Kategoriarkiv: Damfotboll på twitter

Hitta spelare, klubbar och experter inom damfotbollen på twitter.

Jag vill se spelare – inte bara Sundhage

Publicerad den av
1

Det händer mycket kring EM nu. Jag får nästan dagligen mejl från organisationen, dels om nya satsningar, dels med diverse olika nyheter.

Men det är inte så många av dem sakerna som verkligen tar tag i en. Det mesta liksom bara flimrar förbi.

I veckan har jag fått besked om det projekt som kallas ”Öppet mål”. Det handlar om hur fotbollen skall kunna rekrytera spelare och ledare efter EM.
Projektet lanseras i ett välgjort tv-klipp där Pia Sundhage pratar om fotbollens möjligheter. Hon säger bland annat:

”Det är nu vi kan hjälpas åt att göra svensk fotboll till en vinnare för lång tid framöver.”

Samt:

”Ta chansen – det är öppet mål.”

Nja. Det är inte öppet mål, inte ännu. Men det kan bli om Sverige gör succé i EM.

En annan sak som lanserats under veckan är tävlingen ”Den tolfte spelaren”, där landslagets supportrar kan visa sin lojalitet mot laget genom att ta stöttande bilder, och sedan tagga dem på twitter eller instagram med #den12espelaren.

Sundhage är förstås med även i den lanseringen. Hon säger i pressreleasen:

”Vi har elva starka spelare på planen. Med den 12:e, publiken på läktaren, hoppas vi ta oss hela vägen till Nationalarenan Friends Arena den 28 juli. Heja oss!”

Det är överhuvud taget megafokus på vår förbundskapten. I morgon går en timmes dokumentär om henne på bästa sändningstid, den startar klockan 20.00 i SVT.

Det är förstås bra att Sundhage syns, och profileras. Allt som drar intresse till damfotbollen, och till EM, är förstås bra. Men som jag skrivit förr, förbundet borde ha jobbat mycket hårdare på att lansera och profilera sina spelare.

Det är genom spelarna man kan dra rejäl nytta av EM även efter finalen. För det är spelarna som skall dra publik till damallsvenskan i höst – inte Pia Sundhage.

Får vi framgångar i EM så kommer spelarna automatiskt att profileras. Och då behöver förbundet inte göra så mycket. Men jag tycker ändå att de borde ha förberett det här bättre.

De kunde ha hjälpt media att hitta godbitarna. Exempelvis genom att göra som USA:s förbund gjorde i fjol i youtube-serien ”Back Home”. Där presenterade man många av spelarna genom att besöka dem i deras hemmiljö. Här är länkar till delar av reportagen om Alex Morgan, Hope Solo, Megan Rapinoe och Carli Lloyd.

Megan Rapinoe

Megan Rapinoe

Man skulle kunna säga att den här artikeln om Lotta Schelin:s besök hemma i Kållered är ett försök från vårt förbund att göra någon liknande. Men vi snackar lågbudget – extrem lågbudget. Tyvärr.

I stället är det media som på egen hand sköter profileringen av EM-spelarna. Tv4 har exempelvis i veckan haft intervjuer med flera damallsvenska spelare som representerar andra nationer i mästerskapet, som Anita Asante, Veronica Boquete och Kirsten van de Ven.

Men det är de svenska spelarna som behöver lanseras här hemma. Och eftersom landslaget trots allt består av många spelare som huvuddelen av svensk sportmedia har väldigt dålig koll på så kommer det nu att bli de vinklar som är mest lättåtkomliga som kommer att dominera rapporteringen under EM.

Josefine Öqvist

Josefine Öqvist

Som ett exempel noterar jag på twitter att många damfotbollsfantaster reagerar mot att Josefine Öqvist nu profileras mer i mammarollen än för sitt fotbollsspelare. Det är kanske synd på ett sätt, men jag tycker inte att det finns någon stor anledning att gnälla. För som jag ser det är det bra att spelare profileras för något som är positivt. Och Öqvist måste väl ändå anses vara en positiv förebild till andra mammor?

Jag tycker alltså att förbundet borde ha satsat lite mer på sin marknadsföring av själva landslaget nu inför EM. Det är faktiskt riktigt synd att man inte har tagit chansen.

Visst är det kul att Prins Daniel var på besök i går, vilket man kan se i det här klippet. Och det inslaget har förstås sitt berättigande. Men jag hade hellre sett djupintervjuer med några av lagets spelare, där man får lära känna dem vid sidan av planen.

Står tjejerna genom en riktig storm?

Publicerad den av
4

Två herrlandskamper har fått mig att fundera lite över hur väl rustat vårt landslag är för det som medföljer sommarens EM.

Jag tänker på det som följer med utanför själva spelet på planen.

Under herrarnas landskamper mot Österrike och Färöarna har jag följt med på twitter samtidigt som jag följt matcherna.

De svenska spelarna har inte fått mycket beröm, utan inläggen har innehållit saklig kritik, osaklig kritik, dåliga skämt, rena hån och många andra mindre smickrande saker.

Även den rent journalistiska bevakningen har innehållit intressanta inslag. Exempelvis kallade Radiosportens Christian Olsson i fredags vårt mittfältspar Andreas Granqvist och Jonas Olsson för trädgårdstomtar.

Jag noterade att en av spelarna – kan det ha varit Mikael Lustig? – tyckte att reaktionerna efter Österrikematchen ändå var något positivt. För saker som folk skämtar om är sådant som de bryr sig om. Och fotboll skall vara en sådan sak.

I sommar kommer med stor sannolikhet även damlandslaget att engagera en stor del av vår befolkning. Då får tjejerna också räkna med att bli föremål för skämt, hån och osaklig kritik. Speciellt om de inte får alla resultat med sig.

Jag hoppas att tjejerna klarar av att ta det på ett bra sätt.

Men det blir inte lätt. För i ett hemmamästerskap hamnar man närmare den här typen av kritik än man gör om mästerskapet spelas i exempelvis Tyskland eller Storbritannien. På hemmaplan är det väldigt svårt att komma undan löpsedlar, artiklar, tv-inslag och så vidare.

Jag vet att tjejerna delvis är rustade, eftersom de i sin vardag som fotbollsspelare får utstå en hel del på grund av sitt kön. Jag tänker bland annat på alla de där nedvärderande kommentarerna som dyker upp i princip varje gång de större tidningarna skriver om damfotboll.

Senast som kommentatorsfälten överöstes av sådana där nedvärderande kommentarer var i våras i samband med landslagets matcher mot pojklag.

Jag minns att Caroline Seger då skrev så här på twitter:

”Förlust mot killar = Debatt, ramaskri och miljontals kommentarer. Vinst mot killar = Danny & Molly blev ett par”

Det ligger förstås en hel del i hennes inlägg – i många fall är otack världens lön. Samtidigt borde Seger veta vid det här laget att de stora tidningarna inte är så intresserade av löpande resultatrapportering när vi pratar mindre idrotter. Utan de vill berätta en story som väcker uppseende eller känslor.
Och för de som inte känner till de fysiska skillnaderna mellan män och kvinnor är en förlust för damernas A-landslag mot ett P15-lag anmärkningsvärd.

