Etikettarkiv: Sara Thunebro

Ojdå, Sundhage bjöd på skrällar

Publicerad den av
Svara

Vid en presskonferens som förbundet har gjort så minimalt med reklam för – se föregående inlägg – att man undrar om de ville att någon skulle rapporter om den så presenterade Pia Sundhage faktiskt flera skrällar.

Efter att ha jobbat med samma 25 spelare under hela våren får plötsligt ett antal nya spelare chansen. Amanda Ilestedt och Josefine Öqvist har varit med i truppen tidigare. Men mot Norge den 1 juni får även Hedvig Lindahl, Marina Pettersson Engström och debutanten Jenny Hjolman chansen.

Jenny Hjolman

Jenny Hjolman

Kul med Hjolman som är en intressant spelartyp. Men som jag skrev i går – Umeås bästa offensiva spelare heter Lina Hurtig.

Spelare som är borta från den förra truppen är förstås skadade Emma Berglund, men även Malin Levenstad, Stina Segerström och Johanna Almgren. Almgrens petning förklaras på förbundets hemsida med hennes knäproblem. De andra två verkar vara ute i kylan.

Segerström har inte varit dålig i de matcher jag har sett henne i Göteborg i vår. Men hon har inte heller känts landslagsmässig. Angående Levenstad reagerade jag för att hon ofta vände ryggen och rumpan till i duellerna mot Örebro. Så vill inte jag att en landslagsmittback skall agera i närkamper.

Andra spelare som verkar helt iskalla är Annica Svensson och Susanne Moberg, som ju båda åkte ur truppen efter Algarve cup. Och man kan nog konstatera att sista tåget har gått för Therese Sjögran i hennes kamp för att få spela ett sista mästerskap. Hon hade definitivt behövt vara med här för att ha en rimlig chans.

För egen del tycker jag att det är synd att inte Lina Hurtig och Marija Banusic får chansen att visa upp sig i A-landslaget. Även om Sundhage tycker att de båda bör spela i F19-EM i stället, så handlar det troligen om två framtida nyckelspelare i A-landslaget. Två spelare som skulle kunna få lite extra positiv energi av att bara få vara med i truppen.

Den 25 juni 18.00 på Torslandaverken skall den definitiva EM-truppen presenteras. Fram tills dess ser landslagets schema ut så här:

* 28 maj–2 juni, läger i Linköping. Inklusive match mot Norge på Linköping Arena den 1 juni 15.30.

* 15–20 juni, nytt läger. Troligen inklusive match den 19 juni.

I mitt förra inlägg gissade jag att en allmänt sportintresserad svensk inte kan nämna fem spelare i det svenska landslaget. När TT alldeles nyss presenterade Sundhages senaste trupp fick jag vatten på min kvarn. Där ingick nämligen Amanda Ilstedt och Olivia Scough. Kunskapen om namn och stavning i vårt landslag är verkligen begränsad.

Här är förresten hela truppen till lägret i Linköping, och matchen mot Norge:

Målvakter: Kristin Hammarström, Lindahl, Sofia Lundgren och Carola Söberg.
Backar: Nilla Fischer, Ilestedt, Lina Nilsson, Pettersson Engström, Charlotte Rohlin, Jessica Samuelsson och Sara Thunebro.
Mittfältare: Lisa Dahlkvist, Hanna Folkesson, Marie Hammarström, Antonia Göransson, Carina Holmberg, Emmelie Konradsson och Caroline Seger.
Forwards: Kosovare Asllani, Hjolman, Sofia Jakobsson, Lotta Schelin, Olivia Schough och Öqvist.

Lång analys av Tyresö–Linköping

Publicerad den av
7

Nu har även jag sett lördagens damallsvenska tv-match, den mellan Tyresö och Linköping. Det var intressant.

När man i efterhand ser en match där man vet slutresultatet, då målar man lätt upp en bild av hur det har varit. Mina fördomar om matchbilden visade sig bara delvis ha täckning i verkligheten. Men mer om det senare.

Först tänkte jag nämligen ägna mig åt spelarkritik. När jag slog på matchen var planen att försöka kolla in hur det tänkbara EM-mittbacksparet Nilla Fischer/Charlotte Rohlin skötte sig mot bästa möjliga motstånd.

När laguppställningarna rullades upp slog det mig att minst en tredjedel av startelvorna i Sveriges EM-premiär faktiskt fanns på planen. Dessutom noterades ytterligare tre–fyra spelare som är tänkbara EM-spelare. Det blev alltså ganska många fler att närstudera än bara Linköpings mittbackspar.

Men jag börjar ändå med firma Fischer/Rohlin. Genom tv-bilden är det ganska svårt att få en riktigt bra bild av spelares rörelsemönster, och samarbete. Men det jag såg av duon var väl sisådär.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

Fischer har fortfarande väldigt svårt med avvägningarna av när hon skall falla, och när hon skall kliva fram. Det är det senare hon är klart bäst på, och det hon oftast väljer. Fast ibland blir det helt galet. Som när hon lämnade Marta helt ensam i 27:e minuten. Där skall Fischer vara väldigt glad att brasilianskan sköt utanför.

Dessutom måste Fischer lära sig hur hon skall jobba med armarna i straffområdet. För som jag uppfattar den högst svårtolkade handsregeln så skulle definitivt domare Linn Andersson ha blåst straff för Tyresö i den första halvleken.

Medan Fischer är fortsatt orutinerad som mittback känns Rohlin klart ringrostig. Den fråga som Pia Sundhage ställs inför den närmaste tiden är huruvida Rohlin kommer att kunn fila bort rosten de kommande två månaderna.

I VM för två år sedan såg jag Rohlin som en mittback som agerade med pondus och självförtroende i alla lägen. Mot Tyresö kändes det inte ens som att hon hade ett rent tillslag på bollen. Hennes passningar blev ofta studsiga. Dessutom drällde hon med bollen en gång och blev dessutom rejält uppsnurrad och ifrånsprungen av Christen Press. Illavarslande.

Här är mina synpunkter på fler EM-aktuella svenska och danska spelare från matchen:

Sofia Lundgren

Sofia Lundgren

* Sofia Lundgren: Gjorde en kanoninsats. Helt chanslös på båda målen. Gjorde ett par riktigt högkvalificerade räddningar, och agerade med pondus även utanför sitt straffområde. Kan kanske trots allt ge Kristin Hammarström en rejäl match om målvaktströjan till EM.

* Caroline Seger: En bra och en dålig halvlek. Låg i en hög utgångsposition, och spelade på få tillslag i den första halvleken. Hittade då ofta offensiva lösningar. Hade en lägre utgångsposition efter paus, och skötte den mycket sämre. Tycker att hon ofta tog till alldeles för många tillslag, och blev därmed ett slags bromskloss.

* Lisa Dahlkvist: Spelade i en väldigt defensiv mittfältsroll, och gjorde en alldeles utmärkt insats. Kanske, kanske börjar hon äntligen hitta tillbaka till VM-formen?

* Sara Thunebro: Stabil. Sattes inte på så många prov i defensiven. Offensivt kom hon till flera inläggslägen på sin vänsterkant. Kvaliteten på själva inläggen kunde dock ha varit bättre.

* Jessica Samuelsson: Gjorde några fina, offensiva framstötar, och hade bland annat ett ribbskott – om man nu skall kalla det misslyckade inlägget för skott? Jag har tidigare uttryckt rejäl tveksamhet till hennes defensiva positioner. Den tveksamheten kvarstår i högsta grad. Tyresös spelare kunde ofta löpa in bakom henne, och det skapades flera chanser på hennes kant. Som jag ser det är hon inte redo för ett EM-slutspel.

* Pernille Harder: Var inte så dominant som jag hade tänkt mig. Å andra sidan hade hon extremt hård och tät uppvaktning från det duktiga Tyresöförsvaret. Och när hon väl får bollen under kontroll gör hon alltid något bra med den. Linköping fick ett mycket bättre spel när hon kom upp som forward, och kunde få fast lite bollar.

* Mariann Gajhede Knudsen: En väldigt stabil, och användbar spelare. Kan spela i flera olika roller, och lösa det på ett utmärkt sätt. Hade det dock tufft före paus. Blev mer involverad i spelet efter paus, då hon fick Petra Larsson vid sin sida.

Line Röddik Hansen

Line Röddik Hansen

* Line Röddik Hansen: Synd att hon inte är svensk. Är som bekant en lysande ytterback. Visade även kvalitet som mittback. Hennes uppspel sitter nästan alltid på läppen på mittfältare eller forwards. Hon har verkligen en underbart skön bollbehandling.

