Och där smögs nyheten om ett unikt För-EM ut

Idag har förbundet på sin hemsida presenterat att alla tre VM-medaljländerna från fjolårets VM kommer spela turnering i Sverige i sommar.
Homare Sawa
, Aya Miyama, Hope Solo, Abby Wambach, Alex Morgan och Lotta Schelin kommer att spela mot varandra här på västkusten. Visst är det en stor nyhet?

Jag är inte på jobbet, och har inte sett hur pressutskicket ser ut. Om det nu finns något. Det verkar faktiskt inte så, för jag har inte sett något på mejlen. Och jag har inte heller hört något om någon presskonferens.

Tvärtom verkar det faktiskt som att nyheten har smugits ut, då jag inte heller hittar något på TT. Är det så, undrar man ju återigen vad som händer? Även om nyheten om turneringen redan hade läckt ut så borde det här kunna ha skötts bättre, mycket bättre.

Att förbundet inte bryr sig om damlandslaget är ju trots allt inte ett dugg överraskande. Inte alls. Men nu är det här ju ett slags för-EM, och jag trodde att förbundsgubbarna ville att EM skall bli en succé, så att de kan glänsa med Uefa-pamparna nästa år.

När jag tittar på matchlistan blir jag också förvånad. Är inte Gamla Ullevi längre damfotbollens nationalarena?
Ingen match spelas nämligen på Gamla Ullevi, trots att det är EM-uppehåll under turneringen. I stället avgörs Sveriges möte med Japan på Rambergsvallen. Konstigt.

Här är förresten spelschemat:

16 juni, 16.00: Sverige-USA
Örjans Vall, Halmstad

18 juni, 13.00: Japan-USA
Örjans Vall, Halmstad

20 juni, 19.15: Sverige-Japan
Rambergsvallen, Göteborg

Efter Japans jättelyft – nu hoppas storklubben värva Wambach

Efter VM ifjol har Japan etablerat sig på samma nivå som USA och Tyskland. Och det sensationella VM-guldet har fått publik- och sponsorsintresset i Japans liga att explodera.
Och nu vill storklubben Inac Leonessa från Kobe värva Abby Wambach.

Intresset för USA:s storstjärna känns rimligt. För klubbarna i Nadeshiko League har fått in så mycket pengar efter VM att de borde kunna konkurrera med tyska, franska, svenska och ryska storklubbar om världsstjärnorna.
Jag tänkte här göra en liten genomgång av uppsvinget i japansk damfotboll. Jag börjar med publikintresset i ligan.

Inför VM spelades ifjol 24 ligamatcher, och för dem låg publiksnittet på 788 vilket var en sänkning med 124 jämfört med 2010 års notering på 912. En orsak till det sjunkande intresset var att publiklaget Tepco Mareeze tvingades att dra sig ur ligaspelet till följd av tsunamikatastrofen i mars i fjol.

VM 2011, Japan lyfter pokalenMen efter VM slogs alla tiders rekord.
Blivande mästarinnorna INAC Kobe Leonessa hade ett publikrekord på 1403 inför VM. Den 24 juli i fjol kom 17 812 åskådare för att se lagets första hemmamatch efter VM, den mot JEF United Ichihara Chiba Ladies.
Och en vecka senare såg 21 236 Leonessa möta Okayama Yunogo Belle. Ett hyfsat intresselyft…

Leonessa hade sju världsmästarinnor i laget ifjol, Ayumi Kaihori, Shinobu Ohno, Nahomi Kawasumi, Yukari Kinga, Asuna Tanaka, Megumi Takase och världens bästa spelare 2011, Homare Sawa. Det gör att laget förstås var det mest populära i ligan.
Under hösten lockade Leonessa fler åskådare än Kobes populära herrlag i J-league, Vissel. 13 646 mot 12 986.
Något totalsnitt för hela ligan har jag inte hittat. Men däremot står det klart att fler lag än Leonessa hade höga publiksiffror på hemmaplan efter VM-guldet.

Allra flest i en enskild match hade Albirex Niigata Ladies, med VM-guldtjejerna Mizuho Sakaguchi och Megumi Kamionobe. Albirex Niigata ståtar nu med det nya ligarekordet på 24 546 åskådare. Så många kom till Tohoku Denryoku Big Swan Stadium den 6 augusti ifjol för att se Niigata förlora med 2–1 mot Leonessa efter två mål av Sawa. Totalt snittade Niigata 5609 åskådare efter VM.

Men det var inte bara publikmässigt som intresset ökade för Japans fotbollstjejer efter VM. Enligt den engelskspråkiga tidningen Asahi Shimbun hade Leonessa tidigare bara haft fickpengar i kassakistan.
Men efter VM gick en matproducent in och sponsrade med 100 miljoner yen under två år. Det motsvarar 8,3 miljoner kronor, alltså drygt fyra per år. Totalt kommer Leonessa ha en budget på cirka nio miljoner kronor till 2012 års säsong, vilket är en mångdubbling från 2011 års säsong.

Kobe Leonessas ägare Hironori Bun säger så här till Asahi Shimbun:

”Vi förväntar att populariteten hänger i fram till OS. Efter det behövs det nog ett lag som kan utmana oss.”

Albirex Niigata har dubblat sin budget, och flera andra klubbar har också fått väldigt mycket bättre ekonomi.
TV har förstås varit med på resan. När Arsenal var på en elva dagar lång Japanturné i månadsskiftet november/december kunde de engelska spelarna inte undvika att märka hysterin.
Och då tänker jag inte bara på att träningsmatchen Inac Leonoessa–Arsenal visades live på Japans största tv-kanal.
Till tidningen Guardian sa Arsenals tränare Laura Harvey så här:

”Innan vi kom hit hade vi hört att VM-guldet hade förändrat damfotbollen i Japan, men vi hade aldrig kunnat hoppas på en mottagning av det slag vi fått. Intresset från supportrar och media har varit häpnadsväckande.”

