Korpela, Van de Ven, Thunebro, Fischer, Umeå Södra och Houston Dash

Det har hänt en del kring Tyresö de senaste dagarna. I går värvade man finska landslagsmålvakten Tinja-Riikka Korpela. I dag tappade man Sara Thunebro och Kirsten Van de Ven.

De matcher jag har sett Korpela är det en högklassig målvakt. Hon släppte i och för sig fem mål mot Sverige i EM, men inget av målen var av den karaktären att man kan kräva att en målvakt skall rädda.

Tinja-Riikka Korpela

Tinja-Riikka Korpela

Dagens mest spektakulära övergång var att Van de Ven lämnar Tyresö för att spela två år med mästarlaget LdB FC Malmö – som för övrigt numera officiellt heter FC Rosengård. Holländskan blir en bra ersättare till Manon Melis och Katrine Veje.
För Tyresö borde inte tappet bli så tungt, då man redan värvat Caroline Graham Hansen, som högerforward.

Kirsten Van de Ven

Kirsten Van de Ven

Enligt Eskilstuna-Kuriren (tyvärr är artikeln stoppad av en betalvägg) tappar Tyresö även Sara Thunebro till Eskilstuna. Kul att nykomlingen visar handlingskraft, och gör en prestigevärvning. För Thunebro innebär förstås den här övergången att hon för första gången på flera år kan betrakta sig som 100 procent ordinarie i ett lag. Jag gissar att det känns väldigt skönt.

Sara Thunebro

Sara Thunebro

* Västerbottens-Kuriren har i dag ett par intressanta rubriker om att Umeå Södra med stor sannolikhet måste dra sig ur elitettan. Tyvärr är det betalvägg på V-K, så jag kan inte läsa artikeln om att Umeå IK:s klubbchef Niklas Westman rasar mot elitettan. Men jag har ju tidigare konstaterat att vår nya superetta för damer riskerar att bli en dyr historia för lagen. Inte minst för de från norr som får väldigt höga resekostnader.

* I går spelades det två hängmatcher i de båda europeiska toppligorna. I Tyskland blev Nilla Fischer målskytt för första gången i Frauen-Bundesliga. Hon gjorde det viktiga 1–1-målet i slutet av den första halvleken för Wolfsburg hemma mot Freiburg. Europamästarinnan Sara Däbritz hade givit gästerna ledningen tidigt. Efter paus gjorde Nadine Kessler två mål och Alexandra Popp ett med följden att Wolfsburg vann med 4–1 och kliver upp på andra plats i tabellen.
Tyvärr har jag inte sett något klipp med Fischers mål. Men om jag hittar något sådant kommer jag att lägga upp det här.

I Frankrike vann PSG med 1–0 borta mot Henin-Beaumont. Marie-Laure Delie gjorde målet i slutet av den första halvleken. Kosovare Asllani ingick inte i PSG:s trupp. Är det fotskadan som spökar igen?

* Marta är hemma i Brasilien och spelar den årliga fyranationsturnering som i fjol hade det korta namnet ”Torneio Internacional Cidade de São Paulo de Futebol Feminino”. Tydligen spelas den i Brasilia i år. Därifrån uttalade hon sig i går till Expressen om att hon var petad ur damallsvenskans drömelva, men är en av tre som fortfarande har chansen att bli världens bästa spelare.

Det är förstås helt sjukt att det blivit så här. Jag tycker som bekant att det borde vara tvärtom. Marta borde vara självskriven i damallsvenskans dreamteam, men inte finalist till Ballon d’Or.

I nämnd turnering spelar i år för övrigt Skottland, Kanada och Chile utöver värdnationen. Avspark mellan Skottland och Kanada var alldeles nyss, och Adriana Leon har givit Kanada ledningen med 1–0.

* Slutligen till USA, där NWSL i kväll har fått ett nionde lag. Det har ryktats ett bra tag att organisationen bakom det framgångsrika herrlaget Houston Dynamo också skulle starta damlag. I kväll blev det klart att laget heter Houston Dash och kommer in i NWSL till andra säsongen. Kul.

Den andra NWSL-säsongen kommer lagen att spela 24 matcher i grundserien, alltså tre möten med vardera motståndare. Det blir en bra test på hur stabil ekonomi de olika lagen har.

Tar Sundhage priset i år också?

Pia Sundhage gratulerar Silvia Neid.

Pia Sundhage gratulerar Silvia Neid.

I dag presenterades de tre finalisterna i de olika kategorierna till Fifas pris till världens bästa spelare och ledare 2013, Ballon d’Or. I klassen för damfotbollstränare står det mellan Pia Sundhage och två tyskar – Silvia Neid och Ralf Kellermann.

Däremot har vi inget svenskt i finalen av spelarkategorien. Däremot har vi allsvenskt, då Marta är med som vanligt. Hon ställs mot Abby Wambach och Nadine Angerer, och mitt tips är att amerikanskan tar hem priset för andra året i rad.

Även om det nästan alltid är väldigt svårt att kora världens bästa spelare i lagsporter tycker jag att Ballon d’Or är kul. Fast priset är roligast på herrsidan, där det finns chans att göra ett riktigt val.
Inom damfotbollen är däremot möjligheterna att göra rättvisa val högst begränsade. Framför allt ett år som i år, då inga stora mästerskap har avgjorts.

Någon av er säger kanske att EM ju faktiskt har spelats i år. Visst är det så, men inom damfotbollen är ju Europa bara den tredje bästa kontinenten för tillfället, så bara en liten del av världens bästa spelare fanns med i Sverige. Alltså borde inte juryn till Ballon d’Or gå så hårt på resultaten i EM.

Juryn kan inte heller titta speciellt mycket på Champions League, eftersom den europeiska klubbfotbollen på damsidan inte står i särklass på samma sätt som bland herrarna. Tvärtom tror jag att topplagen i Asien och Nordamerika står sig väldigt väl i konkurrensen.

Således är det vansinnigt svårt att hitta rätt i damklasserna i årets Ballon d’Or. Vansinnigt svårt.

Inte blir det lättare av att väldigt få matcher är tv-sända, vilket gör att många av de som sitter i juryn sannolikt knappt har sett kandidaterna spela under året. Det är förstås en av orsakerna till att namnkunnighet är så viktigt här. Jag är helt säker på att Martas plats i topp tre helt och hållet beror på hennes namn. För hur många i juryn har sett henne spela i damallsvenskan i år?

Jag skrev om röstningsproblematiken redan i januari, när fjolårets priser delades ut. Läs det inlägget här.

Hur tycker jag då att det borde ha sett ur i år?

Bra fråga. För det här är alltså verkligen inte lätt. Börjar vi med tränarsidan så är det en kategori som alltid är sanslöst svår. För hur värderar man Tom Sermanni:s insats i USA? Hans landslag har inte förlorat i år, utan står på 13 segrar och tre kryss på 16 matcher. De har å andra sidan bara spelat träningsmatcher.

Sverige har också spelat 16 landskamper, med facit tio segrar, fem kryss och en förlust. Men Pia Sundhage vann kategorien i fjol, och kom sannolikt med igen i år på sitt namn. Även om hennes facit förstås trots allt är starkt.

De båda andra kandidaterna borde dock vara starkare. För Ralf Kellermann ledde ju uppstickaren Wolfsburg till en historisk trippel, och Silvia Neid blev ju Europamästarinna. Min röst tillfaller Kellermann, men jag skulle inte bli förvånad om Sundhage vann igen.

Bland spelarna är det ju intressant att Tysklands bästa spelare säsongen 2012/13 blev Martina Müller – och inte Angerer. Bästa spelaren (MVP) i USA:s liga NWSL blev Lauren (Cheney) Holiday – inte Wambach – och damallsvenskans bästa spelare blev Ramona Bachmann – inte Marta.

Själv har jag ju flera gånger i höst skrivit att jag tycker att Bachmann är bäst i världen för tillfället, och det står jag för.

