Guldmål av Yokoyama när Japan försvarade titeln

Inför det Asiatiska mästerskapet 2014 var Japan både regerande världsmästarinnor och vice olympiska mästarinnor, men man hade aldrig varit bäst i Asien.

Då spelades mästerskapet i Vietnam, och Japan motsvarade det tunga favoritskapet och  fick äntligen kalla sig bäst i Asien. Man gjorde det efter finalseger mot Australien med 1–0.

Fyra år senare har det Asiatiska mästerskapet just färdigspelats i Jordanien. Den här gången var Japan bara andrahandsfavoriter, men man fick ändå en favorit i repris.

För i fredagens final blev det just 1–0 till Japan mot Australien efter ett sent, och väldigt snyggt guldmål i 84:e minuten från nyss inbytta Frankfurtproffset Kumi Yokoyama.

Inför turneringen var Australien huvudfavoriter som Asiens högst rankade lag. The Matildas hackade dock lite i semifinalen, och jag har känt mig osäker på deras form. Jag har inte sett finalen, men från på klippet med höjdpunkter nedan ser det ju ut som att Australien egentligen hade matchens bästa målchanser.

Bland annat missade Hammarbys nyförvärv Elise Kellond-Knight en straff i den första halvleken. Eller om man kanske skall säga att Japans målvakt Ayaka Yamashita räddade. Hon gjorde för övrigt även en kanonparad på ett närskott från Sam Kerr. Dessutom prickade Emily van Egmond ribban bakom den japanska målvakten.

Kul för Japan med den här segern. Sedan Homare Sawa och Aya Miyama slutade i landslaget har Japan dalat på världsrankingen. Deras ungdomslag har gjort kanonresultat, men A-landslaget har vägt för lätt.

Kanske är deras nya lagbygge nu på rätt väg. Förbundskapten Asako Takakura körde med följande lag i finalen: Yamashita – Riza Shimizu, Saki Kumagai, Nana Ichise, Aya SameshimaEmi Nakajima, Mizuho Sakaguchi, Rumi Utsugi, Yui HasegawaYuika Sugasawa (Yokoyama, 72) och Mana Iwabuchi.

Ayaka Yamashita

Det är en bra blandning av gammalt och nytt. De nya är målvakten Yamashita (född 1995), backarna Shimizu (född 1996) och Ichise (född 1997) samt mittfältaren Hasegawa (född 1997). Hos Australien noteras att fortfarande 17-åriga Ellie Carpenter fick spela hela finalen som högerback.

Kina tog bronset efter 3–1-seger mot Thailand. En kinesisk spelare, Li Ying, vann skytteligan med sju fullträffar.

Japans Mana Iwabuchi prisades för övrigt som turneringens allra bästa spelare. Med det kan vi lägga de Asiatiska mästerskapen 2018 till handlingarna.

När jag skriver det här har fredagen sedan en stund övergått i lördag. Det är en spännande damfotbollshelg, där jag på grund av jobb dock inte kommer att kunna se speciellt många minuter.

Under lördagen har vi fyra damallsvenska matcher av stort intresse. Redan klockan 12.00 är det avspark mellan Växjö och Djurgården, en match där jag håller gästerna som favoriter. Men det blir väldigt intressant att se vad Växjö kan göra på hemmaplan. Rent spontant är tanken att vårgräs inte borde gynna ett kortpassningslag som Växjö, men planen på Myresjöhus Arena är kanske så bra att hemmalaget kan spela sitt vanliga spel?

Även Göteborg–Hammarby och LB07–Kristianstad känns väldigt intressanta. Jag håller Göteborg och Kristianstad som favoriter i de matcherna, men tycker att det skall bli spännande att se vad Hammarby och LB kan göra.

Kalmar–Rosengård känns som en match där det kan dra iväg. Tove Enblom måste nog göra en ännu mer inspirerad insats än i premiären om Kalmar skall kunna få en rolig hemmapremiär i damallsvenskan. För smålänningarnas försvarsspel imponerade inte senast, och Rosengård lär inte ha lika dålig effektivitet som i premiären två matcher i rad.

Det spelas även flera matcher i elitettan i helgen. Lördagens match Kungsbacka–Kvarnsveden blir intressant att följa. Och båda söndagens matcher Assi–Örebro och Umeå–Uppsala kan ge fingervisningar om vilka lag som är kandidater på topplaceringar.

I damallsvenskan bjuder söndagen på Vittsjö–Linköping, där gästerna bär favoritskapet, samt 50/50-matchen Eskilstuna–Piteå.

På söndag är det även första semifinalmötena i Champions League. 14.00 startar Manchester City–Olympique Lyonnais, ett dubbelmöte där jag håller Lyon som favoriter till 10–90, även om City kanske kan få ett hyfsat resultat på hemmaplan.

19.05 är det dags för svenskmötet Chelsea–Wolfsburg. Där är min uppskattning 40–60 i tysk favör. Båda lagen är väldigt formstarka, vilket gör det här mötet hyperintressant Chelsea har varit väldigt starkt med bara en förlust på 16 tävlingsmatcher under 2018. Och förlusten kom för drygt tre månader sedan, den 14 januari.

Wolfsburg är ännu vassare. De har 13 segrar och två kryss på sina 15 senaste tävlingsmatcher. Och de båda kryssen har kommit i Champions Leaguereturer där man spelat med en B-betonad uppställning eftersom dubbelmötet i praktiken redan avgjorts i första matchen.

Slutligen avgörs även det Sydamerikanska mästerskapet på söndag. Jag har ju tidigare felaktigt skrivit att Sydamerika har två platser till OS 2020. Så är det inte, utan man har bara 1,5. Därmed är Brasilien inte 100-procentigt OS-klart ännu.

Brasilien måste ta en poäng mot Colombia för att säkra guldet i Copa America, och samtidigt även kvittera ut sina OS-biljetter. Fast eventuellt behöver inte brasilianskorna ta någon poäng. För konstigt nog spelas inte matcherna i slutomgången samtidigt, utan Chile och Argentina spelar sin match före Brasilien–Colombia. Och om Argentina tappar poäng mot Chile är Brasilien redan klara innan avspark i sin match.

Viktiga svenskmål i Frankrike

På torsdag, i Ungern, drar tävlingsåret i gång för vårt A-landslag. Flera av spelarna genrepade i dag med viktiga ligamatcher, och inte mindre än tre av våra offensiva spelare blev målskyttar.

Jag börjar i Frankrike där Montpellier stod för en otroligt stark andra halvlek i nyckelmatchen mot PSG. I den halvleken gjorde laget från den franska sydkusten tre mål, vilket ledde till en hyperviktig 3–0-seger.

Sofia Jakobsson

Det var Sofia Jakobsson som visade vägen genom att först rulla in 1–0 på ett friläge i 49:e minuten. En kvart senare fick hon ett nytt friläge, där hon föll och fick straff. Den satte Janice Cayman till 2–0.

Jakobsson och Linda Sembrant ingick i Montpelliers startelva, medan Stina Blackstenius var bänkad från start. Den Vadstenafostrade powerforwarden byttes in i minut 69 istället för danska Katrine Veje. Fem minuter senare tog Blackstenius emot en rensning från Jakobsson på egen planhalva, och satte sedan fart. PSG-backarna lyckades aldrig fånga in Blackstenius, som gjorde 3–0.

Montpelliers 3–0-seger kan bli oerhört viktig. Den innebär nämligen att laget nu vinner det inbördes mötet med PSG. De båda lagen har lika många poäng i nuläget, men Parislaget har fem matcher kvar, medan Montpellier bara har fyra. Dock skall noteras att PSG har kvar ett möte med suveräna serieledarna Lyon. Sannolikt måste PSG ta poäng i den matchen för att få spela i Champions League till hösten.

Lyon vann för övrigt med 4–0 mot Albi idag. Därmed har man nu 18 raka segrar och målskillnaden 88–4. Man behöver fem poäng till för att säkra ytterligare en ligaseger.