Arsenals lagkapten Faye White, skrev så här på sin twitter:

”Efter VM-guldet frontar Homare Sawa nu en stor Coca-Cola-kampanj, och hennes ansikte finns överallt. Men det är inte bara Sawa. Även andra landslagsspelare finns på affischer över hela Tokyo. Och ligan har skrivit stora kontrakt med bil- och kreditkortsföretag (Toyota och Visa).”

Även USA:s landslagsspelare har berättat om ett fantastiskt mottagande nu under Kirin Challenge Cup. Och Inac Kobe Leonessa skickade alltså iväg en trevare i riktning Abby Wambach. Det blir spännande att se hur intresset fortsätter att utvecklas i Japan. Igår var det 15 159 åskådare i Sendai på matchen mot USA. Förstås en bra siffra.

Igår lade jag upp ett klipp med höjdpunkter från matchen med japanska kommentatorer. Ni som föredrar amerikanska kommentarer får klippet med sådana här. Och här är dessutom eftersnack från Pia Sundhage, Hope Solo, Alex Morgan, Rachel Buehler, Heather O’Reilly och Abby Wambach.

Lång genomgång av fullspäckad helg

Dags för en genomgång av helgens matcher. Först blir det ytterligare en kommentar kring supercupen. Efter att ha sett Christen Press i två matcher känns hon hyperintressant.

Amerikanskan har verkligen en grym snabbhet. Men kommer hon att göra några mål?
Hennes förstatouch har hittills visat sig hålla betydligt högre klass än snabbheten. Fast å andra sidan, om Torbjörn Nilsson kan lära henne att springa i rätt ögonblick, och dessutom förbättre hennes bollbehandling – då finns det nog inga gränser för henne.

Här är ett klipp med höjdpunkter från supercupen. Där kan du se Lisa Ek:s läckra nickmål, samt att Kristin Hammarström inte bara stod för en tavla – hon gjorde även högklassiga ingripanden.

* Som jag berättade redan häromdagen var forwarden Danesha Adams klar för Vittsjö. Adams spelade ifjol för WPS-finalisten Philadelphia Independence. Hon hoppade in i finalen, och slog en straff i den avgörande straffläggningen med mål som resultat.
Hon var inte med när Vittsjö vann med 5–1 mot IFK Kalmar idag. Målen där gjordes i tur och ordning av Emma Sjödahl, Sandra Adolfsson, Adolfsson igen, Kirsty Yallop och Emma Unkuri.

* Kristianstad vann Norrporten cup efter 4–0 idag mot Piteå. Susanne Moberg gjorde de två sista målen. Dessförinnan hade Elin Nilsen gjort 1–0 och Katrin Omarsdottir 2–0.
Igår kryssade Kristianstad mot Umeå, 1–1. Här är ett klipp som visar lagets mål i den matchen.

Norrporten cup har för övrigt varit ett bra underlag för hur man skall tippa mittenlagen i damallsvenskan. Det enda som saknats i cupen är Jitex. Så mitt aktuella tips om en femteplats för Kristianstad känns rätt bra just nu…
I övrigt vann Kif Örebro idag med 1–0 mot Umeå efter att Marie Ståhlberg gjort målet på ett långskott i tolfte minuten. I den match från igår som jag inte rapporterat spelade Piteå 0–0 mot finska P35-Vantaa.

* Nämnda Jitex går som tåget den här försäsongen. Igår besegrades norska Sarpsborg med 2–0 efter att Sofia Skog och Leena Puranen gjort målen. Sex matcher har inneburit fem segrar och ett kryss. Gör Jitex årets lyft i tabellen?

* AIK spelade 1–1 mot Kvarnsveden igår efter mål av Therese Boström. Det är knappast ett resultat som skrämmer motståndarna i allsvenskan. Däremot är det ett resultat som bygger på tron att AIK kanske trots allt inte är starkt nog för att ha någon större chans att hänga kvar i högsta serien.

* Djurgården fick äntligen vinna, och det rejält när Vasalund igår besegrades med 7–1. Madeleine Stegius gjorde hela fyra mål. Övriga målskyttar var Matilda Rosqvist, Mia Jalkerud och Linda.

* Så utomlands. Vi börjar i Boston, där Kanada slog Brasilien med 2–1 efter två mål av Christine Sinclair. Hon har inte redovisat någon ny klubbadress. Väljer hon kanske att vänta med klubblagsspel till efter OS?
Här är höjdpunkter från matchen.
För Kanada spelade Christina Julien (Jitex) och Melissa Tancredi (Dalsjöfors) hela matchen. För Brasilien hoppade Marta in i halvtid. Reduceringsmålet gjorde Gabriella Demoiser på straff.

* Så till Tyskland, där Sara Thunebro gjorde ett viktigt mål för sitt FFC Frankfurt i bortasegern med 3–1 mot Bad Neuenahr.
För en vecka sedan kändes både Frankfurt och Wolfsburg som avhakade från guldstriden. Nu är de med igen. Wolfsburg vann nämligen toppmötet med Duisburg med 2–1 efter att Anna Blässe gjort segermålet på en retur i 78:e minuten. Se höjdpunkter från den matchen här.

