Bildades som 1. FFC Frankfurt, en ren damfotbollsklubb, i Frankfurt am Main, Tyskland så sent som den 27 augusti 1998 som en utbrytning ur SG Praunheim. Gick den 1 juli 2020 upp i Eintracht Frankfurts organisation.
Som FFC blev man tre gånger vinnare av Womens Champions League – som då hette Womens Cup (2002, 2006 och 2008). Finalist 2004 och 2012. Sju gånger tyska mästarinnor (1999, 2001, 2002, 2003, 2005, 2007 och 2008). Svenska spelare i FFC: Sara Thunebro 2009–13 och Jessica Landström 2010–12.
Platini bjuder på ett traditionellt politikersvar ”lita på Uefa vi jobbar på saken.” Jaja, men då litar vi väl på Uefa då…
Dagens mest intressanta damfotbollsnyhet hittills är annars att Frankfurt har gjort klart med sitt första nyförvärv inför nästa säsong i Frauen-Bundesliga. Det handlar om Bayer Leverkusens landslagsaktuella forward Isabelle Linden.
Isabelle Linden
24-åriga Linden ingick i Tysklands guldtrupp vid Sverige-EM 2013 och är en spelare jag blivit förtjust i de gånger jag sett henne spela. Hon har en god grundteknik och ett bra steg, dessutom går hon gärna rakt mot mål. Det blir spännande att se vad hon kan göra i Frankfurt.
Linden är alltså Frankfurts första värvning till nästa säsong. Klart är däremot att de tappar Bianca Schmidt och Svenja Huth till Turbine Potsdam.
Gårdagens resultat i Tyskland gör att avslutningen av Frauen-Bundesliga blir en riktig nagelbitare.
Potsdams överraskande 2–0-seger mot Wolfsburg innebär att det nu bara skiljer två poäng mellan de fyra topplagen. Faktum var ju att Bayern München hade chansen att passera Wolfsburg, men bottenlaget Duisburg stod för en jätteskräll genom att nå 0–0 mot Bayern.
Därmed ser tabelltoppen ut så här efter 17 av 22 omgångar:
Noterbart är att Potsdam är det enda laget som har gjort mål på Wolfsburg i ligan. Två av dem har kommit från Genoveva Anonma:s fötter. Hennes frisparksmål i går var båda vackert och viktigt. Det och alla andra mål från den 17:e omgången ser du på den här länken.
En spelare som i går gjorde ett avgörande mål som finns på länken ovan var SGS Essens Lea Schüller. Det är en spelare att hålla koll på, för hon kan bli precis hur bra som helst.
Schüller är nämligen på många sätt Tysklands största talang någonsin. Hon fyllde 17 år den 12 november i fjol. Då hade hon redan gjort fem mål i Frauen-Bundesliga. Ingen annan har någonsin nått fem ligamål i Tyskland innan de fyllt 17.
På övertid mot Leverkusen i går nickade Schüller in Essens segermål till 3–2 mot Leverkusen – 17-åringens sjätte den här säsongen och åttonde totalt. Schüller har redan debuterat i det tyska F19-landslaget och med tanke på hur bra Silvia Neid är på att matcha in unga talanger i A-landslaget skulle jag inte blir förvånad om Essens talang snart även finns med i Neids trupp.
* I Frankrike blir det svenskmöte i cupfinalen den 18 april mellan Lyon och Montpellier. Sofia Jakobsson gjorde matchens enda mål när Montpellier slog ut Saint-Etienne i semifinal. Lyon vann med 4–0 mot andraligalaget Rouen. Där fick vi inga svenskmål, däremot gjorde norska Ada Stolsmo Hegerberg Lyons andra och fjärde mål.
I dag är det exakt 100 dagar till VM-premiären och jag är tillbaka i vardagen efter två veckors semester.
Det har hänt en del sedan jag skrev mitt senaste riktiga inlägg. Landslaget har vunnit mot Finland, den svenska tävlingssäsongen har dragit igång och det har spelats seriefinaler i både Tyskland och Frankrike.
Jag befann mig oftast i internetskugga under min semester, vilket gör att jag inte har sett någon av matcherna. Från den svenska 3–0-segern i Finland har jag sett ett drygt fyra minuter långt sammandrag på huuhkaja.tv. Från de bilderna känns segersiffrorna helt i sin ordning. Eller, det känns som att det borde ha blivit ännu fler svenska mål.
Lite oroväckande var väl att finskorna hade lite väl många lägen i den första halvleken. Men som sagt, av ett fyra minuter långt klipp är det svårt att dra några större slutsatser. Det roligaste på klippet var väl att så få uppfattade att Nilla Fischer:s frispark till 3–0 gick in. Flera svenska spelare verkade ha nöjt sig med att bara få hörna i situationen…
Sedan Finlandsmatchen har förbundskapten Pia Sundhage även tagit ut sin trupp till Algarve cup. Att Antonia Göransson återigen finns med är glädjande. Göransson tillhör de svenska spelare som har allra störst potential och kan Sundhage få Vittsjöspelaren att nå sin toppnivå till sommaren blir Göransson väldigt nyttig i Kanada.
I Kanada möter vi ju USA, ett lag som vann med 1–0 i England häromveckan. Den amerikanska segern bärgades dock inte utan problem, den före detta Göteborgsforwarden Jodie Taylor fick ju bland annat ett regelrätt kvitteringsmål felaktigt bortdömt för offside.
Alex Morgan nickade in segermålet. Det var hennes 50:e fullträff i 79:e landskampen. Bara två spelare har nått 50 mål i USA:s landslag snabbare än Morgan; Michelle Akers och Abby Wambach. Akers behövde bara 46 landskamper, medan Wambach nådde 50 mål efter 64 kamper.
Så till Frankrike. Där kan vi numera gratulera Lotta Schelin till ett nytt ligaguld. Jag har ju länge hävdat att Lyon är det lag i Europa, och kanske även i världen, som har klart högst högstanivå. När Lyon har en bra dag finns det inget lag som slår dem.
Seriefinalen mot PSG var en sådan dag. Eftersom inbördes möte gäller före målskillnad i D1 Feminine levde guldstriden i högsta grad innan toppmötet i Paris. Redan i halvtid var det avgjort. Och 4–0-segern är verkligen en maktdemonstration av Schelins lag.
Segern innebär alltså att Lyon är klara ligamästarinnor igen. Eller. De behöver vinna två av sina fyra sista matcher för att ta guld – något de garanterat kommer att göra. Så grattis till guldet.
Målen från seriefinalen finns på klippet nedan. Tre av målen är sevärda, jag tänker på Schelins snygga skarvnick, Elise Bussaglia:s läckra frispark och Lara Dickenmann:s härliga lobb:
Faktum är att den franska ligan i vinter har varit en tvåmatchliga, alltså det har bara varit två riktigt intressanta matcher. Att få till en jämnare serie blir en utmaning för fransk damfotboll. En tuff utmaning när man via Le Parisien läser att PSG har en säsongsbudget på 6,7 miljoner Euro och Lyon på 3,5 miljoner. Om det fortsatt kommer att vara den skillnaden på budgetar indikerar det att vi sannolikt snart har ett tronskifte i fransk damfotboll.
I tysk damfotboll sitter Wolfsburg kvar på tronen efter 0–0 mot Bayern München i helgens seriefinal. Båda lagen är obesegrade i ligan, men de två senaste veckornas vinnare är ändå Frankfurt som nu är ligatrea, med bara tre poäng upp till tvåan Bayern. Därmed är Frankfurt i högsta grad tillbaka i striden om Champions Leagueplatserna. Med full poäng på de sista sju omgångarna kan man till och med vinna guldet, men då behövs sannolikt alltså full poäng.
Nu har även US Soccer lagt upp ett klipp från gårdagens stormatch. På det kan man se att USA inte var ofarligt i sina kontringar, utan att amerikanskorna trots allt skapade ganska många riktigt hyfsade lägen.
Framför allt var det comebackande Alex Morgan som sprang till sig chanserna. Kanske var det ringrosten som gjorde att hon missade mål de flesta gångerna.
Det amerikanska klippet visar ju dock även att Frankrike skapade ännu fler kanonchanser än amerikanskorna, och att den franska segern mycket väl kunde ha blivit ännu större än två mål:
Det är inte bara VM-länder som är igång och spelar landskamper. Skottland besegrade Nordirland med 4–0 på bortaplan i helgen.
Där gjorde Vittsjös Jane Ross två av målen, det första och det sista. Däremellan hann även Caroline Weir bli tvåmålsskytt. Se målen här:
De kommande två veckorna kommer jag att befinna mig en bra bit ifrån min dator, med följd att det riskerar att bli begränsat med bloggande under den tiden. Tyvärr är det en period där det spelas både ett antal intressanta landskamper och ett gäng spännande klubbmatcher. När det gäller landskamper tänker jag främst på Finland–Sverige och Nya Zeeland–Australien på torsdag samt England–USA på fredag.
