Melis – senaste avsnittet i Malmösåpan

Publicerad den 4 december, 2012 av Johan Rydén

Manon Melis

Manon Melis är tillbaka i Malmö. Och hon säger sig få ett lönepåslag i den klubb som verkade bankrutt så sent som härom dagen.

Det är så många turer i LdB FC Malmö att man lätt hade kunnat göra en tv-såpa av allt.

Formerna för sammanslagningen med, och namnbytet till, FC Rosengård verkar ännu så länge högst lösa i kanterna. Det enda som känns säkert är att man måste ha fått in en hel hög med pengar. För annars hade man ju knappast kunnat värva Melis, och dessutom betala henne en hög lön. Huvuddelen av pengarna kommer tydligen från Dan Olofsson.

Men utöver att det här verkar lösa ekonomin på kort sikt verkar man bara vara i början av sammanslagningsprocessen. För det väcktes tveklöst fler frågor än vad det gavs svar på dagens presskonferens.
Nej, jag var inte där. Men det känns nästan så, för Sydsvenskans Max Wiman stod för en högklassig rapportering därifrån. Läs den här.

Det kan faktiskt dröja flera år innan FC Rosengård spelar i damallsvenskan. För om Malmö skräller och går till semifinal i Champions League måste den formella sammanslagningen dröja minst till våren 2014.
Man får nämligen inte slå ihop klubbar i en pågående tävling. Och då Champions League och damallsvenskan går in i varandra kan det dröja innan sammanslagningen formellt av. Fast det mest troliga är ju fortfarande att Malmö åker ut mot Lyon i mars, och att det trots allt blir FC Rosengård som spelar i nästa års damallsvenska.

Förutom alla konstiga turer kring Malmös ekonomiska situation måste man ju slutligen konstatera att nya FC Rosengård nu har en offensiv av yttersta världsklass.
Till våren har man Anja Mittag, Ramona Bachmann, Melis, Therese Sjögran och Elin Rubensson.
Jag brukar ju tycka att det är bra för våra unga talanger att tvingas mäta sig med de internationella storstjärnorna. Men det här är ingen kanonsituation för Rubensson. Hon skulle kanske må bäst av en utlåning?
Samma sak gäller för Sofia Anker-Kofoed som riskerar att hamna väldigt långt från startelvan.

Sara Björk Gunnarsdottir

Jag är inte helt uppdaterad på kontraktssituationen, men utöver nämnda spelare finns väl Katrine Veje, Lisa Ek, Sara Björk Gunnarsdottir och Katrin Schmidt med i konkurrensen om sex platser på mittfält och i anfall i Malmö?

I kväll kan vi få en ny klubb i damallsvenskan

Publicerad den 4 december, 2012 av Johan Rydén

LdB FC Malmö verkar snart har gjort sin sista resa. Skall man tro Sydsvenskan så kommer laget att gå upp i FC Rosengård.

Så det blir FC Rosengård som går in i Champions Leagues kvartsfinal till våren.

Med tanke på den tuffa ekonomiska situationen i LdB FC så förstår man att klubben letar vägar ur problemen. Det här är kanske en sådan.

Eftersom det inte finns några mer konkreta uppgifter kring sammanslagningen än de som står i den länkade artikeln är det svårt att ha några fler åsikter i frågan.

Men noteras gör att damlaget i och med sammanslagningen gått från att vara del av Malmö FF, till att vara självständigt och nu då tillbaka till att vara del i en större förening – nämligen Rosengård, som i sig är en sammanslagning av Malmö BI och Turk Anadolu. Det är en intressant utveckling, som kan vara värd att fundera kring.

Morgan eller Wambach – det är frågan

Publicerad den 3 december, 2012 av Johan Rydén

Svara

Jag var i helgen inblandad i en intressant debatt om vem av USA:s båda forwards som borde få Ballon d’Or, som världens bästa spelare 2012.

Först vill jag bara påminna om att jag egentligen anser att Christine Sinclair borde ha vunnit. Kanadas storstjärna förde sitt land till en högst oväntad OS-medalj. Och hon gjorde själv sex mål i turneringen, fler har någon annan gjort i ett OS-slutspel i fotboll för damer.
För kalenderbitare är här de tidigare segrarna av OS-skytteligan:
2008: Cristiane (Brasilien), fem mål.
2004: Cristiane och Birgit Prinz (Tyskland), fem mål.
2000: Sun Wen (Kina), fyra mål.
1996: Ann Kristin Aarönes och Linda Medalen (båda Norge) och Pretinha (Brasilien), alla på fyra mål.

Tillbaka till årets verksamhet. Sinclair är ju som bekant inte kvar bland finalisterna. Tävlingen står nu mellan Abby Wambach, Alex Morgan och Marta.

Marta Viera da Silva

Marta förde Tyresö till ett historiskt SM-guld och till en andra raka cupfinal. Hon noterades för tolv mål och 16 assist i damallsvenskan – och vann därmed poängligan.
Hade det handlat om svenska meriter borde Marta ha legat bra till.

Men hon blev inte ens utnämnd till damallsvenskans bästa spelare, och i Ballon d’Or väger avgörande insatser i de viktigaste tävlingarna tyngst. Och årets viktigaste tävling var OS. I OS var Marta rätt blek. Hon gjorde två mål – 3–0 och 5–0 i premiären mot Kamerun, varav det första var en straff. I övrigt klarade hon inte av att bära sitt Brasilien.
Vi får backa nästan 20 år för att hitta ett sämre brasilianskt landslag, och man blev mållösa både mot Storbritannien i gruppfinalen, och mot Japan i kvartsfinalen.
Sett till statuterna bör vi alltså kunna räkna bort Marta.

Kvar är Morgan och Wambach. Jag lägger min röst på Morgan för att hon har varit klart bäst totalt sett i år. Men jag tror att Wambach kommer att vinna på sitt namn.

Abby Wambach

Här är en liten jämförelse mellan kandidaterna:

1) USA:s landslags poängliga 2012:
Den vinner Morgan, som gjort 28 mål och 19 assist. Wambach har totalt spelat 100 minuter mer än Morgan, och står på 23 mål och 8 assist. I USA räknar man mål dubbelt i poängligan, vilket gör att den går i Morgans favör med 73–54. Klar fördel Morgan här alltså.
Hon gjorde för övrigt ett mål och ett assist i söndags morse, då Irland besegrades för andra gången på kort tid. Den här gången blev det 2–0, sedan den irländska målvakten Emma Byrne visat att hon håller högsta klass. Höjdpunkter från matchen ser du här.

2) Poängligan i OS.
Toppen av den såg ut så här:
7 poäng: Sinclair (6+1) och Morgan (3+4).
6 poäng: Melissa Tancredi (4+2), Megan Rapinoe (3+3).
5 poäng: Wambach (5+0) och Elodie Thomis (2+3).
Här är det alltså fördel Wambach när det gäller målskyttet, men fördel Morgan när det gäller poäng totalt – om vi inte kör amerikansk räkning, för då är det 10–10. Jag är svensk, och dömer det till oavgjort i kategorien.