Serieledande Turbine Potsdam imponerade stort i Champions League i veckan. Idag blev det däremot tung bortaförlust mot Essen-Schönebeck, 1–0. Antonia Göransson startade, men byttes ut i 62:a minuten. Potsdam har därmed tappat sju poäng efter jul, och har återigen fått se lagen bakom närma sig i tabellen.
Sara Thunebro kom in i 55:e minuten för FFC Frankfurt idag. En kvart senare satte hon 2–0-bollen. I 87:e fick även Jessica Landström hoppa in. I och med segern har Frankfurt åter lite guldvittring. Det är fyra poäng upp till Potsdam med sex omgångar kvar att spela. De lagen möts för övrigt i omgång 20, den 6 maj.

* Frankrike nästa. Där blev Lotta Schelin mållös när Lyon vann med 4–0 borta mot Rodez. Elodie Thomis gjorde däremot två mål. Lyon leder fortfarande tabellen en poäng före Juvisy.
Parislaget vann bortaderbyt mot PSG med 3–1 idag, vilket gör att de senare numera kan glömma höstens Champions League. Gaetane Thiney gjorde det matchavgörande 2–1-målet i början av andra halvlek.
För er som är intresserade av den franska ligan finns här tv-bilder från mötet Guingamp–Henin-Beaumont 1–1.

* Så Italien. Där skadade Maria Karlsson sitt knä förra veckan, och skall genomgå en meniskoperation. Hon var följaktligen inte med när Bardolino Verona vann med 1–0 borta mot Rivera de Romagna i helgen. Däremot vaktade Stephanie Öhrström som vanligt Bardolinos mål.
det här klippet ser man dock att hon hade bra hjälp av sina backar att hålla tätt. För räddningen på mållinjen av mittbacken är väl en av årets svettigaste?
I seriefinalen vann Sassari Torres med hela 4–1 hemma mot Brescia, vilket innebär att Torres nu leder med en poäng, och att Bardolino är uppe på andra plats.

* USA är i Japan för att spela Kirin cup. Och som avslutning på det här megalånga blogginlägget länkar jag till det här klippet där Abby Wambach och Hope Solo är med i en japansk tv-show.
Fast som alla andra japanska tv-shower fattar man ingenting om vad de egentligen håller på med. Och det är inte bara språkbarriärens fel…

Två korsband, Knäkontroll, Stefan Rehn och OS-kval

Gårdagens matcher för LdB FC Malmö och Kristianstads DFF blev kostsamma. Det ser ut som att Skånelagen ådragit sig varsin korsbandsskada på viktiga spelare.
Hos Malmö är det Frida Nordin som verkar missa hela säsongen. Och hos KDFF är de isländska Gudny Björk Odinsdottir som inte bara blev målskytt mot Stjarnan – hon fick också troligen se sin säsong ta slut. Tråkigt.
Jag vill betona att ingen av skadorna är helt bekräftad, de är bara befarade. Men ha inte för stort hopp att det är feldiagnoser…

När det gäller korsbandsskador är det vetenskapligt bevisat att tjejer löper väldigt mycket större risk att drabbas än killar. Men det finns träningsprogram, som Knäkontroll, som minskar risken ganska rejält. Kör inte elitlagen de programmen?

Här är förresten ett sammandrag med höjdpunkter från gårdagens match på Malmö IP.

* Dags för lite uppsamling från veckan som gått. Jag nämnde ju Oceaniens förkval till OS precis när det drog igång.
Nu är det klart, och det blir favoriten Papua Nya Guinea som ställs mot Nya Zeeland i final om den tolfte och sista OS-platsen till London.
Matcherna spelas den 31 mars (i Nya Zeeland) och den 4 april (på Papua Nya Guinea). Så tidigt på morgonen den 4 april svensk tid så vet vi att Nya Zeeland har tagit den sista OS-platsen. För de måste väl vinna det här rätt lätt?

* Apropå Nya Zeeland såg jag att de blev tredje laget att anmäla sig till The LA Viking Cup 2012 – en turnering i slutet av november för att marknadsföra damfotbollen i södra Kalifornien. Det är plats för åtta lag, och utöver Nya Zeeland har Kanada och ett lag kallat LA Vikings anmält sig.

* Intresset för damfotboll i USA var det. Samtidigt som Sky Blue FC förbereder sig för en tiodagarsturné i Japan, konstaterar jag att WPSL:s elitliga nu har åtta lag sedan Philadelphia Fever har anslutit sig. Men ännu har jag inte sett att en enda amerikansk landslagsspelare kontrakterats för någon av de åtta lagen i den elitliga som blir USA:s högsta serie i år.
Däremot har Australiens landslagsduo Kyah Simon och Tameka Butt skrivit på för Boston Breakers och New England Mutiny kontrakterade nyligen Kelsey Hood – amerikanskan som i vinter har provspelat för Göteborg FC.
Men profilmässigt är fortfarande konkurrentligan USL W-league mest intressant. Där har ju Seattle Sounders Women gjort klart med stjärntrion Hope Solo, Sydney Leroux och Alex Morgan.

* I Italien vann Torres Calcio igår sin hängmatch, vilket innebär att svensklaget (Stephanie Öhrström och Maria Karlsson) Bardolino Verona är tabelltrea efter 17 spelade omgångar. Avståndet upp till ledande Brescia Femminile och tvåan Torres är dock bara en poäng. Ner till fyran Tavagnacco har Bardolino nu sex poäng. Det känns således som att det italienska guldracet står mellan tre lag.
Nu till helgen ställs alla topplagen mot bottenlag, och man skall inte förvänta sig några omkastningar i toppen. Men den 24 mars, då är det seriefinal, Torres–Brescia. Och omgången efter ställs Brescia mot Tavagnacco i ett annat intressant toppmöte.