Ada Stolsmo Hegerberg

I skytteligan ryckte Ada Stolsmo Hegerberg ytterligare genom att göra två mål i dag. Norskan har gjort 26 mål och leder med nio före PSG:s talang Marie Antoinette Katoto. Blackstenius gjorde sitt tolfte mål och ligger fyra i skytteligan, medan Jakobsson gjorde sitt sjunde och delar tiondeplatsen.

I tyska Frauen-Bundesliga finns det inte längre något obesegrat lag. I omgång 15 sprack nämligen Turbine Potsdams förlustnolla. Wolfsburg med Nilla Fischer vann svenskmötet mot Potsdam med Amanda Ilestedt med 1–0. Segerskytt blev norska Caroline Graham Hansen i den andra halvleken.

Resultatet innebär att Wolfsburg har ett järngrepp om ligaguldet, samt att Potsdam nu får det svårt att ta en plats i Champions League. Med sju omgångar kvar har man nämligen fem poäng upp till Freiburg och sju upp till Bayern München (som dock har en match mer spelad).

Fridolina Rolfö

Bayern vann för övrigt den svåra bortamatchen mot SC Sand med övertygande 4–0. Där visade formstarka Fridolina Rolfö vägen genom att sätta 1–0 redan i sjätte minuten. Det var Rolfös sjätte mål i ligan, en notering som placerar henne på en delad fjärdeplats i skytteligan. Pernille Harder leder överlägset på 14, medan Lina Magull är tvåa på tio.

Även i England spelades det viktiga matcher. Där stärkte Chelsea sin ligaledning, trots att man ”bara” fick 1–1 i Londonderbyt mot Arsenal.

Huvudkonkurrenten Manchester City är nämligen väldigt formsvagt för tillfället. I dag föll man mycket överraskande med 2–0 hemma mot tabellsexan Reading. På sina åtta senaste matcher har City bara vunnit två under ordinarie tid – tyvärr handlar det om de båda matcherna mot Linköping.

I dag startade City med exakt samma elva som startade på Linköping Arena i onsdags. Kanske är det spelschemat som knäcker laget, tränare Nick Cushing borde nog ha valt att rulla på lite fler spelare.

I Londonderbyt spelade hela svensktrion Hedvig Lindahl, Magdalena Eriksson och Jonna Andersson 90 minuter. Chelsea tog ledningen med 1–0 när Ramona Bachmann och Fran Kirby utnyttjade ett misstag från Arsenalmålvakten Sari van Veenendaal.

https://twitter.com/WSUasa/status/980425526706925569

Arsenal kvitterade genom Beth Mead just före paus.

https://twitter.com/WSUasa/status/980424497730859009

I den haltande ligatabellen står nu Chelsea på 29 poäng, vilket är tre fler än tvåan Manchester City. Chelsea har dock spelat 13 matcher, medan City bara står på tolv. Arsenal är på fjärde plats, åtta poäng bakom Chelsea. Dock har Arsenal bara spelat elva matcher, vilket gör att de kan komma upp i 27 poäng om de vinner sina hängmatcher. Minst tre lag är alltså inblandade i guldstriden.

I Spanien vann både Atletico Madrid och Barcelona i dag. Det innebär att Atletico är kvar i tabelltoppen, en poäng före Barca. Fem omgångar återstår.

På svensk mark har det varit en träningsmatch mellan Vittsjö och IFK Kalmar i dag. Resultatet blev 1–1, vilket sannolikt var väldigt viktigt för självförtroendet i Kalmar.

Slutligen till landslagsfotbollen. I förra inlägget nämnde jag att de Asiatiska mästerskapen drar igång kommande vecka. Det gör även de Sydamerikanska mästerskapen. När det gäller Asien genrepade andrahandsfavoriterna Japan i dag genom att vinna med klara 7–1 mot Ghana. Japanskorna utnyttjade snyggt vid flera tillfällen en naivt högt stående ghanansk backlinje:

 

 

Schweiz – en stor besvikelse

Det är rätt många EM-lag som är igång och spelar träningsmatcher i dagarna. I kväll har jag kikat på Schweiz–England 0–4.

Jag hade hyfsat stora förväntningar på det som på förhand kändes som ett möte mellan två medaljkandidater i EM. Båda lagen bör ju nämligen ha goda chanser att ta sig vidare från gruppspelet, och är faktiskt tänkbara motståndare i en kvartsfinal.

I gruppspelet ställs Schweiz mot Frankrike, Österrike och Island medan England möter Spanien, Skottland och Portugal. Det är inte osannolikt att Schweiz blir tvåa i sin grupp, medan England vinner sin – vilket skulle innebära att lagen stöter samman i kvartsfinalen.

Förväntningarna visade sig dock vara överdrivna. För det här var en riktigt dålig match. Framför allt berodde den dåliga spelkvaliteten på att hemmalaget Schweiz var en jättebesvikelse.

Jag är inte helt säker på skadesituationen i den schweiziska truppen, men vet att Ramona Bachmann vilade på grund av en liten känning. Förbundskapten Martina Voss-Tecklenburg valde att ställa upp med en startelva där även Vanessa Bernauer, Vanessa Bürki, Caroline Abbé, Lara Dickenmann, Martina Moser, Cinzia Zehnder och Fabienne Humm saknades.

Jag vet inte om Voss-Tecklenburg ville testa bredden på sin trupp, eller möjligen ge nya spelare chansen att slå sig in i EM-truppen. Hennes spelare hade hur som helst svårt att slå två passningar i rad till rätt adress, och Schweiz såg verkligen inte ut som något kommande slutspelslag i EM.

England behöver inte testa vilka som skall med till EM, förbundskapten Mark Sampson tog ju ut den engelska truppen redan innan vårens ligaspel drog i gång. I dag tyckte jag inte att England spelade speciellt bra, men det behövde de å andra sidan inte. För de hade 4–0 i mål och 3–0 i ramträffar redan efter 63 minuter.

Då gjorde Sampson fem byten på en gång, samtidigt som Schweiz började byta in några av de ovan nämnda spelarna. Den sista halvtimman blev mållös, men det var varken speciellt kul eller välspelat.

Jordan Nobbs gjorde Englands första mål och spelade fram till de två sista. Nobbs fullträff ser du här:

Den tidigare Göteborgsspelaren Jodie Taylor blev tvåmålsskytt. Här är hennes första fullträff:

https://twitter.com/WSUasa/status/873593603431559168

England lär göra upp med Spanien om segern i grupp D. Båda känns faktiskt som rejäla utmanare om guldet. Men det lag som kommer tvåa får en tuff väg mot finalen, för det ställs sannolikt mot Frankrike redan i kvartsfinal.

Spanien har också spelat landskamp i dag. De mötte Brasilien, ledde med 1–0, men tappade till 1–2 på slutet. Jag har ingen koll på hur spanjorskorna bytte, men här är målen från matchen.

Första det spanska ledningsmålet som Vicky Losada rullade in från straffpunkten i mitten av den första halvleken:

Sedan Darlene:s kvittering från den 77:e minuten. Man undrar lite var alla spanska försvarsspelare befinner sig i situationen.

Slutligen är här Brasiliens segermål som Rafaelle nickar in i slutminuterna:

Spanien öppnar EM med möte med grannlandet Portugal. Sannolikt har portugisiskorna EM:s svagaste lag. Den uppfattningen förstärktes när laget föll hemma mot Wales med 2–1 i torsdags.

Det walesiska 1–0-målet av Hayley Ladd är värt att även se ur en annan vinkel…

Portugals mål gjordes av Linköpings Claudia Neto, från höjdpunkterna ovan kan man konstatera att hon är otroligt viktig för sitt landslag. Hon är ju inblandad i alla portugisiska anfall. Neto och övriga portugisiskor får chans till revansch i morgon, då lagen möts igen. Då är det även returmöte mellan Ryssland och Serbien. I torsdags vann ryskorna med 5–2 efter att Serbien haft ledningen med 2–0.

Den sista matchen med EM-intresse som spelades i torsdags var Irland–Island 0–0. Därifrån har jag inte sett några bilder.