Det är även en period där den svenska tävlingssäsongen tjuvstartar. På söndag spelas ju nämligen hyperintressanta cupmötet Göteborg–Rosengård på Valhalla.
På söndag återstartar även Frauen-Bundesliga efter vinteruppehållet. Och den tyska ligan rivstartar verkligen. På söndag väntar utmanarmötet mellan fyran Frankfurt och trean Turbine Potsdam, en måstematch för båda lagen om de skall ha rimliga chanser att kvala in till höstens Champions League. Det mötet sänds på DFB-tv klockan 11.00. Nästa söndag, den 22 februari 14.00, är det sedan seriefinal mellan de båda obesegrade lagen Bayern München och Wolfsburg. En hyperintressant match som förstås också går att se på DFB-tv.
Dagen innan den tyska seriefinalen är det dessutom fransk seriefinal. Klockan 21.00 lördagen den 21 februari tar nämligen PSG emot Lyon i en hysteriskt prestigeladdad drabbning. Skall PSG kunna vinna D1 Feminine är seger mot Lyon ett absolut måste. Vi hörs.
Min helg blev inte alls som jag tänkt mig. Framför allt gick jag helt miste om den lördag framför DFB-tv från Hallenpokal som jag hade planerat.
Där vann lite oväntat Leverkusen den 21:a och sista upplagan. Ett tre minuter långt klipp med höjdpunkter finns på den här länken. Noterbart från cupen var att Frankfurts walesiska mittfältsstjärna Jessica Fishlock skadade fotleden och blir borta från spel i ett par veckor.
För svensk del hämtas helgens höjdpunkter från Frankrike. Där blev det nämligen hela sju svenskmål. Fyra av dem stod Lotta Schelin för, något som innebär att hon nu är i ensam skytteligaledning på 25 mål, två före Eugenie Le Sommer och tre före Ada Stolsmo Hegerberg.
Som jag varit inne på tidigare är den franska ligan tråkigt ojämn i år. Den består av tre lag av högsta världs- och Europaklass, tre hyfsade lag och sex som inte hänger med. Lyons 14–0-seger mot tabellsjuan Albi säger väl det mesta om nivåskillnaderna i tabellen. Där släppte Lyon för övrigt upp målvakten Sarah Bouhaddi för att slå in en straff fram till 13–0.
Utöver Schelin gjorde Kosovare Asllani sitt elfte mål för säsongen och Sofia Jakobsson sina sjunde och åttonde. Omgångens godbit var nog ändå PSG:s 2–0-mål mot Issy där Asllani står för sista skarven fram till målskytt Kheira Hamraoui. Se det och alla de sju svenskmålen här:
Wolfsburg ser ut att förstärka med Yuki Ogimi. Därmed förstärker de tyska serieledarna också greppet om topplaceringen på alla Europas klubbrankinglistor.
Nu kring jul och nyår har noterat två färska sådana listor. Dels har utmärkta svenska bloggen Spelare 12 kommit med sin senaste rankning. Dels har nya sidan Women’s Football Daily gjort en rankning.
Båda bygger på den senaste tidens resultat. Ändå är de rätt olika.
Spelare 12 har följande tio i topp:
1) Wolfsburg
2) Bayern München
3) PSG
4) Lyon
5) Rosengård
6) Turbine Potsdam
7) FFC Frankfurt
8) Juvisy
9) LSK Kvinner
10) Göteborgs FC
Women’s Football Dailys lista bygger på ett brett statistiskt underlag som förklaras här. Listan har följande tio lag i toppen:
1) Wolfsburg
2) Lyon
3) PSG
4) FFC Frankfurt
5) Rosengård
6) Turbine Potsdam
7) Juvisy
8) Bayern München
9) LSK Kvinner
10) Stabaek
Det går att ha många synpunkter på listorna. Den matematik som gör att två norska lag hamnar på tio i topp gör mig lätt kritisk. Och även om PSG slog ut Lyon ur Champions League tycker jag inte det är rimligt att Parisklubben rankas före Lyon. Men man får ju ta sådana här rankinglistor för vad de är – en kul grej.
Den enda rankinglista som har egentlig relevans är ju Uefas officiella och den bygger ju bara på Champions League, vilket gör den högst missvisande.
Personligen har jag funderat lite över vilka lag som har högst potential i Europa. Alltså vilka som skulle vinna om alla lag alltid presterade på toppen av sin förmåga.
Jag är rätt övertygad om att Lyon är etta och Wolfsburg tvåa på en sådan lista, även om Wolfsburg knappar in om de gör klart med Ogimi. Sedan borde Rosengård vara heta kandidater till tredjeplatsen.
Utöver rankinglistorna presenterade häromdagen fyra av de personer som ligger bakom podden Women’s Soccer Zone sina toppspelare från 2014 i det så kallade #ZoneAwards. De tog ut världens bästa spelare lagdel för lagdel samt bästa unga spelaren, bästa managern och bästa matchen. Eftersom de fyra har olika nationalitet, täcker sportens två bästa kontinenter och bevakar olika ligor tycker jag att listorna är lite intressanta.
Alla fyra var överens om att Champions Leaguefinalen var 2014 års bästa match. Där har jag inte heller någon avvikande synpunkt.
Hedvig Lindahl
När det gäller världens bästa målvakt i fjol fick faktiskt Hedvig Lindahl och Almuth Schult två röster vardera. Där har jag svårt att instämma, även om jag måste säga att målvaktsbiten var svår under fjolåret. I min ranking var Hope Solo trots allt högst placerade målvakten, men det var långt ifrån överlägset. Andra namn som flashade förbi var bland annat Alyssa Naeher och Erin McLeod.
Även i kategorin bästa back hade vi svensk representation i form av Nilla Fischer som fick tre röster medan Lara Dickenmann fick en. Här är jag helt enig med juryn då jag ju hade just Fischer och Dickenmann som de två högst placerade backarna på min rankning.
Årets mittfältare delades med två röster vardera på Kim Little och Louisa Necib. Det stämmer ju också ganska bra med min ranking där Little, Nadine Kessler, Shirley Cruz, Veronica Boquete, Carli Lloyd och Necib i nämnd ordning var de högsta placerade mittfältarna.
Intressant att fyra olika spelare fick röster som årets forward; Amy Rodriguez, Eugenie Le Sommer, Christen Press och Vivianne Miedema. Le Sommer och Press var med på min lista, Miedema just utanför medan Rodriguez inte nämndes. Trots viss överensstämmelse är det den positon där jag står längst ifrån Women’s Soccer Zones jury. Jag hade ju Gatene Thiney, Lauren Holiday och Anja Mittag som mina toppar.
Ada Stolsmo Hegerberg
Bästa unga spelare är en kul kategori. Jag räknar ung spelare som 20 år eller yngre. Där hade jag Miedema i topp närmast före Ada Stolsmo Hegerberg och Asisat Oshoala. I #ZoneAwards föll rösterna på fyra olika spelare. Hegerberg och Miedema var med liksom Pauline Bremer och Leah Williamson.
Managerkategorien väljer jag att lämna därhän, för den är ju närmast omöjlig för en utomstående att bedöma. Röster där gick dock till Ralf Kellerman, Maren Meinert, Laura Harvey och Mark Parsons.
Slutligen fick Kessler tre röster som världens bästa spelare 2014 alla kategorier. Tydligen fick man inte rösta på samma spelare i två olika kategorier, för då skulle ju Kessler även ha vunnit mittfältskategorien. Den fjärde rösten tillföll Boquete. Här röstar jag som bekant på Kim Little.
Nyårsfesten närmar sig med stormsteg. Det har alltså blivit dags för bloggens stora årskrönika.
Jag har ju tidigare sammanfattat 2014 med diverse statistik och en genomgång av utmärkelser. Här kommer en mer spretig genomgång av damfotbollsåret 2014. Trevlig läsning.
Årets afrikanska mästarinnor: Nigeria. Afrikas stora damfotbollsnation gjorde som de brukar – vann Afrikanska mästerskapen och kvalade in till VM. Det var Nigerias nionde seger av elva möjliga i mästerskapet. I finalen av afrikanska mästerskapet besegrades Kamerun med 2–0:
Årets asiatiska mästarinnor: Japan hade blivit världsmästare och tagit OS-silver, men något asiatiskt mästerskap hade man inte vunnit. Inte förrän i maj då man vann ett något brandskattat mästerskap. Dels för att Nordkorea var avstängt, dels för att japanskorna spelade utan flera av sina bästa Europaproffs. Det hindrade dem alltså inte från att ta hem titeln.
Årets autobahn: VM-kvalet blev en lätt resa för svensk del. Även om landslagsåret väckte många frågetecken går det att glädjas åt hur smidigt det gick i alla tävlingsmatcher, inklusive de båda mot huvudmotståndaren Skottland. Facit i VM-kvalet blev full poäng och 32–1 i målskillnad – bara Tyskland, Frankrike och England hade bättre tabellrader. Vi släppte inte in ett enda spelmål. Baklängesmålet kom nämligen på straff från Kim Little. Framåt gjorde Lotta Schelin tolv och Kosovare Asllani fem mål.