* Så vill jag passa på att puffa för en blogg som egentligen inte är inriktad på damfotboll. Det är inte bara för att jag gör ett gästspel i bloggen i morgon… Men lite då och då gör Mattias Balkander:s utmärkta blogg på GP även damfotbollsnedslag.
Här är några exempel, som en intervju med Jitextränaren Stefan Rehn och en med Göteborg FC:s Ingrid Wells, där hon pratar om lagkompisen Christen Press, och om sina landslagsuppdrag.

Alex Morgan är jobbigt bra

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ni som har hängt med i den här bloggen vet att jag flera gånger (bland annat här och här) har skrivit att jag ser Alex Morgan som USA:s främsta anfallshot. Att Morgan nu borde gå före Abby Wambach.

Efter ett tag har även Pia Sundhage insett att det inte går att hålla Morgan på bänken. Sundhage väljer därför att frångå 4-2-3-1-systemet och åter köra 4-4-2. Allt för att kunna spela båda anfallsessen.

Gårdagens 4–0-seger mot Sverige bar Morgans signatur. Med 4-2-3-1 och Wambach på topp hade tre av de amerikanska målen aldrig blivit till. Då hade USA bara haft snabbhet i anfallens andrafas, och då hade Sverige kunnat försvara sig på ett mycket lättare sätt.

Hur bra är då Alex Morgan?
Så bra att Sveriges backlinje från igår borde drömma mardrömmar om henne. Hon är nämligen den jobbigast tänkbara spelare att möta. Hon är så snabb att få slår henne i rena löpdueller. Dessutom är hon duktig på att suga in bollen, duktig i luftrummet, och har bra skott med båda fötterna.

Thomas Dennerby sa efter Sveriges andra raka 4–0-förlust att han tyckte att hans lag varit väldigt mycket bättre än mot Tyskland, och att siffrorna var i överkant. Jag hade 13–4 i målchanser till USA, vilket skulle ge 3–1 i mål.
Så visst, jag håller med Dennerby i båda uppfattningarna.
Fast det hindrar inte att det var klasskillnad. USA har bättre kvalitet i allt, trots att jag inte tyckte att de gjorde någon jättematch idag. Tvärtom.
För att slå ett lag som USA får vi inte bjuda på något – och dessutom måste vi ha tur. Och en Lotta Schelin i absolut toppform. I Algarve har Lotta bara varit i bra form…
Om någon vill se överkörningen så finns bilderna här.

I finalen vann Tyskland med 4–3 mot Japan efter att Celia Okoyino da Mbabi återigen gjort tre mål. Imponerande. Se bilderna från den matchen här.

Och här är mina bilder från Sverige-USA:

Morgan nästa stjärna i Sounders

USA:s anfallsstjärna Alex Morgan har en ny klubbadress. Hon ansluter precis som Hope Solo och Sydney Leroux till Seattle Sounders Women i USL W-league.

Även om de tre långt ifrån kommer att kunna spela alla matcher, innebär Sounders heta nytillskott att just W-league höjer sitt anseende rejält.
Annars har det ju efter WPS sammanbrott mest pratats om konkurrentligan WPSL, och deras nya Elite League – som ju faktiskt blir USA:s högsta division i år. Till den ligan är sju lag klara. Fast jag har ännu inte sett några riktiga toppspelare ansluta till lagen i Elite League.

Många av landslagsspelarna kommer nog inte att tillhöra några klubbar i år. De behöver ju inte det, eftersom 23 av dem har skrivit kontrakt med förbundet.
Men på agentsidor som den här kan man se att många amerikanska spelare, även utanför landslagstruppen, ännu saknar klubb.

Solo och Leroux till Fredrik Ljungbergs gamla klubb

Fredrik Ljungberg:s före detta klubb i USA, Seattle Sounders, har gjort klart med USA:s stjärnor Hope Solo och Sydney Leroux.
Det är en signal om att flera av USA:s landslagsspelare inte tänker nöja sig med att vara landslagsproffs. Men att de ändå tänker stanna och spela i någon av landets båda stora amatörligor, USL W-league eller WPSL.

Sounders spelar för övrigt i W-league. Fast det är WPSL som gör en specialsatsning på en elitdivision för att fylla luckan efter WPS.
Till WPSL:s nya elitdivision är numera sex av tänkta åtta–tio klubbar klara. Utöver de båda WPS-klubbarna Boston Breakers och Western New York Flash (från Buffalo/Rochester) ansluter ännu så länge FC Indiana, Chicago Red Stars, Aztek MA och ASA Chesapeake Charge från WPSL.
Aztek hör förresten hemma i Boston och Chesapeake spelar sina hemmamatcher i Odenton mellan Baltimore och Annapolis.

Jag har ju tidigare berättat att spelarna från USA:s landslag knappast kommer att spela för europeiska klubbar – i varje fall inte förrän efter OS.
Till Radiosporten berättade Pia Sundhage i måndags att förbundet nu har kontrakterat 23 spelare. De har fått kontrakt i tre olika nivåer, och skall inte behöva spela någon klubbfotboll i år för att få ihop ekonomin.

Vilka spelare det handlar om har jag inte hittat några uppgifter om. Men det känns väl rätt givet att de 18 som ingick i matchtruppen mot Nya Zeeland ingår.
Och att övriga fem också ryms inom de 28 spelare som var kallade till den samlingen.