3) Flest viktiga mål i OS.
Det är ju som bekant större värde att göra ett mål som betyder 1–0 än ett som ger 5–0. Enligt mitt sätt att räkna fixade Wambach fem poäng till USA (två vardera mot Nordkorea och Nya Zeeland, och ett mot Kanada), medan Morgan fixade tre (ett mot Frankrike och två mot Kanada). Fördel Wambach i kategorien.

Pia Sundhage tackar Alex Morgan

Det blir alltså 1,5–1,5 mellan kandidaterna i den här jämförelsen. Trots det tycker jag att det är ganska klart att Morgan skall ha priset. Och det är inte bara för att hon blivit utnämnd till årets idrottskvinna i USA i år.
Jag har sett huvuddelen av USA:s landskamper i år, och tycker att det har varit klasskillnad spelmässigt sett. Med sin snabbhet och styrka bidrar Morgan med massor till spelet utöver sitt målskytte. Medan Wambach ”bara” bidrar med mål.

Fast det var ju det med att OS väger tyngst. Wambach var riktigt vass i början av turneringen. Hon gjorde ett mål vardera i de fem första matcherna. Några av dem var viktiga. Hon avgjorde kvartsfinalen mot Nya Zeeland, och satte en straff till 3–3 i semifinalen. Totalt sett tycker jag att hon tappade kvalitet i semifinal och final. Morgan däremot var jämn hela vägen. Dessutom avgjorde hon semifinalen, och spelade fram till viktiga 1–0 i finalen.

Det brukar heta att Wambach är bäst när det gäller. Och det är hon. Men det är i högsta grad även Morgan. Här är en jämförelse till:

VM 2011, semifinal mot Frankrike:
Wambach: 1 mål
Morgan: 1 mål – som inhoppare, in i 56:e

VM 2011, final mot Japan:
Wambach: 1 mål
Morgan: 1 mål, 1 assist – som inhoppare, in i 46:e

OS 2012, semifinal mot Kanada:
Wambach: 1 mål (straff)
Morgan: 1 mål

OS 2012, final mot Japan:
Wambach: –
Morgan: 1 assist

Totalt är det alltså fördel Morgan med två assists marginal i de två senaste årens fyra största matcher, trots att hon har 100 minuter kortare speltid än Wambach i matcherna.

Jag tror inte att de förbundskaptener och landslagslagkaptener som utgör huvuddelen av juryn har varit lika analytiska som jag. Utan jag tror att de gått ganska mycket på känsla, och då väger namnet tungt.
Därför tror jag att Wambach får guldbollen lite för lång och trogen tjänst.

Fast med tanke på hur tungt namn och gamla meriter kan väga skulle jag inte bli förvånad om det trots allt var Marta som tog priset.

Tillägg i efterhand: Knappt hade jag publicerat det här inlägget innan jag noterade att USA:s fotbollförbund, US Soccer, är på min sida. De gav nämligen Morgan Female Athlete of the Year Award som årets kvinnliga fotbollsspelare i USA. Här är ett klipp med höjdpunkter från Morgans fotbollsår.

Jodå, rutin kan vara guld värd

Publicerad den 3 december, 2012 av Johan Rydén

Svara

John Olsson är en av er som följer den här bloggen. Han mejlade över lite statistik som han hade sammanställt.
Det handlar om vilka lag i damallsvenskan som hade mest rutin från just damallsvenskt spel inför säsongen. Och hur de lag med mest rutin också var de lag som tog flest poäng.

Här är sammanställningen (siffrorna efter lagen är truppens totalt antal damallsvenska matcher inför säsongen, och lagets slutplacering):

1) Tyresö                                      1776 – 1
2) Kopparberg/Göteborg              1763 – 4
3) Linköping FC                           1602 – 3
4) LdB Malmö                              1243 – 2
5) Jitex                                          1241 – 9
6) Kif Örebro                                1188 – 10
7) Umeå IK                                     931 – 7
8) Kristianstad DFF    872 – 5
9) Piteå IF                                       753 – 8
10) Djurgården                               594 – 11
11) AIK                                          475 – 12
12) Vittsjö                                      186 – 6

John har hämtat siffrorna ur den damallsvenska mediaguide som kommer ut inför seriestart. Han konstaterar att Vittsjö gjort en bragdinsats genom att bli sexa med ett så orutinerat lag. För av Vittsjös 186 damallsvenska matcher stod en spelare – Sofie Andersson – för 124.

Jag tackar förstås John för att han lät mig få ta del av sammanställningen.

Jag vill dock lägga till att undersökningen haltar lite, då det är så många utländska spelare i damallsvenskan.
Vittsjö hade ju exempelvis ett antal spelare som hade spelat matcher på minst damallsvensk nivå i andra länder, eller landslag. Medan AIK exempelvis hade nästan enbart inhemska spelare. Men det är inte lätt att skapa en uppställning där man tar hänsyn till alla faktorer.

En given slutsats av listan ovan är förstås att rutin är viktigt.

Fyra lag på rätt plats – visst var väl det godkänt?

Publicerad den 30 november, 2012 av Johan Rydén

Sedan några veckor tillbaka är samtliga svenska lag inne i silly season. Och det kan nog bli en mer långdragen, och galen lågsäsong än på många år.

För nu är det många klubbar som är desperata att få så mycket kvalitet som det bara går för så lite pengar som möjligt.
Det kommer garanterat inte att bli 70 utländska spelare i damallsvenskan 2013. Utan kanske snarare max 60. Vissa tycker att det är väldigt bra. Men det gör inte jag. För följden blir att kvaliteten på serien kommer att sjunka.

Och visst öppnar det för svenska ungdomar. Men jag ser inga stora fördelar med att juniorerna slår sig in i allsvenskan för tidigt. Tvärtom anser jag att det är bra att talangerna får lära sig direkt att man måste träna kopiöst mycket för att slå sig fram.
Känslan är att alldeles för många spelare är nöjda med att spela i allsvenskan och inte underkastar sig det arbete som hade kunnat gjort dem till internationella toppspelare.

Fast att damallsvenskan kan bli lite sämre kommande år är förstås bra för vissa. Framför allt kanske för Mallbacken och Sunnanå, som verkligen har gått upp i rätt läge. För troligtvis kommer flera av de etablerade klubbarna ha en svagare och tunnare trupp nästa år. Och alltså blir det lättare för nykomlingarna att hålla sig kvar.

Det är som sagt många spekulationer och uppgifter i luften. Jag tänker inte kommentera varenda rykte, övergång eller förlängt kontrakt. Inte ens nära. Utan jag planerar att köra ett par uppsamlingsheat under vintern.