Enligt samma princip får Seger väldigt mycket större uppmärksamhet för artiklar som den här om sexuell läggning än för artiklar om hennes sportsliga prestationer. Det är sådan verkligheten är – på gott och ont.

Intresset för artikeln om Seger är för övrigt så stort att den en timme efter herrlandslagets VM-kval fortfarande toppar listan över dagens mest lästa artiklar på Aftonbladets sportsida.

Aftonbladets sportsajt 22.08 i kväll

Aftonbladets sportsajt 22.08 i kväll

I de stora mästerskapen blir tjejernas resultat dock viktiga även för de stora tidningarna. Framför allt om mästerskapen spelas på hemmaplan.

Jag är övertygad om att EM kommer att få väldigt stort utrymme i svensk media under juli månad. Och som sagt, långt ifrån allt kommer att vara positivt.

Jag har sedan länge slutat att titta igenom läsarkommentarer på de stora mediernas hemsidor efter landslagets matcher.
Spelarna kan också göra som jag, och skippa tidningarnas kommentatorsfält. Helt kommer de inte undan, i varje fall inte om de finns, och marknadsför sig själva och sin sport, på sociala medier som facebook och twitter.

Men det är stor skillnad på hat som i grunden riktar sig mot själva sporten, och mot hån personligen riktade mot en själv. Här har tjejerna inte den vana vid mördande kritik som spelare i herrlandslaget kan få utså. Minns hur Mikael Lustig blev hånad för Ukrainas första mål i EM i fjol – det där vår högerback inte höll sin stolpe. Och i dag är det exempelvis Ola Toivonen som fått sig en och annan känga.

Men Pia Sundhage har ju utsatt sina spelare för en mängd mer eller mindre udda tester. Jag gissar att hon har en idé för hur man skall klara den här biten också.

Det här med att försöka skärma av spelarna som gjordes under OS i fjol – då de bland annat hade twitterförbud – funkar inte på hemmaplan. I så fall får man låsa in dem på deras hotellrum och ta ifrån dem telefoner, datorer och tv-apparater. Och det låter väl knappast som någon bättre lösning…

Schelin målskytt i Bompastors final

Publicerad den av
Svara

Lotta Schelin gjorde matchens första mål när Lyon i kväll blev franska cupmästare via 3–1 (1–0) mot Saint Etienne i finalen i Clermont.

Fast Schelin i all ära – det här var Sonia Bompastor:s final. Och det på många sätt. Lyons vänsterback och lagkapten fyller 33 år i dag. Soso, som hon kallas, avslutade sin långa karriär i och med cupfinalen.

Och hon gjorde det genom att bli lite av matchhjälte. För det var en väl avvägd frispark från Bompastors känsliga vänsterfot som Eugenie Le Sommer snyggt nickade in till 3–1 i 75:e minuten.

Fem minuter senare fick Bompastor ta emot publikens stora hyllningar då hon byttes ut. När hon lämnade planen stod lagkamraterna i två led och tackade av sin kapten. Ett högst värdigt slut för en stor spelare.

Många har passat på att hylla Bompastor i dag. Bland annat twittrade Abby Wambach, som var lagkamrat med Bompastor i WPS-laget Washington Freedom 2009/10, det här just innan finalen:

”Ett stort grattis till Sonia Bompastor för en underbar karriär!! Du är min idol.”

Efter 3–1-målet följde Wambach upp med att även skriva:

”Och avsluta med en assist på frispark!!! Grattis Sonia. Så stolt över dina framgångar. #legend”

Bompastor fick alltså avsluta karriären med att bli cupmästarinna. Hennes Lyon dominerade finalen ganska rejält från start, och man satt bara och väntade på ledningsmålet.

Camille Abily borde ha gjort det, för hon hade två fantastiskt bra lägen – dock utan att få in bollen.

Det blev alltså Lotta Schelin som gjorde det i den första halvlekens slutminuter. En lång boll från egen målvakt skarvades av mittbacken Wendie Renard, som låg kvar högt efter en fast situation. Schelin blev helt fri. Med höger yttersida mötte hon lugnt och behärskat den studsande bollen i högt läge, och lyfte in den vid bortre stolpen. Ett klassmål.

Svenskan gjorde en godkänd insats. Och det är förstås väldigt glädjande att hon gör första målet. För det är alltid svårare att göra 1–0 än 5–0. Schelin blev dock utbytt i minut 56.

Två minuter senare nickade nämnda Renard starkt in 2–0 på en frispark från Louisa Necib. Sedan gjorde Saint Etienne 2–1 i 63:e minuten på lagets första och enda riktiga avslut i matchen. Det hann ändå vara lite nerv i finalen innan Bompastor och Le Sommer punkterade tillställningen.

Lyon har en extremt bred trupp. Tränare Patrice Lair hade valt att ta med fem nya spelare i startelvan jämfört med Champions Leaguefinalen mot Wolfsburg. Lyon spelade så här i dag: Sarah Bouhaddi – Lara Dickenmann, Sabrina Viguier, Renard, Bompastor (Corine Franco, 80) – Elise Bussaglia, Necib – Le Sommer, Abily, Amel Majri (Megan Rapinoe, 46) – Schelin (Elodie Thomis, 56).

Ett klipp från den franska cupfinalen hittar du här.

* Linnea Liljegärd räddade en poäng åt Avaldsnes i toppserien. Hon gjorde 2–2-målet i absolut sista minuten borta mot Medkila. Det var svenskans tredje mål i seriespelet.

Namnet för dagen i toppserien var annars Emilie Haavi. 20-åringen gjorde alla LSK:s tre mål när serietvåan vann med 3–1 mot Arna-Björnar. Även serieledande Stabaek vann med 3–1 i dag. Fast i det här fallet stod Vålerenga för motståndet.

* I England vann Liverpool med Louise Fors hemma mot Birmingham med 4–1, och behåller därmed serieledningen. Svenskan blev mållös i kväll.

* I Österrike vann uppstickargänget Spratzern cupfinalen mot Neulengbach efter straffläggning.

* I Vitryssland fortsätter mitt favoritgäng Molodechno att ha det tufft. I dag föll man med 17–0 hemma mot Zorka-DBU. Fast Molodechnos match var ändå hysteriskt jämn jämfört med mötet mellan Viktorya-86 Brest och Nadezhda. Gästerna vann nämligen med sanslösa 34–0.
Vitryska Premier League verkar vara en jämn serie…

De Vannas fantastiska cykel

Publicerad den av
Svara

I kväll 22.30 svensk tid är det prestigemöte i Nordamerika, när Kanada tar emot USA i Toronto inför en utsåld arena.

Trots landskampen spelades det matcher i NWSL natten mot i dag. Jag kikade från och till på när före detta (delade) serieledarna Portland tog emot bottenlaget Chicago Red Stars. Det visade sig vara ett misstag. Inte för inramningen, för Portland är just nu damfotbollens huvudstad i världen. I varje fall intressemässigt.