Årets Bagdad-Bob: Den i Tyresö som skrev det här på klubbens officiella hemsida i mitten av januari när man presenterade fyra nyförvärv från Brasilien:
”Som supporter känner du till vår 7-års vision som där den sportsliga delen 2005 döpte till ‘Från lingonserien till Champions League’. En sjuårsplan där de viktigaste fundamenten var att ta oss tillbaks från div.3 till Allsvenskan från 2006 till 2010, vinna SM-guld 2012, konkurrera om slutsegern i Champions League 2013/2014 och säkerställa fortsatt spel i Champions League 2014/2015. En plan som vi med hårt arbete, kreativt tänk och såklart lite tur lyckades ro i land till fullo.”
Årets bojkott: Flera damallsvenska klubbar protesterade mot alla landslagsläger genom att inte släppa sina spelare till landslagets januariläger med följden att lägret fick ställas in.
Årets bortglömda pris: Vid galan Caf Awards i januari där Afrikas bästa spelare 2013 prisades glömde man bort att kora världsdelens bästa damfotbollsspelare. Precis som 2010 delades det bara ut priser till män.
Agerandet får den kritiserade svenska fotbollsgalan att framstå som ett under av jämställdhet. Till Caf Awards i januari, 2014 års pris delas ut har man dock tre nomineringar i damklassen; Annette Ngo Ndom (Kamerun), Asisat Oshoala (Nigeria) och Desire Oparanozie (Nigeria) – så det ser ut att bli bättring.
Årets bäst när det gäller 1: Den underskattade japanska mittbacken Azusa Iwashimizu klev fram när Asiatiska mästerskapen skulle avgöras. Först nickade hon in segermålet i semifinalen mot Kina i förlängningens andra övertidsminut. Sedan gjorde hon enda målet i finalen mot Australien – även det på nick. Vi snackar tvättäkta guldhjältinna.
Årets bäst när det gäller 2: Marta Vieira da Silva. Tyresös och Rosengårds stjärna hade en halvdan säsong i damallsvenskan, men när hon verkligen hamnade i världens fokus var hon på topp. Marta gjorde två mål i Champions Leaguefinalen, satte Rosengårds guldmål och smällde in tre spektakulära mål mot USA på hemmaplan i december.
Tidigare fattade jag inte hur Marta kunde vara en av tre finalister i Ballon d’Or, men för dem som inte ser henne i damallsvenskan framstår lätt hennes 2014 som en succésäsong.
Årets bäst när det gäller 3: VfL Wolfsburg. Sedan 2013 har det tyska storlaget spelat fyra direkt avgörande matcher om stora titlar – och vunnit allihop.
De vann den tyska cupfinalen i fjol. De har vunnit två raka Champions League-finaler – den ena som stor underdog, den andra efter att ha haft ett 2–0-underläge i paus. Dessutom vann man en direkt avgörande seriefinal mot Frankfurt i Frauen-Bundesligas sista omgång i våras. Frankfurt hade tagit guld på kryss, men Wolfsburg vann med 2–1 sedan Alexandra Popp gjort segermålet i 89:e minuten.
Årets bästa spelare: Kim Little, Skottland och Seattle Reign. Läs mer här.
Årets cupmästarinnor: Linköpings FC.
Cupsegrare 2014 blev också bland annat FFC Frankfurt, Olympique Lyonnais, LSK Kvinner, Manchester City (WSL cup), Arsenal (FA-cupen), Tavagnacco, Barcelona, Ferroviária och NTV Beleza/Urawa Reds – finalen i japanska Empress cup spelas i morgon, alltså den 1 januari.
Årets dragkamp: Stod om den holländska megatalangen Vivianne Miedema. I juni stod det klart att Bayern München hade vunnit måldrottningens namnteckning. Miedema har vid 18 års ålder bland annat redan gjort 43 mål i Uefas olika turneringar på flick- och seniornivå – fler än någon svensk spelare genom tiderna. Rätt imponerande av en 18-åring…
Årets fiasko 1: Tyresö FF.
Årets fiasko 2: Även om fiasko kanske är ett hårt ord i sammanhanget placerar jag Lyons respass ur Champions League här. Som jag ser det har Lyon fortfarande störst potential av alla lag i Europa och kanske även i världen. Trots det åkte man ur WCL redan i åttondelsfinal för andra året i rad.
Årets folkfester: Ett mycket glädjande besked för damfotbollen under hösten har varit de fantastiska publiksiffror som noterats för landslag runt om i världen. Landslagen väcker verkligen engagemang.
Några exempel på fantastiska publiksiffror är de 22000 som såg Trinidad och Tobago–Ecuador i VM-playoff, de 45619 på Wembley som såg vänskapsmatchen England–Tyskland, de 13109 som såg Holland–Italien i VM-playoff och de 18000 i Ho Chi Minh-staden som såg Vietnam–Thailand göra upp om en VM-plats.
Årets fotomodell: Alex Morgan var återigen med i Sports Illustrateds klassiska baddräktsnummer. På fotbollsplan fick hon däremot inte mycket uträttat. Skador stoppade forwardsstjärnan under större delen av säsongen.
Årets förvandlingar: Båda de damallsvenska lagen från Göteborgsområdet genomgick metamorfoser inför seriestart. Jitex hade bara en spelare kvar från 2013 års trupp, dåvarande reservmålvakten Jennifer Falk. Hos Göteborgs FC var kontinuiteten något bättre, fyra av de elva som spelade flest matcher 2013 ingick även i årets trupp.
Årets hemliga projekt: Det bistånds- eller möjligen utbildningsprojekt i Afrika som skulle ge Tyresö årliga miljonintäkter.
Årets (näst-)jumbo: Jitex BK – kom sist i damallsvenskan med noll poäng. Mölndalslaget lät bara Sunnanå vara 2000-talets sämsta lag i ett år. Men trots sina noll poäng kom ju Jitex bara näst sist…
Årets konkurs: Se årets fiasko 1.
Lydia Williams
Årets korsbandsskador: Glädjande nog var det mycket lugnare på den här fronten i damallsvenskan jämfört med de senaste åren. Helt förskonad från skadeeländet var förstås inte damfotbollen heller 2014. Några av de drabbade var Linda Sällström, Leonie Maier, Lena Lotzen, Saskia Bartusiak, Gaelle Thalmann, Lydia Williams, Leena Khamis och Diana Matheson.
Årets kvalhjältinna: Vivanne Miedema. Holland vann med totalt 3–2 i avgörande VM-playoff mot Italien och den redan nämnda 18-åringen gjorde alla tre målen. Dessutom blev hon både skyttedrottning och MVP när Holland vann F19-EM för första gången. Världens bästa junior kunde självklart även varit med under vinjetten årets bäst när det gäller här ovan.
Årets lag: VfL Wolfsburg.
Årets landslag: Tyskland – vann tolv av 13 landskamper under året och avancerade i december till förstaplatsen på världsrankingen. Tyskland toppar även herrankningen – det är första gången någonsin något land är världsetta både bland herrar och damer. Tyskornas enda förlust i år kom mot Frankrike.
Just fransyskorna kommer på andra plats i en årsrankning av landslag genom säsongsfacit 13–3–1 på årets 17 landskamper. De placeras marginellt före Japan som noterade 13–4–2 under 2014.
Årets långkörare: Therese Sjögran som under hösten kom upp i 200 A-landslamper. Hatten av… Under samma rubrik skall förstås även USA:s Christie Rampone vara med. Hon passerade fantastiska 300 landskamper under hösten.
Årets längsta inkast: Irlands mittback Megan Campbell måste tillhöra de kvinnor som kastar längst i världen. Hennes inkast är vassa anfallsvapen och höll på att ge irländskorna en skrällpoäng mot Tyskland i våras. En domartavla i minut 85 och en målvaktstavla i minut 90 gav dock Tyskland en tursam 3–2-seger.
Årets mest annorlunda förslag: Medan andra vill minska antalet lag i damallsvenskan till åtta eller tio föreslår den före detta Rosengårdstränaren Jonas Eidevall istället en utökning till 16 lag – allt för att ge fler unga talanger chansen. Ett intressant sätt att se på saken.