Tio spelare är betygsatta. Utöver dem lanserar jag själv två nya namn som landslagskandidater:

* Johanna Frisk: Nu har jag bara sett henne i tre matcher på tv, vilket är lite vanskligt. Men det jag sett har varit imponerande. Hon är förhållandevis snabb, och har ett bra kortpassningsspel. Hon har faktiskt varit så imponerande att jag just nu ser henne som landets bästa mittback. Således borde Frisk kunna vara högaktuell för nästa landslagstrupp.

Magdalena Ericsson

Magdalena Ericsson

* Magdalena Ericsson: En härligt positiv överraskning. Ju längre matchen led desto mer slog det mig att vi här kan ha Thunebros efterträdare. Nu bygger jag bara det här på en match, vilket förstås är ett otillräckligt underlag för en helhetsanalys. Men den spontana känslan är att Ericsson har en bättre defensiv speluppfattning än de ytterbackar som förbundskapten Sundhage använder sig av. Ericsson kliver inte undan, och visar att hon kan vara så där lagom kaxig som behövs på internationell nivå. Dessutom tyckte jag att hon hade bra kvalitet på uppspelen, både med höger och vänster fot. En väldigt intressant bekantskap.

Där sätter jag punkt för spelarkritiken, och går över på själva matchen. När man ser att Tyresö vunnit med 2–0 efter att ha gjort båda målen under de sista minuterna så får man lätt känslan att hemmalaget gjort en ganska beskedlig insats.

Men efter att ha sett den första halvleken så var det bara lagets effektivitet som jag tyckte var för dålig. För så långt var verkligen Tyresö fantastiskt bra. Det var första gången jag såg laget prestera ett spel som gör att de faktiskt till och med skulle kunna utmana Lyon om nästa års Champions Leaguetitel.

Efter 45 minuter hade de inte varit nära att släppa till någon målchans bakåt. Så fort de blev av med bollen gjorde forwards och mittfältare ett så grymt hemjobb att backlinjen och Carola Söberg fick en högst tacksam uppgift. Söberg skulle för övrigt kunnat varit med bland de betygsatta spelarna ovan. Fast hon var såpass arbetslös att jag inte har något gångbart betygsunderlag…

Faktum är att Söberg på tre matcher bara behövt rädda fem skott. Det är så få att hon inte ens räknas in i målvaktsligan ännu… Och det är förstås ett otroligt gott betyg till hela lagets försvarsarbete.

Under den första halvleken spelade Tyresö dessutom på ett eller två tillslag, och tog sig ofta fram på sin vänsterkant. I halvtid var det 4–0 i högkvalificerade målchanser. Dessutom skulle man ha haft en straff.

Efter paus blev Tyresös anfallsspel klart sämre. Bolltempot bromsades genom att man tog till fler tillslag. Kanske är det så att laget har en bäst balans när Vero Boquete går ner och hämtar boll, medan Caroline Seger har en högre utgångsposition?
Det var så det såg ut före paus. I andra halvlek bytte de position, och båda blev sämre.

Till slut krävdes det två fina, individuella prestationer från Christen Press för att avgöra matchen. Det är ju det fina med Tyresö – att när spelet börjar hacka har de profiler som kan avgöra på egen hand.

Av det jag sett hittills av Tyresö är faktiskt känslan att de kan komma att avgöra damallsvenskan på ett ganska tidigt skede. Laget känns väldigt mycket mer stabilt än huvudkonkurrenten Malmö.

* Slutligen undrar jag lite över hur stor tillit man skall sätta till den officiella statistiken i damallsvenskan. Alla vi som har sett matchen Tyresö–Linköping på tv vet att Christen Press gjorde båda målen. Trots det står det så här nu på svenskfotboll.se:

1–0 Kirsten van de Ven (88). Utan assist.
2–0 Christen Press (90+1). Passning Kirsten van de Ven.

Det finns flera tveksamheter i det här:

1) Okej då om statistikfolket på plats på Tyresövallen inte uppfattade att bollen var över linjen vid Press ribbskott. Men då måste hon väl ändå få ett assist?

2) Sedan är det väl självklart att målskytten skall korrigeras i efterhand. Eller?

3) Visst gav van de Ven bollen till Press mitt på offensiv planhalva inför 2–0. Men det känns ändå rätt snällt att holländskan skall få assist till det mål som ju Press gjorde helt på egen hand. I så fall bör Meghan Klingenberg i efterhand också få assist till Press vid 1–0.

Guldet hamnar i Tyresö igen

Publicerad den av
3

Det är mindre än en timme till seriestart, och jag har nått fram till den fjärde och sista delen av mitt damallsvenska tips. I år är jag tyvärr tråkig, och tror som majoriteten – att SM-guldet återigen hamnar i Tyresö.

På upptaktsträffen i tisdags föll tipsen så här:

1) Tyresö med 51,2 procent av rösterna
2) Malmö         32,1
3) Göteborg      9,5
4) Linköping      2,4
Umeå                2,4

Min uppfattning är att fördelningen mellan lagen följer ungefär samma fördelning, dock skall Linköping och Umeå strykas från listan. Oddset för klubbarna bakom de tre topplagen bör ligga på tiondels procent.

För det är mellan Tyresö och Malmö det står. Göteborg är egentligen den enda outsidern.

Malmö har alltså chansen. Men laget visade bristande kapacitet när det väl gällde i fjol. Guldet såg ju ut att vara klart. Men efter 13 raka segrar blev det bara en poäng på de två sista omgångarna. Då har man svag vinnarkultur.

Tyresö har inte heller hunnit bygga upp någon riktig vinnarkultur. Men trots att försäsongen delvis har varit darrig så tror jag stenhårt på dem.

För spelmässigt var Tyresö klart bättre än Göteborg i supercupen. Mästarlaget skapade massor av chanser, och när trion Vero, Marta och Christen Press lärt sig varandra kommer även målen.

Här är min genomgång av de tre topplagen:

1) Tyresö FF
In: Christen Press (Göteborg), Malin Diaz (AIK), Sara Thunebro (FFC Frankfurt) och Jennifer Hermoso (Rayo Vallecano, Spanien)
Ut: Madelaine Edlund (uppehåll), Helén Eke (Kif Örebro) och Josefine Öqvist (Kristianstad), Lisa Klinga (Piteå, lån) och Pauline Hammarlund (Linköping)

Kommentar: För första året satsar Tyresö på kontinuitet – ett väl beprövat segerrecept.

Att Christen Press kommer in i stället för Madelaine Edlund har alla förutsättningar att bli ett lyft. I den här omgivningen blir jag inte förvånad om Press kan komma i närheten av 30 mål.

Marta Viera da Silva

Marta Viera da Silva

Lägg till att Marta skall spela centralt, och koncentrera sig på offensiva löpningar – och Tyresö känns ännu mer sylvassa i djupled än i fjol.

Apropå Marta sa tränare Tony Gustavsson så här på upptaktsträffen:

”Marta hade på tok för många maxlöp förra året – framför allt defensiva. Hon skall vara 80/20 i fördelning offensiva/defensiva löpningar.”

Marta skall alltså springa framåt. Lagets svaghet finns som jag ser det i löpningarna bakåt. Där saknas för tillfället snabbheten för att hävda sig i Champions League. Tränare Gustavsson uttryckte det så här på upptaktsträffen:

”När det gäller omställningsspelet är vi inte där vi bör vara för att hävda oss internationellt. Lagen ställer om till anfall mycket snabbare än vi är vana vid.”

Men i allsvenskan håller Tyresö alltså tillräcklig kvalitet för att försvara guldet. De vann tio av höstens elva matcher i fjol, och med en bra start tror jag att säsongen kan bli ett enda långt segertåg.

2) LdB FC Malmö
In: Manon Melis (Linköping), Zecira Musovic (Stattena), Yoreli Rincon (Piracicaba, Brasilien) och Kathleen Radtke (Jena).
Ut: Emma Wilhelmsson (Jitex), Christina Öyangen Örntoft (Bröndby, Danmark), Hilda Carlén (Hammarby).

Kommentar: Precis som Tyresö har Malmö en väldigt offensiv satsning. De visar att de hoppas ge Tyresö en jättematch om guldet även i år.

Miljardären Dan Olofsson har öppnat plånboken och löst klubbens ekonomiska kris. Hans plånbok har även möjliggjort att Manon Melis återvänt till Skåne. Och man har hämtat Colombias affischnamn Yoreli Rincon i Brasilien. Med dem har man har ett överflöd av offensiva spelare. Synd för klubbens många talangfulla tonåringar.

