Kategoriarkiv: Yuki Nagasato (Ogimi)

Tar Sundhage priset i år också?

Publicerad den av
3
Pia Sundhage gratulerar Silvia Neid.

Pia Sundhage gratulerar Silvia Neid.

I dag presenterades de tre finalisterna i de olika kategorierna till Fifas pris till världens bästa spelare och ledare 2013, Ballon d’Or. I klassen för damfotbollstränare står det mellan Pia Sundhage och två tyskar – Silvia Neid och Ralf Kellermann.

Däremot har vi inget svenskt i finalen av spelarkategorien. Däremot har vi allsvenskt, då Marta är med som vanligt. Hon ställs mot Abby Wambach och Nadine Angerer, och mitt tips är att amerikanskan tar hem priset för andra året i rad.

Även om det nästan alltid är väldigt svårt att kora världens bästa spelare i lagsporter tycker jag att Ballon d’Or är kul. Fast priset är roligast på herrsidan, där det finns chans att göra ett riktigt val.
Inom damfotbollen är däremot möjligheterna att göra rättvisa val högst begränsade. Framför allt ett år som i år, då inga stora mästerskap har avgjorts.

Någon av er säger kanske att EM ju faktiskt har spelats i år. Visst är det så, men inom damfotbollen är ju Europa bara den tredje bästa kontinenten för tillfället, så bara en liten del av världens bästa spelare fanns med i Sverige. Alltså borde inte juryn till Ballon d’Or gå så hårt på resultaten i EM.

Juryn kan inte heller titta speciellt mycket på Champions League, eftersom den europeiska klubbfotbollen på damsidan inte står i särklass på samma sätt som bland herrarna. Tvärtom tror jag att topplagen i Asien och Nordamerika står sig väldigt väl i konkurrensen.

Således är det vansinnigt svårt att hitta rätt i damklasserna i årets Ballon d’Or. Vansinnigt svårt.

Inte blir det lättare av att väldigt få matcher är tv-sända, vilket gör att många av de som sitter i juryn sannolikt knappt har sett kandidaterna spela under året. Det är förstås en av orsakerna till att namnkunnighet är så viktigt här. Jag är helt säker på att Martas plats i topp tre helt och hållet beror på hennes namn. För hur många i juryn har sett henne spela i damallsvenskan i år?

Jag skrev om röstningsproblematiken redan i januari, när fjolårets priser delades ut. Läs det inlägget här.

Hur tycker jag då att det borde ha sett ur i år?

Bra fråga. För det här är alltså verkligen inte lätt. Börjar vi med tränarsidan så är det en kategori som alltid är sanslöst svår. För hur värderar man Tom Sermanni:s insats i USA? Hans landslag har inte förlorat i år, utan står på 13 segrar och tre kryss på 16 matcher. De har å andra sidan bara spelat träningsmatcher.

Sverige har också spelat 16 landskamper, med facit tio segrar, fem kryss och en förlust. Men Pia Sundhage vann kategorien i fjol, och kom sannolikt med igen i år på sitt namn. Även om hennes facit förstås trots allt är starkt.

De båda andra kandidaterna borde dock vara starkare. För Ralf Kellermann ledde ju uppstickaren Wolfsburg till en historisk trippel, och Silvia Neid blev ju Europamästarinna. Min röst tillfaller Kellermann, men jag skulle inte bli förvånad om Sundhage vann igen.

Bland spelarna är det ju intressant att Tysklands bästa spelare säsongen 2012/13 blev Martina Müller – och inte Angerer. Bästa spelaren (MVP) i USA:s liga NWSL blev Lauren (Cheney) Holiday – inte Wambach – och damallsvenskans bästa spelare blev Ramona Bachmann – inte Marta.

Själv har jag ju flera gånger i höst skrivit att jag tycker att Bachmann är bäst i världen för tillfället, och det står jag för.

Abby Wambach värmer upp

Abby Wambach

I fjol tyckte jag Christine Sinclair var solklar världsetta, och Alex Morgan var tvåa. Fast det var Wambach som vann. I år har Wambach imponerat stort på mig varje gång jag sett henne i landslaget, och hon kom tvåa i MVP-omröstningen i NWSL. Därför skulle jag trots allt se henne som en värdig vinnare, om det blir hon som vinner även i år.

Jag har under dagen sett att flera svenska tyckare har velat ha in Lotta Schelin på topp tre. Den åsikten tycker jag är lite väl blågul. Visst har Schelin fantastisk målstatistik för 2013, och hon förtjänar sin plats på tio i topp. Men så högt som en av världens tre bästa spelare rankar jag henne inte.

Mitt topp tre under 2013 är istället Bachmann, Wambach och Yuki Ogimi. Fast som sagt, det har varit sanslöst svårt i år.

Tillagt i efterhand: För att förtydliga varför jag inte tycker att EM borde räknas speciellt högt i det här sammanhanget tänkte jag bara påvisa att europeiska spelares status har varit högst begränsad kontra spelare från andra världsdelar de senaste åren. Exempelvis har ingen europé varit på topp fem i Ballon d’Or varken 2011 eller 2012. 2011 fick spelare från Europa totalt 14 procent av rösterna, och 2012 gick 7,7 procent av rösterna till Europa. Skulle européerna i år ha passerat amerikanskor och japanskor i kvalitet bara för att det har varit EM?

Stora siffror första VM-kvalhelgen

Publicerad den av
Svara

Publiksiffran i Malmö i lördags var bra för att vara damfotboll i Sverige, men ändå en missräkning. Däremot noterade jag i dag den glädjande nyheten att Sverige–Polen trots allt var den match i helgen som hade flest tittare i vårt land.

Och då kallades ju ändå helgen för en superhelg, där det både var Manchester- och Romderby, samt den franska toppmatchen ”El Cashico” mellan PSG och Monaco. Det just den sist nämnda matchen som hade näst flest tittare. Zlatan Ibrahimovic och Falcao lockade nämligen 210 000. 20 000 fler, alltså 230 000 såg landslaget mot Polen i lördags.

Även om det svenska spelet var högst beskedligt fick vi ju de tre poäng som vi ville ha – och en bra start på VM-kvalet. Men vi fick också med oss en massa frågor in i framtiden. Mer om dem i kommande inlägg. Nu tänkte jag bara snabbt gå igenom lite resultat från helgens matcher.

Skall man en riktigt snabbgenomgång kan man konstatera att det var rakt igenom favoritsegrar. Utöver Sveriges 2–0 mot Polen var det dessutom stora favoritsegrar.

För när elva matcher är spelade i VM-kvalet, lär de som försöker argumentera för att damfotbollen i Europa har blivit jämnare nog gråta en skvätt. För jämnt har det inte varit.

Jag kollade faktiskt hur det ser ut i herrarnas VM-kval i Europa för att jämföra. I det kvalet är de flesta matcherna spelade – bara två omgångar återstår. De tre största resultaten där har varit 9–0, 8–0 och 8–1.

Redan efter nio matcher hade damkvalet överträffat den listan. För både Schweiz och Tyskland är noterade för segrar med 9–0. Och Rumänien vann med 9–1. Mest anmärkningsvärd är Tysklands 9–0-seger. Den kom ju nämligen inte mot någon blåbärsnation, utan mot Ryssland – som blev nia i EM efter att ha lottats bort.

De nio tyska målen kan du för övrigt se på den här länken. Jag valde bort den matchen, men siffrorna säger ju allt om hur starkt det tyska laget är nu när deras skadade spelare börjar komma tillbaka.

Likt Sverige så vilar Tyskland i veckan när det är VM-kvalets andra speldag. Men på onsdag går Frankrike in i kvalet borta mot Kazakstan.

Samma dag spelar våra två närmaste grannländer nyckelmatcher i det här kvalet. Norge tar emot Belgien och Finland tar emot Österrike. Österrike, som ju vann sin premiärmatch med 4–0 hemma mot Bulgarien. Målen därifrån, och en kort intervju med Laura Feiersinger, ser du på det här klippet:

Även Norges motståndare, Belgien, inledde kvalet med hemmaseger. Svenska domaren Linn Andersson blåste två mål för belgiskorna, noll för Albanien.