För hela 12446 kom för att se matchen, där Portland spelade utan såväl sina båda superstjärnor Christine Sinclair och Alex Morgan som målvakten Karina LeBlanc och mittbacken Rachel Buehler. Portland Thorns har därmed haft följande publiksiffror på sina fyra hemmamatcher: 16479, 11055, 12,474 och 12446. I natt kunde inte publiken hjälpa sitt lag, utan Chicago vann med 2–0.

Men det visade sig att jag borde ha valt att kika på det andra topplaget, Sky Blue FC. Inte bara för att de vann med 5–1 mot Boston Breakers. Utan framför allt för drömmålet. Jag noterade direkt i mitt twitterflöde att jag hade missat något. För så här reagerade de landslagsspelare från USA som satt och kikade på matchen.

Lisa De Vanna

Lisa De Vanna

Det var Lisa De Vanna som slog till. Ett läge där man brukar nicka löste hon på sitt eget sätt – genom att ta fram cykeln… Se och njut:

De Vanna gjorde totalt två mål och ett assist i matchen. Men det är den fantastiska bicycletan till 2–0 som kommer att bli ihågkommen. För det lär den bli. Målet lär bli svårt att slå i kampen om titeln årets mål i NWSL.

Därmed har vi på några dagar fått två bra kandidater till årets mål i damfotbollsvärlden. För danska Fatima El Foul:s konstmål står ju sig också starkt:

* I går spelade ju även vår blivande EM-motståndare Finland landskamp. Finländskorna föll med 3–0 (2–0) mot starka Frankrike inför 11417 åskådare i Valenciennes. Ett klipp med höjdpunkter därifrån finns här. Fransyskorna har för övrigt hyfsat hård konkurrens på sitt mittfält. I går fick nämligen både Elodie Thomis och Louisa Necib börja på bänken.

På klippet noteras att Finland var ytterst nära att ta ledningen i den sjunde minuten, när Maija Saari nickade en hörna i insidan av stolpen. Saari hinner till och med höja armarna innan hon inser att det inte är mål. Det ser också ut som att finskorna hade hyfsad kontroll i en halvtimme. Sedan kom 1–0, och efter det verkar Minna Meriluoto haft mycket att göra.

Minna Meriluoto

Minna Meriluoto

Frankrikes mål gjordes av Marie-Laure Delie (1–0 och 3–0 – två riktigt snygga fotbollsmål) och Gaetane Thiney.

Finland spelade så här: Meriluoto – Susanna Lehtinen, Anna Westerlund, Saari, Katri Nokso-Koivisto – Nora Heroum (Natalia Kuikka, 74), Annika Kukkonen – Jaana Lyytikäinen (Tiina Saario, 46), Emmi Alanen, Marianna Tolvanen – Sanna Talonen (Leena Puranen, 86)

* Även Island spelade en EM-förberedande landskamp i går. Det blev förlust mot ett decimerat Skottland med 3–2. Utan att ha sett något av matchen är känslan att isländskorna måste lyfta sig minst ett par klasser om man skall ha minsta chans att överleva gruppspelet i EM.

Almgren missar sannolikt EM

Publicerad den av
Svara
Johanna Almgren med Anouk Hoogendijk i ryggen

Johanna Almgren med Anouk Hoogendijk i ryggen

Här är dagens riktigt tråkiga EM-nyhet: Johanna Almgren verkar missa EM. Hennes knä skall undersökas med magnetkamera i morgon, men själv verkar hon ha givit upp hoppet.

Till GP säger hon att hon har gråtit en del de senaste dagarna. Samt att:

”Jag känner min kropp efter alla år. Även om det finns ett litet hopp så tror jag att det är kört. Jag har haft samma skada en gång förut, då blev det operation – och tre månader borta.”

I dagens GT framgår att Almgren haft så ont under veckan att hon inte ens fått jogga. Det känns ganska klart att hon tvingas se mästerskapet från läktaren, eller hur?

Almgrens Göteborg spelade ju match i dag, dock förstås utan yttermittfältaren. Det blev seger med 4–3 mot Kristianstad. Det är ett målrikt resultat som jag mer förknippar med de skånska gästerna än med GFC.

Vid en titt på laguppställningarna noteras att Jessica Landström blev kvar på bänken under hela matchen. Den före detta landslagsforwarden lämnade Frankfurt för att få speltid. Visst fick hon spela i Djurgården i höstas. Men i GFC har det under våren återigen blivit rätt mycket bänknötande. Och ännu har hon inte lyckats göra ett enda mål i årets damallsvenska. Tråkigt.

Göteborg hade för övrigt bara 330 åskådare på dagens match. De förlorade publikmatchen i området ganska klart mot grannarna Jitex.

Fast trots 766 åskådare vill nog Mölndalsklubben helst glömma sin återkomst till Åbyvallen så fort som möjligt. Jitex hade varit stabilt, och hade bara släppt in nio mål på damallsvenskans sju första omgångar. I dag tvingades man släppa in sju nya. Och nu är laget på allvar indraget i nedflyttningsstriden.

Christen Press

Christen Press

För Tyresö har det däremot lossnat rejält. Framför allt har Christen Press hittat rätt. Hon gjorde två nya mål i dag – och har därmed totalt gjort tio. Även om förbundet fortfarande bara låter henne tillgodoräkna sig nio av dem i skytteligan.

Även Kirsten van de Ven är i god målform. Hon gjorde tre mål mot Jitex, och är nu uppe på en delad tredjeplats i skytteligan – trots att hon börjat fem av matcherna på bänken. Hon står på sex mål, fast att hon bara har gjort fem. Det är ju holländskan som står för Christen Press tionde mål.

I övrigt från Åbyvallen hörde jag att den påkostade uppfräschningen har inneburit att man flyttat den fallfärdiga gamla läktaren till andra sidan planen. Låter fräscht… Dessutom noteras att 50/50-lotteriet gav 130 kronor till en lycklig vinnare. De 766 åskådarna verkar inte ha varit speciellt givmilda.

Slutligen i damallsvenskan delade Sunnanå och Kif Örebro på poängen. Det var i högsta grad nödvändigt för Skelleftelaget att få hålla tätt efter att ha läckt rätt rejält den senaste tiden. Intresset för laget verkar ha dalat snabbt, för det var bara 205 åskådare på plats.

Så en liten snabbgenomgång av vad som hänt i övriga Europa i dag:

* I Italien blev det en skön svensk triumf i dag. Svensklaget Verona vann nämligen cupsemifinalen mot mästarlaget Torres med 5–3 efter straffläggning. Stephanie Öhrström och Maria Karlsson ställs nu mot ligatvåan Tavagnacco i cupfinalen.