Även i går spelades det några landskamper. Den mest intressanta var Nederländerna–Japan 0–1. Där bjöd Kumi Yokoyama på ett fantastiskt segermål:

https://twitter.com/WSUasa/status/873236907915980803

Här är lite mer utförliga höjdpunkter från matchen. Där kan man bland annat se hur otroligt nära Rosengårds Lieke Martens var att kvittera:

Även Sveriges motståndare på tisdag, Skottland, spelade i går. Skotskorna vann med 2–0 mot Rumänien. Målen gjordes på nickar av Lisa Evans

https://twitter.com/WSUasa/status/873244977807208448

och Jane Ross:

https://twitter.com/WSUasa/status/873257055079018496

Sverige–Skottland spelas på tisdag. Då har vi även intressanta matcher som Belgien–Japan, Nederländerna–Österrike och Island–Brasilien. Redan i morgon spelar Norge–USA. I morgon spelar även Kanada och Costa Rica returmöte. De spelade även natten mot i går. Då vann Kanada med 3–1. Ett klipp med lite annorlunda kameravinklar från den matchen finns här:

Bilder på Sverige och Japan

I väntan på morgondagens kanonmatcher i OS har jag laddat upp lite bilder från Kalmar och OS-genrepet Sverige–Japan. Det är som vanligt lite varierande kvalitet, när det gäller fotografering är jag amatör, och har amatörutrustning.

Men några av bilderna är jag rätt nöjd med. Hoppas ni också tycker om dem.

Detta bildspel kräver JavaScript.

I övrigt rekommenderar jag att alla ni som missade Viasats reportage om Olivia Schough tar en titt via länken här nedan. Det är både välgjort och känsloladdat. Ett väldigt bra tv-inslag helt enkelt.

Och går det för fort i bildspelet ovan kommer alla bilderna här igen:

This is my pictures from Guldfågeln Arena in Kalmar and the international women’s football friendly between Team Sweden and Nadeshiko of Japan. Team Sweden won 3–0. I got pictures of a lot of japanese players; Saori Ariyoshi, Saki Kumagai, Yuki Nagasato (Ogimi), Rumi Utsugi, Mina Tanaka, Yu Nakasato, Chika Hirao, Mizuho Sakaguchi, Erina Yamane, Yuri Kawamura, Mayo Sasaki, Ayaka Yamashita, Rika MasuyaTomoko Muramatsu and coach Asako Takakura.

Sundhages överraskande startelva

Alldeles nyss kom den svenska startelvan till morgondagens OS-genrep mot Japan upp på svenskfotboll.se – och den är intressant. Pia Sundhage väljer att matcha en annan elva än hon gjort i de senaste landskamperna. Hon väljer en elva som är ganska mycket i min smak.

Framför allt gör Sundhage ett par intressanta rokader på forwardssidan. Hon väljer nämligen att köra med de tre forwards som jag har förordat; Sofia Jakobsson, Fridolina Rolfö och Stina Blackstenius. Det skall bli väldigt intressant att se vad den trion kan uträtta mot starkt motstånd. Väldigt intressant.

Fridolina Rolfö

Fridolina Rolfö

På mittfältet får Elin Rubensson chansen före Kosovare Asllani och Emilia Appelqvist – det valet är en smaksak. Allt handlar om hur man vill balansera laget, Rubensson är väl mellanvarianten, medan Asllani är den mest offensiva och Appelqvist den mest defensiva. Jag tycker att alla tre är bra val.

Elin Rubensson

Elin Rubensson

Den post där jag inte håller med är vänsterbacken, där jag gärna hade sett Magdalena Ericsson starta. Mest på grund av att hennes högerhörnor (se förra inlägget) kanske är det allra vassaste vapnet vi har. Men intressant att se hur Jonna Andersson klarar sig mot vasst motstånd.

Här är elvan i sin helhet: Hedvig LindahlJessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Andersson – Caroline Seger (kapten), Lisa Dahlkvist, Rubensson – Jakobsson, Rolfö, Blackstenius.

* För övrigt har Kanada och Kina spelat träningsmatch i kväll. Den slutade med 1–0-seger för Kanada, vilket är ytterligare ett tecken på att kinesiskorna är svagare nu än i våras. Matchen sändes inte någonstans, så jag har ingen som helst koll på hur det såg ut. Men för svensk del gör det ju inget om Kina kommer till Rio med lite sargat självförtroende.

OS-genrep på fel sida av Sverige

På torsdag spelar Sverige OS-genrep i Kalmar. Det är tredje gången det spelas en A-landskamp i stan. De två tidigare har varit en herrlandskamp 1954 och en EM-kvalmatch mot Schweiz för damer 2003. EM-kvalmatchen slutade för övrigt med svensk 6–0-seger.

Att jag känner till det här beror på att senaste numret av Bolletinen (tidningen som ges ut av Sveriges Fotbollshistoriker och Statistiker) innehöll listor över vilka kommuner som stått som värdar för samtliga svenska hemmalandskamper.

På damsidan har det varit 136 sådana och 24 av dem har spelats i Göteborg. Näst flest (tio) har arrangerats i min hemkommun, Borås.

Det som överraskade mig var att bara sju matcher har spelats i Stockholmsområdet. Fyra i Solna och tre i Stockholm. Även om jag är en vän av decentralisering tycker jag att sju av 137 är alldeles för få. Landslaget borde spela fler matcher i vår huvudstad.

Visst är konkurrensen om publiken stor där, men det är också i Stockholm som det stora underlaget finns. Planerar man rätt borde det gå att få till riktiga folkfester. Varför inte sikta mot stjärnorna? Varför inte bjuda in USA, Tyskland eller Frankrike och lägga matchen på Friends – och försöka sälja ut herrarnas nationalarena?

Det är förstås inte lätt. Men det borde inte heller vara omöjligt, det gick ju nästan vid EM-finalen – trots att Sverige inte nådde dit.

EM-finalen 2013 på Friends Arena

EM-finalen 2013 på Friends Arena

Fast torsdagens match borde inte ha lagts i Stockholm. Inte i Kalmar heller. Den borde naturligtvis ha spelats i Göteborg. Där pågår Gothia cup, med 40000 deltagare. Där hade landskampen mot Japan mycket väl kunnat fyllt hela stora Ullevi – och blivit en makalös folkfest.

Så blir det inte.

Inget ont om Kalmar, landslaget får säkert ett kanonläger där (och på Öland) den här veckan. Men personligen tycker jag att det är vansinnigt synd att inte kunna dra nytta av att drygt 40000 unga fotbollsspelare befinner sig i Göteborg i veckan.

För träningsmässigt skulle landslaget garanterat kunna ha en minst lika bra OS-uppladdning i Göteborg, Bohuslän eller Halland den här veckan.

Det har förresten arrangerats stora seniormatcher under Gothia cup några gånger – alla har dragit storpublik. Såvitt jag kan minnas har det dock aldrig handlat om någon damfotbollsmatch. Nu hade man en chans som inte lär återkomma på många år. Det är ju inte direkt vardag att landslaget spelar träningsmatcher på hemmaplan i mitten av juli.

Tufft motstånd för Kristianstad

Om några timmar är det avspark för de två första matcherna i den tionde omgången av damallsvenskan. Dagens båda matcher känns väldigt viktiga.

I toppen är Rosengård på besök i Eskilstuna, vilket på pappret bör vara en av de tuffaste matcherna för året för de svenska mästarinnorna. På ett sätt bör det vara bra tajming för Rosengård att åka till Eskilstuna just nu. United har ju gjort svaga resultat på sistone – inklusive söndagens cupförlust har man tre raka utan seger.

Men de resultaten har ju delvis orsakats av skador och sjukdomar. Nu verkar det som att Unitedtruppen börjar bli frisk och hel igen, vilket gör att mötet mellan Sveriges båda representanter i höstens Champions League har chansen att kunna bli jämnt och intressant – även om grundtipset ändå är en säker Rosengårdsseger.

