Idag blir det tre guldstjärnor

Jag har ju varit gnällig på flera damallsvenska klubbar, för den svaga rapporteringen kring träningsmatcherna. Senast igår hade jag kritik mot Tyresö FF. Och nej, de har fortfarande ingen info om segern mot norska Arna-Björnar på sin hemsida.
Men det om dålig info. Det här inlägget skall handla om en positiv trend bland klubbarna. För de senaste veckorna har rapporteringen förbättrats radikalt på många håll.

Dagens guldstjärna går till Kif Örebro för lysande liverapportering via twitter, som också gick att följa på klubbens egen hemsida. Och för rejält matchreferat efteråt.
Eller ja, jag delar ut tre guldstjärnor. Även Vittsjö och Linköping får varsin för utmärkt matchrapportering.
Här är en genomgång av dagens träningsmatcher från ett informationsperspektiv:

Kif Örebro–Djurgården 2–0 (1–0)
1–0 Moa Narving (41), 2–0 Linda Hallin (50).
* Hemmalaget är redan berömt för sin twitterrapportering på den här adressen. Och här är länken till matchreferatet.
* Djurgården då? Nej, det verkar som att Stockholmslaget kämpar för att vara sämst i klassen. På sin hemsida har man lagt upp truppen till matchen. Men där finns varken resultat, laguppställning eller referat från varken Piteåmatchen i veckan, eller dagens match. Svagt.

Fortuna Hjörring–Linköpings FC 1–0 (0–0)
1–0 Tiffany Weimer (87)
* Att Linköping går mållöst av planen mot de danska ligatvåorna gör mig förstås lite lätt orolig för mitt guldtips. Men det var bara andra matchen i laget för Manon Melis och Lisa De Vanna, så nej, jag kommer inte omvärdera mitt tips om SM-segrare.
Linköping körde också twitterrapporting. Det var inte lika många inlägg som i Kif Örebros, men ändå god information. Man fick till exempel veta att Fortuna Hjörrings segermål kom på ett långskott, och att Sofia Lundgren tog en straff från norska Lisa-Marie Woods. Bra.
Dessutom har man lagt upp ett twitterflöde på hemsida där går det att följa mer än bara matcher. Också det mycket bra jobbat.
Om de har något referat på hemsidan? Jodå, det finns det förstås.

Apropå LFC så är här ett tv-inslag från 9–0-segern mot Öster i veckan. Det innehåller intervjuer med tränare Jörgen Pettersson och Nilla Fischer.

Jitex–Vittsjö GIK 2–0 (1–0)
1–0 Christina Julien (15), 2–0 Elin Carlsson (83).
* Jitex har ett bildspel från matchen på sin hemsida, vilket ju är överkurs. Men utöver det erbjuder klubben långt ifrån någon superrapportering. Men man kan i alla fall hitta resultat och målskyttar, och det är ju okej – inte mer. För laguppställning med byten vore också önskvärt.
* Vittsjö däremot håller redan allsvensk nivå på informationssidan. Både twitterrapportering – dock utan flöde på hemsidan, vilket är en brist – och ett snabbt och utförligt referat. Där kan man bland annat läsa om att holländska målvakten Loes Guerts debuterade. Bra jobbat.

Bollstanäs–Piteå 0–6 (0–3)
Mål: Jessica Olovsson 2 samt ett vardera från Hanna Petterson, Victoria Forsmark och Jennifer Nobis. Samt ett självmål.
* Piteå får också beröm för sitt jobb idag. De körde ett par rapporter på hemsidan från dagens bortaseger mot Bollstanäs, och har ett bra matchreferat efteråt.

Umeå–Sunnanå 3–2 (1–0)
1–0 Jenny Hjohlman (43), 2–0 Linda Molin (76), 3–0 Ogonna Chukwudi (84), 3–1 Erika Nilsson-Waara (87), 3–2 Perpetua Nkwocha (88).
* Även Umeå erbjuder ett bra referat på sin hemsida. Beröm.

Alla klubbar som spelat idag får godkänt – Djurgården undantaget, och Jitex med stor tvekan. Vi snackar ändå om ett utfall som är väldigt mycket bättre än när jag gjorde en liknande koll för några veckor sedan. Kanske är det nedläggningen av http://www.damfotboll.com som fått klubbarna att vakna?
Lite extra beröm till Linköping och Vittsjö för utmärkt info kring förluster. För jag vet av egen erfarenhet att det är väldigt mycket lättare att motivera sig till att snabbt skriva ihop en text efter segrar och framgångar.

Nu undrar jag bara om klubbarna har rapporterat in resultat och målskyttar till TT, så att de kommer in på resultatbörsen i alla svenska tidningar i morgon?

* I morgon spelas så vitt jag vet bara en träningsmatch med allsvenskt intresse: Kristianstads DFF-IFK Kalmar.

* Internationellt var det en ganska lugn dag. I varje fall i Europa. I Asien har dock de japanska mästarinnorna Inac Leonessa från Kobe besegrat de sydkoreanska mästarinnorna Goyang Deakyo WFC i det årliga mötet ländernas mästarinnor emellan.
3–0 vann det stjärnspäckade japanska laget med efter ett snyggt öppningsmål av lagkaptenen Shinobu Ohno och två nickmål av 18-åriga talangen Mai Kyokawa. Se målen här.

Pigga svenskinsatser i Potsdam

Tre kvartsfinaler spelade i Champions League. Och det blev ganska exakt som väntat.
Jag har sett Turbine Potsdam–Rossiyanka 2–0 och Lyon–Bröndby 4–0 och tänkte ge lite tankar kring de matcherna.

Den senare matchen först. Jag gav Bröndby en procents chans inför dubbelmötet med de regerande mästarinnorna. Det var kanske lite hårt, för Bröndby tar nog i alla fall fem–sju poäng av 100 mot Lyon.
Men efter dagens match känns det som att chansen är mindre än en procent att danskorna skall kunna vända. För de måste göra minst 5–0 mot Lyon på hemmaplan nästa vecka. Omöjligt. Lyon är alltså i praktiken klart för semifinal.

Lotta Schelin?
Jo, hon inledde lysande och låg bakom de båda första två målen (Camille Abily och Sonia Bompastor). Vår superstjärna visade flera gånger upp det där härliga rycket, och bara gled ifrån sina bevakare. Men hennes avslutningar? De var halvdana i de båda matcher jag såg i Algarve. Och de var halvdana idag. Schelin var bra, men kan alltså ännu bättre. Och det är ju positivt.
De två sista målen gjorde för övrigt av Lara Dickenmann och Louisa Necib.

Göteborg FC:s utgångsläge har jag redan kommenterat här.

Så till mötet mellan Potsdam och Rossiyanka och kompisarna Antonia Göransson och Sofia Jakobsson. Det mötet känns fortfarande öppet. För även om Potsdam hela tiden kändes bättre så hade tyskorna svårt att skapa öppna målchanser.
Båda målen var gåvor av ryskornas försvar. Ryskor och ryskor förresten. Rossiyankas startelva bestod bara av två ryskor. I övrigt var det fyra brasiilianska spelare, tre från USA och en vardera från Sverige och Sydafrika.