På torsdag är den dags för ett tredje nordiskt land att spela riktig nyckelmatch på hemmaplan. Islands nya förbundskapten Freyr Alexandersson hamnar i hetluften direkt då ett formstarkt Schweiz kommer på besök.

Schweiz krossade Serbien med 9–0 i lördags. Tyvärr fick jag inte igång livesändningen från matchen. Men alla nio målen går att se på den här länken.

Noterbart att samtliga schweiziska mål gjordes av utlandsproffs. Frankfurts Ana Maria Crnogorcevic var värst med fyra. Malmös Ramona Bachmann gjorde två, medan Lara Dickenmann (Lyon), Lia Wälti (Potsdam) och Vanessa Bürki (Bayern München) satte varsitt.

I Sveriges grupp vann Skottland som väntat över Färöarna. Ölandet fick två tröstmål på slutet, och matchen ändade 7–2. Vittsjös Jane Ross gjorde ett av skotskornas mål. Det, och matchens övriga åtta ser du på det här klippet:

Av klippet känns Färöarnas målvaktsspel direkt uselt. På herrsidan har det lilla öriket en riktig toppmålvakt. Det epitetet går knappast att sätta på damlagets målvakt Randi Wardum efter söndagens match…
Däremot var det roligt att se glädjen över hemmamålen från Heidi Sevdal. Vid båda målen gör Sevdal för övrigt högklassiga prestationer.

Skottland och Färöarna kvalar vidare på torsdag. Färöarna skall till Polen, och skotskorna tar emot Bosnien-Hercegovina.

För Skottlands grannar i söder, England, blev första matchen utan Hope Powell en succé. Sannolikt stärkte den tillfällige förbundskaptenen Brent Hills sina aktier att få bli permanent på jobbet. Han valde att bänka Stephanie Houghton, Anita Asante och Jill Scott.

Jag såg den första halvleken i 6–0-segern, och en som stärkte sina aktier på planen var förstås tremålsskytte Karen Carney. Men även vänsterbacken Lucy Bronze och innermittfältaren Jordan Nobbs imponerade.

Mål från den matchen hittar du på det här youtubekontot:

Det spelas landskamper även utanför Europa. Japan slog Nigeria med 2–0, i en match där målskytten Yuki Ogimi verkar ha skadat knät. Bilder från den matchen hittar du här.

Japans U-landslag vann för övrigt Sydostasiatiska mästerskapen i söndags efter straffseger mot Australiens U-lag i finalen.

Apropå U-lag så har Sveriges F19 vunnit sina två första EM-kvalkamper riktigt klart. Mot Estland blev det 8–1 sedan Stina Blackstenius gjort fyra mål. Och i dag mot Litauen blev det 10–0 sedan Lina Hurtig blivit fyramålsskytt. I dag gjorde Blackstenius bara tre…

Det kvalet avslutas på torsdag, då F19-landslaget möter Portugal i gruppfinal. Oavgjort räcker för svensk gruppseger.

Slutligen till vänskapscupen Valais cup i Schweiz. Där blir det överraskande final mellan Nya Zeeland och Kina. Nya Zeeland slog Brasilien med 1–0 i sin semifinal. Målnickare efter hörna var Tysklandsproffset (USV Jena) Amber Hearn, som dessutom kostade på sig att bränna en straff. Se höjdpunkter från den matchen här:

Kina besegrade Mexiko med 1–0 i sin semifinal. Målet gjorde Wang på straff. Höjdpunkter därifrån ser du här:

Mexiko funderar för övrigt fortfarande på om de skall fortsätta att släppa spelare till NWSL. De tycker att deras spelare har fått för lite speltid. Mer om det går att läsa här.

Jakten på en svensk powerforward

Publicerad den av
1

I går tittade jag på Bayern München–Freiburg. Redan innan dess att Lena Lotzen hade nickat in 1–0 började jag fundera över nickstarka forwards. Och framför allt över bristen på sådana i Sverige.

Lena Lotzen

Lena Lotzen

Mina funderingar började när jag hörde den tyska kommentatorn konstatera att Sarah Hagen har Abby Wambach som sin förebild. Precis som sin idol har Hagen blivit makalöst duktig i luftrummet. USA har en till ung, talangfull powerforward i PSG-stjärnan Lindsey Horan.

Jag satt och försökte komma på fler utpräglade powerforwards när Lotzen nickade in sitt mål. Hon är egentligen mer en löpstark djupledsspelare. Men hon är även riktigt stark i luftrummet.

I den tanken slog det mig att Sverige måste vara det enda landet på världsrankningens topp tio som saknar en nickstark forward. Till och med kortväxta Japan har bättre nickstyrka i sina offensiva led, främst genom Yuki Ogimi, men även genom Homare Sawa som kompenserar sin korthet med en lysande tajming.
Vi i Sverige har verkligen inte en enda nickspecialist. Och vad värre är, vi verkar inte vilja ha några heller. För vi verkar bara till 100 procent prioritera snabbhet på elitnivå.

Och jag håller med om att snabbhet är den klart viktigaste egenskapen för forwards i damfotboll. Eftersom tjejernas plan är 10–15 procent större än herrarnas (sett till de fysiska förutsättningarna) ökar snabbhetens betydelse ungefär med minst samma procentsats.

Men ju jämnare och tätare matcherna blir på högsta elitnivå, desto viktigare blir det att kunna variera ett rakt spel i djupled med ett inläggsspel.
I övriga länder i världstoppen får man nu fram forwards som både har snabbhet och bra huvudspel. Jag tänker bland annat på Alex Morgan, Lotzen, Celia Sasic, Eugenie Le Sommer och Ada Hegerberg.

Ada Stolsmo Hegerberg

Ada Stolsmo Hegerberg

Sverige brukar ha den längsta truppen av alla lag i mästerskapen. Trots det har vi inte en enda offensiv spelare som kan vinna en regelrätt nickduell. Det är ett vansinnigt underbetyg till vår spelarutbildning.

För kolla på spelarna i vårt A-landslag. Lotta Schelin hade kunnat vara bra i luften, men lider av migrän och måste undvika nickande. Josefine Öqvist, Kosovare Asllani, Sofia Jakobsson, Therese Sjögran, Jenny Hjohlman, Johanna Almgren, Emmelie Konradsson, Olivia Schough och Antonia Göransson är inga spelare du lyfter in höga inlägg mot.
Det här är ju Pia Sundhage väl medveten om. Följden blev att Sverige struntade i de traditionella inläggen i EM och i stället valde att ta sig ner till kortlinjen och spela snett inåt bakåt.

Problemet är att jag inte hittar några nickspecialister bland forwards i flicklandslagen heller. Det verkar alltså som att förbundskaptenerna för våra ungdomslandslag till 100 procent letar snabbhet när de letar forwards och yttermittfältare.

De lite mer storväxta spelarna, de som kan nicka, de placeras som mittbackar eller möjligen defensiva innermittfältare. Eftersom vi har nickstyrka i backlinjen gör vi en del nickmål på fasta situationer. I EM gjorde vi fyra nickmål. Men bara ett av dem var i vanligt spel.

Ett problem är att medan nickstyrka närmast är en förutsättning för att lyckas inom herrfotbollen så kommer du väldigt långt inom damfotbollen bara på snabbhet. Många tar sig hela vägen till damallsvenskan utan att kunna nicka. Det gör att många forwards saknar drivkraften att lära sig att nicka – de klarar ju sig ändå.

Det där är förödande för landslaget, som ju skriker efter en nickstark anfallsspelare.