I Kristianstad spelas en minst lika intressant match, fast i andra ändan av tabellen. Där tar nästjumbon KDFF emot Mallbacken, som ligger tre poäng före. Hemmaseger tar KDFF förbi Mallbacken, och skickar ner Kif Örebro på nedflyttningsplats. Bortaseger ger Mallbacken lite andrum i nedflyttningsstrecket.

Apropå Kristianstad har klubben gjort klart med en intressant träningsmatch i juli. Det japanska fotbollsförbundet gick nämligen ut med nyheten i dag om att Japan skall möta Kristianstad på Vilans IP den 24 juli, tre dagar efter japanskornas möte med Pia Sundhage:s OS-lag i Kalmar.

Det lär bli en betydligt tuffare nöt för KDFF att knäcka än Mallbacken. Jag såg Japans nya landslag i första halvleken i första mötet med USA för några veckor sedan, och japanskorna imponerade enormt – med undantag för målvaktsspelet som var mycket svagt. Trots tre rätt billiga baklängesmål slutade matchen 3–3, se höjdpunkter här:

Ett lag som kan göra tre mål på försvarsstarka världsmästarna från USA innebär förstås ett vansinnigt tufft motstånd för ett damallsvenskt bottenlag. Men ändå kul för KDFF:s spelare att få chansen att mäta krafterna med de vice världs- och olympiska mästarinnorna.

Svensk startelva och schweizisk EM-plats

I morgon, måndag 17.45 (sänds av TV12) spelar Sverige hemma på Gamla Ullevi mot Moldavien, en match vårt lag bör vinna med minst 5–0. Har jag analyserat tabellerna rätt kan vi inte 100-procentigt säkra EM-platsen i morgon. Men i praktiken är det ju redan klart.

Pia Sundhage gör lite byten jämfört med torsdagens elva. Så här startar landslaget i morgon: Hilda CarlénLina Nilsson, Emma Berglund, Magdalena Ericsson, Jonna AnderssonElin Rubensson, Lisa Dahlkvist, Kosovare AsllaniLotta Schelin, Fridolina Rolfö, Olivia Schough.

Tyvärr är ju motståndet så dåligt att det blir svårt att värdera olika spelares insatser. Men det finns ju en hel del intressant spelare i elvan. Framför allt blir det spännande att se vilken effekt det får på anfallsspelet att smarta Rolfö kommer in i tremannaanfallet. Det borde skapa bra uppspelsmöjligheter för Asllani och Rubensson.

Personligen hade jag helst sett att även Stina Blackstenius hade fått chansen från start istället för Schelin eller Schough. Mot köttmurar är det inte fel att matcha en fysiskt stark forward som murbräcka.

Spelskickliga Nilsson borde passa bra mot den här typen av motståndare, och vi får även in en bättre passningsfot centralt med Ericsson som mittback.

Slutligen får Hilda Carlén chansen i målet. Hon lär ju inte sättas på några större prov, förutom en och annan bakåtpassning. När jag såg henne i Piteå för ett tag sedan reagerade jag över att hennes uppspel/utsparkar hade väldigt dålig precision, de hamnade nästan hela tiden hos motståndarna. Vi får väl se om hon kan fixa den detaljen i morgon.

I övrigt i EM-kvalet har Schweiz numera säkrat sin plats i slutspelet. Det gjorde man genom 5–0-seger mot Tjeckien i förra veckan.

Ett land som också är EM-klart är Frankrike. Man vann bara med 1–0 hemma mot Grekland. Känslan det senaste halvåret är att Frankrike är tillbaka i gamla synder – alltså att laget är väldigt ineffektivt.

Kul att Frankrike verkar ha byggt upp ett bra intresse. Hela 24 835 åskådare såg den betydelselösa matchen där Eugenie Le Sommer gjorde det snygga segermål och dessutom hade två ramträffar:

Mer intressanta EM-kvalkamper från veckan var Norge–Österrike 2–2 och Skottland–Island 0–4. Kul att nya länder som Österrike flyttar fram positionerna, kul också att Island visar klass. Det är trots allt något stort med att ett så litet land kan göra så bra resultat i lagidrotter.

När det gäller uppladdning inför OS har USA mött Japan i nästan två matcher. Dagens möte bröts nämligen för oväder efter cirka 75 minuter. Då ledde USA med 2–0. Ledningsmålet var för övrigt ett solklart offsidemål av Julie Johnston. Tyvärr händer det lite för ofta att USA får den typen av mål godkände i sina hemmakamper. Tråkigt.

Det första mötet slutade 3–3. Där såg jag den första halvleken, och imponerade stort av det nya japanska laget. Deras anfallsspel var verkligen både vackert och effektivt – snabbt och vägvinnande. Exempelvis var Mana Iwabuchi:s 1–0-mål sevärt:

Noterbart från den matchen var att Japan spelade andra halvleken med decimerat manskap. När Yuki Ogimi fick sitt andra gula kort ledde man med 2–1. Man tappade segern på två målvaktstavlor. Det var för övrigt bara målvaktsinsatsen som inte imponerade på mig.

När man ser resultatet bör man ha i åtanke att USA bara hade släppt in ett mål tidigare i år. Och då har de ju bland annat mött Tyskland, England och Frankrike. Japan har verkligen redan börjat få ihop ett nytt, spännande lag. Däremot har USA brister när inte Carli Lloyd är tillgänglig. Som tur är för amerikanskorna verkar hennes rehab gå bra – i varje fall skriver hon så på sociala medier.

I övrigt har Kanada förlorat mot Brasilien med 2–0. Där gjorde Marta båda målen på Stephanie Labbé. Jag har inte sett matchen, men spontant känns Labbé istället för Erin McLeod i målet som en klar försämring för Kanada. Inte minst i luftrummet, där Labbé har haft det tufft i NWSL. Den matchen sågs för övrigt av strax under 26 500 åskådare i Kanada.

Ytterligare ett träningsresultat med OS-koppling är Australien–Nya Zeeland 2–0. Där blev Caitlin Foord tvåmålsskytt.

Slutligen ett klipp från USA U23-Sverige U20 3–1:

Inför Polenmatchen, damallsvensk seriefinal och lite Japan

På torsdag väntar Polen borta i EM-kvalet. Närmast efter de båda mötena med Danmark är det den svåraste uppgiften i gruppen. Den är dock inte svårare än att Sverige bör vinna med något eller några mål.

Jämfört med landslagets senaste insats – Slovakien borta, finns inte trion Nilla Fischer, Linda Sembrant och Emilia Appelqvist tillgänglig. Däremot skall Lotta Schelin kunna starta nu.

I Slovakien startade ju Sverige så här: Hedvig LindahlJessica Samuelsson, Fischer, Sembrant, Jonna Andersson – Appelqvist, Lisa Dahlkvist, Caroline SegerSofia Jakobsson, Pauline Hammarlund, Olivia Schough.

Amanda Ilestedt

Amanda Ilestedt

Min gissning blir att Sundhage kommer att spela med Emma Berglund och Amanda Ilestedt i mittförsvaret dessutom känns det självklart att Schelin går in i stället för Hammarlund. Den stora frågan är vem som skall ersätta Appelqvist. Jag hoppas och tror att det blir Kosovare Asllani, jag tror inte att Sundhage har tagit med Asllani för att placera henne på bänken. Fast säker är jag inte. Det kan mycket väl blir Elin Rubensson som tar platsen på mittfältet.

Elin Rubensson

Elin Rubensson

Personligen hade jag gärna även sett att Stina Blackstenius fått starta i tremannaanfallet i stället för Schough, men det lär inte hända.

Polen–Sverige på torsdag startar för övrigt 18.00 och direktsänds på TV12.

Det spelas för övrigt en mängd EM-kvalmatcher den kommande veckan. Hittills är Frankrike och Tyskland samt värdnationen Nederländerna inkvalade. Sannolikt blir det ett par lag till de kommande dagarna. Bland annat blir Sverige helt klart för slutspel vid sex poäng mot Polen och Moldavien. En genomgång av läget i alla grupper finns här.