Årets mål 1: Franska talangen Claire Lavogez mål mot Costa Rica i U20-VM är årets mål på många sätt. Såväl framspelningen som avslutet håller sanslöst hög klass:
Årets mål 2: Charlyn Corral bjöd på årets mest spektakulära volleymål när hennes Mexiko slog Jamaica i det nordamerikanska VM-kvalet. Godbiten kommer 2,30 in i det här klippet:
Men även Jamaiacas 1–0-mål av Donna-Kay Henry är snyggt och sevärt…
Årets mål 3: En kandidat till årets skott stod Katrina Gorry för i australiska W-leauge:
Gorry prisades tidigare i höst som Asiens bästa spelare 2014. Jag gissar att huvudorsaken var just hennes fantastiska distansskytte. Utöver det häpnadsväckande ovan satte hon två läckra skott i Asiatiska mästerskapen:
Årets mål 4: Årets sologenombrott var kanske det här som Marta stod för mot USA nu i december. Det är förstås 2–2-målet 48 sekunder in i klippet som avses:
Årets mål 5: Manchester Citys Toni Duggan tog snyggt emot bollen med bröstet innan hon drog i väg den volleykanon som innebar att Chelsea tappade det engelska ligaguldet till Liverpool. Det här är alltså på många sätt ett riktigt guldmål:
Årets mål 6: Eugenie Le Sommer tog också bollen med bröstet, men lät den studsa innan hon drog till mot Nya Zeeland. Den godbiten kommer sist i det här lilla kollaget med snygga franska landslagsmål från året som varit:
Årets mål 7: Christine Nairn utmanar Gorry i klassen årets skott. Amerikanskan skickade i väg en bomb för sitt Melbourne Victory i W-league:
Årets mål 8: En utmanare i kategorin årets skott i Sverige stod Eskilstunas Elena Sadiku för mot AIK. Det kommer 45 sekunder in i det här klippet:
Årets mål 9: Även Kristianstads Therese Björck vill ha ett ord med i spelet i kampen om årets svenska skott 2014. 3,45 in i det här klippet kommer bomben som definitivt sköt bort Göteborg från Champions Leaguechansen:
Årets mål 10: Lotta Schelin gjorde flest mål i det svenska landslaget under året, hon gjorde också det snyggaste när hon styrde in 3–0 mot Bosnien med en yttersidesklack. Det målet kommer 1,45 in i det här klippet:
Årets mål 11: Erika Tymrak bjöd på en retfull tunnel och skickade in bollen högt via bortre stolpen. Det målet placeras dock bara som femma i kavalkaden över årets 20 snyggaste mål i NWSL – en kavalkad du kan se nedan. Redan nämnda Christine Nairn stod för årets mål enligt klippet och visst är det ytterligare en glödhet kandidat till årets skott hon bjuder på…
Årets mästare i Concacaf: USA gjorde som de brukar, vann det nord- och mellanamerikanska mästerskapet. Det var amerikanskornas sjunde seger på nio försök. I finalen besegrades Costa Rica med hela 6–0 efter fyra mål av Abby Wambach. Det var ett lite udda mästerskap eftersom de regerande mästarinnorna Kanada inte kom till spel då de redan är klara för nästa års VM-slutspel.
Förra årets mål: Hösten 2013 satte Stephanie Roche drömmålet som hela damfotbollsvärlden hoppas skall vinna Puskas Award, priset som går årets mål i världen. Har du inte röstat kan du göra det här till den 12 januari. Njut av det här:
Årets mästare: FC Rosengård, VfL Wolfsburg, Olympique Lyonnais, FC Kansas City, Urawa Reds, Melbourne Victory, LSK Kvinner, Liverpool FC, FC Twente, Fortuna Hjörring, PK-35 Vantaa, Stjarnan, Brescia, Ferroviária med fler.
Svenska spelare som vann mästerskap utomlands under 2014 var Nilla Fischer, Lotta Schelin, Mimmi Löfwenius och Jessica Samuelsson. Fischer vann även Champions League, medan Schelin och Löfwenius även blev cupsegrare i sina respektive länder.
2015 års första mästarinnor: Canberra United. Finalen i 2015 års mästerskap spelades ju redan innan jul. 2014 års final spelades i februari – då var Jessica Samuelsson alltså med och höjde pokalen tillsammans med lagkamraterna i Melbourne Victory.
Årets nitlott 1: VM-lottningen blev en stor besvikelser. Sverige lottades in i den allra tuffaste gruppen tillsammans med USA, Australien och Nigeria.
Årets nitlott 2: FC Rosengård fick svårast möjliga väg till en eventuell final i Champions League. I kvartsfinal väntar regerande mästarinnorna Wolfsburg och i en eventuell semifinal lär PSG stå för motståndet.
Årets nykomlingar 1: FC Rosengård. Det blev SM-guld direkt under klubbens nya skepnad.Tidigare har man vunnit fem guld som Malmö FF och tre som LdB FC Malmö. Totalt nio SM-guld – flest av alla.
Årets nykomlingar 2: Även klassiska FCR 2001 Duisburg kom till spel under ny skepnad under 2014. Numera heter 2009 års Champions Leaguemästare MSV Duisburg. Det är lagets fjärde skepnad. Tidigare har man hetat FC Rumeln-Kaldenhausen, FCR Duisburg 55 och alltså FCR 2001 Duisburg.
Årets nykomlingar 3: Damallsvenskans stora glädjeämne 2014 hette Eskilstuna United. Nykomlingen var respektlös och låg länge på tabellens övre halva. Men framför allt vann man publikligan med fina 1940 åskådare i snitt. Eskilstuna var huvudorsaken till att publiksnittet i damallsvenskan höjdes till 836 – upp me nästan 100 personer från 2013 års notering på 741.
Årets ord: Moratorium eller moratorieackord var i alla fall nya ord för mig, ord som spelade en stor roll i svensk damfotboll i våras.
Årets mest oväntade juryutslag: Det stod Diamantbollen-juryn för. I nästan alla andra rankingar över 2014 hamnar Nilla Fischer före Lotta Schelin, men inte här. Schelin vann sin fjärde raka Diamantboll, medan Fischer får nöja sig med att ha vunnit Champions League och korats till den tredje bästa spelare i Europa säsongen 2013/14 av Uefa.
Årets (sämsta) prioritering: Gjordes av TV4 som med kort varsel valde att ta bort hyllningen av Therese Sjögran vid Fotbollsgalan.
Årets publiklag: Portland Thorns förstås. 2013 års NWSL-mästarinnor är ensamma i damfotbollsvärlden om att ha haft femsiffrigt publiksnitt någon säsong. Nu har man haft det två år i rad. 2013 års snitt på 13320 fick nämligen se sig besegrat. 2014 snittade Thorns 13364 åskådare – bra jobbat. Man slog även amerikanskt ligarekord när 19123 personer såg Portland–Houston i en vanlig lunkmatch. Makalöst.
I Europa hade Wolfsburg bäst siffror i den senaste färdigspelade serien. De dubbla tyska mästarinnorna snittade 2933 säsongen 2013/14, mest eftersom fina 12464 räknades in till den rena guldfinalen mot Frankfurt i sista omgången. I höst har dock Turbine Potsdam gått om, man har 2207 mot Wolfsburgs 1777.
Årets reklamfilm: Det är nog den här, även om det är lite oklart vad filmen gör reklam för…
Årets rättsfall: Låt oss kalla det konstgräsgate – rättsfallet där ett flertal spelare från olika länder har stämt Fifa för att de planerar att spela Kanada-VM på konstgräs.
Från svensk del har protesterna varit rätt beskedliga, även om flera spelare står bakom stämningen. Men med tanke på att damallsvenskan i mycket stor utsträckning spelas på konstgräs borde underlaget passa vårt svenska lag mycket bra.
Årets selfie: Den togs av Sverigedemokraternas ungdomsförbund i Almedalen ihop med Pia Sundhage och Erik Hamrén. Sedan uppstod en storm i ett vattenglas.
Årets skalp: Vårt landslag slog världsettan USA med 1–0 i Algarve. Det var en match som hade mycket av det man vill se i VM nästa år; en stabil defensiv, en målvakt (Hedvig Lindahl) som presterade på toppen av sin kapacitet, Lotta Schelin som matchhjälte mot en toppnation – dessutom efter nickmål:
Årets skyttar: Katrina Gorry och Christine Nairn. Har du kollat klippen som ligger under årets mål ovan förstår du varför.
Årets stipendiat: Den titeln tillfaller Pia Sundhage som tog tjänstledigt från jobbet som svensk förbundskapten under januari månad för att sticka till USA och verka som gästprofessor vid Bethany College i Lindsborg, Kansas.
Årets storm i ett vattenglas: När det blev klart att den så kallade baddräktskungen Panos Papadoupolos skulle stötta Jitex uppstod en udda diskussion om kvinnliga fotbollsdräkter. Jag fattade ingenting.
Årets svenska målrekord: Lotta Schelin är uppe i 73 mål för Sveriges A-landslag – fler än någon annan. Bra jobbat.
Årets sydamerikanska mästarinnor: Brasilien gjorde som de brukar – vann Copa America Feminina. Det var sjätte segern av sju möjliga för Sydamerikas damfotbollsstolthet. Slutspelet avgjordes i år som gruppspel, men den sista matchen mot Colombia blev ändå som ett slags final. Den matchen slutade 0–0 ett resultat som innebar brasiliansk trofé.
