Kategoriarkiv: Fotbollslandslaget för damer

Sveriges landslag i fotboll för damer. Främsta meriterna är OS-silver 2016, VM-silver 2003 samt VM-brons 1991 och 2011. Dessutom en mängd EM-medaljer, varav ett guld – 1984.

Flera spännande VM-kvalmatcher väntar

Publicerad den av
Svara

Mitt förra inlägg, det om hur förbundet följer upp EM-succén, har fått bra mottagande. Flera högt uppsatta personer i Damfotbollssverige har hört av sig, och alla har varit positiva. Och ämnet är viktigt, och bör behandlas på högsta ort.

Även om det börjar bli sent. Jag frågade ju mig redan i det här inlägget innan EM huruvida förbundet var redo att ta tillvara en eventuell succéturnering. Svaret verkar tyvärr vara nej.

Det finns garanterat anledning att återkomma till ämnet. Men nu till lite sport, för det spelas ju viktiga VM-kvalmatcher runt om i Europa i dag och i morgon. För svensk del är det som bekant hemmamöte med Färöarna i morgon 19.00 i Göteborg.

Färöarna är ett land med färre än 50000 invånare. Det är alltså mindre än en tiondel av Göteborgs befolkning. Det lilla öriket bör vi göra tvåsiffrigt på när vi spelar hemmaplan. Men nu är det ju anfallskris i vårt landslag (läs bland annat här och här), och vi kanske får vara nöjda med fem–sex mål framåt…

Men det är i morgon. Redan i dag spelas ett antal matcher, där den tidiga gruppfinalen i grupp 5, Holland–Norge med avspark 19.00, är den klart mest intressanta. Jag har inte hittat någon länk till matchen, som jag vet funkar i Sverige. Men matchen sänds i Norge på Tv2 Sumo. Om länken funkar i Sverige vet jag inte. Gör den inte det, kommer jag att lägga upp en ny länk här – om jag hittar någon sådan.

Däremot skall matchen Tyskland–Kroatien, som startar en timme tidigare, bland annat att gå att se överallt på den här länken.

Utöver Holland–Norge är det dock i morgon de viktigaste matcherna spelas. Då har vi i Sveriges grupp mötet Polen–Skottland, som bör vara matchen om andraplatsen. Den börjar redan 11.00.

Minst lika intressanta är matcherna Danmark–Schweiz (18.00), Österrike–Frankrike (18.00) och Spanien–Italien (20.00). Här är länkar till två av de matcherna: Dan–Sch och Öst–Fra.

För Danmark är det bara andra matchen. Men det är ändå inte helt fel att prata om ödesmatch, då avståndet till Schweiz skulle vara oroväckande stort vid en förlust. Och Schweiz har flera spelare i toppform, så det här kan bli väldigt tufft för danskorna. Jag tänker förstås på Ramona Bachmann, men även på bland annat Lia Wälti, Lara Dickenmann och Vanessa Bürki.

Trots ett succé-EM verkar förbundet sakna den rätta viljan

Publicerad den av
5
Sverige tackar publiken

Sverige tackar publiken

I dag presenterade Svenska Fotbollförbundet fem undersökningar som visar att sommarens EM var en succé på väldigt många sätt.

Personligen är jag mycket överraskad av förbundet nått det resultatet. För det presenteras ju tre dagar efter att förbundet visat att man är totalt ointresserat av sitt damlag. Totalt.

För bortamatchen i Bosnien var ett nytt exempel på hur förbundet inte på något sätt har fattat att man måste jobba helt annorlunda med damlandslaget än man gör med herrlandslaget. Man måste göra ett mycket mer aktivt marknadsföringsjobb. Och man måste sköta en hel del bevakning på egen hand.

Så var det åren innan EM. Och så är det nu efter EM. Intresset finns där, men det kommer snabbt att dala om inte förbundet agerar.

Men jag tycker inte att det verkar som att Svenska Fotbollförbundet har den rätta viljan. För två år sedan visade sig nämligen förbundet vara helt inkompetent när det gällde att utnyttja ett överraskande VM-brons.

Nu visar man minst lika stor inkompetens när det gäller att rida vidare på EM-succén från i somras. Minst. För är det någon gång man skulle kunna göra ekonomi på sitt damlandslag är det ju nu.

Men lördagens VM-kvalmatch i Bosnien var mer än bara sportsligt usel. Den var rena mörkret för SvFF, och dess press- och marknadsavdelningar.

Mer om det senare.

Till dagens fem undersökningar lägger jag själv att när Mediearkivet – Retriever nyligen listade landets mest omskrivna idrottspersonligheter i skriven svensk media från den 1 oktober 2012 till den 20 september 2013 så såg topp sju ut så här:

1) Zlatan Ibrahimovic
2) Erik Hamrén
3) Pia Sundhage
4) Lotta Schelin
5) Per Mårts
6) Charlotte Kalla
7) Anders Svensson

Både Sundhage och Schelin slår alltså både första skidåkare, och hockeyherrarnas förbundskapten. På fjolårets lista var Thomas Dennerby mest nämnda damfotbollspersonlighet på placering 17. Svensk damfotboll är alltså glödhet i år.

Det noteras även i de fem EM-undersökningar som har redovisats i dag. Här är några intressanta saker från dem:

1) Johan Quist, från Centrum för tjänsteforskning vid Karlstad Universitet, noterar att EM: ”gav avtryck i alla led och läger, nationellt, lokalt, i media och gav en positiv bild av Sverige. Vidare att kvinnlig idrott är attraktiv, och folk är beredda att offra ledig tid på att vara en del av en stor turnering.”
Däremot noterar Quist att det politiska intresset på riksnivå var litet, och att inte de största företagen attraherades av turneringen.

2) Sponsor Insight kollade mediabevakningen från årsskiftet till den sista juli. De hittade cirka 8000 artiklar om EM. Och tv-siffrorna var lysande. De såg ut så här:

”Tittarsiffror i snitt Sveriges matcher var 1 295 000 (TV4, 5 matcher). Att jämföras med ishockey-VM: 1 360 000 (TV4, 10 matcher), friidrotts-EM: 381 000 (TV4, 5 direktsända ”pass”)”

En personlig notering här är att storföretag och politiker nog hade tänkt om, ifall de hade haft tillgång till de här siffrorna inför EM.

3) Publikens sammansättning var 38 procent lokala besökare. 45 procent från övriga Sverige. 8 procent var tillresta från övriga Norden och de sista 9 procenten kom från andra länder.Könsfördelningen på läktarna var jämn. Och åskådarnas medelålder var 42 år.

4) Att det var en mängd publikrekord visste vi ju sedan tidigare. Men visst kan det vara läge att repetera att turneringens totalpublik var 216 888, vilket ger ett snitt på 8676. Båda siffrorna var nya EM-rekord.

I den powerpoint-presentation om undersökningarna som går att ladda ner från svenskfotboll.se kallar man bland annat EM för ”Avtryckens turnering”.

Det bestående avtrycket på förbundskansliet i Solna är tydligen dock att det är värt att satsa vidare på herr-EM 2020. Däremot verkar EM inte ha gjort några avtryck gällande satsningen på damlandslaget – trots att laget alltså är så hett att huvuddelen av det övriga Idrottssverige lär vara avundsjukt på deras genomslag.

Bristen på satsning märktes inte minst på den tävlingsmatch som tjejerna spelade i Zenica i lördags. Den var alltså inte tv-sänd. Men den gick att följa via Uefas livescore samt via Radiosporten och via direktrapportering från de båda kvällstidningarna.

Förbundet däremot brydde sig inte om att rapportera genom någon av sina kanaler. Och det är högst illavarslande. För SvFF skall inte räkna med att Sveriges radio och kvällstidningarna fortsätter att åka på alla damlandslagets bortamatcher.

Att delar av svensk media åkte i helgen beror förstås på att intresset kring laget har varit stort. Och att det var en tävlingsmatch. Men om inte det svenska folk kommer att kunna se matcherna så kommer intresset att dala. Och det fort.

Följden blir att vi ganska snart riskerar att återigen ha bortalandskamper helt utan direktrapportering. Landskamper där det finns risk att det inte går att hitta något resultat förrän långt efter slutsignal.
Det här ämnet hade jag tyvärr anledning att ta upp vid mängder av tillfällen efter VM 2011. I det här inlägget samlade jag delar av den kritik som jag kom med under året mellan VM och OS.
Inlägget är skrivet i samband med bortamatchen mot Skottland i maj 2012, en match som inte gick att se på tv, utan som jag minns att vi som var intresserade följde genom en skotsk supporter som rapporterade på sin twitter. Han fick hastigt och lustigt en mängd svenska följare.

Jag gissar att vi snart är där igen, alltså där att vi måste leta närvarande supportrar för att kunna följa landslagets träningsmatcher på bortaplan. Och deras matcher i Algarve cup.

Fast så borde det inte behöva vara. För givetvis borde Svenska Fotbollförbundet ha teknik och kapacitet att sända matcher via stream. Det gäller framför allt damlandslaget, men även diverse ungdomslandskamper.

Som jag tidigare konstaterat har mängder av andra nationsförbund kapacitet att streama matcher. Men såvitt jag vet har det svenska aldrig sänt någon landskamp på någon nivå.