Abby Wambach värmer upp

Abby Wambach

I fjol tyckte jag Christine Sinclair var solklar världsetta, och Alex Morgan var tvåa. Fast det var Wambach som vann. I år har Wambach imponerat stort på mig varje gång jag sett henne i landslaget, och hon kom tvåa i MVP-omröstningen i NWSL. Därför skulle jag trots allt se henne som en värdig vinnare, om det blir hon som vinner även i år.

Jag har under dagen sett att flera svenska tyckare har velat ha in Lotta Schelin på topp tre. Den åsikten tycker jag är lite väl blågul. Visst har Schelin fantastisk målstatistik för 2013, och hon förtjänar sin plats på tio i topp. Men så högt som en av världens tre bästa spelare rankar jag henne inte.

Mitt topp tre under 2013 är istället Bachmann, Wambach och Yuki Ogimi. Fast som sagt, det har varit sanslöst svårt i år.

Tillagt i efterhand: För att förtydliga varför jag inte tycker att EM borde räknas speciellt högt i det här sammanhanget tänkte jag bara påvisa att europeiska spelares status har varit högst begränsad kontra spelare från andra världsdelar de senaste åren. Exempelvis har ingen europé varit på topp fem i Ballon d’Or varken 2011 eller 2012. 2011 fick spelare från Europa totalt 14 procent av rösterna, och 2012 gick 7,7 procent av rösterna till Europa. Skulle européerna i år ha passerat amerikanskor och japanskor i kvalitet bara för att det har varit EM?

Almgrens välgörande a(u)ktion

Johanna Almgren

Johanna Almgren

För andra året i rad arrangerar Johanna Almgren en auktion i förmån för Cancerfonden. I fjol var det OS-prylar som bjöds ut till högsta budgivare. I år är det diverse tröjor och skor från diverse olika idrottspersoner.

I första hand handlar det om damfotbollsprylar, såsom tröja och skor från Lotta Schelin, tröjor från Marta, Josefine Öqvist, Lara Dickenmann och Alex Scott med många fler. Det handlar även om tröjor från aktiva och före detta herrfotbollsstjärnor som Sergio Kun Aguero, Albin Ekdal, Kennet Andersson och Niclas Alexandersson.

Alex Scott

Alex Scott

Dessutom är det ett antal ”lagtröjor”, i form av en signerad Liverpooltröja (herrfotboll), en signerad landslagströja (damfotboll), en signerad PSG-tröja (herrfotboll), en signerad LFC-tröja (damfotboll) och så vidare. Många fantastiska julklappar finns alltså i samlingen.

Och det är ju dubbla julklappar det handlar om eftersom prylarna dels kommer att glädja den som ropar in dem, dels kommer hela förtjänsten att gå till Cancerfonden.

Här är länken till auktionen. Gå in och bjud… På lördag kväll stänger budgivningen.

Almgren har för övrigt börjat så smått att träna med laget igen efter sin senaste knäoperation. Det är nog för tidigt att säga om hon kommer att kunna spela mer, men hoppet lever i alla fall. Så det är bara att hålla tummarna för att kroppen håller några år till.

* I dag har semifinalerna i det inofficiella klubblags-VM spelats. Efter dem står det klart att söndagens final kommer att spelas mellan storfavoriten Inac Kobe Leonessa och engelska Chelsea.

De japanska mästarinnorna vann mot chilenska Colo Colo med 3–0 efter mål av Beverly Goebel-Yanez, Nahomi Kawasumi och Emi Nakajima.

Nahomi Kawasumi utbytt

Nahomi Kawasumi

I den andra semifinalen vann Chelsea med 3–2 mot Sydney FC. Sydney, som i helgen slog NTV Beleza i turneringens enda kvartsfinal. Chelseas mål gjordes av Laura Coombs, Eniola Aluko och Yuki Ogimi. Sydneys båda reduceringar kom sista kvarten, och gjordes av Renee Rollason och Sverigebekanta Jodie Taylor.

Eniola Aluko

Eniola Aluko

* Slutligen så har Lisa Dahlkvist i dag förlängt sitt kontrakt med Tyresö över hela nästa år. Det var förstås en viktig pusselbit i fjolårsmästarnas jakt på att återta Kronprinsessan Victorias pokal under 2014.

AIK – och Sundhage om spelarflykten

Häromdagen undrade jag vad förbundskaptenerna tycker om att allt fler landslagsspelare väljer utländska klubbar. I dag fick jag svaret genom Aftonbladet. Tack för det.

Kul att kvällstidningarna är på hugget – även om faktakollen angående antalet svenska spelare i Frauen-Bundesliga var lite sisådär i artikeln. För inte har väl Sara Thunebro skrivit på för en tysk klubb igen?

Vad säger då Pia Sundhage till Bladet? Jo, att:

”Personligen ser jag hellre att de stannar i allsvenskan. Visst är det fantastiskt att vi har tjejer som Marta i Tyresö och Ramona Bachmann i Malmö. Faran är när vissa lag har sju utländska spelare i sin startelva. För svensk damfotbolls utveckling är det bättre om vi har sju svenska spelare och att laget kryddas av fyra utländska.”

Sundhages uppfattning stämmer bra med hennes åsikter kring utlänningar i damallsvenskan. Och det är ju bra att hon håller en rak linje i frågan.

Men personligen tror jag att våra landslagsspelare mår bra av att prova på andra ligor några år. Det är utvecklande för individen, precis på samma sätt som det var utvecklande för Sundhage att jobba för Kina och USA.

Som jag skrivit flera gånger tidigare så känns utlänningarna nödvändiga för att bibehålla klassen och intresset för damallsvenskan. För hur många spelare av hög internationell klass har vi i Sverige?
Med Sundhages upplägg uppskattar jag att våra toppspelare räcker till tre klubbar. Om alla hade stannat på hemmaplan.

Så till damallsvenskans silly season. Där är nykomlingen AIK hetaste klubben för tillfället. Det känns som att man bygger sitt lag smart. I förra veckan blev det klart att man lånar in Malin Levenstad från Malmö. I går gjorde man även klart med Finlands lagkapten Maija Saari, som återvänder från Mallbacken. Även om Saaris hälsa är ett litet frågetecken, då hon varit korsbandsskadad sedan i somras, så borde AIK här ha fått ett riktigt bra mittlås. Det handlar om två ledartyper som bör kunna styra lagets defensiv på ett bra sätt.

AIK behöver förstås även en stabil målvakt. Under hösten lånade de Jessica Höglander från Tyresö. Nu finns tydligen uppgifter om att Gudbjörg Gunnarsdottir är aktuell. Det vore ett bra nyförvärv. 2012 års AIK-målvakt Sussie Nilsson kommer däremot inte att återvända till Solnaklubben till nästa år. Hon har nämligen förlängt med Sunnanå.

Sofia Lundgren

Sofia Lundgren

Personligen hade jag gissat att Sofia Lundgren borde vara aktuell för en återkomst till AIK. Fast Lundgren är ett intressant fall. Jag gissar att hon med sin meritlista är relativt dyr. Dessutom dras hon med en lurig skada (diskbråck), som gör det till en chansning att värva henne. En av få klubbar som borde ha råd att ha Lundgren som backup är Tyresö. Eller vågar någon annan?

Tillbaka till AIK. I dag presenterade de Siriustalangerna Filippa Angeldahl och Nathalie Björn som nyförvärv. Båda fyller 17 år nästa år, och de borde kunna vara aktuella för att få en hel del speltid i damallsvenskan. Minns jag rätt från F17-EM har Angeldahl ett fantastiskt tillslag, vilket gör henne till ett dödligt vapen på alla fasta situationer. En sådan spelare gör jättenytta för alla lag – inte minst för en nykomling, som behöver ta de chanser man får framåt.

Kris i Jitex – och i Borås

Det här är en kväll där det mesta handlar om herrfotboll. Och det är många frågor som ställs om det svenska herrlandslagets framtid.