När folk frågar om varför tjejer ofta är mindre bolltrygga än killar brukar jag skylla på skolgårdarna. Där spelar killar och tjejer tillsammans, men det är killarna som har bollen mest, medan tjejerna mest är kompletteringsspelare. Och det man tränar på blir man bättre på. Alltså blir killarna bättre på att hålla i bollen, medan tjejerna blir bättre på att vara kompletteringsspelare.
Men på skolgårdarna utvecklar man sällan något huvudspel. Så i det här fallet kan man inte skylla på dem. Boven är snarare den redan nämnda bristen på behov av huvudspel inom all flickfotboll och inom damfotboll under högsta elitnivå.

Den verkligheten är inte lätt att ändra på. Så frågan är hur vi skall få fram nickstarka spelare. Den har jag inget svar på. Inte mer än att jag tycker att flicklandslagens förbundskaptener bör prioritera spelare med tajming i luftrummet när de väljer forwards.

En talang som har ett utvecklingsbart huvudspel är Lina Hurtig. När hon vuxit till sig, och fått några kilo muskler till på kroppen borde hon kunna bli en bra nickare. Frågan är dock om hon spelar forward då.
När hon spelar i flicklandslag används hon dock ofta som central mittfältare, eftersom hon dessutom är bolltrygg och kreativ. Och den typen av mittfältare har vi ju också ett skrikande behov efter.

Lina Hurtig

Lina Hurtig

Men en uppmaning till unga, talangfull forwards som exempelvis Hurtig, Marija Banusic och Stina Blackstenius är att träna nickning. Varje dag. Det kommer både ni och vårt landslag ha nytta av.

* För övrigt blev det tre mål i den där tyska matchen. Alla tre kom på nickar i samband med fasta situationer. München gjorde två och Freiburg ett. De går att se på det här klippet.

Det blir Wolfsburg i år igen

Publicerad den av
Svara

Förra veckan inleddes franska Feminine Division 1. Det är en serie där det bara går att tippa ett segrarlag – Olympique Lyonnais.

Trots att det finns ytterligare tre riktigt bra lag i serien, och Lyon har gått lite minus under sommarens transferfönster så lär man vinna i år igen.
Lika självklart känns det att tippa PSG som tvåa. Laget har breddat truppen ytterligare med Laura Georges, Sara Gama och framför allt Marie-Laure Delie, och man kan kanske utmana Lyon.

Sara Gama

Sara Gama

Trea och fyra lär Juvisy och Montpellier komma. Juvisy känns starkare än i fjol med nyförvärv som Laure Lepailleur, Sandrine Bretigny och andramålvakten i landslaget, Celine Deville.
Även Josefine Öqvist:s nya lag Montpellier har värvat intressant. Utöver svenskan har man hämtat Marina Makanza hos Freiburg och Jennifer Beattie hos Arsenal. Trots det tror jag laget får svårt att slå sig in på topp tre i tabellen.

Övriga åtta lag i serien är en bra bit bakom tätkvartetten. De lägger jag därför inte tid och kraft på här.

Då finns det fler intressanta lag i tyska Frauen-Bundesliga. Både i franska och tyska ligorna har vi i vinter tre svenska spelare. I Frankrike är det förstås utöver nämnda Öqvist också Lotta Schelin (Lyon) och Kosovare Asllani (PSG). I Tyskland är det Antonia Göransson (Potsdam), Nilla Fischer (Wolfsburg) och Sofia Jakobsson (Cloppenburg).

Precis som damallsvenskan är det en stor mängd utlänningar i Europas bästa liga, Frauen-Bundesliga. Inte mindre än 74 stycken när serien drar i gång i dag. Framba.de har gjort en genomgång – här finns hela listan.

Ingrid Wells och Louise Fors

Ingrid Wells och Louise Fors

På listan noteras att det är tolv amerikanskor i serien. Sist in var fjolårets Göteborgsspelare Ingrid Wells, som kontrakterats av Turbine Potsdam.

Flest amerikanska spelare har Bayern München – hela sex stycken. Bland dem finns hypertekniska Erika Tymrak, som man lånat in fram till jul. En riktigt intressant spelare, som fick debutera i USA:s landslag mot Mexiko häromdagen.

Även i Tyskland är det fyra lag som ligger lite före de andra. Fast avståndet ner till övriga lag är klart mindre än i Frankrike.
Känslan i år är att guldstriden kommer att stå mellan Wolfsburg och Frankfurt – de båda lag som byggt mest kring tyska spelare.

Vårens tvåa, Potsdam känns klart svagare än förra säsongen, och lär få slåss med Bayern om tredjeplatsen.

Almuth Schult

Almuth Schult

Wolfsburg får räknas som favoriter att försvara sin ligatitel. Man har kvar alla de viktigaste spelarna från det lag som vann trippeln i våras. Dessutom har man spetsat med Nilla Fischer och Almuth Schult.

Frankfurt har underpresterat flera år i rad nu. Ja, i princip ända sedan Birgit Prinz slutade. Men nu har man värvat Celia Sasic, och det borde kunna ge laget den spets man saknat de senaste åren. Frankfurt blir första utmanare till Wolfsburg.
Jag gissar också att förbundskapten Silvia Neid tycker att det är väldigt bra att forwardsparet Sasic och Dzsenifer Marozsan spelar ihop i klubblaget.

Att Nadine Angerer lämnar bör inte vara så kostsamt. För även om Angerer var lysande i EM så gjorde hon ingen vidare säsong i klubblaget i fjol. Desiree Schumann är en utmärkt ersättare, och kan kanske till och med göra Frankfurt mer stabilt.

Kampen om tredjeplatsen bör stå mellan de båda främlingslegionerna Potsdam och München. Jag tror att Bayern drar det längsta strået. Utöver sina sex amerikanskor har man tre duktiga spelare från Österrike samt de båda talangfulla tyska Europamästarinnorna Lena Lotzen och Leonie Maier.

Leonie Maier

Leonie Maier

Potsdam klarade andraplatsen med ett nödrop i våras, och har tappat Yuki Ogimi och duktiga målvakten Alyssa Naeher. Visst har de redan en bra ersättare till Naeher i Anna Sarholz, men sin japanska skyttedrottning får man svårt att ersätta.
Det är nog tanken att Ada Stolsmo Hegerberg skall få jobbet. Hon är ett stort framtidsnamn, men att hon redan skall kunna ersätta en världsspelare som Ogimi känns inte rimligt.

Potsdam blir således fyra. Freiburg var femma i våras, och bör ha bra chans att behålla den positionen. Deras unga Europamästarinnor Melanie Leupolz och Sara Däbrits är ett år bättre, och kan nog tillsammans fylla luckan efter flyktade Marina Makanza.

Från plats sex till elva känns det rätt öppet. Klart är att alla – inklusive de själva – tror att Sindelfingen kommer sist. Laget fick den vakanta plats som uppstod när Bad Neuenahr tvingades dra sig ur.

Men lag som Essen, Leverkusen, Jena och Duisburg kommer att slåss med nykomlingarna Cloppenburg och Hoffenheim om att undvika den andra nedflyttningsplatsen. Jag tippar att Essen och Leverkusen slåss om sjätteplatsen, medan Hoffenheim gör Sindelfingen sällskap ner i andraligan. Om nu inte något annat lag går i konkurs. Duisburg har ju exempelvis varit illa ute förr.

I dag börjar serien. För de som är intresserade, så här är alla övergångar i Frauen-Bundesliga.

Sydkorea fixade Nordkoreas guld

Publicerad den av
Svara

Sydkorea blev Nordkoreas hjältinnor i årets stora mästerskap i Asien. Det är inte minst intressant på storpolitiska grunder.

Det här inlägget innehåller egentligen några veckor gamla nyheter. Men jag har inte läst om det Östasiatiska mästerskapet någon annanstans i europeisk media – så jag tycker att det är värt att uppmärksammas.

För parallellt med EM spelades i Sydkorea slutspelet för Asiens näst största fotbollsturnering för landslag, East Asian Championships – Östasiatiska mästerskapet. Eftersom alla Asiens bästa nationer kommer just från världsdelens östra del var det hög klass på de fyra slutspelslagen.