Jag noterar att Expressens tv-sport-krönikör Anna Friberg i den här krönikan tycker att:

”Fifa borde ha som krav att alla deltagande länder i ett mästerskap ser till att matcherna tv-produceras.”

Spontant känns det svårt att tvinga förbund i länder där damlandslagen har extremt låg status att fixa tv-sändningar. Fast skall statusen på damfotbollen förbättras är tv-sändningar ett måste. Så kanske att idéen ändå inte är helt fel.

Men så länge det inte finns några krav på hemmalagets förbund att ordna tv-sändning är det svensk damfotboll som är den stora förloraren i matcher som lördagens. Bosnisk damfotboll har ju varken publik eller något medieintresse som man kan tappa…

Så Svenska Fotbollförbundet uppmanar jag att kolla på hur andra idrottsförbund jobbar med information, och sedan är det bara att börja ösa ut nyheter om damlandslaget och dess spelare och ledare. Sedan måste de öka draget kring de egna matcherna. Utöver att fixa egna tv-sändningar borde det vara ett måste att SvFF rapporterar från sina landskamper via de sociala medier där man ligger uppe. Alltså via Facebook och twitter. Det är rent pinsamt att man inte utnyttjar de kanalerna bättre.

Tre poäng är alltid tre poäng

Publicerad den av
Svara

Helgens högst ointressanta VM-kvalomgång innehöll en skräll och tre svenska poäng.

Skrällen kom i Serbien, där EM-bronsmedaljörerna från Danmark bara fick 1–1 – trots att Pernille Harder gjorde danskornas ledningsmål efter 19 minuter. En minut senare kvitterade serbiskorna. Och trots att Danmark vann avsluten mot mål med 12–4 och hörnorna med 11–2 så blev det inga fler mål.

Samma serbiska lag föll i sin första kvalmatch med 9–0 i Schweiz. Att tappa poäng mot serbiskorna är självklart en mardrömsstart på VM-kvalet för Danmark. Och pressen på Harder och de andra inför torsdagens hemmamatch mot Schweiz är stor. För blir det förlust där kan faktiskt gruppsegern redan vara körd.

Så till Sveriges match. Jag har självklart inte sett den. Det är ju inte många som har gjort det. Däremot hörde jag från och till på Radiosportens sändning, jag har läst några artiklar, och jag har sett det här klippet:

Av det jag hört är det inte många som är nöjda med mycket från matchen. Och det är logiskt, för att bara vinna med 1–0 i Bosnien är uselt. Laget är rankat på plats 78 i världen och på plats 39 i Europa. Bosniens stjärna Lidija Kulis platsade inte i Linköping i våras, och deras andra forward, svenska Iris Kadric, gjorde inte ett enda spelmål (men satte en straff) för Vara SK i division 1 under våren.

Sannolikt var det just division 1-klass på det lag som vårt landslag ställdes mot i går. Glädjen i Bosniens lag efter slutsignalen är ju ganska talande. På klippet ovan ser man hur spelarna kramas och gör vågen – och agerar som att de hade vunnit.

Och så kändes det säkert.

Fast det var ändå vi som vann. I tävlingsmatcher är det ändå poängen som är viktigast. Och där fick vi med oss alla hem. Så någon fiaskostämpel kan man inte sätta på matchen.
Utöver poängen var det förstås också positivt att Lotta Schelin fick avgöra en levande tävlingsmatch i landslaget igen. Det var fyra år sedan senast.

Men att vi inte lyckas göra ett enda spelmål på 90 minuter mot ett svagt Bosnien är alltså oroande. Bosnien föll ju med 7–0 mot Skottland i förra omgången. Samma Skottland som för övrigt har full poäng efter 2–0 mot Nordirland i går.

Sverige är ju rankat på andra plats i Europa bakom Tyskland. Tyskorna hade bortamatch mot Slovenien – ett land som är högre rankat än Bosnien. Resultatet? Jo, det blev 13–0 till Tyskland efter att Celia Sasic och Anja Mittag gjort tre mål vardera. Det var siffror av det slaget jag hade hoppats Pia Sundhage:s lag skulle ha med sig hem från Zenica.

Vågar vi hoppas på målkalas mot Färöarna på torsdag? Det borde bli tvåsiffrigt. Men efter 2–0 mot Polen och 1–0 mot Bosnien får man nog sänka förväntningarna.

Test för Schough och Folkesson

Publicerad den av
Svara

Oj vilken jobbvecka det här har varit. Det har därmed inte blivit mycket tid till bloggande. Och trött som jag är blir det här inget långt inlägg heller.

Hanna Folkesson

Hanna Folkesson

Olivia Schough

Olivia Schough

Men det är ett nytt landslag Pia Sundhage ställer på benen i Zenica i dag. Nytt sett till spelsystemet, som är 4–1–3–2. Nytt också för att Hanna Folkesson och Olivia Schough för första gången finns med i startelvan i en tävlingsmatch. Dessutom nygammalt för att Hedvig Lindahl är tillbaka mellan stolparna.

Dessutom placeras Caroline Seger och Marie Hammarström på varsin kant, vilket är intressant. Sundhage har ju tidigare satsat hårt på snabbhet på kanterna. Nu väljer hon bort snabbheten och satsar i stället på bollsäkerhet.

Hur utfallet blir kan vi som inte är på plats i Bosnien bara gissa. För det blir ingen tv-sändning från matchen. Jag hörde att Aftonbladet hade hört sig för om att sända, men att de inte fixar att göra en egen produktion.

Jag hörde mig för med det lilla bolag som gjort Elfsborgs bortamatchproduktioner. De har flera gånger bara haft med sig en kameraman och en kommentator. Det är förstås inga superproduktioner de gör, men man kan åtminstone se matcherna.

Jag hann förresten se drygt en minut av Frankrike–Polen i kväll. En match Frankrike vann med 6–0. Den sändes av det franska förbundet på deras Youtubekanal. Något för SvFF att lära sig av, och ta efter.

Tillbaka till själva matchen mot Bosnien. Sverige startar så här: Lindahl – Lina Nilsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Folkesson – Seger, Kosovare Asllani, Hammarström – Lotta Schelin, Schough.

Oavsett test, och startelva. Jag förväntar mig att det blir svensk seger med minst fem mål.

Sverige är ju en stormakt inom damfotbollen. Det märks inte minst på att vi i går fick med tre eller fyra kandidater – beroende hur man räknar – till Ballon d’Or, priset till världens bästa spelare och tränare. Lotta Schelin och Nilla Fischer nominerades i spelarkategorien. Och Pia Sundhage och Skottlands förbundskapten Anna Signeul bland tränarna.

Apropå pris och nomineraingar blev ju dessutom kandidaterna till fotbollsgalan klara i torsdags. De finns här. Jag tänker återkomma med synpunkter kring nominerar, och med tips på vinnare. För nu behöver jag sova…

Larsson gjorde avslagen omgång intressant

Publicerad den av
9

Det visade sig att damallsvenskans sista omgång trots allt blev intressant. Fast inte på det sätt jag hade förväntat mig.

Petra Larsson

Petra Larsson

Det som var intressant var förstås att Petra Larsson fick vara målvakt för Linköping, samt att flera lag helt verkade strunta i slutomgången. Det var reservbetonade laguppställningar på flera håll. Värst var det från Tyresö sida. De skickade B-laget till Linköping.

Det tog sedan Tyresös B-lag 93 minuter att göra mål på mittfältare Larsson i Linköpings mål. Jag såg att Malmötränaren Jonas Eidevall twittrade att:

”Läser att folk tycker det är roligt att LFC satte en utespelare i mål. Jag tycker det är pinsamt. Damallsvenskan har en lång väg att vandra.”

På ett sätt håller jag med. Det ser verkligen inte bra ut att det lag som vinner lilla silvret i damallsvenskan avslutar säsongen med att ställa en utespelare i mål. Det är förstås också en brist att klubbar som Linköping och Göteborg saknar ungdomslag, och därför inte kan flytta upp en juniormålvakt.

Å andra sidan är frågan om det inte ändå hade varit bättre att ställa en utespelare mot Tyresö än att ställa en orutinerad 16–17-åring. Det finns flera exempel på att det gjort mer skada än nytta för riktigt unga målvakter att få debutera för tidigt.

När det gäller matchningen av lagen i den sista omgången är jag också splittrad. Visst är det kul att tränare ger spelare som suttit på bänken under hela säsongen chansen att spela. Exempelvis tycker jag att det var en riktigt fin gest från Sunnanås tränare Martti Tikkanen att låta tredjemålvakten Lovisa Koss få några minuter i högsta serien.

Jag var för övrigt på plats på Valhalla i dag och såg Göteborg vinna med 3–0 mot Sunnanå. Även GFC var brandskattat. Men Olivia Schough såg rapp ut, och var matchens behållning. Hon gjorde dessutom ett snyggt mål.