Utöver nyförvärven får man snart åter Frida Nordin och Therese Sjögran från korsbandsskador. Nye tränaren Jonas Eidevall står inför en utmaning i att hitta bästa möjliga startelva. Och i en annan i att hålla de som sätts på bänken nöjda med sin tillvaro.

Manon Melis

Manon Melis

Offensiva spelare finns det ett överflöd av. Hör bara här: Rincon, Sjögran, Anja Mittag, Ramona Bachmann, Manon Melis och Elin Rubensson.

Backlinjen är okcså väldigt offensivt lagd. Och att den har defensiva brister avslöjade Lyon på ett skoningslöst sätt. En back som är riktigt duktig i defensiven är unga Amanda Ilestedt. Henne vill Eidevall gärna ha in i EM-truppen. Under upptaktsträffen sa han:

”Jag tycker att det var synd att Amanda inte var med till Algarve cup och utvärderades där. Nu står hon på noll landskamper och får svårt att nå EM.”

Jag håller med.

Förhoppningsvis kan Malmö hänga med Tyresö i guldstriden. För visst vore det kul om guldstriden lever långt in på senhösten?

3) Göteborg FC
In: Marie Hammarström (Kif Örebro), Cathrine Dyngvold (Klepp, Norge), Jessica Landström (Djurgården) och Jodie Taylor (Birmingham).
Ut: Christen Press (Tyresö) och Ingrid Wells (Washington Spirit)

Kommentar: Göteborg nämns som en tänkbar utmanare om guldet. För att blir det måste trion Jessica Landström, Jodie Taylor och Cathrine Dyngvold klara av att ersätta skyttedrottningen Christen Press.

För ett par veckor sedan hade jag varit tveksam till att de skulle klara det. Press gjorde 17 av Göteborgs 48 mål i damallsvenskan i fjol, låg bakom cuptiteln och var stor hjältinna i åttondelsfinalen av Champions League.
Jag trodde faktiskt att tränare Torbjörn Nilsson skulle tvingas lägga om spelsättet när Press nu istället återfinns i Tyresö.

Jodie Taylor

Jodie Taylor

Men sedan visade Taylor både hög klass och fart i supercupen. Därför tror jag numera faktiskt att Göteborg till och med har ett bättre lag i år än i fjol.

Nyckel ett blir säsongsstarten. Genom att vara svårstartat tappade man guldet 2011, och i serieupptakten försvann toppkontakten tidigt i fjol.

Nyckel nummer två blir spelet på gräs. Det har inte varit tillräckligt bra de senaste åren.

Utöver forwardsfrågan är spelartruppen fortsatt rekordtunn. GFC hade nog behövt bredda för att inte vara extremt känsliga för skador. Varför har de inget lag i den nya F19-serien?

Jag tror att Göteborg slutar trea med viss marginal ner till övriga lag. Fast jag är högst tveksam till att Göteborg har mental styrka att hänga med Tyresö och Malmö i guldracet.

* Övriga lag har jag placerat in i tabellen i tre andra inlägg. De finns här:

Om lag 4) Kristianstads DFF, 5) Linköpings FC och 6) Umeå IK läser du här.

Om lag 7) Piteå IF, 8) Vittsjö GIK och 9) Jitex BK läser du här.

Om lag 10) Kif Örebro, 11) Sunnanå SK och 12) Mallbackens IF läser du här.

* Givetvis är det här inte den enda bloggen som bjuder på damallsvenska tips. Bloggen Spelare12 har gjort en rejält gedigen genomgång av serien, lag för lag.

Anders Nilsson på Aftonbladets damfotbollsblogg har presenterat lagen två och två.

I år har även damfotboll.com satt ihop ett tips. Kul. Här är även ett tips från Radiosportens fotbollsexpert Richard Henriksson.

Spelet kan börja…

Frågetecknen fanns på mittfältet

Publicerad den av
Svara

Efter inlägg om publik och media är det dags att skriva lite fotboll igen. Jag har ju utlovat ytterligare analyser från lördagens Islandskamp.

Här är de, lagdel för lagdel:

Målvakt:
Kristin Hammarström hade en ganska lugn dag. Island hade sin målchans direkt på avspark. Sedan var det bara sporadiska ingripanden från Göteborgsmålvakten.

Jag tycker om att se att hon står halvvägs ut på egen planhalva när bollen är vid motståndarnas straffområde. Men spontant kände jag inte att hennes spel präglades av den säkerhet hon brukar ha. Det var dock sannolikt inte något som påverkade hennes plats i startelvan. Hammarström känns trots allt gjuten i EM-laget.

Backlinje:
Före paus var det bara Emma Berglund som imponerade på mig. I andra halvlek ägnade sig backarna bara åt anfallsspel – och då är övriga tre som bäst.

Jag satt så jag under den första halvleken hörde hur Pia Sundhage hela tiden ropade på att ytterbackarna Lina Nilsson och Sara Thunebro skulle flytta fram längs sina kanter. Troligen hörde Islands förbundskapten Siggi Eyjolfsson samma sak. Och troligen hade han hört samma sak i Algarve. För det var tydligt hur isländskorna försökte utnyttja våra ytterbackars höga position.
För forwards löpte ut på ytan utanför våra innerbackar, och mittfältarna sökte just de ytorna med sina passningar. Framför allt är vi sårbara på ytan utanför Nilla Fischer, som ju inte är så snabb.

Nu var ett reservbetonat Island inte bra nog att skapa målchanser på nämnda spel – även om det var nära ett par gånger. Men jag gissar att fler kommande motståndare ser samma ömma punkt i det svenska laget, och kommer att sätta vår backlinje på svårare test.

Efter paus orkade inte Island ställa om till kontringar med mer än en eller max två spelare, vilket gjorde backlinjens defensiva uppgifter väldigt enkla. Offensivt skötte sig alla fyra väldigt bra. Jag har redan i ett tidigare inlägg hyllat Berglund svepande crossbollar. Nu gör jag det igen. De var lite av dagens behållning för mig.

Sundhage verkade dock ganska nöjd med backlinjen efteråt. Fast med Charlotte Rohlin på Fischers plats är vi inte lika sårbara vid kontringar…

Mittfält:
Här snackar vi också två vilt skilda halvlekar. Dessutom med två olika uppställningar.

Före paus spelade Marie Hammarström, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger och Antonia Göransson på mittfältet. De fick sällan spelet att lyfta. Passningskvaliteten var alldeles för dålig från flera olika fötter. Känslan var att hela mittfältet ofta befann sig i ingenmansland. De hann inte upp och understödja forwards, och de var inte med hemåt när Island kontrade. Speluppläggare Seger såg man knappt till alls.

Emmelie Konradsson

Emmelie Konradsson

Efter paus mönstrade Sundhage följande fyra spelare: Emmelie Konradsson, Hammarström, Seger och Göransson. Den uppställningen vann matchen i matchen på knockout. Hammarström hade ett väldigt bra passningsspel, och spelade loss sina kollegor på ett utmärkt sätt – trots att hon efteråt sade sig vara ringrostig i mitten. Följden blev att Seger kunde ta en lite högre position, och koncentrera sig på anfallsspel.

Konradsson gjorde ett fantastiskt bra inhopp. Jag frågade henne efteråt om hon hade instruktioner att löpa in centralt som extra forward. Så var det inte. Men just de löpningarna lyfte det svenska spelet. I första halvleken hade vi ofta bara en eller två spelare i straffområdet. Nu växte den siffran till två eller tre.

Även Olivia Schough fick lite speltid på vänsterkanten. Hon hann väl inte göra något större avtryck på matchen. Fast hon försökte, och kan kanske vara en klockren inhoppare i EM.

Totalt sett blev nog Sundhage lite mindre övertygad om vilket som är hennes EM-mittfält. Dahlkvist är ofta fantastisk mot världslag som USA och Tyskland. Men när vi skall föra spelet kan det vara läge att spela Hammarström centralt. Dessutom stärkte Konradsson sina EM-aktier rejält.

Forwards: När lagen gick in för att värma sig i halvtid så var jag bekymrad för Lotta Schelin. Hon hade haft ett friläge. I övrigt tyckte jag att hon återigen hade hamnat långt ifrån straffområdet alldeles för ofta.
Efter den andra halvleken var jag mycket lugnare. För efter paus höll sig Schelin centralt, och var plötsligt lysande både som framspelare och avslutare.

Jag pratade med henne efteråt om jämförelsen mellan hennes spel i Lyon och i landslaget. Vi var överens om att hon gjorde fler löpningar mot hörnflaggorna i landslaget. Hon ville dock inte jämföra lagen, och tyckte inte bara att det var negativt att hon fick komma runt på kanterna ibland.

