnande besked.

* I Tyskland gjorde Jena en favorit i repris – agerade skrällag i Frauen-Bundesliga. Förra veckan tog man poäng efter 1–1 i Potsdam. I dag spelade man 1–1 hemma mot regerande Champions Leaguemästarinnorna Wolfsburg.
Och för andra veckan i rad kom poängräddaren från Nya Zeeland. Mot Potsdam var det Ria Percival som gjorde målet. Mot Wolfsburg var det Amber Hearn som kvitterade i 88:e minuten. Wolfsburgs mål gjordes för övrigt av Nadine Kessler.

Nadine Kessler

Nadine Kessler

Nilla Fischer spelade hela matchen. Däremot fick Sofia Jakobsson återigen agera inhoppare för sin nya klubb, Cloppenburg. De spelade 0–0 mot Leverkusen.

* I Frankrike fick vi två tvåmålsskyttar i dag. Att Lotta Schelin gjorde två mål i Lyons 10–1-seger mot Muret var knappast oväntat. Hon byttes in i halvtid, i en redan avgjord match där Eugenie Le Sommer blev tremålsskytt, medan Laetitia Tonazzi och Camille Abily gjorde som Schelin – två mål var.

Men även Josefine Öqvist gjorde två mål i dag. Montpellier vann med 4–0 mot Yzeure, och svenskan gjorde andra och tredje målen.

Josefine Öqvist

Josefine Öqvist

* I England vann både Arsenal och Bristol i dag. Därmed blir det en helt avgörande guldfinal i sista omgången. Och det blir ett nytt mästarlag, för Arsenal kan numera som bäst bli tvåa. Guldet hamnar hos Louise Fors i Liverpool eller i Bristol. Om två veckor vet vi mer…

* I Danmark har fjolårets seriesuveräner Bröndby startat svagt. I dag föll de mot Fortuna Hjörring med 1–0. Segerskytt blev danska EM-spelaren Nadia Nadim. Hjörring leder serien på fem segrar och ett kryss. Bröndby har spelat fyra matcher och samlat sju poäng.

Nadia Nadim

Nadia Nadim

* I Norge hittar vi helgens målskytt. När svensklaget Avaldsnes vann med 5–0 mot Medkila gjorde isländska Holmfridur Magnusdottir lagets fyra första mål. Tre av dem kom i första halvlek, vilket innebär att hon stod för ett tvättäkta hattrick.

Holmfridur Magnusdottir

Holmfridur Magnusdottir

* Skottland. I regn och hagel spelade Glasgow City oväntat 0–0 mot Rangers i skotska Women’s Premier League. Därmed får Glasgow vänta med sin guldfest i ett par veckor. Man leder nämligen med elva poäng för Hibernian med fyra omgångar kvar att spela.

* Avslutningsvis till veckans bästa publiksiffra. Den kom inte på gratismatchen i Mölndal. Jitex fick dock ändå hyfsade 923 åskådare i Malmömatchen. Nej, för att hitta veckans publikmatch får vi åka till Niigata på den japanska östkusten. Där såg 8027 personer Albirex Niigata förlora med 3–1 mot NTV Beleza i går.

Sundhage testar Carlsson

Publicerad den av
2

Kristianstads Mia Carlsson går in i VM-kvaltruppen i stället för Kristianstads Marija Banusic. Den nyheten går nu att läsa på svenskfotboll.se.

Det är en uttagning som jag inte kan bedöma, då KDFF är det lag i damallsvenskan som jag har klart sämst koll på.

Kul dock att Sundhage testar nytt. Samtidigt får man ju spontant tanken att Sundhages förtroende för Stina Segerström, Malin Levenstad och Linda Sembrant inte kan vara speciellt stort. Samt att Marina Pettersson Engström inte lär ha imponerat när hon var med på Linköpingssamlingen i somras.