Resultatet innebär för övrigt att Sunnanå nu toppar den mindre roliga tabellen över 2000-talets sämsta lag i damallsvenskan:

1) Sunnanå (2013) 5 poäng, 15–82
2) Bälinge (2008) 5 poäng, 9–67
3) Stattena (2009) 6 poäng, 14–92
4) Stattena (2004) 7 poäng, 13–61
5) Dalsjöfors (2011) 8 poäng, 9–63
6) Hammarby (2011) 8 poäng, 7–52
7) Trion (2003) 9 poäng, 16–84
8) Astrio (2000) 9 poäng, 22–86
9) Umeå Södra (2008) 9 poäng, 13–73
10) Öster (2003) 9 poäng, 20–69
11) Piteå (2009) 9 poäng, 16–59
12) QBIK (2007) 9 poäng, 16–55

Flest mål gjorde Christen Press – med 24. Hon vann dock bara skytteligan på 23. Främsta svenska spelare i skytteligan blev Lina Hurtig, som slutade på en delad tiondeplats. Hurtig gjorde tio mål – samtliga var spelmål.

De svenska spelare som gjorde flest spelmål var för övrigt:

1) Hurtig 10
2) Stina Blackstenius 8
3) Josefine Johansson 7
4) Mimmi Löfvenius och Marie Hammarström 6
6) Jenny Hjohlman, Victoria Forsmark, Emma Sjödahl och Sofie Andersson 5.

I skytteligan, där ju förstås även straffmål ingår, ser svensktoppen ut så här:

1) Hurtig 10
2) Johansson 9
3) Blackstenius och Hjohlman 8
5) Löfwenius och Hammarström 6
7) Forsmark, Sjödahl och Andersson 5.

Mimmi Löfwenius

Mimmi Löfwenius

Där sätter jag punkt om damallsvenskan för i dag. Men det finns anledning att återkomma med en mer genomgripande sammanfattning.

I elitettan var det en tung dag för Smålandsfotbollen. Vid 15.15 i dag var IFK Kalmar ett mål från säkrat kontrakt. Eftersom Sirius ledde med 2–1 borta mot Hovås/Billdal och Kalmar hade 3–0 hemma mot Umeå Södra var Hovås då på säker mark bara genom fler gjorda mål. Men mål av Louise Nordenberg och Sarah Fredborg gjorde att Hovås/Billdal vända mot Sirius, och innebar säkrat kontrakt. Därmed har Göteborgsregionen ett lag i näst högsta serien även nästa år.

Däremot åkte både IFK Kalmar och Östers IF ut. De gör sällskap med Sundsvall ner i division 1. Och det är en riktigt tugg degradering. För det är ingen lek att ta sig tillbaka. Man måste ta sig genom ett riktigt trångt nålsöga.

Fråga IFK Norrköping, som vann 22 av årets 24 serie- och kvalmatcher – men som ändå inte gick upp. De tre lag som tog sig genom nålsögat, och nästa år spelar i elitettan är i stället Brommapojkarna, Bollstanäs och IS Halmia.

Utanför Sveriges gränser var gårdagens tyska toppmöte (1–1) mellan Turbine Potsdam och Wolfsburg helgens självklara godbit. Jag har hunnit se första halvleken, och den var riktigt, riktigt bra.

Framför allt imponeras jag av att gamle räven Bernd Schröder redan verkar ha hittat rätt med Potsdams unga manskap. För den svaga ineffektiva fotboll laget visade upp i de första omgångarna är som bortblåst. I första halvleken i går spelade man både snabbt och snyggt – och framåt.
Extra imponerande är att kolla in spelarnas födelseår. I gårdagens startelva fanns ingen spelare som har fyllt 25 år. Fem var födda 1989, resten på 1990-talet. Julia Simic och Johanna Elsig känns som fynd på innermittfältet. Schweiziska vänsterspelaren Lia Wälti är imponerande passningssäker, och 17-åriga Pauline Bremer har potential att bli en framtida världsstjärna.
Jag tror kanske ändå inte att Potsdam har styrka nog att vinna ligatiteln redan den här säsongen. Men jag utesluter det inte, och på sikt kan det här unga laget kanske utmana om Champions League igen.

Det som är mindre roligt med Schröders fina nybygge är att Antonia Göransson inte ingår i startelvan för tillfället. I går fick inte vår svenska landslagsspelare en enda spelminut. Förra veckan hoppade hon in med 17 minuter kvar.

Jag vill inte dra några förhastade slutsatser, men sekvensen när Göransson blev utbytt i Champions Leaguematchen i veckan gav inte några positiva vibbar. Svenskan slog ut med armarna som om hon undrade varför hon blev utbytt. Och när kameran zoomade in Schröder på bänken såg han allt annat än nöjd ut. Illavarslande.

I Tyskland blev för övrigt Sofia Jakobsson målskytt när Cloppenburg vann med 2–0 borta mot Sindelfingen. Alla tre svenskorna i franska Feminine Division 1 gjorde vardera ett mål i dag. Kosovare Asllani och Josefine Öqvist gjorde 2–0-målen när dels PSG gjorde 6–0 på Guingamp, dels Montpellier vann med 3–0 mot Henin-Beumont. Lotta Schelin gjorde 3–0 när Lyon slog Arras med 4–0.

PSG:s Marie-Laure Delie gjorde fyra mål i dag, och leder därmed skytteligan på nio fullträffar. Schelin har gjort sju.

Slutligen såg jag sista 35 minuterna när USA slog Australien med 4–0. Under den tiden föll två mål. Abby Wambach gjorde ett påpassligt, som nog ändå Lydia Williams borde ha stoppat. Pitemålvakten var däremot fullständigt chanslös på 4–0-målet som Christen Press gjorde. Press mål var riktigt snyggt. Heather O’Reilly kom runt till vänster, Alex Morgan släppte bollen och Press skickade upp den i krysset med en yttersida. Förhoppningsvis kan jag snart lägga upp ett klipp på den fullträffen här.

Bachmann kan vara bäst i världen

Publicerad den av
7

Vilken gulddag det var i går. LdB FC Malmö vann som bekant det svenska mästerskapet. Dessutom säkrade Stabaek det norska och Inac Kobe Leonessa det japanska.

Faktum är ju att det även innebär att en Tyresöspelare fick stämma in i ett guldjubel i går. Jag tänker förstås på Caroline Graham Hansen, som ju spelat 14 matcher och gjort tio mål för det norska mästarlaget i år.

Caroline Graham Hansen

Caroline Graham Hansen

Alla de tre färska mästarlagen säkrar sina guld redan innan den sista omgången. Det är hela fyra omgångar kvar i den japanska ligan, två i den norska och en i damallsvenskan.

Sent omsider har jag sett Malmös guldmatch mot Umeå. Det är ju ingen tvekan om att Malmö är det bättre laget, och borde ha gjort fler mål. Men även Umeå hade lägen, och 5–2 hade inte varit något orimligt resultat.

Malmö hade lite tur med domslutet när Amanda Ilestedt slapp ifrån en solklar målchansutvisning då hon hakade en fri Lina Hurtig. Hela aktionen var förresten klantigt utförd av Ilestedt, och visar på att hon har en del kvar att lära innan hon är redo för en startplats i landslaget.

Apropå landslagsspelare visade Emmelie Konradsson brist på offervilja vid Malmös 1–0-mål. Konradsson låg före Ali Riley, såg hela Malmöbackens löpning, men lyckades ändå inte förhindra målet.

Men nu skall jag inte gnälla på domslut och Umeåspelare, utan hylla de bästa i guldlaget Malmö. Störst hyllning förtjänar förstås Ramona Bachmann. Schweiziskan var seriens bästa spelare även förra hösten. Fast då fick hon hjärnsläpp straffade ut sig från guldfinalen, och blev i stället syndabock.

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Nu är Bachmann damallsvenskans bästa spelare. Faktum är att hon kanske till och med är världens bästa spelare för tillfället.
Fast räkna inte med att hon kommer att få några priser för det. Det finns nämligen både stora svagheter och en extrem tröghet i processerna kring utnämningarna av världens och Europas bästa spelare. Skall man vara med och slåss om de priserna måste man nog spela mästerskap för något av de stora länderna. Så Ramona Bachmann råkar helt enkelt ha fötts i fel land.

För Malmö är dock Bachmann guld värd. Och hon blir ju kvar i klubben i ett par år till.

Huruvida Manon Melis blir kvar är inte klart. Men till slut har holländskan också blivit guld värd för klubben i år. Jag tyckte länge att hon var årets stora besvikelse. Men när det har dragit ihop sig har hon flera gånger visat vägen genom att göra matchvinnande mål. Och ni som följer den här bloggen vet ju hur förtjust jag är i spelare som bär förmågan att avgöra viktiga matcher. Så till slut har Melis absolut gjort sig förtjänt av det stora förtroende som hon haft hos tränare Jonas Eidevall.

Strax åter till Eidevall. Men på vägen dit för det även bli ett par berömmande ord vardera om trion Thora Helgadottir, Sara Björk Gunnarsdottir och Therese Sjögran.
Helgadottir är hur pålitlig och stabil som helst, och radar upp nollorna. Björk Gunnarsdottir är en spelare som det glöder om. Hennes minspel efter att hon nickat in 2–0-målet i går gjorde min dag. Och så veteran Sjögran. I våras var hon slut. Nu är hon hur bra som helst. Det finns en tanke i det hon gör, och det är ingen slump att hon hade andraassist på båda gårdagens mål.