Det lägst rankade laget var Sydkorea som numera delar plats 17 på världsrankningen med Spanien. Klassen på turneringen visas också av att Australien åkte ut i kvalet. Och Australien är ju rankat på åttonde plats i världen, man har exempelvis bara tre europeiska nationer (Tyskland, Sverige och Frankrike) före sig.

Men det var inte bara klassen på mästerskapet som gör det värt att uppmärksamma. Det är ju alltså även storpolitiskt intressant. Det finns ju som bekant stora politiska spänningar mellan flera av regionens stormakter, numera framför allt mellan Nord- och Sydkorea.

De deltagande nationerna var utöver de båda koreanska staterna även Japan och Kina. De regerande världsmästarinnorna från Japan var regerande mästarinnor och förstås storfavorit till att åter kamma hem slutsegern. Men japanskorna stannade på fyra poäng – och fick nöja sig med silvermedaljer.

Det blev i stället Nordkorea som tog hem guldet – med stor hjälp av Sydkorea, som i sin tur blev trea och tog bronsmedaljerna. Just de båda koreanska nationerna möttes i ett prestige- och känsloladdat möte i den första omgången. Då vann Nord med 2–1 efter att ha rest sig från 1–0-underläge genom två mål av Ho Un-Byol. Samtidigt vann Japan mot Kina med 2–0.

Turneringen spelades som ett gruppspel, och den moraliska finalen gick i omgång två, där japanskorna och nordkoreanskorna spelade 0–0 efter att Nordkoreas målvakt Hong Myong-Hui gjort tre fantastiska räddningar på högkaratiga japanska chanser.

Eftersom Kina samtidigt besegrade Sydkorea med 2–1 stod det klart att tre lag hade guldchans inför den sista omgången:

Japan          +2   4
Nordkorea   +1   4
Kina             –1   3
Sydkorea     –2   0

Japan låg alltså bäst till, då de dels hade bäst målskillnad, dels skulle möta det enda poänglösa laget, Sydkorea. Dessutom var det så att matcherna i slutomgången spelades efter varandra. Japanskorna skulle därmed kunna gå på Nordkoreas resultat, vilket självklart är en stor fördel.

Nordkorea vann sin match med 1–0 mot Kina, efter mål av Ri Un-Hyang på lobbnick efter hörna redan i den andra minuten.

För Japan räckte det därmed med uddamålsseger mot värdnationen för att säkra sin tredje raka seger i Östasiatiska mästerskapen. Det visade sig dock att Sydkorea var berett att offra sig för sin annars så avskydda systernation i norr.

Sydkorea tog nämligen tidigt (13:e minuten) ledningen mot Japan genom stjärnan Ji So-Yun – som ju spelar för japanska storklubben Inac Kobe Leonessa. So-Yun skruvade läckert in en frispark i första krysset. I den andra halvleken gjorde hon också 2–0 innan Japan och Yuki Ogimi reducerade.

Sydkorea höll dock ledningen matchen ut – och gjorde alltså så att Nordkorea kunde ta hem guldmedaljerna.

Jag gissar att en och annan som är intresserad av internationella relationer tycker att det här är ett högintressant faktum. För relationerna mellan nationerna har ju varit frostigare än vanligt på senare tid till följd av Nordkoreas provskjutningar med kortdistansrobotar tidigare i år.

Tillbaka till fotbollen. Klippen med höjdpunkter nedan tyder på att det verkligen var jämna och högklassiga matcher i Östasiatiska mästerskapet.

Som bekant är Nordkorea avstängt från VM 2015 på grund av dopningsskandalen i det senaste VM:et. Men då Asien har fem platser till VM i Kanada lär övriga tre nationer i det Östasiatiska mästerskapet spela VM om två år. Det lär även Australien göra, och troligen också Thailand. Där lär de asiatiska lagen kunna bli farliga, för känslan är att världsdelen håller på att flytta fram sina positioner rätt rejält.

Slutligen, här är klipp med höjdpunkter från samtliga turneringens sex matcher:

* Japan–Kina 2–0

* Sydkorea–Nordkorea 1–2

* Japan–Nordkorea 0–0

* Sydkorea–Kina 1–2 – kolla in den sydkoreanska kvitteringen till 1–1 av Kim Na-Rae. Där vi ytterligare en kandidat till årets mål i världen. Vi kan väl i varje fall slå fast att det är årets skott hittills?

* Nordkorea–Kina 1–0

* Sydkorea–Japan 2–1 – som sagt, kolla in Ji So-Yuns läckra frispark till 1–0.

Eidevall hugger mot förbunden

Publicerad den av
2

I dag på twitter har Malmös tränare Jonas Eidevall svingat mot både Uefa och Svenska Fotbollförbundet.

Kritiken mot det svenska förbundet handlar om alla fel i den officiella assistligan. Som bekant delar jag till 100 procent Eidevalls uppfattning att man inte skall ha statistik som inte stämmer. Som det är nu innehåller assistligan så många fel att den borde strykas rakt av.
Alternativt så bör förbundet gå till klubbarna och be dem hjälpa till att rätta alla fel. De kan ju börja med att ge Therese Sjögran hennes läckra assist till Ali Riley:s 4–0-mål i gårdagens match…

Och framöver är det rimligt att matchrapportören kollar med klubbarna om målskyttar och passningsläggare, så att åtminstone statistiken för resten av hösten blir riktig.

Eidevalls kritik mot Uefa är intressant. Den handlar om priset till bästa spelaren i Europa, Best Women’s Player in Europe Award. Eidevall är en av de 20 tränare/förbundskaptener som har fått rösta. Men han skriver i ett inlägg att han var ombedd att ta ut fem spelare. Länken nedan visar formuläret han fick:

”when I voted I was requested to pick 5 players. Why is the nomination procedure changed?” pic.twitter.com/vCeg24LQRy

På länken kan man för övrigt läsa att att priset alltså skall gå till den bästa spelaren i Europa – och inte Europas bästa spelare. Det innebär alltså att även utomeuropeiska spelare som representerar europeiska klubbar skall räknas in.

Fast ingen icke-europé platsade på den lista över topp tio som presenterades i går – konstigt. Jag tycker nog att exempelvis spelare som Yuki Ogimi, Marta och Christen Press borde gå före ett par av de som kom med på den listan.

Tillbaka till Eidevalls kritik, som fortsätter i ett andra twitterinlägg:

”Also the player I picked for 5 points. But in total she has received less than 5 points…”

Det här är ju i högsta grad anmärkningsvärt.

Tillagt i efterhand: Texten på Uefas hemsida visade sig vara felaktig – och är nu ändrad. Så här gick det till: Först röstade de 20 tränarna/förbundskaptenerna. De tio spelare med högst poäng där gick vidare, och det var på de tio som de 18 journalisterna fick rösta. Röstningen är alltså redan avklarad, och Uefa vet vem som vinner. Fast de håller på beskedet ett tag.

Slutligen, apropå Eidevall och hans Malmö är här en länk till en artikel om kontraktsläget för Anja Mittag och Ramona Bachmann.

Sasic – ett nytt världsnamn

Publicerad den av
Svara

Europas damfotboll har ett nytt namn att lära sig – Celia Sasic. Fast det är bara namnet som är nytt, spelaren är däremot redan etablerad som en av världens bästa.

I fjol var det Japans forwardsstjärna som gifte sig, och bytte namn från Yuki Nagasato till Yuki Ogimi.

I år är det Celia Okoyino da Mbabi som gift sig till ett nytt efternamn. Och både för etermedia och för oss som skriver blir det ju nu lättare att hålla ordning på alla bokstäver i efternamnet på Tysklands och numera även Frankfurts stora forwardsstjärna, Celia Sasic.

Celia Sasic

Celia Sasic

Trevliga danskor, reklam – och Ogimi

Publicerad den av
1

Det är mycket EM nu. I dag har jag hälsat på Danmarks EM-trupp i Floda, och letat EM-feber i Göteborg.