Kosovare Asllani var bästa offensiva spelare i det svenska laget, före paus. I den andra halvleken blev det klart mindre fokus på henne. Inte för att hon var dålig, utan för att Schelin var så bra.

Även om Sofia Jakobsson gjorde ett kort, men lovande inhopp känns Schelin/Asllani som det givna svenska forwardsparet för tillfället. Frågetecknet här är att de båda har en dryg månads uppehåll mellan sitt ligaspel och EM. Men det borde inte vara något problem.

Sammanfattningsvis:
Det var en illavarslande första halvlek där vi inte klarade av att skapa chanser mot Island utan fyra bärande spelare. Den följdes av en ganska bra andra halvlek, där vi var så överlägsna som vi borde vara. Förbundskapten Sundhage verkar ju ha klart sin EM-elva. Fast när hon lämnade Växjö var det nog med lite funderingar kring formeringen av mittfältet.

Sundhage mönstrar väntad elva

Publicerad den av
Svara

Sverige spelar alltså mot Island på Myresjöhus Arena (Myran) i Växjö i morgon. Den svenska startelvan har offentliggjorts, och den är kliniskt fri från överraskningar.

Pia Sundhage mönstrar nämligen följande lag: Kristin Hammarström – Lina Nilsson, Emma Berglund, Nilla Fischer, Sara Thunebro – Marie Hammarström, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Antonia Göransson – Kosovare Asllani och Lotta Schelin.

Känslan är tyvärr att matchen inte kommer att bli speciellt spännande. De intressanta namnen i truppen kommer ju inte till spel. Charlotte Rohlin är inte redo för spel ännu, och Josefine Öqvist som skadade sig i går, sitter på läktaren.

Skönt dock att det var en lättare bristning som Öqvist ådrog sig, och att hon bör vara tillbaka i spel inom tre–sex veckor. Hon har verkat vara glödhet på försäsongen, och jag hade gärna sett henne i spel.

Utöver Öqvist sitter för övrigt även Sofia Lundgren och Johanna Almgren på läktaren i morgon.

Som bekant körde vi ju över Island i Algarve cup nyligen. Då blev det 6–1 mot ett ganska reservbetonat isländskt lag. Isländskorna har några tunga återbud (Sif Atladottir, Katrin Omarsdottir och Holmfridur Magnusdottir) nu också, och bör inte vara något hot mot Sverige.
Det här skall vara en match där vi får betydligt mycket mer träning på anfallsspelet än på försvarsarbetet.

Thunebro till Tyresö

Publicerad den av
4
Sara Thunebro

Sara Thunebro

Dagens nyhet på transfermarknaden är att Sara Thunebro lämnar bänken hos FFC Frankfurt och fortsätter karriären hos svenska mästarinnorna Tyresö FF.

Det är i högsta bra för Thunebro, och för landslaget, eftersom det lär innebära ökad speltid. Hur bra det är för Tyresö återstår att se.
För enligt mitt sätt att se det var laget redan rejält starkt på ytterbacksplats med trion Meghan Klingenberg, Line Röddik Hansen och Annica Svensson. Däremot hade jag gärna sett att de stärkte upp mittförsvaret, där de har sina klart svagaste länkar.

Klart är väl att Thunebro kommer att få spela mer nu. Men frågan är hur Tyresös lag kommer att formeras. Rent spontant tycker jag att Röddik Hansen är en bättre spelare än Thunebro. Men danskan kanske kommer att få spela mittback – som hon gör i landslaget – fram tills Linda Sembrant är återställd från sin korsbandsskada.

Tyresö lär inte vara färdigvärvade ännu. De har ju sökt en till offensiv spelare. Och som bekant har ju Caroline Graham Hansen och Jennifer Hermoso provspelat under vintern.

* Under eftermiddagen har jag sett Wolfsburg bli det tredje laget i semifinal av Champions League. Bortamötet med ryska Rossiyanka var precis som Göteborgs match i går en ganska sömnig historia i över en timme.

Det blev lite roligare i Moskva på slutet, när Rossiyanka var tvungna att flytta fram. Fast det var tyskorna som var det starkare laget – och som gjorde målen. Två blev det, en nick från Conny Pohlers (71:a minuten) och ett härligt skott i krysset från Lena Goessling (88:e).

Därmed kan man redan nu slå fast att semifinalerna kommer att spelas så här: Lyon–Juvisy och Wolfsburg–Arsenal. Det blir alltså redan klart att det blir fransk representation i finalen för fjärde året i rad.

Mål av Fors, Asllani och Göransson

Publicerad den av
Svara

Det höll på att bli en riktig kanondag för Turbine Potsdam och Antonia Göransson. Laget vann säkert borta mot Bad Neuenahr med 3–0, och Göransson gjorde 2–0-målet. Yuki Ogimi och Genoveva Anonma var övriga målskyttar.

Samtidigt var Wolfsburg riktigt illa ute mot Freiburg. Tabellfyran ledde i halvtid med 1–0 sedan Juliane Maier förvaltat en straff på bästa sätt. Jag såg sedan den andra halvleken av matchen, och kunde konstatera att Wolfsburg inte alls har samma flyt spelet som de hade innan jul.
Freiburg, med tonårstalanger som Sara Däbritz och Melanie Leupolz samt snabba fransyskan Marina Makansa, stod upp väl.

Men Wolfsburg hade till slut marginalerna med sig. Först kvitterade Martina Müller i 65:e minuten, sedan avgjorde Conny Pohlers med en volley i 94:e. Därmed behåller Wolfsburg greppet om serieledningen. Då laget också är kvar så väl i tyska cupen som i Champions League, så kan man ta en fantastisk trippel. Men som sagt – det är inget jätteflyt i spelet för tillfället. Så just nu känns trippeln inte speciellt sannolik.

Utöver Potsdam och Wolfsburg är även Frankfurt i högsta grad med i striden om ligaguldet. Frankfurt vann i dag med 5–2 borta mot Gütersloh – och nej, Sara Thunebro fick ingen speltid i dag heller.

* I England gjorde Louise Fors ett straffmål för andra helgen i rad. Hon gav Liverpool ledningen med 1–0 mot Everton i WSL cup. Men Nikita Parris nickade in kvitteringen i 87:e minuten. Matchen slutade 1–1. För Sofia Jakobsson och Chelsea blev det ingen match. Vädret ställde till det.

* Kosovare Asllani visar att den fina målformen från Algarve cup håller i sig. Svenskan gjorde 2–0-målet när PSG slog ut lokalkonkurrenten Juvisy med just 2–0 ur franska cupen.

* I övrigt i världen så vann Inac Kobe Leonessa sin premiärmatch i Nadeshiko League. Inför 4012 åskådare blev det dock bara 2–1 mot Jef United, sedan amerikanskan Beverly Goebel-Yanez gjort båda Leonessas mål.

* I Italien tappade Brescia återigen poäng. Därmed står det helt klart att Torres och Tavagnacco kommer att spela i Champions League till hösten. Men först skall de göra upp om ligaguldet. Svensklaget Bardolino Verona vann för övrigt med hela 8–0 mot Grifo Perugia sedan Cristiana Girelli och Melania Gabbiadini gjort tre mål vardera.

* Så till de träningsmatcher med damallsvenskt intresse som spelats hittills i helgen. Piteå vann oväntat mot Tyresö med 2–1 i går. Men föll lika oväntat med 2–1 mot Sundsvall i dag. Nu har jag inte sett Piteås laguppställningar, men gissningsvis var de rätt reservbetonade i dag.

Umeå fortsätter att visa form. De följde upp segern mot Piteå i fredags med att även besegra rumänska mästarlaget Cluj med 1–0 i går.

I övrigt har Kristianstad vunnit med 1–0 mot Linköping, medan Jitex, Örebro, Sunnanå och Vittsjö har besegrat varsitt elitettanlag. Vittsjö vann med hela 8–0 mot Öster. Däremot misslyckades Mallbacken med att besegra Kvarnsveden. Matchen slutade 1–1.

Vad har Sundhage egentligen förändrat?

Publicerad den av
3

Charlotte Rohlin och Josefine Öqvist är tillbaka i landslagstruppen. Det var de stora nyheterna från Pia Sundhage vid dagens presskonferens i Växjö.

De små nyheterna var att Annica Svensson och Susanne Moberg inte längre är med i truppen.

Efter att förbundet under en period varit föredömligt bra på att sända sina presskonferenser så kändes det ovant att få sitta och vänta in ett pressmeddelande på svenskfotboll.se.