Nu till helgens damallsvenska omgång. Där var det seriefinal med en mängd landslagsspelare på planen. Nilla Fischer visade absolut toppform i Champions Leaguefinalen och Linda Sembrant har varit grymt stabil i landslaget det senaste året. Ändå känner jag mig trygg med Berglund och Ilestedt som mittförsvar i landslaget. Jag tycker nämligen att de såg väldigt stabila och bra ut mot Linköping.

Jag gillar Magdalena Ericsson skarpt. Hon är en vinnartyp och hennes vänsterfot ett bra vapen vid fasta situationer. Men de två senaste gångerna jag har sett Ericsson har hon gjort rejäla misstag av en typ som gör att jag ändå är tveksam till att spela henne som mittback mot Polen. Däremot kan jag tänka mig henne som vänsterback.

Jonna Andersson

Jonna Andersson

Inte minst eftersom Jonna Andersson hade det vansinnigt jobbigt mot Marta i seriefinalen. Det berodde väl i och för sig mycket på att Marta var bättre än jag sett henne på mycket länge – bäst på planen enligt mig. Nu har ju Polen ingen Marta, men jag hade ändå gärna sett Ericsson som vänsterback på torsdag.

Spelmässigt var Rosengård en nivå stabilare och bättre än Linköping i seriefinalen. Matchen höll för övrigt en väldigt hög kvalitet, man behövde inte ha ett tränat öga för att se att det var en match på högre nivå än de andra i damallsvenskan.

Resultatet 1–1 kändes det som en förlust för Malmöklubben. En förlust på flera sätt. Jag tror ju inte att Rosengård och Linköping kommer att gå helt rent mot övriga lag. Men de kommer inte att tappa många poäng, alltså är det önskvärt för lagen att skaffa sig lite marginal. Eftersom Rosengård dels har nästa seriefinal på bortaplan och dels kommer att få bygga om laget lite i sommar när Sara Björk Gunnarsdottir lämnar hade de säkert gärna fått lite marginal till LFC inför den perioden. Så blev det inte.

Även om Linköping reste sig i den andra halvleken var jag faktiskt lite besviken på laget. Spelmässigt hittade de inga blottor i Rosengårds försvar. De räddades ju av en individuell prestation från Pernille Harder. Men exempelvis Blackstenius och Fridolina Rolfö var tyvärr rätt osynliga. Men trots att jag tyckte att Linköping var en besvikelse var det ändå de som kändes som dagens lilla vinnare.

Olivia Schough

Olivia Schough

Bakom de två topplagen har Eskilstuna börjat rada upp segrar. 4–1-viktorian i Örebro var Uniteds fjärde raka. Glädjande för laget var även att Olivia Schough fick göra sina två första mål för säsongen.

I botten har Kristianstad och Umeå det fortsatt väldigt jobbigt. Jag kollade en halvlek av Kristianstad–Piteå. I den var KDFF det bättre laget, men det var Piteå som gjorde halvlekens enda mål. Skall Kristianstad hålla sig kvar håller det inte att alla bra målchanser avslutas med skott utanför. För bottenlagen väntar riktigt viktiga matcher efter landslagsuppehållet; Kvarnsveden–Umeå och Djurgården–Kristianstad.

Slutligen en kort koll av vad som hände i de stora ligorna utanför Europa. I USA:s NWSL spelades en av alla de omgångar där de amerikanska landslagsspelarna saknades. Det gjorde att Portland–Seattle inte blev så rolig som jag hade hoppats. Att det blev 0–0 gjorde inte saken roligare.

Riktigt roligt med den där matchen var publiksiffran. Trots att massor av stjärnor saknades kom hela 18 114 för att se matchen – en vansinnigt bra siffra.

De amerikanska landslagsspelarna förbereder sig för övrigt för dubbellandskamper mot Japan. Just Japan kommer till Kalmar den 21 juli för Sveriges OS-genrep.

I den japanska ligan, Nadeshiko League, har NTV Beleza kopplat greppet om slutsegern i grundserien. I helgen vann man med 5–0 borta mot Aya Miyama:s Yunogo Belle. Där gjorde Mina Tanaka tre av målen. Beleza leder nu med fyra poäng före skrällaget, nykomlingen Parceiro Nagano. Fast den japanska ligan avgörs ju dock inte på våren, utan avgörandet sker på hösten där de sex bästa lagen går vidare till en mästerskapsserie.

När det gäller det japanska landslaget missade det ju OS. Efter kvalfiaskot har man bytt förbundskapten till Asako Takakura. Hon har direkt påbörjat en generationsväxling. Förbundskapten Takakura berättar lite om det här.

I truppen till USA-matcherna saknas tio av de spelare som var med i OS-kvalet. Bland annat följande spelare från startelvan i VM-finalen i fjol: Ayumi Kaihori (slutat), Aya Sameshima, Azusa Iwashimizu, Nahomi Kawasumi och Shinobu Ohno.

Aya Miyama vandrar av

Aya Miyama

Dessutom valde Aya Miyama själv att stryka sig på grund av bristfällig form. Den tidigare lagkaptenen tyckte alltså inte att hon är bra nog för tillfället. Anmärkningsvärt. Och ett tydligt tecken på att en av Takakuras allra viktigaste uppgifter blir att bygga upp självförtroendet i laget igen.

Fiasko för Japan – missar OS

2011 vann Japan VM-guld. 2012 vann Japan OS-silver. 2015 vann Japan VM-silver.

Det är historia. I nutid är Japan däremot riktigt illa ute. Så illa ute att jag trodde att laget var helt borta efter dagens 2–1-förlust mot Kina. Men det verkar inte vara inbördes möten som gäller i det asiatiska kvalet. För enligt Japan Times har Nadeshiko, som laget kallas, fortfarande chansen.

Efter tre av fem omgångar ser tabellen ut så här:

Australien  14–1  9
Kina            5–2  7
———————-
Nordkorea  3–2   5
Sydkorea    2–4   2
Japan         3–6   1
Vietnam    0–12   0

För att Japan skall kunna bli grupptvåa krävs att alla de här sakerna inträffar:
1) Japan vinner mot Nordkorea och Vietnam.
2) Australien vinner mot Kina och tar poäng av Nordkorea.
3) Sydkorea vinner mot Kina.
4) Vietnam tar poäng mot Sydkorea.
5) Japan tar in sex måls målskillnad på Kina.

Allt det där kommer förstås inte att hända. De två platserna kommer att gå till två av Australien, Kina, Nordkorea och Sydkorea. Australien har förstås bästa läget. För dem räcker det med en poäng mot Nordkorea för att vara helt säkra.

I Japan är inte kritiken mot landslaget nådig. Till Japan Times sa Homare Sawa så här efter två matcher:

”Jag vet att det här låter hårt, men utifrån undrar jag hur många av spelarna som verkligen vill offra sig för att vinna, som verkligen ger allt för laget. Skall jag vara ärlig ser jag inte tillräcklig vilja.”

Klart är att förbundskapten Norio Sasaki har valt att hålla fast vid de spelare som tog VM-guld 2011. Klart är också att det laget har känts allt sämre de senaste åren. Nu har det sannolikt gjort sitt på den största scenen. Till VM 2019 kommer Japan säkerligen komma med ett nytt, ungt och sannolikt mycket starkt lag. Det finns ju nämligen massor av talang i de yngre landslagen.

Här är förresten ett klipp med Australiens tre fina mål mot Japan från i måndags:

https://www.youtube.com/watch?v=A1lXG0KaCXg

Så till det europeiska OS-kvalet. Själv är jag i Mora och bevakar Vasaloppet och är inte ens säker på att jag kommer att kunna se matchen mot Schweiz. Till den verkar Pia Sundhage göra tre byten från Norgematchen.

  1. Jessica Samuelsson går in för Elin Rubensson. Ett väntat byte eftersom Rubensson nyligen varit skadad och sannolikt inte skulle klara tre matcher på kort tid.
  2. Emma Berglund går in för Nilla Fischer. Även det ett väntat byte, mest eftersom att Sundhage har sagt inför kvalet att inte Fischer fixar tre konstgräsmatcher på åtta dagar.
  3. Josefin Johansson går in för Emilia Appelqvist. Kanske inte väntat att Johansson går in, mer väntat att Appelqvist får vila. Tycker att hon hade det tungt periodvis mot Norge, inte minst med passningsspelet. Hörde att hon fick beröm i tv för sin andra halvlek. Det är möjligt att hon låg bra i positionsspelet, men det var svårt att se på tv.