Gåvorna var det. Först släppte målvakten Elvira Todua in ett inte alltför märkvärdigt inlägg från Patricia Hanebeck, sedan tog Kia McNeill helt vansinnigt med handen i straffområdet, så att Babett Peter kunde göra 2–0 på straff.
Ryskorna var inte ofarliga, och kan nog göra match av det här i returen. Mitt odds inför dubbelmötet var 60-40 i Potsdams favör. Det kvarstår även efter dagens match.

För övrigt var både Göransson och Jakobsson pigga – och båda spelade 90 minuter. Göransson visade att hon har kvar den fina Algarveformen, och låg bakom flera fina anfall. Dessutom hade hon ett högerskott i ribban. Jakobsson var klart löpvilligast i Rossiyanka, och hade ett par kanonlägen. Fast hon måste jobba på bollkontrollen i fart – för hon strulade bort ett par lägen på dålig kontroll.

De båda svenskorna hade för övrigt en liten brottningsmatch i andra halvlek, där Göransson gav en irriterad min – fast mot domaren.
För att de båda kompisarn skulle bråka internt, glöm det. De lämnade arenan i Parchal gemensamt efter Sverige–USA i Algarve i förra veckan. Jag skojade med dem och frågade om de pratar med varandra bara en vecka innan deras inbördes möte.
Då fick jag en rejält idiotförklarande blick från Jakobsson. Hon sa:

”Vadå, varför skulle vi inte det?”

Ingen bra start på ett samtal…

Det om dagens Champions Leaguematcher. I morgon spelar LdB FC Malmö mot FFC Frankfurt, och matchen direktsänds 17.00 på Eurosport.

* Det har spelats ett par träningsmatcher hemma i Sverige idag också. Min guldfavorit, Linköpings FC, vann med förkrossande 9–0 mot Öster. Det var första matchen med östgötarna för Lisa De Vanna och Manon Melis. Men siffrorna väcker frågan är om det inte hade varit bättre att träna… Nilla Fischer gjorde ett av målen, det kan du se här.

* Piteå slog Djurgården med 3–1 i Stockholm. Piteås seger talar för att jag kan vara rätt ute i mitt tips om att de kommer att hamna före Djurgården i år.

* I Frauen-Bundesliga har topplagen FCR 2001 Duisburg och VfL Wolfsburg tagit varsin storseger idag. Duisburg slog Lokomotiv Leipzig borta med 6–1. Man hade tre tvåmålsskyttar i Mandy Islacker, Jennifer Oster och Kozue Ando.
Wolfsburg vann med 7–0 hemma mot Jena. Enda tvåmålsskytten där var Nadine Kessler. I tabellen är nu Duisburg uppe på samma poäng som ledande Turbine Potsdam. Wolfsburg är fyra poäng bakom, fast med en match mindre spelad.

Äntligen – förbundet följer Islandsmatchen minut för minut

Som bekant har jag gnällt på hur Svenska Fotbollförbundet följer och marknadsför sitt damlandslag.
Medan förbundet med rätta kräver att klubbarna i allsvenskan – både herrar och damer – samt superettan minutrapporterar från seriematcherna så bryr sig inte förbundet självt om att rapportera från damlandslagets matcher.

Men idag händer det något positivt. Inte så att man rapporterar på sin hemsida – vilket hade varit det bästa. Men förbundet har i alla fall lovat att följa matchen mot Island (avspark 14.30) via sin landslagssida på Facebook. Och det är ju bra.

Som boråsare tycker jag förstås också att det är kul att Johanna Almgren får chansen från start i nummer tio-rollen. Den roll som enligt förbundets hemsida är skapt för Caroline Seger hade alltså Therese Sjögran mot Island, och nu är det Almgrens tur.
Men visst, det är bra att landslagsledningen provar flera spelare i olika roller.

Och det är mycket nytt i dagens uppställning. Utöver Almgren är Jessica Landström som kantlöpare ett intressant test. Jag tycker att Landström är för dålig i det felvända spelet för att ha hand om den enda forwardsplatsen i 4-2-3-1-uppställningen. Men på kanten kan hon kanske komma till sin rätt.
I forwardsrollen är Lotta Schelin förstås gjuten. Och man förstod av eftersnacket att hon varit lysande mot Kina. Så här sa Johanna Almgren till Göteborgsposten:

”Kanske var vi lite passiva i den första halvleken, men Schelin höll kinesiskorna sysselsatta på egen hand.”

Lovande. För Lotta måste nog hitta sin VM-form om vi skall kunna hoppas på OS-succé till sommaren.
I övrigt kan man konstatera att det är just Almgren och Emma Berglund som utsätts för hårdast test av de spelare som inte var med i VM-truppen – Stina Segerström undantagen eftersom hon säkerligen varit med i Tyskland om hon inte varit skadad. Susanne Moberg känns således som den som är längst från en OS-plats av alla spelare i Algarvetruppen.

Så här ser förresten dagens startelva ut: Kristin HammarströmAnnica Svensson, Stina Segerström, Emma Berglund, Sara ThunebroLisa Dahlkvist, Nilla Fischer – Jessica Landström, Johanna Almgren, Antonia Göransson – Lotta Schelin.

Hur skall Seger egentligen användas?

Läste igår på Svenska Fotbollförbundets hemsida att Caroline Seger är tänkt att vara den offensiva spetsen på Sveriges mittfält i den nya 4-2-3-1-uppställningen.

Det står så här i den enda texten om Algarve cup på www.svenskfotboll.se:

”Caroline Seger är en av nyckelspelarna i Sveriges nya uppställning 4–2–3–1. Tyresöspelaren ska ha den offensiva centrala rollen på mittfältet.”

Det är inte utan att man blir lite lätt överraskad när man noterar att det är Therese Sjögran som skall spela i aktuell roll idag, medan Seger spelar som defensiv innermittfältare.
Fast sett till Sveriges offensiva spel är jag positiv till dagens uppställning. Sjögran kommer garanterat att ha en högre utgångsposition än vad Seger skulle ha haft.

Intressant också att Emma Berglund placeras som högerback. Thomas Dennerbys Algarvetrupp är som som bekant fattig på ytterbackar. Att Berglund var tänkt på kanten var dock en överraskning för mig.

Här är Sveriges startelva: Hedvig Lindahl – Emma Berglund, Linda Sembrant, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Caroline Seger, Nilla Fischer – Sofia Jakobsson, Therese Sjögran, Marie Hammarström – Lotta Schelin. Avspark är nu 16.00.

Med Melis är Linköping min guldfavorit

Den 19 december gjorde jag en analys över läget i damallsvenskans silly season. Jag höll på att uppdatera inlägget i en dryg månad.
Då byggde jag inlägget på fjolårets placeringar. Nu är det dags att placera lagen i den ordning jag känner att de hamnar i år.

Sedan Linköping idag presenterat Manon Melis som sitt senaste nyförvärv blir de min nya guldfavorit. Truppen känns väldigt välbalanserad, och faktum är att jag tror att LFC mycket väl kan vinna även om Tyresö har fått hit Marta.

