Ett självmål har givit USA ledningen

I dag har jag gjort en utflykt till Vittsjö. En utflykt som på många sätt kändes galen i morse. Men som blev väldigt trevlig.

Men mer om den i senare inlägg. För först lite tankar om den match som pågår nu i Salt Lake City.

Vi har nått halvtid. Under den första halvleken har bollen nästan uteslutande varit i amerikansk ägo. Man leder också med 1–0.

Megan Rapinoe

Megan Rapinoe

USA:s ledningsmål kom på ett inlägg från Megan Rapinoe, som Dalsjöforsmålvakten Erin McLeod var på väg ut för att ta. Men lagkamraten Carmelina Moscato (i fjol i Piteå) styrde snöpligt bollen förbi sin egen målvakt.

Trots det missödet spelar Kanada bra försvarsspel, och har inte låtit USA skapa så många lägen. Fjolårets Dalsjöforsback Emily Zurrer har gjort ett utmärkt arbete mot Alex Morgan.
Som jag noterat tidigare har Kanada dock svagt passningsspel på centralt mittfält, vilket har lett till att laget har svårt att få till långa anfall. Det är mest chansbollar framåt.

Det var knappt några målchanser åt något håll utöver målet, fram till halvleken gick in på övertid.
Då tvingades först Hope Solo till en riktigt spektakulär räddning när ett skott från Christine Sinclair ändrade riktning. Sedan kom Morgan äntligen loss från Zurrer. Då agerade dock vänsterbacken Lauren Sesselmann räddande ängel på mållinjen. Två kanonchanser på typ 30 sekunder.

Noterbart är att det har verkligen inte är någon vänskapsmatch. Sinclair bjöd exempelvis Christie Rampone på en flygtur, och strax efter visade Shannon Boxx sina dubbar för Kaylyn Kyle.

Kanada startade så här: McLeod – Rhian Wilkinson, Zurrer, Moscato, Sesselmann – Diana Matheson, Kyle, Desiree Scott, Sophie SchmidtBrittany Timko och Sinclair

Och USA startade så här: Solo – Amy LePeilbet, Rampone, Rachel Buehler, Kelley O’Hara – Rapinoe, Boxx, Lauren Cheney, Tobin Heath – Morgan och Abby Wambach.

Matchen, som startade 20.00 svensk tid, går att se streamad via den här länken.

Mycket Dalsjöfors i Kanadas OS-trupp

Kanadas engelske förbundskapten John Herdman har presenterat sin OS-trupp. Den är förstås extra intressant eftersom vi har kanadensiskorna i vår grupp, och ställs mot dem i Herdmans hemstad Newcastle den 31 juli.

I truppen finns fyra spelare som har spelat i Sverige under våren, tre av dem i krisdrabbade Dalsjöfors Goif. Eller ja, faktum är att fyra av de 18 spelarna har spelat för Boråsklubben under det senaste året, nämligen Erin McLeod, Emily Zurrer, Carmelina Moscato och Melissa Tancredi. Som bekant har ju Moscato och Tancredi även spelat för Piteå IF så sent som i höstas.

Vårens Kristianstadsspelare Sophie Schmidt finns också med i truppen. Däremot är inte Jitexforwarden Christina Julien med bland de 18. Möjligen kan hon komma med bland de fyra reserver som också skall tas ut. Där har inte namnen offentliggjorts ännu.

Hur truppen ser ut? Det kan du se på den här läckra videopresentationen.

Eller så kan du helt enkelt läsa det här:

Målvakter:
Karina LeBlanc och Erin McLeod (Dalsjöfors).

Mittbackar:
Candace Chapman, Carmelina Moscato och Emily Zurrer.

Ytterbackar:
Lauren Sesselmann, Chelsea Stewart och Rhian Wilkinson

Mittfältare:
Kaylyn Kyle, Diana Matheson, Kelly Parker, Sophie Schmidt och Desiree Scott (Vancouver Whitecaps).

Forwards:
Jonelle Filigno (Rutgers University), Christine Sinclair, Melissa Tancredi (Dalsjöfors) och Brittany Timko (Vancouver Whitecaps)

Kanada imponerar inte på mig

Jag satt uppe i natt och kikade på Kanadas träningsmatch mot Kina. Kanada är ju intressant eftersom de är ett av lagen i Sveriges grupp i OS.

Men jag är inte imponerad av kanadensiskorna. Visst, de har Christine Sinclair som är en av världens allra bästa spelare genom tiderna. Fortsätter hon bara några år till hinner hon nog passera Mia Hamm som tidernas bästa målskytt på internationell nivå. Stort.
Kanada har också två bra målvakter i Erin McLeod och Karina LeBlanc. Men i övrigt är det få spelare som håller högsta världsklass.

Kanadas uppställda försvarsspel är dock utmärkt. Man har många fysiskt starka spelare. Hade man byggt spelet kring tajt försvar, hårt arbete och kontringar på Sinclair hade Kanada känts som ett svårslaget lag.

Men Kanada spelar inte på kontring, utan försöker odla ett ganska naivt kortpassningsspel. Ett spel där man tar många och stora risker, med farliga passningar mellan backlinje och defensivt mittfält. Hade kanadensiskorna haft Japans bollskicklighet hade det här funkat. Men med kanadensiskornas bollkontroll borde de spela med betydligt mycket större marginaler.

Kina var lite för uddlöst för att utnyttja Kanadas naiva spel. Men vi minns väl hur Sverige fick enkla mål vid 3–1-segern tidigare i vår? Och mot de bättre lagen i världstoppen känns det spel som Kanada kör som ren självmordstaktik. Jag såg exempelvis USA fullständigt klä av kanandensiskorna i OS-kvalet tidigare i år.

I natt blev det trots allt seger mot Kina med 1–0 efter att Sinclair – vem annars? – stött in segermålet. Hon gjorde det på tre minuters övertid efter en inläggsfrispark från Diane Matheson. Här kan du se höjdpunkter från matchen.

Kanada spelade 4-3-2-1, med följande spelare på planen: Erin McLeod – Robyn Gayle (Rhian Wilkinson, 46), Candace Chapman (Emily Zurrer, 46), Carmelina Moscato, Chelsea Stewart (Marie-Eve Nault, 58) – Diana Matheson, Desiree Scott, Kelly Parker (Kaylyn Kyle, 46) – Sophie Schmidt (Chelsea Buckland, 74), Brittany Timko (Melissa Tancredi, 46) – Christine Sinclair.

Visst är det struligt i det svenska OS-laget just nu. Men som jag ser det är Kanada ett lag vi måste slå om vi skall ha minsta chans ta medaljer i London.