Se Sjögrans båda andraassist, Gunnarsdottirs målvrål och en hel del mer på det här klippet:

Jag kunde har räknat upp ett antal spelare till – bland annat har jag ju hoppat över lagets bästa målskytt…

Sista kommentaren rör tränare Eidevall. Jag tyckte att han matchade sitt lag lite naivt och konstigt några gånger i våras. Men slutresultatet av Eidevalls alla tester är ju lysande. Under hösten har Malmö spelat makalöst bra, både offensivt och defensivt. Att man bara släppt in fem mål på tolv tävlingsmatcher efter EM-uppehållet är ju makalöst bra.
Eidevall har fått alla sina stjärnor att göra ett helhjärtat hemjobb i varje sekvens. Det ser jag som det främsta skälet till att laget får höja Kronprinsessan Victorias pokal på söndag. För anfalla, det kunde spelarna redan innan.

Malmö verkade fira rejält i går. De får nog lugna ner sig lite i dagarna. För redan på onsdag är det ju retur mot LSK Kvinner i Champions League. Målen från det första mötet där går för övrigt att se på det här klippet:

Nu utomlands. I Norge säkrade alltså Stabaek guldet genom att vinna med 4–1 hemma mot Medkila. Samtidigt föll LSK oväntat med 1–0 hemma mot Amazon Grimstad. Därmed är alltså Stabaek redan klara mästarinnor.

Jag har inte hittat något klipp från helgens matcher. Däremot är här ett klipp från när Stabaek förra helgen slog ut LSK ur cupen efter förlängning. Några av målen är riktigt läckra:

I Frankrike blev Lotta Schelin återigen målskytt för sitt Lyon i går. Hon gjorde 1–0-målet när laget vann med 5–1 mot Saint-Etienne. Schelin gjorde förresten även ett mål i förra veckans Champions Leaguematch mot Twente. Schelins 4–0-mål är riktigt snyggt. Närmare krysset går det nästan inte att skjuta. Se fullträffen på det här klippet:

Kosovare Asllani spelade 29 minuter och blev mållös när PSG vann med 3–0 mot Arras.

I Tyskland spelade Nilla Fischer och Sofia Jakobsson från start i sina respektive lag, medan Antonia Göransson byttes in de sista 17 minuterna för Potsdam. Fischer och Göransson lämnade planen med tre poäng vardera, medan Jakobssons Cloppenburg föll med 3–0 hemma mot Jena. Se målen från helgens matcher på den här länken.

Det var stora siffror i många matcher. Störst vann Essen, som gjorde hela 8–0 på Sindelfingen. 19-åriga Linda Dallmann blev tremålsskytt. Mest anmärkningsvärd var ändå Freiburgs 1–0-seger mot Duisburg. När Clarie Savin gjorde segermålet låg nämligen tre spelare skadade kring straffområdet. Udda.

På lördag möts Fischer och Göransson – om nu den senare får spela. För då är det tidig seriefinal mellan ettan Potsdam och tvåan Wolfsburg. Den matchen sänds för övrigt både på DFB-tv och på svenska Eurosport 2. Jag tror att avspark är 11.45 – även om det står något annat på DFB-tv.

Slutligen till Japan. Där såg 8169 åskådare Inac Kobe Leonessa besegra Velgata Sendai med 2–1 och säkra guldet. Målen gjordes av Chiaki Minamiyama och sydkoreanska Ji So-Yun och finns till beskådan på det här klippet:

I Sverige får Malmö vänta på pokal och medaljer till sista omgången. I Japan prisas mästarinnorna samma dag som de säkrar guldet. Här är ett klipp från prisutdelningen i Japan i går:

Inga skrällar i Sundhages trupp

Publicerad den av
2

Pia Sundhage har just presenterat sin trupp till årets två sista tävlingsmatcher. Och det var en skrällfri, och faktiskt ganska tråkig trupp. Den finns i sin helhet här.

Sundhage tar ut hela 20 utespelare och två målvakter. Det fattas alltså bara en målvakt för att bli en lika stor trupp som vi hade i EM. Jämfört med EM har Hanna Folkesson och Elin Rubensson tillkommit, medan Sofia Lundgren (skadad) samt Elin Magnusson och Stina Segerström saknas.

Jag känner att jag inte har så mycket att tillägga till det jag skrev i går. Så det här blir ett kort inlägg.

Tankar kring det bolltrygga landslaget

Publicerad den av
13

I morgon klockan 14.00 håller förbundskapten Pia Sundhage presskonferens för att presentera truppen till de båda VM-kvalkamperna borta mot Bosnien-Hercegovina och hemma mot Färöarna.

Det handlar om två väldigt lätta matcher. Matcher som Sverige kommer att vinna, och där vi totalt bör göra minst tio mål.

Det blir intressant att se hur Sundhage formerar sin trupp inför matcherna. Till Polenmötet senast gjorde hon bara ett par små förändringar jämfört med EM. Det tyckte jag var helt rätt tänkt. Men nu är motståndet så väldigt mycket sämre att det går att testa mer.

Sundhage har ju pratat om att hon vill bygga ett bolltryggt landslag till VM 2015. Försvarsspelet skall fortsatt bygga på duellspel, medan anfallsspelet skall innehålla fler långa anfall. Spelsystemet skall kunna varieras mellan ett traditionellt 4-4-2 och ett 4-1-3-2.

Jag har hela tiden ställt mig frågande till landslagets försvarsspel under Sundhage. Och jag måste säga att jag är högst tveksam till om duellspel är rätt väg att gå när man förbereder sig för ett mästerskap på konstgräs. Det är ju ofta så att det blir färre dueller på konstgräs.
Det finns säkert anledning att återkomma till defensiven. Det här långa inlägget skall dock fortsättningsvis handla om vilka spelare som passar bäst i det bolltrygga landslaget.

Just de glasögonen hade jag på mig när jag såg om Polenmatchen.

Som ni säkert minns var resultatet (2–0) helt ok – det viktigaste i tävlingsmatcher är ju att vinna. Spelet var däremot inte alls bra. Den första halvleken var rent usel på många fötter, medan den andra totalt sett var okej.

Slutsatsen var att Sundhage nog får hålla i ganska många fler lektioner om hur man bäst får hål på ett igelkottsförsvar.

En väg är ju att mata in inlägg mot nickstarka forwards. Eftersom vi inte har några sådana får vi välja andra vägar. Och då är passnings- och bollskicklighet två väldigt viktiga faktorer. På den fronten finns det brister i vår backlinje.

Jessica Samuelsson

Jessica Samuelsson

Mot Polen fick Jessica Samuelsson mycket beröm för sin insats som högerback. Det var välförtjänt beröm. Fast man bör ha i åtanke att hon oftast var helt oattackerad, och hade hur mycket tid som helst på sig med bollen. Och sett till det så gjorde hon inte mycket mer än vad man kan kräva av en ytterback i ett av världens tio bästa landslag.
När jag såg om matchen studerade jag Samuelsson extra noga. Fysiken har hon, och hon är på rätt väg när det gäller sitt passningsspel. Men det är ändå väldigt mycket jobb kvar innan hon är en internationell toppspelare på ytterbacksposition.

Sara Thunebro är ett pålitligt kort på vänsterbacken. Men trots att hon har väldigt bra tillslag med båda fötterna har jag varit lite besviken på hennes passningsspel i år. Jag tycker att hon borde kunna ha betydligt bättre precision i sina uppspel.

Sundhage har ju lanserat Antonia Göransson som ny vänsterback. Jag tycker att det är en intressant tanke. Jag gissar att Sundhage har tanken att ställa upp vårt landslag som hon ofta ställde upp USA:s. Alltså en kant med en mer defensiv back bakom en hyperoffensiv yttermittfältare. Och en kant med en mer bollvårdande yttermittfältare framför en hyperoffensiv back.

Göransson skulle kunna bli den ytterbacken. Hon har en bra vänsterfot, och är svårstoppad när hon kommer med fart. Frågan är om spelintelligensen räcker till.

Skulle inte försöket med Göransson lyckas så tjatar jag om Elin Rubensson. Jag tror inte att hon kommer att bli en forward av landslagsklass. Men jag tror att hon kan bli en fantastisk back – eller yttermittfältare. Hon är smart, snabb och bolltrygg.

När det gäller mittbackarna är förstås Nilla Fischer en av de bolltrygga och passningsskickliga spelarna att bygga det här laget kring. Men jag har svårt att släppa tanken på att ha henne på mittfältet. Hon är ju den spelare man helst vill ha i straffområdet när inläggen slås in.

Nilla Fischer och Charlotte Rohlin.

Nilla Fischer och Charlotte Rohlin.

Vi får nog dock räkna med att Fischer blir kvar i mittförsvaret. Och att den stora frågan är vem som skall placeras bredvid henne. Frågan är om inte Charlotte Rohlin:s dagar i landslaget är räknade. Hon är väldigt långt ifrån den nivå hon höll under VM 2011. Känslan är att hon under sin långa skadefrånvaro både har tappat i snabbhet och i passningsskicklighet. Kanske kan hon jobba sig tillbaka. Kanske inte.

