I morgon går Sverige alltså in i VM-kvalet i Malmö, mot Polen. Avspark är 17.30 och matchen visas på Tv4sport.
Vad jag förstått från dagens träning och presskonferens – som du kan se i sin helhet här – så blir det 4-4-2 och följande spelare från start: Kristin Hammarström – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Marie Hammarström, Therese Sjögran – Lotta Schelin och Josefine Öqvist.
Therese Sjögran och Caroline Seger
Under samlingen har man också jobbat lite med ett alternativt spelsystem, i form av 4-1-3-2. Där har Caroline Seger använts både i rollen som mittfältslibero och i den centrala, offensiva rollen. Det berättade man om på presskonferensen, och det berättar Seger om i det här inslaget.
Jag tycker att det låter spännande. För visst pratade Seger på presskonferensen om att hon fortfarande ser sig som en potentiell poängspelare. Men är man 28 år och har gjort noll mål och ett assist på de tre senaste mästerskapen så kanske man skall sluta drömma. Det är bättre Seger får en utpräglad, defensiv roll, och släpper poängfixandet till de som är bättre på det. Och jag tror att Seger kan bli utmärkt som mittfältslibero framöver.
Men det är ett ämne att återkomma till. För när kvalet startar väljer Pia Sundhage att spela med det gamla, invanda systemet. Det tycker jag är klokt. Det finns gott om tid att jobba in förändringar innan VM-slutspelet, exempelvis i två stycken Algarve cup. Och det vore bara dumdristigt att experimentera mot Polen. För i morgon är tre poäng högsta prioritet.
På testfronten har jag förstått att man även prövat Antonia Göransson lite som vänsterback under samlingen. Kanske att hon får testa den positionen under några minuter i morgon, om resultatet i matchen går med oss.
Normalt skall Sverige vinna hemma mot Polen med minst två–tre måls marginal. Men skulle vi bara vinna med ett är det också ok – för som sagt, viktigast är tre poäng.
Det blir alltså som väntat Josefine Öqvist som ersätter Kosovare Asllani bredvid Lotta Schelin. Öqvist gjorde som jag tidigare berättat två mål för sitt Montpellier förra helgen. De båda finns med i det här målsvepet från de franska ligan:
* Apropå Frankrike så lyckades jag inte hitta någon stream till deras möte med Tjeckien i kväll. Jag har alltså ingen aning om hur det såg ut spelmässigt. Däremot vet jag att fransyskorna vann med 2–0 (1–0) efter mål av Wendie Renard och Louisa Necib.
Jag vet också att nye franske förbundskaptenen Philippe Bergeroo startade med Amandine Henry på centralt mittfält. Det var en nyordning i min smak. Däremot var det överraskande att Sabrina Delannoy petade Laura Georges i mittförsvaret. Här är hela den franska startelvan: Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Delannoy, Renard, Jessica Houara – Henry, Camille Abily – Elodie Thomis, Necib, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.
* Utöver Sverige–Polen spelas ytterligare sex VM-kvalkamper i morgon. Den klart mest intressanta är förstås den potentiella gruppfinalen Tyskland–Ryssland i grupp 1. Där blir det extra intressant att se hur mycket publik som kommer för att hylla Europamästarinnorna.
* Apropå publik har Pia Sundhage framfört åsikten att drygt 5000 sålda biljetter till morgondagens match i Malmö inte är någon bra siffra. Jag håller med, och tycker att det är bra att Sundhage sätter press på sin arbetsgivare, Svenska Fotbollförbundet.
I länkad artikel säger Sundhage att:
”Jag är bara förbundskapten så jag förväntar mig att marknad och kommunikation gör sitt. Det har experter som håller på med, det kan inte jag…”
De experterna har knappast imponerat förr om åren. Jag vill avvakta den slutliga siffran på morgondagens match innan jag betygsätter deras arbete nu. Men…
Jag inser att jag inte har sammanfattat EM riktigt ännu. Det ligger ett halvskrivet inlägg, som jag kanske får klart någon gång.
Men nu står VM-kvalet för dörren, och det har förstås varit högprioriterat att göra en riktigt rejält genomgång av alla Europas sju grupper. Och här är den.
Upplägget är ju sådant att Europa har åtta platser till 2015 års mästerskap i Kanada. De sju gruppsegrarna samt en tvåa är det som får platserna.
Den bästa tvåan tas fram på följande sätt:
1) Först går de fyra tvåor som har bäst poäng i sina möten med gruppernas etta, trea, fyra och femma vidare. Mötena med gruppjumbon räknas alltså bort.
2) De fyra tvåorna spelar playoff i semifinal och final nästa höst. Datumen för semifinalerna är 25/26 och 29/30 oktober, och finalen spelas 22/23 och 26/27 november.
Här kan man ju faktiskt ifrågasätta hur sportsligt rättvist de fyra första lagen väljs ut. Alla har ju olika tufft motstånd. Följer man Uefas upplägg från EM borde det kanske ha varit lottning om vilka fyra tvåor som skall gå till playoff. Eller?
Det var bara en reflektion. Jag är ju emot lottning, så jag föredrar det aktuella upplägget – även om det har ganska stora rättvisebrister.
Det om reglerna. Nu har det blivit dags att komma till saken, genomgången av Europas kval grupp för grupp:
Grupp 1:
Tyskland, Ryssland, Irland, Slovakien, Slovenien och Kroatien.
* Här blir det Tyskland före Ryssland. Allt annat vore en jätteskräll. Tyskland står i särklass, och ryskorna visade i EM att man har kvalitet. Det som är mest intressant kring Tyskland blir att se hur Silvia Neid väljer sitt lag. Alltså om hon fortsätter med det ungdomliga lag hon tvingades spela i EM, eller om hon väljer att plocka in alla de rutinerade spelare som missade mästerskapet på grund av skador i startelvan.
Ryssland är alltså given tvåa i tipset. Anförda av stjärnan Elena Morozova skall ryskorna ha bra chans att samla så många poäng mot övriga lag att man kan slå sig in bland de fyra playoffnationerna.
Övriga fyra nationer kanske kan sno någon poäng mot ryskorna på hemmaplan. Fast jag är inte så säker på att det blir så.
Det skulle kanske vara Irland då. Det är nämligen ett svårspelat lag, som sällan förlorar stort. Men deras kvalitet är inte i närheten av Tysklands, och de skall inte heller räcka till för att rå på Ryssland i längden. Men Emma Byrne är en duktig målvakt. Hennes tre klubbkompisar i Arsenal Ciara Grant, Niamh Fahey och Yvonne Tracy samt Sverigebekanta Fiona O’Sullivan (numera i tyska Freiburg) är ytterligare klasspelare i det irländska laget.
Hos serieledarna i elitettan, Eskilstuna United, hittar vi ännu en duktig irländska. Det är förstås mittbacken Louise Quinn som avses. Hon är ett av huvudskälen till att Eskilstuna kan vara på väg mot damallsvenskan.
Slovakien och Slovenien är profillösa lag som inte skall ha med toppstriden att göra. Slovakiskorna är dock lite starkare som lag, och bör kunna ge Irland en match om gruppens tredjeplats.
Slovenien slutade före Kroatien i EM-kvalet, och bör kunna göra det igen. Det trots att Kroatien har två spelare i Frauen-Bundesliga (Martina Tufekovic, Hoffenheim och Iva Landeka, Jena). Det kroatiska laget är ändå totalt sett så svagt att man troligen slutar sist i gruppen.
Grupp 2:
Italien, Spanien, Tjeckien, Rumänien, Estland och FYR Makedonien.
* Det här är en betydligt mer öppen grupp, i varje fall kan kampen om gruppsegern bli jämn. Både Italien och Spanien spelade kvartsfinal i EM, och visade att man håller god kvalitet. Jag tror att Melania Gabbiadini leder italienskorna till gruppseger. Men det lär inte gå i närheten av lika smärtfritt som i EM-kvalet där man inte släppte in ett enda mål.