Här tänker jag ställa en fråga om framtiden för svensk damfotbolls kanske allra mest klassiska klubb. För vad är det som händer i Jitex?

Jitex BK är klubben som ingen bryr sig om. De får minimalt med uppmärksamhet i GP och GT, de har ingen publik, och de är motarbetade av Mölndals kommun. De har dessutom dålig ekonomi, och man verkar tappa i princip hela sin startelva.

Stefan Rehn

Stefan Rehn

För sedan det blev klart att Stefan Rehn lämnar Mölndalsklubben för grannen Göteborg FC har det i princip bara varit negativa nyheter kring den sexfaldiga svenska mästarklubben.

Klart är att Fridolina Rolfö lämnar för Linköping samt att Annica Sjölund och Kathlene Fernström följer med Rehn till GFC.Klart är också att Frida Höglund slutar. Dessutom har jag nåtts av uppgifter om att Mimmi Löfwenius skall vara på väg att flytta till Norge, och LSK Kvinner.

Annica Sjölund och Sofia Karlsson.

Annica Sjölund och Sofia Karlsson.

Men eländet för Jitex stannar inte där. I söndags var det stor inomhusturnering – Knallen cup – här i Borås. I turneringen deltog Göteborg FC, Hovås/Billdal och Torslanda IK. I det senare laget ingick Jitexspelarna Höglund, Sofia Karlsson och Elin Sandgren. Och snacket gick att både Karlsson och Sandgren också är på gång att sluta. Sandgren förstärkte den bilden när hon skrev så här på twitter:

”Från och med idag ska jag bara hålla på med sporter där jag kan vinna SM-guld. #futsal #bandy

Minst sju ordinarie spelare är alltså på väg ut. Hur ser exempelvis Minna Meriluoto och Julia Wahlberg med fler på att stanna med tanke på flykten? Blir några spelare kvar? Hur skall Jitex kunna skaffa kompetenta ersättare utan pengar?

Det känns som att Jitex redan i praktiken är klart för elitettan 2015. Nu har jag dålig koll på kvaliteten på AIK och Eskilstuna, men nog har nykomlingarna här fått en jättechans att hänga kvar utan att behöva förstärka sina lag alltför mycket.

Läget i Jitex är riktigt tråkigt. Jämför man med konkurrenten Göteborg FC är det ju Jitex som har kulturen och den stora och framgångsrika ungdomsverksamheten.

Läget i Jitex får mig att tänka på ett ännu mer massivt mörker – det i min hemstad. För damfotbollen i Boråsområdet är sämre än någonsin. Den bygd som ett tag ledde utvecklingen svensk damfotboll genom klubbar som Öxabäcks IF och Kronängs IF och som fostrat spelare som Pia Sundhage, Victoria Sandell-Svensson och Anneli Andelén är alltså numera ett enda stort mörker.

I huvudkommunen Borås finns inget lag högre upp än division två. Och i kommunerna runtom finns två division 1-lag, IFK Örby och Nittorps IK. Det ger en verklighet där de stora talanger som kommer fram tvingas flytta på sig i tidig ålder. Eller till långpendling.

Situationen blev väldigt påtaglig under nämnda Knallen cup. Göteborg FC, Hovås/Billdal och Torslanda IK spelade alla semifinal. I samtliga lag fanns spelare fostrade i Boråsområdet.
GFC hade Sara Lindén på planen samt Johanna Almgren och Linnea Liljegärd i båset. Hovås/Billdal hade Nanna Jansson och Maria Andersson, medan Malin Fors inte kom till spel. Och i Torslanda spelade Sofia Karlsson, Linda Nöjd och Ellinor Ragnvaldsson.

Lägg till Italienproffset Maria Karlsson och AIK:s Jessy Sharro och vi har en hel elva med elitspelare från Boråsområdet. Men det räcker inte med att fostra talanger när kultur och engagemang saknas.

Så jämfört med problemen i Boråsområdet är krisen i Jitex inte speciellt stor.

Marie Hammarström

Marie Hammarström

* Slutligen så var Kristin och Marie Hammarström med i GFC:s lag i Knallen cup. Kanske gjorde landslagstvillingarna sin sista insats som fotbollsspelare i Fristads- respektive Boråshallen.
Mitt division fyra-lag delade för övrigt omklädningsrum med GFC. Det var inga problem att få Göteborgsspelarna att ställa upp på en gruppbild – något som gjorde dagen för mina spelare.

Bilden får mig att tänka på Marie Hammarströms hjälteinsats på Borås Arena efter Kif Örebros möte med Dalsjöfors 2011. Ni som följt bloggen länge har säkert sett hur hon efter matchen lärde bollflickorna hur man dansar landslagets VM-dans. Ni som inte sett klippet kan göra det via den här länken.
Det är verkligen ett klipp som gör att man kommer på gott humör. Och det kan ju behövas så här några timmar efter att Sverige missat nästa års herrfotbolls-VM.

Systrarna Hammarströms tråkiga besked

Det här inlägget skulle handla om kvinnliga domare. Men domarna får en tillbakaskjuten roll i inlägget, för det har ju redovisats flera nyheter från Göteborg i dag. Nyheter som har stor påverkan på vårt landslag.

Marie och Kristin Hammarström

Marie och Kristin Hammarström fotas av Johanna Almgren

Den del som rör landslaget är tyvärr den tråkiga delen. För systrarna Kristin och Marie Hammarström lägger av. Där tappar vi två riktigt lojala och nyttiga lagspelare. Vi tappar dels en stabil och säker målvakt. Dels en poängspelare som tillhör världens bästa hörnläggare från höger.

Tvillingarnas besked är väldigt tråkigt för Pia Sundhage. Kanske framför allt är det Kristin som kommer att lämna ett jättehål efter sig. För på målvaktssidan är vi svaga för tillfället. Till Radiosporten målade Sundhage i dag upp en dyster bild. Förbundskaptenen konstaterade att:

* Sofia Lundgren har diskbråck.
* Hedvig Lindahl ska bli mamma tillsammans med sin sambo och ”då kan det hända många saker i hennes skalle”.
* Carola Söberg har tackat nej till landslagets novemberläger. Sundhage spekulerade i att Söberg är på väg att sluta.

Lindahl är just nu given etta igen. Bakom henne är Malin Reuterwall tvåa. Tredjeplatsen känns öppen. Jag har länge tyckt att Italienproffset Stéphanie Öhrström bör testas. I går såg jag på hennes twitter att hon nu får chansen för första gången att visa upp sig för Sundhage. Utöver Öhrström har för övrigt även Umeås Elin Landström, Piteås Emilia Appelqvist och AIK:s Petra Andersson kallats in som reserver till nästa landslagssamling.

Elin Landström

Elin Landström

Beskedet om systrarna Hammarströms avslutade karriärer kom inte bara som ett tungt bakslag för landslaget. Det är förstås även besvärligt för Göteborg FC. Redan i somras tappade man Jodie Taylor. Efter avslutad säsong har tränare Torbjörn Nilsson slutat och Anita Asante skrivit på för Malmö. Dessutom såg jag att Yael Averbuch skrev på sin blogg att hon söker ny klubb. Det är således hela vårens offensiva centrallinje som försvinner.

Manon Melis

Manon Melis

Därför var det förstås nödvändigt för klubben att också få sända ut lite positiva signaler. I dag presenterade man därför fyra nyförvärv, med Manon Melis som det tyngsta namnet. En målfarlig djupledslöpare behövdes, så jag förstår att man öppnat plånboken för att hämta in holländskan.

Utöver Melis presenterades i dag även Vittsjös holländska målvakt Loes Geurts, Jitex mittback Kathlene Fernström och Jitex finska forwardsstjärna Annica Sjölund.

Loes Geurts

Loes Geurts

Kathlene Fernström

Kathlene Fernström

Annica Sjölund

Annica Sjölund

Extra intressant här är att nye GFC-tränaren Stefan Rehn tidigare har sagt att han inte tänkte ta med sig några spelare från Jitex. Nu har han redan plockat två från Mölndalsklubben, som verkar bli rejält brandskattad. Jitex känns som en högst tänkbar räddningsplanka för årets båda nykomlingar AIK och Eskilstuna.