Här är ett första, där jag i första hand tänkte sammanfatta årets säsong. Jag gör det delvis utifrån mitt eget damallsvenska tips. Jag brukar inte vara så bra på att tippa tabeller, men är ganska nöjd med årets utfall. Jag placerade fyra lag – Göteborg, Piteå, Djurgården och AIK – på exakt rätt plats, och ytterligare tre lag hade jag en placering från den slutliga. Det är nog faktiskt det bästa tabelltips jag någonsin fått till.

I nuläget känns det som att Göteborg FC är de stora segrarna under silly season. De verkar få behålla Christen Press, och har redan kryddat med Marie Hammarström och norska skytteligafyran Cathrine Dyngvold. De blir spännande att följa kommande år.

Marta Viera da Silva

1) Tyresö FF
Mitt tips: 2 – Jag trodde inte att backlinjen räckte till. Det gjorde den. Däremot tog det ett tag innan lagbygget var klart. Och sommarens tränarbyte till Tony Gustavsson var nog nödvändigt för att få alla egon att dra åt samma håll. Men trots allt var det bara millimetrar från att jag skulle fått in mitt tips…

Läget nu: Det har varit väldigt tyst om Tyresö. Inga nyförvärv, och inga förluster ännu. Det ryktas om Manon Melis, och hon skulle säkert kunna göra 30 mål om hon spelat i mästarlaget.
Det visar sig också att Marta inte behöver ta beslut om hon skall spela det andra året på sitt kontrakt förrän efter årsskiftet. Hon kan alltså lämna om hon hittar något bättre alternativ. Gör hon det?
Och vad händer på tränarfronten. Tony Gustavsson blir väl inte kvar. Eller?

Peter Moberg

2) LdB FC Malmö
Mitt tips: 3 – Defensiven var ungefär som förväntat, men jag undervärderade helt klart lagets offensiva slagstyrka. Med Anja Mittag, Ramona Bachmann och Elin Rubensson i spetsen öste man in mål – och borde ha tagit guld. Men raset i Umeå förstörde ett i övrigt imponerande år.

Läget nu: Klubben är mitt inne i en ekonomisk kris, och åkte nyligen på en skattesmäll. Trots det verkar det inte dras i någon handbroms. Klart är att man byter tränare. Peter Moberg ersätts av Jonas Eidevall. På spelarfronten byter man andramålvakt. Hilda Carlén lämnar, och ersätts av Stattenas Zecira Musovic. Lämnar gör också Emma Wilhelmsson (Jitex) och danska Christina Öyangen Örntoft. Även här har Manon Melis namn dykt upp. Men har LdB FC råd?

Karen Bardsley

3) Linköpings FC
Mitt tips: 1 – Känns som största missräkningen, trots att de slutade trea. Orsaken var att LFC tappade kontakt med guldstriden redan under seriens första tredjedel. Avslutningen med sex raka segrar var dock stark, och ledde till lilla silvret.

Läget nu: Även här råder ekonomisk kris. Till skillnad från Malmö blir det väldigt stor genomströmning i LFC:s trupp. Klubben har brutit med Louise Fors, Lisa de Vanna, Karen Bardsley (Lincoln Ladies, England), Ingrid Schelderup (Vålerenga, Norge) Nora Holstad Berge (Arna Björnar, Norge), Josefine Alfsson, Mathilda Agné, Emma Lundh och så verkar alltså även Manon Melis lämna.
Laget kommer trots alla tapp att få en stabil stomme. Kvar är Sofia Lundgren, Mariann Gajhede Knudsen, Charlotte Rohlin, Jessica Samuelsson, Petra Larsson, Nilla Fischer och Pernille Harder. Dessutom ryktas det om att AIK:s mittbackstalang Jennie Nordin är på väg in.

Yael Averbuch, Camille Levin, Anita Asante och Kristin Hammarström

4) Göteborg FC
Mitt tips: 4 – Mitt i prick. Jag trodde att den tunna truppen skulle bli lagets fall, men det blev snarare det svaga grässpelet, och den dåliga seriestarten som höll GFC borta från guldstriden. Man vann dock cupen, och är i kvartsfinal i Champions League. Totalt sett således en godkänd säsong.

Läget nu: GFC har gjort en väldigt stark silly season hittills. Man gjorde redan i höstas klart med norska skytteligafyran Cathrine Dyngvold. De högklassiga höstförvärven Camille Levin och Yael Averbuch har kontrakt även över nästa år, och man fick i dag klart med att även Anita Asante stannar. Dessutom blir Johanna Almgren och Catrine Johansson kvar, trots rykten om annat.
Utöver Dyngvold har man fått klart med Marie Hammarström från Örebro – förstås ett kanonförvärv. På minuskontot hittar vi Ingrid Wells, som aldrig motsvarade de högt ställda förväntningar som fanns. Viktigt för GFC är nu också att få behålla Christen Press. Press sa själv i GFC-tv efter WCL-segern mot Hjörring, att hennes avsikt var att stanna. Och det verkar på snacket som att skyttedrottningen blir kvar, trots att det blir en ny liga i USA.

Hedvig Lindahl

5) Kristianstads DFF
Mitt tips: 6 – Jag trodde att bortaspelet skulle fälla KDFF. Men det var på hemmaplan man tappade medaljchansen. 14 missade poäng på Vilan var några för mycket.

Läget nu: Fick in Margret Lara Vidarsdottir på slutet av serien, och hon blir nästan som ett nyförvärv nästa år. Vann dessutom dragkampen om Sirius jättetalang Marija Banusic. Målvaktssidan har varit tunn sedan Hedvig Lindahl drog av korsbandet. Lindahl är tillbaka nästa år, och dessutom är WPS-meriterade Brett Maron tillbaka i KDFF. Klubben förändrar en del i truppen, och lämnar gör Moa Pettersson, Elin Nilsen, Becky Edwards, Katrin Omarsdottir, Lisa Petersson och Emelie Johnson.

Loes Geurts

6) Vittsjö GIK
Mitt tips: 10 – Vittsjö var verkligen seriens skräll. Jag var inte nära att pricka in deras placering, men vem var det? Jag är i alla fall nöjd med att jag tog en chans och tippade nykomlingen ovanför nedflyttningsstrecket.

Läget nu: Här har det varit väldigt tyst hittills. Jag intalar mig att jag läst något om målvaktsbyte – att Loes Geurts skulle vara på väg bort, men hittar inte det nu.

7) Umeå IK
Mitt tips: 9 – Jag undervärderade laget en aning – sportsligt sett. Man slutade två placering bättre än vad jag trodde, trots att man stundtals spelade ett väldigt naivt spel. Och trots hela 31 insläppta mål på bortaplan. Däremot stod UIK som väntat för ett av årets största ras i publikligan.