Dessutom har jag jobbat på texter till två tidningar. Det är mycket att skriva de här dagarna innan avspark, något som gör att bloggen har kommit i andra hand. Så riskerar det för övrigt att bli ganska ofta under mästerskapet.

Men något eller några inlägg per dag skall jag nog orka sätta ihop.

Besöket hos danskorna var för övrigt trevligt. De har inte samma hårda mediefilosofi som Sverige, utan alla spelare och ledare var tillgängliga – precis som jag tycker att det skall vara. Jag pratade med Line Röddik Hansen, Pernille Harder och förbundskapten Kenneth Heiner-Möller. Tre trevliga bekantskaper.

Den texten sparar jag dock till onsdagens tidning. I morgon presenterar jag vår svenska trupp i tidningen. Huvudtexten har fokus på 90-talisterna. Där har jag tagit hjälp av Calle Barrling – som också var en trevlig bekantskap.

Vid lunchtid var jag inne vid Gamla Ullevi för att hämta ut min ackreditering. Då passade jag även på att ta en promenad i ett hett Göteborg. Varmt var det, men knappast av EM-feber. För någon sådan kan jag väl inte säga att jag hittade varken på Avenyn eller i Nordstan. Även om det syns på ganska många ställen att mästerskapet är på gång.

EM-reklam på Avenyn.

EM-reklam på Avenyn.

Apropå reklam har Ica spelat in en ny reklamfilm med Kosovare Asllani. Den har jag kikat på ett par gånger i dag. För visst är den bra? Även om Asllani kanske inte är aktuell för Dramaten.

I dag kom för övrigt den andra EM-bibeln – Aftonbladets. Spontant blev jag nog allt lite besviken när jag bläddrade igenom den. Kanske framför allt för att även de har lyckats få med fel slutspelsträd. Det är förstås inte godkänt.

Textmässigt verkar bilagan dock ambitiös. Så jag återkommer med betyg när jag tagit del av reportagen.

Delvis utanför EM har två mindre ligor lyckats med prestigevärvningar de senaste dagarna. Först var det Europas bästa målvakt Nadine Angerer som väljer att spela i Australiens W-league i vinter, för att sedan flytta vidare till NWSL nästa år. Det kan man läsa om här. Vilken klubb Angerer kommer att spela för i W-league är inte klart.

Yuki Ogimi

Yuki Ogimi, tidigare Nagasato

I dag är det engelska WSL som gjort en prestigevärvning. Som det ryktats om ända sedan mars månad lämnar Japans stjärnforward Yuki Ogimi Turbine Potsdam för Chelsea. Hon byter således svensk klubbkompis från Antonia Göransson till Sofia Jakobsson. Det är en övergång som kraftigt försvagar Potsdam, samtidigt som den lyfter Chelsea – som ju inlett serien lite halvdant.

Som bekant vann ju Ogimi skytteligan i Frauen-Bundesliga i vintras på 18 mål. Jag gissar att Potsdam tänker fylla luckan med norska stjärnskottet Ada Stolsmo Hegerberg. 18-åringen är verkligen en vass straffområdesspelare, och utpräglad målskytt. Men är hon redo att ersätta Ogimi redan nu?

46104 åskådare – men ingen feber

Publicerad den av
Svara

Fantastiska 46 104 åskådare var på Allianz Arena i München i går och såg Tyskland besegra Japan med 4–2. Dessutom satt 2,3 miljoner tyskar och såg matchen på tv.

Det är siffror som befäster tyskornas position som stora guldfavoriter i EM. Och som skvallrar om ett grymt stort intresse för tysk damfotboll.

Fast ibland pratar man om falsk matematik. Och frågan är om det inte är en bra beskrivning av läget i Tyskland.

För samtidigt som det förstås är fantastiskt kul att det slås nytt Europarekord när det gäller publiksiffra på en träningslandskamp, så finns det fog för att konstatera att tysk damfotboll inte lyckades bygga vidare på den hausse som fanns under VM på hemmaplan för två år sedan.

Jag har skrivit om det en gång tidigare – i det här inlägget, där jag även väckte frågan om vad Sverige har för plan för att rida vidare på en EM-vågen. Den frågan kvarstår, för jag hoppas inte att skrivbordsprodukten ”Öppet mål” är enda satsningen.

Men tillbaka till hur det ser ut i Tyskland. För exakt en vecka sedan kom jag hem från en fyra dagar lång midsommarutflykt i Danmark och Tyskland.

Jag anlände i Tyskland dagen efter att man slog Kanada med 1–0 inför 9781 åskådare. Höjdpunkter från den matchen finns på den här länken. Det var för övrigt samma dag som förbundskapten Silvia Neid tog ut sin EM-trupp.

När jag är ute på sådana här resor brukar jag köpa tidningar samt lyssna på radio för att försöka uppfatta vad som finns på agendan i aktuella länder.

Tyska och danska tidningar

Tyska och danska tidningar

Jag förstår tyska hyfsat, och kunde ganska snabbt konstatera att det inte råder EM-feber i Tyskland. Inte alls.

Det gick knappt att läsa någonstans om Neids trupp. Däremot var det en meganyhet att spelprogrammet till herrarnas Bundesliga presenterades på midsommarafton. Det diskuterades och analyserades friskt på radionyheterna om vilka lag som hade fått bäst lottning i ligaupptakten.

Fotbollstidningen Kicker hade på sina 48 sidor ungefär en fjärdedels sida om damlandslaget – och den enda artikeln rörde alla återbud. Som jämförelse hade Kicker sex respektive fyra sidor om herrarnas andra- och tredjeligor – där ju spelet för tillfället ligger nere.

Jag hade faktiskt förväntat mig att få läsa betydligt mer om EM. Men 2,5 veckor före mästerskapet var tysk media väldigt kallsinnig.

Jag trodde förresten att jag hade hittat en damfotbollsartikel då jag såg två fotbollsklädda tjejer på förstasidan till lokaltidningen i Rostock – Ostsee Zeitung. Men det visade sig att tjejerna var flickvänner till två spelare i Rostocks herrjuniorlag, som skulle spela final i tysk juniormästerskapet under helgen. Artikeln handlade om att tjejerna önskade sina killar lycka till.

Var det tunt med uppmärksamhet i tysk media är det inget mot hur illa det var i de danska tidningarna. Trots att Danmark mötte Island i träningsmatch den ena dagen jag reste igenom landet så hittade jag inte ett ord inför matchen. Inte heller i söndagstidningarna fanns ett enda ord om EM eller damfotboll.

Dock noterade jag en annons om EM i torsdagens BT (Berlingske Tidene). Jag gissar att annonsering är enda chansen för dansk damfotboll att få utrymme. För tidningarna var späckade av cykel (Tour de France), herrfotboll och bilsport.

* Så till något annat. Jag tycker att det är lite intressant hur de olika lagen ställer upp sina startelvor i genrepen. Så här är startelvorna från de EM-lag som spelade i går, samt Japans:

Tyskland: Nadine Angerer – Jennifer Cramer, Saskia Bartusiak, Luisa Wensing, Leonie Maier – Lena Goessling, Nadine Kessler – Anja Mittag, Dzsenifer Marozsan, Lena Lotzen – Celia Okoyino Da Mbabi.

Japan: Miho Fukumoto – Asuna Tanaka, Saki Kumagai, Azusa Iwashimizu, Saori Ariyoshi – Aya Miyama, Mizuho Sakaguchi – Nahomi Kawasumi, Kozue Ando, Shinobu Ohno – Yuki Ogimi.

Frankrike: Celine Deville – Corine Franco, Laura Georges, Sabrina Delannoy, Laure Boulleau – Elise Bussaglia, Sandrine Soubeyrand – Elodie Thomis, Louisa Necib, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.

Norge: Ingrid Hjelmseth – Toril Akerhaugen, Trine Rönning, Maren Mjelde, Kristine Hegland – Solveig Gulbrandsen, Ingvild Isaksen, Ingvild Stensland – Emilie Haavi, Ada Hegerberg, Caroline Graham Hansen.