De 18 spelarna i matchtruppen var förresten: Solo, Nicole Barnhart, Christie Rampone, Becky Sauerbrunn, Kelley O’Hara, Amy Le Peilbet, Rachel Buehler, Shannon Boxx, Amy Rodriguez, Heather O’Reilly, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Lori Lindsey, Tobin Heath, Leroux, Lauren Cheney, Alex Morgan och Abby Wambach.

Hur påverkas bilden av Wambach och Hope Solo av WPS-såpan?

Jag har försökt att ännu en gång sätta mig in i den tvist mellan WPS och Dan Borislow som lett till att USA:s liga har lagts på is det här året.

Det som förvånar mest är Abby Wambach:s del i allt. Dels att hon står bakom Borislow, dels att hon verkar vara beredd att representera damfotbollens Harlem Globetrotters – ett stjärngäng som bara skall spela uppvisningsmatcher.
Bara två dagar innan WPS rasade ihop svor Wambach trohet till Borislow i en intervju gjord för ESPN av den amerikanska landslagslegenden Judy Foudy. Du kan se den här. Hyllningen kommer cirka 2,15 in i klippet.

Även Hope Solo är positiv till den man resten av USA:s damfotboll numera hatar. Man frågar ju sig hur det påverkar superstjärnornas popularitet inom sin sport?
Och om inte sammanhållningen inom landslaget kan påverkas rejält negativt av den här soppan?

För övrigt hävdar Borislow själv via mejl som citeras i den här artikeln att han inte kan vara skälet till ligans sammanbrott. Han säger bland annat:

”Jag är inte orsaken till att ligan inte spelas. De hade olika skäl. Vi hade en uppgörelse och det fanns inte längre någon rättstvist. Jag tyckte det var en bra deal. Supportrarna skulle få se de allra bästa spelarna i världen, och jag behövde inte tävla i deras värld.”

Själv följde jag inte WPS så noga före VM i fjol. Och jag förundrades i höstas över att ett lag som Magic Jack, med halva USA:s landslag – Solo, Christie Rampone, Shannon Boxx, Lindsey Tarpley, Megan Rapino och Wambach – presterade så dåligt i ligan. De borde ju ha förutsättningar att vinna allt.
Men ju mer jag läser, desto mer inser man att Magic Jack inte är ett fotbollslag – det är en soppa. Man förstår hur spelare förlamats av bråk och interna stridigheter. Och att pengarna är roten till allt ont.

Dan Borislow är miljardär. Och han sågs som en frälsare när han i december 2010 köpte Washington Freedom, och flyttade laget till Boca Raton i Florida. Borislows pengar var tänkta att rädda ett WPS där fyra lag hade tvingats dra sig ur av ekonomiska skäl efter de två inledande säsongerna.
Pengarna lockade alltså WPS att knyta upp Borislow. Pengarna förblindar nu USA:s allra största stjärnor.

Många av Magic Jacks mindre namnkunniga spelare har däremot väldigt lite positivt att säga om Borislow. Den nuvarande Paris Saint-Germain-spelaren Ella Masar tar bladet från munnen i det här blogginlägget.

Kristianstads danska landslagsspelare Johanna B Rasmussen spelade också för Magic Jack. Hon lämnade Florida i början av augusti. Strax efter berättade hon i en artikel i Kristianstadsbladet om hur Borislow provat fem olika tränarkonstellationer under sin första säsong i WPS, och hur han skickade elaka mejl till sina egna spelare.
En av de fem tränarna var Borislow själv. En annan var Abby Wambach, som inte framställs speciellt positivt i Masars redan nämnda blogg.

Borislow bröt mot så många regler att ligaledningen i oktober beslöt att utesluta Magic Jack. Redan innan dess hade Borislow stämt ligan, och den processen slutade med att Magic Jack bara skulle spela uppvisningsmatcher.
Men tvisten tog alltså så mycket ekonomi och energi att WPS lades på is.
Och det enda i den här soppan som jag känner mig riktigt säker på är att sista ordet inte är sagt…

Topplistan som blev en önskelista efter WPS fall

Under 1,5 veckor har jag följt det Nord- och Mellanamerikanska OS-kvalet. Jag har sett alla Kanadas och USA:s matcher, och har utlovat en lista över kvalets bästa spelare.

Nu när WPS tråkigt nog valt att ställa in allt spel under 2012 är det här även en önskelista över vilka spelare jag helst vill se i allsvenskan under året.
Och ja, jag vet att USA:s landslagsspelare troligen inte kommer att spela någon klubbfotboll i år – i varje fall inte innan OS. Men man måste ju få drömma…

Här är i alla fall min lista över de fem spelare som var bäst i Vancouver:

1) Christine Sinclair, Kanada
28-åringen har blivit utnämnd till Kanadas bästa spelare sju år i rad. Hon är den enda stora anledningen till att hennes hemland hänger med hyfsat i världstoppen. Hon är också den stora anledningen till att Kanada spelar i OS till sommaren. Nio mål och tre assist stod målmaskinen för under kvalet. Men hon är mer än bara en målskytt. Sinclair är även en smart framspelare. Abby Wambach skall nyligen ha utnämnt Sinclair till världens bästa spelare. Så långt går inte jag, men tre i topp är hon nog…

2) Carli Lloyd, USA
Trots att hon har en ganska defensiv roll på USA:s centrala mittfält satte Lloyd sex mål på fem matcher i OS-kvalet. Dessutom var hon nyckeln till det fina spel amerikanskorna hade. Lloyd imponerade nämligen med sitt passningsspel. Hon var alltid spelbar, och löste i princip alla situationer.