Hade jag varit kanadensare hade jag mått dåligt av att Sydney Leroux valde bort sitt hemland, och i stället spelar för USA. För med anfallsparet Sinclair/Leroux kunde Kanada istället ha varit en seriös medaljkandidat i OS.

Alex Morgan är hetast av de heta

Sitter uppe och ser USA mot Kina. Amerikanskorna har gjort en riktigt usel första halvlek, men leder ändå med 2–1.
Tacka glödheta Alex Morgan för det.

USA:s annars så fina passningsspel har nämligen hackar rejält under de första 45 minuterna. Kinesiskorna sätter hög press, och stör amerikanskorna till enkla misstag.
Kina tog också ledningen i 23:e minuten genom Zhang Rui sedan kinesiskorna just pressat fram ett misstag i den amerikanska backlinjen.

Efter 33 minuter kändes den kinesiska ledningen hur säker som helst. Men man kan aldrig räkna bort Pia Sundhage:s lag. Och tre minuter senare ledde USA hastigt och lustigt med 2–1.

Det var Alex Morgans förtjänst. Det var hon som tog in USA i matchen. Hennes kvitteringsmål bar verkligen en målskytts signatur. När hon fick bollen i straffområdet stressade hon inte ett dugg, utan verkade älska situationen. Med en säker vänster bredsida vred hon iskallt bollen förbi en försvarare och in i det bortre hörnet. Hur lugnt och enkelt som helst.
Det var Morgans mål nummer 13 för året. Och jag har flera gånger skrivit om att jag tycker att hon numera är USA:s viktigaste offensiva spelare. Att hon alltså med marginal passerat Abby Wambach där.

Som jag ser det är hon sannolikt en av världens tre bästa forwards för tillfället. Mina topp tre hittills 2013 skulle nog för övrigt se ut så här:
* Alex Morgan, USA
* Celia Okoyino da Mbabi, Tyskland
* Lotta Schelin, Sverige
Bubblare är Christine Sinclair, Kanada.
Vad sägs? Är jag fel ute? Har jag glömt någon självskriven?

2–1-målet var för övrigt ett självmål av den kinesiska försvararen Zhou Gaoping i samband med en inläggsfrispark bara två minuter efter Morgans 1–1-mål. Det kom som en direkt följd av den energi amerikanskorna fick av kvitteringen.

Sydafrika, Japan och Kanada – det var en okej lottning

Lottningen blev: Sydafrika, Japan och Kanada. Just i den ordningen spelar Sverige sina tre gruppmatcher i OS. Och jag tror att Sverige avancerar till kvartsfinal som tvåa bakom japanskorna.

Sveriges lott drogs först av alla i dagens lottning, och vi drogs in i grupp F, där Japan var seedat. Så här ser Sveriges spelschema ut i OS:

25 juli 20.45: Sverige–Sydafrika, Ricoh Arena, Coventry
28 juli 13.00: Japan–Sverige, Ricoh Arena, Coventry
31 juli 15.30: Sverige–Kanada, St James’s Park, Newcastle

De två bästa lagen i gruppen går vidare. Och de två bästa av de tre grupptreorna tar sig också vidare.

I grupp E spelar Storbritannien, Brasilien, Nya Zeeland och Kamerun.
I grupp G återfinns USA, Frankrike, Nordkorea och Colombia.

Slutspelsträdet ser ut så här:
E1 – F3/G3
G1 – E3/F3

F1 – G2
E2 – F2

Mitt spontantips innebär att kvartsfinalerna blir:
Brasilien–Kanada/Nordkorea
USA–Nya Zeeland/Kanada
Japan–Frankrike
Storbritannien–Sverige

Till sist en snabb genomgång av Sveriges gruppmotståndare:

Japan
Japanskorna är inte bara regerande världsmästarinnor – de är sannolikt verkligen bäst i världen för tillfället. Nadeshiko – som landslaget kallas – spelar snabb, vacker fotboll byggd på stort bollinnehav. Och de har inte förlorat mot topprankade USA på tre försök. Japanskorna spelar för tillfället med sanslöst stort självförtroende.
Storstjärnan Homare Sawa har inte spelat i årets landskamper. I stället har Aya Miyama burit laget på ett lysande sätt. Miyama är en av världens allra bästa spelare för tillfället.
Här måste våra svenska spelare överträffa sig själva om de skall kunna ta någon poäng. Jag ser det som 75–25 i japansk favör.
Sannolikt är det en fördel för oss att vi har en träningsmatch mot Japan innan OS.

Kanada
Ett lag byggt kring målmaskinen Christine Sinclair. ”Sincy” är kanske världsfotbollens mest underskattade spelare. Det är hennes målskytte som har tagit Kanada till världstoppen, och det är ett måste för Kanada att hon är på absolut topp i OS, om det skall bli avancemang ur gruppspelet.
Sverige slog nyligen Kanada med 3–1 i Malmö, och normalt skall vi slå kanadensiskorna även i OS. Säg att det är 60–40 i svensk favör.
Vi har ett antal kanadensiska landslagsspelare i svensk fotboll nu, Sophie Schmidt (Kristianstad), Christina Julien (Jitex), Melissa Tancredi (Dalsjöfors), Erin McLeod (Dalsjöfors) och Stephanie Labbé (Örebro).

Sydafrika
Det här är ett lag jag inte har så bra koll på. Man kom på tionde plats av tolv lag i Cypern cup tidigare i vår. Då föll man med 2–1 mot Sydkorea, spelade 0–0 mot Nya Zeeland, vann med 2–0 mot Nordirland och föll slutligen i match om nionde plats med 2–0 mot Skottland.
Den enda spelaren jag känner till från Sydafrikas lag är Rossiyankas mittfältare Nompumelelo Nyandeni. Hon spelade fyra matcher i årets Champions League, bland annat i båda kvartsfinalerna mot Potsdam. Den första från start, den andra som inhoppare. Övriga spelare i truppen håller till på hemmaplan i Sydafrika.
Det skall trots allt vara 95–5 i svensk favör. För skall vi slåss om medaljer måste vi slå Sydafrika.

Blir det megafiasko i Malmö?

Åtta och en halv månad efter VM-bronset skall landslaget i morgon äntligen visa upp sig på hemmaplan. Fast glöm festrubrikerna. Tvärtom luktar det fiasko lång väg. 1600 biljetter sålda i förhand är pinsamt dåligt.