Holland: Sari van Veenendaal – Dyanne Bito, Daphne Koster, Mandy van den Berg, Claudia van den Heiligenberg – Anouk Hoogendijk, Sherida Spitse, Danielle van de Donk – Kirsten van de Ven, Lieke Martens, Manon Melis.

* Matchen Frankrike–Norge sågs för övrigt av 11 245 åskådare, och här är ett klipp med höjdpunkter från matchen som slutade 1–0 efter mål av Gaetane Thiney.

England imponerade mot Japan

Publicerad den av
Svara

Jag har utnämnt England till en av de fyra stora EM-favoriterna. Efter dagens träningsmatch mot Japan har jag ingen anledning att ändra min uppfattning.

För av det jag såg så imponerade England rejält. Det blev 1–1, men både spel- och chansmässigt var engelskorna klart bättre än de regerande världsmästarinnorna. Och som jag ser det borde England ha vunnit. De fick nämligen ett segermål tveksamt bortdömt för offside i minut 90.

Engelskorna var bolltrygga, och varierade korta och långa uppspel. De varierade även spel i djupled med inläggsspel. Känslan var att de är klasser bättre än vad Sverige var mot Brasilien.

England var framför allt det klart bättre laget än Japan i den första halvleken. Både Eniola Aluko och Ellen White hade utmärkta chanser att ge laget ledningen redan i matchupptakten. Målet dröjde till minut 41 då Rachel Yankey läckert frispelade Aluko.

Yankey gjorde för övrigt sin 126:e landskamp, vilket innebär att hon nu är förbi Peter Shilton som Englands mesta landslagsspelare alla kategorier.

England hade bra kontroll om matchen i den andra halvleken, även om spelet då jämnades ut. När alla obligatoriska byten drog i gång förrycktes matchen, och då kvitterade Japan. Målet får Fara Williams ta på sig. Först missade hon ett tillbakaspel. Sedan gjorde hon ett uselt hemjobb.

Nahomi Kawasumi utbytt

Nahomi Kawasumi

Då kunde Shinobu Ohno ganska enkelt frispela Nahomi Kawasumi. När kvitteringen föll hade Göteborgs Anita Asante flyttats ner som mittback. Det var hon som upphävde offsiden på Kawasumi.

Asante var för övrigt väldigt fri i minut 58. Hon var så ensam att det måste betecknas som uselt att inte ens få avslutet mot mål. Där borde England ha punkterat matchen.

I stället hade Japan ett oväntat och fräsande stolpskott (Emi Nakajima) ur dålig vinkel strax efter 1–1-målet. Fast som sagt, England borde ha vunnit. Som jag ser det borde inte målet från debuterande inhopparen Lucy Bronze i slutminuten dömts bort för offside. Men situationen är inte solklar, så jag kan ha fel – och domarna rätt…

I EM är England placerat på motsatt halva mot Sverige. Om inget oförutsett inträffar skall vi alltså inte kunna stöta på dem förrän i finalen. Fast vi möter ju dem i genrep på torsdag. Och med tanke på dagens match blir det en bra värdemätare.

England startade så här: Karen Bardsley – Dunia Susi, Sophie Bradley, Laura Bassett, Alex Scott – Jill Scott – Yankey, Asante, Williams, Aluko – White.

Japan spelade utan storstjärnorna Homare Sawa och Aya Miyama. Här är deras startelva: Ayumi Kaihori – Saori Ariyoshi, Azusa Iwashimizu, Kana Osafune, Rumi Utsugi – Saki Kumagai, Mizuho Sakaguchi – Kozue Ando, Ohno, Kawasumi – Yuki Ogimi.

Noterbart var att publiksiffran blev fin 5327 trots att matchen spelades klockan 13.45 en vanlig arbetsdag. Positivt för damfotbollen i England.

Höjdpunkter från matchen går att se i botten av den här länken.

Fantastisk cupfinal i Tyskland

Publicerad den av
2

Under eftermiddagen har jag följt de båda damallsvenska matcherna via twitter och livescore samtidigt som jag sett större delen av den tyska cupfinalen.

Den första halvleken såg jag bara sporadiskt. Det jag såg var sisådär. Klart var att det var fördel ligamästarinnorna Wolfsburg. Och halvleken fick en läcker avslutning när Conny Pohlers härligt läckert frispelade Martina Müller med en spektakulär klackspark. Müller gjorde inget misstag, utan gav Wolfsburg ledningen. Matchuret visade då cirka 44,30.

I halvtid byttes Antonia Göransson in för Potsdam i stället för Genoveva Anonma. Tillsammans med en andra inhoppare, skotska Lisa Evans, bidrog Göransson till att det blev fart på Potsdams anfallsspel.

Men den andra halvleken inleddes trots det mycket olyckligt för Potsdam. Först smällde Müller in 2–0 via ribban efter efter en hörna. Och strax efter kom normalt så duktiga Potsdammålvakten Alyssa Naeher ut fel på en långboll, med följd att Pohlers kunde sätta 3–0. Det var i 55:e minuten.

Det kändes avgjort, och jag tänkte att det var synd om de 14 269 åskådarna i Köln att det inte blev mer match av finalen. Dessutom började min stream att hacka så mycket att jag fick starta om datorn.

När jag hade fått ordning på tekniken igen blev jag överraskad. På resultattavlan stod det 3–2. Tydligen hade Göransson spelat fram Evans till 3–1-målet, och sedan hade Yuki Ogimi reducerat ytterligare en gång från straffpunkten.

Matchens sista halvtimma var fantastisk. Det var verkligen sprudlande propaganda för damfotbollen. Spänningen var stor, och spelet riktigt underhållande. Lagen bytte chanser med varandra. Visst hade Wolfsburg flest, och bäst lägen. Men Potsdam var aldrig ofarligt, och med snabba yttrar som Evans och Göransson kom många attacker från kanterna.

De sista elva minuterna satsade Potsdam allt på ett kort. Man bytte ut backen Jennifer Cramer och satte in den norska forwardstalangen Ada Stolsmo Hegerberg. Och det var just 17-åringen som fick den stora kvitteringschansen.

När chansen visade hon på ett sätt att hon är en målskytt. För trots sin ungdom, och sin orutin vid matcher med så stor publik och laddning, så höll hon sig föredömligt lugn, och bara rullade bollen mot mål med bredsidan. Luckan var dock inte jättestor, och bollen tog i insidan stolpen – och ut.

Wolfsburg vann cupen, och har därmed tagit dubbeln i Tyskland. På torsdag är de i London och spelar final i Champions League mot Lyon – och kan ta en historisk trippel. Det lär bli en ny, fantastisk match.

För Potsdam blir det nog återigen en intressant silly season. Laget brukar ha stor genomströmning, och det är redan klart att Patricia Hanebeck kommer att lämna laget. Det har även förekommit uppgifter om att Yuki Ogimi är på väg att bli lagkamrat med Sofia Jakobsson i Chelsea.

* Dagens resultat i damallsvenskan var tyvärr de förväntade. När snart en tredjedel av serien är spelad så är det ganska solklart att de två bästa lagen hittills heter Tyresö och Malmö, och att de två sämsta hittills är Vittsjö och Sunnanå.

Malmö slog i dag Vittsjö med 4–0 och Tyresö krossade Sunnanå med hemska 10–2. Visst stod det bara 3–2 i den första halvlekens slutskede när Carys Hawkins fick rött kort. Men det försvarar ändå inte Skelleftelagets kollaps efter paus. Tydligen är det damallsvenskt segerrekord för Tyresö och förlustrekord för Sunnanå.

Samtliga de 14 mål som Malmö och Tyresö satte i dag gjordes av utländska stjärnor. Faktum att det inte ens var ett svenskt assist. Bäste producent var Christen Press som blev fyramålsskytt, och därmed leder skytteligan totalt på åtta mål. Hon hade dessutom tre assist, och leder därmed även den totala poängligan på elva.

Jag har känt att jag tog i för mycket när jag inför serien spådde att Press till och med skulle kunna göra 30 mål i år. Plötsligt känns inte det tipset helt orimligt.