Marlous Pieete

Marlous Pieete

* Twente vann den första upplagan av BeNe League. Man vände 1–0-underläge mot Standard Liege i dagens helt avgörande ligafinal. Det var 1–1 i halvtid innan först holländska landslagsspelaren Marlous Pieete gjorde 2–1, och sedan Maike Heuver fastställde guldsiffrorna 3–1.

Enligt ligans officiella hemsida sågs matchen av 9000 åskådare. Kul att det är sådant intresse runt om i Europa.

* Som en parentes apropå intresse så firades Barcelonas guldtjejer så här på sin hemmaplan.

* I Norge gjorde Linnea Liljegärd 1–0-målet när Avaldsnes vann med 2–0 hemma mot Sandviken. I toppmötet tog Stabaek ner Kolbotn rejält på jorden. Skrällagets första förlust för årets skrevs till hela 4–0. Hos Stabaek noterades fyra olika målskyttar.

Göteborg vann med 24–0

Publicerad den av
5

Det finns fortfarande ett problem med att det saknas matcher med kvalitet för en del av de damallsvenska spelare som sitter på bänken, framför allt de i Göteborg FC.

Jag tar ett exempel. I går gjorde Sara Lindén comeback efter sin korsbandsskada. Göteborg har i år ett samarbete med Göteborgs DFF, och man har fått dispens för att spela med ett kombinerat lag i Västergötlands ena så kallade F19plus-serie. Pluset står för att man får ha med tre överåriga spelare i varje match.

I går spelade Göteborgslaget borta mot Kindaholms FF:s F19-lag. I Göteborgs trupp fanns fyra bänkspelare från damallsvenskan; målvakten Louise Högrell (som håller åldern) samt Lindén, Amanda Edgren och norska Cathrine Dyngvold.

Kindaholms A-lag spelar i division tre. Det gör även huvuddelen av övriga motståndares A-lag. Mot de här division tre-lagens B-lag ställs alltså allsvenska toppspelare.

Matchen, om man kan kalla den för match, slutade med bortaseger, 24–0. Enligt Dyngvold på twitter gjorde hon 13 mål.

För vem är en sådan match meningsfull?

* Jag skall alldeles strax sätta mig i bilen för att köra till Norrköping, och bevaka herrallsvensk fotboll. I helgen kommer jag sedan inte ha så mycket tid för bloggande. Nästa inlägg här lär således dröja minst till söndag kväll.
Då har det spelats ytterligare fem matcher i vår högsta serie – alla fem på söndag. Allra mest spännande på förhand känns Skånederbyt Malmö–Kristianstad. Där måste Malmö vinna för att inte släppa i väg Tyresö för långt. För serieledarna lär väl ta tre säkra poäng i Värmland?

På söndag (14.00) avgörs även Frauen-Bundesliga. Den stora frågan inför sista omgången är ju vilket lag som följer Wolfsburg till Champions League. Det mesta talar för Frankfurt, som tar platsen vid seger hemma mot Bayern München.
För Antonia Göransson och Turbine Potsdam är seger mot Gütersloh ett måste. Dessutom måste de ha hjälp av München, som behöver sno poäng i Frankfurt för att Potsdam skall få fira en andraplats.

Ingen av nyckelmatcherna sänds på DFB-tv. Där visas i stället i praktiken klara mästarinnorna Wolfsburg, och deras hemmamöte med Bad Neuenahr.

Siffror och mål i massor

Publicerad den av
Svara

Ett tag var matte mitt favoritämne. Kanske är det därför jag har ägnat ett och annat inlägg åt lekar med diverse olika siffror.

Jitex hade tydligen presenterat fina uträkningar för förbundet. För i dag fick den lila Mölndalsklubben klartecken för sin ekonomiska plan. Skönt för klubben. Och för damallsvenskan.

För hur hade det blivit om förbundet underkänt planen? Hade serien spelats vidare med elva lag då?

Så till andra siffror – publiksiffror. Jag har tagit upp sådana med jämna mellanrum den senaste tiden. Bland annat i det förra inlägget.

Här är några aktuella, och riktigt glädjande:
* 16479
* 8173
* 4569

Den högsta siffran gäller gårdagens ”derby” i NWSL mellan Portland Thorns och Seattle Reign. Jag kikade en stund på den matchen. Den vanns av Portland med 2–1 efter att Marian Dougherty och Alex Morgan gjort Portlands mål, och färgstarka walesiskan Jessica Fishlock reducerat. Bilder från matchen finns att se på det här klippet.

De två NWSL-matcher jag kikat på har haft högklassig spelkvalitet. Dessutom har flertalet av de sex spelade matcherna haft höga publiksiffror, och alla har haft jämna slutresultat.

NWSL har verkligen fått en riktig kanonstart. Den tredje publiksiffran här ovan är nämligen också från USA, och lördagens match mellan Washington Spirit och Western New York Flash. 4569 innebär utsålt. Matchen slutade för övrigt 1–1 efter sena mål på nick av australiska Samantha Kerr och på straff från kanadensiska Diana Matheson. Se höjdpunkter på det här klippet.

Efter sex matcher i ligan har samtliga matcher noterat fyrsiffriga publiksiffror. Här är listan: 16479, 6784, 4569, 2634, 2611 och 1255. Totalt 34322, vilket ger ett snitt på lysande 5722.

Tv-produktionerna är däremot varit mindre vassa. Jag orkade inte se mer än cirka 60 minuter av nattens derby. Dels för att streamen var jobbigt hackig. Men även för att producenten hade egenheten att sända repriser mitt under pågående spel. Riktigt irriterande.

* Det var ju tre publiksiffror här ovan. Den näst högsta kommer från Tyskland. Där hade nämligen Wolfsburg fina 8173 vid sin hemmamatch i semifinalen mot Arsenal i Champions League. Matchen slutade för övrigt 2–1, och höjdpunkter från den finns på den här länken. Målskyttar var för övrigt i tur och ordning Selina Wagner, Kim Little och Nadine Kessler. Den senare på egen straffretur.

Apropå Champions League så kunde förvånade Londonbor i går konstatera att arrangörerna av både herrarnas och damernas finaler tog med sig pokalerna på tunnelbanan i går förmiddag.
Här finns en bild på Faye White och Graeme Le Saux i tunnelbanan med varsin pokal.

* Även i Japan noterar vi tre fyrsiffriga publiksiffror från helgens ligaspel, nämligen:
* 2908 på Inac Kobe Leonessa–Iga Kunoichi 1–0
* 2719 på Beleza–Okoyama 0–0
* 1572 på Vegalta Sendai–Albirex Niigata 1–0

Även om de fantastiska, femsiffriga åskådartalen från 2011 är borta håller Nadeshiko League ändå fortfarande uppe intresset på en okej nivå.

* I damallsvenskan har alltså publiksiffrorna däremot hittills varit ganska svaga. Snittet ligger på 696, men kommer förhoppningsvis att höjas efter kvällens match i Piteå och morgondagens derby i Lindome.

Jag har tidigare skrivit om att jag tror att elitettan kommer att bli svensk fotbolls dyraste serie. Och hittills ligger publiksiffrorna mellan 78 och 387, siffror som i högsta grad talar för att jag kan få rätt om att det kommer att kosta skjortan för klubbarna att spela i elitettan.