Mer om det någon annan dag.

Men först måste jag förstås ifrågasätta mediekompetensen i Göteborg FC. För dels skall man inte presentera flera bra nyheter på samma gång – i varje fall inte om man vill ha maximalt utrymme i media. Och att gå ut med alla nyheter samma dag som Sveriges herrar möter Portugal i årets viktigaste match – det är ett slags självmål. Tråkigt.

* Dags för en kort koll utomlands. I veckan har Wolfsburg och Potsdam tydligt visat att Frauen-Bundesliga är Europas bästa liga. Utöver nämnda lag håller ju även Frankfurt och Bayern München högsta Europaklass från den tyska ligan.

När jag i går utnämnde Potsdams bragd mot Lyon som årets skräll så menade jag mer årets prestation. För frågan är om inte årets skräll inträffade i den tyska ligan förra helgen. Då tog nämligen superjumbon Sindelfingen sin första poäng för året. Man gjorde det högst oväntat mot just Bayern München.

Skrällen inträffade bara några dagar efter att jag skrivit att Sindelfingen troligen skulle gå genom ligan utan poäng. Se målen från den tyska superskrällen, och från övriga matcher i omgång 8 på det här klippet.

I helgen är det uppehåll i Frauen-Bundesliga. Det hindrar inte att det spelas en riktig prestigematch i morgon. Frankfurt och Wolfsburg drabbar nämligen samman i tyska cupen klockan 14.00. Vad jag sett är tyvärr inte matchen tv-sänd.

Det tyska cupmötet är hursomhelst utan tvekan helgens mest intressanta i damfotbollsvärlden.

* Därmed är jag slutligen då framme vid domarbiten. Åttondelsfinalerna i Champions League har tyvärr kantats av domarkritik. Jag uppmärksammade ju Therese Sjögran:s utspel mot kvinnliga domare efter Malmös förlust på hemmaplan mot Wolfsburg. Kritiken uppmärksammades på fler ställen. Bland annat tog Dagens Nyheters krönikör Johan Esk upp den i en krönika.

Den krönikan fick Malmös Lisa Ek att se rött, och det visade sig att hon hade många i Damfotbollssverige bakom sig. I ett känsloladdat blogginlägg högg hon stenhårt mog Esks åsikter. Och på Eks twitter rasade de stödjande inläggen in.

Jag är som bekant på Sjögrans och Eks sida. Damfotbollen förtjänar domare som ligger på samma nivå som spelarna. Och där är vi inte nu. Så länge kvinnliga domare får konkurrera med manliga domare, och således döma både herr- och damfotboll tycker jag dessutom att det inte är något stort jämställdhetsproblem att män dömer kvinnor.

Samtidigt så lyssnade jag på Uefas högst uppsatta dam, norska Karen Espelund, när hon vid 2012 års damallsvenska upptaktsträff talade sig varm för satsningen på rakt igenom kvinnliga domare i mästerskapen. Hon menade att damfotbollen kommer att vinna mycket på det över tid.Så är det garanterat. Och jag kan se den fina grundtanken. Fast när effekten blir att internationella toppmatcher en efter en avgörs genom svaga domslut – då bör Espelund med fler tänka om.

Potsdam öppnar vägen för Tyresö

Tyresö körde som väntat över Fortuna Hjörring, och vi har ett svenskt lag i kvartsfinal av Champions League. Medan Tyresöspelarna kunde fira en bra avslutning på året fick de hjälp i sin strävan efter att kunna gå hela vägen.

För i Lyon stod Turbine Potsdam för årets kanske största skräll. Ja, jag vet att Potsdam är rankat som tvåa i Europa.
Men Potsdam har byggt nytt lag, och man var inför säsongen förhållandevis nederlagstippade i Tyskland. Och att slå Lyon i dubbelmöte har inte något lag lyckats göra sedan Duisburg i kvartsfinal av Champions League 2009. Att vinna på Stade Gerland har inget lag gjort sedan Juvisy den 10 september 2006. Så visst var det här en jätteskräll.

Lyon är nog i och för sig också lite sämre än förra säsongen. Men det franska storlaget har ändå gått som en slåttermaskin genom den franska ligan. Och man vann bortamötet med 1–0. Inget talade för att Potsdam skulle orka vända.

Oddsen för tysk skräll förbättrades inte direkt i elfte matchminuten i dag när Camille Abily säkert satte 1–0 på Lara Dickenmann:s fina inspel.

Men Bernd Schröder har gjort det igen. Han har byggt ett lag av ett gäng talanger. Stefanie Draws kvitterade när hon nickade in en vänsterhörna från Lia Wälti i minut 33.

Själv började jag följa matchen mer noggrant i början av den andra halvleken. Jag tyckte direkt att Potsdams unga lag – i dagens startelva hade man bland annat  tonåringarna Pauline Bremer och Ada Stolsmo Hegerberg – spelade väldigt klokt. De försökte hela tiden spela sig fram på ytan bakom Lyons offensiva ytterbackar. Känslan var att de skapade oro i hemmalaget.

Trots att Potsdam hade svårt att skapa chanser darrade ett par Lyonspelare. Målvakten Sarah Bouhaddi var exempelvis ute på ett par riktigt vådliga utflykter.

I minut 72 pekade domare Kateryna Monzul från Ukraina på straffpunkten. Hon menade att Saki Kumagai hade tagit bollen med högerhanden. Kumagai själv pekade på kinden. Och efter att ha sett ett par repriser tror jag att japanskan kan ha rätt – och att straffen är feldömd. Men säker är jag inte. Huvudkameran var placerad i en väldigt dålig vinkel, så det är svårt att se exakt var bollen tog.

Straff blev det dock. Och den satte norska Maren Mjelde säkert. Matchens sista 20 minuter följde jag med spänning. Lyon vräkte på allt de hade framåt. Men Potsdam försvarade sig lugnt och säkert.

Och när slutsignalen ljöd var skrällen ett faktum.

När kvartsfinalerna lottas om en vecka finns inte storlaget Olympique Lyonnais med. Däremot är Neulengbach, Torres, Birmingham och Barcelona där. De nämnda fyra lagen har inget med slutsegern att göra. Men tänk om de fyra hamnar på samma halva i slutspelsträdet…

Övriga fyra lag är klasslag, även om Arsenal har varit sämre än vanligt i år. Men om Londonklubben värvar bra i vinter kanske de kan skaka om de tre stora till våren. Arsenal är alltså outsidern.

De tre stora är Wolfsburg, Potsdam – och Tyresö. Även om det inte på något sätt är lätt att möta Potsdam heller, så ökade dock Tyresös chanser att vinna turneringen rejält i kväll.

För damfotbollen var det uselt att det lag som drar flest åskådare, och mest intresse – är utslaget. För konkurrenterna var det perfekt.

Men dagens resultat sätter återigen fokus på hur snett upplägget för lottning och seedning har varit. Att ha fri lottning från åttondelsfinalerna i herrarnas Champions League är ok. Men damernas turnering är inte redo.

Att vi på vägen har tappat lag som PSG, Lyon och Malmö är inte bra för sporten. Till nästa turnering bör man kolla över rankningssystemet. Och man bör införa seedning minst i åttondelsfinalerna. Kanske också i kvartsfinalerna.

Det jag såg av Tyresö i dag så imponerade laget med sitt anfallsspel i den första halvleken. Marta:s passning till Kirsten van de Ven:s mål var läcker. Samma ord används med fördel för att beskriva Veronica Boquete:s frisparksmål.

Jag hann dock inte se så mycket. Planen är att se om matchen i morgon. Eller i alla fall den första halvleken.

Malmös match från i går har jag däremot hunnit se i sin helhet nu. Och jag blev mer övertygad om att det är de brister i båda straffområden som jag skrev om i går som fällde avgörandet.