I botten är det dödstråkigt att tippa ut nykomlingarna. Men jag känner att det är ofrånkomligt i nuläget. Varken AIK eller Vittsjö har tillräckligt bra nyförvärv för att det skall gå att lyfta dem över nedflyttningsstrecket ens i ett tips.
Så här skulle alltså 2012 års allsvenska sluta, om den spelades med de trupper som klubbarna har just idag:

1) Linköpings FC
Ut: Kosovare Asllani, Elin Borg, Lisa Klinga, Ida Brännström, Hanne Gråhns och Dafina Memedov.
In: Manon Melis, Lisa De Vanna, Nilla Fischer, Emma Lundh, Karen Bardsley och Mathilda Agné.
* Har fyllt truppen efter att ha gjort en vansinnigt stark silly season. Defensiven var stark redan i fjol – med bara 22 insläppta. Den blir ännu bättre med Nilla Fischer framför den starka backlinjen där Charlotte Rohlin agerar general.
Problemet ifjol var den offensiva uddlösheten. Den har man åtgärdat genom att skaffa blixtsnabba Lisa De Vanna, måldrottningen Manon Melis och talangfulla Emma Lundh. Sedan tidigare fanns Louise Fors och Linda Sällström i truppen. Att ställas mot LFC blir en mardröm för alla allsvenska försvar.

2) Tyresö FF
Ut: Elin Ekblom Bak, Katrin Schmidt, Sofie Persson, Madeleine Stegius och Mathilda Hagman. Samt Josefine Öqvist.
In: Marta Viera da Silva, Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Lisa Klinga och Jessica Höglander.
* Har dominerat den här silly season-säsongen, och kommer förstås att vara majoritetens guldfavorit.
Vero Boquete och Marta kommer att göra Tyresö sylvasst framåt, och Caroline Seger/Lisa Dahlkvist allsvenskans bästa centrala mittfält. Med Marta blir inte längre tappet av Jossan någon avgörande faktor.
Men svagheten finns bakåt. Jag var aldrig imponerad av Tyresös försvar ifjol. Och snabbheten där har inte förbättrats med Linda Sembrant:s inmarsch.
Jag tror således att Tyresö missar guldet på en för seg backlinje.

3) LdB FC Malmö
Ut: Linda Forsberg, Nilla Fischer, Caroline Seger, Manon Melis och Elena Sadiku.
In: Anja Mittag, Ramona Bachmann, Kathrin Schmidt och Anna Welin.
* Jag har konstaterat att Ramona Bachmann och Kathrin Schmidt täcker upp förlusterna av Fischer och Seger. Och Anja Mittag ser till att målproduktionen hålls på hög nivå, trots att Melis har lämnat.
Men försvaret? Varför har det inte förstärkts? Under hösten var det svajigt. Och utan defensiv trygghet riskerar mästarinnorna att hamna utanför den absoluta guldstriden.

4) Göteborgs FC
Ut: Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Ingvild Stensland, Jenny Hallstensson och Sussie Nilsson.
In: Anita Asante, Christen Press, Ingrid Wells, Mimmi Löfwenius och Louise Högrell.
* Till slut är känslan att GFC fått ihop ett lag som är minst lika starkt som ifjol. Det hindrar inte att de fortfarande på flera sätt är stora förlorare under damallsvenskans silly season. Mest för att Tyresö och LFC har blivit väldigt mycket starkare.
Men även för att man tappat lagets ryggrad från i fjol – det starka, centrala mittfältet med Dala/Stensland/Sembrant. Visst, nyförvärven ser spännande ut. Anita Asante är ett högklassigt nytillskott, Christen Press likaså och Ingrid Wells måste också vara bra.
Visst är Stina Segerström som ett nyförvärv, och defensiven stabil. Men jag tror ändå att GFC hamnar utanför den absoluta guldstriden.
För det är svårt att bygga en ny ryggrad på kort tid. Och som jag ser det är en trupp om 17–18 spelare ett extremt vågspel. Med ett par skador blir det tomt på bänken…

5) Kristianstads DFF
Ut: Margret Lara Vidarsdottir, Sandra Betschart, Erla Arnardottir och Mathilda Nilsson.
In: Becky Edwards, Katrin Omarsdottir, Kosovare Asllani, Elena Sadiku och Therese Andersson.
* Med Kosse Asllani i laget tror jag att underskattade Kristianstad kan ta ytterligare ett steg uppåt. För även Becky Edwards, Katrin Omarsdottir och Elena Sadiku är intressanta nytillskott.
Visst, Vidarsdotter ersätter man inte hur enkelt som helst. Men jag har ändå en känsla av att fjolårets sjua kan sluta femma i år.

6) KIF Örebro
Ut: Emelie Ölander, Valerie Henderson, Olina Vidarsdottir och Kim Ekebom Arodin.
In: Stephanie Labbé, Linda Fransson, Emelie Lundberg och Maria Synnerdahl.
* Har kvar centrallinjen med Sara Larsson, Sanna Talonen, Marie Hammarström och Sarah Michael. Det räcker för att vara med och ta en plats på övre tabellhalvan även i år.
Fast laget hade behövt ett par namnkunniga förvärv för att kunna höja sig en nivå till i tabellen.

7) Jitex BK
Ut: Maria Karlsson, Anna-Kaisa Rantanen och Sophia Lindorsson.
In: Christina Julien, Amelie Rybäck, Minna Meriluoto, Katri Nokso Koivisto och Leena Puranen.
* Stefan Rehn har fått en intressant trupp att jobba med. Kan man undvika en upprepning av fjolårets skadeelände tror jag att Jitex blir en av årets stora utropstecken.
Och bara det faktum att man lämnar genomusla Åby IP för Valhalla kan säkert minska ner skadefrekvensen ganska rejält.
Sjundeplatsen är ett utgångstips, men det är inte långt upp till plats fem, i varje fall inte om Annica Sjölund och Christina Julien får samarbetet att klaffa.

8) Umeå IK
Ut: Ramona Bachmann, Hanna Pettersson, Anna Westerlund och Ida Åberg Zingmark.
In: Jenny Hjohlman, Lina Hurtig och Anina Wede.
* Har tappat trion Bachmann/Pettersson/Sofia Jakobsson, som gjorde 29 av lagets 45 mål ifjol.
Ersättarna är långt ifrån etablerade, säkra kort. Man förstår varför UIK varit med och bjudit på både Marta och Melis.
Västerbottningarna kommer säkerligen att värva någon till forward, men det räcker inte på långa vägar för att försvara fjolårets tredjeplats. UIK gör årets ras i allsvenskan.

9) Piteå IK
Ut: Stephanie Labbé, Melissa Tancredi, Erika Nilsson Waara, Carmelina Moscato, Ulunma Jerome och Linnea Nilsson Waara.
In: Hanna Pettersson, Anna Westerlund, Lydia Williams, Ann Mari Dovland, Sofie Persson, Hallbera Gísladóttir, Maria Rönnbäck och Jessica Olofsson.
* Det är väldigt mycket nytt i Piteå. Men viktiga trion Jennifer Nobis, Faith Ikidi och June Pedersen är kvar. Och om australiska målvakten Lydia Williams håller klassen skall Piteå inte behöva slåss för kontraktet.
I december trodde jag kanske att laget skulle kunna klättra ett par pinnhål till. Men nu är känslan att det inte blir mer än en placering bättre än i fjol.