3) Christie Rampone, USA
Var lite tveksam till henne efter att hon spelade fram till Japans 1–1-mål i VM-finalen i fjol. Men inser nu att det var ett olycksfall i arbetet. För 36 år gammal är hon fortfarande helt dominant i USA:s backlinje. Att Hope Solo höll nollan i fem matcher i rad är mycket Rampones förtjänst. Hennes snabbhet är slående, och hon stoppar ofta motståndarnas anfall innan de når straffområdet. Dessutom har Rampone god känsla i sina uppspel med högerfoten.

4) Lauren Cheney, USA
Ligger bakom väldigt många amerikanska avslut. Gjorde två mål och hade sju assist i kvalet. Rör sig smart, är spelskicklig och har förmågan att hitta fram med de avgörande passningarna.

5) Alex Morgan, USA
På 210 minuter spel stod den blixtsnabba forwarden för 4 mål och 6 assist. Och viktigt att påpeka – tre mål och två assist kom på 120 minuters spel mot Costa Rica och Kanada, alltså kvalificerat motstånd. Det är bara att slå fast, det finns inte många backar som hänger med Morgan.

Nej, varken Hope Solo eller Abby Wambach är med på listan. Solo mest för att hon inte behövde vara bra. Wambach nosade på en plats för sitt målskytte. Hon är fortfarande straffområdets drottning, och sex mål och fem assist på 285 spelade minuter är förstås väldigt bra. Fast inte tillräckligt här. Det kan vara hälsenorna som spelar spratt, men Wambach ser långsam ut ute på planen.
Jag tar inte heller med någon mexikansk eller costaricansk spelare. Men de var faktiskt inte ens nära. Närmast en plats på min topplista var faktiskt ytterligare en USA-spelare, nämligen Heather O’Reilly som såg väldigt rapp ut på sin högerkant.

Därmed sätter jag punkt för Nord- och Mellanamerikas OS-kval. WPS-diskussionen är däremot långt ifrån klar. Mer om den kan det bli redan i morgon.

Jag säger det igen – Alex Morgan är ett större hot än Wambach

USA leder med 3–0 i halvtid mot Kanada, och Abby Wambach har gjort två mål. Trots det står jag fast vid den uppfattning jag hade inför OS-kvalet – Alex Morgan håller på att konkurrera ut Wambach.

Eller mer korrekt formulerat, Morgan borde vara på väg att sätta Wambach på bänken. Fast Pia Sundhage har med tydlighet visat i de här kvalmatcherna att hon vill ha ledartypen Wambach på planen. Den allt långsammare veteranen har en given plats i USA:s startelva.

Sundhage borde dock inte ha kunnat missa att USA:s anfallsspel har blivit bättre varje gång Wambach har bytts ut. Farten har ökat, men även effektiviteten. I dag har Wambach dock varit effektiv. Trots att hon har varit ganska osynlig står hon ändå på två mål och ett assist.
Det hindrar inte att alla dagens tre mål bär Alex Morgans signatur. Hon har sprungit sönder och samman Kanadas backlinje, och är den som serverat Wambach. Morgan står på ett mål och två assist.
Jag hade gärna velat se Morgan och smarta Lauren Cheney på topp. Och det får jag tydligen i andra halvlek. Kul.

Så här har för övrigt lagen ställt upp i första halvlek:
USA: Hope SoloHeather Mitts, Becky Sauerbrunn, Christie Rampone, Kelley O’HaraCarli Lloyd, Lori LindseyAmy Rodriguez, Alex Morgan, Megan Rapinoe – Abby Wambach.
Kandada: Erin McLeodRobyn Gayle, Candace Chapman, Shannon Woeller, Lauren SesselmanKelly Parker, Desiree Scott, Kaylyn Kyle, Sophie SchmidtChristine Sinclair och Christina Julien.

USA:s OS-plats satt mycket hårdare åt än jag väntat mig

Carli Lloyd:s vänsterprojektil i 72:a minuten skickade USA till OS. Men Pia Sundhage:s lag fick kämpa mycket hårdare för platsen i London än jag kunnat ana.

Jag satt uppe med tanken att jag bara skulle se en halvlek av USA:s avgörande OS-kvalmatch. Jag tänkte att det skulle vara avgjort inom 45 minuter. Det var det sannerligen inte. I halvtid var jag inte ens säker på att USA skulle vinna.

Lloyds nämnda mål betydde 2–0, och kom i andraskedet i ett anfall där en lobb från Abby Wambach först räddats på mållinjen.
Då hade USA dominerat under hela andra halvleken, dock utan att kunna rada upp högkaratiga målchanser. Inhopparen Alex Morgan gjorde att amerikanskorna fick mer fart i sina attacker. Hon gjorde också 3–0 på egen hand i slutminuterna.

Till slut blev det en säker seger för USA. Men det gick alltså inte riktigt så lätt som jag trodde det skulle göra. Jag tippade ju 6–0…

Visst tog USA ledningen i 16:e minuten. På en högerhörna höll sig Tobin Heath framme och nickade in returen, efter att Shannon Boxx först nickat vid bortre stolpen. Det överraskande var att det i princip var USA:s enda målchans under den första halvleken.
Costa Rica inledde med ett överraskande bra försvarsjobb. Ett nervöst USA blev stillastående, och fick inte alls i gång det fina, tålmodiga passningsspel som laget visat upp tidigare i veckan. Utan man slarvade i passningarna – och körde för mycket solo. Matchbilden var inte på något sätt lika ensidig som under USA:s tre första matcher i det här OS-kvalet.

Tvärtom var det övertag med 3–2 i avslut till Costa Rica efter en halvtimme. Och ett av costaricanernas skott var en bomb i kryssribban. Ett skott väl värt ett bättre öde. Inte minst då Costa Rica aldrig gjort mål på USA, och då har lagen mötts sju gånger.
I halvtid hade USA dock övertag med 1–0 i mål, 8–5 i avslut, och 53–47 i bollinnehav.