Ser man till dubbelmötet i sin helhet hade Malmö 24 avslut, mot Wolfsburgs 22. Men medan 15 av Malmös gick utanför, och ett i målramen, så sköt Wolfsburg 14 av sina mot mål. Alltså 14–8 till Wolfsburg i avslut mot mål. Och 15–8 till Malmö i avslut utanför. Där är skillnaden mellan lagen.

Schelin galadrottning igen

Lotta Schelin fullbordade i kväll ett äkta hattrick – alltså att vinna både Diamantbollen och priset Årets Forward för tredje året i rad vid Fotbollsgalan.

Det är givetvis läge att sända ut ett riktigt stort grattis till en underbart bra representant för svensk damfotboll.

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Även om jag som bekant argumenterade för andra kandidater så är Schelin i högsta grad en värdig vinnare. Hon är dessutom en van vinnare. Det här var fjärde gången Schelin vinner Diamantbollen. Ingen annan spelare har vunnit fler än två gånger.
Ändå måste jag nog skriva som i fjol – det här innebär inte automatiskt att Schelin är tidernas bästa spelare inom svensk damfotboll. Inte än i alla fall.

Jag håller nämligen ett par spelare som vassare. Se länken ovan. Högst håller jag Victoria Sandell Svensson som var en mer komplett spelare än Schelin. Svensson kunde både agera målfarlig forward och genial mittfältare. Dessutom gjorde hon massor av avgörande mål i stora matcher. Och det är framför allt på den sista punkten som Schelin måste ta ett kliv till för att på allvar kunna konkurrera med Sandell Svensson.

I övrigt fick jag rätt i alla mina tips om vinnare vid Fotbollsgalan. Det var nämligen rakt igenom favoritsegrar, något som gör galan tråkigt förutsägbar.

Noterbart är att Marta nu har spelat i damallsvenskan i två år utan att få något pris. Båda åren har hon varit med på listan över världens tio bästa spelare. I fjol var hon ju dessutom med på topp tre.
Exakt vad det säger om de olika priserna har jag inte funderat över. Däremot känns det ju rätt märkligt. Eller hur?

Noterbart också att galans mest udda ögonblick var när Volvo skänkte en bil till Anders Svensson för att Elfsborgsspelaren gjort flest herrlandskamper av alla. Förutom att det var en otroligt pinsam del av galan, där Svensson inte fattade om det var skämt eller allvar, så undrar man ju lite grand över vilken sponsor som kliver fram och hyllar Sveriges mesta landslagsspelare alla kategorier, Therese Sjögran.

Allstarlag, Årets mål och insamling

I dag har några intressanta elvor presenterats. Dels de elva mål som är kandidater till Årets mål. Dels har damallsvenskan för första gången har fått ett allstarteam.

De elva kandidaterna till Årets mål hittar, och röster ni på här. Tre av de elva kommer att gå vidare till nästa måndags fotbollsgala. Bara ett av de elva målen kommer från damfotbollen, och inget talar för att det kommer att vara kvar när galan börja om ganska exakt en vecka. Mer om galan om tänkbara vinnare där i ett senare inlägg.

Sarah Michael

Sarah Michael

Tillbaka till det nominerade damfotbollsmålet. Det handlar om Sarah Michael:s härliga bomb i krysset mot Tyresö. Faktum är att det inte bara är ett snyggt mål. Det var även en fullträff som fick en avgörande betydelse i guldstriden, eftersom det innebar att Malmö passerade Tyresö i toppen. Målet finns på den här länken.

Men som sagt. Michaels mål får svårt att ta sig vidare. Det känns ganska garanterat att det kommer att vara tre herrfotbollsmål som gör upp om priset nästa vecka. Själv håller jag nog faktiskt Tobias Hysén:s fantastiska volley mot Tyskland som något vassare än Zlatan Ibrahimovic:s spektakulära bicycletalobb mot England.

Utöver de elva kandidaterna till Årets mål har vi alltså fått ett damallsvenskt allstarlag i dag. Det är spelarna själva som har röstat på Spelarföreningens initiativ, så det är en kunnig jury som gjort jobbet. Här är den framröstade elvan:

Thora HelgadottirMeghan Klingenberg, Nilla Fischer, Line Röddik Hansen, Ali RileyRamona Bachmann, Pernille Harder, Caroline Seger, Veronica BoqueteAnja Mittag och Christen Press.

Ramona Bachmann med Marlene Sjöberg i ryggen

Ramona Bachmann med Marlene Sjöberg i ryggen

Flest röster av alla fick Bachmann, som därmed rättvist prisas som Årets spelare. Det var ett logiskt val, för jag tycker ju till och med att hon är världens bästa för tillfället.  Fast som jag tidigare konstaterat är hon född i fel land. Därför finns inte schweiziskan med bland de tio kandidaterna till Ballon d’Or – priset till världens bästa spelare.

Noterbart däremot är att Marta kan bli världens bästa. Däremot platsar hon inte i damallsvenskans allstarelva. Där har spelarjuryn gjort ett misstag.

Noterbart också att laget ovan bara innehåller två svenska spelare. De som hävdar att alla utländska förstärkningar förstör för svensk damfotboll bör nog tänka till. De kan även läsa den här artikeln om att det engelska herrlandslaget i fotboll har blivit bättre sedan Premier League började översvämmas av utländska spelare.

Det senaste var en parentes.

Nu till hur jag skulle ta ut mitt allstarlag från årets säsong. Som vanligt när man skall ta ut ett lag av det här slaget är det forwardssidan som är svårast. Där föll Anja Mittag på målfoto mot Sarah Michael. Nigerianskan har varit fantastiskt viktig för Örebro, och är värd att vara med här:

Helgadottir – Klingenberg, Fischer, Faith Ikidi, Riley – Sara Björk Gunnarsdottir – Harder, Bachmann, Marta – Michael och Press.

Faith Ikidi med Amanda Edgren i ryggen

Faith Ikidi med Amanda Edgren i ryggen

Jämfört med spelarnas allstarlag väljer jag alltså även bort Tyresöduon Röddik Hansen och Seger till förmån för Ikidi och Björk Gunnarsdottir.

Jag inser förstås att det officiella allstarlaget inte är uppsatt för att kunna fungera på planen. Mittfältet är ju exempelvis hyperoffensivt. Och det består av fyra centrala spelare.

När jag satte samman mitt lag ville jag att det skulle bestå av spelare som skulle kunna funka hyfsat ihop. Och även om mitt lag också är hyperoffensivt har jag balanserat upp mittfältet med Björk Gunnarsdottir, samt även tagit med en kantspelare i Marta.

* Slutligen tänkte jag slå ett slag för ett välgörande ändamål. Kif Örebros Helén Eke har under en tid arrangerat en auktion till förmån för Cancerfonden. I några dagar till går det att bjuda på Annica Svensson:s signerade VM-tröja från 2011 och Mariann Gajhede Knudsen:s tröja från sommarens EM.

Oj vad Sundhage rör om i grytan

Tidigare i dag presenterade Pia Sundhage startelvan till morgondagens VM-kvalmatch. Det visade sig bli en rejäl förändring. Vår förbundskapten sätter in hela sju nya spelare jämfört med Bosnienmatchen. Dessutom får två av de fyra kvarvarande nya positioner.

Efter att ha gjort så många ändringar är det läge att ligga lågt ett tag med alla påståenden om att Sundhage är förändringsovillig. Men jag tycker att det är rätt att testa under den här perioden. Kan man få några pusselbitar att falla på plats kan mycket vara vunnet för framtiden.
Eftersom jag inte sett Bosnienmatchen är det omöjligt att ha synpunkter på hur olika spelare klarade olika roller där, och kring vilka som har spelat bort sig ur startelvan, respektive gjort sig förtjänta av en ny chans.