Ungdomliga Spanien är ju som sagt en värdig utmanare. Anförda av Tyresöduon Veronica Boquete och Jennifer Hermoso lär spanjorskorna pressa Italien ända in i kaklet.
Och det finns fler farliga lag i gruppen. Tjeckien och Rumänien slåss nog i första hand om tredjeplatsen, men båda lagen har kapacitet att kunna sno någon poäng mot toppduon, vilket i sin tur gör att grupptvåan riskerar att missa playoffspelet.
Tjeckien först. Laget inledde EM-kvalet med att spela 1–1 borta mot Österrike, i en match som borde ha vunnits. Höjdpunkter från den matchen ser du här:
Tjeckiskorna tappade lite i slutet av kvalet, och hamnade ganska långt bakom Danmark och Österrike i sluttabellen. Men det finns kvalitet i det tjeckiska laget. I Sverige känner vi ju exempelvis väl till Kif Örebros tvillingar Irena och Lucie Martinkova, och i tyska Duisburg spelar Lucie Vonkova.
Irena Martinkova
Lucie Martinkova
Rumänien spurtade bra i EM-kvalet och slutade faktiskt före Schweiz i grupp 3. Man var trea, bara fyra poäng bakom Spanien. Faktum är att rumänskorna avslutade gruppen med att vinna med 4–2 hemma mot schweiziskorna och sedan spela 0–0 borta mot Spanien. Så Rumänien är inte ofarligt. Varningsflaggen är hissad.
Den rumänska storstjärnan är förstås Fortuna Hjörrings vänsterfotade forward Laura Rus. Hon gjorde sju mål i EM-kvalet. I fjolårets Champions League gjorde hon elva för sin dåvarande klubb, cypriotiska Apollon Limassol. Det innebar att rumänskan vann hela turneringens skytteliga.
Slutligen i gruppen har Makedonien två framtidsspelare i Tysklandsproffsen Natasa Andonova (Potsdam) och Gentijana Rochi (Cloppenburg) – som båda är tonåringar när kvalet drar i gång. Men som lag är Makedonien väldigt ihåligt, och man lär inte kunna hota gruppens topplag. Fast Andonova är verkligen otroligt intressant. Får hon vara skadefri tror jag att hon kommer att vara en av Bundesligas allra bästa spelare i vinter.
Grupp 3:
Danmark, Island, Schweiz, Serbien, Israel och Malta.
* Här har vi den allra mest öppna gruppen. Inte mindre än tre lag gör upp om gruppsegern. Och det gäller nog att vinna, för snor topplagen poäng av varandra så är risken uppenbar att grupptvåan missar playoff.
Katrine S Pedersen
Danmark är favorit, och får också mitt tips. Anförda av Pernille Harder och veteranen Katrine S Pedersen bör danskornas passningsorienterade spel göra att man följer upp sitt EM-brons med en VM-plats. Men Island och Schweiz är svåra motståndare, så den danska resan mot Kanada kan bli skakig.
Man åker ju exempelvis inte till Reykjavik och bara hämtar tre poäng. Även om isländskorna blev överkörda av Sverige i EM:s kvartsfinal så har man ett lag som kan skaka de allra bästa i världen, när man har en bra dag. Framför allt finns det en offervilja hos isländskorna som är berömvärd.
Men laget är skadekänsligt. Det är otroligt viktigt för dem att nyckelspelarna Thora Helgadottir, Sif Atladottir, Sara Björk Gunnarsdottir, Margret Lara Vidarsdottir och Holmfridur Magnusdottir är friska. I EM tycker jag att Dagny Brynjarsdottir fick sitt genombrott, vilket gör att collegespelaren (Florida State) numera också kanske skall räknas in bland nyckelspelarna.
Är nämnda spelare i form är Island en allvarlig utmanare om gruppsegern. Ett par skador och man riskerar att bli trea.
För Schweiz borde vara ett lag för VM. Man har flera spelare i europeiska topplag än vad Danmark och Island har. I första hand tänker jag på Ramona Bachmann (Malmö), Lara Dickenmann (Lyon), Ana Maria Crnogorcevic (Frankfurt), Lia Wälti (Potsdam), Noelle Maritz (Wolfsburg) och Vanessa Bürki (Bayern München).
Totalt har Schweiz faktiskt tio spelare i Frauen-Bundesliga, även om en av dem, backen Lara Keller (USV Jena) tyvärr drog av korsbandet i premiären av den tyska ligan häromveckan.
Ramona Bachmann
Schweiz har alltså flera etablerade stjärnor. Man har också fina talanger på väg uppåt. Man spelade i F20-VM i fjol, och nämnda Maritz är född 1995, precis som två andra spelare som bankar på dörren till landslaget; Audrey Wuichet och Carmen Pulver.
Schweiz svaghet i EM-kvalet var defensiven. I kvalet till VM 2011 vann man sin grupp närmast före Ryssland. I playoff föll man sedan först mot England. Och i ”andra chansen” slog man först ut Danmark, för att sedan försvinna mot Italien. Det skapade förväntningar inför EM-kvalet, som dock blev rent fiaskoartat. Schweiz slutade fyra i sin grupp efter att bland annat ha förlorat borta mot blåbärsnationen Kazakstan.
Men det finns alltså kvalitet i truppen. Och får bara förbundskapten Martina Voss-Tecklenburg ihop laget kan Schweiz till och med vinna gruppen. Fast jag vågar inte tro på det, utan väljer Island som tvåa i mitt tips.
Men det står mellan tre lag. Serbien skall inte vara något hot mot de tre topplagen, även om man nådde 2–2 hemma mot England i EM-kvalet. Serbiens mest intressanta spelare är forwardstalangen Jovana Damnjanovic, som provspelade för Linköping i våras, men hamnade i Wolfsburg.
Israel och Malta är utfyllnad. Israel blev poänglöst i EM-kvalet, och Malta åkte ut redan i förkvalet. Mot de här båda lagen kan topplagen göra massor av mål, vilket kan hjälpa grupptvåan att kvala in bland de fyra bästa – trots att det kan bli jämnt mellan gruppens tre topplag.
Grupp 4:
Sverige, Skottland, Polen, Nordirland, Bosnien-Hercegovina och Färöarna.
* Sveriges väg mot Kanada ligger vidöppen. Vi har nämligen fått en fantastiskt gynnsam lottning. Visst är Skottland på gång, liksom Polen, men den här gruppen måste vi bara vinna.
Det är skotskorna som är det största hindret. Och de leds ju som bekant av en svenska, Anna Signeul. Hon var ytterst nära att ta hem laget till Sverige, och sommarens EM-slutspel. Men på övertid i förlängningen av den andra playoffmatchen förstörde spanska Tyresöstjärnan Veronica Boquete den skotska drömmen. Minns du inte dramat så finns det på det här klippet:
Den som hade det allra värst den där oktoberkvällen i Spanien i fjol var mittbacken Rachel Corsie. Hon drog nämligen av korsbandet i knät i den 79:e minuten, och fick sedan se Spanien vinna på övertid från sidan. Då fanns även den andra ordinarie mittbacken Ifeoma Dieke på skadelistan.
Under VM-kvalet lär båda spela viktiga roller, vilket ökar stabiliteten framför superrutinerade målvakten Gemma Fay – som räknas in för en bit över 150 landskamper.
Skottlands stora spelare är annars liten, jag tänker förstås på Arsenals lysande speluppläggare Kim Little. Henne hade jag gärna haft i det svenska laget. Hon är definitivt en personlig favorit, en spelare vårt landslag får se upp med. Om man nu skriver så om någon som heter Little?
I Arsenal finns numera även före detta Tysklandsproffset Emma Mitchell. Andra profiler i det skotska laget är Sverigeproffsen Dieke och Jane Ross (båda Vittsjö) samt Hayley Lauder (Mallbacken). I tyska Potsdam hittar vi snabba yttermittfältaren Lisa Evans och i franska Montpellier nickstarka powerforwarden Jennifer Beattie.