Pia Sundhage formerade för övrigt sitt USA så här: Hope SoloKelley O’Hara, Rachel Buehler, Christie Rampone, Amy Le Peilbet – Shannon Boxx (Megan Rapinoe), Carli Lloyd – Heather O’Reilly (Amy Rodriguez), Lauren Cheney, Tobin Heath (Alex Morgan) – Abby Wambach.

Klockan 05.00 är det dags för Kanada att ta sig an Mexiko. Tipset för den matchen är 2–1 för Kanada efter två mål av, just det, Christine Sinclair.

Aftonbladet kör dagens kråkvinkel

Kul att Aftonbladet uppmärksammar det nordamerikanska OS-kvalet. Fast vinkeln? Den känns något hårddragen…

Rubriken är: ”Ödesmatch för Sundhages USA – riskerar missa OS”.
Det är ju förstås inte fel, men rejält skruvat. Av artikeln kan man tro att USA har haft en snårig väg mot London. Det framgår inte på något sätt att Pia Sundhage:s lag gått fram som en ångvält genom kvalet, eller att det enda sättet för nordamerikanska lag att nå OS är just det här kvalet.

Bladet skriver om USA:s skadeproblem, och nämner att målvakten Hope Solo riskerar att missa nattens match på grund av den skada hon ådrog sig mot Mexiko. Fast det är ju inte något stort problem, då reserven Nicole Barnhart troligen tillhör världens fem bästa målvakter. Och att det troligen inte blir några skott mot USA:s mål.

För det som inte framgår är att Costa Rica sett högst mänskligt ut hittills i kvalet, medan USA har gjort 31–0 på tre matcher. Jag tippar 6–0 till USA i natt.

USA:s mål är för övrigt fördelade så här:
6 mål: Amy Rodriguez (3 assist),
5 mål: Carli Lloyd (1 assist) och Sydney Leroux.
4 mål: Abby Wambach (3 assist) och Heather O’Reilly (3 assist).
2 mål: Lauren Cheney (6 assist).
1 mål: Alex Morgan (4 assist), Rachel Buehler (2 assist), Megan Rapinoe (1 assist), Tobin Heath och Lori Lindsey.
3 assist: Kelley O’Hara
1 assist: Ali Krieger och Heather Mitts.

Flest mål av alla i kvalet har dock Kanadas Christine Sinclair gjort. Hon står på sju fullträffar. Tider och hur du kan se nattens avgörande kvalmatcher finns i botten av det här inlägget.

Stjärnspäckade Magic Jack blir fotbollens Harlem Globetrotters

Turerna mellan WPS och Magic Jack är så många att det inte är lätt att hänga med.
Senaste budet att det stjärnspäckade laget skall vara kvar i ligan, fast utan tävlan.

Ni känner väl till att den amerkanska ligan WPS uteslöt Magic Jack i höstas, med följden att klubbens ägare, miljardären Dan Borislow valde att stämma ligan. En stämning som riskerade att sänka ligan.

Nu har Borislow dragit tillbaka sin stämning. Man har kommit överens om en lösning där Magic Jack får vara kvar i ligan, fast utan tävlan. De skall få spela sju, eller åtta, uppvisningsmatcher hemma i Baton Rouge, Florida per år de kommande två säsongerna.

Visst låter det galet?

I min värld är man antingen med och tävlar – eller så står man utanför. Det här låter som rent trams.
Men Borislow tycker att det är lysande. Så här skrev han i ett mejl till ESPN:

”Det är en vinn-vinn-vinn-situation. Jag vann, ligan vann och mitt lag vann. Den fjärde vinnaren är faktiskt att fansen och fotbollen.”

Jag håller alltså inte med. Jag frågar mig tvärtom hur man som spelare kan tänka sig att spela i ett uppvisningsgäng, ett damfotbollens Harlem Globetrotters?

Men enligt hemsidan equalizersoccer.com har Hope Solo, Christie Rampone, Megan Rapinoe och Abby Wambach skrivit på för Magic Jack under 2012.
Fyra av USA:s allra största stjärnor skall alltså bara spela plojmatcher under de kommande två åren.

Enda slutsatsen jag kan dra av det är att Borislow måste betala snuskigt höga löner…

Här hittar du alla twittrande fotbollsstjärnor

Dags att återigen uppdatera listan över de stjärnor man kan följa på twitter. Jag har satt ihop ett par listor över twittrande idrottsstjärnor.

Via den här länken kommer du till min lista över världens och Sveriges mest kända idrottstwittrare. Där finns Ronaldo, Rooney, Nowitski, Bolt, Pärson, Wozniacki med fler. Där finns också huvuddelen av alla twittrare i herrallsvenskan.

Men den här bloggen är ju inriktad mot damfotboll, och jag har förstås även gjort en guide till damfotboll på twitter. Nu är det dags för en uppdatering av vilka spelare som finns att följa. Jag kan ha missat någon eller några, men jag tror att jag har ganska bra koll.

Och flera av de nya spelarna på twitter är riktigt kul. Olivia Schough är en personlig favorit, men många andra är också både underhållande och läsvärda. Missa inte att följa Sofia Jakobsson, Emma Berglund, Louise Fors, Daniella Chamoun, Lisa Petersson och Emma Lundh.