Mästerskapet avgjordes utan några av segrarlandets stora stjärnor. Varken Marta eller Debinha var exempelvis med i guldlaget. Däremot ingick de båda före detta Tyresöspelarna Thaisa och Tamires (Rilany) i finalelvan.
Årets sämsta resebudget 1: När Trinidad/Tobagos Soca Princesses åkte till USA för att spela Concacaf:s VM-kval kvala skickade förbundet med spelarna matchkläder, varsin flygbiljett samt en resekassa på totalt 500 dollar. Alltså drygt 3500 kronor i kassa för hela laget. Några bollar, koner, sjukvårdsmaterial eller annan utrustning fick man inte. De 3500 kronorna skulle dessutom räcka till mat och husrum.
Deras amerikanska, gratisarbetande förbundskapten Randy Waldrum bad om donationer via sitt Twitterkonto den 8 oktober:
Randy Waldrum ber om donationer för sitt lag.
Trots de usla förutsättningarna höll det på att leda hela vägen till VM för The Soca Princesses. Mer om det i ett annat inlägg.
Årets sämsta resebudget 2: Tyresö hade inte råd att åka till Champions Leaguefinalen i Lissabon utan Svenska Fotbollförbundet fick gå in och ge ett förskott för att rädda den svenska representationen i årets match i Europa.
Årets sämsta seedningssystem: Det är det Uefa använder när man seedar till Champions League. Upplägget bör omgående göras om. Hur snett det nuvarande systemet slår går det att läsa om här.
Årets utspel 1: Kosovare Asllani var inte nöjd med förbundskapten Sundhages laguttagningar. Vid 3–0-segern mot Polen i augusti fick Asllani sitta på bänken i den första halvleken. Till TT kommenterade PSG-stjärnan petningen så här:
”Hade jag hetat något annat och skrattat och dansat så kanske jag spelar.”
Årets utspel 2: Susan Varli gick till attack mot Calle Barrling vid månadsskiftet februari/mars. Varli menade att spelare med utländsk bakgrund var chanslösa i svensk damfotboll. Hon syftade framför allt på landslagen, men breddade kritiken en aning genom det här citatet:
”Zlatan sa nyligen att det inte går att jämföra damfotboll och herrfotboll. Jag håller med till hundra procent. Om han hade varit damspelare i Sverige skulle han blivit petad i division fem.”
Årets sämsta värvning: Fabiana. Tyresö hade redan ett rejält underskott när man den 14 januari presenterade fyra dyra brasilianska nyförvärv. Affischnamnet var Fabiana – som man inte lyckades få spelklar. Klubben betalade alltså fet lön i ett halvår till en spelare som inte spelade en enda minut. Svårslaget.
Fabiana
Årets tack för allt 1: Jenny Palmqvist. Sveriges i särklass bästa damfotbollsdomare någonsin slutade. Hon är redan saknad.
Jenny Palmqvist
Årets tack för allt 2: Josefine Öqvist. Enda svenska spelaren som gjort mål i två VM-semifinaler tackade för sig i somras. En underbar personlighet som också är rejält saknad.
Josefine Öqvist
Årets tack för allt 3: Johanna Almgren. Damfotbollens ansikte utåt på Västkusten tvingades till slut ge upp kampen mot knäskadorna. Självklart är hon saknad, inte minst som traditionsbärare i Göteborg FC. Men Almgren kommer tillbaka som tränare. Redan 2015 ser vi henne leda Kungsbacka DFF i elitettan. Spännande.
Några andra spelare som har slutat under 2014 är Lori Lindsey, Madelaine Edlund och Emmelie Konradsson. Tack för allt.
Årets tränarbyte: Det mest uppmärksammade tränarbytet var tveklöst när USA sparkade Tom Sermanni i början av april. Han fick gå direkt efter en 2–0-seger mot Kina.
Det var resultaten i Algarve cup som fick det att koka över för förbundsledningen. Där föll USA ju både mot Sverige och Danmark och kryssade mot Japan. 5–3-förlusten mot danskorna innebar dessutom rekord i antalet insläppta mål för det amerikanska damlandslaget. Det anmärkningsvärda i det hela var att Sermanni inte hade förlorat en enda match inför Algarve cup och att han fick kicken utan att ha coachat laget i en enda tävlingsmatch. Sermannis facit blev 18 segrar, fyra kryss och bara två förluster på de 24 matcher han ledde USA.
Årets tusing: När Kosovare Asllani satte 1–0 på straff borta mot Nordirland i VM-kvalet i början av april innebar det att en milstolpe passerades. PSG-stjärnan gjorde nämligen vårt landslagsmål nummer 1000.
Årets tv-debacle: Ingen av de två första semifinalerna i Champions League tv-sändes. Ett gigantiskt bakslag för europeisk damfotboll. Mest udda att ingen kanal var intresserad av heta tyskmötet Potsdam–Wolfsburg.
Årets udda uttagning: Sverige spelade F19-EM utan Marija Banusic. Varför fick vi inte veta.
Årets uppmaning: Pia Sundhage:s systerson Tomas Örn berättade i BT om förbundskaptens möte med Zlatan Ibrahimovic:
”Hon är ju skön Pia. Damlandslaget möter Frankrike i Paris den 8 februari. Pia var på Zlatan om att han skulle komma dit och snacka lite. Och att han skulle ta med sig cykeln…”
Årets usch vad nära: Närmare ett VM-slutspel än Trinidad och Tobagos Soca Princesses var går det inte att komma. Med Kvarnsvedens Ahkeela-Darcel Mollon i laget fick man tre chanser att kvala in.
Först föll man efter straffläggning mot Costa Rica, sedan efter förlängning mot Mexiko. I båda de matcherna slog T&T ur underläge. I det avgörande playoffmötet med Ecuador var Trinidad favoriter. Inte minst efter 0–0 på bortaplan.
Returen inför fantastiska 22000 åskådare i Port of Spain dominerades totalt av hemmalaget. Ecuador fick sin första målchans i 92:a minuten – och gjorde mål. Ecuador klart för VM med 1–0.
Årets utvandrare: Ett flertal svenska spelare har valt andra landslag än Sveriges. I våras kom beskedet att Sunnanåmålvakten Sussie Nilsson valde Serbien framför Sverige. Och trion Eldina Ahmic, Iris Kadric och Amna Lihovic har alla spelat VM-kval för Bosnien – två av dem var med på Gamla Ullevi tidigare i år.
Årets världsmästare: Tyskland vann F20-VM efter 1–0 mot Nigeria i finalen och Japan vann F17-VM efter finalseger mot Spanien med 2–0.
Årets vallöfte: Inför riksdagsvalet skrev ett av våra större partier in damfotbollen i sitt partiprogram. Men vad är det egentligen de ska verka för?
”31. Fi ska verka för att Sverige får en kvinnlig proffsliga inom ishockey och fotboll.”
Årets värvning: Den gjorde Rosengård som lade beslag på Marta i somras och förlängde kontraktet med ytterligare tre år nu i höst. Nu trängs världsstjärnor som Marta, Ramona Bachmann och Anja Mittag i samma anfallsuppställning. Hyfsat…
Det var min genomgång av 2014. Förhoppningsvis har jag fått med allt viktigt, men ibland ser man inte skogen för alla träd. Vilket som, nu blir det nyårsfirande. Vi hörs igen 2015 – VM-året 2015. Gott slut.
Frågan i rubriken är intressant. Går man bara efter antalet diamantbollar är svaret förstås Lotta Schelin. Men är hon verkligen bäst genom tiderna?
Jag tycker inte det. Ni som följer den här bloggen vet att jag flera gånger har ifrågasatt henne från olika utgångspunkter. Det hindrar inte att jag tycker att hon är en fantastisk målskytt – och en fantastiskt personlighet.
I dag gjorde hon 3–0-målet när Lyon spelade borta Juvisy från chansen att vinna ligan den här säsongen. Wendie Renard blev tvåmålsskytt när Schelins lag vann med 4–0 och svenskans mål innebär att hon leder skytteligan i D1 Feminine i eget majestät när ligan tar juluppehåll. Hon är ett mål före lagkompisen Ada Hegerberg.
Strax innan hade PSG vunnit svenskmötet med Montpellier med 2–1 – ett resultat som innebär att Juvisy måste vinna derbyt mot PSG i januari för att ha kvar chansen till Champions Leaguespel till hösten.
Åter till Schelin. Nyligen presenterade Fotbollskanalen en lista över världens tio bästa spelare genom tiderna. Den var gjord av Lorenzo Medici och hade med två svenska spelare. Den svenska Lyonstjärnan placerades som tia och Hanna Ljungberg som åtta.
Och fram till jul håller DN undan för undan på att presentera en lista över Sveriges 150 bästa idrottare genom tiderna. De har kommit fram till plats 14 och tre fotbollstjejer är med så här långt. Pia Sundhage är 48:a, Schelin är 52:a och Ljungberg ligger på plats 54.