10) Djurgårdens IF DFF
Ut: Emma Lundh, Dora Maria Larusdottir, Mathilda Mörn, Ellinor Lindbom, Isabell Hammarbäck, Anna Antonova och Caroline Lundberg.
In: Katrine Petrous, Madeleine Stegius, Magdalena Ericsson, Jessy Sharro och Anna Lindblom.
* Jag var snett ute i mitt tips kring Djurgården i fjol. Men jag tror att de överpresterade då. Och medan flera konkurrenter värvat internationella toppspelare har DIF fyllt upp med en kvartett från nedflyttade Hammarby.
Med risk för att få stå där med dumstruten i år igen: Djurgården får slåss för sin allsvenska existens i år.

11) AIK Fotboll Damer
Ut: Sofia Almryd Andersson och Shamiram Yakob.
In: Kacey White, Maija Saari, Elin Borg, Madeleine Tegström och Sussie Nilsson.
* Jag har dålig koll på AIK. Men trots två landslagsmeriterade nyförvärv (Kacey White och Maija Saari) måste man få det tufft. Måste nog värva två–tre toppspelare till för att inte riskera att den här allsvenska sejouren bara blir ettårig.

12) Vittsjö GIK
Ut: Krista Pace.
In: Kendall Fletcher, Loes Geurts och Emma Kullberg.
* Vittsjö gick obesegrat genom söderettan, och har en målspruta i Sofie Andersson (34 mål i fjol) och har värvat en duktig målvakt i Loes Geurts. Men tyvärr – det är hysteriskt stor skillnad på allsvenskan och söderettan.
Med amerikanska nyförvärvet Kendall Fletcher (1 A-landskamp på meritlistan) har man tre landslagsmeriterade spelare i truppen. Och det sägs att Skåneklubben har två öppna platser kvar. Blir det två landslagsmeriterade spelare till finns chansen att klamra över nedflyttningsstrecket på Djurgårdens bekostnad. Men med nuvarande trupp? Glöm det.

Inlägget är senast uppdaterat den 9 mars. Det kommer att uppdateras löpande.

Äntligen en hemmalandskamp – det var verkligen på tiden

Svenska Fotbollförbundet vet verkligen hur man surfar på en bronsvåg. Eller inte.
8,5 månader efter vårt svenska VM-brons tänker förbundet äntligen visa upp laget på hemmaplan. Det är minst ett halvår för sent. Minst.

Jag har flera gånger ifrågasatt varför våra bronstjejer i princip bara har landskamper utanför landets gränser. I fjol spelade Sverige 20,5 landskamper (den halva var en inofficiell mot England) – och bara en avgjordes på hemmaplan.

När Sverige den 31 mars springer ut på Malmö Stadion för möte med Christine Sinclair:s Kanada kommer det ha gått ganska exakt 8,5 månader sedan bronset bärgades.
Jag tar det igen: 8,5 månader.

Jag förstår inte alls hur förbundet tänker. Efter VM-bronset hade man en jättechans att marknadsföra tjejerna, och höja tempen på svensk damfotboll – både inför OS och inför EM på hemmaplan. Tog man chansen? Nej, man valde att vänta så länge på att visa upp laget att folk har hunnit glömma VM-succén.
Pinsamt är bara förnamnet.
Att man lägger första hemmalandskampen efter VM samma dag som herrarnas allsvenska premiär gör inte saken så mycket bättre. Risken är uppenbar att tjejerna kommer att hamna i bakvattnet i media.
De gör det definitivt hos oss på Borås Tidning – trots att Kanada lär ha med minst två Dalsjöforsspelare (Erin McLeod och Melissa Tancredi). Men i Borås är det få årliga idrottshändelser som slår ut Elfsborgs hemmapremiär. Och ja, den spelas just den 31 mars.

Jag hann bara se en stund av dagens presskonferens från Linköping. Där pratades det om att damfotbollen är världens snabbast växande sport, och att marknadsundersökningar i Tyskland visat att 25 procent av tyskarna vill ha mer damfotboll på tv.
Hur det är bland svenskarna hörde jag inget om. Kanske tur det, för ingen av Sveriges fyra landskamper efter VM har ju tv-sänts i Sverige. Och har jag fattat rätt kommer ingen kanal heller att visa Algarve cup i månadsskiftet. Tråkigt på många sätt.

För hur mycket förbundet än pratar om olika typer av marknadsföring så är den bästa reklamen att visa upp tjejerna när de spelar.
I USA visar förbundet ofta damlandslagets matcher på sin hemsida när inga större kanaler väljer att sända. Kanske något för Svenska Fotbollförbundet att ta efter?

Jaja. Nu blir det alltså en hemmakamp i mars. Och så utlovades ett slags för-EM på hemmaplan i juni. Det är ändå två steg i rätt riktning.

Slutligen några ord om Thomas Dennerby:s trupp till Algarve cup, som ju spelas 29 februari till 7 mars. I min införartikel missade jag helt Kristianstads Susanne Moberg.
Hon har ju varit med i de senaste kamperna. Ändå tycker jag att hon är truppens enda skräll.
Fast den allra största skrällen är väl trots allt att inte Lina Nilsson är med. Och att hon är så jättepetad att hon inte ens nämns i artikeln på www.svenskfotboll.se.

Här är alla svenska spelare som åker till Portugal:
Målvakter
:
Kristin Hammarström (Göteborg), Hedvig Lindahl (Kristianstad) och Sofia Lundgren (Linköping).
Backar:
Emma Berglund (Umeå), Charlotte Rohlin (Linköping), Stina Segerström (Göteborg), Linda Sembrant (Tyresö), Annica Svensson (Tyresö) och Sara Thunebro (Frankfurt).
Mittfältare:
Johanna Almgren (Göteborg), Lisa Dahlkvist (Tyresö), Nilla Fischer (Linköping), Antonia Göransson (Potsdam), Marie Hammarström (Örebro), Sofia Jakobsson (Rossiyanka), Caroline Seger (Tyresö), Therese Sjögran (Malmö).
Forwards:
Madelaine Edlund (Tyresö), Jessica Landström (Frankfurt), Susanne Moberg (Kristianstad) och Lotta Schelin (Lyon).

Pinsamt av förbundet när Sverige slog Norge med 2–0

Sverige har just slagit Norge i årets första landskamp i fotboll. Men fotbollförbundet verkar inte bry sig om vårt damlag – för så här ser deras hemsida ut:

Matchen är slut, men förbundets hemsida toppas av en införtext.

Och enligt vad jag hittat – och jag jobbar med att hitta information – går det inte att läsa info om matchen någon annanstans heller. Inte mer än resultatet – som blev 2–0 (1–0) – och målskyttarna, Nilla Fischer och Antonia Göransson. Faktum är att den bästa infon faktiskt kom från Jessica Landström:s twitter. Bra jobbat.

Som jag skrivit tidigare – det finns väldigt mycket att göra när det gäller marknadsföringen av våra fotbollstjejer. Väldigt mycket. Victoria Sandell Svensson har fått ansvar för att vara frontfigur i PR-sammanhang inför hemma-EM nästa år. Det känns som att Vickan kommer att få jobba.

För att vara en konstruktiv kritiker har jag i ett tidigare inlägg givit förslag på hur man kan marknadsföra laget. Fast punkt nummer ett måste ju vara att åtminstone erbjuda direktrapportering av alla landskamper på förbundets hemsida. För dagens rapportering är en skam.

Dennerbys nya giv – Schelin ensam toppforward

I dag drar landslagsåret i gång med möte med Norge i La Manga. Och Thomas Dennerby har ett nytt spelsystem – och nya lagkaptener.