Läget nu: Här har vi ytterligare ett lag i akut ekonomisk kris. Sanering pågår, men efter tillskott från lokala fastighetsbolaget Balticgruppen verkar situationen ändå vara under hyfsad kontroll.
Man klarade sig med sju poängs marginal, och tänker nu minska satsningen för att satsa ungt. Man måste då även satsa taktiskt. För årets spel var naivt. Jag har gnällt mycket på Umeå, men vill passa på att ge massor av beröm för insatsen mot Malmö. Där såg det verkligen ut som att lagledningen hade gjort sin taktiska läxa, och hade en klar tanke på hur de skull såra serieledarna. Och kontringsfotboll på kvicka Jenny Hjolman kan säkert vara ett framgångsrecept för UIK framöver.
Klart är att tränare Joakim Blomqvist stannar, och att talangen Linnea Åberg flyttas upp från ungdomsleden. Dessutom är det klart att rutinerade målvakten Caroline Jönsson stannar halva säsongen. UIK behöver alltså ny målvakt i höst.

8) Piteå IF
Mitt tips: 8 – Det var mycket nytt inför seriestart, och tipset lite av en chansning. Det visade sig vara en klockren chansning.

Läget nu: Det var rejäl genomströmning inför säsongen, och det kan blir det nu igen. Man har ett tungt avbräck i Jennifer Nobis, som tvingas sluta. Och ryktet säger att även Faith Ikidi kan vara på väg bort. Frågan är även hur mycket pengar klubben har att spendera. Man var illa ute i våras, och får nog hålla lite i pengarna i vinter.
På pluskontot finns australiska målvakten Lydia Williams som kommer tillbaka från korsbandsskada. Dessutom förhandlar man med isländska landslagsspelaren Fanndis Fridriksdottir från Breidablick. Där har man ännu inte fått något svar. Däremot har amerikanska U23-landslagsanfallaren Lindsay Taylor tackat nej till Piteås kontraktsförslag.

Fridolina Rolfö

9) Jitex BK
Mitt tips: 5 – Efter en lysande försäsong trodde jag att Jitex skulle bli årets skrällgäng. Man inledde också starkt, men sedan kom skadorna. Och till slut blev det trots allt kamp för att hänga kvar.

Läget nu: Det blev andra året i rad med skadeproblem för Jitex. Men laget visade på våren att man har kvaliteter när både Fridolina Rolfö och Annica Sjölund är i speldugligt skick. Stefan Rehn blir kvar, och får ny chans att utveckla laget. På inkontot finns stabila Emma Wilhelmsson från Malmö, och rykten placerar även QBIK:s Linda Nöjd och Robyn Decker i klubben. Jag minns inte hur det var med Mimmi Löfwenius, om hon var på lån eller inte. Blir hon kvar kan hon säkert ta ett stort steg kommande år.

Sara Larsson

10) Kif Örebro
Mitt tips: 7 – Jag övervärderade Kif i våras. För inte nog med att kommunen räddade klubben från en ekonomisk kollaps. Sportsligt var man riktigt illa ute också. Det var inte förrän i de två allra sista omgångarna som kontraktet säkrades.

Läget nu: Den här annonsen säger väl det mesta om läget i klubben. Det är svångrem som gäller. Därför har man redan tvingats släppa nyckelspelaren Marie Hammarström till Göteborg. Och därför ryktas det om att försvarsgeneralen Sara Larsson är på väg bort. Klart är att Edda Gardarsdottir, Nina Fellbrant och Hanna Ågren-Åhbom lämnar. Och det kan nog bli många fler. Känslan nu är att Kif kommer att få det väldigt svårt att sätta ihop ett slagkraftigt lag till 2013 års säsong.

Jessica Landström

11) Djurgården
Mitt tips: 11 – mitt i prick. Jag trodde att den tunna truppen skulle bli Djurgårdens fall. Och så blev det. Trots en rejäl uppryckning på hösten räckte det inte. Elitettan nästa.

Läget nu: Har tappat Annika Kukkonen (Sunnanå) och Renee Slegers (flyttar hem till Holland) och lär tappa fler spelare. För inte kan väl exempelvis Jessica Landström följa med ner i elitettan? I alla fall inte om hon har ambitioner att spela i EM.

12) AIK
Mitt tips: 12 – mitt i prick. Jag skrev att Sussie Nilsson behövde göra underverk för att AIK skulle kunna hålla sig kvar. Nilsson var bra, men kunde förstås inte göra underverk. Därför spelar AIK i elitettan nästa år.

Läget nu: Har många unga och talangfulla spelare, som lär vara attraktiva på marknaden. Jennie Nordin ryktas exempelvis vara på väg till Linköping. Duktiga målvakten Sussie Nilsson har deklarerat att hon vill spela i allsvenskan.
Annars kan nog flera av de unga talangerna klara ett år i elitettan utan att förlora i utvecklingstakt.

Annika Kukkonen

13) Sunnanå SK
Läget nu: Har värvat Annika Kukkonen från Djurgården och Hanna Glas från Sundsvall. Behöver nog ytterligare ett par etablerade spelare för att inte bli ett bottenlag från start.

14) Mallbackens IF
Läget nu: Tappar rutinerade Therese Stolpe och Anna Arnfeldt. Men får behålla duktiga målvakt Katie Fraine. Jobbar även på att kunna behålla Dalsjöforsförvärvet Maria Andersson. Som det känns nu behöver Mallbacken åtminstone ytterligare tre–fyra rutinerade nyförvärv. Annars blir det överlevnadskamp i bottenträsket.

Hur kan Kosses mål vara nominerat?

Publicerad den 7 november, 2012 av Johan Rydén

Har kikat igenom de 13 nominerade målen till Årets mål på fotbollsgalan. Och jag tycker faktiskt att det nästan är pinsamt att tjejerna tävlar mot herrarna i den här kategorin. I varje fall i år.

För tjejernas mål är inte nära på av samma klass som herrarnas. Exempelvis finns det ingen som helst anledning till att Kosovare Asllani:s 2–0-mål mot Schweiz skall vara nominerat. Det är ett högst alldagligt mål, och att det finns med bland kandidaterna sänker bara statusen på damfotbollen. Tyvärr.

Problemet är inte att tjejerna gör färre snygga mål än herrarna. Problemet är att samtliga herrallsvenskans 240 matcher är tv-sända, medan damallsvenskan bara har 24 tv-sända matcher.
Alltså är urvalet enormt mycket större för herrarna, vilket gör att ett flertal läckra fullträffar från herrallsvenskan har valts bort.
Från damallsvenskan verkar juryn däremot inte ens ha hittat fyra mål värda att nominera. Alltså kom tyvärr Kosses mål med på listan. Och det borde inte ens ha varit nära att platsa om 100 mål varit nominerade.

Någon bra lösning på hur Årets mål borde gå till har jag faktiskt inte. Eftersom det bara finns bilder på en bråkdel av alla damallsvenska mål är det inte rimligt att ha en egen kategori. Underlaget räcker inte.

Här är förresten länken till de 13 nominerade målen.

De mål som jag spontant tycker kvalar in som årets mål inom svensk damfotboll kom tyvärr i träningsmatcher, och får därför inte vara med.
Men visst är Linda Hallin:s bomb och Kosses klacklobb klart vassare än de fyra dammål som nominerats?
Och i damallsvenskan slår väl Ogonna Chukwudi:s 1–0-mål borta mot Jitex ut alla de tre nominerade målen. Eller?