Svenska Fotbollförbundet verkar göra allt för att det skall bli ett misslyckat arrangemang. Eller snarare, man gör ingenting för att matchen skall märkas.
Inte ens på sin egen hemsida har man gjort reklam för landskampen. Först sent i kväll fick man upp en text där som luktar match. Den har den otroligt lockande rubriken ”Försvarsspelet i fokus mot Kanada”.

SvFF vet hur man gör reklam för sina bästa tjejer.

Och jo, jag vet mycket väl att det är herrarna som drar in pengarna till förbundet, och betalar för tjejernas verksamhet. Men det är inte konstigt att tjejerna inte ger några intäkter, i varje fall inte när förbundet visar sådant här totalt ointresse för att göra reklam för sitt landslag.
Jag har massor av gånger det senaste halvåret strött dynga över trött marknadsföring. Det här är någon form av bottennapp. Och det får mig att undra över om förbundet är mäktigt att fixa EM-arrangemanget nästa år.

Se bara på den här artikeln från förbundets hemsida. Den handlar om att man jobbar på att marknadsföra EM runt om i världen. Vilket sanslöst slöseri med tid.
Här är ett tips i all välmening: Skit i Afghanistan, Dubai, Hong Kong, Nepal och Oman. Lägg i stället all kraft på att göra svenskarna medvetna om att vi skall ha EM här. För sannolikt kommer 90 procent av publiken 2013 att vara svensk. Minst. Resten lär komma från våra grannländer. De långväga besökarna kommer däremot troligen att bli väldigt lätträknade.

Så till den svenska startelvan i morgon. Den ser ut så här: Hedvig LindahlLina Nilsson, Stina Segerström, Charlotte Rohlin, Marie HammarströmLisa Dahlkvist, Nilla FischerSofia Jakobsson, Caroline Seger, Therese SjögranLotta Schelin.

Jag har väldigt svårt att förstå varför inte Antonia Göransson får plats från start. Hon var näst bästa svenska spelare i Algarve efter Lotta Schelin i de två matcher jag såg, och har varit lysande i de tre Potsdammatcher jag sett på tv på sistone.
Annars är det förstås mest intressant att se hur backlinjen klarar av Kanadas vassa anfall med Melissa Tancredi, Christina Julien och målmaskinen Christine Sinclair.
Allra viktigast i backlinjen blir det för Lina Nilsson att visa klass. Det här kan vara hennes sista chans att visa att hon borde vara med i OS-truppen. Och intressant också att Marie Hammarström får ny chans som vänsterback. Det förra testet – mot Tyskland i Algarve – var ingen succé. Fast å andra sidan var det inte många svenska spelare som fick godkänt i den matchen. Men om Dennerby skall kunna hålla nere antalet backar i OS-truppen till sex så krävs nog att Hammarström visar sig vara en fullgod kandidat för ytterbacksjobbet.

Jag har sett Kanada rätt mycket i år. Och precis lika vassa som man är framåt, lika svaga är man defensivt på mittfältet. Där gäller det att vinna bollar, och snabbt sätta i djupled mot Schelin och Jakobsson.

Lång genomgång av fullspäckad helg

Dags för en genomgång av helgens matcher. Först blir det ytterligare en kommentar kring supercupen. Efter att ha sett Christen Press i två matcher känns hon hyperintressant.

Amerikanskan har verkligen en grym snabbhet. Men kommer hon att göra några mål?
Hennes förstatouch har hittills visat sig hålla betydligt högre klass än snabbheten. Fast å andra sidan, om Torbjörn Nilsson kan lära henne att springa i rätt ögonblick, och dessutom förbättre hennes bollbehandling – då finns det nog inga gränser för henne.

Här är ett klipp med höjdpunkter från supercupen. Där kan du se Lisa Ek:s läckra nickmål, samt att Kristin Hammarström inte bara stod för en tavla – hon gjorde även högklassiga ingripanden.

* Som jag berättade redan häromdagen var forwarden Danesha Adams klar för Vittsjö. Adams spelade ifjol för WPS-finalisten Philadelphia Independence. Hon hoppade in i finalen, och slog en straff i den avgörande straffläggningen med mål som resultat.
Hon var inte med när Vittsjö vann med 5–1 mot IFK Kalmar idag. Målen där gjordes i tur och ordning av Emma Sjödahl, Sandra Adolfsson, Adolfsson igen, Kirsty Yallop och Emma Unkuri.

* Kristianstad vann Norrporten cup efter 4–0 idag mot Piteå. Susanne Moberg gjorde de två sista målen. Dessförinnan hade Elin Nilsen gjort 1–0 och Katrin Omarsdottir 2–0.
Igår kryssade Kristianstad mot Umeå, 1–1. Här är ett klipp som visar lagets mål i den matchen.

Norrporten cup har för övrigt varit ett bra underlag för hur man skall tippa mittenlagen i damallsvenskan. Det enda som saknats i cupen är Jitex. Så mitt aktuella tips om en femteplats för Kristianstad känns rätt bra just nu…
I övrigt vann Kif Örebro idag med 1–0 mot Umeå efter att Marie Ståhlberg gjort målet på ett långskott i tolfte minuten. I den match från igår som jag inte rapporterat spelade Piteå 0–0 mot finska P35-Vantaa.

* Nämnda Jitex går som tåget den här försäsongen. Igår besegrades norska Sarpsborg med 2–0 efter att Sofia Skog och Leena Puranen gjort målen. Sex matcher har inneburit fem segrar och ett kryss. Gör Jitex årets lyft i tabellen?

* AIK spelade 1–1 mot Kvarnsveden igår efter mål av Therese Boström. Det är knappast ett resultat som skrämmer motståndarna i allsvenskan. Däremot är det ett resultat som bygger på tron att AIK kanske trots allt inte är starkt nog för att ha någon större chans att hänga kvar i högsta serien.

* Djurgården fick äntligen vinna, och det rejält när Vasalund igår besegrades med 7–1. Madeleine Stegius gjorde hela fyra mål. Övriga målskyttar var Matilda Rosqvist, Mia Jalkerud och Linda.

* Så utomlands. Vi börjar i Boston, där Kanada slog Brasilien med 2–1 efter två mål av Christine Sinclair. Hon har inte redovisat någon ny klubbadress. Väljer hon kanske att vänta med klubblagsspel till efter OS?
Här är höjdpunkter från matchen.
För Kanada spelade Christina Julien (Jitex) och Melissa Tancredi (Dalsjöfors) hela matchen. För Brasilien hoppade Marta in i halvtid. Reduceringsmålet gjorde Gabriella Demoiser på straff.