Man kan ha massor av synpunkter på de båda listorna. Jag nöjer mig med att tycka att Schelin är något övervärderad. På DN:s lista tycker jag faktiskt även att tre damfotbollsspelare på topp 55 är en lite för bra utdelning.
Nu är det ju faktiskt rätt destruktivt att bara kritisera andras listor utan att göra någon egen. När jag kollat in listorna har jag börjat fundera över vilka som jag skulle ranka som Sveriges bästa damfotbollsspelare genom tiderna. Det är möjligt att jag är färgad av min geografiska hemvist, men jag tycker att tre spelare står i viss särklass, nämligen:
1) Victoria Sandell Svensson
Målskytt och spelgeni i ett. Den mest kompletta, offensiva damfotbollsspelaren jag sett i Sverige.
2) Pia Sundhage
Kanske inte samma geni som Sandell Svensson, men ändå en komplett fotbollsspelare. Att hon under sin karriär utmärkte sig oavsett om hon spelade spjutspets, central mittfältare eller libero visar Sundhages storhet.
3) Hanna Ljungberg
En sylvass målskytt. En smart straffområdesspelare, som även var de stora matchernas spelare. Exempelvis enda svenska damfotbollsspelare som gjort mål i en VM-final.
Bakom de här tre kommer en grupp med Schelin, Malin Moström, Elisabeth Leidinge, Lena Videkull och kanske även Malin Andersson. Möjligen har jag nu glömt någon given kandidat för den här utmanargruppen, men i så fall räknar jag med att ni väcker mig…
Jag välkomnar givetvis både synpunkter på min lilla rankning och era egna listor över tidernas bästa svenska damfotbollsspelare.
* Även om det är uppehåll i Frauen-Bundesliga har inte alla lag tagit jullov ännu. Det är nämligen kvartsfinaler i tyska cupen, DFB-Pokal, den här helgen. FC Sand stod i dag för en halvskräll när de tog Wolfsburg till förlängning genom att spela 1–1 under ordinarie tid. I förlängningen avgjorde Martina Müller strax innan det blev straffläggning.
Även Potsdam säkrade i dag en semifinalplats genom att vinna med 3–0 borta mot Köln. I morgon spelas den mest intressanta kvartsfinalen då Frankfurt återigen tar emot Bayern München. Den matchen direktsänds på DFB-tv 11.00. Där får Frankfurt chansen att ta revansch på München efter förlusten i ligan för några veckor sedan.
* Slutligen var det toppmöte i Italien i dag. Maria Karlsson:s Brescia vann borta mot höstens skrällgäng Mozzanica med 1–0 efter mål av Cristiana Girelli. Därmed blev Mozzanica av med serieledningen till Stephanie Öhrström:s Verona som samtidigt besegrade Torres med 3–1. Torres är höstens besvikelse och får fira jul på sjunde plats i tabellen – tio poäng bakom Verona.
Den täta tabelltoppen ser ut så här efter tio omgångar:
1) Verona +38 26
2) Mozzanica +20 24
3) Firenze +12 24
4) Brescia +22 23
5) Tavagnacco +20 20
6) Res Roma +11 20
Lotta Schelin har hittat målformen lagom till juluppehållet. Med två mål i helgens omgång har hon gjort sex på de två senaste omgångarna.
Därmed kommer Schelin upp på 20 totalt under kalenderåret 2014. Har jag räknat rätt innebär det att hon är trea i 2014 års skytteliga i D1 Feminine. Täten ser ut så här:
24 mål: Eugenie Le Sommer
22 mål: Gaetane Thiney 20 mål: Schelin
19 mål: Ada Stolsmo Hegerberg
Eftersom Hegerberg gick mållös av planen vid 5–1-segern borta mot Montpellier är Schelin dessutom uppe i delad ledning av säsongens skytteliga. Där ser toppen ut så här efter 13 av 22 omgångar:
19 mål: Schelin och Stolsmo Hegerberg
18 mål: Le Sommer
10 mål: Thiney och Kosovare Asllani
Även såväl Asllani som Caroline Seger blev tvåmålsskyttar i helgen. Deras PSG vann med hela 9–0 borta mot Metz. Seger står på fem mål, ett färre än Sofia Jakobsson. Sista svenskan i D1 Feminine är Linda Sembrant som gjort ett mål i höst.
Eftersom alla tre topplagen vann är det oförändrat i toppen. Lyon har full poäng, PSG står på en förlust och Juvisy på två.
Klippet med helgens mål ligger inte klart. Men här är målen från förra helgen, där Schelin satte fyra och Jakobsson tre:
* Även i tyska Frauen-Bundesliga är det dags för juluppehåll. Alla fyra topplagen vann i helgen vilket innebär att de fyra topplagen går till vila med 35–33–31–28 poäng. Lagen i rätt ordning är Wolfsburg–Bayern München–Potsdam–Frankfurt. Med nio omgångar kvar att spela är Wolfsburg och Bayern obesegrade. För Frankfurt gäller att de nog måste gå rent för att kunna vinna guldet.
* Jag har medvetet legat lågt kring svenska silly season, men hoppas få tid till ett större grepp inom kort. Dock gjordes under förra veckan några intressanta värvningar som jag gärna kommenterar nu direkt.
Att Emma Berglund skulle skriva på för Rosengård var väntat. Men det gör inte värvningen mindre bra. Jag tror att övergången kan bli ett lyft både för Berglund och för Rosengård. Hon känns precis som den spelare laget behöver.
På samma sätt tycker jag att AIK värvat klokt när de knutit upp finska talangen Juliette Kemppi. Det jag såg av henne i sommarens F20-VM var mycket lovande. Hon verkar vara en rapp och målfarlig kontringsspelare – precis var AIK behöver. Solnalaget behöver även lite tyngd. Visst har man hämtat hem Jennie Nordin från Linköping, men jag hade gärna sett att man även knyter upp en lite mer kraftfull mittfältare.
Jennie Nordin
* Slutligen en sväng till andra sidan jordklotet. I Australien är nu kandidaterna till årets mål i W-league nominerade. Min röst går till Katrina Gorry närmast före Christine Nairn och Ashleigh Sykes. Men det är helt klart en smaksak.
Mer viktigt än årets mål är trots allt att det även ör klart för mästerskapsfinal. Där ställs suveräna seriesegrarna Perth Glory mot uppstickarna Canberra United.
Perth vann sin semifinal med 3–0 mot Sydney, bland annat efter känsligt lobbmål från Sverigebekanta (AIK, Sunnanå, LdB FC Malmö och Linköping) Kate Gill. Gill vann för övrigt skytteligan i W-leagues grundserie. Höjdpunkter från matchen ser du här. Som kommentatorn säger är Perths tredje mål en riktig julklapp från Sydneys försvar. Visst har man lite otur med studsen, men…
Canberra United tog sig till final efter straffseger mot mästarna Melbourne Victory. Att döma av det här klippet med höjdpunkter var Canberras seger helt i sin ordning sett till målchanser.
För under ordinarie speltid gjorde den före detta Linköpingsmålvakten Brianna Davey flera fina räddningar, plus att hon hade hjälp av sina stolpar.
Det blev dock den andra målvakten, Chantel Jones, som gjorde straffläggningens enda räddning och det var en annan Sverigebekant som satte det avgörande målet. Den före detta Vittsjöbacken Kendall Fletcher sköt nämligen Canberra till final.
Kendall Fletcher
Både Jones och Fletcher är ju amerikanskor. Inför finalen kommer fokus i Canberra att sättas på en tredje amerikanska. Matchen till helgen lär bli karriärens sista för Lori Lindsey. Får hon avsluta med en titel?
I och med dagens omgång är halva Frauen-Bundesliga spelad och halvtidsmästarinnorna heter föga överraskande VfL Wolfsburg. I dagens toppmöte med Frankfurt visade ”die Wölfinnen” (varginnorna) att serieledningen är på sin plats.
Det var aldrig något snack om vilket lag som var bäst i den match som skulle kunna vara en försmak av vårens final i Champions League. Anfört av lagkapten Nilla Fischer ägde Wolfsburg matchen från första till sista spark. Det slutade 2–0 efter att Martina Müller gjort ledningsmålet läckert framspelad av Alexandra Popp. 2–0 satte Lena Goessling på inläggsfrispark.
Nilla Fischer
Fischer har kanske inte alltid 100 procent rätt position, men hon är ändå en klippa i Wolfsburgs superstabila backlinje. Vad jag såg i dag så vann hon dessutom varenda närkamp hon gick in i.
Känslan är att Fischer känner större trygghet i Wolfsburg än i landslaget. En orsak till det lär vara att det tyska storlaget är mer defensivt balanserat än Pia Sundhage:s landslag.