En spelare som borde vara aktuell igen är rutinerade skyttedrottningen Julie Fleeting. 32-åringen var först skadad och sedan mammaledig under EM-kvalet. Nu har hon gjort comeback i Celtic, och med ett facit på 116 mål på 120 landskamper skulle det förvåna om hon inte snart är tillbaka i Signeuls lag.
Skottland har alltså ett antal duktiga spelare. Och i enstaka matcher kan de säkert båda ta poäng, och även besegra Sverige. Men i längden skall skotskorna inte räcka till. I EM-kvalet föll man exempelvis med 2–0 och 5–0 mot Frankrike. Sverige borde kunna göra liknande resultat.
Det är Sverige och Skottland som skall bli etta och tvåa. Övriga lag bör inte ha med topplaceringarna att göra. Polen kan bli bra på sikt. De har talanger på uppgång, bland annat vann de ju oväntat F17-EM i år efter att ha slagit Sverige i finalen.
Polskorna gjorde också ett hyfsat EM-kval, där de drog på sig tre förluster. De föll i båda matcherna mot Italien, och i en mot Ryssland. Man snodde en poäng av ryskorna, vilket var starkt gjort. Mindre imponerande var att man även noterades för ett kryss mot svaga Grekland.
Polskorna har alltfler utlandsproffs. Inte minst har man tre målvakter som spelar utomlands. Katarzyna Kiedrzynek har nyligen skrivit på för franska PSG och Daria Antonczyk för holländska Ajax. Dessutom har Polen fyra spelare i tyska Frauen-Bundesliga. En av dem är målvakt, och samtliga – målskytten Agnieszka Winczo, mittfältaren Marta Stobba, målvakten Dominika Wylezek och backen Dagmara Grad – är lagkompisar med Sofia Jakobsson i nykomlingen Cloppenburg. Ytterligare två polskor finns i tyska andraligan, i Blau Weiss Hohen Neuendorf, Jolanta Siwinska och Patricia Pozerska.
Dessutom har Polen lagom till VM-kvalet värvat in etablerade backen/defensiva mittfältaren Nikki Krzysik från USA. Krzysik har spelat i amerikanska landslag upp till och med U23, och var lagkapten för WPS-laget Philadelphia Independence sista året innan WPS lades ner. Men eftersom hon inte representerat USA på A-landslagsnivå var det möjligt för henne att börja spela för Polen.
Bästa polska målgöraren i EM-kvalet med åtta fullträffar var 30-åriga Anna Żelazko, som till vardags representerar etablerade Champions Leagueklubben Unia Raciborz. På det här klippet gör Zelazko mål både från straffpunkten och på nick vid 2–0-segern mot Grekland i EM-kvalet:
Zelazko i all ära. Polens mest intressanta forward debuterade i A-landslaget för någon vecka sedan, och blev målskytt direkt. Jag tänker på 16-åriga Ewa Pajor, som ledde det polska F17-landslaget till det mycket överraskande EM-guldet i somras.
Minns att polskorna då slog Sverige i finalen med 1–0. I Polen har man 16-årsgräns för sin Extraliga. Men Pajor fick dispens för att spela där tidigare. Hon var 15 år och 133 dagar vid debuten, och behövde bara två minuter innan hon gjorde sitt första mål för sitt Medyk Konin.
Den 3 december fyller hon 17, och har utöver guldet i F17-EM också lett sin klubb till en polsk cuptitel. I finalen mot storlaget Unia Raciborz gjorde Pajor båda Konins mål. Matchen slutade 2–1.
Här är en hyllningsvideo till kvicka och tekniska Pajor, där man får se ett par riktigt fina mål:
Varken Pajor eller Katarzyna Konat – också född 1996, och som också redan har debuterat i A-landslaget – finns med i truppen till lördagens möte med Sverige. De skall i stället till Slovenien och spela kvalomgång 1 till F19-EM, där Polen ställs mot just Slovenien, Italien och Albanien. Men räkna med att de båda talangerna kommer att dyka upp i Polens lag senare under VM-kvalet. I truppen saknas för övrigt även Zelazko. Där vet jag dock inte skälet.
Polen lär bli grupptrea, även om Nordirland inte får underskattas. Det nordirländska laget är utan namnkunniga stjärnor, men nordirländare brukar kunna visa härlig attityd och fajtervilja. Och hösten 2011 visade fotbollstjejerna just sådan attityd i EM-kvalet, och vann mycket överraskande hemma mot Norge med 3–1, trots att norskorna vann hörnorna med 16–2. Nordirland spelade även 2–2 borta mot Belgien i EM-kvalet, och samlade totalt ihop elva poäng i den tuffa grupp där även Island, Ungern och slagpåsen Bulgarien ingick.
Bilder från 2–2-mötet i Belgien har du här:
Bosnien-Hercegovina var antagligen det bästa laget i den näst lägsta seedningsgruppen. Det innebär dock inte att de skall kunna skapa några problem för Sverige. I EM-kvalet tog man tio poäng, fyra mot Grekland och sex mot Armenien. Lagets stora stjärna är Potsdams Lidija Kulis, som ju var på lån i Linköping i våras. Hon gjorde sju av Bosniens tolv mål i EM-kvalet.
Noterbart här är att Bosnien även har en svensk i laget. Herrljungatjejen Iris Kadric som bland annat spelat för Frisco, Falköping KIK och Vara SK har dubbla medborgarskap, och har valt att spela för Bosnien. I Sverige kom hon som längst till ett 30-mannaläger på Bosön med F17-landslaget. Nu kan hon komma att möta sitt hemland i VM-kvalet.
Färöarna då? Ja, det skall kunna bli tvåsiffrigt mot dem i båda mötena. För det här är ett totalt profillöst lag, som bara är med i gruppen som utfyllnad. Rankingen är så låg att man tvingas kvala för att vara med i VM-kvalet.
EM-kvalet fick man däremot inte deltaga i. Då slutade laget sist i ena förkvalet efter förluster mot Georgien och Armenien, och seger mot Malta. Armenien noterades sedan för åtta raka förluster och 2–44 i sin kvalgrupp.
I förkvalet till VM-kvalet lyckades Färöarna bättre, och vann sin grupp före Montenegro, Georgien och Litauen. Det säger dock inte så mycket, för nivån på det där förkvalet var minst sagt usel.
Grupp 5:
Norge, Holland, Belgien, Portugal, Grekland och Albanien.
* Det här är en tuff grupp för Norge, som dock givetvis är storfavoriter. Norskorna visade under EM att man har något på gång, en bra blandning av gammalt och ungt. Ge Even Pellerud något år till och laget kan vara redo för att göra resultat även i VM och OS.
Men vägen till Kanada blir alltså inte lätt för norskorna. Holland lär vara rejält revanschsuget efter att man totalt sett underpresterade i EM. Det är på ett sätt konstigt att säga så om ett lag som tog poäng av Tyskland.
Men Holland föll med 1–0 mot Island, blev näst sist i EM-slutspelet, och lämnade Sverige utan att ha gjort mål. Skyttedrottningen Manon Melis var riktigt blek, och vill säkert ha en chans till att visa att hon kan prestera när det verkligen gäller.
Holland var däremot väldigt stabilt i EM-kvalet. De förlorade bara en match – mot England. Och de släppte bara in två mål. Det vittnar om att laget vet hur man tar sig igenom ett kval.
Utöver Holland så har även landets södra granne Belgien ett bra lag på gång. Det är kanske inte så namnkunnigt, även om Juvisys Janice Cayman är en riktigt duktig spelare. Och vi har ju ytterbacken Lorca van de Putte i damallsvenskan, Kristianstad.
Men BeNe League är ett lyft, där spelarna får fler högklassiga matcher. Och i EM-kvalet hängde belgiskorna på Norge och Island ända in i kaklet. Här exempelvis bilder från Belgiens 1–0-seger mot Island. Det är 20-åriga talangen Tessa Wullaert som gör målet:
Norge har dock ett mentalt övertag på Belgien, då man vann båda mötena i EM-kvalet med uddamålet. Men belgiskorna tog totalt sett fler poäng mot övriga lag, och var bara fyra poäng bakom i sluttabellen. Så Norge är varnat.