* Så till Tyskland, där Sara Thunebro gjorde ett viktigt mål för sitt FFC Frankfurt i bortasegern med 3–1 mot Bad Neuenahr.
För en vecka sedan kändes både Frankfurt och Wolfsburg som avhakade från guldstriden. Nu är de med igen. Wolfsburg vann nämligen toppmötet med Duisburg med 2–1 efter att Anna Blässe gjort segermålet på en retur i 78:e minuten. Se höjdpunkter från den matchen här.

Serieledande Turbine Potsdam imponerade stort i Champions League i veckan. Idag blev det däremot tung bortaförlust mot Essen-Schönebeck, 1–0. Antonia Göransson startade, men byttes ut i 62:a minuten. Potsdam har därmed tappat sju poäng efter jul, och har återigen fått se lagen bakom närma sig i tabellen.
Sara Thunebro kom in i 55:e minuten för FFC Frankfurt idag. En kvart senare satte hon 2–0-bollen. I 87:e fick även Jessica Landström hoppa in. I och med segern har Frankfurt åter lite guldvittring. Det är fyra poäng upp till Potsdam med sex omgångar kvar att spela. De lagen möts för övrigt i omgång 20, den 6 maj.

* Frankrike nästa. Där blev Lotta Schelin mållös när Lyon vann med 4–0 borta mot Rodez. Elodie Thomis gjorde däremot två mål. Lyon leder fortfarande tabellen en poäng före Juvisy.
Parislaget vann bortaderbyt mot PSG med 3–1 idag, vilket gör att de senare numera kan glömma höstens Champions League. Gaetane Thiney gjorde det matchavgörande 2–1-målet i början av andra halvlek.
För er som är intresserade av den franska ligan finns här tv-bilder från mötet Guingamp–Henin-Beaumont 1–1.

* Så Italien. Där skadade Maria Karlsson sitt knä förra veckan, och skall genomgå en meniskoperation. Hon var följaktligen inte med när Bardolino Verona vann med 1–0 borta mot Rivera de Romagna i helgen. Däremot vaktade Stephanie Öhrström som vanligt Bardolinos mål.
det här klippet ser man dock att hon hade bra hjälp av sina backar att hålla tätt. För räddningen på mållinjen av mittbacken är väl en av årets svettigaste?
I seriefinalen vann Sassari Torres med hela 4–1 hemma mot Brescia, vilket innebär att Torres nu leder med en poäng, och att Bardolino är uppe på andra plats.

* USA är i Japan för att spela Kirin cup. Och som avslutning på det här megalånga blogginlägget länkar jag till det här klippet där Abby Wambach och Hope Solo är med i en japansk tv-show.
Fast som alla andra japanska tv-shower fattar man ingenting om vad de egentligen håller på med. Och det är inte bara språkbarriärens fel…

Spännande vecka i jakten på platser i OS-truppen

I morgon går Sverige in i Algarve cup mot Kina. Det har skrivits väldigt lite om laget inför turneringen.
Men klart är att det skall till något i hästväg om någon som står utanför den aktuella truppen kommer att komma med till OS. Förstås med undantag för skadade Sara Larsson.

Med Larsson är 22 spelare med i kampen om platserna i OS-truppen. Alltså skall fyra spelare bort från Algarvetruppen, varav en målvakt.
Alltså är det här ett slags kval för en plats i OS-truppen. De som har kniven mot strupen är i första hand de tre spelare som stod utanför fjolårets VM-trupp, alltså Emma Berglund (Umeå IK), Johanna Almgren (Göteborg FC) och Susanne Moberg (Kristianstads DFF).

Thomas Dennerby har aviserat att han fortsätter att jobba med ett nytt 4-2-3-1-system. Sannolikt eftersom Sverige för tillfället bara har en forward av högsta världsklass – Lotta Schelin.
Det skall bli spännande att se hur laget klarar det nya systemet mot högklassigt motstånd. Och många kan faktiskt se det, för enligt wsoccernews kommer Eurosport att tv-sända Sverige–Tyskland på måndag. Kul.

* Idag har spelet inletts i Cyprus cup. I grupp A inledde Frankrike med att knocka Schweiz. Matchen slutade 3–0, ett resultat som gällde redan i halvtid. Målskyttar var Marie-Laure Delie, Gaetane Thiney och Sonia Bompastor (straff).
Dessutom vände England underläge 1–0 mot Finland (Marianna Tolvanen) till 3–1-seger. Kelly Smith gjorde två straffar, och däremellan hade Karen Carney gjort 2–1. För England spelade inte Göteborgs nyförvärv Anita Asante. Däremot fanns en hel hög Sverigebaserade spelare i Finlands lag: Minna Meriluoto (Jitex), Katri Nokso-Koivisto (Jitex), Maija Saari (AIK), Anna Westerlund (Piteå), Tuija Hyyrynen (Umeå), Annika Kukkonen (Malmö) och Linda Sällström (Linköping).

I grupp B vände Holland 0–1 mot Italien (Patrizia Panico), till 2–1 efter mål av Manon Melis och Lieke Martens. Det var en riktigt stormig tillställning – så stormig att matchen fick avbrytas en stund på grund av ovädret. Och att lagen gjorde sina mål i den halvlek man hade medvind känns inte på något sätt ologiskt.
Kanada körde över Skottland när Sveriges båda nästa landskampsmotståndare efter Algarve stötte samman. Det blev 5–1 sedan Jane Ross gjort kvitterat till 1–1 för Skottland. Kanadas målskyttar var i tur och ordning Kelly Parker, Sophie Schmidt x2, Christine Sinclair och slutligen Dalsjöforsspelaren Melissa Tancredi. I Kanadas startelva återfanns även Stephanie Labbé (Kif Örebro) och Christina Julien (Jitex). Den senare blev utbytt efter 75 minuter.

I C-gruppen är Nya Zeeland favoriter. De vann också programenligt med 2–0 mot Nordirland. Tysklandsproffset (FF USV Jena) Amber Hearn gjorde båda målen.
Dessutom slog Sydkorea OS-klara Sydafrika med 2–1.

Med Melis är Linköping min guldfavorit

Den 19 december gjorde jag en analys över läget i damallsvenskans silly season. Jag höll på att uppdatera inlägget i en dryg månad.
Då byggde jag inlägget på fjolårets placeringar. Nu är det dags att placera lagen i den ordning jag känner att de hamnar i år.

Sedan Linköping idag presenterat Manon Melis som sitt senaste nyförvärv blir de min nya guldfavorit. Truppen känns väldigt välbalanserad, och faktum är att jag tror att LFC mycket väl kan vinna även om Tyresö har fått hit Marta.