En period under våren 2013 var det en njutning att se Wolfsburg spela anfallsfotboll. Laget riktigt sköljde fram längs kanterna i anfallsvåg på anfallsvåg. Jag gjorde då jämförelser med den vackra fotboll som Dortmunds och Bayern Münchens herrar spelade. Nu är inte die Wölfinnen lika offensivt balanserade, vilket oj vad stabilt laget är. Det är numera just stabiliteten som utgör skönheten i deras fotboll.
Under höstens elva omgångar har målvakt Almuth Schult bara släppt in ett enda ligamål. Orsaken är dels att Schult är en utmärkt målvakt, dels att hela Wolfsburgs lag deltar i försvarsarbetet. Trots att Europas bästa spelare säsongen 2013/14, tillika den ordinarie lagkaptenen Nadine Kessler har varit skadad och bara spelat 30 minuter i höst funkar innermittfältet utmärkt. Schweiziska nyförvärvet från Cloppenburg, Vanessa Bernauer har nämligen gått in och tagit stort ansvar bredvid Goessling.
Nu har ju Frankfurt också stora skadeproblem. Inte minst saknas långtidsskadade Saskia Bartusiak i mittförsvaret. Och det var i de bakre regionerna Frankfurt darrade till ibland. Wolfsburgs ledningsmål uppstod på grund av passivitet från Peggy Kuznik och 2–0 var ett svagt ingripande från målvakten Anke Preuss.
Några timmar efter Wolfsburgs 2–0-seger spelade Bayern München 0–0 borta mot tabellfemman Essen. Därmed leder Wolfsburg serien med två poängs marginal efter elva omgångar. Här är läget:
Skytteligan leds av Celia Sasic på tolv mål, hon är åtta före klubbkompisen i Frankfurt, Kerstin Garefrekes. Sasic tvingades för övrigt kliva av planen efter 41 minuter i dagens match till följd av skadeproblem.
När jag satt och kollade in det tyska toppmötet slog det mig att alla de fyra tyska topplagen har schweiziska spelare i sina lag. Hos Wolfsburg startade i dag både Bernauer och Noelle Maritz och hos Frankfurt fanns Ana-Maria Crnogorcevic i startelvan. Hos Potsdam är Lia Wälti en nyckelspelare och hos Bayern München har Caroline Abbé och Vanessa Bürki spelat i alla elva matcher.
Dessutom har ju Schweiz som bekant Ramona Bachmann i svenska storlaget FC Rosengård och Lara Dickenmann hos franska storlaget Lyon. Åtta schweiziska spelare spelar alltså löpande i sex av Europas åtta bästa klubbar. Bara Tyskland, Frankrike och Sverige har fler, något som på sikt borde kunna innebära att det schweiziska landslaget kan stiga ytterligare på världsrankningen. Med rätt lottning kan de bli en sensation redan i nästa års VM-slutspel.
Ramona Bachmann
Appropå VM är det inofficiella klubblags-VM:et igång i Japan. Turneringen var hyperintressant för två år sedan när både Europas bästa lag Lyon och Asiens bästa lag Inac Kobe Leonessa var med. Deras final var för övrigt en av de bättre klubblagsmatcher jag sett.
Årets turnering är betydligt mycket gråare. Exempelvis representeras Europa av Arsenal, som slutade fyra i WSL och sannolikt skulle hamna någonstans mellan 20–30 på en aktuell klubblagsrankning i Europa.
I helgen har kvartsfinaler spelats. Bland annat vann japanska Okayama Yunogo Belle med 5–0 mot Australiens Melbourne Victory. Semifinalerna spelas på onsdag mellan Yunogo Belle och Arsenal samt Urawa Reds och brasilianska São José.
Australiens representant är alltså utslagen ur klubblags-VM, men landet har ändå inte kammat noll i helgen. För några timmar sedan korades nämligen Katrina Gorry till Asiens bästa spelare 2014. Mini, som hon kallas, vann AFC Women’s Asian Player of the Year award vid Asiens stora fotbollsgala.
Till slut en sväng till Frankrike. Där spelade ingen av våra fem svenska representanter i dagens omgång. Jag har funderat lite under veckan varför Sofia Jakobsson flögs hem tidigare från landslaget medan Linda Sembrant var kvar. Nu spelade det ingen roll för Montpelliers möte med Juvisy blev uppskjutet.
De båda topplagen Lyon och PSG spelade alltså också utan svenskt på planen när de tog varsin säker seger. Ada Stolsmo Hegerberg blev tvåmålsskytt när Lyon vann med 8–2 borta mot tabelljumbon Arras.
Därmed leder nu norskan skytteligan med 16 mål, fyra fler än tvåan Lotta Schelin och fem fler än trean Eugenie Le Sommer – alla tre som bekant från just Lyon.
I går blev Holland 23:e nation att säkra en plats i nästa års VM. De kan tacka världens bästa junior för det.
Jag har ju under drygt ett år gång på gång hyllat Vivianne Miedema. Det är utan tvekan dags att göra det igen. 18-årigen går nämligen från klarhet till klarhet. Det är en sak att göra mål i lunkmatcher mot bottenlag i BeNe League.
Det är en helt annan att kliva fram och spela huvudrollen i sitt lands största kvalmatcher någonsin.
För när Holland som mest behövde henne gjorde Miedema ingen besviken. Holland nådde sitt första VM-slutspel någonsin efter seger i dubbelmötet med Italien med totalt 3–2. Och 18-åringen gjorde alla tre målen, båda gårdagens två på pass från Lieke Martens. Kolla in den här länken och njut av hur iskall Miedema var när hon rullade in gårdagens 2–0-mål.
Med sina mål från playoffspelet vann hon skytteligan i det europeiska VM-kvalet med sina 16 mål. Det känns rätt solklart att Miedema är världens bästa junior för tillfället. 18-årigen kunde nog även ha tagit plats bland de tio kandidaterna till Ballon d’Or redan i år.
Hennes målstatistik på seniornivå är nämligen fantastisk. Siffrorna är inte bekräftade men vad jag fått fram gör Miedema mål var 72:a minut i landslaget, var 108:e i Bayern München och stämmer de uppgifter jag har gjorde hon mål var 77:e minut i ligan för Heerenveen. I VM-kvalet gjorde hon mål var 61:a minut, alltså nästan ett mål per timme för ett lag som håller till närmast under den yttersta världseliten.
Jag tvekar på om det finns någon annan spelare som har lika fint målfacit på landslagsnivå. Vet ni någon eller några får ni gärna göra er till känna.
Samtidigt som jag förstås gratulerar Holland och njuter av att Miedema och ett gäng damallsvenska spelare får chansen att spela VM nästa år måste man ju lida med Italien. De var sista laget som åkte ur kvalet till Tysklands-VM 2011 och man är näst sista att missa Kanada-VM. Grymt.
Med Holland klart för Kanada nästa år återstår bara en plats att besätta. Om den gör Trinidad och Tobago och Ecuador upp i Port of Spain på tisdag. Dubbelmötet står 0–0 efter första mötet i Ecuador.
Sverige spelade som bekant också landskamp i går. Den reservbetonade elvan spelade 1–1 mot en reservbetonad kanadensisk elva. Kanadas målchanser från den andra halvleken går att se här:
Vad Sverige skapade är mer oklart då det svenska förbundet inte tillhandahåller klipp på samma sätt som de flesta andra förbund i världstoppen. Kanske något för Karl-Erik Nilsson att anteckna under sin rundresa i damfotbollsvärlden? Linda Sembrant:s mål går dock att se drygt en minut in i det här klippet.
Den helg som ligger framför oss innehåller fulla omgångar i Tyskland och Frankrike på söndag. I Frankrike är mötet mellan tabellfemman Montpellier och tvåan Juvisy det klart mest intressanta. I Tyskland väntar en riktig toppmatch då landets båda Champions Leaguelag Wolfsburg och Frankfurt drabbar samman med avspark 11.30. Den matchen direktsänds för övrigt på DFB-tv.
Vi får nog vänta ytterligare något eller några år på nästa svenska segrare i Champions League. Det skall nämligen mycket till för att ett svenskt lag skall slå ut ett tyskt i dubbelmöten i mars eller april.
Det är ju just det som krävs efter att Rosengård i dag lottades mot Wolfsburg i kvartsfinal av WCL. Och skulle Linköping slå ut Bröndby väntar säkerligen Frankfurt i semifinal för vår andra svenska representant.
Dagens lottning föll ju så här:
Övre halvan: Wolfsburg–Rosengård och Glasgow–PSG.
Undre halvan: Frankfurt–Bristol och Linköping–Bröndby.
PSG och Frankfurt är jättefavoriter i sina matcher, mer än 80–20. I de andra två kvartsfinalerna får Wolfsburg och Linköping räkna med klart favoritskap, men här snackar vi mer 70–30.
Det som talar för Rosengård mot Wolfsburg är ju dels att tyskorna för varje seger kommer närmare en förlust. Dessutom verkar det ju som att Malmöklubben är på gång att stärka upp sin backlinje med Emma Berglund. Det är nog nödvändigt, för mot en tung lagmaskin som Wolfsburg har man inte råd att ge bort några enkla mål.