Jag tippar dock att Emma Berglund tar platsen bredvid Fischer när hon kommer tillbaka efter sitt långa skadeuppehåll. Berglund är både snabb och bolltrygg, och dessutom åtta år yngre än Rohlin.

På mittfältet tycker jag att Caroline Seger bör vara självklar i rollen som den defensiva innermittfältaren i 4-1-3-2-systemet. Seger är vår mest bolltrygga spelare, och hon är även passningsskicklig. Hon borde således vara som gjord för rollen. Jag kan kanske tycka att hon spelar med för små marginaler ibland för den här rollen. Men det bör gå att slipa bort.

Caroline Seger

Caroline Seger

Jag vill minnas att Lilie Persson sa i samband med Polenmatchen att hon inte ville att Seger skulle bli en ny Tobias Linderoth. Jag undrade spontant: varför inte?

Linderoth var ryggraden i ett väldigt starkt svenskt herrlandslag. Det är en spelartyp som Erik Hamrén riktigt skriker efter.
Och som sagt, Seger borde kunna bli en bra Linderoth. Det är just i den defensiva rollen hon bör spela. Jag anser nämligen att hon är en för dålig poängspelare för den mer offensiva rollen. Seger tänker nämligen nästan aldrig två moment framåt, och har inte blick nog att öppna ett motståndarförsvar.

I den offensiva rollen är Marie Hammarström just nu det bästa alternativet. Hon ser ganska ofta lite trög och sävlig ut i spelstilen. Men hon är en poängspelare. Hon slår betydligt fler genomskärare än Seger. Och Hammarström är ofta väldigt bra när hon får läget. Mot Polen var hennes avslut på uppstuds i första halvlek verkligen högklassigt. Synd bara att en polsk försvarare stod precis i bollbanan, och lyckades nicka undan projektilen.

Therese Sjögran

Therese Sjögran

På kanterna söker alltså Sundhage troligen en bollhållare och en snabb djupledslöpare. Bollhållaren lär vara Therese Sjögran ett tag till. Jag var frågande till att hon kom med i EM-truppen. Men det var bara att applådera uttagningen. För med facit på hand borde Sjögran ha fått än mer speltid än hon fick. Och från EM och framåt har hon varit lysande på sin kant. Visst är hon ålderstigen. Men jag tror absolut att Sjögran kan hålla i två år till. Och jag tycker att det är självklart att hon skall spela så länge ingen petar henne.

För tillfället finns det inte så många klockrena alternativ i den här rollen. På sikt är nämnda Elin Rubensson kanske ett. Ett annat intressant alternativ är Louise Fors. Med henne hade vi fått in ytterligare ett riktigt vasst vapen vid fasta situationer. Kanske kan även Johanna Almgren komma tillbaka igen efter sin knäskada. Fast vågar man ens hoppas på det?

På den andra kanten skall vi alltså ha en riktigt snabb spelare. Här är det klar fördel Josefine Öqvist. Hon gjorde ett utmärkt EM – och blev ju något överraskande till och med uttagen i Allstarlaget.

Alternativen här är för tillfället Sofia Jakobsson, Emmelie Konradsson, Olivia Schough och kanske även Antonia Göransson. Schough har varit en positiv överraskning sedan hon fick Sundhages förtroende. Jag tycker att Falkenbergstjejen snart borde få en rejäl chans i startelvan.
Däremot är jag frågande till Jakobsson och Konradsson. När det gäller Umeåspelaren är jag tveksam till hennes arbetskapacitet. När det gäller Jakobsson är det speluppfattning och bollbehandling som väcker frågor.

För två år sedan var jag övertygad om att det bara var en tidsfråga innan Jakobsson skulle vara en given landslagsforward. Sedan dess har jag bara blivit mer och mer frågande. Och insatsen mot Polen var rent usel. Jakobsson har snabbheten. Men hon slog knappt en passning till rätt adress. Och mot en snabb back blev hon ett lätt offer. För Jakobsson slår oftast bara bollen rakt fram och försöker springa ifrån sin motståndare.

Jag vet att Jakobsson har haft 1,5 struliga år bakom sig. Om hon bygger upp självförtroendet igen, och jobbar stenhårt med sitt passningsspel, så kanske hon kan komma tillbaka till hög landslagsklass igen. I nuläget tycker jag däremot att vi har yngre, mer intressanta spelare som borde gå före.

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Jakobsson och Schough är ju även tänkbara som forwards. Där är ju dock Kosovare Asllani och Lotta Schelin just nu Sundhages givna förstaval. Överhuvud taget har Sundhages anfallsspel i stort byggt på snabbhet. Något som är oerhört vasst när man leder, och får utrymme till kontringar. Men snabbhet är sällan effektivt mot samlade försvar.

Mitt inlägg med statistik över att våra forwards sällan avgör tävlingslandskamper väckte som väntat känslor hos er läsare. Siffrorna hör ihop med avsaknaden av en powerforward. För med nickstarka spelare i straffområdet är det betydligt lättare att slå hål på samlade försvar.
Exempelvis var det inte våra forwards som bröt dödläget någon gång under EM. I stället fick vi hål på motståndarna genom två fasta situationer, ett distansskott och ett självmål.

På forwardssidan har alltså förbundskapten Sundhage en del att fundera över. Det räcker ju inte med snabbhet för att slå hål på välorganiserade motståndare. Det krävs smarta löpningar för laget, löpningar som flyttar motståndarnas backar både i sid- och djupled. Mot Polen noterade jag att våra forwards – Schelin och Öqvist – jobbade väldigt dåligt mot det låga, polska försvaret.

De sprang för lite i sidled, och blev ofta stillastående, vilket gjorde att de var lättmarkerade. Följden blev att våra forwards ofta var steget efter sina backar.

Jag minns att den gamle skyttekungen Gary Lineker en gång i tiden fick frågan om hemligheten bakom varför han så ofta gjorde enkla mål i straffområdet.

”När jag ser att ett inlägg är på gång ser jag till att sätta hög fart in på en tom yta. Om bollen kommer dit säger ni experter att jag bara gör enkla mål. Om bollen inte kommer säger ni att jag alltid är på fel ställe…”

Att vara på rätt ställe handlar alltså både om känsla och om tur. Man måste chansa lite. Ligger man däremot ett steg bakom sin back gör man inga mål. Det gjorde exempelvis Lotta Schelin väldigt många gånger mot Polen. Hon såg ofta lite vilsen och tvekande ut. Med mer bestämdhet i straffområdet, och fler v-löpningar hade vår skyttedrottning gjort ännu fler mål.

I ämnet noterade jag hur norska stjärnskottet Ada Hegerberg gjorde som Lineker under EM. Hegerberg såg till att vara först in på en yta. Hon gjorde inga mål på det i EM, men räkna med att norskan kommer att göra många ”enkla” mål framöver…

Lotta Schelin gör ofta bra löpningar mot första stolpen i anfallens förstaskede, vilka har lett till mängder av mål. Men kommer inte bollen i skede ett känns hon vilsen. Mot Polen överglänstes Schelin av Öqvist, som faktiskt sprang både mer och bättre. Men det är Schelin som är vårt affischnamn, och vår bästa målskytt. Jag tycker att hon är given i startelvan. Men hon har snabbheten och tekniken för att kunna göra ännu fler mål. Förbundskapten Sundhage har sagt att Schelin borde titta på hur Olivia Schough löper. Förhoppningsvis kan Sundhage lära Schelin att springa smartare. Då blir Lyonstjärnan ännu bättre.

Mot Polen var alltså inte Asllani med. Hon är vår mest bolltrygga och smarta forward, och borde passa mot den typ av handbollsförsvar som Polen ställde upp. Och som garanterat även Bosnien och Färöarna kommer att använda sig av. Asllani har tveklöst gjort sig förtjänt av platsen bredvid Schelin. Fast jag vill se fler mål från PSG-proffset. Framför allt fler poänggivande mål. För sådana gör hon väldigt, väldigt sällan i gulblått.

Lina Hurtig

Lina Hurtig

Bakom Schelin/Asllani finns alltså nämnda Öqvist, Jakobsson och Schough. Dessutom gav Sundhage lite speltid till Jenny Hjohlman i Polenmatchen. Hon är duktig, men jag ser henne inte som en landslagsspelare. Hjohlman har gjort fem spelmål i damallsvenskan. Jag har tjatat om Hjohlmans anfallspartner Lina Hurtig, och fortsätter göra det. 18-åringen har gjort dubbelt så många spelmål i damallsvenskan som Hjohlman. Hurtig är smart a la Asllani, men mer nickstark. Förhoppningsvis finns hon med i morgondagens A-landslagstrupp.

Kanske kan även Marija Banusic få en ny chans. Kristianstadstalangen var uttagen till Polensamlingen, men fick lämna återbud på grund av skada. Nu spelade hon 45 minuter mot Jitex senast, och det är ju drygt två veckor till nästa samling.

Little, Lincoln, Tyresö, Malmö, Horan och Miedema

Publicerad den av
Svara

I kväll avslutades säsongen i England med finalen i WSL Continental cup. Arsenal besegrad Lincoln med 2–0 och tog därmed sin tredje raka titel i cupen.