Nilla Fischer och Charlotte Rohlin tar hand om bindeln i år. Jag borde ha förstått att Caroline Seger lämnat in när Fischer hade den svenska rösten om Ballon d’Or. Men spontant känns det som bra kandidater – förutsatt att Fischer platsar.

Men för att bereda plats till henne – och för att Josefine Öqvist är skadad – så tänker Thomas Dennerby byta spelsystem. 4-2-3-1 är det som gäller från och med nu. Det borde inte minst glädja Therese Sjögran, som lobbade hårt för den uppställningen under VM i fjol.

Mot Norge ser startelvan ut så här: Hedvig LindahlAnnica Svensson, Linda Sembrant, Charlotte Rohlin, Sara ThunebroLisa Dahlkvist, Nilla Fischer – Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Marie HammarströmLotta Schelin. Ett intressant lag.

Skall bli intressant att se hur det sköter sig. Eller se får vi ju inte. Men något tv-klipp borde kanske komma efter matchen.

Såg lite höjdpunkter från norskornas 2–1-förlust mot England i förra veckan. Norge hade två ribbskott i första halvlek, och verkade ändå skapa ganska mycket. England gjorde sina mål på fasta situationer – en inläggsfrispark och en straff. Något för Sverige att ta efter?

För med bara en forward tror jag att Lotta Schelin kommer att få svårare att skapa saker på egen hand. Trion Jakobsson, Seger och Hammarström får absolut inte hamna för långt tillbaka i planen – för då blir Schelin avskuren, och Sverige tappar sitt vassaste vapen.

Hammarströms bronsmål – det var höjdpunkten under 2011

Det var den 16 juli 2011 på Rhein-Neckar Arena i Sinsheim, och klockan hade passerat 19.00 med ett par minuter när Lotta Schelin tilldelades en feldömd hörna.
Josefine Öqvist var utvisad, Nilla Fischer hade haltat av, och Sverige var i brygga i VM:s bronsmatch. Jag hade börjat fundera på en fjärdeplatsvinkel när slog blixten ner cirka 50 meter från mig.

Therese Sjögran:s vänsterhörna nickades bort av Corine Franco vid första stolpen.
Utanför straffområdet stod den 29-åriga gymnasieläraren i biologi, Marie Hammarström. Hammarström var inhopparen, som hade kommit in för Linda Forsberg 20 minuter tidigare.

Hade det här handlat om herrfotboll hade väldigt många fler än jag kommit ihåg det här målet i resten av sina liv – ungefär som man minns Thomas Ravelli:s straffräddning från 1994 eller Anders Svensson:s frispark från 2002.
Nu var det damfotboll, och svensk media hade skickat sina B-lag till Tyskland. Bara Simon Bank (Aftonbladet), Olof Lundh (Fotbollskanalen/Tv4) och Anja Gatu (Sydsvenskan) var där av landets tyngre sportkrönikörer.

Jag var där, och jag hade alltså slutat tro på svenskt VM-brons.
Pressläktaren i Sinsheim är bara några meter från långlinjen, jag satt alltså väldigt nära spelet. Jag såg tydligt hur Hammarström lyfte bollen över Eugenie Le Sommer med vänsterfoten. Hur hon sedan flyttade bollen åt vänster med högerfoten, och vände bort Sonia Bompastor.
Sedan small det.

Under mina år som sportreporter har jag lärt mig att kväva mina känslor på pressläktaren. Men där i Sinsheim rycktes jag med.
Fast medan kollegor på andra tidningar flög upp och jublade, nöjde jag mig med att sträcka armarna mot luften, och knytn nävarna. Med ståpäls över hela kroppen spanade jag av pressläktaren och mötte en mängd glada svenska blickar. Vilken underbar känsla.
Bättre än så blir inte idrott.

För mig är Hammarströms 2011 års överlägset största idrottsögonblick.

Men när jag läser vilka tio artiklar som är de mest lästa på Sveriges största sporthemsida, sportbladet.se under 2011 finns inga texter från VM med.
Där finns inga texter om damidrott överhuvud taget. Det svenska folket är så tragiskt att listan toppas av en artikel om Patrick Ekwall:s bältros, som jag själv tack och lov aldrig läst…

Jag hade gärna sett att Simon Bank:s bronskrönika funnits med på den där listan, den krönika där Bank skrev:

”Grattis, Sverige. Ni har just fått ett lag att älska”

Tyvärr är Sverige inte redo att älska landslaget i fotboll ännu – i varje fall inte för ett brons. Damfotbollen är helt enkelt inte tillräckligt accepterad ännu.
Det är synd, för landslaget innehåller flera älskvärda spelare, väl värda att bli superstjärnor.

Mina favoriter är helt klart Lotta Schelin och Lisa Dahlkvist, av två olika skäl.
Schelin är en fantastisk person. Att få följa henne under tre veckor var en förmån. Tänk att det ännu finns idrottsstjärnor som alltid är på gott humör, och som frågar media om alla har fått ställa sina frågor, eller om det är någon mer som vill ha en pratstund.
Dahlkvist blev en favorit för sin inställning. Den vilja, det självförtroende och den totala avsaknaden av respekt för namnkunniga motståndare som Dala visade upp i Tyskland gjorde mig mållös.

Men som sagt, det kommer att dröja ytterligare många år innan hela Sverige accepterar tjejerna. I dag på nyårsafton läser jag Mats Olsson:s krönika i Expressen om 2011, där han skriver om förbundsordförande Lars-Åke Lagrell:s glädje efter herrlandslagets 3–2-seger mot Hollands B-lag i höstas:

”Jag förstår den oförblommerade och svårbemästrade glädjen.

För första gången på ett fotbollsår hade Lars-Åke något att glädja sig åt.
För första gången handlade det bara om en stor och fantastisk framgång.”

Fortfarande 2011 var tydligen inte ett VM-brons för damer en framgång att glädja sig åt. Det var däremot en EM-plats för herrar.

Nu går vi in i 2012, och vem vet – då kanske vi kan få glädjas åt en svensk OS-medalj… Gott nytt år.

Här hittar du alla twittrande fotbollsstjärnor

Dags att återigen uppdatera listan över de stjärnor man kan följa på twitter. Jag har satt ihop ett par listor över twittrande idrottsstjärnor.

Via den här länken kommer du till min lista över världens och Sveriges mest kända idrottstwittrare. Där finns Ronaldo, Rooney, Nowitski, Bolt, Pärson, Wozniacki med fler. Där finns också huvuddelen av alla twittrare i herrallsvenskan.

Men den här bloggen är ju inriktad mot damfotboll, och jag har förstås även gjort en guide till damfotboll på twitter. Nu är det dags för en uppdatering av vilka spelare som finns att följa. Jag kan ha missat någon eller några, men jag tror att jag har ganska bra koll.

Och flera av de nya spelarna på twitter är riktigt kul. Olivia Schough är en personlig favorit, men många andra är också både underhållande och läsvärda. Missa inte att följa Sofia Jakobsson, Emma Berglund, Louise Fors, Daniella Chamoun, Lisa Petersson och Emma Lundh.