Totalt sett borde inte de här tre förändringarna påverka slagstyrkan så mycket. Sverige bör ha goda chanser att ta den poäng som behövs för att ha saken i egna händer i den avslutande omgången.

Australien närmar sig världstoppen med stormsteg

Oj vilken start det blev på det asiatiska OS-kvalet. Oj, vilken match Australien gjorde. Man vann med 3–1 mot Japan i Japan – i en fantastiskt bra damfotbollsmatch. Det var verkligen grymt hög kvalitet på spelet.

The Matildas hade aldrig tidigare vunnit mot japanskorna på bortaplan. I dag hände det – och det var fullt rättvist. Jag hade i och för sig 8–5 i målchanser till Japan, men det kändes ändå som att Australien hade bra kontroll på matchen från det snygga 1–0-målet i 26:e minuten. Njut av det underbara inlägget från Katrina Gorry när du kollar länken.

Sedan hade man i och för sig tur vid 2–0. Domaren bröt ett japanskt uppspel med en nick och satte Lisa De Vanna i perfekt position. Jag tror knappt tidigare jag har sett en domare nicka. Att det dessutom blir andraassist på nicken…

Men kolla även hur snyggt målskytten Michelle Heyman löper. Världsklass.

Faktum är att det var världsklass på hela Australiens insats. Laget var bra i VM och känns ännu bättre nu. Man har en mängd bolltrygga spelare som kan hålla i och sänka tempot. Dessutom har man grym fart framåt när man ställer om. De spelar verkligen den fotboll Pia Sundhage drömmer om att Sverige skall kunna spela.

Men för tillfället ligger Australien en bra bit före Sverige. Faktum är att jag känner att det här australiska laget, som fortfarande är ganska ungt, kan bli en seriös kandidat till VM-guldet i Frankrike 2019. Jag menar inte som utmanare, utan som ett lag som åker till VM som en av tre–fyra riktigt tunga favoriter. Så mycket potential finns det i det här laget.

Tyvärr håller AFC:s rapportering från OS-kvalet inte direkt VM-klass, så jag har inte sett någon slutsiffra på bollinnehavet. Men efter 60 minuter var det 51–49 till Japan. Australien åkte alltså till Japan och höll jämna steg med det bollsäkra hemmalaget i bollinnehav. Bara det är lite av en bragd.

För Japan var det här förstås en chock. Jag såg matchen på en japansk stream och utan att förstå ett ord fattade jag att Norio Sasaki, Aya Miyama och målskytten Yuki Ogimi var rejält bekymrade i intervjuerna efteråt. Även studioexperten Homare Sawa såg bekymrad ut. Japanskorna saknade ju nämligen den där spetsen som krävs i sådana här matcher.

Nu blir resten av det här OS-kvalet ännu mer intressant än jag kunnat ana på förhand. I de andra matcherna vann Kina med 2–0 mot Vietnam. Det var en framgång för vietnameserna, för samma lag spelade 8–0 i en träningsmatch för en dryg månad sedan.

Och i det koreanska derbyt blev det som jag hade på känn, alltså oavgjort. Sydkorea ledde i paus och Nordkorea kvitterade till slutresultatet 1–1 i den andra halvleken.

På onsdag fortsätter kvalet, bland annat med två hyperintressanta matcher 11.35. Då spelar Japan måstematch mot Sydkorea samtidigt som Kina ställs mot Nordkorea.

Guide till Asiens OS-kval

På onsdag inleds det nervkittlande OS-kvalet för svensk del. Men redan i dag drar ett minst lika jämnt och ovisst kval i gång – det asiatiska.

Det är ganska grymma förutsättningar, med fem matcher på tio dagar för fem starka lag och en slagpåse. Kvalet spelas i Japan och det är två OS-platser som ligger i potten. Det som gör kvalet extra grymt är att lagen bara får ha 20 spelare i sina trupper – i det europeiska kvalet är det tre matcher och 23-mannatrupper.

Redan i dag 11.35 svensk tid spelas en riktig godbit, nämligen Japan–Australien – alltså en repris på sommarens VM-kvartsfinal. Då vann Japan med 1–0 och japanskorna räknas förstås som favoriter nu också, framför allt med tanke på att de spelar på hemmaplan. Här är en länk till matchen.

I dag spelar också Kina–Vietnam (8.35) och Sydkorea–Nordkorea (11.35). Här är min syn på de sex kvallagen:

Japan
Världsranking: 4
Chans att nå OS: 80 procent

Kommentar: Har spelat final i de tre senaste stora, världsomspännande mästerskapen och har hemmaplan i kvalet. Klart att Japan är stora favoriter i den här gruppen.

Förbundskapten Norio Sasaki är en mycket erfaren taktiker som inte lämnat något åt slumpen. I vinter har två av de största guldhjältinnorna från 2011, målvakten Ayumi Kaihori och superstjärnan Homare Sawa lagt av. Trots det mönstrar Sasaki en rutinerad och mycket namnkunnig trupp. Mycket i spelet kretsar kring passningsskickliga mittfältaren Aya Miyama.

I sommarens VM tyckte jag att Japan saknade lite spets. Där kommer mycket av ansvaret att hamna på Yuki Ogimi:s axlar. Hon har ärvt tröja nummer 10 från Sawa – och hon skall göra målen. Kanske kan Ogimi växa med ansvaret, men personligen tycker jag att hon stod på sin topp vid London-OS 2012. Sedan dess har Ogimi sakta men säkert tappat i kvalitet.

Trots det skall Nadeshiko – som Japans landslag kallas – bara vara topp två i det här kvalet. Allt annat vore förstås en jättemissräkning för de vice världs- och olympiamästarinnorna.

Nordkorea 
Världsranking: 6
Chans att nå OS: 40 procent

Kommentar: Årets Nordkorea är ett mer hemligt lag än vanligt. Till följd av dopningsskandalen i VM 2011 var ju Nordkorea avstängt från Asiatiska mästerskapen 2014 och från VM 2015. Därmed har det här laget inte visat upp sig speciellt mycket på den internationella scenen.

Men 2011 var VM-truppen mycket ung, och vid fjolårets Östasiatiska mästerskap fick Nordkorea delta – och vann. Visst matchade Japan ett yngre lag i det mästerskapet, och ställde helt över sina Europa- och USA-proffs. Men laget var ändå starkt och även Australien hade en namnkunnig grupp på plats.

Nordkorea är alltså en mycket farlig kandidat till att ta en av OS-platserna. Personligen har jag inte sett dem sedan 2011, men rapporter säger att speluppläggaren Wi Jong Sim och tekniska lagkaptenen Ra Un Sim är de som skall göra det i offensiven.

Med tanke på att Nordkorea spelar så få landskamper är det alltså otroligt svårt att bedöma lagets styrka. De är andrarankade i Asien, men jag håller dem ändå på förhand som något svagare än ett allt vassare Australien. Men nordkoreanskorna har knipit Asiens ena OS-plats både till Peking och London. Räkna med andra ord inte bort laget.

Australien
Världsranking: 9
Chans att nå OS: 45 procent

Kommentar: The Matildas var ju ett av sommarens stora utropstecken i VM. Som Eric Hilmersson på GP sa till mig när han såg dem mot USA:

”De spelar precis som Pia Sundhage vill att Sverige skall spela”

Så är det. Man har fart och fläkt på kanterna med Caitlin Foord, Steph Catley och Lisa De Vanna och passningsskickliga spelare centralt i Emily van Egmond och Katrina Gorry. Däremot saknar man skadade trion Samantha Kerr, Larissa Crummer och Aivi Luik. Den sistnämnda sträckte baklåret på plats i Japan och tvingades lämna truppen i allra sista stund.