Jag såg delar av finalen på en hackig stream. Det var på många sätt Arsenal mot Lincolns backlinje, anförd av de båda landslagsmittbackarna Casey Stoney och Sophie Bradley.
Den sista kvarten visade Kim Little varför skotskan är hotet mot svensk gruppseger i VM-kvalet. Det var nämligen Little som fixade segern. Med en kvart kvar frispelade hon Ellen White till 1–0. Och en stund senare gjorde Little 2–0 helt på egen hand.

Det var Arsenals 40:e stora titel. Det var också Lincolns sista match, i varje fall som Lincoln Ladies. När WSL nästa år får två divisioner tas Lincolns lag över av klassiska Notts County – som ju är världens äldsta fotbollsklubb.

Den engelska säsongen är alltså helt över. I helgen kan damallsvenskan också i praktiken vara över, för på söndag klockan 20.45 kan det vara avgjort – både i toppen och i botten.

Tyresö skall i morgon upp till bevis borta mot formstarka Piteå. Serietvåan bara måste få med sig tre poäng hem för att guldstriden skall leva vidare. Lätt blir det inte, men jag tror att Tyresö trots allt kommer att vinna.Och då sätter man samtidigt press på Malmö, som i söndagskvällens tv-match tar emot svårspelade Kif Örebro. Malmö drabbades ju av guldfrossa i fjol. Och det här är Malmös sportsligt sett svåraste match i den damallsvenska slutspurten. Lägg till lite frossa, och det skulle mycket väl kunna sluta med ett kryss.

Bottenstriden har jag redan behandlat i ett inlägg tidigare i veckan. Den bör inte avgöras i helgen. Men med den nerv som kommer in i slutet av säsonger är inte alla givna segrar lika givna längre. Vi kan alltså inte på förhand räkna in tre poäng för Mallbacken mot Sunnanå.

I Tyskland var det full omgång i går. Se alla mål därifrån på den här länken. Från omgången visades ju Potsdam–Duisburg på svenska Eurosport. Jag såg bara matchen sporadiskt, men det jag såg och hörde så tyckte jag att kommentatorsparet Marcus Bühlund och Elin Ekblom Bak skötte sig bra.
Sportsligt sett tyckte jag att Potsdams defensiv kändes minst sagt darrig. Det var inget försvarsspel som vinner några titlar, och bottentippade Duisburg var inte långt ifrån att sno med sig en poäng. Potsdams spel lär definitivt inte ha skrämt Lyon inför lagens sannolika Champions Leaguemöte senare i höst.

Antonia Göransson fick ingen speltid för Potsdam. Däremot var Sofia Jakobsson med i Cloppenburgs startelva för första gången. Nykomlingen fick dock storstryk (4–0) mot Frankfurt.

Efter tre omgångar av Frauen-Bundesliga ligger nu de fyra favoritlagen i topp. Det gör de troligen även efter helgens omgång. Från den direktsänds en match på DFB-tv, nämligen morgondagens drabbning mellan Frankfurt och Leverkusen, med avspark 13.00.

I morgon spelas även en match i den franska ligan, intressanta svenskmötet Montpellier–PSG. Om det nu blir ett svenskmöte. Kosovare Asllani var ju inte i spelbart skick förra veckan. Frågan är om hon är det i morgon.
Matchen startar 16.05, och sänds på franska Eurosport. Här är en länk.

Asllani är för övrigt med mycket stor sannolikhet personen bakom dagens roligaste inlägg på twitter. Det lades upp av PSG:s amerikanska forwardstalang Lindsey Horan, och var faktiskt på svenska:

”Ser fram emot att åka till Sverige nästa vecka, folk kommer älska mitt efternamn.”

Go glimt i den tweeten. Eller hur?

Utöver de båda tv-matcherna spelas övriga matcher i både Tyskland och Frankrike på söndag. Topplagen har motstånd som talar för säkra segrar.

Slutligen en notering från BeNe League. I och med kvällens matcher har lagen nu spelat fem eller sex matcher. Ett lag är utan poängförlust, och det är lite oväntat Heerenveen. Än mer anmärkningsvärt är att lagets 17-åriga supertalang Vivianne Miedema (född den 15 juli 1996) leder skytteligan i utklassningsstil efter att hon gjort hela tolv mål på de inledande fem matcherna. Och det är inte så att hon gjort typ sju–åtta mål i en match, utan hon har fördelat dem så jämnt det bara går: 2–2–2–3–3 – vilket är extra imponerande.

Miedema fick nyligen debutera för Hollands A-landslag i tävlingssammanhang genom ett sex minuter långt inhopp mot Albanien i VM-kvalet. Hon lär nog snart ha spelat väldigt många fler minuter på landslagsnivå.

Hängmatch och förlängningar

Publicerad den av
Svara

Kristianstad vann programenligt i Skellefteå och säkrade därmed sitt damallsvenska kontrakt för 2014.

Siffrorna blev 4–1, och för Sunnanå är det nu bara tre matcher kvar att samla de poäng som gör att man slipper toppa den mindre smickrande tabell som jag presenterade i det här inlägget. Alltså tabellen över 2000-talets sämsta lag i damallsvenskan.

I dag gav Margret Lara Vidarsdottir KDFF ledningen redan i första minuten. Sett till statistiken hängde Sunnanå med bra spelmässigt. Men målmässigt var gästerna alltså bäst. Och Vidarsdottir gjorde ytterligare ett mål.

Margret Lara Vidarsdottir

Margret Lara Vidarsdottir

Islands skyttedrottning står högt på listan över spelare som KDFF vill förlänga med över nästa år. Det kan man läsa om i den här artikeln. Där framgår även att Tyresö har visat intresse för att värva Marija Banusic.

Det är förstås intressant. Frågan är om talangen skulle vinna på att göra en sådan flytt redan nu. Jag tror det kanske inte. Men mycket hänger ju förstås på vad Tyresö mönstrar för forwards nästa säsong.

Apropå Tyresö har de förlängt kontraktet med Veronica Boquete. Fast bara fram till nästa sommar. Det är lika lång tid som de säkrat upp Marta.
Risken finns alltså att de båda storstjärnorna försvinner mitt i nästa säsong. Dessutom är det frågetecken för hur länge klubbens alla amerikanskor blir kvar. Jag måste nog säga att jag tycker att det ser fortsatt ganska instabilt ut i Tyresö på spelarfronten.

Malmö har ju lyckats bättre sportsligt sett hittills i år. Och jag tycker absolut att de även haft betydligt större framgång i förlängningsrummen. De presenterade i dag att Ramona Bachmann stannar i klubben i ytterligare två år. Tidigare har Katrin Schmidt förlängt med ett år samt Lina Nilsson, Ali Riley och Amanda Ilestedt med två år, Anja Mittag med 2,5 och Sara Björk Gunnarsdottir med tre. Det borgar för god framtida kontinuitet.

* I Japan har storlaget Inac Kobe Leonessa förlorat en ligamatch. Det är något som är nästan lika sällsynt som att Lyon förlorar. Leonessas senaste ligaförlust dessförinnan kom den 11 oktober 2010 mot NTV Beleza.

Den här gången var det Okayama Yunogo Belle som stod för bedriften. Lagets storstjärna Aya Miyama gjorde båda målen när Leonessa besegrades med 2–1 inför 4145 åskådare i Kobe. Något klipp från matchen har jag inte hittat. Men segermålet kom på straff.

Fors guldskytt i England

Publicerad den av
3

Malmö kopplade ett ännu starkare grepp om SM-guldet, och det gjordes en mängd svenskmål runt om i Europa.

Det viktigaste gjordes av helgens svensk – Louise Fors. När hennes Liverpool fick straff i slutet av den första halvleken av den direkt avgörande guldfinalen i WSL så fick svenskan förtroendet. Hon gjorde inget misstag, och blev matchvinnare när klassiska Liverpool FC Ladies tog sitt första ligaguld någonsin.

Till slut vann Liverpool med 2–0 efter att även isländska Katrin Omarsdottir blivit målskytt. Se de båda målen här:

Det är således anledning att skicka en stor gratulation i riktning Liverpool. Och visst känns det som att det är läge för Pia Sundhage att kolla in Fors lite extra? Liverpoolmittfältaren är ju en bolltrygg spelare, och dessutom ett högklassigt vapen vid fasta situationer.

I den franska seriefinalen spelade Lotta Schelin en av huvudrollerna. Svenskan gjorde Lyons 2–0-mål i 3–0-segern. Och när Louisa Necib gav Lyon ledningen var det på retur från ett skott avlossat av Schelin. Ett mål och ett assist är ju förstås ett lysande facit för Schelin. Höjdpunkter från matchen går att se på den här länken.

I den franska ligan blev dessutom Josefine Öqvist tvåmålsskytt när Montpellier vann med 7–0 borta mot Soyaux.