Banusic är skadad, och har därför tackat nej. Att en forward ersätts av en mittback känns rimligt då Lotta Rohlin har missat ett par matcher i damallsvenskan till följd av hälseneproblem. Övriga två mittbackar i truppen är ju Nilla Fischer och Amanda Ilestedt.

Amanda Ilestedt

Amanda Ilestedt

Det finns fler skavanker* i Sundhages VM-kvaltrupp. Kosovare Asllani stod över gårdagens PSG-match. På twitter förklarade hon att det var på grund av problem med en fotled.

PSG vann för övrigt den plaskblöta matchen borta mot Soyaux, fast inte helt utan problem. Det blev 3–2 efter att Marie-Laure Delie avgjort i minut 73. Hon gjorde även 2–1-målet medan Kenza Dali kvitterade till 1–1. Se målen från matchen, filmade med skakig handkamera, på det här klippet:

Antonia Göransson är ju uttagen till Polenmatchen som vänsterback. Troligen byttes hon in som sådan när Turbine Potsdam vann med 7–0 borta mot Sindelfingen. Jag har bara sett matchfakta, och då kom hon in i minut 62 istället för tyska EM-vänsterbacken Jennifer Cramer. Mindre bra att Göransson är utanför startelvan, men ändå positivt om hon gick testa vänsterbacksrollen en stund.

Samtidigt fick Frankfurt mycket överraskande bara 1–1 hemma mot Essen. Det trots att man fick en drömöppning med ledningsmål från Kerstin Garefrekes redan i fjärde minuten. I och med det resultatet har alla fyra tippade topplagen redan tappat poäng efter två spelade omgångar. Vinner Wolfsburg borta mot Jena i en nu pågående match (som står 0–0 efter 20 minuter) kommer alla fyra att återfinnas på fyra poäng efter två omgångar.

* Tillagt i efterhand. Noterar också att ytterligare en landslagback har skadeproblem. Malmös Lina Nilsson står över dagens match mot Jitex på grund av en fotledsskada. Och jag glömde ju dessutom att nämna att Caroline Seger förstås också har en spökande fotled.

Jakten på en svensk powerforward

Publicerad den av
1

I går tittade jag på Bayern München–Freiburg. Redan innan dess att Lena Lotzen hade nickat in 1–0 började jag fundera över nickstarka forwards. Och framför allt över bristen på sådana i Sverige.

Lena Lotzen

Lena Lotzen

Mina funderingar började när jag hörde den tyska kommentatorn konstatera att Sarah Hagen har Abby Wambach som sin förebild. Precis som sin idol har Hagen blivit makalöst duktig i luftrummet. USA har en till ung, talangfull powerforward i PSG-stjärnan Lindsey Horan.

Jag satt och försökte komma på fler utpräglade powerforwards när Lotzen nickade in sitt mål. Hon är egentligen mer en löpstark djupledsspelare. Men hon är även riktigt stark i luftrummet.

I den tanken slog det mig att Sverige måste vara det enda landet på världsrankningens topp tio som saknar en nickstark forward. Till och med kortväxta Japan har bättre nickstyrka i sina offensiva led, främst genom Yuki Ogimi, men även genom Homare Sawa som kompenserar sin korthet med en lysande tajming.
Vi i Sverige har verkligen inte en enda nickspecialist. Och vad värre är, vi verkar inte vilja ha några heller. För vi verkar bara till 100 procent prioritera snabbhet på elitnivå.

Och jag håller med om att snabbhet är den klart viktigaste egenskapen för forwards i damfotboll. Eftersom tjejernas plan är 10–15 procent större än herrarnas (sett till de fysiska förutsättningarna) ökar snabbhetens betydelse ungefär med minst samma procentsats.

Men ju jämnare och tätare matcherna blir på högsta elitnivå, desto viktigare blir det att kunna variera ett rakt spel i djupled med ett inläggsspel.
I övriga länder i världstoppen får man nu fram forwards som både har snabbhet och bra huvudspel. Jag tänker bland annat på Alex Morgan, Lotzen, Celia Sasic, Eugenie Le Sommer och Ada Hegerberg.