Portugal är inte heller helt oävet. Laget tog i och för sig bara sex poäng i EM-kvalet. Men man föll sällan med stora siffror, och man har fyra spelare i Frauen-Bundesliga – vilket vittnar om kvalitet. Kanske kan portugisiskorna sno någon poäng här och var?
Grekland och Albanien är ren utfyllnad. Mot dem skall de tre topplagen kunna ösa in mål, och grundlägga en bra målskillnad.
Men jag ser ändå en uppenbar risk att de tre topplagen kommer att tappa poäng lite här och där, vilket gör att grupptvåan här riskerar att missa playoff. Det gäller alltså att ta hem gruppen…
Grupp 6:
England, Ukraina, Vitryssland, Wales, Turkiet och Montenegro.
* Här skall England vara i särklass. Visst spelade Ukraina EM-slutspel 2009, och var i playoff i fjolårets kval. Men där blev man utmanövrerade av Island.
Så om England bara har kommit över den snöpliga sistaplatsen i EM så bör man rusa igenom den här gruppen.
De hot man kan se är att det har varit oro i truppen, att man har målvaktsproblem samt att det är jobbiga resor till Ukraina och Vitryssland. Fast de problemen skall inte vara så stora att de kan förhindra en engelsk promenadseger.
Det mest spännande blir nästan att se vad England hittar för ny förbundskapten, och vad hen ställer för lag på benen. Det är ju så att flera engelska spelare valde att tacka nej till spel under Hope Powell. Kanske kan exempelvis Katie Chapman vara aktuell för comeback nu? Och hur blir det med Jodie Taylor, kommer hon till slut att få sin chans att spela för Lionesses, som laget kallas?
Min gissning är att grupptvåan här kommer att missa playoff, eftersom övriga lag i gruppen kommer att sno poäng av varandra lite härs och tvärs.
Wales är starka på hemmaplan. De har en härligt aggressiv spelare i Jessica Fishlock, som gjort succé både i Australien och USA under det senaste året. I NWSL var hon så bra att hon kom med i ligans allstarlag. I det laget bildade Fishlock mittfält med Lauren Holiday (före detta Cheney), Diana Matheson och Lori Chalupny. Framför sig hade de Abby Wambach och Sydney Leroux. Det låter väl som ett hyfsat lag?
Ukraina och Vitryssland lär ta en hel del poäng på hemmaplan. Det är två lag som inte skall underskattas. Ukrainskorna känns dock lite vassare och känns som favorit till andraplatsen i gruppen, närmast före walesiskorna och vitryskorna.
Turkiet och Montenegro är däremot gruppens stryklag. Turkiskorna har ett Tysklandsproffs, i Cloppenburgs mittfältare Aylin Yaren, men hon lär inte kunna hjälpa laget till speciellt många poäng. Montenegro tog sig in i EM-kvalet via förkval. Väl där nådde de två kryss mot Grekland. De kan kanske ta någon poäng av Turkiet, men mer troligt är att Makedonien blir sist.
Grupp 7:
Frankrike, Finland, Österrike, Ungern, Bulgarien och Kazakstan.
* Frankrike vinner den här gruppen. Om det råder ingen tvekan. Kampen om andraplatsen är mer intressant. Där tippar jag faktiskt att Österrike hamnar före Finland. Fast det är ett tips som mest bygger på en känsla.
Frankrike först. Ihop med Tyskland är fransyskorna det lag som har störst potential i Europa. De har haft svårt att få till det i medaljmatcher i mästerskap. I kval har de däremot gått som tåget. Det här kvalet blir inget undantag.
Det mest intressanta blir att se hur laget formeras under nye förbundskaptenen Philippe Bergeroo. I sin första trupp har han bara spelare från tre klubbar; Lyon, PSG och Juvisy. Både Amandine Henry och Laetitia Tonazzi är med i truppen, vilket de sällan var under Bruno Bini. Frågan är om de även får speltid.
Däremot har ju veteranen Sandrine Soubeyrand gjort sitt för Les Bleues efter 198 landskamper.
Österrike ett ungt lag som inledde EM-kvalet knackigt, men spurtade bra. Man slog exempelvis Danmark i lagens andra möte, och hamnade bara två poäng bakom i sluttabellen.
I playoff dominerade man stort mot Ryssland, men blev sönderkontrade på hemmaplan. Den matchen kan man i sin helhet här:
I det andra playoffmötet hade Österrike nio spelare födda på 1990-talet i startelvan. Och då var ändå Bayern Münchens mittback Carina Wenninger – också 90-talist – avstängd. Sex av de nio spelarna var födda 1992 eller senare.
Utöver Wenninger har man två spelare till i Bayerns startelva, Viktoria Schnaderbeck och Laura Feiersinger. För rutinen svarar Neulengbachs skyttedrottning Nina Burger.
Österrike har alltså ett riktigt spännande lag.
Det kan Finland också få på sikt. Finskorna har ju kvalat in till F20-VM nästa år. I EM spelade man hyperdefensivt. Och utöver raset mot Sverige så snodde man ju faktiskt poäng av både Italien och Danmark. Och det var ju inte långt ifrån att Helmarit – som laget kallas – även satte ett segermål på slutet mot Danmark.
Finland kommer definitivt att slåss om andraplatsen med österrikiskorna. Fast frågan är om landets unga talanger är redo redan nu. Klart är att lagets kvalitet ökar när/om trion Maija Saari, Annica Sjölund och Linda Sällström är tillbaka i topptrim.
Ungern lär bli fyra i gruppen. De har en kanonspelare i Wolfsburgs spelgeni Zsanett Jakabfi – om hon nu ställer upp i VM-kvalet. Hon gjorde nämligen bara en match i EM-kvalet.
En annan spännande spelare som kan matchas in är talangfulla forwarden Anna Vidovenyecz, som redan spelar för Sindelfingen i Frauen-Bundesliga som 16-åring. Men mot de tre toppnationerna skall ungerskorna inte ha något att hämta.
När det gäller Bulgarien och Kazakstan så gör de upp om femteplatsen. Det är två svaga lag, även om Kazakstan ju faktiskt vann en skrällseger mot Schweiz i fjol.
* Det var hela den överlånga genomgången. Faller mina tips in innebär det alltså att följande sju länder tar direktplatserna till VM:
* Tyskland
* Italien
* Danmark
* Sverige
* Norge
* England
* Frankrike
Och till playoff går:
* Ryssland
* Island
* Skottland
* Österrike
De tre grupptvåor som inte når playoff blir alltså Spanien, Holland och Ukraina.
I playoff tror jag kanske lite överraskande att Österrikes unga lag är redo att gå vinnande ur kampen.
Därmed har jag tagit ut vilka åtta lag som når VM. Det här kvalet är tyvärr inte alls lika ovisst som herrkvalet, där framför allt kamperna om andraplatserna är svårtippade i många grupper. Här är skillnaden mellan topplagen och de övriga ofta gigantisk.
Det hindrar inte att jag totalt sett tycker jag att Europa har fått för få VM-platser. Det har jag skrivit om flera gånger förr. Bland annat här.
I dag åkte Lina Hurtig med F19-landslaget till Upplands Väsby för att om ett par dagar spela EM-kval i Litauen. Synd, för jag tycker att hon borde ha åkt med A-landslaget till Malmö.
Jublande Lina Hurtig
Visst, hon har varit mållös en lång period, och Pia Sundhage hade förstås inte sett Tyresömatchen när VM-kvaltruppen togs ut. Men efter gårdagens match känns det självklart att Hurtig skall in i vår A-landslagstrupp så fort det bara går.
Jag lyssnade på Lilie Persson i gårdagens upplaga av Fotbollsarena Radiosporten. Här kan du också höra programmet – Persson kommer in efter 22.45. Hon säger bland annat:
”Hon är lite det där vi själva efterlyser efter EM, en teknisk spelare med en väldigt god speluppfattning i anfallsspelet, och framför allt när man närmar sig motståndarnas mål.”