Hursomhelst. Här är morgondagens svenska elva: Kristin HammarströmJessica Samuelsson, Nilla Fischer, Amanda Ilestedt, Antonia GöranssonLisa DahlkvistJosefine Öqvist, Caroline Seger, Therese SjögranLotta Schelin och Kosovare Asllani.

Flera saker blir intressanta att följa. Inte minst hur vänsterförsvaret med Ilestedt – som debuterar från start – och Göransson. Det blir även spännande att se hur det funkar centralt med Dahlkvist i den så kallade ettanrollen. Hennes spelvändningar är ju lysande. Däremot kan hon ibland vara slarvig när det gäller de kortare passningarna.

Intressant blir även att se hur Seger fixar sin centrala roll. Jag har ju ofta kritiserat henne för att söka för många passningar på felvänd spelare. För många sådana bör hon undvika i morgon. För i den position hon kommer att inneha vill man ju ha en spelare som kan slå öppnande passningar ut mot kanterna. Gärna bollar som skär mellan motståndarnas mitt- och ytterbackar.

Bland de matcher som spelades i dag konstateras en blytung bortaseger för Norge. Caroline Graham Hansen och Ingvild Stensland gjorde målen när Holland besegrades med 2–1. Hollands mål gjordes för övrigt av megatalangen Vivianne Miedema – som ju gör mål i varje match. Vilken europeisk toppklubb knyter upp 17-åringen?

Jag hittade ingen stream till Holland–Norge, och vet inte så mycket om matchen. Men enligt Uefas livescore var det 8–2 i avslut mot mål i holländsk favör. Men Norge gjorde alltså mål på båda sina.

I Sveriges grupp spelade Nordirland och Bosnien-Hercegovina 0–0.

Jag såg perioder av Tysklands 4–0-seger mot Kroatien. Gästerna höll nollan till halvtidsvilan. Men efter att Celia Sasic nickat in 1–0-målet i minut 52 var det avgjort. Anja Mittag var inblandad i två avslut som gick i mål via motståndaren Helenna Hercigonja-Moulton. 2–0-målet tycker jag att Mittag bör få tillgodoräkna sig, men det bokfördes som självmål. Vid 3–0 går bollen mot Mittag, men där är det ingen tvekan – det är verkligen ett klockrent självmål. Som grädde på moset hade Hercigonja-Moulton även en boll i egen stolpe. Den kroatiska backen kunde alltså ha gjort ett högst ovälkommet hattrick.
Höjdpunkter från den tyska segern går att se på det här klippet.

En annan match jag har hittat bilder från är Irlands bortaseger med 3–0 mot Slovenien. Se höjdpunkter därifrån på den här länken.

Tillagt i efterhand: Här är ett klipp med höjdpunkter från Holland–Norge. Utöver att det är tre kanonmål är det värt att notera att det är holländska storbacken Daphne Koster som ger bort bollen vid båda de norska målen:

Trots ett succé-EM verkar förbundet sakna den rätta viljan

Sverige tackar publiken

Sverige tackar publiken

I dag presenterade Svenska Fotbollförbundet fem undersökningar som visar att sommarens EM var en succé på väldigt många sätt.

Personligen är jag mycket överraskad av förbundet nått det resultatet. För det presenteras ju tre dagar efter att förbundet visat att man är totalt ointresserat av sitt damlag. Totalt.

För bortamatchen i Bosnien var ett nytt exempel på hur förbundet inte på något sätt har fattat att man måste jobba helt annorlunda med damlandslaget än man gör med herrlandslaget. Man måste göra ett mycket mer aktivt marknadsföringsjobb. Och man måste sköta en hel del bevakning på egen hand.

Så var det åren innan EM. Och så är det nu efter EM. Intresset finns där, men det kommer snabbt att dala om inte förbundet agerar.

Men jag tycker inte att det verkar som att Svenska Fotbollförbundet har den rätta viljan. För två år sedan visade sig nämligen förbundet vara helt inkompetent när det gällde att utnyttja ett överraskande VM-brons.

Nu visar man minst lika stor inkompetens när det gäller att rida vidare på EM-succén från i somras. Minst. För är det någon gång man skulle kunna göra ekonomi på sitt damlandslag är det ju nu.

Men lördagens VM-kvalmatch i Bosnien var mer än bara sportsligt usel. Den var rena mörkret för SvFF, och dess press- och marknadsavdelningar.

Mer om det senare.

Till dagens fem undersökningar lägger jag själv att när Mediearkivet – Retriever nyligen listade landets mest omskrivna idrottspersonligheter i skriven svensk media från den 1 oktober 2012 till den 20 september 2013 så såg topp sju ut så här:

1) Zlatan Ibrahimovic
2) Erik Hamrén
3) Pia Sundhage
4) Lotta Schelin
5) Per Mårts
6) Charlotte Kalla
7) Anders Svensson

Både Sundhage och Schelin slår alltså både första skidåkare, och hockeyherrarnas förbundskapten. På fjolårets lista var Thomas Dennerby mest nämnda damfotbollspersonlighet på placering 17. Svensk damfotboll är alltså glödhet i år.

Det noteras även i de fem EM-undersökningar som har redovisats i dag. Här är några intressanta saker från dem:

1) Johan Quist, från Centrum för tjänsteforskning vid Karlstad Universitet, noterar att EM: ”gav avtryck i alla led och läger, nationellt, lokalt, i media och gav en positiv bild av Sverige. Vidare att kvinnlig idrott är attraktiv, och folk är beredda att offra ledig tid på att vara en del av en stor turnering.”
Däremot noterar Quist att det politiska intresset på riksnivå var litet, och att inte de största företagen attraherades av turneringen.

2) Sponsor Insight kollade mediabevakningen från årsskiftet till den sista juli. De hittade cirka 8000 artiklar om EM. Och tv-siffrorna var lysande. De såg ut så här:

”Tittarsiffror i snitt Sveriges matcher var 1 295 000 (TV4, 5 matcher). Att jämföras med ishockey-VM: 1 360 000 (TV4, 10 matcher), friidrotts-EM: 381 000 (TV4, 5 direktsända ”pass”)”

En personlig notering här är att storföretag och politiker nog hade tänkt om, ifall de hade haft tillgång till de här siffrorna inför EM.

3) Publikens sammansättning var 38 procent lokala besökare. 45 procent från övriga Sverige. 8 procent var tillresta från övriga Norden och de sista 9 procenten kom från andra länder.Könsfördelningen på läktarna var jämn. Och åskådarnas medelålder var 42 år.

4) Att det var en mängd publikrekord visste vi ju sedan tidigare. Men visst kan det vara läge att repetera att turneringens totalpublik var 216 888, vilket ger ett snitt på 8676. Båda siffrorna var nya EM-rekord.

I den powerpoint-presentation om undersökningarna som går att ladda ner från svenskfotboll.se kallar man bland annat EM för ”Avtryckens turnering”.

Det bestående avtrycket på förbundskansliet i Solna är tydligen dock att det är värt att satsa vidare på herr-EM 2020. Däremot verkar EM inte ha gjort några avtryck gällande satsningen på damlandslaget – trots att laget alltså är så hett att huvuddelen av det övriga Idrottssverige lär vara avundsjukt på deras genomslag.

Bristen på satsning märktes inte minst på den tävlingsmatch som tjejerna spelade i Zenica i lördags. Den var alltså inte tv-sänd. Men den gick att följa via Uefas livescore samt via Radiosporten och via direktrapportering från de båda kvällstidningarna.

Förbundet däremot brydde sig inte om att rapportera genom någon av sina kanaler. Och det är högst illavarslande. För SvFF skall inte räkna med att Sveriges radio och kvällstidningarna fortsätter att åka på alla damlandslagets bortamatcher.

Att delar av svensk media åkte i helgen beror förstås på att intresset kring laget har varit stort. Och att det var en tävlingsmatch. Men om inte det svenska folk kommer att kunna se matcherna så kommer intresset att dala. Och det fort.