För och emot i guldfinalen

Publicerad den 2 november, 2012 av Johan Rydén

Svara

I morgon avgörs det vilket lag som tar 2012 års SM-guld. I söndags bedömde jag det som närmare 80–20 i Tyresös favör.

Det var kanske inte ett helt genomtänkt odds. Riktigt så stora favoriter är nog ändå inte Tyresö. Fast jag fortfarande tycker att det är fördel för serietvåan. Dock inte med så stor marginal, utan snarare typ, 52–48.

Här är en genomgång av de faktorer som talar för lagen:

Det här talar för att guldet stannar hos LdB FC Malmö:

1) De har hemmaplan. Och där har de inte förlorat sedan senaste mötet med Tyresö.
2) De tar guld på oavgjort. Alltså kan de backa hem och kontra. Och med en så trygg och duktig målvakt som Thora Helgadottir som sista utpost är det ingen dum taktik. Speciellt när man har Anja Mittag och Elin Rubensson att kontra på. Dessutom är väl Katrine Veje åter i spelbart skick?
3) De har två raka guld, och har skapat en vinnarkultur.
4) Tyresö har darrat i avgörande matcher förr. Jag tänker på de två sista omgångarna i fjol. Och på två raka cupfinaler. Även om Stockholmslaget har många spelare med vinnarvana har de ingen vinnarkultur i klubben.

Det här talar för att Tyresö FF tar sitt första SM-guld:

1) Mentalt hade Malmö redan vunnit guldet. Deras psyken fick en knäck i söndags, och det är inte lätt att ladda om, nu när de nu bjudit in Tyresö igen. Tyresö har däremot fått en andra chans, och kan spela i ren lycka.
2) Malmö riskerar att ha många slitna spelare. De har spelat två matcher sedan Tyresö spelade sin senaste.
3) De har Marta. Utöver att hon är en tänkbar matchvinnare är hon även en spelare som har en stor vana av att vinna titlar. Sådana är viktiga att ha i avgörande lägen.
4) Veronica Boquete är inne i ett stim. Hon sköt Spanien till EM-slutspel, och gjorde en toppmatch mot Jitex. Spanjorskan kan bli tungan på vågen.
5) Ramona Bachmann är avstängd för Malmö. Det innebär att Tyresös backlinje slipper motståndarnas mest formstarka spelare.
6) De slog Malmö på bortaplan ifjol, och man upprepade segern även hemma i våras. Vetskapen om att man gjort bra resultat på en arena förr skapar en trygghet.

Ni får gärna lägga till fler punkter, om ni tycker att jag missat några.

Jag hade förstås gärna varit på plats på Malmö IP i morgon 13.00. Men jobbet sätter stopp. Jag skall istället försöka hinna se så mycket som möjligt av matchen på Tv4sport.
Men som nämnts ligger mycket av mitt fokus de här dagarna på söndag 15.00 – då guldstriden avgörs i herrallsvenskan. Just nu är ju det guldet ganska nära min moderklubb, IF Elfsborg.

Inför de näst sista omgångarna av både herr- och damallsvenskan såg det ju förresten ut som att det kunde bli dubbla guld till staden Malmö. Nu känns det som att skåningarna får nöja sig med två andraplatser. Här är det dock läge att kasta in en favoritklyscha: Men fotboll är fotboll – och där kan allting hända…

Hyfsad vecka för Vero

Publicerad den 28 oktober, 2012 av Johan Rydén

Svara

I onsdags tog sig Spanien till EM på matchens sista spark mot Skottland.

I dag hjälpte Umeå tillbaka Tyresö in i den damallsvenska guldstriden.

Två idrottsmirakel på en vecka för Veronica Boquete.

På sin twitter skrev hon:

”Om det här är en dröm – väck mig inte!! Malmö spelade oavgjort. Allt avgörs i sista matchen. Det här är för mycket!”

Har Vero sådan sanslös medgång även på lördag behöver Malmö och Tyresö inte spela guldfinalen…

Bachmann syndabock när Malmö drabbades av guldfrossa

Publicerad den 28 oktober, 2012 av Johan Rydén

Svara

Ramona Bachmann har gjort många avgörande insatser för LdB FC Malmö i jakten på det tredje raka SM-guldet. Fast i dag var det Bachmann som bjöd in Tyresö i guldmatchen. För efter 1–1 i Umeå måste plötsligt Malmö ha poäng på lördag.

Det var tidigt klart att Malmö hade rejäl guldfrossa. Huvuddelen av spelarna verkade må dåligt av att ha bollen.
Inte minst darrade backarna i uppspelsfasen.Det gick inte att se att det var tre nuvarande landslagsspelare och en blivande i den fyrbackslinjen.
Och det var ganska talande att det var landslagsbacken Lina Nilsson som oattackerad bjöd på den indianare som öppnade för Umeås ledningsmål. Jenny Hjolman sköt, och tvingade en storspelande Thora Helgadottir till en kanonräddning. På den följande hörnan tryckte Emmelie Konradsson in 1–0.

Och precis efteråt gav sedan Ramona Bachmann bort guldet. Hon visade både desperation och dumhet när hon tog med sig bollen med handen, och helt korrekt fick sin andra varning för hands.

Resten av matchen kämpade tio Malmöspelare mot elva motståndare – och mot sin egen guldfrossa.
Amanda Ilestedt, Katrin Schmidt och framför allt Sara Björk Gunnarsdottir var en trio i Malmö som visade vinnarvilja. De lät sig inte nedslås, utan sprang kopiöst för att vända matchen. De sistnämnda fick också kanonlägen. Men där var kylan inte på samma nivå som viljan.

Sett till målchanser borde Malmö ha vunnit med ett eller ett par mål, 3–2 eller 4–2. Bland annat hade man ju två stolpträffar. Men det var bara Elin Rubensson som lyckades överlista en storspelande Caroline Jönsson. Hade jag varit Tyresöspelare hade jag nog skickat ett fång rosor till den före detta landslagsmålvakten.

För nu blir det en guldmatch på lördag.

En guldmatch som förstås är ekonomiskt bra för Malmö. Jag var inne på det i det här inlägget. Fast det är det enda sättet som dagens resultat var bra för de regerande svenska mästarinnorna.

För skrev jag 70–30 i Tyresöfavör i det förra inlägget, så närmar det sig nog 80–20 efter den andra halvleken i dag.
Det enda som talar till Malmös fördel är att man har hemmaplan, och att Tyresö har haft förtvivlat svårt att vinna avgörande matcher. Det kan blir två lag med guldfrossa på Malmö IP på lördag…

Jag har sett att Fotbolls-Sverige utanför Malmöområdet jublar över att det blir en avgörande final. Och visst är det kul på många sätt.
Men det megafokus som damfotbollen kunde få på lördag lär det inte bli. För tyvärr ligger guldmatchen på helt fel dag.
Alltså dagen före herrallsvenskans sista omgång. För som det ser ut i herrarnas guldstrid kommer troligen matchen Malmö–Tyresö drunkna i mediabevakningen av den herrallsvenska guldstriden. Tyvärr.