I botten är det dödstråkigt att tippa ut nykomlingarna. Men jag känner att det är ofrånkomligt i nuläget. Varken AIK eller Vittsjö har tillräckligt bra nyförvärv för att det skall gå att lyfta dem över nedflyttningsstrecket ens i ett tips.
Så här skulle alltså 2012 års allsvenska sluta, om den spelades med de trupper som klubbarna har just idag:

1) Linköpings FC
Ut: Kosovare Asllani, Elin Borg, Lisa Klinga, Ida Brännström, Hanne Gråhns och Dafina Memedov.
In: Manon Melis, Lisa De Vanna, Nilla Fischer, Emma Lundh, Karen Bardsley och Mathilda Agné.
* Har fyllt truppen efter att ha gjort en vansinnigt stark silly season. Defensiven var stark redan i fjol – med bara 22 insläppta. Den blir ännu bättre med Nilla Fischer framför den starka backlinjen där Charlotte Rohlin agerar general.
Problemet ifjol var den offensiva uddlösheten. Den har man åtgärdat genom att skaffa blixtsnabba Lisa De Vanna, måldrottningen Manon Melis och talangfulla Emma Lundh. Sedan tidigare fanns Louise Fors och Linda Sällström i truppen. Att ställas mot LFC blir en mardröm för alla allsvenska försvar.

2) Tyresö FF
Ut: Elin Ekblom Bak, Katrin Schmidt, Sofie Persson, Madeleine Stegius och Mathilda Hagman. Samt Josefine Öqvist.
In: Marta Viera da Silva, Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Lisa Klinga och Jessica Höglander.
* Har dominerat den här silly season-säsongen, och kommer förstås att vara majoritetens guldfavorit.
Vero Boquete och Marta kommer att göra Tyresö sylvasst framåt, och Caroline Seger/Lisa Dahlkvist allsvenskans bästa centrala mittfält. Med Marta blir inte längre tappet av Jossan någon avgörande faktor.
Men svagheten finns bakåt. Jag var aldrig imponerad av Tyresös försvar ifjol. Och snabbheten där har inte förbättrats med Linda Sembrant:s inmarsch.
Jag tror således att Tyresö missar guldet på en för seg backlinje.

3) LdB FC Malmö
Ut: Linda Forsberg, Nilla Fischer, Caroline Seger, Manon Melis och Elena Sadiku.
In: Anja Mittag, Ramona Bachmann, Kathrin Schmidt och Anna Welin.
* Jag har konstaterat att Ramona Bachmann och Kathrin Schmidt täcker upp förlusterna av Fischer och Seger. Och Anja Mittag ser till att målproduktionen hålls på hög nivå, trots att Melis har lämnat.
Men försvaret? Varför har det inte förstärkts? Under hösten var det svajigt. Och utan defensiv trygghet riskerar mästarinnorna att hamna utanför den absoluta guldstriden.

4) Göteborgs FC
Ut: Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Ingvild Stensland, Jenny Hallstensson och Sussie Nilsson.
In: Anita Asante, Christen Press, Ingrid Wells, Mimmi Löfwenius och Louise Högrell.
* Till slut är känslan att GFC fått ihop ett lag som är minst lika starkt som ifjol. Det hindrar inte att de fortfarande på flera sätt är stora förlorare under damallsvenskans silly season. Mest för att Tyresö och LFC har blivit väldigt mycket starkare.
Men även för att man tappat lagets ryggrad från i fjol – det starka, centrala mittfältet med Dala/Stensland/Sembrant. Visst, nyförvärven ser spännande ut. Anita Asante är ett högklassigt nytillskott, Christen Press likaså och Ingrid Wells måste också vara bra.
Visst är Stina Segerström som ett nyförvärv, och defensiven stabil. Men jag tror ändå att GFC hamnar utanför den absoluta guldstriden.
För det är svårt att bygga en ny ryggrad på kort tid. Och som jag ser det är en trupp om 17–18 spelare ett extremt vågspel. Med ett par skador blir det tomt på bänken…

5) Kristianstads DFF
Ut: Margret Lara Vidarsdottir, Sandra Betschart, Erla Arnardottir och Mathilda Nilsson.
In: Becky Edwards, Katrin Omarsdottir, Kosovare Asllani, Elena Sadiku och Therese Andersson.
* Med Kosse Asllani i laget tror jag att underskattade Kristianstad kan ta ytterligare ett steg uppåt. För även Becky Edwards, Katrin Omarsdottir och Elena Sadiku är intressanta nytillskott.
Visst, Vidarsdotter ersätter man inte hur enkelt som helst. Men jag har ändå en känsla av att fjolårets sjua kan sluta femma i år.

6) KIF Örebro
Ut: Emelie Ölander, Valerie Henderson, Olina Vidarsdottir och Kim Ekebom Arodin.
In: Stephanie Labbé, Linda Fransson, Emelie Lundberg och Maria Synnerdahl.
* Har kvar centrallinjen med Sara Larsson, Sanna Talonen, Marie Hammarström och Sarah Michael. Det räcker för att vara med och ta en plats på övre tabellhalvan även i år.
Fast laget hade behövt ett par namnkunniga förvärv för att kunna höja sig en nivå till i tabellen.

7) Jitex BK
Ut: Maria Karlsson, Anna-Kaisa Rantanen och Sophia Lindorsson.
In: Christina Julien, Amelie Rybäck, Minna Meriluoto, Katri Nokso Koivisto och Leena Puranen.
* Stefan Rehn har fått en intressant trupp att jobba med. Kan man undvika en upprepning av fjolårets skadeelände tror jag att Jitex blir en av årets stora utropstecken.
Och bara det faktum att man lämnar genomusla Åby IP för Valhalla kan säkert minska ner skadefrekvensen ganska rejält.
Sjundeplatsen är ett utgångstips, men det är inte långt upp till plats fem, i varje fall inte om Annica Sjölund och Christina Julien får samarbetet att klaffa.

8) Umeå IK
Ut: Ramona Bachmann, Hanna Pettersson, Anna Westerlund och Ida Åberg Zingmark.
In: Jenny Hjohlman, Lina Hurtig och Anina Wede.
* Har tappat trion Bachmann/Pettersson/Sofia Jakobsson, som gjorde 29 av lagets 45 mål ifjol.
Ersättarna är långt ifrån etablerade, säkra kort. Man förstår varför UIK varit med och bjudit på både Marta och Melis.
Västerbottningarna kommer säkerligen att värva någon till forward, men det räcker inte på långa vägar för att försvara fjolårets tredjeplats. UIK gör årets ras i allsvenskan.