Så till damallsvenskan. Malmö vann med 1–0 borta mot Kristianstad, och är nu väldigt nära det tredje SM-guldet på fyra år. Formstarka Manon Melis följde upp sitt hattrick från VM-kvalet med att göra matchens enda mål. Se det på det här klippet, där det för övrigt är total förvirring om vilka som intervjuas:

Thora Helgadottir:s nolla höll även över gårdagens match. Men på klippet ovan noteras att den var i rejäl fara under den första halvleken. Samt att Malmö kanske trots allt lider av lite guldfrossa även den här hösten.

Melis tre mål för Hollands Oranjevrouwen från VM-kvalmötet borta i Albanien hade jag inte hittat någon länk på tidigare. Inte förrän nu:

Utöver Melis gjorde även Renee Slegers mål i Albanien. Hon gjorde även ett i går när Linköping slog Jitex med 4–0. Även Tyresö hade målkalas mot ett bottenlag, 5–0 hemma på Mallbacken. Det innebär att läget i bottenstriden är i princip oförändrat – det är bara en match mindre för värmländskorna att kravla sig över strecket.

Lördagens Vittsjöseger i Göteborg gör att LFC nu närmast säkrat tredjeplatsen. Göteborg och Örebro gör upp om den fjärde och sista medaljen.

I Tyskland var det cuphelg. En rejäl skräll blev det när Essen slog ut Potsdam med 3–2 efter att fjolårets Potsdamspelare Sara Doorsoun-Khajeh gjort segermålet. Resultatet var extra anmärkningsvärt då Potsdam ledde med 2–0 efter mål av Genoveva Anonma och Ada Hegerberg.
Jag trodde inför säsongen att Potsdam skulle ha Anna Sarholz i målet. Men Ann-Katrin Berger har fått förtroendet hittills på säsongen. I dag ångrar nog Potsdamtränare Bernd Schröder den uttagningen, för Berger stod för två grova tavlor i Essen – dels vid 2–2, dels vid segermålet. Se själv på det här klippet. Antonia Göransson började för övrigt på bänken, men byttes in på slutet.

För Cloppenburg blev Sofia Jakobsson målskytt. Se hennes och en mängd andra mål från helgens tyska cupmatcher på det här klippet.

Kvalfylld VM-start för Island

Publicerad den av
1

VM-kvalets första tävlingsvecka är över. Och vi fick till slut en liten skräll. Det var Schweiz som vann med 2–0 borta mot Island, och satte isländskorna i ett tufft läge direkt i jakten på en plats i Kanada 2015.

Även Rumänien var på gång att skrälla. Rumänskorna hade 0–0 borta mot Italien efter 90 minuter. Men på tre minuters övertid avgjorde inhopparen Cristiana Girelli för Italien.

Cristiana Girelli

Cristiana Girelli

I Reykjavik var det Ramona Bachmann och Lara Dickenmann (straff) som gjorde målen som sänkte Island i nye förbundskaptenen Freyr Alexandersson:s första match på jobbet. Schweiz har inlett kvalet med två imponerande segrar.

Imponerade gjorde också Norge, och Caroline Graham Hansen, vid 4–1-segern mot Belgien. Tyresöspelaren gjorde 1–0 på egen hand och bjöd sedan på ett par läckra framspelningar. Kristine Hegland gjorde Norges övriga tre mål inför 4233 gratisåskådare på Ullevaal.
Det var en ok siffra. För i de sju närmast föregående hemmalandskamperna lockade det norska landslaget totalt 5 923 åskådare. Förstås ett riktigt uselt facit.

Se höjdpunkter från Norge–Belgien på den här länken.

Apropå tremålsskytt Hegland gjorde hon ett riktigt läckert volleymål tidigare i höst. Se det här:

Höjdpunkter från Belgiens första kvalmatch, 2–0-segern mot Albanien, ser du här:

Precis som Norge så har Finland fått en bra start på VM-kvalet. Men skall man gå på den officiella statistiken hade man rejält med flyt vid gårdagens 2–1-seger hemma mot Österrike. Gästerna vann nämligen avsluten mot mål med 13–6, och segermålet från Emmi Alanen kom först i minut 86. Segern ger förstås Finland kanonläge i kampen om andraplatsen bakom Frankrike.

För åt fransyskorna skall inte finskorna kunna göra något. Frankrike vann i går med 4–0 borta mot Kazakstan. Det var inga jättesiffror. Men segern var ändå hur trygg som helst. Det var nämligen 3–0 redan efter 22 minuter. Se höjdpunkter från matchen här:

I Sveriges grupp tog Polen en storseger mot Färöarna, 6–0. Skottland var ännu hetare, och vann med 7–0 mot Bosnien. Sveriges två återstående matcher den här hösten lär bli lätta resor. Tvåsiffrigt i båda?

Skottlands sju mål gjordes samtliga av olika målskyttar. Se dem på det här klippet:

England går på i sin grupp. I dag blev det hela 8–0 mot Turkiet. Toni Duggan gjorde tre mål, varav två redan de första tre minuterna. Publiksiffran i Portsmouth var 6293.

OBS: Det här inlägget kommer att byggas på med fler klipp när jag hittar sådana.

Stora siffror första VM-kvalhelgen

Publicerad den av
Svara

Publiksiffran i Malmö i lördags var bra för att vara damfotboll i Sverige, men ändå en missräkning. Däremot noterade jag i dag den glädjande nyheten att Sverige–Polen trots allt var den match i helgen som hade flest tittare i vårt land.

Och då kallades ju ändå helgen för en superhelg, där det både var Manchester- och Romderby, samt den franska toppmatchen ”El Cashico” mellan PSG och Monaco. Det just den sist nämnda matchen som hade näst flest tittare. Zlatan Ibrahimovic och Falcao lockade nämligen 210 000. 20 000 fler, alltså 230 000 såg landslaget mot Polen i lördags.

Även om det svenska spelet var högst beskedligt fick vi ju de tre poäng som vi ville ha – och en bra start på VM-kvalet. Men vi fick också med oss en massa frågor in i framtiden. Mer om dem i kommande inlägg. Nu tänkte jag bara snabbt gå igenom lite resultat från helgens matcher.

Skall man en riktigt snabbgenomgång kan man konstatera att det var rakt igenom favoritsegrar. Utöver Sveriges 2–0 mot Polen var det dessutom stora favoritsegrar.

För när elva matcher är spelade i VM-kvalet, lär de som försöker argumentera för att damfotbollen i Europa har blivit jämnare nog gråta en skvätt. För jämnt har det inte varit.

Jag kollade faktiskt hur det ser ut i herrarnas VM-kval i Europa för att jämföra. I det kvalet är de flesta matcherna spelade – bara två omgångar återstår. De tre största resultaten där har varit 9–0, 8–0 och 8–1.

Redan efter nio matcher hade damkvalet överträffat den listan. För både Schweiz och Tyskland är noterade för segrar med 9–0. Och Rumänien vann med 9–1. Mest anmärkningsvärd är Tysklands 9–0-seger. Den kom ju nämligen inte mot någon blåbärsnation, utan mot Ryssland – som blev nia i EM efter att ha lottats bort.

De nio tyska målen kan du för övrigt se på den här länken. Jag valde bort den matchen, men siffrorna säger ju allt om hur starkt det tyska laget är nu när deras skadade spelare börjar komma tillbaka.

Likt Sverige så vilar Tyskland i veckan när det är VM-kvalets andra speldag. Men på onsdag går Frankrike in i kvalet borta mot Kazakstan.

Samma dag spelar våra två närmaste grannländer nyckelmatcher i det här kvalet. Norge tar emot Belgien och Finland tar emot Österrike. Österrike, som ju vann sin premiärmatch med 4–0 hemma mot Bulgarien. Målen därifrån, och en kort intervju med Laura Feiersinger, ser du på det här klippet:

Även Norges motståndare, Belgien, inledde kvalet med hemmaseger. Svenska domaren Linn Andersson blåste två mål för belgiskorna, noll för Albanien.

På torsdag är den dags för ett tredje nordiskt land att spela riktig nyckelmatch på hemmaplan. Islands nya förbundskapten Freyr Alexandersson hamnar i hetluften direkt då ett formstarkt Schweiz kommer på besök.

Schweiz krossade Serbien med 9–0 i lördags. Tyvärr fick jag inte igång livesändningen från matchen. Men alla nio målen går att se på den här länken.

Noterbart att samtliga schweiziska mål gjordes av utlandsproffs. Frankfurts Ana Maria Crnogorcevic var värst med fyra. Malmös Ramona Bachmann gjorde två, medan Lara Dickenmann (Lyon), Lia Wälti (Potsdam) och Vanessa Bürki (Bayern München) satte varsitt.

I Sveriges grupp vann Skottland som väntat över Färöarna. Ölandet fick två tröstmål på slutet, och matchen ändade 7–2. Vittsjös Jane Ross gjorde ett av skotskornas mål. Det, och matchens övriga åtta ser du på det här klippet:

Av klippet känns Färöarnas målvaktsspel direkt uselt. På herrsidan har det lilla öriket en riktig toppmålvakt. Det epitetet går knappast att sätta på damlagets målvakt Randi Wardum efter söndagens match…
Däremot var det roligt att se glädjen över hemmamålen från Heidi Sevdal. Vid båda målen gör Sevdal för övrigt högklassiga prestationer.