När det väl kom blev jag nöjd med de nya spelarna, men missnöjd med vilka som valts bort. För både Svensson och Moberg har egenskaper som saknas i aktuell trupp.
Svensson är en ytterback med klart större defensiv skicklighet än uttagna alternativen Lina Nilsson och Jessica Samuelsson.
Och Moberg är en av få offensiva spelare i truppen som man kan slå inlägg mot. Ingen av de andra spelarna på mittfälts- eller forwardsposition är speciellt bra på att nicka.

Dagens uttagning innebär nog också att Therese Sjögran kan glömma EM. Veteranen måste göra en makalöst stark vår i damallsvenskan för att bli landslagsaktuell igen.

Ser man på den nu uttagna truppen så reagerar jag lite över att den består av bara sex backar, medan det är hela fem forwards. Hade Sundhage valt ett gäng olika spelartyper som forwards hade jag förstått bredden. Men nu är det fyra utpräglade djupledslöpare, samt Kosovare Asllani.

Thomas Dennerby

Thomas Dennerby

Under Algarve cup funderade jag lite på vad Sundhage egentligen har förändrat jämfört med det lag som Thomas Dennerby lämnade efter sig. Och även om det är ganska många nya bänkspelare, så kom jag fram till att det trots allt är väldigt lite som är nytt.
I startelvan handlar det i princip om exakt samma spelare nu, som det var i VM 2011 och OS 2012.

Sundhages startelva ser ju ut så här i nuläget:

Målvakt: Kristin Hammarström.
Ytterbackar: Lina Nilsson och Sara Thunebro.
Mittbackar: Emma Berglund och Nilla Fischer. Här är dörren öppen för Rohlin.
Yttermittfältare: Antonia Göransson och Marie Hammarström.
Innermittfältare: Lisa Dahlkvist och Caroline Seger.
Forwards: Lotta Schelin och Kosovare Asllani.

Tittar man sedan på hur Dennerby fördelade speltiden under OS 2012 såg det ut så här:

Målvakt:
Hedvig Lindahl              360 minuter

Backar:
Linda Sembrant            360
Emma Berglund         360
Sara Thunebro           360
Lina Nilsson               192
Annica Svensson       172

Mittfältare:
Caroline Seger           360
Marie Hammarström  334
Sofia Jakobsson            316
Lisa Dahlkvist             304
Nilla Fischer               203
Kosovare Asllani        139
Johanna Almgren          120
Antonia Göransson          29

Forwards:
Lotta Schelin              343
Madelaine Edlund              8

Dennerbys ställde alltså oftast upp med följande elva: Lindahl – Nilsson, Berglund, Sembrant, Thunebro – Jakobsson, Fischer, Seger, Dahlkvist, Hammarström – Schelin. Första avbytare var Svensson och Asllani. Av de 13 har Lindahl och Sembrant försvunnit på grund av skador.

Pia Sundhage

Pia Sundhage

Slutsatsen är att Pia Sundhages sportsliga förändringar av landslaget handlar om:

1) Byte av spelsystem från 4-5-1 till 4-4-2. Fast det är inte ett dugg kontroversiellt. Dennerby spelade också oftast 4-4-2, och han var efter OS inne på en återgång.

2) Omskolningen av Nilla Fischer. Det är väl egentligen den stora, överraskande förändringen. Inte minst då vi redan innan hade väldigt många dugliga spelare på just mittbackspositionen.
Personligen hade jag hellre sett att Sundhage hade skolat om ett par yttermittfältare till ytterbackar. Utan att ha örnkoll på Emmelie Konradsson så är min spontana känsla att hon skulle bli en utmärkt högerback. Även Hanna Folkesson känns som en tänkbar ytterback.

3) Inmatchningen av Antonia Göransson. Potsdammittfältaren har tagit sig in i laget på Jakobssons bekostnad. Inte heller det här är speciellt oväntat.
Det är mer frukten av att Göransson tagit steg i positiv riktning samtidigt som Jakobsson haft en strulig vinter.
Dennerby gjorde ju också försök med att ge Göransson chansen på kanten. Men då tyckte varken han eller jag att hon var redo.

4) Rivstart i matcherna med ett högt, aggressivt försvarsspel.
Sundhage har sagt att laget skall starta matcherna med högsta intensitet, för att få ett tidigt övertag.
Det är att sätta ord på hur det såg ut under Dennerbys tid. För titta på hur det har sett ut i VM 2011 och OS 2012, och inse att Sverige har gjort huvuddelen av sina mål under den första halvan av de första halvlekarna.

Så sportsligt ser jag inte att Sundhage har bidragit med så mycket till vårt landslag. Och det var kanske inte heller att vänta att hon skulle vända upp-och-ner på allt med tanke på hur kort tid det var till EM när hon tog över.

Det innebär dock inte att jag är negativ till Sundhages tid vid rodret. Inte alls. Hon har nämligen varit oerhört viktig på andra plan.
Som jag ser det är Sundhages stora bidrag till landslaget en ny attityd – och framför allt väldigt mycket större uppmärksamhet.
Sundhage syns i alla möjliga sammanhang, och har blivit det affischnamn inför EM som vi skrikit efter. Det är förstås lysande, även om det hade varit ännu bättre om någon av spelarna hade profilerats i samma utsträckning.

Jag såg någon säga att Sundhage gör lite som Real Madrids omstridde tränare Jose Mourinho – alltså att hon sätter sig själv i fokus på ett sätt som tar bort en del press från spelarna. Så tror jag kanske inte att hon tänker, men visst är det en kittlande jämförelse?

Norge nästa för Liljegärd

Publicerad den av
Svara

Linnea Liljegärd blir tredje svenska spelaren i storsatsande Avaldsnes i norska toppserien. Hon twittrade tidigare i kväll:

”Ny klubb klar! Avaldsnes IL.. Flytt på måndag, längtar! #tippeligan #utmaningar”

Sedan fick hon korrigera sig. Det heter ju toppserien…

Liljegärds flytt innebär ju att antalet svenska spelare med utländsk klubbadress ökar ytterligare.

Det skulle man kunna se som båda positivt och negativt. Ännu så länge tycker jag att det är en ganska rimligt storlek på spelarflykten. Jag har således inga problem att se det från den positiva sidan, alltså som att det innebär att svenska spelare får viktig erfarenhet av spel i främmande miljöer, mot nya typer av motstånd.

Flera av de som håller till utomlands har ju dessutom lämnat damallsvenskan eftersom de haft svårt att platsa i vår högsta serie. För Liljegärds del handlar det om att få ny fart på en karriär som gått i stå.

Här är en lista över svenska spelare i högstaligorna i andra länder:

* Tyskland:
Antonia Göransson, Turbine Potsdam
Sara Thunebro, FFC Frankfurt

* Frankrike:
Lotta Schelin, Olympique Lyonnais
Kosovare Asllani, Paris Saint-Germain

* England:
Sofia Jakobsson, Chelsea
Louise Fors, Liverpool

* Italien:
Stephanie Öhrström, Bardolino Verona
Maria Karlsson, Bardolino Verona

* Norge:
Kristin Carlsson, Vålerenga
Emelie Erlandsson, Vålerenga
Linnea Liljegärd, Avaldsnes
Freja Hellenberg, Avaldsnes
Mia Jalkerud, Avaldsnes

* Danmark:
Emma Unkuri, B93/HIK/Skjold
Malin Bornander, B93/HIK/Skjold

* Finland:
Karolin Pettersson, Åland United
Sanna Svensson, Åland United
Frida Thilén, Åland United

* Göranssons och Thunebros lag skulle ha spelat mot varandra i ett hett, tyskt toppmöte på söndag. Men den kalla vintern fortsätter att ställa till det för Frauen-Bundesliga.

Det tänkbara svenskmötet – ja, sannolikt hade inte Thunebro fått spela – mellan Frankfurt och Potsdam är dock redan uppskjutet.
Frauen-Bundesliga har numera har en riktigt haltande tabell. Bara sju av de 16 matcher som skulle ha spelats i år har kunnat genomföras.
Och nu är redan tre av helgens matcher uppskjutna. Risken finns nog att ytterligare någon kommer att skjutas på framtiden, och innebära att de tyska lagen får en vår med riktigt tajt spelschema.

* Den danska ligan är inte i gång ännu. Men Unkuri kan ändå få göra tävlingsdebut i Danmark under helgen. B1913 spelar nämligen kvartsfinal i cupen, borta mot BSF i morgon.

* I Frankrike spelar Schelins Lyon hemma mot ett mittenlag (Saint Etienne) och Asllanis PSG borta mot ett annat (Rodez). Båda matcherna spelas på söndag, och lär innebära favoritsegrar.