Det här var lite av comebackernas helt. Det var tre i går, och en fjärde i dag. Jag tänker på Frida Nordin som byttes in för Malmö de sista tolv minuterna mot Vittsjö.

Slutligen har jag inga rapporter om hur det gick för Elin Rubensson som vänsterback. Men på twitter noterar jag att hon tyckte att det var kul. Låter lovande. Fast det är klart, Vittsjö var ju i högsta grad en mjukstart.

* För andra gången under den här veckan var det svenskmöte i England. Den här gången gällde det WSL Cup, och det var Liverpool som drog längsta strået. Louise Fors hade ett assist när Chelsea besegrades med hela 4–0.

Gruppspelet är därmed över, och semifinalerna kommer att spelas mellan: Liverpool–Lincoln och Arsenal–Everton.

En skrällarnas dag

Publicerad den av
2

Det här var lite av skrällarnas dag. Och ute i Europa var det även lite av svenskornas dag. För Antonia Göransson tog sig till Champions League, Lotta Schelin till cupfinal och Sofia Jakobsson blev målskytt.

Själv ägnade jag eftermiddagen åt att bevaka Nittorp–Hovshaga 0–4 i division 1 östra Götaland. Det var inte direkt någon fotbollshöjdare. Underlaget tillät nämligen inget skönspel.

Parallellt med matchbevakningen på klassiska Åsavallen – där Victoria Sandell Svensson fick sitt genombrott – så hängde jag med mål för mål i avslutningen av Frauen-Bundesliga, i Lyons cupsemifinal samt förstås i fem damallsvenska matcher.

Jag har alltså inte sett något alls av dagens damallsvenska matcher. Men tänkte ändå göra en liten genomgång, helt och hållet byggd kring hårdfakta. Mest noterbar är förstås skrällen i skogen. Sannolikt var det den klart största knallen i damfotbollsvärlden den här helgen.
För att Tyresö fick lämna Värmland och Strandvallen i Mallbacken med bara en poäng – det kunde väl ingen gissa?

Statistiken säger att Tyresö vann med 13–3 i avslut mot mål och 1–0 i avslut i målställning. Fast i mål blev det 1–1. Rutinerade Linda Wallin blev Värmlandsskogarnas okrönta drottning när hon kvitterade med drygt tio minuter kvar att spela.

Linda Wallin och Mikaela Uthas.

Linda Wallin och Mikaela Uthas.

Samtidigt vann Malmö det skånska toppmötet mot Kristianstad med förkrossande 5–0. Sara Björk Gunnarsdottir och Ramona Bachmann gjorde två mål vardera. De båda var bänkade mot Örebro senast. Fler tankar om den matchningen kommer jag med i ett senare inlägg. Malmö är därmed förbi Tyresö i tabelltoppen på målskillnad.

I övrigt i vår svenska toppserie så blev det kryss för båda Göteborgsklubbarna. Obesegrade Göteborg spelade 0–0 i Vittsjö. Där noteras blott sex avslut mot mål för GFC. Det är alldeles för dåligt för ett lag som utmålar sig som guldkandidat. I Lindome spelade Jitex och Linköping 1–1. Enligt en av de 234 åskådarna var det en jämn match. Rapportören meddelade också att Sofia Lundgren tyvärr inte visade upp någon EM-mässig säkerhet. Samt att Linköpings mittbackspar Nilla Fischer/Charlotte Rohlin stundtals kändes riktigt otajmade. Tråkigt.

Slutligen så vann Örebro återigen. Och Helén Eke var återigen lagets målskytt. Hon är numera i delad ledning av skytteligan.

Efter 35 matcher har faktiskt 14 slutat oavgjorda. Det är förstås en stark signal om att damallsvenskan hittills har varit väldigt jämn. Faktiskt klart jämnare än jag hade väntat mig.

* Klart jämnare än vad någon hade förväntat sig var även den franska cupsemifinalen mellan Montpellier och Lyon. Lotta Schelin gav Lyon ledningen i den första halvleken. Men bara ett par minuter senare kvitterade Marie-Laure Delie. 1–1 blev slutsiffrorna – vilket innebar Lyons andra kryssmatch för året. Den första var den inofficiella VM-finalen mot Inac Kobe Leonessa. Då vann Lyon efter förlängning.

Den här gången krävdes det straffläggning. I den missade lagen två straffar vardera under grundomgången. I varje fall ansåg domaren det. Se separat inlägg.

För Lyon gjorde Louisa Necib, Sonia Bompastor och Eugenie Le Sommer mål, medan Wendie Renard och Megan Rapinoe missade. Sedan blev det sudden death i straffläggningen. Där gjorde i tur och ordning Corine Franco, Camille Abily och målvakten Sarah Bouhaddi mål för Lyon. I den åttonde straffomgången missade Kelly Gadéa för Montpellier – och Schelins lag var klart för final.

När jag ser de här uppgifterna på footofeminin.fr – och även noterar att Schelin fanns bland de elva Lyonspelare som slutförde matchen, då reagerar jag över att vår svenska skyttedrottning inte klev fram och tog en straff. Åtta lagkompisar gick alltså före i kön. Eller snarare nio, eftersom Amandine Henry hade missat straff i själva matchen. Jag hoppas verkligen att Schelin som svensk lagkapten inte backar för att lägga straff i EM. Det är ju hon som skall visa oss vägen mot Friends Arena.

Tyvärr blir det inget svenskmöte i finalen den 8 juni. För i går skrällde sig Saint-Etienne vidare. Man vann med 2–0 hemma mot PSG – där Kosovare Asllani spelade de första 68 minuterna. Det blir alltså Lyon och Saint-Etienne som gör upp om cuptiteln, om nu inte Montpellier kan protestera sig till final. Mer om det i nästa inlägg.

* Så till Tyskland. Där stod slaget i den sista omgången om andraplatsen. Och det vanns överraskande av Turbine Potsdam. Att Potsdam skulle vinna mot Gütersloh var inte oväntat. Det blev 2–0 – och Antonia Göransson fick hoppa in de sista nio minuterna.

Däremot var det oväntat att Frankfurt skulle förlora på hemmaplan med 2–1 mot Bayern München. På det här klippet med alla mål från dagens omgång noteras att Sarah Hagen:s 1–0-mål är ett litet konstverk.

För storsatsande Frankfurt slutar alltså säsongen med en ny tredjeplats. Det måste anses vara ett gigantiskt fiasko. Jag tycker som bekant att Sverige, Tyskland och Frankrike borde ha fyra lag i Champions League – för att höja kvaliteten på turneringen. Men så är det ju inte. Och genom dagens resultat står Frankfurt för andra året i rad utanför Europas mästarcup. Fiasko var ordet.

Yuki Ogimi

Yuki Ogimi, tidigare Nagasato

Skytteligan vanns av Potsdams japanska stjärna Yuki Ogimi på 18 mål. Tvåa på 16 mål kom Wolfsburgs Conny Pohlers, som gjorde mål på en bicycleta i dag – se klippet ovan. Och trea på 15 fullträffar slutade Duisburgs Mandy Islacker. Antonia Göransson slutade på åtta mål, och delade med det elfteplatsen.

* Slutligen till England. Där vann Sofia Jakobsson svenskmötet mot Louise Fors. Chelsea vände nämligen 0–1 till hemmaseger med 2–1 mot Liverpool – och gick upp i tabelltopp. Jakobsson stod för kvitteringen. Det var svenskans fjärde mål i serien – vilket innebär att hon leder skytteligan.

Vi har alltså svenskt i toppen av skytteligorna både i Frankrike, England – och nu alltså även i Sverige. Visst är väl det kul?

Gjorde Banusic årets mål direkt?

Publicerad den av
2

De båda nykomlingarna Mallbacken och Sunnanå gjorde inget för att visa att jag var fel ute i mitt damallsvenska – där de båda lagen placerats på nedflyttningsplats.