Så här är listan över twittrande svenska toppspelare, samt toppspelare som spelar i Sverige:

Svenska VM-spelare 2011:
* Hedvig Lindahl, * Sofia Lundgren, * Kristin Hammarström,
* Lotta Schelin, * Caroline Seger, * Therese Sjögran,
* Lisa Dahlkvist, * Nilla Fischer, * Jessica Landström,
* Madelaine Edlund, * Lina Nilsson, * Sofia Jakobsson,
* Sara Larsson, * Marie Hammarström, * Linda Sembrant (låst konto).

Andra damallsvenska spelare, flera av dem landslagsmeriterade:
AIK: * Daniella Chamoun.
Djurgårdens IF: * Annika Kukkonen, * Gudbjörg Gunnarsdottir, och * Magdalena Ericsson.
Göteborg FC: * Stina Segerström, * Lisa Ek, * Olivia Schough, * Johanna Almgren, * Beata Kollmats, * Mimmi Löfwenius, * Sara Lindén, * Ingrid Wells, * Anna Ahlstrand, * Christen Press och * Anita Asante.
Jitex BK: * Petronella Ekroth, * Fridolina Rolfö, * Louise Nordenberg, * Christina Julien, * Kristin Carlsson, * Nanna Jansson, * Elin Carlsson, * Kathlene Fernström. * Katri Nokso-Koivisto och * Malin Fors.
Kristianstads DFF: * Elena Sadiku, * Kosovare Asllani, * Lisa Petersson, * Mia Carlsson, * Sif Atladóttir, * Johanna B Rasmussen, * Rebecca Becky Edwards, * Gudny Björk Odinsdottir, * Elin Nilsen, * Susanne Moberg och * Sophie Schmidt.
Linköpings FC: * Karen Bardsley, * Louise Fors, * Emma Lundh och * Lisa De Vanna.
LdB FC Malmö: * Malin Levenstad, * Thora Helgadottir, * Sara Björk Gunnarsdottir, * Elin Rubensson, * Hilda Carlén, * Emma Wilhelmsson, * Sarah Storck, * Amanda Ilestedt, * Ali Riley och * Katrine Veje.
Tyresö FF: * Vero Boquete, * Carola Söberg och * Elaine.
Piteå IF: * Erika Karlsson, * Jennifer Nobis, * Anna Westerlund, * June Pedersen, * Lydia Williams, * Sofie Persson, * Sara Eliasson, * Elin Bergqvist, och * Victoria Forsmark.
Umeå IK: * Emma Berglund, * Elin Landström, * Linda Molin, * Jenny Hjolman, * Malin Reuterwall, * Fanny Hjelm, * Emma Åberg Zingmark, * Tuija Hyyrynen och * Lina Hurtig.
Vittsjö GIK: * Danesha Adams, * Loes Geurts, * Kendall Fletcher och * Emma Kullberg.
Kif Örebro: * Emelie Lundberg, * Susanna Lehtinen, * Edda Garðarsdóttir, * Stephanie Labbé, * Marie Ståhlberg, * Linda Hallin, * Fanny Persson och * Ellen Karlsson.

Och så bjuder jag på några bonusnamn, som alla spelade allsvenskt 2011:
* Maria Karlsson (nu i Bardolino Verona), * Erin McLeod, * Melissa Tancredi och * Jessica Jansson (alla tre i Dalsjöfors), * Alex Singer (Turbine Potsdam)  * Emily Zurrer, * India A Trotter, * Mami Yamaguchi (Okayama Yunogo Belle, Japan), * Emelie Ölander (har lagt av), * Whitney Engen, * Valerie Henderson, * Fiona O’Sullivan (Soyaux), * María Björg Ágústsdóttir, * Kelly Eagan och * Katie Kelly (Lokomotiv Leipzig).

Och några fler internationella stjärnor:
* Abby Wambach, * Hope Solo, * Alex Morgan * Kim Kulig, * Sydney Leroux, * Faye White, * Carli Lloyd, * Christine Sinclair, * Kelly Smith, * Alex Scott, * Fatmire Bajramaj, * Yuki Nagasato (på japanska…), * Nadine Angerer, * Heather O’Reilly, * Shannon Boxx, * Caitlin Foord, * Eugénie Le Sommer, * Lene Mykjåland, * Christie Rampone, * Megan Rapione, * Kelley O’Hara, * Heather Mitts, * Lauren Cheney och * Ali Krieger.

Verbal LeBlanc argumenterade för WPS

I väntan på svar om WPS får behålla sin proffsstatus fortsätter spelarna att kämpa för sin liga.

I går var den kanadensiska landslagsmålvakten Karina LeBlanc med i studion på Fox Sports och argumenterade för en fortsättning på proffsnivå för WPS. Här kan du se det inslaget. Och här är en intervju från samma kanal med LeBlanc och WPS vd Jennifer O’Sullivan, där den senare bland annat beskriver varför inte Hope Solo:s och Abby Wambach:s klubb Magic Jack får vara kvar i ligan.

Just LeBlanc är en perfekt person att fronta ligan. Först är hon en duktig målvakt – andraval bakom Dalsjöforsmålvakten Erin McLeod i Kanada för tillfället. Hon blev stor straffhjältinna genom att rädda två straffar när Kanada slog Brasilien i finalen av Panamerikanska mästerskapen i slutet av oktober. Men framför allt så gör hon sig grymt bra i media.

Jag har sett flera tv-inslag med LeBlanc, och hon är lysande både när hon blir intervjuad – och när hon intervjuar själv. Det senare gjorde hon till exempel under WPS-finalen när Western New York slog hennes tidigare klubb Philadelphia Independence tidigare i höst.

Så ett tips är att hålla ögonen på henne, det kan man göra genom att följa henne på twitter: @KarinaLeBlanc.