* I Italien spelar samtliga de fem topplagen mot lag från mitten- eller bottenregionen. Det bör innebära att det inte blir några omkastningar i tabellen den här helgen. Svensklaget Bardolino möter tabellåttan Como på bortaplan i morgon.

* I BeNe League A har vi inget svenskintresse. Men det spelas ändå en intressant match där i morgon. Då tar belgiska Standard Liege emot holländska Twente i en ren seriefinal. Liege verkar starkt, och kan ta ett stort steg mot totalseger i nämnd match.

* Så till alla svenska träningsmatcher. Vad jag vet spelar minst sju damallsvenska lag under helgen. Mest intressant är de helallsvenska matcherna Jitex–Mallbacken och Umeå–Sunnanå samt förstås Göteborgs genrep inför Champions League mot de norska mästarinnorna LSK Kvinner. Alla de tre matcherna spelas i morgon.

Namnen för Sundhages EM-trupp

Publicerad den av
4

Jag har ju lovat en mer ingående sammanfattning av Sveriges insats i Algarve cup. Jag funderade lite på hur jag skulle göra den.
Jag fick ett bra förslag av signaturen Denise, som tidigare i dag skrev en lång och väl genomtänkt kommentar kring mitt inlägg Tankar kring ett onödigt baklängesmål.

Denise bad om en längre lista över mer eller mindre landslagsaktuella spelare inför EM. Även om de 23 spelare som varit med i Algarve naturligtvis ligger klart närmast de 23 EM-platserna så kändes det som en bra idé. Inte minst då Pia Sundhage har öppnat för att ta med ett par nya spelare till mötet med Island den 6 april.

Så här sa Sundhage till TT efter gårdagens match:

”Jag funderar på att ta in två spelare utanför den här truppen. Jag vill att man ska vara på tå och inte känna sig för självsäker på en plats i truppen.”

De båda nya spelarna skall dock inte räkna med så mycket speltid, för i samma artikel konstaterar Sundhage också att:

”Vi kommer att ta ut vad vi tror är bästa laget för att börja bygga en startelva. Jag inser att vi måste börja att spela ihop ett lag. Det finns skäl till att vi inte skapar fler målchanser.”

Det här med målchanser är verkligen det stora spelmässiga problemet efter våra fyra matcher i Algarve. Som bekant vill ju Sundhage hellre att matcherna slutar 4–3 än 1–0. Hon vill också ha ett högt och aggressivt försvarsspel.
Det är en svår väg till framgång. För ju högre upp i planen man inleder sitt försvarsarbete, ju mindre utrymme finns för misstag. Om motståndarna får tid på sig har de nämligen väldigt mycket yta att sikta in djupledsbollar på när vår backlinje står högt.

Heter man FC Barcelona (herrfotboll), och vet att man kommer att skapa minst ett tiotal feta målchanser per match är Sundhages upplägg gångbart. Men vi är Sverige, och i Algarve har vi bara lyckats skapa tillräckligt med feta målchanser mot ett ursvagt Island.
I övriga tre matcher skapade vi inte fler än två–tre chanser per halvlek. Och det är för lite.

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Som jag ser det är är frågan om målchanser kopplad till Lotta Schelin. Jag ser att flera andra damfotbollsskribenter tycker att Lyonstjärnan trots allt gjort en stabil och bra insats i Algarve. Jag hade hållit med om hon hetat exempelvis Elin Rubensson eller Olivia Schough.
Men nu är Lotta Schelin inte en talang på väg uppåt. Hon är vår superstjärna. Hon har fått Diamantbollen två år i rad och skall vara damernas svar på Zlatan Ibrahimovic. Schelin skall inte spela andrafiolen bakom Kosovare Asllani – som hon gjort den senaste veckan. Det är hon som måste bära laget, precis som hon gjorde i VM 2011.

Sundhage har ju med rätta konstaterat att man inte vinner några mästerskapstitlar utan stjärnor. Vår förbundskapten måste nog ta sig en rejäl funderare över hur hon skall få Schelin att leva upp till stjärnrollen.
Personligen undrar jag lite över om vårt höga försvarsspel verkligen passar Schelin. Hon är ju som bäst när hon får djupledsbollar in bakom motståndarnas backlinje. Och när vi står högt med laget finns det inte så stor yta att lägga in de där djupledsbollarna på. I stället söker hon sig nu mest ner mot hörnflaggorna för att få yta. Och där skapar man inte några målchanser.

De var mina mer allmänna funderingar kring laget och spelet. Dags för en genomgång av hur jag ser på situationen i lagdel för lagdel.

Malin Levenstad

Malin Levenstad

Av de som varit med i Portugal så kan man något förenklat konstatera att ju fler spelminuter man fått, desto större chans att ingå i EM-truppen. Således är Olivia Schough och Malin Levenstad de två som sitter lösast när Sundhage skall byta ut två spelare till Islandsmatchen. Men inte heller Annica Svensson, Hanna Folkesson eller Carina Holmberg kan känna sig speciellt säkra.

Här är hela genomgången:

Målvakter:
Speltid i Algarve cup:
Kristin Hammarström      360
Sofia Lundgren                  –
Carola Söberg                   –
Andra målvakter som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Jessica Höglander
Andra målvakter som skulle kunna vara aktuella för EM:
Hedvig Lindahl
Susanne Nilsson
Stephanie Öhrström
Kommentar:
Hammarström har tagit ett järngrepp om platsen i startelvan. Lundgren känns dock inte helt borta ännu. Fast dels måste hon snabbt bli frisk, dels måste hon omgående visa superform, för Hammarström har visat hög klass i Algarve.

Känslan är att Lundgren och Söberg ligger väldigt bra till för att ta de övriga platserna i EM-truppen. Det verkar varken som att Sundhage tänker vänta in Lindahl, eller släppa fram någon av de yngre målvakter som drömmer om att få chansen – som Höglander, Nilsson och Öhrström.

Thunebro och Morgan

Sara Thunebro mot Alex Morgan

Backar:
Speltid i Algarve cup:
Sara Thunebro              332
Emma Berglund            304
Nilla Fischer                 298
Lina Nilsson                 234
Jessica Samuelsson      154
Annica Svensson            66
Malin Levenstad             52
Andra backar som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Amanda Ilestedt
Sara Larsson
Stina Segerström
Andra backar som skulle kunna vara aktuella för EM:
Charlotte Rohlin
Linda Sembrant
Catrine Johansson
Maja Krantz
Kommentar:
Fördelningen av speltid i Algarve säger allt om hur Sundhages EM-backlinje ser ut i dagsläget: Nilsson, Berglund, Fischer och Thunebro.
För om inte Nilsson hade spelat träningsmatch dagarna innan cupen hade nog avståndet mellan henne och Samuelsson varit ännu större.
Just Samuelsson ser också ut att ligga bra till för en plats i EM-truppen. Det gör nog trots allt även Svensson, då hon är användbar både som ytter- och innerback. Den sista platsen tror jag Sundhage håller öppen för Rohlin. Men här är jag inte alls säker.
Levenstad står närmast utanför truppen, medan Ilestedt sannolikt får vänta på sin mästerskapsdebut. Det största hoppet för de båda Malmömittbackarna är att Sundhage väljer att köra åtta backar i EM-truppen.
Jag tror inte att Sundhage ens funderar på att vänta in Sembrant. Och när det gäller Larsson och Segerström så verkar de ha gjort sitt i landslaget.
Som en parentes konstateras att jag hade matchat backlinjen helt annorlunda om jag fått chansen. Jag hade exempelvis gärna velat se både Johansson och Krantz testas som ytterbackar. Därför är de med på listan. Jag har alltså ingen indikation på att Sundhage är på gång att testa dem.

Caroline Seger

Caroline Seger

Mittfältare:
Speltid i Algarve cup:
Caroline Seger               270
Antonia Göransson         270
Lisa Dahlkvist                260
Marie Hammarström       207
Johanna Almgren           119
Susanne Moberg            108
Emmelie Konradsson        90
Hanna Folkesson              84
Carina Holmberg              61
Andra mittfältare som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Lina Hurtig
Malin Diaz Pettersson
Andra mittfältare som skulle kunna vara aktuella för EM:
Therese Sjögran
Hanna Terry
Petra Larsson
Kommentar:
Även här ser man tydligt på spelminuterna hur Sundhage tänkt sig sitt mittfält i EM. I dagslaget ger inte kvartetten Hammarström, Seger, Dahlkvist och Göransson några höga odds på start mot Danmark.
Det är Hammarström som möjligen sitter lite löst – och trion Almgren, Moberg och Konradsson som är utmanarna om den platsen. För Sundhage har indikerat att hon inte helt har spikat vilka kantspelare hon tänker använda sig av.