Offensivt kan de svenska mästarinnorna absolut mäta sig med de tyska. Det är i försvarsspelet som skillnaderna finns.
Jag hade gärna sett att Rosengård och Wolfsburg hade lottats på varsin halva. Då hade hoppet om en svensk slutseger varit klart större. Det är ju lättare att vinna en enstaka finalmatch på neutral plan än ett dubbelmöte.
Nu känns faktiskt Linköpings finalchans klart större än Rosengårds. Skulle Malmöklubben skrälla väntar ju dessutom sannolikt PSG i semifinal, vilket också är en riktigt svår nöt att knäcka.
Även om den danska ligan startar tidigare än damallsvenskan, vilket är en fördel för Bröndby, så tycker jag utsikten är väldigt god för att Linköping skall kunna ta sig till semifinal. Där väntar troligen Frankfurt, ett lag som är lite mer ojämnt än Wolfsburg. Det gör att jag ger LFC större chans i sitt eventuella tyskmöte än vad jag ger Rosengård mot Wolfsburg.
Jag hörde att Radiosportens Johanna Frisk tippade att det blir svensk finalseger i Berlin nästa år. Jag önskar att jag hade kunnat vara lika optimistisk. Mitt tips är istället att det lutar åt en heltysk final.
I morgon 14.00 lottas kvartsfinalerna i Champions League. Lottningen går att se via uefa.com. Bland lotterna finns som bekant två svenska och två tyska lag. Dessutom ett franskt, ett engelskt, ett danskt och ett skotskt.
För de svenska lagen FC Rosengård och Linköpings FC gäller att superlottningen heter Glasgow City. Men även Bröndby och Bristol Academy är kanonlottningar. Mot alla de lagen kommer våra svenska representanter att räknas som ganska klara favoriter.
Mot de båda tyska lagen Wolfsburg och Frankfurt samt mot PSG slår däremot våra båda representanter ur underläge. Delvis på grund av att franska D1 och Frauen-Bundesliga är i full gång i mars när kvartsfinalerna spelas.
Slutligen finns ju möjligheten att vi får en helsvensk kvartsfinal. Det vore naturligtvis synd på många sätt, men ändå intressant. Egentligen borde ju Rosengård vara storfavorit i en sådan match. Men eftersom LFC vann båda årets möten (2–0 hemma, och 3–2 borta) gissar jag på att Rosengård gärna slipper möta LFC.
Gårdagens nyhet om att Rosengård behöver skära i kostnaderna var ju knappast det man ville höra. Risken finns att det här är ett av de sista åren där svenska klubbar kan vara med och konkurrera om Champions Leaguetiteln. Toppklubbarna i Tyskland och Frankrike har redan klart större budgetar och trenden ser inte ut att vända.
Lotta Schelin blev tvåmålsskytt i helgens omgång i den franska ligan. Jag är ganska säker på att Schelin hellre hade sett att minst ett av de där båda målen hade fallit tidigare i veckan…
Schelins båda mål i 7–0-segern mot Rodez innebär att hon nu står på tolv vilket innebär andraplats i skytteligan – två mål bakom norska klubbkompisen Ada Stolsmo Hegerberg. Schelins båda mål innebär dessutom att Diamantbollenvinnaren nu är uppe i 13 ligamål det här kalenderåret. Därmed är hon nu ikapp och förbi Kosovare Asllani som gjort tolv franska ligamål under 2014. Asllani har ju sannolikt spelat klart för i år så Schelin har bra chans att glida ifrån de kommande veckorna.
Först såg jag uppgifter om att Linda Sembrant skulle ha gjort Montpelliers sena kvitteringsmål till 1–1 borta mot Soyaux. Men nu är det målet skrivet på franska U20-VM-stjärnan Claire Lavogez, så Sembrant står kvar på ett ligamål den här säsongen.
Montpellier har för övrigt en riktigt dålig period. Gårdagens kryss var lagets tredje raka i matcher som man bör ha goda möjligheter att vinna, nämligen Guingamp (0–0 hemma), Mets (2–2 borta) och så då Soyaux, 1–1 borta.
I övrigt i Frankrike blev det planenliga segrar för PSG (2–0 mot Saint-Etienne) och Juvisy (4–0 mot Metz). Därmed leder Lyon serien med nio raka segrar. Juvisy har åtta segrar och två förluster medan PSG just nu är trea på åtta segrar och en förlust.
* I tyska Frauen-Bundesliga tog alla de fyra topplagen planenliga segrar. Bayern München drog till med hela 7–0 mot tabelljumbon Herforder efter tre mål av schweiziska Vanessa Bürki. Därmed leder Bayern nu med tre måls marginal till Wolfsburg, som ”bara” vann med 4–0 mot Essen i dag. Nilla Fischer spelade hela matchen, som för övrigt stod 2–0 redan efter fyra minuter.
En poäng bakom Bayern och Wolfsburg smyger Frankfurt med i toppstriden. De smög dock inte så mycket inledningsvis i dag. Tvärtom var det 5–1 borta mot Hoffenheim redan efter en halvtimma. Frankfurt har gjort klart flest mål i serien, och har två spelare i toppen av skytteligan. Celia Sasic leder på tolv mål med Kerstin Garefrekes som tvåa på åtta.
Olivia Schough
* I Ryssland spelades ligan klart i dag. Zvezda 2005 Perm har varit klara mästare i nästan en månads tid. Det hindrade dock inte att de vann dagens bortamatch mot Olivia Schough:s Rossiyanka med 1–0. Rossiyanka slutar fyra i tabellen, och obekräftad statistik visar att Schough spelat nio ligamatcher och på dem noterats för noll mål. Av Rossiyankas hemsida framgår att svenskan spelade hela dagens match.
Troligen var det också hennes sista. I varje fall ger hon den signalen på sitt Twitterkonto. Återstår att se vart hon är på väg den här gången. Proffsäventyren har ju tyvärr inte blivit några fullträffar.
* Bröndby vann danska seriefinalen mot Fortuna Hjörring med 3–2 efter två mål av Emma Madsen. Bröndby har därmed fem poängs ledning med fyra omgångar kvar tills serien delas upp och två tills det blir vinteruppehåll. Målen går att se på det här klippet.
Satt i bilen och lyssnade till Radiosportens rapportering från Linköping och Malmö i eftermiddags. Utan att kunna se matcherna imponerades jag av LFC:s effektivitet.
Att vinna med 5–0 trots att man spelar halva matchen med decimerat manskap är imponerande. Speciellt om man möter ett mästarlag från en liga som har nästan lika hög rankingpoäng som damallsvenskan.
Naturligtvis har LFC redan säkrat sin plats i vårens kvartsfinaler. Kul. Ett klipp med matchens fem mål finns här. Dock hade jag gärna även sett den situation som ledde till målchansutvisningen samt förstås Hilde Gunn Olsen:s straffräddning.
Från Malmö rapporterades betydligt mycket sämre svensk effektivitet. Rosengård vann dock till slut med 2–1 och bör trots allt kunna reda ut det här. I returen kan ju inte Fortuna Hjörring säkra hemåt hur länge som helst. Även om det räcker med 1–0 för danskorna så måste de ju fram och göra det där målet. Höjdpunkter från dagens match finns här:
Segermålet gjordes alltså av Katrin Schmidt – den tyska mittfältaren som i flera års tid varit en av damallsvenskans mest underskattade spelare. Hon gör sällan något större väsen av sig, men hon gör å andra sidan heller nästan aldrig en dålig match. Schmidt kommer som bekant inte bli kvar hos Rosengård utan blir ett kanonförvärv för nykomlingen Hammarby. Fört just karaktärsspelare som Schmidt är guld värda i lag som skall slåss för sin överlevnad.
Hela dagens match går att se här:
I övrigt i dag slutade PSG–Lyon 1–1. Det ger Lyon ett väldigt bra utgångsläge inför hemmareturen. I Spanien skrällde Bristol Academy genom att vinna med 1–0 mot Barcelona. Det anmärkningsvärda där var att engelskorna vann utan att avlossa ett enda avslut mot Barcas mål.
Spanjorskorna däremot hade nio avslut mot mål. Det var dock bara det mot det egna målet som resulterade…
I morgon spelas fyra nya åttondelsfinaler. Bröndbys hemmamatch mot litauiska Gintra med avspark 13.00 går att se på den här länken. Samtidigt är det avspark Frankfurt–Torres, en match som sänds på tyska Eurosport. Här är en länk till den matchen.
Slutligen till VM-kvalet. Det finns som bekant två platser kvar att kämpa om. Playoffspelet om den amerikanska platsen påbörjades i dag. Enligt uppgift såg 17500 åskådare Ecuador och Trinidad och Tobago spela 0–0. Därmed är det fördel Trinidad och Tobago inför deras hemmaretur den 2 december.
En blogg om internationell damfotboll 