Citatet rör Kosovare Asllani. Men visst kunde det ha handlat om Hurtig?
Det är förstås ingen tvekan om att Asllani fortfarande är den bättre av de två. Men jag anser att Umeforwarden har klart större potential än Asllani, och jag tycker att hon definitivt är redo att skolas in i finrummet. Jag tror att Lotta Schelin hade älskat att spela med Hurtig.
Medan Hurtig är med F19 åkte Jenny Hjohlman till Malmö. Och det tycker jag nästan är det konstigaste här. För visst har Hjohlman en spetsegenskap i sin snabbhet, både utan och kanske framför allt med boll. Men den typen av spelare finns det i överflöd i landslagstruppen.
Och alla de andra är bättre än Hjohlman. Jag skulle säga att hon är en sämre kopia av Sofia Jakobsson. Båda är väldigt bra när de får springa framåt, men har ett ganska svagt passningsspel.
Lina Hurtig är en spelartyp som det däremot är svältfött på i landslaget. Hon är bolltrygg, har ett vasst passningsspel, där hon värderar när hon skall spela lugnt hemåt, eller när hon skall vända framåt.
På offensiv planhalva har hon förmågan att lägga sina passningar där motståndarbackarna minst av allt vill ha dem.
Så klokt. Så elegant.
Det var tydligt i gårdagens match att Umeås kontringar var farligare när Hurtig kom med bollen mot Tyresös backlinje – än när Hjohlman gjorde det.
Och Hurtigs avslut i går bar verkligen en stämpel av högsta världsklass.
Visst var det första målet en bjudning av Ashlyn Harris. Men jag har sett många spelare förhasta sig och bränna liknande lägen. Hurtig visade dock hög klass när hon behärskat styrde bollen mot bortre hörnet.
Vid andra målet var det Ali Krieger:s tur att bjuda. Och i läget efter kom svaret på varför Linda Sembrant inte är med i landslagstruppen. För oj, vad OS-backen blir rundad av Hurtig. Men det var inte bara misstag bakom målet. Återigen visar den unga Umeforwarden hög klass. Dels genom farten med boll, men även genom hur hon bryter in mot målet för att förbättra vinkeln. Och skottet går det inte heller att klaga på.
Efter gårdagens match har Umeås båda forwards gjort åtta mål. Fast tittar man till spelmål är det 8–5 i Hurtigs favör. Och tittar man på mål mot de fem lag som ligger före UIK i tabellen är det nu 3–2 till Hurtig.
Det blev mycket Hurtig i det här inlägget. Tyresös fiasko får jag kanske återkomma till. Jag har lite funderingar kring det där med vinnarkultur och vinnarskallar som rör vårt mästarlag.
Fotskadan jag skrev om här stoppar Kosovare Asllani från spel i VM-kvalkampen mot Polen i Malmö på lördag.
Elin Rubensson är inkallad i stället för Asllani. Mer om det kan man läsa här. Rubensson är ju en användbar spelare, eftersom hon kan spela på många olika positioner. Hon har en mycket stor potential, och man hoppas ju verkligen att hon snart skall få sitt stora genombrott. I år i Malmö har hon spelat fem matcher från start, och gjort tio inhopp. Det är en minskning mot i fjol då hon startade i tolv matcher, och gjorde sju inhopp. Trenden är lite oroande, för man hade ho hoppats att hon skulle flytta fram sina positioner och ta lite större plats i laget i år.
Elin Rubensson
Till EM-kvalmatchen är för övrigt fler än 5000 biljetter sålda. Det är ok, men man hoppas ju att det skall kunna bli en femsiffrig publiksiffra. För här har förbundet sin chans att kunna rida lite på EM-vågen.
I damallsvenskan har EM inte påverkat intresset på något som helst sätt. Publiksnittet ligger nu på 744, mot 738 inför EM. Jag har tidigare skrivit om att jag inte förväntade mig någon ökning eftersom EM knappast ökar engagemanget för de damallsvenska klubbarna.
Däremot hoppas man ju att förbundet kan utnyttja publiksuccéerna från EM och hålla uppe intresset för landslaget. Efter VM-bronset 2011 misskötte man sig något så vansinnigt.
Nu verkar man ha gjort ett bättre jobb, för kan man fortsätta sälja biljetter under veckan borde det kunna bli 10000 på Swedbank Stadion, och det är ju en riktigt bra siffra.
I går tittade jag på Bayern München–Freiburg. Redan innan dess att Lena Lotzen hade nickat in 1–0 började jag fundera över nickstarka forwards. Och framför allt över bristen på sådana i Sverige.
Lena Lotzen
Mina funderingar började när jag hörde den tyska kommentatorn konstatera att Sarah Hagen har Abby Wambach som sin förebild. Precis som sin idol har Hagen blivit makalöst duktig i luftrummet. USA har en till ung, talangfull powerforward i PSG-stjärnan Lindsey Horan.
Jag satt och försökte komma på fler utpräglade powerforwards när Lotzen nickade in sitt mål. Hon är egentligen mer en löpstark djupledsspelare. Men hon är även riktigt stark i luftrummet.
I den tanken slog det mig att Sverige måste vara det enda landet på världsrankningens topp tio som saknar en nickstark forward. Till och med kortväxta Japan har bättre nickstyrka i sina offensiva led, främst genom Yuki Ogimi, men även genom Homare Sawa som kompenserar sin korthet med en lysande tajming.
Vi i Sverige har verkligen inte en enda nickspecialist. Och vad värre är, vi verkar inte vilja ha några heller. För vi verkar bara till 100 procent prioritera snabbhet på elitnivå.
Och jag håller med om att snabbhet är den klart viktigaste egenskapen för forwards i damfotboll. Eftersom tjejernas plan är 10–15 procent större än herrarnas (sett till de fysiska förutsättningarna) ökar snabbhetens betydelse ungefär med minst samma procentsats.
Men ju jämnare och tätare matcherna blir på högsta elitnivå, desto viktigare blir det att kunna variera ett rakt spel i djupled med ett inläggsspel.
I övriga länder i världstoppen får man nu fram forwards som både har snabbhet och bra huvudspel. Jag tänker bland annat på Alex Morgan, Lotzen, Celia Sasic, Eugenie Le Sommer och Ada Hegerberg.
Ada Stolsmo Hegerberg
Sverige brukar ha den längsta truppen av alla lag i mästerskapen. Trots det har vi inte en enda offensiv spelare som kan vinna en regelrätt nickduell. Det är ett vansinnigt underbetyg till vår spelarutbildning.
För kolla på spelarna i vårt A-landslag. Lotta Schelin hade kunnat vara bra i luften, men lider av migrän och måste undvika nickande. Josefine Öqvist, Kosovare Asllani, Sofia Jakobsson, Therese Sjögran, Jenny Hjohlman, Johanna Almgren, Emmelie Konradsson, Olivia Schough och Antonia Göransson är inga spelare du lyfter in höga inlägg mot.
Det här är ju Pia Sundhage väl medveten om. Följden blev att Sverige struntade i de traditionella inläggen i EM och i stället valde att ta sig ner till kortlinjen och spela snett inåt bakåt.
Problemet är att jag inte hittar några nickspecialister bland forwards i flicklandslagen heller. Det verkar alltså som att förbundskaptenerna för våra ungdomslandslag till 100 procent letar snabbhet när de letar forwards och yttermittfältare.
De lite mer storväxta spelarna, de som kan nicka, de placeras som mittbackar eller möjligen defensiva innermittfältare. Eftersom vi har nickstyrka i backlinjen gör vi en del nickmål på fasta situationer. I EM gjorde vi fyra nickmål. Men bara ett av dem var i vanligt spel.
Ett problem är att medan nickstyrka närmast är en förutsättning för att lyckas inom herrfotbollen så kommer du väldigt långt inom damfotbollen bara på snabbhet. Många tar sig hela vägen till damallsvenskan utan att kunna nicka. Det gör att många forwards saknar drivkraften att lära sig att nicka – de klarar ju sig ändå.
Det där är förödande för landslaget, som ju skriker efter en nickstark anfallsspelare.