9) Piteå IK
Ut: Stephanie Labbé, Melissa Tancredi, Erika Nilsson Waara, Carmelina Moscato, Ulunma Jerome och Linnea Nilsson Waara.
In: Hanna Pettersson, Anna Westerlund, Lydia Williams, Ann Mari Dovland, Sofie Persson, Hallbera Gísladóttir, Maria Rönnbäck och Jessica Olofsson.
* Det är väldigt mycket nytt i Piteå. Men viktiga trion Jennifer Nobis, Faith Ikidi och June Pedersen är kvar. Och om australiska målvakten Lydia Williams håller klassen skall Piteå inte behöva slåss för kontraktet.
I december trodde jag kanske att laget skulle kunna klättra ett par pinnhål till. Men nu är känslan att det inte blir mer än en placering bättre än i fjol.

10) Djurgårdens IF DFF
Ut: Emma Lundh, Dora Maria Larusdottir, Mathilda Mörn, Ellinor Lindbom, Isabell Hammarbäck, Anna Antonova och Caroline Lundberg.
In: Katrine Petrous, Madeleine Stegius, Magdalena Ericsson, Jessy Sharro och Anna Lindblom.
* Jag var snett ute i mitt tips kring Djurgården i fjol. Men jag tror att de överpresterade då. Och medan flera konkurrenter värvat internationella toppspelare har DIF fyllt upp med en kvartett från nedflyttade Hammarby.
Med risk för att få stå där med dumstruten i år igen: Djurgården får slåss för sin allsvenska existens i år.

11) AIK Fotboll Damer
Ut: Sofia Almryd Andersson och Shamiram Yakob.
In: Kacey White, Maija Saari, Elin Borg, Madeleine Tegström och Sussie Nilsson.
* Jag har dålig koll på AIK. Men trots två landslagsmeriterade nyförvärv (Kacey White och Maija Saari) måste man få det tufft. Måste nog värva två–tre toppspelare till för att inte riskera att den här allsvenska sejouren bara blir ettårig.

12) Vittsjö GIK
Ut: Krista Pace.
In: Kendall Fletcher, Loes Geurts och Emma Kullberg.
* Vittsjö gick obesegrat genom söderettan, och har en målspruta i Sofie Andersson (34 mål i fjol) och har värvat en duktig målvakt i Loes Geurts. Men tyvärr – det är hysteriskt stor skillnad på allsvenskan och söderettan.
Med amerikanska nyförvärvet Kendall Fletcher (1 A-landskamp på meritlistan) har man tre landslagsmeriterade spelare i truppen. Och det sägs att Skåneklubben har två öppna platser kvar. Blir det två landslagsmeriterade spelare till finns chansen att klamra över nedflyttningsstrecket på Djurgårdens bekostnad. Men med nuvarande trupp? Glöm det.

Inlägget är senast uppdaterat den 9 mars. Det kommer att uppdateras löpande.

Äntligen en hemmalandskamp – det var verkligen på tiden

Svenska Fotbollförbundet vet verkligen hur man surfar på en bronsvåg. Eller inte.
8,5 månader efter vårt svenska VM-brons tänker förbundet äntligen visa upp laget på hemmaplan. Det är minst ett halvår för sent. Minst.

Jag har flera gånger ifrågasatt varför våra bronstjejer i princip bara har landskamper utanför landets gränser. I fjol spelade Sverige 20,5 landskamper (den halva var en inofficiell mot England) – och bara en avgjordes på hemmaplan.

När Sverige den 31 mars springer ut på Malmö Stadion för möte med Christine Sinclair:s Kanada kommer det ha gått ganska exakt 8,5 månader sedan bronset bärgades.
Jag tar det igen: 8,5 månader.

Jag förstår inte alls hur förbundet tänker. Efter VM-bronset hade man en jättechans att marknadsföra tjejerna, och höja tempen på svensk damfotboll – både inför OS och inför EM på hemmaplan. Tog man chansen? Nej, man valde att vänta så länge på att visa upp laget att folk har hunnit glömma VM-succén.
Pinsamt är bara förnamnet.
Att man lägger första hemmalandskampen efter VM samma dag som herrarnas allsvenska premiär gör inte saken så mycket bättre. Risken är uppenbar att tjejerna kommer att hamna i bakvattnet i media.
De gör det definitivt hos oss på Borås Tidning – trots att Kanada lär ha med minst två Dalsjöforsspelare (Erin McLeod och Melissa Tancredi). Men i Borås är det få årliga idrottshändelser som slår ut Elfsborgs hemmapremiär. Och ja, den spelas just den 31 mars.

Jag hann bara se en stund av dagens presskonferens från Linköping. Där pratades det om att damfotbollen är världens snabbast växande sport, och att marknadsundersökningar i Tyskland visat att 25 procent av tyskarna vill ha mer damfotboll på tv.
Hur det är bland svenskarna hörde jag inget om. Kanske tur det, för ingen av Sveriges fyra landskamper efter VM har ju tv-sänts i Sverige. Och har jag fattat rätt kommer ingen kanal heller att visa Algarve cup i månadsskiftet. Tråkigt på många sätt.

För hur mycket förbundet än pratar om olika typer av marknadsföring så är den bästa reklamen att visa upp tjejerna när de spelar.
I USA visar förbundet ofta damlandslagets matcher på sin hemsida när inga större kanaler väljer att sända. Kanske något för Svenska Fotbollförbundet att ta efter?

Jaja. Nu blir det alltså en hemmakamp i mars. Och så utlovades ett slags för-EM på hemmaplan i juni. Det är ändå två steg i rätt riktning.

Slutligen några ord om Thomas Dennerby:s trupp till Algarve cup, som ju spelas 29 februari till 7 mars. I min införartikel missade jag helt Kristianstads Susanne Moberg.
Hon har ju varit med i de senaste kamperna. Ändå tycker jag att hon är truppens enda skräll.
Fast den allra största skrällen är väl trots allt att inte Lina Nilsson är med. Och att hon är så jättepetad att hon inte ens nämns i artikeln på www.svenskfotboll.se.