Så här är listan över twittrande svenska toppspelare, samt toppspelare som spelar i Sverige:

Svenska VM-spelare 2011:
* Hedvig Lindahl, * Sofia Lundgren, * Kristin Hammarström,
* Lotta Schelin, * Caroline Seger, * Therese Sjögran,
* Lisa Dahlkvist, * Nilla Fischer, * Jessica Landström,
* Madelaine Edlund, * Lina Nilsson, * Sofia Jakobsson,
* Sara Larsson, * Marie Hammarström, * Linda Sembrant (låst konto).

Andra damallsvenska spelare, flera av dem landslagsmeriterade:
AIK: * Daniella Chamoun.
Djurgårdens IF: * Annika Kukkonen, * Gudbjörg Gunnarsdottir, och * Magdalena Ericsson.
Göteborg FC: * Stina Segerström, * Lisa Ek, * Olivia Schough, * Johanna Almgren, * Beata Kollmats, * Mimmi Löfwenius, * Sara Lindén, * Ingrid Wells, * Anna Ahlstrand, * Christen Press och * Anita Asante.
Jitex BK: * Petronella Ekroth, * Fridolina Rolfö, * Louise Nordenberg, * Christina Julien, * Kristin Carlsson, * Nanna Jansson, * Elin Carlsson, * Kathlene Fernström. * Katri Nokso-Koivisto och * Malin Fors.
Kristianstads DFF: * Elena Sadiku, * Kosovare Asllani, * Lisa Petersson, * Mia Carlsson, * Sif Atladóttir, * Johanna B Rasmussen, * Rebecca Becky Edwards, * Gudny Björk Odinsdottir, * Elin Nilsen, * Susanne Moberg och * Sophie Schmidt.
Linköpings FC: * Karen Bardsley, * Louise Fors, * Emma Lundh och * Lisa De Vanna.
LdB FC Malmö: * Malin Levenstad, * Thora Helgadottir, * Sara Björk Gunnarsdottir, * Elin Rubensson, * Hilda Carlén, * Emma Wilhelmsson, * Sarah Storck, * Amanda Ilestedt, * Ali Riley och * Katrine Veje.
Tyresö FF: * Vero Boquete, * Carola Söberg och * Elaine.
Piteå IF: * Erika Karlsson, * Jennifer Nobis, * Anna Westerlund, * June Pedersen, * Lydia Williams, * Sofie Persson, * Sara Eliasson, * Elin Bergqvist, och * Victoria Forsmark.
Umeå IK: * Emma Berglund, * Elin Landström, * Linda Molin, * Jenny Hjolman, * Malin Reuterwall, * Fanny Hjelm, * Emma Åberg Zingmark, * Tuija Hyyrynen och * Lina Hurtig.
Vittsjö GIK: * Danesha Adams, * Loes Geurts, * Kendall Fletcher och * Emma Kullberg.
Kif Örebro: * Emelie Lundberg, * Susanna Lehtinen, * Edda Garðarsdóttir, * Stephanie Labbé, * Marie Ståhlberg, * Linda Hallin, * Fanny Persson och * Ellen Karlsson.

Och så bjuder jag på några bonusnamn, som alla spelade allsvenskt 2011:
* Maria Karlsson (nu i Bardolino Verona), * Erin McLeod, * Melissa Tancredi och * Jessica Jansson (alla tre i Dalsjöfors), * Alex Singer (Turbine Potsdam)  * Emily Zurrer, * India A Trotter, * Mami Yamaguchi (Okayama Yunogo Belle, Japan), * Emelie Ölander (har lagt av), * Whitney Engen, * Valerie Henderson, * Fiona O’Sullivan (Soyaux), * María Björg Ágústsdóttir, * Kelly Eagan och * Katie Kelly (Lokomotiv Leipzig).

Och några fler internationella stjärnor:
* Abby Wambach, * Hope Solo, * Alex Morgan * Kim Kulig, * Sydney Leroux, * Faye White, * Carli Lloyd, * Christine Sinclair, * Kelly Smith, * Alex Scott, * Fatmire Bajramaj, * Yuki Nagasato (på japanska…), * Nadine Angerer, * Heather O’Reilly, * Shannon Boxx, * Caitlin Foord, * Eugénie Le Sommer, * Lene Mykjåland, * Christie Rampone, * Megan Rapione, * Kelley O’Hara, * Heather Mitts, * Lauren Cheney och * Ali Krieger.

Så går det i silly season 2011/12

Jag roade mig med att kolla silly season-läget i årets och nästa års damallsvenska klubbar. Som det ser ut nu är Tyresö och Linköping vinnarna, medan Göteborg, Umeå, de båda nykomlingarna och Hammarby är förlorarna.
Jag gör inget anspråk på att vara heltäckande, men tror att jag fått med alla viktiga övergångar. Här är hela genomgången:

LdB FC Malmö
Ut: Linda Forsberg, Nilla Fischer, Caroline Seger, Manon Melis och Elena Sadiku.
In: Anja Mittag, Ramona Bachmann och Katrin Schmidt.
* Ramona Bachmann och Katrin Schmidt täcker upp förlusterna av Fischer och Seger. Och det tyska toppförvärvet Anja Mittag ser till att målproduktionen inte minskar, trots att skyttedrottningen Manon Melis har lämnat. Men Mittag får inte spela mot Frankfurt i Champions League, så där lär Malmö få det svårt.
Dessutom svajade försvaret under hösten, efter att Linda Forsberg:s skada avslutat hennes karriär, och danska mittbacken Christina Öyangen Örntoft drabbats av en korsbandsskada. Minst en stabil back till känns som en förutsättning för att kunna försvara guldet ett år till.
Jag noterar också att många frågar sig om nye tränaren Peter Moberg är lika skicklig som Martin Sjögren. Är han?

Göteborgs FC
Ut: Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Ingvild Stensland, Jenny Hallstensson och Sussie Nilsson.
In: Ingrid Wells och Mimmi Löfwenius.
* Är de stora förlorarna hittills under silly season. Hela det centrala mittfältet är borta, och Göteborgs klubbledning har sagt att ersättarna skall vara bättre än de som lämnat. Hittills är Ingrid Wells enda etablerade nyförvärvet. Hon presenteras som amerikansk landslagsspelare på Göteborgs hemsida. Det är falsk marknadsföring. För man måste åtminstone ha spelat en landskamp för att kallas landslagsspelare – och Wells har bara varit med på ett läger. Nu var det i och för sig det senaste lägret, och 22-åringen är säkert en bra spelare – hon nämndes bland favoriterna till att gå bland de tio första i WPS-draften i januari. Men hon är bara 157 centimeter lång, och lär inte vinna många nickdueller på mitten. Och hon är helt utan meriter från seniorfotboll.
Känslan är således fortfarande att Göteborg kommer att vara chanslöst mot Arsenal i Champions League om inte truppen kryddas med två riktiga toppnamn inom kort – för Wells känns trots allt som ett osäkert kort. Klubben drömmer om Marta, men det känns inte rimligt. Eller?