När folk frågar om varför tjejer ofta är mindre bolltrygga än killar brukar jag skylla på skolgårdarna. Där spelar killar och tjejer tillsammans, men det är killarna som har bollen mest, medan tjejerna mest är kompletteringsspelare. Och det man tränar på blir man bättre på. Alltså blir killarna bättre på att hålla i bollen, medan tjejerna blir bättre på att vara kompletteringsspelare.
Men på skolgårdarna utvecklar man sällan något huvudspel. Så i det här fallet kan man inte skylla på dem. Boven är snarare den redan nämnda bristen på behov av huvudspel inom all flickfotboll och inom damfotboll under högsta elitnivå.
Den verkligheten är inte lätt att ändra på. Så frågan är hur vi skall få fram nickstarka spelare. Den har jag inget svar på. Inte mer än att jag tycker att flicklandslagens förbundskaptener bör prioritera spelare med tajming i luftrummet när de väljer forwards.
En talang som har ett utvecklingsbart huvudspel är Lina Hurtig. När hon vuxit till sig, och fått några kilo muskler till på kroppen borde hon kunna bli en bra nickare. Frågan är dock om hon spelar forward då.
När hon spelar i flicklandslag används hon dock ofta som central mittfältare, eftersom hon dessutom är bolltrygg och kreativ. Och den typen av mittfältare har vi ju också ett skrikande behov efter.
Lina Hurtig
Men en uppmaning till unga, talangfull forwards som exempelvis Hurtig, Marija Banusic och Stina Blackstenius är att träna nickning. Varje dag. Det kommer både ni och vårt landslag ha nytta av.
* För övrigt blev det tre mål i den där tyska matchen. Alla tre kom på nickar i samband med fasta situationer. München gjorde två och Freiburg ett. De går att se på det här klippet.
Nästa vecka är det landslagsuppehåll i de europeiska ligorna. Och för första gången på nästan tre år skall Sverige spela tävlingslandskamp i ett sådant uppehåll.
Men innan vi går in i VM-kvalet skall det spelas en mängd ligamatcher runt om på vår kontinent. Företrädelsevis är det söndag som är matchdag under helgen. I damallsvenskan omgången uppdelad mellan söndag och måndag.
Med både Malmö och Tyresö i lätt sviktande form är ju varje match hyperintressant nu i den damallsvenska guldstriden. Malmö spelar på söndag, och borde plocka tre säkra pinnar borta mot Jitex. Men Mölndalslaget höll emot bra i våras, så kanske…
Är det förresten något som hört något om läget med Jitex finska affischnamn Minna Meriluoto och Annica Sjölund? De har varit borta rätt länge nu. Kommer de att spela något mer den här säsongen, tro?
Jitex erbjuder för övrigt fri entré på matchen. Undra vad det kan innebära för publikintresset?
Tyresö spelar på måndag i Umeå. Det borde också vara tre säkra poäng, då UIK är väldigt formsvagt. Bara Vittsjö och Sunnanå har tagit färre poäng än Umeå på sina fem senaste matcher.
Apropå Tyresö presenterade Washington Spirit i går sin nya manager. I texten, som går att läsa här, framgår även att Ashlyn Harris skall återvända till klubben nästa säsong. Därmed väcks frågan om vem som blir Tyresös förstamålvakt efter jul. Det känns som att mästarklubben lär få jobba hårt under nästa transferfönster också…
Här är förresten målen från Tyresös 2–1-seger mot Vittsjö:
I nedflyttningsstriden börjar klockan klämta för Mallbacken. Laget behöver nog ta tre poäng hemma mot Kif Örebro på söndag för att blåsa liv i spänningen i botten. För i sina fyra sista matcher skall värmländskorna möta både Malmö och Tyresö – matcher där det lär bli svårt att få med sin någon trepoängare.
Läget för Mallbacken blir inte bättre av att både Vittsjö och Piteå har goda chanser till varsin trepoängare på söndag. Vittsjö tar emot Sunnanå och för formstarka Piteå väntar hemmamatch mot Kristianstad.
Den sista matchen i omgången är matchen om tredje pris mellan Linköping och Göteborg. Den spelas på måndag.
* I Frankrike spelar alla de fyra topplagen i helgen mot lag de bör besegra. Av svensklagen har PSG bortamatch i morgon i Soyaux, medan både Montpellier och Lyon har söndagsmatcher på hemmaplan mot Yzeure Allier respektive Muret.
Jag har kollat runt, och hittar ingen uppgift om att någon av helgens matcher skall tv-sändas. Hittar jag ändå någon länk kommer jag att lägga upp den här.
* I Tyskland är helgens hetaste möte också veckans livematch på DFB-tv. Det handlar om mötet mellan fjolårets båda positiva uppstickare, Bayern München och Freiburg. Den sänds i morgon klockan 12.00. Båda lagen vimlar av unga, spännande framtidsnamn som Leonie Maier, Lena Lotzen, Laura Feiersinger, Erika Tymrak, Laura Benkarth, Sara Däbritz och Melanie Leupolz.
I övrigt spelar de tippade topplagen på söndag, och de spelar matcher som de bör vinna. Wolfsburg med Nilla Fischer spelar exempelvis borta mot Jena.
* I går berättade jag om Louise Fors guldläge i WSL. Här är höjdpunkter från gårdagens derbyseger mot Everton.
Sofia Jakobsson tyckte däremot tydligen inte att fotbollslivet i England var guld. Chelsea var inte proffsigt nog. Om det kan man läsa här. Ännu mer om den bristfälliga satsningen i storklubben går att läsa här.
Tråkigt att Chelsea inte verkar vara seriösa i sitt upplägg. Man undrar lite hur länge prestigevärvningen Yuki Ogimi blir kvar?
Apropå Fors så vet hon och hennes lagkamrater på söndag kväll vilka förutsättningar som gäller inför sista omgången. För klockan 15.00 spelar både Bristol och Arsenal sina matcher i näst sista omgången.
* Englands grannar i norr, Skottland, ingår ju i Sveriges VM-kvalgrupp. Deras trupp till de två inledande kvalmatcherna mot Färöarna och Bosnien finns att läsa här.
Apropå Skottland kommer Glasgow City säkra sitt sjunde raka mästerskap där på söndag. Ja, i praktiken är titeln redan klar, för man har full poäng, och leder med en marginal av 13 med fem omgångar kvar att spela.
Hur som är, här är ett klipp med lite uppsnack med bland annat lagkapten Rachel Corsie inför söndagens match:
Sofia Jakobsson lämnar Chelsea, och går till tyska nykomlingslaget Cloppenburg. Det meddelar klubben på sin hemsida i dag.
I allra sista stund innan transferfönstret stängde skrev tydligen Jakobsson på för Cloppenburg, som vann den norra serien av tyska andraligan 2. Frauen-Bundesliga i våras. Då var lagets två främsta målskyttar polska Agnieszka Winczo och makedonska Gentijana Rochi.
Efter uppflyttningen har klubben nu satsat på att värva två mer etablerade forwards. Utöver Jakobsson har man även knutit till sig pålitilga målsytten Mandy Islacker från Duisburg. Islacker gjorde 15 mål i fjol, och slutade med det trea i skytteligan bakom Yuki Ogimi (18) och Conny Pohlers (16).
Jag måste säga att jag blir lite förvånad över Jakobssons nya flytt. Även om det varit lite av fiaskostämpel på Chelseas storsatsning så känns ändå Londonklubben mer intressant än en tysk nykomling. Å andra sidan är ju Frauen-Bundesliga klart bättre än WSL, och Jakobsson får nu spela mot riktigt bra lag och spelare varje vecka. Så det här är kanske ett bra val.
Några kommentarer från Jakobssons sida har jag inte sett ännu. Så vi får väl vänta och se hur hon har tänkt med det här bytet.
Utöver Jakobsson värvade Cloppenburg också i sista stund svenskans före detta lagkompis i Rossiyanka och Chelsea, den brasilianska mittfältaren Ester.