De sista orden sparar jag till Lina Hurtig. 17 år, och med ett spelsinne som få andra i svensk fotboll. Hon måste vara med i nästa års EM-trupp.

Avgörande dag för Malmö

Publicerad den 28 oktober, 2012 av Johan Rydén

I dag har Malmö chansen att säkra sin tredje raka SM-titel. Men de har tuff press på sig. För skulle de misslyckas med att vinna dagens match i Umeå är det plötsligt stor fördel för Tyresö i guldstriden.

Som bekant möts ju de båda guldkandidaterna på lördag, i damallsvenskans sista omgång. Och ja, jag vet att det räcker med oavgjort för Malmö. Och jag vet även att Malmö har hemmaplan, och att de inte tappat en enda poäng på hemmaplan i år.

Trots det ser jag det som 70–30 i Tyresös förmån i den matchen. Framför allt sett till uppladdningen. Men även av mentala orsaker.

Uppladdningen först. I dag spelar Malmö i Umeå. På onsdag spelar de Champions League i Verona. Utan att veta exakt hur schemat ser ut så lär måndag, tisdag och torsdag vara resedagar. Medan Tyresö kan ladda i lugn och ro har alltså Malmö två matcher och tre resedagar som uppladdning. Det är en enorm skillnad.

Mentalt är Malmö redan svenska mästare – så känner de, även om de aldrig skulle erkänna det. Skulle de misslyckas med att säkra guldet i dag får de en rejäl mental knäpp, som det kan ta mer än en vecka att resa sig från. Tyresö däremot får en extrachans som de inte räknat med.

Som jag ser det måste Malmö alltså vinna i dag. Annars känns det som att guldet kommer att hamna i Tyresö.

Tillagt i efterhand: Jag var inte uppdaterad på att Malmö och Verona bytt hemmamatch i Champions League när det här inlägget skrevs. Rättelse finns här.

Shinobu Ohno

* Apropå guld så säkrade Inac Kobe Leonessa segern i japanska Nadeshiko League tidigt i morse, svensk tid. Man vann borta mot Yunogo Belle inför 4942 åskådare med 4–1 samtidigt som NTV Beleza föll mot Urawa Reds med 3–1. Därmed leder obesegrade Leonessa med hela tolv poäng med två omgångar kvar att spela.

Leonessas mål gjordes av Nahomi Kawasumi, Shinobu Ohno (2) och Megumi Takase.

AIK åker ur men Tyresös hopp lever

Publicerad den 27 oktober, 2012 av Johan Rydén

Inför blott 84 åskådare gav Clara Markstedt AIK ledningen mitt i den andra halvleken hemma mot Linköping. Då levde hoppet om nytt kontrakt.

Manon Melis

Men när domaren Sandra Fogelberg blåste av matchen hade LFC vänt till 3–1-seger efter mål av Lisa De Vanna (snyggt framspelad av Nora Holstad Berge), Pernille Harder och Manon Melis.
Därmed är AIK klart för nedflyttning till den nyskapade serie som redan verkar ha bytt namn från damettan till elitettan.

Hoppet är alltså ute för AIK. För Tyresö lever däremot guldhoppet. Åtminstone till i morgon. Dagens hemmamatch mot Jitex slutade med säker 3–0-seger. Veronica Boquete gick på glädjeångorna från onsdagens dramatiska avancemang till EM-slutspelet. Vero gjorde nämligen två mål och ett assist i dagens match.

Se målen på det här klippet. Där noteras att Madelaine Edlund blev riktigt läckert serverad av Marta och Vero vid sitt mål.
Tyresö får nu hålla tummarna för att Umeå kan skrälla till sig minst ett kryss mot Malmö i morgon. Annars var dagens seger till ingen nytta.

* Så till Italien, där svensklaget Bardolino Verona gick från 0–1 i halvtid till 2–1-seger hemma mot Fiammamonza.
Först fick jag uppgiften att Maria Karlsson skulle ha gjort sitt första mål någonsin som utlandsproffs. Men sedan ändrades målskytten till 1–1 från Karlsson till Marta Mason. Segermålet sköts av Cristiana Girelli.
Stephanie Öhrström vaktade som vanligt Bardolinos mål. Hon släppte alltså in ett mål – en straff.
Som väntat vann alla de fem topplagen i serien. Fast i tre fall var det bara med uddamålet.

* Så tillbaka till Sverige. Publiksiffran på Pia Sundhage:s premiärmatch som svensk förbundskapten i tisdags var väl inte direkt lysande. Jag hade hoppats på fler än 4905. För Växjö och Myresjöhus Arena är ju en av EM-arenorna nästa år. Och de kommer inte att arrangera någon av Sveriges matcher. Om inte PR-arbetet görs på bästa sätt är risken att läktarna kan gapa riktigt tomma.

Apropå inget låg det förslag till biljettpriser under EM som jag hört på 125–175 kronor för enkelbiljetter för vuxna.

På TV4sport noterades däremot fina siffror för tisdagens landskamp. Här bloggar TV4:s Emir Osmanbegovic om att matchen hade 150 000–200 000 tittare. Det var fler än som såg Zlatan och PSG möta Reimes förra lördagen. Samt fler än som såg Manchester United–Braga (165 000) på TV6 i tisdags. Kul.

Blir det här en guldhelg?

Publicerad den 26 oktober, 2012 av Johan Rydén

I helgen är det troligt att vi kan fira ligamästarna i Sverige och Japan. Dessutom blir guldet i norska toppserien i praktiken klart.

Sverige först. Som bekant har Malmö det i sina egna händer. Det enda som krävs är seger i Umeå. Och de enda som kan sänka Malmö är de själva. För årets Umeålag är inte bra nog för att skaka något topplag av egen kraft. UIK har spelat extremnaivt mot topplagen, och bjudit på både tid och ytor.
Siffrorna hittills mot toppduon är 1–7, 1–5 och 0–6. I och för sig vann LdB ”bara” med 1–0 mot UIK i cupen. Men då satt formstarka Ramona Bachmann på bänken. Om inte UIK lärt sig spela cynisk fotboll till på söndag så kommer guldstriden vara över vid 18.15 den kvällen. Matchen startar 16.30 och direktsänds på Tv4sport.

Om Malmö vinner spelar det ingen roll att Tyresö med största sannolikhet slår Jitex i morgon. För då skiljer det fem poäng inför lagens inbördes möte i slutomgången.
Jitex behöver för övrigt två poäng till för att på egen hand säkra sitt kontrakt. De har ju fyra poäng och 25 mål ner till Djurgården.