Tyresö FF
Ut: Elin Ekblom Bak, Katrin Schmidt och Sofie Persson. Och Josefine Öqvist.
In: Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant och Lisa Klinga.
* Leder Silly Season på knock out – även om tappen av Schmidt och Ekblom Bak faktiskt är tyngre än vad många verkar tro. Och att Jossans graviditet förstås inte var välkommen för klubben.
Fast det är klart att kvartetten Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist och Linda Sembrant är spelare som kommer in med vinnarmentalitet i en klubb som inte vunnit något. Det känns som guldvärvningar.
Tyresö kommer garanterat att lyftas upp som gigantiskt stora guldfavoriter inför säsongen. Men pallar de för trycket? Och vad betyder tappet av Jossan? För utan henne saknas det någon snabb och högklassig djupledslöpare i anfallet.
Personligen tyckte jag att Tyresös försvar var rätt begränsat under 2011. Men jag såg dem aldrig med Whitney Engen i laget. Fast hon lär väl inte bli kvar, eller?

Umeå IK
Ut: Ramona Bachmann, Hanna Pettersson och Anna Westerlund.
In: Jenny Hjohlman och Lina Hurtig.
* Händer inget dramatiskt kommer Umeå att få svårt att hamna på övre tabellhalvan nästa år. Vi snackar snarare strid för nytt kontrakt än kamp om guld. Anfallsmässigt känns laget numera nämligen väldigt uddlöst. Man tappade Sofia Jakobsson redan i höstas, och Ramona Bachmann och Hanna Pettersson är ytterligare två väldigt tunga tapp. Faktum är att de tre stod för 29 av Umeås 45 mål under 2011. Det är väl självklart att UIK behöver få in en hel hög offensiva toppspelare för att kunna utmana om en placering topp fyra igen.

KIF Örebro
Ut: Emelie Ölander och Valerie Henderson
In: Linda Fransson
* Ser ut att få behålla Sara Larsson, Sanna Talonen, Marie Hammarström och Sarah Michael. Och har värvat norrettans skyttedrottning Linda Fransson. Kif kommer säkert att ha ett lag för den övre tabellhalvan även 2012.

Linköpings FC
Ut: Kosovare Asllani, Elin Borg och Lisa Klinga.
In: Nilla Fischer, Emma Lundh, Karen Bardsley och Mathilda Agné.
* Har gjort en stark silly season, och visar att man tänker blir bättre än sjätte plats 2012. Nilla Fischer är en sådan där fysisk vinnartyp som man älskar att ha i eget lag, men som det gör väldigt ont att möta. Hon kommer att lyfta laget rejält. Emma Lundh gjorde en kanonsäsong för Djurgården i år, och borde också bli ett utmärkt tillskott för Linköping. Tappet av Kosse hade varit anmärkningsvärt tidigare år, men i år har den tekniska mittfältaren gjort en svag säsong med bara fyra mål och två assist. Hon är säkert dyr, så att hon inte fick nytt kontrakt känns inte speciellt överraskande. Tvärtom kan både Kosse och LFC vinna på miljöombytet.

Kristianstads DFF
Ut: Margret Lara Vidarsdottir och Sandra Betschart.
In: Kosovare Asllani och Elena Sadiku.
* Kosse behöver som sagt en nytändning. Kanske kan hon få det i underskattade Kristianstad. Fast i utgångsläget känns det som att skånskorna är på minus under silly season. För Kosse får svårt att ersätta skyttedrottning Margret Lara Vidarsdottir:s 16 mål.

Djurgårdens IF DFF
Ut: Emma Lundh,  Dora Maria Larusdottir, Mathilda Mörn, Ellinor Lindbom och Isabell Hammarbäck.
In: Katrine Petrous, Madeleine Stegius, Magdalena Ericsson, Jessy Sharro och Anna Lindblom.
* Känslan är att Djurgården överpresterade under 2011. Nu har laget tappat nyckelspelaren Emma Lundh, och fyllt upp med spelare från nedflyttade Hammarby. Mia Jalkerud gjorde nio mål och fick sitt genombrott 2011 – hon ser ut att stanna. Dessurom har man förlängt med Renée Slegers och Gudbjörg Gunnarsdottir. Trots det känns laget som en tänkbar avstigningskandidat i nuläget. Behöver något eller några toppnamn till.

Piteå IK
Ut: Stephanie Labbé, Melissa Tancredi, Erika Nilsson Waara, Carmelina Moscato, Ulunma Jerome och Linnea Nilsson Waara.
In: Hanna Pettersson, Anna Westerlund, Lydia Williams, Ann Mari Dovland, Sofie Persson, Hallbera Gísladóttir och Maria Rönnbäck.
* Viktiga trion Jennifer Nobis, Faith Ikidi och June Pedersen blir kvar. Och man har värvat klokt. Det kunde ha blivit ännu bättre, för det var nära att även Alex Singer skrev på. Laget hade problem med målskyttet under 2011, och gjorde bara 22. Bästa målskytten Pedersen (6 mål) är kvar, och får nu sällskap av vassa Hanna Pettersson. Känns lovande. Och om australiska Lydia Williams är en målvakt av den kvalité Piteå hoppas bör laget kunna ta några kliv till under 2012, och kanske vara med och konkurrera om en placering topp sex.

Jitex BK
Ut: Maria Karlsson
In: Amelie Rybäck, Minna Meriluoto, Katri Nokso Koivisto (Wolfsburg) och Leena Puranen.
* Har fått in en rutinerad kvartett, och en intressant tränare i Stefan Rehn. Dessutom får man tillbaka en hel hög spelare från långa skadeuppehåll, bland dem Kathlene Fernström och vårens landslagsdebutant Kristin Carlsson. Känslan är att om Annica Sjölund återfår 2010 års form skall Jitex inte behöva fundera på någon bottenstrid, utan kan tvärtom bli ett tänkbart skrällgäng. Frågan är hur Rehn påverkar lagets spel. Är den fysiska långbollsfotboll a la Ljungskile som laget stått för snart historia?

AIK
Ut: ?
In: Kacey White, Maija Saari, Elin Borg, Madeleine Tegström och Sussie Nilsson.
* Nykomlingen har ett ungt lag som jag har dålig koll på. Men trots två landslagsmeriterade nyförvärv (Kacey White och Maija Saari) måste AIK få det tufft att hänga kvar, trots att de har publikspelare som Daniella Chamoun och Nazanin Vaseghpanah. Har också presenterat en ny tränare, Madeleine Tegström och talangfulla spelare som Elin Borg och Sussie Nilsson. Men det räcker väl knappast? Laget skall tydligen inte värva mer, och det krävs landslagsspelare för att klara sig i allsvenskan. Det var bara en allsvensk klubb 2011 som hade färre än fyra spelare med A-landslagsmeriter – det var Dalsjöfors. Och de tog bara en poäng på tolv omgångar – sedan värvade de två kanadensiska VM-spelare och började samla poäng. AIK har tre nu, och med tanke på hur alla lag på tabellens undre halva under 2011 har satsat så kommer, de svartgula nog genomgående tippas på nedflyttningsplats.

Vittsjö GIK
Ut: ?
In: Emma Kullberg
* Vittsjö byggde sitt lag under 2011 kring söderettans skyttedrottning Sofie Andersson – som gjorde 34 mål i fjol. Hon är duktig, och det är även Nya Zeelands VM-mittfältare Kirsty Yallop, som kom i somras, och som har förlängt kontraktet över 2012. Emma Kullberg är en både rutinerad och talangfull mittback, men det krävs nog två–tre A-landslagsmeriterade nyförvärv för att man skall kunna klara kontraktet. Hittills tycker jag snacket kring Vittsjö mest handlar om ombyggnad av deras arena. Nu vill jag höra fler sportsliga nyheter, bland annat om den där landslagsmeriterade mittbacken man säger att man skall värva. Det känns som en förutsättning för att Vittsjö skall kunna undvika att bara bli en ettårig parantes i allsvenskan.