Hennes plats togs av 15-åriga supertalangen Ellie Carpenter. Det skall bli intressant att se hur mycket speltid hon får. Gissningsvis spelar hon bara mot Vietnam, men man vet ju inte.

Hursomhelst. Hittar laget tillbaka till VM-spelet känns det som att man bör kunna kunna ta en OS-plats. Jag gillar hur The Matildas spelar och både hoppas på laget och håller det som andrahandsfavorit i kvalet. Men jag slänger samtidigt in en rejäl brasklapp, Australien har missat de två senaste OS-turneringarna och det kan komma in nerver i spelet.

Apropå Australien meddelades häromdagen att Sverigebekanta skyttedrottningen Kate Gill avslutar sin fotbollskarriär. Hon fick inget sagoslut, utan hon petades som bekant i sista stund ur fjolårets VM-trupp.

Kina
Världsranking: 17
Chans att nå OS: 30 procent

Kommentar: Kvalets stora outsider. Kina var extremt välorganiserat och starkt redan i VM, där man tog sig till kvartsfinal och gav USA en rejäl match. Sedan dess har Kina bytt förbundskapten – och blivit ännu bättre.

Nu sitter tidigare franske kaptenen Bruno Bini vid rodret – och framgångarna fortsätter. Bini har bara förlorat en av nio matcher på posten. Och i Abby Wambach:s avskedsmatch fick ju Kina en liten revansch för VM-kvartsfinalen. Binis lag blev det första på över tolv år att vinna mot USA i USA.

Fast allt har inte varit frid och fröjd under Bini. Succémålvakten i VM, Wang Fei har nyligen tackat för sig i landslaget. Officiellt hette det hälsoskäl, men spekulationer finns om en konflikt med Bini. I truppen saknas också duktiga yttermittfältaren Wang Lisi.

Målvaktsfrågan är alltså ett frågetecken i truppen. Utöver det känns Kina som en riktigt farlig outsider i det här kvalet. Laget är mycket svårt att skapa målchanser på och man har ett par duktiga offensiva spelare.

Dock har man otur med lottningen. Att möta svaga Vietnam i första matchen är inget bra. De lag som har Vietnam mitt inne i kvalet och där får chans att vila spelare har bättre utgångsläge.

På förhand är Kina därför bara fyra i min ranking. Men det är så jämnt mellan tvåan och fyran i det här kvalet att jag inte skulle bli förvånad om kinesiskorna spelar OS-fotboll igen i höst. Varningsflaggan är alltså hissad.

Sydkorea
Världsranking: 18
Chans att nå OS: 5 procent

Kommentar: Chelseastjärnan Ji So-Yun och hennes lagkamrater kommer säkert att stå för någon skalp i det här kvalet. Sydkorea är nämligen ett högst dugligt lag, med alltfler utlandsproffs. Utöver Ji har man Cho So-Hyun i Inac Kobe och Jeon Ga-Eul i Western New York Flash. I enstaka matcher kan Sydkorea ställa till det för vilket lag som helst.

Men truppen är totalt sett ganska tunn och i ett sådant här tufft kval räcker det inte med att ha sju–åtta högklassiga spelare. Sydkorea känns på förhand som given gruppfemma. Laget är klasser bättre än Vietnam, men borde inte hålla i längden. En gissning är att de gör ett ok kval och får med sig fem poäng. Sin första OS-turnering får laget dock vänta på ytterligare i några år.

I dagens (avspark 11.35) premiärmatch mot Nordkorea lär dock sydkoreanskorna vara beredda att offra rätt mycket. Känns som en tänkbar kryssmatch.

Vietnam
Världsranking: 29
Chans att nå OS: 0 procent

Kommentar: Ett profillöst lag som bara är med som utfyllnad i den här turneringen. Skulle de lyckas ta någon poäng är det en skräll. Given gruppsexa.

Oroväckande resultat – lottning, EM-kval och lite till

Vi är mitt inne ett internationellt fönster, ett fönster där vi fått indikationer om att vårens OS-kval kan bli ännu tuffare än man tänkt sig.

Jag har tidigare sett Norge som knapp men klar favorit närmast före Sverige och Schweiz, medan Nederländerna släpat efter. Oddsen skulle kunna skrivas som 30–25–25–20, där oddset på Nederländerna är så högt bara beroende på att de har hemmaplan.

Efter de här två senaste internationella fönstren är det nog dags att ta nederländskorna på fullt allvar i kvalet. För en dryg månad sedan besegrade man Frankrike med 2–1 på bortaplan. Att vinna i Paris är ytterst imponerande, även om det på klippet känns som en lite turlig seger:

I dag har Nederländerna visat att segern mot fransyskorna inte var en tillfällighet, och att Manon Melis, Lieke Martens med fler i högsta grad är en allvarlig kandidat till Europas sista OS-plats. De vann nämligen hemma mot Japan med 3–1 efter två mål av Melis och ett av Martens. Det har alltså blivit raka segrar mot Frankrike och Japan. Visst är det både imponerande och lite skrämmande?

Det svenska landslaget har ju som bekant varit samlat på Bosön under veckan. I dag föll man med 2–0 mot Stockholm P15 i en match som spelades över 3×25 minuter. Jag har inte sett något klipp från matchen och kan således inte ha några synpunkter, inte mer än att resultatet känns rätt rimligt.

Min känsla var försiktigt optimistisk efter Sveriges seger mot Danmark tidigare i höst. I veckan såg jag delar av matchen när danskorna vann med 1–0 borta mot Slovakien. Efter att ha sett den matchen måste jag nog värdera ner vår senaste seger. Danmark är nämligen inte bra för tillfället.

* Apropå Sverige och OS-kvalet uttalade Pia Sundhage i veckan kritik mot upplägget. Jag håller med om att det är orättvist att ha VM som kvalturnering eftersom man kan missa OS utan att ha förlorat mot ett enda europeiskt lag. Däremot håller jag inte med om Sundhages lösning om att införa en bronsmatch i EM.

Att OS-kvalet skulle hållas tre år innan turneringen och även innan VM-kvalet är påbörjat, det känns minst lika orättvist som att använda VM som kvalturnering. Jag tycker nog att en kvalturnering under våren är ok. Fast det mest rättvisa vore förstås att låta hela kvalet avgöras i den turneringen. Alltså att inte dela ut någon OS-plats i VM.

* Apropå OS-kval lottades det nord-, latin- och mellanamerikanska kvalet nyligen. I Concacaf-kvalet fick Kanada den enklaste gruppen, medan USA egentligen fick bäst lottning. De två OS-platserna går ju till de båda lag som vinner semifinalerna. Kanada har enklast väg till semi, men kommer sannolikt att få tuffare motstånd där än USA.

Grupperna blev: A: USA, Mexiko, Costa Rica och Puerto Rico. Grupp B: Kanada, Trinidad & Tobago, Guatemala och Guyana.

Kvalet spelas i Frisco, USA med start den 10 februari.

* Apropå lottning lottades ju kvarts- och semifinaler i Champions League i veckan. Rosengård hamnade på den tyska halvan. Man fick Frankfurt i kvarten och vinnaren av Wolfsburg och Brescia i en eventuell semifinal.

Det är självklart ingen drömlottning. Men med tanke på hur de tyska lagen har spelat i höst är det absolut inte någon omöjlig uppgift heller. Tyvärr är det nästan fyra månader till kvartsfinalerna, vilket gör att Frankfurt har gott om tid att hitta flytet, medan Rosengård inte har några tävlingsmatcher att spela ihop sitt nya lag på.

Brescia skall inte ha något att sätta emot Wolfsburg. Utgångstipset är alltså att det blir en heltysk semifinal, men gardera gärna med Rosengård.

På den andra halvan hamnade de båda franska lagen. Lyon fick den riktiga drömlotten, Slavia Prag, medan PSG ställs mot Barcelona. Här talar ju allt för en helfransk semi.

* I morgon 14.00 avslöjas vilka tre spelare som går till final i kampen om årets guldboll, Ballon d’Or för kvinnor. Då avslöjas också vilka mål som går till final i Puskas Award. Där är Carli Lloyd:s skott från mittlinjen i VM-finalen damrepresentant bland tio snygga mål.