Här är alla svenska spelare som åker till Portugal:
Målvakter
:
Kristin Hammarström (Göteborg), Hedvig Lindahl (Kristianstad) och Sofia Lundgren (Linköping).
Backar:
Emma Berglund (Umeå), Charlotte Rohlin (Linköping), Stina Segerström (Göteborg), Linda Sembrant (Tyresö), Annica Svensson (Tyresö) och Sara Thunebro (Frankfurt).
Mittfältare:
Johanna Almgren (Göteborg), Lisa Dahlkvist (Tyresö), Nilla Fischer (Linköping), Antonia Göransson (Potsdam), Marie Hammarström (Örebro), Sofia Jakobsson (Rossiyanka), Caroline Seger (Tyresö), Therese Sjögran (Malmö).
Forwards:
Madelaine Edlund (Tyresö), Jessica Landström (Frankfurt), Susanne Moberg (Kristianstad) och Lotta Schelin (Lyon).

Se här, en landslagsspelare från USA som vill spela i Europa

Ännu så länge har inga WPS-förvärv presenterats av någon allsvensk klubb. Man väntar med spänning på när de första namnen blir offentliggjorda. Och vilka spelare vi får till Sverige.

Pia Sundhage har ju uppmanat USA:s landslagsspelare att stanna kvar på den nordamerikanska kontinenten.
Men Yael Averbuch, som är uttagen i Sundhages senaste – 28 spelare stora – trupp vill i alla fall till Europa. Hon twittrade så här häromdagen:

”Har jobbat hårt för att finna en klubb för säsongen 2012. Sökandet fortsätter. Visst finns W-league och WPSL i USA, men för tillfället söker jag mest på andra sidan Atlanten.”

Vilken klubb gör den kanonvärvningen?

Det finns ju fortfarande en hel del lediga platser i de allsvenska trupperna. Jag såg att en twitterkollega, Daniel, häromdagen gjorde ett snabbt överslag på hur många det handlar om. Han kom fram till åtta, fördelade enligt följande:
Göteborg FC 2
Umeå IK 1
Linköpings FC 1
Vittsjö GIK 3
Kristianstads DFF 1

Fast listan kan vara i underkant. För i går stod det klart att Jitex BK värvar Kanadas landslagsforward Christina Julien. Och enligt Daniels lista fanns det ingen ledig plats hos Mölndalslaget.
Och jag minns inte om listan gjordes före KIF Örebros värvning av Stephanie Labbé eller inte.

Vilka fler spelare finns det då att fynda i WPS? Jo, förstås en hel mängd från USA. Men många av dem kommer nog alltså att hamna i nämnda W-league eller WPSL.
Däremot finns det anledning att tro att de många utländska spelarna i WPS kommer att söka sig mot Europa, eller Japan.

Toppnamnen på listan är redan nämnda Marta (Brasilien) och Christine Sinclair (Kanada). Av dem förordar jag Sinclair av fotbollsskäl. Hon är både en målskytt och en framspelare. Dessutom gissar jag att hon är väldigt mycket billigare än Marta.
Av PR-skäl går däremot Marta först. Ingen annan spelare kan locka storpublik till alla allsvenska arenor. Men stämmer det att Marta har lönekrav på närmare sex miljoner kronor, så undrar jag om hon kommer att hitta någon klubb.

Vad finns det för fler utlänningar i WPS? Här är några heta namn:
* Kelly Smith, England
* Alex Scott, England – var utlånad till Arsenal i december.
* Maurine Goncalves, Brasilien
* Tameka Butt, Australien
* Manon Melis, Holland
* Kyah Simon, Australien
* Laura del Rio, Spanien
* Ali Riley, Nya Zeeland – men USA-född.
* Adriana Martin Santamaria, Spanien
* Anita Asante, England
* Laura Kalmari, Finland
* Gemma Davison, England
* Kimberly Brandao, Portugal – men USA-född.

Topplistan som blev en önskelista efter WPS fall

Under 1,5 veckor har jag följt det Nord- och Mellanamerikanska OS-kvalet. Jag har sett alla Kanadas och USA:s matcher, och har utlovat en lista över kvalets bästa spelare.

Nu när WPS tråkigt nog valt att ställa in allt spel under 2012 är det här även en önskelista över vilka spelare jag helst vill se i allsvenskan under året.
Och ja, jag vet att USA:s landslagsspelare troligen inte kommer att spela någon klubbfotboll i år – i varje fall inte innan OS. Men man måste ju få drömma…

Här är i alla fall min lista över de fem spelare som var bäst i Vancouver:

1) Christine Sinclair, Kanada
28-åringen har blivit utnämnd till Kanadas bästa spelare sju år i rad. Hon är den enda stora anledningen till att hennes hemland hänger med hyfsat i världstoppen. Hon är också den stora anledningen till att Kanada spelar i OS till sommaren. Nio mål och tre assist stod målmaskinen för under kvalet. Men hon är mer än bara en målskytt. Sinclair är även en smart framspelare. Abby Wambach skall nyligen ha utnämnt Sinclair till världens bästa spelare. Så långt går inte jag, men tre i topp är hon nog…

2) Carli Lloyd, USA
Trots att hon har en ganska defensiv roll på USA:s centrala mittfält satte Lloyd sex mål på fem matcher i OS-kvalet. Dessutom var hon nyckeln till det fina spel amerikanskorna hade. Lloyd imponerade nämligen med sitt passningsspel. Hon var alltid spelbar, och löste i princip alla situationer.

3) Christie Rampone, USA
Var lite tveksam till henne efter att hon spelade fram till Japans 1–1-mål i VM-finalen i fjol. Men inser nu att det var ett olycksfall i arbetet. För 36 år gammal är hon fortfarande helt dominant i USA:s backlinje. Att Hope Solo höll nollan i fem matcher i rad är mycket Rampones förtjänst. Hennes snabbhet är slående, och hon stoppar ofta motståndarnas anfall innan de når straffområdet. Dessutom har Rampone god känsla i sina uppspel med högerfoten.

4) Lauren Cheney, USA
Ligger bakom väldigt många amerikanska avslut. Gjorde två mål och hade sju assist i kvalet. Rör sig smart, är spelskicklig och har förmågan att hitta fram med de avgörande passningarna.

5) Alex Morgan, USA
På 210 minuter spel stod den blixtsnabba forwarden för 4 mål och 6 assist. Och viktigt att påpeka – tre mål och två assist kom på 120 minuters spel mot Costa Rica och Kanada, alltså kvalificerat motstånd. Det är bara att slå fast, det finns inte många backar som hänger med Morgan.