Ada Stolsmo Hegerberg

Ada Stolsmo Hegerberg

Sverige brukar ha den längsta truppen av alla lag i mästerskapen. Trots det har vi inte en enda offensiv spelare som kan vinna en regelrätt nickduell. Det är ett vansinnigt underbetyg till vår spelarutbildning.

För kolla på spelarna i vårt A-landslag. Lotta Schelin hade kunnat vara bra i luften, men lider av migrän och måste undvika nickande. Josefine Öqvist, Kosovare Asllani, Sofia Jakobsson, Therese Sjögran, Jenny Hjohlman, Johanna Almgren, Emmelie Konradsson, Olivia Schough och Antonia Göransson är inga spelare du lyfter in höga inlägg mot.
Det här är ju Pia Sundhage väl medveten om. Följden blev att Sverige struntade i de traditionella inläggen i EM och i stället valde att ta sig ner till kortlinjen och spela snett inåt bakåt.

Problemet är att jag inte hittar några nickspecialister bland forwards i flicklandslagen heller. Det verkar alltså som att förbundskaptenerna för våra ungdomslandslag till 100 procent letar snabbhet när de letar forwards och yttermittfältare.

De lite mer storväxta spelarna, de som kan nicka, de placeras som mittbackar eller möjligen defensiva innermittfältare. Eftersom vi har nickstyrka i backlinjen gör vi en del nickmål på fasta situationer. I EM gjorde vi fyra nickmål. Men bara ett av dem var i vanligt spel.

Ett problem är att medan nickstyrka närmast är en förutsättning för att lyckas inom herrfotbollen så kommer du väldigt långt inom damfotbollen bara på snabbhet. Många tar sig hela vägen till damallsvenskan utan att kunna nicka. Det gör att många forwards saknar drivkraften att lära sig att nicka – de klarar ju sig ändå.

Det där är förödande för landslaget, som ju skriker efter en nickstark anfallsspelare.

När folk frågar om varför tjejer ofta är mindre bolltrygga än killar brukar jag skylla på skolgårdarna. Där spelar killar och tjejer tillsammans, men det är killarna som har bollen mest, medan tjejerna mest är kompletteringsspelare. Och det man tränar på blir man bättre på. Alltså blir killarna bättre på att hålla i bollen, medan tjejerna blir bättre på att vara kompletteringsspelare.
Men på skolgårdarna utvecklar man sällan något huvudspel. Så i det här fallet kan man inte skylla på dem. Boven är snarare den redan nämnda bristen på behov av huvudspel inom all flickfotboll och inom damfotboll under högsta elitnivå.

Den verkligheten är inte lätt att ändra på. Så frågan är hur vi skall få fram nickstarka spelare. Den har jag inget svar på. Inte mer än att jag tycker att flicklandslagens förbundskaptener bör prioritera spelare med tajming i luftrummet när de väljer forwards.

En talang som har ett utvecklingsbart huvudspel är Lina Hurtig. När hon vuxit till sig, och fått några kilo muskler till på kroppen borde hon kunna bli en bra nickare. Frågan är dock om hon spelar forward då.
När hon spelar i flicklandslag används hon dock ofta som central mittfältare, eftersom hon dessutom är bolltrygg och kreativ. Och den typen av mittfältare har vi ju också ett skrikande behov efter.

Lina Hurtig

Lina Hurtig

Men en uppmaning till unga, talangfull forwards som exempelvis Hurtig, Marija Banusic och Stina Blackstenius är att träna nickning. Varje dag. Det kommer både ni och vårt landslag ha nytta av.

* För övrigt blev det tre mål i den där tyska matchen. Alla tre kom på nickar i samband med fasta situationer. München gjorde två och Freiburg ett. De går att se på det här klippet.