I mitt förra inlägg skrev jag om det bristfälliga intresset för Göteborg FC i Göteborg. Men klubben är inte ensam om att ha problem att locka publik i Göteborgsregionen.
I herrallsvenskan har Häcken haft 3064 och 2440 på sina två senaste matcher. Det är siffror som hade varit lysande i damallsvenskan, men som är riktigt svaga för ett tippat topplag i herrarnas högsta serie.
Att både GFC och Häcken har svårt att locka åskådare är säkert ett utslag av att det oftast tar en väldigt lång tid att bygga ett äkta engagemang. Framför allt i en storstadsregion där det finns många elitklubbar att välja mellan.

Äkta engagemang finns knappast för alla lag i NWSL ännu. Så frågan är på vilken nivå siffrorna kommer att hamna på där, när ligan har satt sig. Ännu så länge drar man fördel av nyhetens behag. Men gissningsvis kommer snittet att sjunka rätt rejält. Kanske slutar det på cirka 2000 åskådare?

I det här inlägget har jag länkat till en mängd olika matchbilder. Jag avslutar med ytterligare några länkar:

* Här är ett klipp från Juvisy–Olympique Lyonnais. På klippet kan du alltså se Lotta Schelin göra två mål.

* Här är ett klipp från PSG:s match i helgen. På klippet finns alltså fyra mål från Kosovare Asllani att beskåda.

* Här är ett klipp från Napoli–Verona 0–0 i den italienska ligan. På klippet gör Maria Karlsson både en fin räddning, varnas och har en bra målchans. Dessutom slår Napolis japanska Emi Yamamoto flera riktigt fina frisparkar.

* Slutligen är här en länk till ett klipp med alla mål från de första fyra matcherna av NWSL. Framför allt är målen från 1–1-matchen Chicago Red Stars–Seattle Reign av Christine Nairn (språngskalle) och Lori Chalupny (volley i nättaket) väl värda att se.

Superstjärnorna rasar efter konstgräschocken

Publicerad den av
Svara

Jag kunde inte låta bli att köra en kvällstidningsrubrik på det här inlägget. För även om den är lite hårddragen, så har den ändå bra täckning i verkligheten.

För efter att beskedet kom i går om att stora delar av VM 2015, bland annat finalen, kommer att spelas på konstgräs så kom det ganska snart upprörda inlägg på twitter från flera världsspelare.

Abby Wambach värmer upp

Abby Wambach

Först ut var världens bästa spelare 2012, Abby Wambach:

”Männen skulle strejka om de tvingades spela på konstgräs.”

Och:

”Jag tycker att vi skall dra igång en protest mot Fifa, så att de inte låter VM spelas på konstgräs. Vilka är med mig?”

Hon fick omgående svar från Mexikos landslagsspelare Veronica Perez:

”Har du en penna jag kan få låna? #OrdnaGräs”

Någon timme senare var det USA:s bästa spelare 2012, Alex Morgan, som tog upp ämnet:

”En VM-final på konstgräs – vilket skam.”

I natt svensk tid hölls en så kallad #wsoccerchat, alltså ett slags frågestund om damfotboll på twitter, arrangerad av Chicago Red Stars Ella Masar och Göteborgs Yael Averbuch.

Yael Averbuch

Yael Averbuch

Averbuch skrev:

”Jag har fått frågor om att VM skall spelas på konstgräs. Jag är i högsta grad motståndare till det. Män på den nivån hade aldrig spelat på konstgräs.”

Och Masar följde upp med:

”Jag håller helt med Yael om konstgräset. Folk förstår inte hur det förändrar spelet, och påverkar kroppen. Det finns skäl till att de mest fantastiska arenorna i världen har gräs.”

Personligen kan jag tycka att påståendet att män inte skulle kunna tänka sig att spela VM på konstgräs inte är något bra argument i sammanhanget. Män behöver väl inte bilda norm?

Då är förändringen av spelet mer intressant. Men personligen har jag svårt att uppröras av att fotbollen i delar av världen flyttar till ett billigare, och mer lättskött underlag.

Enligt en kommentar från Ove Roos på mitt förra inlägg så fick det svenska landslaget svara på frågor från Fifa om konstgräs i VM i samband med Algarve cup. Och Sverige var positivt. Det förklarar ju också varför inga svenska spelare – i varje fall inte vad jag har sett – har twittrat upprört om VM och konstgräs ännu.

Landslag eller klubblag – det är frågan

Publicerad den av
Svara

I går debatterades dragkampen mellan landslag och klubblag på twitter. Bakgrunden var den här artikeln i Sydsvenskan där LdB FC Malmös tränare Jonas Eidevall kritiserade upplägget för Algarve cup – med fyra matcher på åtta dagar.

Med följde också kritik av att landslagen inom damfotbollen har hela 100 samlingsdagar per år i den ordinarie kalendern – betydligt fler än inom herrfotbollen.

I dag följer Sydsvenskan upp med en artikel om hur EFD jobbar med frågan.

Frågan är inte ny. Göteborgs tränare Torbjörn Nilsson framförde liknande kritik mot alla samlingar i fjol vid den här tiden. Och visst förstår man klubbarna, det är de som är spelarnas arbetsgivare – och således betalar spelarnas lön.

Och när det blir som nu, att A- och U23-landslagen har samling under olika veckor, blir det långa perioder där inte klubbarna kan köra ordentlig lagträning. Där förstår jag därför att Malmö stoppade Elin Rubensson och Amanda Ilestedt från att spela med U23 i förra veckan.

Det här är en svårlöst fråga. Klubbarna vill ha sina spelare så mycket som möjligt. Det står mot förbunden, som vill ha så många landslagssamlingar som möjligt. Exempelvis var Pia Sundhage tydlig med att hon ville ha maximalt med tid ihop med spelarna när hon tog över det svenska laget.

I grunden är jag på förbundens sida. Det är landslagen som engagerar klart mest och flest inom damfotbollen. Inte klubbarna. Så för sportens bästa bör landslagen ges både tid och resurser.
Här är skillnaden mellan herr- och damfotboll enorm. Visst är det stort engagemang för landslagen även på herrsidan, men där är klubbarna uppe jämsides, eller i många fall – förbi.

Inom damfotbollen är det däremot enorm skillnad. Klubblagen har knappt några inbitna supportrar, medan landslagen har stort stöd. Det är så stor skillnad att jag alltså kan tycka att Fifa gör rätt när de har 100 dagar avsatta för landslagsverksamhet.

Och då landslagsfönstren gäller för alla länder är exemelvis upplägget ungefär likadant för alla de klubbar som om två veckor gör upp i kvartsfinalerna av Champions League.

Det som däremot inte känns rimligt är att det är klubbarna som betalar hela spelarnas lön och försäkringar även under landslagssamlingar, såsom det fungerar i Sverige.