Om man bara ser till skönhet är inte Lloyds mål någon vinnare. Men att göra ett sådant mål i en VM-final höjer värdet på det rejält.

* Det har alltså spelats ett stort antal landskamper den senaste veckan. Bland de träningsmatcher som spelats kan noteras att Tyskland och England spelade 0–0 och att Nya Zeeland vann med 1–0 mot Brasilien.

I EM-kvalet skrällde ju Turkiet i onsdags genom att ta poäng av Ryssland. Sedan dess har det varit fritt från skrällar. Även om Bosnien höll emot England i 69 minuter i dag. Att VM:s bronsmedaljörer bara vann med 1–0 hemma får ses som en framgång för det bosniska laget.

Frankrike gjorde ett par fina mål i 6–0-segern mot Albanien:

Det spelas fler matcher måndag och tisdag, med Schweiz–Tjeckien och Spanien–Portugal som de mest intressanta.

Tyvärr verkar det här EM-kvalet bli ganska ointressant. Kollar man grupp för grupp talar mycket för att topp två blir:

1: Island och Skottland.
2: Spanien och Finland. Här kan möjligen Irland eller Portugal utmana om andraplatsen.
3: Frankrike och Ukraina/Rumänien.
4: Sverige och Danmark.
5: Tyskland och Ryssland.
6: Schweiz och Italien.
7: England och Belgien.
8: Norge och Österrike.

Som bekant går ju alla gruppsegrarna och de sex bästa tvåorna direkt vidare. De två sämsta tvåorna spelar playoff om den sista EM-platsen. Nederländerna är ju redan klara som arrangör.

Cupfinaler, Bachmann, nytt Frankrikeproffs och lite till

Helgens höjdpunkt är förstås morgondagens svensk cupfinal mellan Linköping och Rosengård. Det är en vidöppen match, där LFC kanske ändå får räknas som knapp, knapp favorit trots att man står på två raka förluster.

Orsaken är att man har hemmaplan och att man har 3–0 i matcher mot Rosengård på Linköping Arena. Men favoritskapet är som sagt mycket, mycket litet.

15.00 i morgon är det avspark. Matchen direktsänds av SVT1. Hos Rosengård är det ett litet frågetecken för Ramona Bachmann som stukade foten senast mot Eskilstuna.

Det florerade för övrigt rykten i veckan om att Bachmann skulle vara på väg till Wolfsburg. Det dementerades dock från Rosengårdshåll.

* Det spelas även en damallsvensk match i morgon. Det är en riktig ödesmatch för AIK, som tar emot Vittsjö. Skall AIK har en chans att hinna ifatt Hammarby eller Umeå måste Solnalaget dels vinna matcherna mot de tre bottenkonkurrenterna, dels måste man vinna hemmamatcher mot lag som Vittsjö

* I elitettan har Kvarnsveden ryckt åt sig en lucka i toppen. Borlängelaget har tolv segrar och ett kryss på de 13 senaste omgångarna och är nu sex poäng och 15 mål före trean LB07. Laget anförs av Tabita Chawinga från Malawi som har gjort 24 mål. Räkna med att Chawinga spelar i ett större sammanhang än elitettan nästa år.

På den andra damallsvenska platsen ligger förhandsfavoriten Djurgården. De har dock bara en poäng till LB07 och två till Hovås Billdal. Inom sex poäng bakom Djurgården finns även IFK Kalmar och Sirius.

Här spelas två mycket viktiga sexpoängsmatcher i helgen, dels i dag när IFK Kalmar tar emot Hovås Billdal, dels i morgon då LB tar emot Djurgården.

* I USA:s NWSL vann Sky Blue i natt med 2–0 borta mot Houston Dash. Därmed är fem lag inom tre poäng i kampen om den sista slutspelplatsen. När lagen har mellan fyra och sex matcher kvar är det egentligen bara Boston Breakers som känns som borta ur kampen.

De två topplagen Seattle Reign och Chicago Red Stars kan vara rätt säkra på sina platser i semifinalerna. Även trean Washington Spirit ligger väldigt bra till. Men i övrigt är det alltså öppet race. I princip alla matcher i de kommande omgångarna är således hyperviktiga. Kul.

* Premiärerna i de stora europeiska ligorna i Tyskland och Frankrike dröjer ända tills månadsskiftet. I väntan på dem fick vi i veckan en sjätte svenska i D1 Féminine. Det var mittbacken Maria Karlsson som lämnade italienska Brescia för Saint-Etienne. Karlsson sällar sig därmed till den lilla skara svenska spelare som spelat i högstaligan i minst fyra olika länder. När hon debuterar för Saint-Etienne har hon spelat i Sverige, England, Italien och nu Frankrike.

Utöver Karlsson har även Kicki Bengtsson (Sverige, USA, Japan och Norge) och Louise Schillgard (tidigare Fors: Sverige, Spanien, Australien och England) spelat i fyra olika högstaligor.

De har en överkvinna, för såvitt jag kan komma på är Sofia Jakobsson värst i den här kategorien, hon har nämligen spelat i fem högstaligor; Sverige, Ryssland, Tyskland, England och Frankrike. Om jag har glömt någon svensk spelare som spelat i minst fyra länders högstaligor får ni gärna höra av er.

* Till England, där det har varit en tung vecka för Notts County.  I jämna WSL försämrade laget i onsdags sina möjligheter att vinna ligan när man föll hemma mot jumbon Bristol Academy med 1–0.

Samma förlustsiffror blev det ju även i förra helgens FA-cupfinal inför 30710 åskådare på Wembley. Där gjorde sydkoreanska Ji So-Yun målet, men det var Eniola Aluko bakom det mesta för vinnande svensklaget Chelsea.

Hedvig Lindahl spelade hela matchen, medan Marija Banusic blev cupmästarinna från bänken.

* I Asien har slutspelet i Östasiatiska mästerskapet spelats i veckan i form av ett gruppspel mellan Japan, Kina, Nordkorea och Sydkorea. Det avgörs faktiskt nu på förmiddagen när Sydkorea utan Ji So-Yun möter Nordkorea. Matchen står 0–0 efter tio minuter. Båda lagen stod på full poäng inför avspark. I nuläget leder Nordkorea på målskillnad, vilket innebär att de tar hem guldet vid kryss mot sin södra granne.

Ett ungt japanskt lag och ett VM-betonat Kina är nollpoängare och gör upp om bronset i eftermiddag, svensk tid.

 

Carli Lloyd – vilken vinnare

Carli Lloyd missade straff i VM-finalen 2011. Hur det gick till kan jag liksom inte förstå. Lloyd är ju annars född för att avgöra stora matcher.

Hon avgjorde OS-finalen 2008. Hon avgjorde OS-finalen 2012. Och hon äger VM-finalen 2015. Lloyd gjorde tre mål första kvarten och är plötsligt uppe jämsides med Celia Sasic i skytteligan, båda står på sex mål och ett assist med en halvlek kvar av VM.

Fattar jag reglerna rätt måste dock Lloyd fixa ett mål eller assist till för att vinna. Fifa går nämligen på speltid om två spelare står jämsides – kortast speltid vinner. Och Lloyd har nu spelat längre tid än Sasic.

Även om inte Lloyd skulle vinna skytteligan lär hon ändå ta ett storslam. Efter den här uppvisningen kan ju bara en japansk vändning efter paus hindra Lloyd från att vinna VM:s guldboll. Och hon lär ju få Ballon d’Or på köpet.

USA:s första 15 minuter var för övrigt fullständigt fantastiska. Under den perioden var amerikanskorna precis så överlägsna som man fick känslan av när man såg semifinalerna. Dessutom visade USA en fantastisk effektivitet.

I VM-finalen 2011 gjorde USA ett mål på sina tio första målchanser. I natt gjorde USA mål på sina fyra första målchanser. Eller. 4–0-målet från mittlinjen var ju inte ens en målchans…

I paus är det alltså 4–1 i mål, 6–2 i målchanser och 3–0 i hörnor.