Skottland och Färöarna kvalar vidare på torsdag. Färöarna skall till Polen, och skotskorna tar emot Bosnien-Hercegovina.

För Skottlands grannar i söder, England, blev första matchen utan Hope Powell en succé. Sannolikt stärkte den tillfällige förbundskaptenen Brent Hills sina aktier att få bli permanent på jobbet. Han valde att bänka Stephanie Houghton, Anita Asante och Jill Scott.

Jag såg den första halvleken i 6–0-segern, och en som stärkte sina aktier på planen var förstås tremålsskytte Karen Carney. Men även vänsterbacken Lucy Bronze och innermittfältaren Jordan Nobbs imponerade.

Mål från den matchen hittar du på det här youtubekontot:

Det spelas landskamper även utanför Europa. Japan slog Nigeria med 2–0, i en match där målskytten Yuki Ogimi verkar ha skadat knät. Bilder från den matchen hittar du här.

Japans U-landslag vann för övrigt Sydostasiatiska mästerskapen i söndags efter straffseger mot Australiens U-lag i finalen.

Apropå U-lag så har Sveriges F19 vunnit sina två första EM-kvalkamper riktigt klart. Mot Estland blev det 8–1 sedan Stina Blackstenius gjort fyra mål. Och i dag mot Litauen blev det 10–0 sedan Lina Hurtig blivit fyramålsskytt. I dag gjorde Blackstenius bara tre…

Det kvalet avslutas på torsdag, då F19-landslaget möter Portugal i gruppfinal. Oavgjort räcker för svensk gruppseger.

Slutligen till vänskapscupen Valais cup i Schweiz. Där blir det överraskande final mellan Nya Zeeland och Kina. Nya Zeeland slog Brasilien med 1–0 i sin semifinal. Målnickare efter hörna var Tysklandsproffset (USV Jena) Amber Hearn, som dessutom kostade på sig att bränna en straff. Se höjdpunkter från den matchen här:

Kina besegrade Mexiko med 1–0 i sin semifinal. Målet gjorde Wang på straff. Höjdpunkter därifrån ser du här:

Mexiko funderar för övrigt fortfarande på om de skall fortsätta att släppa spelare till NWSL. De tycker att deras spelare har fått för lite speltid. Mer om det går att läsa här.

Inga roliga siffror för Schelin

Publicerad den av
20

Caroline Seger avgjorde alltså gårdagens VM-kvalkamp för Sverige. Det var hennes första tävlingsmål för Sverige på över tre år.

Segers senaste tävlingsmål kom den 21 augusti 2010, och var också i dubbel bemärkelse ett Segermål. Då vann vi nämligen i det förra VM-kvalet mot Tjeckien med 1–0.

Seger gör alltså sällan mål. Men de senaste hon har gjort i tävlingsmatcher har varit betydelsefulla. Det visar sig vara tvärtemot hur det ser ut för vår andra lagkapten, Lotta Schelin.

Jag har ju ofta förr skrivit att jag vill se Lyonstjärnan göra fler matchvinnande mål. Men jag hade faktiskt inte trott att hennes siffror var så dåliga som de är. För när jag efter gårdagens seger satte mig och kollade upp vilka spelare som har gjort landslagets viktiga mål de senaste åren var det Schelins statistik som förvånade.

Pia Sundhage och Lilie Persson

Pia Sundhage och Lilie Persson

Det visade sig att vår forwardsstjärna nästan aldrig är matchvinnare i landslaget. Jag tycker att de uppgifterna jag fått fram är riktigt intressanta – och väl värda för Pia Sundhage och Lilie Persson att ta en funderare över.

Eftersom vi inte behövde kvala till EM handlar det om målen från VM 2011, OS 2012 och från EM i år. Totalt ser den svenska poängligan i tävlingsmatcher 2011–13 ut så här, inklusive gårdagens match:

Lotta Schelin                  14 –  10+4
Marie Hammarström         7 –    3+4
Nilla Fischer                     6 –    6+0
Lisa Dahlkvist                  5 –     4+1
Kosovare Asllani               5 –    1+4
Therese Sjögran               5 –    1+4
Sara Thunebro                 4 –    0+4
Josefine Öqvist                2 –    2+0
Sofia Jakobsson               2 –    1+1
Caroline Seger                  2 –    1+1
Jessica Landström           1 –    1+0
Lina Nilsson                     1 –    0+1
Sara Larsson                   1 –    0+1

Så långt allt gott för Schelin. Tio mål är förstås bra i sig.

Fast personligen tycker jag alltså att den viktigaste poängligan är den över vilka som gör de poänggivande insatserna. För att ni skall förstå hur jag räknar redovisar jag alla poänggivande insatser här:

VM 2011
Colombia, 1–0
2: Jessica Landström, 1: Hedvig Lindahl
Nordkorea, 1–0
2: Lisa Dahlkvist, 1: Lindahl (totalt 2)
USA, 2–1
2: Nilla Fischer, 1: Dahlkvist (3)
Australien, 3–1
2: Dahlkvist (5), 1: Therese Sjögran
Frankrike, 2–1
2: Marie Hammarström, 1: Lotta Schelin

OS 2012
Sydafrika, 4–1
2: Dahlkvist (7), 1: Fischer (3)
Japan, 0–0
1: Lindahl (3)
Kanada, 2–2
1: Sofia Jakobsson

EM 2013
Danmark, 1–1
1: Fischer (4)
Finland, 5–0
2: Fischer (6), 1: Kristin Hammarström
Italien, 3–1
2: Schelin (3), 1: Självmål
Island, 4–0
2: Marie Hammarström (4), 1: Kristin Hammarström (2)

Lisa Dahlkvist

Lisa Dahlkvist

Totalt ger det följande lista över fixade poäng från de tre mästerskapen:
7) Lisa Dahlkvist
6) Nilla Fischer
4) Marie Hammarström
3) Hedvig Lindahl och Lotta Schelin
2) Jessica Landström och Kristin Hammarström
1) Therese Sjögran, Sofia Jakobsson och självmål.
* Räknar man in gårdagens match skall Caroline Seger in på två poäng och Kristin Hammarström upp på tre.

Det innebär att Lotta Schelins totalt tio mål under treårsperioden bara lett till tre svenska poäng. Hennes mål är således bara värda 0,3 poäng i snitt.
Motsatsen i det här fallet är Lisa Dahlkvist, som gjort fyra mål – alla av avgörande betydelse. Tyresömittfältaren har ordnat sju svenska poäng, vilket gör att hennes mål i snitt givit 1,75 poäng.

Det finns ju brister i aktuellt sätt att räkna, bland annat kan ju 2–0-mål ibland ge två poäng, ibland noll.
Därför kollade jag också hur många gånger olika spelare har givit Sverige ledningen, eller kvitterat, under aktuell period. Det visades sig dock inte gynna Lotta Schelin.
Som en parentes noterade jag att Sverige bara gjort ett kvitteringsmål under perioden, men desto fler ledningsmål. Total fick jag följande utfall:

4: Nilla Fischer (tre ledningsmål och en kvittering)
3: Marie Hammarström
2: Lisa Dahlkvist
1: Jessica Landström, Therese Sjögran, Josefine Öqvist, Lotta Schelin och Caroline Seger. Plus ett självmål.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

Schelin har alltså bara gjort ett lednings- eller kvitteringsmål på tre år. Utan hon har gjort nio av sina mål när vi redan varit i ledning. Noterbart också att hennes nuvarande forwardskollega Kosovare Asllani inte alls finns med i statistiken över viktiga mål. Det här är verkligen inga bra siffror för ett forwardspar i ett av världens högst rankade landslag. Eller hur?

Det finns anledning för mig att återkomma till de här siffrorna längre fram. Men en spontan tanke är ju att Pia Sundhage borde se till att trion Fischer, Dahlkvist och Hammarström finns i närheten av motståndarnas mål när matcher avgörs, eller när Sverige jagar mål i slutet av matcher.

Seger fixade Sveriges seger

Publicerad den av
4

Caroline Seger och Lotta Schelin gjorde målen som trots allt gav oss en bra start på VM-kvalet. För 2–0 mot Polen innebär tre poäng – vilket var det viktigaste med dagens match.

Fast matchen visade mer vilka svagheter som finns i det svenska laget, än vilka styrkor vi har. Positivt dock att Seger nickade in segermålet. Jag har ju kritiserat hennes produktion. Den kritiken försvinner inte bara för att hon avgör en match, men i dag skall hon ha stort beröm för att hon nog var den svenska spelare som visade störst vilja, och dessutom alltså var den som fick hål på den polska muren.

Caroline Seger

Caroline Seger

Däremot undrar jag ganska mycket över hur Pia Sundhade matchade laget. Våra djupledsspelare (Schelin, Josefine Öqvist och Sofia Jakobsson) fick inget utrymme, och var som jag ser det våra sämsta spelare. Sundhage valde trots det att byta in en fjärde (Jenny Hjohlman) på slutet. Där är jag inte alls med i hur förbundskaptenen tänkte.

Men mer funderingar kring matchen i ett senare inlägg. Nu skall jag först äta, och sedan kika lite på Schweiz–Serbien, här är en länk till den matchen.