Tyska Eurosport har för övrigt beslutat sig för att börja sända matcher från Frauen-Bundesliga från och med den här säsongen. Huruvida det innebär att vi även kommer att kunna se de matcherna från Sverige återstår att se. För nu har vi ju tre svenska spelare i serien. Utöver Jakobsson förstås också Antonia Göransson (Potsdam) och Nilla Fischer (Wolfsburg).
Dock verkar tyska förbundet fortsätta visa matcher på DFB-tv. I varje fall ligger högintressanta matchen Wolfsburg–Bayern München inne i tablån på lördag klockan 13.00.
Lotta Schelin
* Klockan 12.30 lottas Women’s Champions League. Lottningen kan man se live på uefa.com. I samband med lottningen får vi också veta om Lotta Schelin blir Europas bästa spelare, eller om titeln går till Nadine Angerer eller Lena Goessling.
Jag var fel ute i förra inlägget. Pia Sundhage inleder förändringsarbetet direkt i sin första trupp efter EM. Störst överraskning är nog trots allt att Antonia Göransson är uttagen som ytterback – utan att själv veta om det.
Till förbundets hemsida säger Sundhage:
”Vi behöver alternativ, det kommer att bli ett mission under de här två åren att hitta dom. Är man vänsterfotad, eller tvåfotad, och bekväm med boll är det intressant. Och Antonia har ju alla kvalitéer.”
Det blir ett intressant test. Men med tanke på att Potsdam oftast spelar 3-4-3 med man-man-markering i backlinjen lär hon inte kunna träna så mycket på backjobbet i ligaspelet.
Antonia Göransson
Från EM-truppen saknas Sofia Lundgren, Stina Segerström och Elin Magnusson. De ersätts av Malin Reuterwall, Hanna Folkesson och Marija Banusic. Folkesson var en uttagning man borde ha kunnat förutse, då hon missade EM på grund av skada.
Malin Reuterwall
Kul med Reuterwall och Banusic. Fast hur är det med den senares skadeproblem? Jag såg att hon byttes ut i 62:a minuten i dagens damallsvenska match.
Det blir för övrigt en naturlig övergång till just damallsvenskan. Där föll Kristianstad och Banusic i dag borta mot Linköping med 3–1 efter att Pernille Harder gjort de två sista målen för LFC och Renée Slegers det första. KDFF:s reducering stod Linnea Liljegärd för.
Kristianstads förlust innebär att laget kan petas ner under nedflyttningsstrecket i morgon. Då spelar nämligen Mallbacken borta mot Jitex i ett nervdallrande bottenmöte. Om Mölndalslaget tvingas ställa upp utan Minna Meriluoto och Annica Sjölund i morgon igen – då kan det mycket väl vara så att Elisabet Gunnarsdottir:s lag är näst sist om ett dygn.
I Skellefteå vann Tyresö med 8–0. Siffrorna var inte ett dugg missvisande, för skillnaden mellan lagen var ungefär så stor som de säger. Möjligen att Tyresö borde ha gjort några mål till. De åtta de gjorde ser du här:
Tre av målen gjordes av Christen Press, som därmed har gjort 20 i årets serie – även om hon bara står på 19 i officiella skytteligan.
Christen Press
På länken ovan ser man även att Ali Krieger stod för fyra assist. Fast i den officiella statistiken gick hon miste om ett av de där assisten. Sunnanås statistiker lyckades dock pricka in sju av åtta målpass, det är klart bättre än hur det ser ut på många andra damallsvenska arenor.
Om Sunnanå finns det inte mycket att säga mer än att laget verkligen är precis så dåligt som tabellen säger.
I dag kopplade Eskilstuna United för övrigt greppet om att bli det lag som ersätter Sunnanå i högsta serien. 2–0 hemma i seriefinalen mot AIK imponerar. Publiksiffran på 1622 imponerar ännu mer. Bara tre matcher i damallsvenskan har haft större publik i år.
Klockan 14.00 presenteras den första landslagstruppen efter EM, det handlar om de spelare som skall spela Sveriges första VM-kvalmatch, i Malmö mot Polen den 21 september.
Gissningen är att den till 100 procent kommer att bestå av spelare ur EM-truppen. Pia Sundhage kommer garanterat att ta chansen att bygga nytt inför VM 2015. Fast jag har svårt att tro att det arbetet inleds redan i dag.
Pia Sundhage är sjukskriven. Det hindrar inte att hon i förra veckan uttalade sig om att landslaget måste utvecklas ett par snäpp för att kunna hävda sig i VM om två år. Till SVT sa hon:
”Jag tror inte att den fotbollen vi spelade under EM, trots att vi fick ut väldigt mycket av laget, kommer att räcka till de allra bästa valörerna i VM 2015 eftersom damfotbollen utvecklas så otroligt snabbt.”
Och visst, det är klart att Sverige måste bli bättre, det håller jag helt med om. För USA, Tyskland och Japan ligger ett steg före oss. Det gör även Frankrike, även om de har haft svårt att få till det i mästerskap.
Frågan är vad Sverige i första hand bör rikta in sig på att förbättra.
I SVT-intervjun pratar Sundhage om att det är anfallsspelet som gäller. Det gjorde hon även i en av EM:s mest intressanta dueller. Jag har inte behandlat duellen i bloggen tidigare. Men den inträffade i samband med EM-finalen, och stod mellan Sundhage och Hanna Marklund.
Daniel Kristiansson och Hanna Marklund
Det handlade om försvarsspel. Har du inte sett ordväxlingen finns den till beskådan här.
Klippet säger mycket om vilken fotboll Sundhage vill att Sverige skall spela. När Marklund predikar lite större säkerhetsmarginaler, och att spelarna skall täcka upp bättre för varandra, så reagerar Sundhage, och säger att hon helst vill lyfta backlinjen ännu högre.
I min värld låter det oerhört riskabelt – för att inte säga dumdristigt.
Faktum är att klippet oroar mig en hel del, för jag måste säga att jag står på Marklunds sida. När vårt landslag ställdes mot ett högkvalificerat motstånd (Tyskland) behövde man inte vara försvarsexpert för att notera hur chansartad vår defensiv var.
Utöver de klara målchanser som tyskorna fick så kändes det ytterligare en mängd gånger att det bara var en hårsmån ifrån att tyskorna skulle rinna igenom.
Min känsla på plats var att om vi hade mött ett Tyskland med större självförtroende än det pressade lag vi ställdes mot så hade underläget i paus varit något eller några mål större.
Ser man framåt kommer Sundhages Sverige snart vara mer välscoutat, och då tror jag att det duellinriktade försvarsspelet kan bli ett besvär.
Faktum är att en spontan tanke blir att om Marklunds rimliga fundering slås undan så här snabbt och kategoriskt så är det knappast tacksamt att vara försvarstränare i landslaget. Inte minst då Sundhage säger i nämnt klipp att hon vill lägga nästan all kraft på anfallsspelet.
Visst kommer man långt på en fantastisk offensiv. Men grunden till titlar ligger oftast i en trygg defensiv.
Samtidigt har jag respekt för hur Sundhage har lyft spelarna, och förbättrat effektiviteten i landslagets anfallsspel. Om det uttalar hon sig för övrigt i ett annat klipp, det här. Där säger hon bland annat:
”Istället för att fundera så mycket över försvarsspelet – för vi har inte släppt in så mycket mål – så skulle jag vilja bli mycket, mycket bättre i anfallsspelet, så det här med rytm och tempo, när man kommer in i sista tredjedelen, att man faktiskt kan sänka tempot och vara lite finurliga – det har vi inte varit. Vi har haft fart och fläkt ända in till målet, och det behöver vi fundera över. Det är spelartyper, men även den enskilda spelarens väg. Man kan skaffa sig ganska mycket teknik på två år.”
Det skall bli intressant att följa landslagets utveckling framöver. Jag hoppas förstås att Sundhage vet vad hon gör, att anfall är bästa försvar, och att min och Hanna Marklunds oro för defensiven således är ogrundad.