Följden blir att vi ganska snart riskerar att återigen ha bortalandskamper helt utan direktrapportering. Landskamper där det finns risk att det inte går att hitta något resultat förrän långt efter slutsignal.
Det här ämnet hade jag tyvärr anledning att ta upp vid mängder av tillfällen efter VM 2011. I det här inlägget samlade jag delar av den kritik som jag kom med under året mellan VM och OS.
Inlägget är skrivet i samband med bortamatchen mot Skottland i maj 2012, en match som inte gick att se på tv, utan som jag minns att vi som var intresserade följde genom en skotsk supporter som rapporterade på sin twitter. Han fick hastigt och lustigt en mängd svenska följare.

Jag gissar att vi snart är där igen, alltså där att vi måste leta närvarande supportrar för att kunna följa landslagets träningsmatcher på bortaplan. Och deras matcher i Algarve cup.

Fast så borde det inte behöva vara. För givetvis borde Svenska Fotbollförbundet ha teknik och kapacitet att sända matcher via stream. Det gäller framför allt damlandslaget, men även diverse ungdomslandskamper.

Som jag tidigare konstaterat har mängder av andra nationsförbund kapacitet att streama matcher. Men såvitt jag vet har det svenska aldrig sänt någon landskamp på någon nivå.

Jag noterar att Expressens tv-sport-krönikör Anna Friberg i den här krönikan tycker att:

”Fifa borde ha som krav att alla deltagande länder i ett mästerskap ser till att matcherna tv-produceras.”

Spontant känns det svårt att tvinga förbund i länder där damlandslagen har extremt låg status att fixa tv-sändningar. Fast skall statusen på damfotbollen förbättras är tv-sändningar ett måste. Så kanske att idéen ändå inte är helt fel.

Men så länge det inte finns några krav på hemmalagets förbund att ordna tv-sändning är det svensk damfotboll som är den stora förloraren i matcher som lördagens. Bosnisk damfotboll har ju varken publik eller något medieintresse som man kan tappa…

Så Svenska Fotbollförbundet uppmanar jag att kolla på hur andra idrottsförbund jobbar med information, och sedan är det bara att börja ösa ut nyheter om damlandslaget och dess spelare och ledare. Sedan måste de öka draget kring de egna matcherna. Utöver att fixa egna tv-sändningar borde det vara ett måste att SvFF rapporterar från sina landskamper via de sociala medier där man ligger uppe. Alltså via Facebook och twitter. Det är rent pinsamt att man inte utnyttjar de kanalerna bättre.

Damallsvenska målskyttar runtom i världen

Tidigt i går morse svensk tid vann USA med 4–1 mot Nya Zeeland. USA:s tredje mål gjordes av Tyresös Christen Press, som för en gångs skull fick chansen från start bredvid Abby Wambach.

Press spelade hela matchen, och i minut 87 fick hon även ett assist till Heather O’Reilly, när högeryttern fastställde slutresultatet 4–1.

Jag satt uppe och såg den första halvleken. Matchen visades streamad på US Soccers hemsida. USA imponerade riktigt stort i matchupptakten, och man gjorde två mål redan de första tolv minuterna. Först vred Megan Rapinoe snyggt in en frispark, och sedan sprang Carli Lloyd igenom och smällde kraftfullt in 2–0.

Press mål kom i slutet av halvleken, och var inte speciellt snyggt. Men det var ett distinkt avslut, och alla mål räknas ju. Noterbart också att Press klubbkompisar i Tyresö Ali Krieger och Meghan Klingenberg också spelade hela matchen. Däremot fick Yael Averbuch och Whitney Engen se hela drabbningen från bänken.
Något klipp med höjdpunkter har jag inte hittat. Men här går det att se hela matchen:

Och här är ett klipp med intervjuer med Tom Sermanni, Rapinoe, Lloyd och Press:

En annan intervju med Christen Press gjorde nyligen The Equalizer, och där säger damallsvenskans skyttedrottning:

”Jag tror jag kommer att spela i NWSL åtminstone en del av nästa säsong.”

Tyresö behöver alltså troligen leta efter en ny spjutspets till nästa år. För Press verkar bara stanna tills Champions League är färdigspelat.
Tyresös lagbygge är ju för övrigt intressant, då både Marta och Veroniqa Boquete också bara har kontrakt till sommaren.

USA:s match var ju bara en träningsmatch. Amerikanskorna spelar ju bara sådana i år. I Europa spelades det ju däremot en mängd VM-kvalmatcher i helgen. Här kommer ett gäng klipp från de matcherna.

Först har ni här ett klipp med alla Tysklands 13 mål i Slovenien. Där blev alltså Celia Sasic och Anja Mittag tremålsskyttar.

Mittag var inte enda damallsvenska spelare att noteras för tre mål i helgens VM-kvalspel. Tyresös norska stjärnskott Caroline Graham Hansen smällde nämligen in tre av Norges sju fullträffar mot Albanien. Ett par av Hansens projektiler är riktigt snygga.
Notera för övrigt hur uselt den albanska målvakten jobbar. Observera också att Albanien har högre världs- och Europaranking än det bosniska lag som Sverige mötte i lördags:

En annan damallsvensk spelare som stod för ett riktigt sevärt mål i helgen var Linköpings holländska mittfältare Renee Slegers. Hennes frispark till 2–0 kan man se om många gånger. Slegers gjorde för övrigt också Hollands första mål. Hon gjorde däremot inte flest i 7–0-segern i Portugal.

För supertalangen Vivianne Miedema, som leder skytteligan i BeNe League på 17 mål på sju omgångar, fortsätter att imponera enormt i höst. Miedama byttes in i minut 75 och hann göra ett äkta hattrick på den tiden. Totalt har 17-åringen spelat nio tävlingsmatcher i höst, och bara lämnat en mållös. Och i den – VM-kvalmötet med Albanien – byttes hon i minut 84.

Se Slegers och Miedemas mål här:

England slog Wales med 2–0. Höjdpunkter från den matchen finns på den här länken. Det första målet som gjordes av Jordan Nobbs var ett läckert one-touch-anfall. Högst sevärt.

Tyresö hade många målskyttar i helgens landskamper. När Spanien slog Estland med 6–0 i söndags gjorde Jennifer Hermoso ett av målen. Hennes 3–0-skott håller också hög estetisk klass. Däremot slog hon en straff som inte var lika bra. Den räddades nämligen av det estniska målvakten.

Noterbart från Spanien är att Bristol Academys vassa forward Natalia Pablos var tillbaka i landslaget efter flera års frånvaro. Och att hon omgående blev målskytt. Höjdpunkter från matchen finns här:

Tillbaka till träningslandskamperna. I fredags slog ju Frankrike vår VM-kvalmotståndare Polen med 6–0. Höjpunkter från den matchen ser du här:

Dagens sista klipp hämtar jag från Sydkorea, där Incheon Hyundai Steel Red Angels blev mästarinnor i WK-league efter finalseger med totalt 4–2 mot Seoul Amazones. Här är ett klipp från den andra finalmatchen, där laget från Incheon avgjorde i den andra halvleken. Den första matchen hade slutat 1–1, och Seoul ledde returen med 1–0 i halvtid.

Men anförda av de brasilianska spelarna Thais Duarte Guedes (nummer 11) och Luana (nummer 28) kunde Incheon vända och ta hem mästerskapet:

Tillagt i efterhand: Jag hittade även ett klipp från matchen Skottland–Nordirland i Sveriges grupp. Där vann skotskorna med 2–0 efter mål av Vittsjös Jane Ross och Montpelliers Jennifer Beattie. Se deras mål här:

Tre poäng är alltid tre poäng

Helgens högst ointressanta VM-kvalomgång innehöll en skräll och tre svenska poäng.

Skrällen kom i Serbien, där EM-bronsmedaljörerna från Danmark bara fick 1–1 – trots att Pernille Harder gjorde danskornas ledningsmål efter 19 minuter. En minut senare kvitterade serbiskorna. Och trots att Danmark vann avsluten mot mål med 12–4 och hörnorna med 11–2 så blev det inga fler mål.