I exempelvis USA, Kanada, Mexiko och England har landslagsspelarna lön från förbundet. Det känns som en lösning som bör införas även i Sverige.

Fast jag inser att det inte skulle räcka för att lösa de damallsvenska klubbarnas problem. De flesta av dem har ju dessutom flera utländska landslagsspelare på lönelistan.

I nuläget befinner sig klubbarna i en konstig situation. Eftersom det är i landslagen som spelarna hamnar mest i fokus, lär de tycka att de uppdragen är både viktigast och roligast.

Det är ju bara vid de stora mästerskapen för landslag som det är storpublik framför tv-apparaterna. Klubbfotbollens största tävling – Champions League – är ju fortfarande så ointressant att ingen av de större svenska kanalerna ens sänder finalen. Om den inte innehåller ett svenskt lag vill säga.

Visst kan klubbarna sätta hårt mot hårt, och stoppa sina spelare från landslagsspel.
Men där har man inte mycket goodwill att vinna. Och på längre sikt kan det vara förödande – för vilka spelare vill gå till en klubb där man stoppas från landslagsspel?

Och vad skulle supportrarna säga om exempelvis Göteborg eller Malmö skulle hindra sina spelare från landslagsspel, och exempelvis bidraga till ett svenskt misslyckande i EM?

Att hitta en lösning på frågan som passar alla parter lär inte bli enkelt. Personligen är jag glad att jag bara följer frågan från sidan.

21 kronor – det fick mig att häpna

Publicerad den av
2

I dag står ekonomi på agendan i damallsvenskan. I varje fall har två tidigare ”krisklubbar” redovisat sina bokslut för 2012, nämligen Malmö och Linköping.

Och i båda fallen känns det som att båda klubbarna är på god väg att lämna krisen bakom sig.

Linköping räddade ekonomin – och gjorde till slut ett litet plusresultat – genom att man sålde sin del av en konstgräsplan. Det går att läsa i Corren och på klubbens hemsida i dag. Som bekant har klubben nu minskat ner på antalet dyra världsstjärnor i truppen. Dessutom skall man flytta in i ny arena under den här säsongen. Det borde kunna innebära ett ekonomiskt uppsving.

Även Malmö redovisar ett positivt bokslut för 2012. Orsaken är förstås sammanslagningen med FC Rosengård, och Dan Olofsson:s feta plånbok. Malmös omsättning namnade på 14,2 miljoner, och det blev några tusen kronor i plus, enligt en artikel i Sydsvenskan i dag.
Där framgår också att budgeten för året ligger på 17,5 miljoner kronor – alltså nästan en 25-procentig ökning.

Och om det är så att samtliga de tre extra miljonerna ligger på elitverksamheten är det nästan ett 50-procentigt tillskott. För minns jag rätt från mitt samtal med klubbdirektör Niclas Carlnén i höstas så låg budgeten för elitverksamheten i fjol kring åtta miljoner kronor. Resten av pengarna gick till ungdomsfotboll och diverse olika projekt – bland annat ett i Sydafrika.

Som en parentes framgår det av artikeln att det slutgiltiga klubbnamnet kommer att bli FCR Malmö. Men det ser ut som att damfotbollen kommer att drivas under namnet LdB FC Malmö under den här säsongen.

Tillbaka till ekonomin. Det är kul och bra att klubbarna ser ut att få ihop ekonomin, trots att 2012 var ett jobbigt år.

Mindre kul var det när jag i förra veckan läste lite siffror från EFD:s generalsekreterare Linda Wijkström. På twitter skrev hon bland annat att:

”Snittintäkten på biljetten i #damallsv var under 2011 21 kronor.”

Ett snitt på 21 kronor! Det fick mig först att häpna. Men sedan inser man att det säkerligen är alldeles för många fribiljetter i omlopp, och att klubbarna även har ganska många rabatterade biljetter.

Men 21 kronor är ändå väldigt lite. Det innebär att man för att få in en miljon kronor i rena biljettintäkter behöver ha 47620 åskådare.
2012 hade Tyresö störst publiktillströmning, de lockade totalt 21460 åskådare.

Fullsatt på Vittsjö Idrottspark

Fullsatt på Vittsjö Idrottspark. Enligt räkneexemplen här innebar det 115000 kronor i publikintäkter till klubben.

I och för sig får man in mer pengar per åskådare i form av diverse försäljning. Jag såg att Vittsjö räknade med 25 kronor extra per person.
Om det är ett snitt skulle det innebära att det ”bara” krävs 21740 åskådare för att få in en miljon kronor i publikintäkter. Och dit nådde ju nästan Tyresö…

Det är således tydligt att det inte är publiken som får klubbarna att går runt.

Wijkström skrev även att klubbarna använde 63 procent av sin omsättning till att betala ut ersättningar. Spontant tycker jag att låter som väldigt mycket.

Men jag inser samtidigt problematiken för klubbledarna. Man får välja mellan att:

1) Skapa bästa möjliga produkt för kommande säsong – genom att skaffa så namnkunniga spelare som möjligt.
2) Lägga en större summa på att bygga upp klubborganisationen – och således förbättra produkten långsiktigt.

Kör man får hårt på man alternativ 2 finns risken att man kan åka ur damallsvenskan, och då kan den organisation man byggt upp plötsligt vara för dyr. Ett slags moment 22.

Det är bara att konstatera att det inte är lätt att sitta i en klubbledning och välja väg…

Harder blir en profil i damallsvenskan

Publicerad den av
6
Jessica Samuelsson och Pernille Harder

Jessica Samuelsson och Pernille Harder

Jag kikade den andra halvleken på live-streamen från Linköpings 4–1-seger mot finska mästarinnorna PK-35 Vantaa i dag. Och mest imponerad blev jag av danska stjärnan Pernille Harder.

Hon var bra redan i höstas, och hon kommer garanterat att vara en av damallsvenskans allra största profiler i år.

Hennes sköna bolltouch, och fina rörelsemönster gjorde att hon verkligen lyste på planen. Och hennes 3–1-mål var i högsta grad läckert. Det vill jag gärna se repriser på. Hon gjorde även 1–0, fast det var i den halvlek jag missade – så det har jag ingen uppfattning om.

På avdelningen imponerande insatser placerar jag även Stina Blackstenius inhopp – eller framför allt hennes mål. 17-åringen – hon fyllde för 2,5 veckor sedan – gjorde 38 mål i division II i fjol. Och jag förstår varför.
För när friläget kom fanns det inget tvivel i Blackstenius agerande. Det var som att målvakten inte existerade, och att det bara var självklart att bollen skulle in i målet. Kul att se.

Visst är det skillnad på att göra 4–1 i en träningsmatch än att avgöra matcher i damallsvenskan. Men jag tyckte att jag såg en självsäkerhet hos Blackstenius som gav hopp om att hon även skall kunna avgöra kamper av högre dignitet.

Några av er minns kanske att jag i fjol, efter att ha tittat på Linköpings namnkunniga trupp, valde att tippa östgötarna som svenska mästarinnor. Det visade sig vara ett genomuselt tips. För LFC var rejält blekt under förra våren.