Bottenstriden kan också avgöras i helgen. För AIK är enda chansen till nytt kontrakt att man vinner båda de återstående matcherna, samtidigt som Kif Örebro åker på två förluster. De båda lagen möts på Behrn Arena i slutomgången. Det kan bli en nagelbitare. Fast jag tror inte det. Jag tror att AIK åker ut i morgon, hemma mot Linköping.

Djurgården behöver troligen också sex poäng mot Kristianstad (borta) och Piteå (hemma) för att att rädda sitt kontrakt. Tre poäng kan räcka, men då måste utöver tre poäng även ta in sex mål på Örebro.
Örebro möter för övrigt Göteborg på bortaplan på söndag. Det är en match där närkingarna inte kan räkna med några poäng.

* I Norge vann Röa i kväll med 3–1 (3–0) borta mot Stabaek efter mål av Emilie Haavi, June Tårnes, Stine Andreassen och reducering av Andrine Stolsmo Hegerberg. Därmed kommer Lilleström med 99,9 procents säkerhet att ta guldet. LSK behöver bara fyra poäng på sina matcher mot Klepp, Sandviken och Kolbotn för att säkra sin första titel någonsin. De lär ta maximala nio pinnar…

I skytteligan leder fortfarande Stabaeks Ada Stolsmo Hegerberg. Fast uppgifterna går isär om 17-åringen är ensam i topp eller inte. Enligt NRK leder hon med två mål före rutinerade Isabell Herlovsen (Lilleström), som dessutom har en match mindre spelad. Enligt sidan altomfotball ligger duon jämsides.
Någon officiell skytteliga hittar jag inte på Norges fotbollsförbunds hemsida. Så toppstriden är något oklar.
Klart är dock att Göteborgs nyförvärv till nästa säsong, Cathrine Dyngvold är fyra på båda listorna på 15 mål.

Megumi Takase

* I Japan har Inac Kobe Leonessa nio poängs ledning med tre omgångar kvar. Efter helgens båda toppmöten, Yunogo Belle–Inac Leonessa och Urawa Reds–NTV Beleza, lär guldet vara hundraprocentigt klart för storklubben från Kobe.

I skytteligan leder Inacs Megumi Takase på 18 mål, tre före Belezas Asano Nagasato med tre omgångar kvar.

* Det är söndag som är speldagen i både Norge och Japan. Samma sak gäller för de båda toppligorna i Tyskland och Frankrike. I Feminine division 1 spelar samtliga topplag mot svagare motstånd i den här omgången, vilket lär innebära klara segrar.

Antonia Göransson

I Frauen-Bundesliga är Wolfsburg–Duisburg den på förhand mest intressanta matchen. Men det är USV Jena–Turbine Potsdam med Antonia Göransson som visas på DFB-tv. Avspark för den matchen är 14.00 på söndag.

* Den enda liga som har full omgång i morgon lördag är den italienska. Men inte heller där är det några riktiga toppmöten i den här omgången. Utan man kan nog räkna med tre poäng till samtliga topplag.

* Slutligen så börjar det Afrikanska mästerskapet i Ekvatorial-Guinea på söndag. I den första gruppen spelar arrangörslandet mot Sydafrika, Senegal och DR Kongo. I den grupp som startar på måndag återfinns Elfenbenskusten, Nigeria, Kamerun och Etiopien.
Nigeria är som alltid favoriter, men utmanas av Kamerun, Sydafrika och Ekvatorial-Guinea – som har med Potsdamstjärnan Genoveva Anonma i sin trupp. Personligen saknar jag Ghana, som ju alltid har starka ungdomslandslag. Men de åkte ut på straffar mot Kamerun i kvalet.

Fotbollsgalan och diamantbollen

Publicerad den 19 oktober, 2012 av Johan Rydén

Det har diskuterats rejält på twitter idag. Den första debatten handlade om hur Pia Sundhage bör ställa upp sin startelva. Den andra om nomineringarna till Fotbollsgalan, och vem som bör få Diamantbollen i år.

När det gäller landslaget har ju Sundhage deklarerat att hon tänker spela 4-4-2 från början. Den första frågan där blir ju vem av Caroline Seger, Nilla Fischer och Lisa Dahlkvist som får stiga åt sidan. Den andra vem som skall spela bredvid Lotta Schelin på topp.
Mina svar på de frågorna tänkte jag spara till i morgon. Men Radiosportens fotbollsexpert Richard Henriksson har redan redovisat sina tankar. Hör dem här.

I det här inlägget tänkte jag rikta in mig på fotbollsgalan och diamantbollen. Galan först.

Juryn till Ballon d’Or är instruerad att ta mycket stor hänsyn till hur spelarna agerat i de stora turneringarnas avgörande matcher. Översatt till fotbollsgalan bör alltså priserna och nomineringarna gå till spelare som gjort avgörande insatser i OS, damallsvenskan eller finalen av svenska cupen.
I varje fall bygger jag på det tankesättet när jag avger mina synpunkter kategori för kategori:

Årets målvakt
Gudbjörg Gunnarsdottir, Djurgården
Kristin Hammarström, Göteborg
Thora Helgadottir, Malmö
Hedvig Lindahl, Kristianstad
* Här förstår jag inte Lindahls nominering. Hon har inte presterat tillräckligt i år. Jag såg att Sofia Lundgren skrev ”Fotbollsgalan????” på sin twitter. Jag håller med om frågetecknen, men tycker i och för sig inte att Lundgren borde ha varit nominerad heller. Lindahl borde ha ersatts av Carola Söberg eller kanske Susanne Nilsson.
Min vinnare? Jo, det är Thora Helgadottir, som lett Malmö mot guldet. Hon vinner knappt före Göteborgs cuphjältinna, Kristin Hammarström.

Line Röddik Hansen

Årets back
Emma Berglund, Umeå
Line Röddik Hansen, Tyresö
Linda Sembrant, Tyresö
Sara Thunebro, Frankfurt
* Det här är en svår kategori. Jag hade nog tyckt att Vittsjös Ifeoma Dieke hade förtjänat en plats på listan. Och jag tycker att Meghan Klingenberg är Tyresös bästa ytterback. Men då amerikanskan sannolikt anses ha spelat för kort tid i damallsvenskan, och ingen av de nominerade kandidaterna vunnit några titlar i år, så går mitt pris till Danmark.

Veronica ”Vero” Boquete

Årets mittfältare
Anita Asante, Göteborg
Veronica Boquete, Tyresö
Caroline Seger, Tyresö
Marta Vieira da Silva, Tyresö
* Här tycker jag att Sara Björk Gunnarsdottir borde tagit plats bland kandidaterna, på överskattade Caroline Segers bekostnad. Seger var alldeles för dålig i OS för att få vara med.
Vinnare? Ja, det är verkligen inte lätt. För Marta, Vero och Asante är alla tre favoritspelare på olika plan. Trots att Marta har gjort 27 poäng väljer jag Vero, mest för att hon har damallsvenskans skönaste bollbehandling.