Och så slutligen tar jag även med de båda nedflyttade lagen:

Hammarby IF DFF
In: Matilda Forslund, Ellinor Lindbom, Mathilda Hagman och Jenny Holm.
Ut: Minna Meriluoto, Leena Puranen, Mathilda Agné, Jessy Sharro, Magdalena Ericsson, Madeleine Tegström, Anna Lindblom och Katrine Petrous. Vad jag förstått lämnar väl även Kelly Eagan, Rebecca Edwards, Katie Kelly, Helen Nottebrock och Mami Yamaguchi.
* Hammarby var allsvenskans sämsta lag under hösten, och nu tappar man alla bärande spelare. Klubben pratar samtidigt om ”Återtåget 2012” och om att det kan ta tre–fem år att etablera sig i eliten igen. Känslan just nu är nog att det senaste ligger närmast till hands. Matilda Forslund har 39 allsvenska matcher på meritlistan, men utöver henne har man bara presenterat unga, orutinerade nyförvärv. Bajen känns inte som någon huvudfavorit i norrettan med nuvarande trupp. Ytterligare några etablerade namn krävs nog för att minimera risken att hamna på undre halvan. För problemet är att 2012 är ett grymt år i ettan, där lag på undre halvan åker ut.

Dalsjöfors Goif
In: Melissa Tancredi.
Ut: Emily Zurrer, Alex Singer, Mimmi Löfwenius och Frida Persson.
* Har fått behålla världsmålvakten Erin McLeod, och har fått in Kanadas duktiga landslagsforward Melissa Tancredi. Det gör att Boråslaget har en trupp som måste kunna räcka långt i söderettan, troligtvis hela vägen till allsvenskt kval. Dessutom provtränar Sophia Lindorsson (Jitex) och Angelika Johansson (har pluggat i USA) med klubben. Och man jobbar på att få ekonomi till att även få tillbaka Emily Zurrer.
Flera av tappen är trots allt tunga, och kval är alltid tufft. Det blir alltså ingen autobahn tillbaka till allsvenskan. Utöver kanadensiskorna har snacket i Borås handlat om Alex Singer:s udda sorti. Fjolårets lagkapten är extremt löpstark, kan spela på alla positioner i backlinje och på mittfält och var populär hos publiken på Borås Arena för sin hundraprocentiga inställning. 2009 ingick hon i samma startelva som Homare Sawa och Abby Wambach. Men från Dalsjöfors sparkades hon ut med huvudet före, motiverat på ett högst tveksamt sätt. Singer ville spela i Sverige även 2012, men de allsvenska klubbarna dröjde med sina anbud. Därför hamnar hon hos tyska ligaledarna Turbine Potsdam.

Annars är väl nämnda Marta egentligen den enda kanonvärvning som det skrivs om i svensk media nu. Ett gäng svenska klubbar har kopplats ihop med Brasiliens superstjärna. Göteborg har jag nämnt, men även Malmö, Tyresö och ett par allsvenska klubbar till är intresserade.
Fast även om hon innebär rejält höjda publiksiffror, och därmed drar in pengar till sin klubb så skulle jag bli förvånad om någon svensk klubb har råd att vinna dragkampen. Min känsla är att Marta kommer att spela i WPS även 2012.

* Inlägget är senast uppdaterat den 27 januari, men kommer inte att uppdateras mer. Numera följer jag den svenska silly season här.

Bilder av svenskt bronsfirande

Detta bildspel kräver JavaScript.

Här är de utlovade bilderna från Sveriges firande på planen efter bronsmatchen:

Och här är två bildspel till från turneringen:
* USA:s träning i Frankfurt.
* Japans guldfirande.

Väntat svenskt lag – som vanligt

Det blir samma svenska startelva som mot USA – alltså med Nilla Fischer bredvid Lisa Dahlkvist på centralt mittfält.
Det var ju precis som väntat.

Utöver det hastiga bytet av spelsystem minuter innan avspark senast, och att han tog in Josefine Öqvist mot USA, så har inte Thomas Dennerby direkt chockat med sina startelvor.
Sveriges startelva ser således ut så här: Hedvig LindahlAnnica Svensson, Sara Larsson, Charlotte Rohlin, Sara ThunebroLinda Forsberg, Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer, Therese Sjögran – Josefine Öqvist och Lotta Schelin.

Hos Frankrike saknas Marie-Laure Delie till följd av skada. Men även den offensiva högerbacken Laure Lepailleur inleder på bänken. De ersätts av Corine Franco och Eugenie Le Sommer, vilket innebär att Lotta Schelin har sju lagkamrater från Lyon i motståndarelvan.
Här är Frankrikes startelva: Berangere Sapowics – Corine Franco, Laura Georges, Wendie Renard, Sonia BompastorSandrine Soubeyrand, Elise BussagliaCamille Abily, Gaetane Thiney, Louisa Necib – Eugenie Le Sommer.

Jag älskar Lisa Dahlkvist

Seger mot USA med 2–1 – det är förstås en härlig skalp. Tyvärr funkade inte nätet på läktaren här i Wolfsburg den här gången heller. Därför har jag inte kunna kommentera matchen förrän nu.

Men det blev alltså Augsburg igen. Och Australien. Det blir helt klart mycket svårare än det låter. Mycket svårare. Men jag tror att vi kan klara det.
Fast jag känner väl inte jättemycket för att köra över 60 mil söderut i morgon…

Över till betydligt trevligare saker än långa bilresor. Som Lisa Dahlkvist.
Den här stenhårda kvinnan måste man ju bara älska. Såg ni blicken innan hon slog straffen?
Så fokuserad. Så koncentrerad.

Att Hope Solo gjorde allt för att psyka Lisa hjälpte inte. Stenhårda Lisa klev fram och piskade in straffen. Stenhårt.
Så här sa Lisa till mig nere i den mixade zonen där vi i pressen möter spelarna efter matchen:

”Jag såg det som att hon var sjukt nervös som behövde göra allt det. När jag står där med bollen är det bara jag och bollen. Jag var jättefokuserad, och tänkte på hur jag skulle träffa bollen. Jag försökte koppla bort allt annat runtom.”

Sedan sa hon samma sak till ett gäng andra reportrar också. Fast hon hade lite svårt att få de amerikanska journalisterna att förstå att det var Solo som var nervös…

Efter förra matchen pratade Dahlkvist om att genrepet mot Mexiko var hennes genombryt.
Ja, hon använde verkligen ordet genombryt. Men visst är det väl så hon spelar, hon bryter sig genom motståndarlagen…

För övrigt var det Lotta Schelin som fälldes av Amy LePeilbet vid straffsituationen. Och i min värld borde LePeilbet ha fått rött kort. Men där var inte domaren överens med mig…

Sveriges andra mål gjorde matchens lirare Nilla Fischer på frispark. Och där var det tur att LePeilbet inte hade visats ut, eftersom amerikanskan kom i vägen för bollen och ändrade riktningen på Fischers skott så mycket att målvakt Solo var chanslös.