Alla de sju nämnda mittfältarna bör ligga bra till för att få ingå i truppen till EM – om inte Sundhage minskar ner antalet mittfältare till åtta, för då riskerar en av dem få maka på sig.
Fast Sundhage kan även välja att bara ta med tre utprägladem centrala mittfältare. För hon har ju Fischer och Hammarström som går att spela i mitten. Men i nuläget ligger både Folkesson och Holmberg bra till för att komma med i truppen.

Däremot känns det varken som att Sundhage tänker satsa på Sjögran – som tycks ha gjort sitt, eller på Diaz Pettersson – som inte känns redo ännu.
Jag hoppas att det finns en plats i truppen för superlöftet Hurtig. Hon är svensk damfotbolls framtid, och skulle lära sig mycket av att bara få ingå i truppen. När jag ändå kastar fram en massa namn så nämner jag Larsson – som ju ingick i EM-truppen för fyra år sedan. Hon verkar vara en karaktärsspelare.

Slutligen Terry. Hon nämndes (utan att namnges) av Sundhage som EM-kandidat tidigare i vinter. Det känns inte aktuellt längre. Fast å andra sidan har Sundhage överraskat i sina val av truppspelare förr.

Forwards:
Speltid i Algarve cup:
Lotta Schelin                296
Kosovare Asllani           233
Sofia Jakobsson           144
Olivia Schough               18
Andra forwards som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Elin Rubensson
Jessica Landström
Madelaine Edlund
Julia Spetsmark
Andra forwards som skulle kunna vara aktuella för EM:
Josefine Öqvist
Jenny Hjolman
Kommentar:
Här är det klart att Sundhage kommer att satsa på Schelin/Asllani som forwardspar. Lika klart är att Jakobsson har en plats i truppen. Den fjärde forwardsplatsen står sannolikt mellan Schough, Rubensson och Öqvist. Min gissning är att det till slut blir Öqvist som tar plats i truppen.

Av övriga kandidater är ju Edlund mammaledig och borta från EM, Landström känns helt avskriven, och Spetsmark har inte förekommit alls i diskussionen sedan hon var med på januarilägret.
Hjolman har jag lagt till själv. Hon är ett intressant framtidsnamn. Hon gjorde ”bara” fem mål i fjolårets damallsvenska. Men i år känns det som att hon kan få ett lyft.

Det är många namn på listan. Men som jag ser det har vi ett problem på forwardssidan. Och då menar jag inte att vi har dåliga spelare – för vi har flera högklassiga forwards. Det jag är ute efter är att nästan alla tio forwards här ovan är bäst rättvända – de är snabba och i första hand djupledsgående.
Vi har ingen spelare man kan lyfta upp bollar, eller slå inlägg mot. Det är en jättebrist om vi skulle hamna i underläge i EM.

Tankar kring ett onödigt baklängesmål

Publicerad den av
8

Ibland är det intressant att sitta och verkligen närgranska olika situationer. Visst är otroligt kul att titta närmare på positiva situationer – som Sveriges 1–0-mål i går.

Det var fotbollsgodis. Ett mål, där fem svenska spelare står för lysande prestationer. Och där egentligen ingen norska gör något större misstag i försvarsspelet. Det är helt enkelt ett mål som uppstår för att Sverige är riktigt bra.

Sånt vill man se mer av. Därför har jag njutit av det målet flera gånger i dag. Men med den kritiska läggning jag har är det ännu vanligare att jag i detalj analyserar mindre roliga situationer – som Norges andra kvittering.

Det är mål som inte får hända. En serie svenska misstag görs när vi är i en till synes betryggande ledning på övertid.

Jag har sett att förbundskapten Pia Sundhage tagit på sig det sena kvitteringsmålet, och ansåg att det inte hade inträffat om Sverige inte hade gjort så många byten i matchen. Så kan man kanske se det.

I media har framför allt Susanne Moberg och Annica Svensson fått skulden för kvitteringen. Det känns orättvist. Som jag ser det gör båda vad man kan förvänta sig av dem.

För det var ju Sara Thunebro som slog den vansinnigt svåra crossbollen som startade kontringen. Skall man slå en chansboll i det läget bör man försöka få in den bakom motståndarnas backlinje – och inte lägga den framför, mot en yta där motståndarna är fyra mot en.
Att lasta Moberg för att hon inte kunde ta emot Thunebros chansboll är inte rättvist. Och som det ser ut så gör Moberg det enda rätta, hon försöker bara skarva vidare bollen. Som jag ser det gör alltså Thunebro alltså misstag nummer ett.

Fast det hade inte behövt bli så kostsamt. För vi har ändå fem spelare på försvarssida när vi tappar bollen. Och dessutom gör Moberg ett föredömligt hemjobb.
Ändå är tre (Jessica Samuelsson, Carina Holmberg och Emma Berglund) av de fem redan överspelade några meter in på egen planhalva.
Framför allt agerar Samuelsson utan defensiv känsla. Hon borde ha fallit hem och täckt sin kant, och i stället låtit Holmberg och Moberg tagit hand om bollhållaren. Samuelsson gör alltså misstag nummer två – en grov miss.
Kanske är det så att hon lyssnat lite för mycket på snacket om det höga, aggressiva försvarsspel som Sundhage vill att vi skall spela.

Men även Berglund gör ett stort misstag när hon sätter sin press. För hon öppnar snällt åt Norge, den kant där Sverige saknar spelare. Hade hon istället pressat inåt hade hon försvårat det norska anfallet rejält. Nu säljer hon sig istället otroligt billigt. Berglund gör alltså misstag nummer tre.

Följden blir att Svensson ställs i en löpduell mot en både snabbare och starkare motståndare – Ada Stolsmo Hegerberg. Svensson gör vad hon kan, och trycker ut Hegerberg ur vinkeln. Men sådana här löpdueller, man-man mot snabba forwards, är situationer som våra mittbackar inte bör ställas inför. För jag har väldigt svårt att tro att den ordinarie spelaren på positionen, Nilla Fischer, skulle ha klarat duellen bättre. Eller vad tror ni?

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är uselt försvarsspel från flera spelare, även sådana som är högaktuella för startelvan i EM – illavarslande.

Defensivt finns det mycket för Sundhage att fundera över inför EM. Mot USA, när vi tvingades spela ett ganska lågt försvarsspel, såg det totalt sett ganska bra ut. Där var det USA som spelade sig till lägen, inte vi som bjöd på dem. Men när vi klivit upp högre, som mot Kina och Norge, har vi bjudit på för många klara målchanser.

Det känns ju som att Sundhage har sin fyrbackslinje klar i Lina Nilsson, Berglund, Fischer och Thunebro.
Jag kan ju direkt slå fast att jag inte hade satsat på den kvartetten om jag varit förbundskapten. Men vi får hoppas att Sundhage får rätt.

Jag har för övrigt noterat att hon tagit varje chans att berömma Fischer de senaste dagarna. Det känns som en metod för att dels stärka Fischers självförtroende, dels öka Linköpingsspelarens vilja att verkligen spela mittback.

Efter USA-matchen var det välförtjänt beröm som Fischer fick. Hon fick även fler positiva omnämnande efter gårdagen. Fast där måste jag säga att jag är betydligt mer tveksam. Jag saknade tryggheten i hennes agerande. Titta bara på de två första sekvenserna i det här klippet.

Tråkig halvlek – och tråkigt slut

Publicerad den av
Svara

Sverige blir fyra i Algarve cup för tredje året i rad. Vi föll mot Norge efter straffsparksläggning i matchen om tredje pris. Det var väldigt onödigt.

Om det var en bra match i den första halvleken så var den andra bara rolig i 55 sekunder. Då hade Antonia Göransson nämligen hunnit springa igenom och göra 2–1 till Sverige.

Sedan följde en lång stund då man mest satt och gäspade framför tv:n. Antalet byten var då fler än de fina passningarna. Spelet var hafsigt och intetsägande. Trots det kändes det som att svenskorna hade ganska bra kontroll.

De sista tio minuterna av ordinarie tid gjorde vårt lag en uppryckning, och började få ordning på passningarna. Därför kom Norges kvittering som ett slag i solar plexus.

Om jag hade fått välja en norsk spelare att sätta in i det svenska laget så är det tveklöst Ada Stolsmo Hegerberg. 17-åringen är en typ av forward som vi i högsta grad saknar – stark, duktig bollmottagare – och målskytt. Det var ganska typiskt att det var hon som kvitterade på övertid.