Samma serbiska lag föll i sin första kvalmatch med 9–0 i Schweiz. Att tappa poäng mot serbiskorna är självklart en mardrömsstart på VM-kvalet för Danmark. Och pressen på Harder och de andra inför torsdagens hemmamatch mot Schweiz är stor. För blir det förlust där kan faktiskt gruppsegern redan vara körd.

Så till Sveriges match. Jag har självklart inte sett den. Det är ju inte många som har gjort det. Däremot hörde jag från och till på Radiosportens sändning, jag har läst några artiklar, och jag har sett det här klippet:

Av det jag hört är det inte många som är nöjda med mycket från matchen. Och det är logiskt, för att bara vinna med 1–0 i Bosnien är uselt. Laget är rankat på plats 78 i världen och på plats 39 i Europa. Bosniens stjärna Lidija Kulis platsade inte i Linköping i våras, och deras andra forward, svenska Iris Kadric, gjorde inte ett enda spelmål (men satte en straff) för Vara SK i division 1 under våren.

Sannolikt var det just division 1-klass på det lag som vårt landslag ställdes mot i går. Glädjen i Bosniens lag efter slutsignalen är ju ganska talande. På klippet ovan ser man hur spelarna kramas och gör vågen – och agerar som att de hade vunnit.

Och så kändes det säkert.

Fast det var ändå vi som vann. I tävlingsmatcher är det ändå poängen som är viktigast. Och där fick vi med oss alla hem. Så någon fiaskostämpel kan man inte sätta på matchen.
Utöver poängen var det förstås också positivt att Lotta Schelin fick avgöra en levande tävlingsmatch i landslaget igen. Det var fyra år sedan senast.

Men att vi inte lyckas göra ett enda spelmål på 90 minuter mot ett svagt Bosnien är alltså oroande. Bosnien föll ju med 7–0 mot Skottland i förra omgången. Samma Skottland som för övrigt har full poäng efter 2–0 mot Nordirland i går.

Sverige är ju rankat på andra plats i Europa bakom Tyskland. Tyskorna hade bortamatch mot Slovenien – ett land som är högre rankat än Bosnien. Resultatet? Jo, det blev 13–0 till Tyskland efter att Celia Sasic och Anja Mittag gjort tre mål vardera. Det var siffror av det slaget jag hade hoppats Pia Sundhage:s lag skulle ha med sig hem från Zenica.

Vågar vi hoppas på målkalas mot Färöarna på torsdag? Det borde bli tvåsiffrigt. Men efter 2–0 mot Polen och 1–0 mot Bosnien får man nog sänka förväntningarna.

Test för Schough och Folkesson

Oj vilken jobbvecka det här har varit. Det har därmed inte blivit mycket tid till bloggande. Och trött som jag är blir det här inget långt inlägg heller.

Hanna Folkesson

Hanna Folkesson

Olivia Schough

Olivia Schough

Men det är ett nytt landslag Pia Sundhage ställer på benen i Zenica i dag. Nytt sett till spelsystemet, som är 4–1–3–2. Nytt också för att Hanna Folkesson och Olivia Schough för första gången finns med i startelvan i en tävlingsmatch. Dessutom nygammalt för att Hedvig Lindahl är tillbaka mellan stolparna.

Dessutom placeras Caroline Seger och Marie Hammarström på varsin kant, vilket är intressant. Sundhage har ju tidigare satsat hårt på snabbhet på kanterna. Nu väljer hon bort snabbheten och satsar i stället på bollsäkerhet.

Hur utfallet blir kan vi som inte är på plats i Bosnien bara gissa. För det blir ingen tv-sändning från matchen. Jag hörde att Aftonbladet hade hört sig för om att sända, men att de inte fixar att göra en egen produktion.

Jag hörde mig för med det lilla bolag som gjort Elfsborgs bortamatchproduktioner. De har flera gånger bara haft med sig en kameraman och en kommentator. Det är förstås inga superproduktioner de gör, men man kan åtminstone se matcherna.

Jag hann förresten se drygt en minut av Frankrike–Polen i kväll. En match Frankrike vann med 6–0. Den sändes av det franska förbundet på deras Youtubekanal. Något för SvFF att lära sig av, och ta efter.

Tillbaka till själva matchen mot Bosnien. Sverige startar så här: Lindahl – Lina Nilsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Folkesson – Seger, Kosovare Asllani, Hammarström – Lotta Schelin, Schough.

Oavsett test, och startelva. Jag förväntar mig att det blir svensk seger med minst fem mål.

Sverige är ju en stormakt inom damfotbollen. Det märks inte minst på att vi i går fick med tre eller fyra kandidater – beroende hur man räknar – till Ballon d’Or, priset till världens bästa spelare och tränare. Lotta Schelin och Nilla Fischer nominerades i spelarkategorien. Och Pia Sundhage och Skottlands förbundskapten Anna Signeul bland tränarna.

Apropå pris och nomineraingar blev ju dessutom kandidaterna till fotbollsgalan klara i torsdags. De finns här. Jag tänker återkomma med synpunkter kring nominerar, och med tips på vinnare. För nu behöver jag sova…

Plötsligt ligger vägen öppen för Tyresö

När lottningen till Champions League gjordes så tippade jag att inget svenskt lag skulle vara kvar till kvartsfinal. Det kan bli två.

För Tyresö överlevde mötet med PSG, och nu ligger plötsligt vägen öppen mot kvartsfinal. Visst är Fortuna Hjörring ett bra lag, men danskorna skall inte kunna stoppa Marta med vänner.

Och faktum är att Malmö inte heller är chanslöst mot Wolfsburg. Tyskorna har fått upp farten, och är så klart favoriter. Men kan Malmö konservera sin form under en spelledig månad så är osvuret bäst. För Malmö är riktigt starkt för tillfället. Och kan man få kontra på Ramona Bachmann, Anja Mittag och Manon Melis så kan det bli svettigt för Nilla Fischer med fler i Wolfsburgs backlinje.

Av gårdagens matcher har jag bara sett sporadiska sekvenser. Jag såg klart fler av Malmös match än av Tyresös.

Klart är att Malmö var totalt överlägset mot ett skadedrabbat LSK. Norskorna var väldigt mycket mer chanslösa än jag hade trott. Att man bjöd på två tidiga målvaktstavlor gjorde inte matchen mer spännande. Totalresultatet 8–1 säger helt enkelt det mesta.

Det roligaste i den matchen var nästan när Thora Helgadottir klev upp på övertid för att slå en frispark.  Målvakten tog dock i lite väl mycket. Enligt obekräftade uppgifter så fick det danska luftvärnet skjuta ner bollen i närheten av Skagen…

Apropå Danmark så såg det ett tag i kväll ut som att vägen mot kvartsfinal låg öppen för Bröndby. Men det danska laget där svenska Jenny Olsson vaktade målet, och där före detta Stattenaspelaren Josefine Norstedt blev inbytt de sista fem minuter, tappade sin ledning. Till slut vann Barcelona med 2–2 och bortamål. Därmed ställs Barca mot Zürich i åttondelsfinal.

Antonia Göransson gjorde två mål för Potsdam och Lotta Schelin ett för Lyon. Båda lagen defilerade sig vidare i går. Nu stöter de som bekant på varandra i åttondelen.

Nilla Fischer var en av många spelare som Wolfsburg vilade i dagens hemmamatch mot Pärnu. Trots det slutade matchen hela 13–0, alltså totalt 27–0. Det är den största segermarginalen någonsin i turneringen.

I dagens match gjorde Conny Pohlers tre mål. Därmed rycker hon i tidernas skytteliga. Hon leder nu hela åtta mål före Anja Mittag. Så här ser tio i topp ut:

Conny Pohlers       48
Anja Mittag            40
Hanna Ljungberg      39
Inka Grings              38
Nina Burger              35
Lotta Schelin          34
Margret Lara Vidarsdottir 34
Marta                     30
Kim Little                30
Patrizia Panico        30