Under hösten repade man sig, och slutplaceringen blev trea. Inför årets säsong har man tappat namnkunniga spelare som Lisa De Vanna, Louise Fors, Nora Holstad Berge och Manon Melis. Och först trodde jag att det automatiskt skulle innebära ett fall ner på tabellens undre halva för laget.
Det tror jag inte längre. För även om truppen är tunnare än i fjol så finns det spännande kvaliteter. Och startelvan är riktigt stark.

Med tanke på EM tittade jag förstås extra på LFC:s båda bidrag till Pia Sundhage:s Algarvetrupp. Ingen av dem visade någon direkt EM-form. Vänsterbacken Jessica Samuelsson hade ett ganska slarvigt försvarsspel, och jag hade aldrig gissat att hon var landslagsspelare om jag inte hade vetat det.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

Nilla Fischer blandade väldigt fina uppspel med riskpassningar av det slag man kan ha råd med på mittfältet, men som lätt kostar baklängesmål när de levereras från mittförsvaret. Spelar hon med så små risker i EM kommer supportrarna stundtals att tvingas hålla andan.

Slutligen konstaterar jag att Renée Slegers 2–1-mål var en fullträff av det slaget som får mig att vilja ha mindre mål, och mindre boll inom damfotbollen. Nu har jag inte sett någon repris. Men min uppfattning var att bollen nästan gick in en meter under ribban, men ändå var för hög för den finska målvakten.
Spontant upplever man att mål av det slaget är alldeles för enkla. Och de får även duktiga målvakter att framstå som odugliga.

* Utöver Linköpings matcher har det spelats en mängd andra träningsmatcher med damallsvenskt intresse i helgen. Jitex föll med 3–0 mot de regerande norska mästarinnorna LSK. Däremot vann Mallbacken med samma siffror mot 2011 års norska mästarlag Röa. Mål av Malin Ahlberg, Linda Wallin och Sofie Ahlberg.

Josefine Öqvist gjorde två mål när Kristianstad slog danska BSF med hela 5–0. Bilder därifrån finns på det här klippet. Och visst ser det väl ut som att Jossan har kvar både målsinnet och klippet i steget? Övriga tre målskyttar var för övrigt Therese Björck, Elena Sadiku och Susanne Moberg.

Linda Fransson, Sanna Talonen och Elin Magnusson.

Linda Fransson, Sanna Talonen och Elin Magnusson.

Kif Örebro och Vittsjö har besegrat varsitt pojklag. Kif vann med 4–1 mot ÖSK P98 och Vittsjö med 2–0 mot Hässleholms P16. För Kif gjorde Sanna Talonen två mål och Ellen Karlsson och Elin Magnusson var sitt. Vittsjös mål gjordes av Jane Ross och Elin Nilsen. Slutligen besegrade Göteborg FC UCLA:s collegelag med 2–1 efter två sena mål av norska nyförvärvet Cathrine Dyngvold.

I fjol kritiserade jag de damallsvenska klubbarna för att de bjöd oss intresserade på minimal information från träningsmatcherna på sina hemsidor. Jag måste säga att det skett en förbättring på den fronten i år. Inte minst är många av lagen bra på att liveuppdatera från matcherna på twitter.
Kul. Men det innebär inte att det är helt tillfredställande info på hemsidorna nu heller. För att nå dit finns ännu en del att göra.

Två mål som tar Schelin upp i skytteligaledning

Publicerad den av
7
Lotta Schelin

Lotta Schelin

Lotta Schelin slog till två gånger inom två minuter, och gjorde både 4–0 och 5–0 inför 10000 åskådare borta i ett isande kallt Guingamp. Det var två av Schelins enklare mål i karriären. Båda gångerna fick hon nämligen bollen serverad med öppet mål. Fast hon hade redan bjudit Elodie Thomis på ett liknande mål till 2–0. Och vårt svenska affischnamn skarvade även fram bollen till 3–0-målet.

Matchen slutade 5–1 till Lyon, som har vunnit samtliga 15 matcher i ligan – och nu har målskillnaden 95–5. Vad mer finns att säga?

Nu toppar Schelin skytteligan med sina 18 fullträffar. Hon är ett före lagkamraten Camille Abily, och ytterligare fem före en annan lagkamrat, Laetitia Tonazzi. Kosovare Asllani ligger på en delad åttondeplats med sina tio fullträffar.

Som jag tidigare varit inne på gör dock Schelin oroväckande få avgörande mål. Nästan alla hennes mål under året har utökat en redan stor ledning. Och det krävs väldigt mycket mer att göra 1–0 än att sätta 4–0 mot uppgivna motståndare.
Visst är det skönt att vårt affischnamn är i målform. Men jag efterlyser alltså återigen att hon skall sätta fler matchavgörande bollar. Jag har tidigare varit inne på ämnet i här och här.

Lyons första och tredje mål gjordes för övrigt av Megan Rapinoe (hennes första i klubben) och Wendie Renard. Se de målen, samt Schelins båda, på den här länken.

Tvåan PSG vann med 2–0 hemma mot tabelljumbon Issy. Målen gjordes av Lindsey Horan, som är uttagen i USA:s Algarvetrupp, och Kenza Dali – ett i vardera halvlek. Kosovare Asllani spelade från start.

* Samtidigt som Lyon tog ytterligare en imponerande seger så gjorde klubbens blivande motståndare i Champions League, LdB FC Malmö, ett riktigt bottennapp. Malmö föll med 2–1 (mål av Anja Mittag) mot danska Bröndby, ett resultat som knappast leder till att Lyon drabbas av stora skälvan.

* Som bekant är tyska Duisburg konkurshotat. För att ytterligare skära i utgifterna bryter man med omedelbar verkan med sin amerikanska stjärnmålvakt, Ashlyn Harris. Harris, som likt Horan är uttagen i USA:s Algarvetrupp, twittrade i dag:

”Nu är det klart. Jag lämnar Duisburg för gott, och flyttar hem för att spela i USA.”

* I BeNe League A toppar Standard Liege tabellen efter tre omgångar. Det belgiska topplaget är ensamt om att ha full poäng. Man skuggas av tre holländska lag på sex pinnar; Twente, ADO Den Haag och Ajax.
Noterbart är att Liege är enda belgiska laget som vunnit mot holländskt motstånd hittills.

Konstigt provspel i Tyresö

Publicerad den av
Svara

I dag har Norges stora hopp, Caroline Graham Hansen, provspelat för Tyresö FF. Rapporterna från Tyresövallen gör mig lite frågande.

För som jag ser det har man två olika alternativ inför ett provspel:

1) Man låter spelaren visa upp sig i sin favoritroll.
2) Man sätter spelaren på den position där man har behov av att bredda truppen.

Caroline Graham Hansen är central mittfältare, eller möjligen släpande forward. Tyresö placerade henne på en kant, som ytterforward. En väldigt konstig matchning, som gör att man undrar om klubben har dålig koll på vilken spelartyp hon är.