I situationen gjorde Annica Svensson ett tveksamt arbete i försvarsspelet, och tappade en meter på Hegerberg. Vart vårt högerförsvar hade tagit vägen har jag inte hunnit kolla. Men varken Jessica Samuelsson eller Emma Berglund var i alla fall i position.

Däremot var Hegerberg rätt ute. Trots att hon var uppvaktad av Svensson fick norskan till ett bra avslut mot bortre hörnet med vänsterfoten. Kristin Hammarström var nära att rädda, men kan inte klandras för att hon inte orkade styra bort bollen.

Hammarström borde ändå ha blivit matchvinnare när hon limmade Melissa Bjånesöy:s straff i den andra straffomgången. Men i den sista straffomgången missade Berglund chansen att avgöra. Hon sköt långt utanför – och blev i stället svensk syndabock.

Även om många ordinarie spelare var utbytta var det intressant att se vilka svenskor som tog steget fram, och lade straffar. Det gjorde Marie Hammarström (1–0), Sara Thunebro (2–1, via målvaktens händer), Carina Holmberg (3–1), Göransson (4–2), och Berglund.

I omskjutningen klev Susanne Moberg fram, och sköt högt över. Norges tredjemålvakt Nora Gjöen behövd alltså inte rädda en enda straff.

Algarve cup är över för svensk del. Vi har fått en hel del svar, och ett gäng nya frågor. Senare i kväll, eller möjligen i morgon, återkommer jag med en längre analys av Sveriges insats i turneringen.

Bra halvlek, sämre resultat

Publicerad den av
Svara

Sverige har 1–1 mot Norge i halvtid i matchen om tredje plats i Algarve cup. Det känns inte så bra. Och då tänker jag på resultatet.

För spelmässigt är det här den bästa halvleken jag har sett Sverige göra i turneringen. I varje fall i 35 minuter. Så långt hade vi ett riktigt bra passningsspel, och god rörlighet. Dessutom hade vi bara släppt till ett norskt avslut. Det sköt Ada Stolsmo Hegerberg sedan hon snyggt vänt bort Nilla Fischer – som visade orutin som mittback, och rusade bort sig väl lätt.

Annars såg det länge väldigt bra ut i defensiven. Bland annat har Kristin Hammarström plockat ner alla Norges tre hörnor.

Så till offensiven. Jag börjar med det bästa – vårt mål. Det var en riktig skönhet. Lisa Dahlkvist drog upp anfallet med en härligt svepande långpassning ut på vänsterkanten. Där kom Sara Thunebro, som spelade in till Caroline Seger, som i sin tur spelade tillbaka mot vänsterkanten. Antonia Göransson släppte bollen förbi sig till Thunebro, som slog ett fint inlägg. Vid första stolpen kom Kosovare Asllani och styrde in bollen med magen. Fotbollsmagi.

Sverige fortsatte att spela bra under en längre period. Inte minst Dahlkvist har varit riktigt bra. Men tyvärr har vi problem med att skapa riktigt klara målchanser. Trots att mycket spel har varit förlagt till Norges planhalva noterade jag just att Eurosport i sin sammanfattning över svenska målchanser bara fick ihop två. Mot tre norska. Det är missvisande för matchbilden. Men ganska talande för hur svårt vi har att få till bra avslut.

Lotta Schelin har försökt i dag. Hon har varit på språng, och fått en hel del bollar att jobba med. Men vårt svenska affischnamn har svårt att få till det sista för tillfället. Inlägg, passningar och avslut är inte av någon världsklass för tillfället. Utan ganska långt ifrån. Men som sagt. I dag är hon i alla fall med i matchen.

Men på slutet av halvleken tappade vi vårt spel. För plötsligt, utan att man riktigt fattade vad som hände, så hade Norge kvitterat. Lina Nilsson blev frånsprungen av Kristine Hegland på den svenska högerkanten. Nilsson fick ingen hjälp av Emma Berglund, utan plötsligt var norskan helt fri. Avslutningen höll högsta klass. Från vänsterläge vred Hegland in bollen i bortre krysset. Chanslöst för Hammarström förstås.

Jag har tidigare varit väldigt tveksam till Lina Nilssons försvarsspel. Den tveksamheten kvarstår efter den här turneringen. Mot USA undvet Nilsson att bli överspelad genom att springa rakt in i sina motståndare, och dra på sig mängder av frisparkar. Nu blev hon alltså rakt av frånsprungen. Obra.

Nu börjar den andra halvleken. Vågar man hoppas på lika bra passningsspel, samt fler klara målchanser?

Kampen om kanten fortsätter

Publicerad den av
4

Som jag tidigare konstaterat verkar tio av elva platser i EM-elvan vara spikade. De tio klara spelarna startar också mot Norge i morgon. Den enda riktiga kampen står om den sista kantplatsen.

Marie Hammarström

Marie Hammarström

De som gör upp där är Marie Hammarström, Johanna Almgren, Emmelie Konradsson och Susanne Moberg. I morgon är det återigen Hammarström som får chansen att starta. Och det känns tveklöst som att hon är klart närmast att vinna kampen.

För hittills i Algarve har Pia Sundhage matchat sina kantspelare så här:

* Hammarström – 117 minuter (72*, 45*, 0)
* Almgren – 90 minuter (45, 0, 45*)
* Konradsson – 90 minuter (45*, 0, 45)
* Susanne Moberg – (18, 45, 0)
Stjärnan efter antalet minuter står för att spelaren ingick i startelvan.

Antonia Göransson ser ut att ha säkrat sin kantplats. Hon har spelat hela de två senaste matcherna, och startar återigen i morgon.

Sveriges startelva mot Norge ser således ut så här: Kristin Hammarström – Lina Nilsson, Nilla Fischer, Emma Berglund, Sara Thunebro – Hammarström, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Göransson – Kosovare Asllani, Lotta Schelin.

Slutsatser man kan dra av det här är nog att:

1) Kristin Hammarström är Sundhages val som förstamålvakt.

2) Den kamp om högerbacksplatsen som stått mellan Nilsson och Annica Svensson inte längre är någon kamp. Svensson är helt borta ur diskussionen.

3) Asllani kommer att spela ihop med Schelin i EM.

4) Det sannolikt bara är skador som kan flytta någon av de tio givna spelarna ur startelvan.

Matchen mot Norge gäller tredje plats i Algarve cup, och startar 13.00. Eurosport direktsänder – om de inte hittar någon cykeltävling att visa istället…

Mest intressant lagmässigt sett blir att se om vi kan få till ett lika intensivt försvarsspel mot svårspelade norskor. Och om vi kan föra matchen, och spela till oss rejält med öppna målchanser.

Tittar vi spelarmässigt är det förstås Hammarströms insats i kampen om kanten som är mest intressant. Dessutom vill jag gärna se att Schelin visar att hon är den världsspelare som hon skall vara. Så här långt i Algarve cup har Lyons skyttedrottning inte visat varför hon skall vara självskriven i en svensk EM-startelva.

Kampen står på kanten

Publicerad den av
5
Johanna Almgren

Johanna Almgren

Alldeles nyss presenterades Sveriges startelva i morgondagens möte med USA. Och till tio elftedelar ges förtroendet till samma lag som besegrade Island med 6–1 i fredags. Enda ändringen sker på ena kanten, där Johanna Almgren kommer in på Marie Hammarström:s bekostnad.

Signalerna om att Pia Sundhage i princip har klart med sitt EM-lag blir allt tydligare. För nu verkar det bara vara kanterna där hon lämnar en öppning. Jag hade gärna sett att Sofia Jakobsson fick en ärlig chans på topp, eller att Annica Svensson fick visa upp sig i backlinjen.

Men nu får Sundhage se hur hennes hyperoffensiva kanter, och hur Nilla Fischer klarar sig mot bästa möjliga motstånd. Jag tror att det kan bli tufft. För det går fort när spelare som Alex Morgan, Christen Press, Heather O’Reilly,  eller Sydney Leroux stormar fram. Och det gör ont att gå upp i nickdueller med spelare som Abby Wambach, Rachel Buehler, Lindsey Horan och Shannon Boxx. Men jag hoppas förstås att Sundhage vet vad hon gör.

Här är för övrigt startelvan i sin helhet: Kristin Hammarström – Lina Nilsson, Fischer, Emma Berglund, Sara Thunebro – Almgren, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Antonia Göransson – Kosovare Asllani och Lotta Schelin.

Matchstart är 16.00, och Eurosport direktsänder.

Jag håller för övrigt på att titta ikapp på fredagens kross. Återkommer lite senare i kväll med en kritisk analys…