Anja Mittag

Årets Forward
Ramona Bachmann, Malmö
Anja Mittag, Malmö
Christen Press, Göteborg
Lotta Schelin, Lyon
* Här tycker jag att juryn har nominerat rätt kandidater. När det gäller vinnare så faller Schelin bort först. Hon har inte presterat i de stora matcherna i år. Övriga tre kandidater är värdiga vinnare. Press fixade cupguldet till Göteborg, och har burit sitt lag offensivt sett. Hon var dessutom reserv i OS-guldtruppen. Mittag och Bachmann har fört Malmö mot ett troligt SM-guld. Mittag får dock min röst för sin makalösa vårsäsong.

Årets damallsvenska spelare
Ramona Bachmann, Malmö
Veronica Boquete, Tyresö
Anja Mittag, Malmö
Marta Vieira da Silva, Tyresö
* Även här är rätt kvartett nominerad. Då jag valt Mittag och Vero som vinnare i de två senaste kategorierna bör förstås det här också stå mellan dem. Nu utgår jag ifrån att Malmö tar SM-guldet, något man kanske borde vara försiktig med efter att ha sett tisdagens mirakel på Berlins Olympiastadion. Men min röst hamnar därför hos Mittag.

Elin Rubensson

Årets genombrott
Amanda Ilestedt, Malmö
Lina Hurtig, Umeå
Jennie Nordin, AIK
Elin Rubensson, Malmö
* Här tycker jag nog att Susanne Nilsson borde varit nominerad på klubbkamrat Nordins bekostnad. Men efter landslagsuttagningen kan ju inte priset hamna hos någon annan än Rubensson.

Thomas Mårtensson

Årets Tränare
Elisabet Gunnarsdottir, Kristianstad
Peter Moberg, Malmö
Thomas Mårtensson och Ulf Palmquist, Vittsjö
Torbjörn Nilsson, Göteborg
* Kan utlandsproffs vara med i spelarkategorierna borde väl utlandsbaserade tränare kunna vara med här? Således känns det självklart att Pia Sundhage skulle ha varit nominerad – och dessutom ta hem priset. Att hon inte är med känns som en smärre skandal. I hennes frånvaro står vinsten mellan Malmö och Vittsjö. Moberg hade varit en högst värdig vinnare. Men det Vittsjöduon har gjort av ett sanslöst nederlagsdrabbat lag är en bragd. Så visst borde väl Mårtensson/Palmquist gå hem med priset?

Lotta Schelin

* Så till diamantbollen. I fjol var det självklart att Lotta Schelin skulle få priset som går till årets bästa svenska spelare.
I år är det inte alls lika självklart, även om Schelin förstås återigen är en av de heta kandidaterna.
För hon vann Champion League, franska ligan och franska cupen med Lyon. Och hon avgjorde cupfinalen. Men i OS var hon blek – ja, till och med en besvikelse.

Inom herrfotbollen hade det sannolikt räckt för att vinna guldbollen. Men inom damfotbollen är det landslagen som gäller – inte klubblagen. Se bara på USA och Kanada, där spelarna inte ens tillhör några klubblag.

Idrott handlar om att vara bäst när det gäller. Och i år var det OS som gällde inom damfotbollen.

För mig känns det därför konstigt att någon som underpresterat i OS skulle få diamantbollen. Jag kommer inte protestera högljutt om hon vinner. Men trots att jag anser att Schelin är Sveriges bästa spelare tycker jag inte att hon bör få priset i år.

Vilka presterade då i OS?

Högst betyg på min lista fick Sara Thunebro, närmast följd av Nilla Fischer, Marie Hammarström, Emma Berglund och Linda Sembrant.

Thunebro spelade i och för sig Champions Leaguefinal i våras. Men annars har hennes år i Frankfurt mest innehållit bänknötande. Bästa svenska i OS kan därför inte heller vinna diamantbollen.

Kvar är alltså Fischer, Hammarström, Berglund och Sembrant. Av dem röstar jag på Fischer. Lagkaptenen försökte verkligen bära det svenska laget i London. Från sin defensiva mittfältsroll gjorde hon lika många mål som Schelin. Dessutom visade hon vinnarvilja, när vi jagade kvittering i kvartsfinalen mot Frankrike.

Nilla Fischer

Säsongen i Linköping har däremot inte blivit som Fischer tänkt sig. Men utan att ha sett henne sedan hon växte inte i rollen som mittback så verkar det som att hon stabiliserat upp LFC:s backlinje. Alltså känns hon som enda rimliga vinnaren.

Är jag helt fel ute. Eller vad tycker ni?

Morgan efter Wambach, men nästa pris tar Sinclair

Publicerad den 18 oktober, 2012 av Johan Rydén

I fjol blev Abby Wambach första fotbollsspelare att vinna priset som ”Sportswoman of the Year” i USA.

Alex Morgan

I år blev Alex Morgan den andra. Hon offentliggjordes som segrare i går. Läs mer här.

Priset delas ut i två olika kategorier, individuell idrott och lagidrott. Det är förstås i lagidrottskategorien som fotbollstjejerna prisats. Årets individuella ”Sportswoman of the Year” i USA blev gymnasten Gabby Douglas.
Faktum är att en svensk har vunnit den senare kategorien, det var Annika Sörenstam – 2004.

Vinnaren utses genom röstning. En expertjury står för 50 procent och folkets röster för övriga 50 procent.

Att spelare från det amerikanska fotbollslandslaget prisas två år i rad är ännu ett bevis för att laget nått sanslösa höjder när det gäller populariteten på hemmaplan. Jag har ju här tidigare skrivit om att fotbollsfinalen hade högre tittarsiffror i USA än Usain Bolt:s 100-metersfinal.

Apropå priser måste det vara dags att nominera kandidaterna till Ballon d’Or vilken dag som helst. I år lär bara en svensk vara aktuell, och det är Pia Sundhage, som lär vinna tränarkategorien. Eller?

I förstaläget nomineras tio kandidater i varje kategori. På spelarsidan är fyra–fem namn lättfunna. Men sedan är det tufft. Jag tror att damallsvenskan får med en spelare, Marta. Hon kommer med på sitt namn, och för sin höst.

Ramona Bachmann skulle kunna vara aktuell, men nej, jag tror varken att hon, Anja Mittag eller Veronica Boquete kommer att nomineras.

Homare Sawa

Jag tror inte heller att fjolårsvinnaren Homare Sawa finns med på årets kandidatlista.

De här tio kandidaterna gissar jag att det blir:

* Alex Morgan
* Abby Wambach
* Hope Solo
* Yuki Ogimi
* Christine Sinclair
* Wendie Renard
* Marta
* Celia Okoyino da Mbabi
* Camille Abily
* Aya Miyama

Har jag glömt någon självklar?

För övrigt tycker jag att vinnaren är självklar. Det måste väl bli Christine Sinclair, som bar Kanada till OS-brons. Eller vem skulle kunna hota?