Nej, varken Hope Solo eller Abby Wambach är med på listan. Solo mest för att hon inte behövde vara bra. Wambach nosade på en plats för sitt målskytte. Hon är fortfarande straffområdets drottning, och sex mål och fem assist på 285 spelade minuter är förstås väldigt bra. Fast inte tillräckligt här. Det kan vara hälsenorna som spelar spratt, men Wambach ser långsam ut ute på planen.
Jag tar inte heller med någon mexikansk eller costaricansk spelare. Men de var faktiskt inte ens nära. Närmast en plats på min topplista var faktiskt ytterligare en USA-spelare, nämligen Heather O’Reilly som såg väldigt rapp ut på sin högerkant.

Därmed sätter jag punkt för Nord- och Mellanamerikas OS-kval. WPS-diskussionen är däremot långt ifrån klar. Mer om den kan det bli redan i morgon.

Inget WPS 2012 – trots allt

USA hann knappt säkra sin plats i London-OS förrän spelarna nåddes av en dålig nyhet – proffsligan WPS läggs på is under 2012.

Det har varit många turer kring WPS sedan Caroline Seger, Marta, Christine Sinclair, Alex Morgan och de andra affischnamnen i Western New York Flash vann 2011 års titel efter straffsparksläggning i finalen mot Philadelphia Independence.

Jag har berättat om uteslutningen av Magic Jack, och den efterföljande konflikten med klubbens ägare, miljardären Dan Borislow. Jag har också berättat om ligans kamp för att få behålla sin proffsstatus. I båda fallen såg WPS ut att ha kommit fram till lösningar som gav hopp om en framtid. Först fick man dispens för att driva en proffsliga med bara fem lag, sedan hittade man en kompromisslösning med Borislow.

Trots det blir det alltså inget spel under 2012. Och nu står plötsligt en hel hög världsstjärnor utan klubb.

Såg på twitter att Alex Morgan satte firandet av sin kanoninsats mot Kanada i halsen, och skrev:

”Tråkig dag. #WPS”

Englands affischnamn Kelly Smith kom med en jobbannons:

”Letar efter en ny klubb”

Och nu rasar besvikna inlägg in från spelare, ledare och supportrar på twitter.
De amerikanska landslagsspelarna kommer säkert att erbjudas möjlighet att köra något specialupplägg med landslaget fram mot OS.

Men resten av spelarna? Några kommer säkert att dyka upp i allsvenskan. Men de svenska klubbarna börjar så smått ha värvat klart, och lär inte ha pengar nog att plocka hit några stora mängder spelare.
Och Tyskland, Frankrike och de andra ligorna på kontinenten är inget alternativ för vårsäsongen. Transferfönstret till dem stänger nämligen i morgon. Jobbigt läge alltså för ett 100-tal toppspelare.

Oj, vilken avklädning det blev

Huvuddelen av de över 25000 åskådarna kom till BC Place i Vancouver för att fira Kanadas OS-plats. De fick se sina favoriter bli rejält avklädda av ett urstarkt USA-lag.
Som Kanadas storstjärna, och lagkapten Christine Sinclair sa i en tv-intervju efteråt:

”USA visade i dag varför de är bäst i världen – och varför vi inte är det.”

Siffrorna 4–0 (3–0) var helt klart i underkant. Amerikanskorna kunde ha gjort fler mål – om de gått hundraprocentigt för det. USA har hittat stilen, och lär bli storfavoriter att försvara sitt OS-guld.

För USA var det här en match där flera spelare visade Pia Sundhage att de vill tillhöra startelvan i OS, framför allt:
* Kelley O’Hara. Jag har aldrig sett Amy LePeilbet:s storhet. Enligt min uppfattning är O’Hara ett klart bättre alternativ på vänsterbacken. Hon är en bättre passningsspelare, och har bättre inläggsfot.
* Lori Lindsey. Löpstark och passningsskicklig. Kan inte tänka mig att någon saknade Shannon Boxx den här dagen.
* Alex Morgan. Två mål och två assist. Planens gigant visade extrem snabbhet, och blir svår att hålla på bänken framöver.

I Kanada fanns det inte många plusvarianter. Coach John Herdman sa efteråt i kanadensisk tv att han är glad att laget har ett halvår på sig, för att avståndet till USA var alldeles för stort. Det är bara att hålla med. Två vinnare finner jag dock i Kanada, båda med anknytning till Dalsjöfors:
* Melissa Tancredi. Saknades rejält i första halvlek. Utan henne på planen fanns det ingen som kunde servera bollen till Christine Sinclair. Det lär dröja innan coach Herdman bänkar Tancredi igen.
* Emily Zurrer. Du kanske tänker att: men hon är väl inte ens med i truppen? Nej, just det. Bristerna i Kanadas mittförsvar borde öppna dörren för Zurrer igen. För det mittförsvar Herdman ställde på benen i dag höll ingen olympisk klass.

Jag återkommer med fler synpunkter och tankar kring det här OS-kvalet de närmaste dagarna. Bland annat utlovas min lista över turneringens fem bästa spelare. Men nu är klockan 04.20 och det hög är tid att sova…

Jag säger det igen – Alex Morgan är ett större hot än Wambach

USA leder med 3–0 i halvtid mot Kanada, och Abby Wambach har gjort två mål. Trots det står jag fast vid den uppfattning jag hade inför OS-kvalet – Alex Morgan håller på att konkurrera ut Wambach.

Eller mer korrekt formulerat, Morgan borde vara på väg att sätta Wambach på bänken. Fast Pia Sundhage har med tydlighet visat i de här kvalmatcherna att hon vill ha ledartypen Wambach på planen. Den allt långsammare veteranen har en given plats i USA:s startelva.

Sundhage borde dock inte ha kunnat missa att USA:s anfallsspel har blivit bättre varje gång Wambach har bytts ut. Farten har ökat, men även effektiviteten. I dag har Wambach dock varit effektiv. Trots att hon har varit ganska osynlig står hon ändå på två mål och ett assist.
Det hindrar inte att alla dagens tre mål bär Alex Morgans signatur. Hon har sprungit sönder och samman Kanadas backlinje, och är den som serverat Wambach. Morgan står på ett mål och två assist.
Jag hade gärna velat se Morgan och smarta Lauren Cheney på topp. Och det får jag tydligen i andra halvlek. Kul.

Så här har för övrigt lagen ställt upp i första halvlek:
USA: Hope SoloHeather Mitts, Becky Sauerbrunn, Christie Rampone, Kelley O’HaraCarli Lloyd, Lori LindseyAmy Rodriguez, Alex Morgan, Megan Rapinoe – Abby Wambach.
Kandada: Erin McLeodRobyn Gayle, Candace Chapman, Shannon Woeller, Lauren SesselmanKelly Parker, Desiree Scott, Kaylyn Kyle, Sophie SchmidtChristine Sinclair och Christina Julien.