Sunnanå verkade chanslöst i sin hemmapremiär mot fjolårets kometlag Vittsjö. 5–1 är siffror man inte skojar bort. Elin Nilsen gjorde två mål i premiären – precis som hon gjorde för två år sedan, då hon var med och besegrade Dalsjöfors med 5–0 på Borås Arena.Enligt tränare Simon Sjöfors är ju Jane Ross årets värvning i damallsvenskan. Huruvida hon visade det i dag har jag ingen aning om. Ett mål på ett skott gjorde i alla fall skotskan i sin damallsvenska debut.

Frågetecken för nykomlingarna efter första omgången alltså.

En nykomling i damallsvenskan som visade hög klass direkt i sin debut var Kristianstads Marija Banusic. I varje fall höll hennes frisparksmål i 1–1-matchen mot Piteå världsklass. Den typen av inläggsfrisparkar finns det ingen målvakt som räddar.

Frisparken bör definitivt vara en kandidat när vi skall rösta fram årets mål i november. Eller vad tycker ni?

* I Champions League talar nu allt för att vi får en drömfinal. Wolfsburgs 2–0-seger inför 1406 åskådare borta mot Arsenal ger ett nästan lika bra utgångsläge inför returen som Lyon. Statistiskt var matchen jämn, med 3–3 i avslut mot mål, och 10–8 till Arsenal i avslut totalt.

Det var dock bara Conny Pohlers och Martina Müller som gjorde mål. Och att Arsenal skall kunna göra tre mål på Wolfsburg i Tyskland – nej, det känns omöjligt.

Antonia Göransson

Antonia Göransson

* Just i Tyskland blev Antonia Göransson målskytt när hennes Turbine Potsdam vann med klara 6–0 mot Jena. Göransson gjorde 3–0-målet i slutet av den första halvleken. Dessförinnan hade Jenas Carolin Schiewe bjudit på två självmål.

Eventuellt gjorde Jena även ett tredje självmål. Så står det i alla fall i den officiella rapporteringen på dfb.de. På andra ställen har Genoveva Anonma fått målet. Övriga målskyttar för Potsdam var Yuki Ogimi och Ada Stolsmo Hegerberg.

Potsdam är ny tvåa i tabellen, sju poäng bakom Wolfsburg, men tre före Frankfurt. Man har dock en match mindre spelad än serieledarna.

* Sofia Jakobsson behövde bara 15 minuter i WSL – sedan gjorde hon sitt första mål. Hennes Chelsea fick dock bara 1–1, då Rachel Williams kvitterade för Birmingham City. Däremot vann Liverpool, där Louise Fors spelade 79 minuter, sin premiär. Det blev 1–0 borta mot Lincoln.

Publiksiffrorna i de båda matcherna var 536 respektive 509. Det är något lägre än siffrorna i damallsvenskan, som varit 660, 625 och 536. Ingen rusning till seriematcherna i England och Sverige hittills alltså.

* Apropå rusning till matcherna så hade Svenska Dagbladet i dag ett reportage om ekonomiska skillnader mellan herr- och damallsvenskan. Där säger Tyresös ordförande Hans Lindberg:

”Det handlar om att vi måste våga ta betalt för vår produkt.”

Kanske. Kanske inte.

Dessutom uppmanar Caroline Seger övriga Damfotbollssverige till att satsa på samma sätt som Tyresö. Problemet är väl att i princip bara en sådan satsning kan lyckas.

Mål av Fors, Asllani och Göransson

Publicerad den av
Svara

Det höll på att bli en riktig kanondag för Turbine Potsdam och Antonia Göransson. Laget vann säkert borta mot Bad Neuenahr med 3–0, och Göransson gjorde 2–0-målet. Yuki Ogimi och Genoveva Anonma var övriga målskyttar.

Samtidigt var Wolfsburg riktigt illa ute mot Freiburg. Tabellfyran ledde i halvtid med 1–0 sedan Juliane Maier förvaltat en straff på bästa sätt. Jag såg sedan den andra halvleken av matchen, och kunde konstatera att Wolfsburg inte alls har samma flyt spelet som de hade innan jul.
Freiburg, med tonårstalanger som Sara Däbritz och Melanie Leupolz samt snabba fransyskan Marina Makansa, stod upp väl.

Men Wolfsburg hade till slut marginalerna med sig. Först kvitterade Martina Müller i 65:e minuten, sedan avgjorde Conny Pohlers med en volley i 94:e. Därmed behåller Wolfsburg greppet om serieledningen. Då laget också är kvar så väl i tyska cupen som i Champions League, så kan man ta en fantastisk trippel. Men som sagt – det är inget jätteflyt i spelet för tillfället. Så just nu känns trippeln inte speciellt sannolik.

Utöver Potsdam och Wolfsburg är även Frankfurt i högsta grad med i striden om ligaguldet. Frankfurt vann i dag med 5–2 borta mot Gütersloh – och nej, Sara Thunebro fick ingen speltid i dag heller.

* I England gjorde Louise Fors ett straffmål för andra helgen i rad. Hon gav Liverpool ledningen med 1–0 mot Everton i WSL cup. Men Nikita Parris nickade in kvitteringen i 87:e minuten. Matchen slutade 1–1. För Sofia Jakobsson och Chelsea blev det ingen match. Vädret ställde till det.

* Kosovare Asllani visar att den fina målformen från Algarve cup håller i sig. Svenskan gjorde 2–0-målet när PSG slog ut lokalkonkurrenten Juvisy med just 2–0 ur franska cupen.

* I övrigt i världen så vann Inac Kobe Leonessa sin premiärmatch i Nadeshiko League. Inför 4012 åskådare blev det dock bara 2–1 mot Jef United, sedan amerikanskan Beverly Goebel-Yanez gjort båda Leonessas mål.

* I Italien tappade Brescia återigen poäng. Därmed står det helt klart att Torres och Tavagnacco kommer att spela i Champions League till hösten. Men först skall de göra upp om ligaguldet. Svensklaget Bardolino Verona vann för övrigt med hela 8–0 mot Grifo Perugia sedan Cristiana Girelli och Melania Gabbiadini gjort tre mål vardera.

* Så till de träningsmatcher med damallsvenskt intresse som spelats hittills i helgen. Piteå vann oväntat mot Tyresö med 2–1 i går. Men föll lika oväntat med 2–1 mot Sundsvall i dag. Nu har jag inte sett Piteås laguppställningar, men gissningsvis var de rätt reservbetonade i dag.

Umeå fortsätter att visa form. De följde upp segern mot Piteå i fredags med att även besegra rumänska mästarlaget Cluj med 1–0 i går.

I övrigt har Kristianstad vunnit med 1–0 mot Linköping, medan Jitex, Örebro, Sunnanå och Vittsjö har besegrat varsitt elitettanlag. Vittsjö vann med hela 8–0 mot Öster. Däremot misslyckades Mallbacken med att besegra Kvarnsveden. Matchen slutade 1–1.

Rykte: Ogimi till Chelsea

Publicerad den av
Svara
Yuki Ogimi

Yuki Ogimi

Gårdagens stora internationella transferrykte handlade om att Japans och Turbine Potsdams skyttedrottning Yuki Ogimi skulle lämna den tyska mästarklubben för Chelsea till sommaren.

Ryktet är ännu både obekräftat och okommenterat. Men det gick att läsa på franska sidan www.footofeminin.fr och på twitterkontot för sidan http://www.womenssoccerunited.com/.

Skulle det stämma kan man tänka sig att Potsdam väljer att satsa fullt ur på norska talangen Ada Stolsmo Hegerberg, som liknar Ogimi i spelstilen.

Det skulle också innebära att engelska WSL flyttar fram sina positioner ytterligare gentemot de andra stora europeiska ligorna; damallsvenskan, Frauen-Bundesliga och franska Feminine division 1.

En annan effekt är att Sofia Jakobsson skulle få en av världens allra bästa forwards som partner i Chelseas anfall. Det vore nog bra för Jakobssons utveckling.