Antonia Göransson gjorde mål mot Nordkorea i dag. De nyblivna, östasiatiska mästarinnorna är på Europaturné – och spelade i dag mot tyska ligatvåorna Turbine Potsdam.
Antonia Göransson
Matchen slutade 2–2 sedan Europamästarinnan Jennifer Cramer gjort Potsdams första mål tidigt i matchen. Nordkorea vände efter mål av Choe Mie Gyong och Ra Un Sim. I 82:a minuten fixade sedan Göransson kvitteringen inför drygt 1000 åskådare.
Jennifer Cramer
Tipsades om det här pressmeddelandet där Växjö kommun önskar att Myresjöhus Arena skall bli ny nationalarena för landslaget.
Det är förstås en intressant önskan. En annan intressant fråga är om huruvida landslaget egentligen behöver någon egen nationalarena.
Trots att jag tycker att frågan är intressant kan jag inte säga att jag har funderat så mycket kring den. Jag inser att det på ett sätt förstås är bra för spelarna att upprepat spela i en miljö där de känner sig hemma.
Fast att göra det inför 2000–3000 åskådare på Gamla Ullevi är ändå inte så roligt. Och om landskamperna får klart bättre publiksiffror om de flyttar runt är nog flyttandet ändå att föredra.
Utöver siffrorna på EM tycker jag landslaget har haft pinsamt låga publiksiffror på sina matcher den senaste åren. Jag tycker att 5000 är lite av en skamgräns, och att man borde kunna sikta på 10000 per landskamp. Om Växjö kan garantera femsiffriga publiksiffror på samtliga landskamper så har jag inget emot att Myresjöhus Arena blir landslagets nya hem.
Det var några funderingar i frågan. Fast viktigast här är ju trots allt vad spelarna vill.
Jag har nått fram till det sista bildspelet från sommarens EM-slutspel, och det rör bilder på vårt eget lag. Framför allt handlar det om bilder från några olika träningar, men det har även smitit med några matchbilder.
Tidigare har jag som bekant lagt upp bildspel på samtliga de lag Sverige mötte under turneringen, samt ett bildspel från finalen. Länkar till dem hittar du här:
Jag fortsätter att haka mig fast vid det EM-slutspel som snart ligger två veckor bakom oss. För här kommer fler bilder.
Nu är det Finland som står i fokus. Det är även en och annan bild på vårt lag från den fantastiska lördagskvällen på Gamla Ullevi där finskorna besegrades med 5–0.
Några av bilderna i bildspelet ovan har jag publicerat i tidigare inlägg. Alla nya bilder finns här:
Jag jobbar mig igenom min bildbank, och det har således blivit dags för ett nytt bildspel.
Nu spolar vi tillbaka bandet några veckor. Det här är mina bilder från EM-genrepet Sverige–England på Skarsjövallen i Ljungskile. Matchen slutade som bekant med svensk 4–1-seger. Men min kamera var mest upp på uppvärmningen, och riktades åt det engelska lägret:
Casey Stoney
Lucy Bronze
Jade Moore
Anita Asante
Sista finputsningen inför avspark
Bradley och Williams
Svensk frispark i bra läge
Hope Powell instruerar Karen Carney
Dunia Susi och Toni Duggan
Caroline Seger
Karen Carney
Dunia Susi
Hjohlman, Ilestedt, Andersson och Konradsson
Jenny Hjohlman får göra landslagsdebut
Amanda Ilestedt byts in
Amanda Ilestedt får göra landslagsdebut
Alex Scott
Sverige har värmt klart
Lotta Schelin
Jessica Clarke
Jordan Nobbs
Laura Bassett
Dunia Susi
Rachel Brown
Karen Bardsley
Rachel Yankey
Sophie Bradley
Casey Stoney
Siobhan Chamberlain
Alex Scott
Fara Williams
Hope Powell pratar med sina spelare
Alex Scott
Sophie Bradley
Fara Williams
Jill Scott
Jill Scott
Ellen White
Stephanie Houghton
Birger Jacobsson och Jessica Samuelsson
Rachel Brown
Jessica Samuelsson
Hope Powell
England
Toni Duggan
Toni Duggan
Jessica Samuelsson
Eniola Aluko
This is my pictures from the final rehearsal for the Women’s Euro 2013 between team Sweden and the Lionesses of England. The game was played in Ljungskile and ended with swedish victory, 4–1.
Det har ju förstås hänt en del vid sidan av EM under de senaste veckorna – trots att jag haft 100-procentigt fokus på mästerskapet.
I dag återstartade ju faktiskt damallsvenskan efter uppehållet. Det var en tjuvstart som gått ganska obemärkt förbi.
Det blev för övrigt 2–0 till Umeå borta mot Mallbacken efter att Jenny Hjohlman gjort båda målen.
Jenny Hjohlman
Utöver det spelade ett antal damallsvenska lag i cupen i dag. Det blev idel storsegrar. Bland annat spelade Linköping med fem EM-spelare på den här arenan i dag. Lite kontrast mot hur det sett ut de senaste veckorna.
Den viktigaste nyheten under EM kom i söndags. Det var Kristianstads DFF som påbörjade ett samarbete med Athlete Ally, en organisation som jobbar för ett öppet klimat inom idrotten.
Jag fick en förvarning via mejl från Hedvig Lindahl sent i lördags. Lindahl är verkligen bra på att marknadsföra olika satsningar, och hon missar inte att få ut sin information till alla tänkbara kanaler. Därför har nyheten redan gått att läsa i flera olika tidningar, bland annat här. Och nu har den även nått en blogg…
Här är KDFF:s introduktionsvideo för samarbetet med Athlete Ally:
* På samma tema har engelska storklubben Liverpool FC börjat ett arbete för att få bort olika slags diskriminering från läktaren på Anfield. Läs mer om det här.
* Det har även hänt en hel del på transfermarknaden. Den största nyheten är förstås att Nilla Fischer lämnar Linköping efter säsongen för att spela för Champions Leaguemästarinnorna Wolfsburg.
Enligt Wolfsburgs hemsida var övergången klar två veckor innan EM. Det har väckt känslor i LFC, då man inte givit något klartecken att kontakta Fischer, och hon då hade längre tid än sex månader kvar på sitt kontrak.
Apropå Wolfsburg slår det mig nu att kvartetten Luisa Wensing, Josephine Henning, Nadine Kessler och Lena Goessling har tagit en magisk kvadruppel i år, nämligen: tyska cupen, tyska ligan, Champions League och EM. Hyfsat…
* Det händer saker i Tyresö. Caroline Seger har förlängt sitt kontrakt även över 2014, och Sara Thunebro fortsätter i klubben minst året ut. Däremot lånas brasilianska Elaine Moura ut till Älta under resten av säsongen. Därmed blir hon sannolikt elitettans bästa spelare. Eller?
Dessutom har man värvat amerikanska målvakten Ashlyn Harris. Som jag ser det tillhör alla landslagsaktuella målvakter i USA världens 15–20 bästa målvakter. Harris är en av dem. Hon stod ju bland annat i 1–1-matchen mot Sverige i Algarve cup i vintras.
Ashlyn Harris och Meghan Klingenberg
* Tyresös huvudkonkurrent om guldet, LdB FC Malmö, har valt att avsluta samarbetet med Frida Nordin, som i stället skrivit på för LB07 i elitettan. Den före detta landslagsspelare uttrycker bitterhet mot sin gamla klubb i den här artikeln. Tråkigt. Det är aldrig bra när klubbar inte klarar av att bryta med trotjänare på ett snyggt sätt.
En som blir kvar i LdB FC är Amanda Ilestedt, som förlängt sitt kontrakt med två år.
* Dagens damallsvenska matcher gick alltså mellan Mallbacken och Umeå. Båda har förstärkt sina trupper med utländska spelare under EM. Mallbacken har knutit upp två amerikanskor, Jessica Shufelt och Blakely Mattern, medan Umeå har värvat finska EM-spelaren Emmi Alanen. Shufelt och Alanen debuterade för övrigt i dag med varsitt inhopp.
En blogg om internationell damfotboll 