En kollega på plats meddelade att Graham Hansen under de 45 minuter hon spelade fick ganska lite boll, men visade kvaliteter när hon väl kom med i spelet. Anmärkningsvärt dock att huvudtränare Tony Gustavsson inte var på plats och kollade in provspelaren.
Mer om matchen, och Graham Hansens insats, finns på bloggen Ord och inga visor.

Matchen mot Umeå slutade 1–1, och av det jag läst på twitter verkar det som att västerbottningarna legat närmast segern. Målen gjordes av Emmelie Konradsson och Lisa Dahlkvist i nämnd ordning, före paus.
Kul att Umeå kanske kan bli en liten utmanare i år. I fjol spelade de ofta huvudlöst, taktiskt sett, men visade ändå att man har kvaliteter. Kan de börja anpassa taktiken efter sitt spelarmaterial kommer samtliga motståndare att få det svårt på Gammlia – eller T3 Arena som fotbollsplanen numera heter.

* I går vann Linköping med 4–1 mot Åland United i en träningsturnering. Se tre av målen på det här klippet. Speciellt sevärda är frisparken till 1–0 (Petra Larsson) och talangen Stina Blackstenius distinkta avslut till 3–1. Övriga Linköpingsmål gjordes av Pernille Harder och Jonna Andersson.
I morgon spelar LFC mot PK-35 Vantaa. Den matchen direktsänds från 12.00 på den här länken.

* I Tyskland fick Sara Thunebro återigen titta på när hennes Frankfurt spelade i ligan. Den här gången såg hon lagkamraterna vinna med 3–0 borta mot Leverkusen, trots att hemmalaget skapade massor av lägen.
Kerstin Garefrekes gjorde första och sista målet för Frankfurt. Hon hade även en nick i egen målställning. Mellan Garefrekes båda mål fick snabba australiska nyförvärvet Tameka Butt till en riktigt fullträff till 2–0 i sin ligadebut i Frankfurtdressen.
Matchen finns i sin helhet att se på den här länken. Och här är matchens höjdpunkter.

Frankfurt ligger kvar som trea i tabellen, men är nu bara en poäng bakom ledande Wolfsburg, och har samma poäng som tvåan Potsdam. Båda topplagen har dock en match mindre spelad. Och båda lagens matcher den här helgen är uppskjutna på grund av vinterväder.

* I Italien vann Tavagnacco med 3–1 borta mot svensklaget Bardolino Verona, som därmed som bäst kan sluta trea i ligan. Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen.
Tavagnacco är däremot numera i högsta grad inblandat i guldstriden. Serieledande Torres Calcio åkte nämligen på säsongens första förlust i dag. Trean Brescia vann på Sardinien med 2–0 – båda målen gjorda den sista kvarten av Barbara Bonansea.

Tavagnacco är numera enda obesegrade laget i ligan, och man har bara en poäng upp till Torres. Åtta omgångar återstår att spela.

Varför gör inte förbundet bättre reklam för Camp Sweden?

Publicerad den av
Svara

Jag har tidigare berättat om att herrlandslagets supporterklubb Camp Sweden tänker ställa upp för damerna i sommar.

För de som vill sitta i klacken så finns det beställer man biljetter enligt instruktioner i den här länken.
Vill man dessutom vara med och jobba med tifon och andra arrangemang så är det här länken att klicka på.

I den senare länken framgår också att Camp Sweden tänker arrangera supportermarscher till samtliga Sveriges EM-matcher. Ni som varit ute i världen och följt herrlandslaget i de senaste mästerskapen vet hur häftiga de marscherna brukar vara.

I ett utskick till alla landets föreningar med damfotboll på agendan berättar Camp Sweden att det uppskattades till att 25000 personer deltog i marscherna under EM 2012. Bland annat bestod tåget till Sveriges öppna träning av 3000 personer.

När EM-biljetterna släpptes för en vecka sedan använde EM-arrangören hashtagen #den12espelaren på twitter. Fast jag såg nästan ingen reklam för att den mest inbitna supportrarna skulle köpa biljetter på den sektion där man blir den tolfte spelaren – alltså Camp Swedens.
Där tycker jag nog att förbundet borde ha informerat bättre. Eller vill de inte ha en röststark klack i sommar?

Lönekonflikt skakar Englands landslag

Publicerad den av
Svara

England är rankat fyra i Europa, och är således en av de hetaste medaljkandidaterna i sommarens EM-slutspel – där ju just fyra lag får medalj.

Så här i början av EM-året skakas det engelska landslaget av en lönekonflikt mellan spelare och förbund.

Jag måste säga att jag inte exakt fattar vad det handlar om. Men det verkar som att 17 landslagsspelare under de senaste tre åren har haft lön från förbundet på 16000 pund per år – motsvarande 168000 kronor med dagens växlingskurs.
Nu vill spelarna ha en högre löneförhöjning än de 2000 pund per år som förbundet föreslår.

Jag kan som sagt inte detaljerna. Uppgifterna kommer från brittiska Eurosport, som inte namnger spelarna, men skriver att det handlar om nästan alla engelska OS-spelare.
Jag antar att spelarna måste ha lön från sina klubbar också. Men har de inte det, så är förstås inte 15000 kronor någon lysande månadslön.

Eftersom det för tillfället inte finns något avtal mellan förbund och spelare är nu landslagets föreliggande träningsläger i La Manga hotat. Ingen bra start på ett EM-år.

* På andra sidan Atlanten uppger The Equalizer att NWSL-klubbarna i går fick förslaget till fördelning av de 56 landslagsspelarna som skall avlönas av förbunden i USA (24 spelare), Kanada och Mexiko (16 spelare vardera).
Det innebär att uppgifterna sannolikt kommer att bli offentliga när som helst. Det är ju nämligen bara tio dagar kvar till den första NWSL-draften.

* I Sverige har de flesta klubbarna nu dragit igång försäsongsträningen. Hos Linköping var Charlotte Rohlin tillbaka på planen. Glädjande. I länkad artikel noteras också att AIK:s Jennie Nordin är och känner sig för i Östergötland. Samt att LFC söker ytterligare en forward och en kantspelare.

Hos Kristianstad skall truppen bantas. Men man söker fortfarande en ytterback och en defensiv mittfältare. Det framgår av den här artikeln, där man också för en fin uppställning av KDFF:s nuvarande trupp, samt av deras försäsongsschema.

Jag gissar att de svenska klubbarna startar rätt lugnt. Försäsongsupptakten håller nog inte i närheten av samma intensitet som den gör i Tyskland. Där har Antonia Göransson och Turbine Potsdam rivstartat sin försäsong. Norska nyförvärvet Andrine Stolsmo Hegerberg twittrade så här nu i kväll:

”Treningsleir. Syv treninger på to døgn, eller 11 t og 20 min på to døgn om du vil.”

Sju pass. Drygt elva timmar. Hoppas inte Göransson ätit så mycket skinka och praliner under helgerna…