Etikettarkiv: FC Rosengård (LdB FC Malmö)

Startade som Malmö FF:s damlag. Bröt sig i april 2007 ur MFF och blev LdB FC Malmö. Gick inför säsongen 2014 upp i FC Rosengård. Inklusive MFF:s fem guld har klubben vunnit elva svenska mästerskap (1986, 1990, 1991, 1993, 1994, 2010, 2011, 2013, 2014, 2015 och 2019). Största internationella meriten är semifinalplatsen i Champions League 2004, då som Malmö FF. Har även nått kvartsfinal i Womens Champions League säsongerna 2012, 2013, 2015, 2016 och 2017.

Guide till åttondelsreturerna i UWCL

Publicerad den av
2

Under tisdagskvällen vann Göteborg med 4–1 borta mot Lidköping i tredje omgången av Svenska cupen. Därmed tog Göteborg den tredje sista platsen i vårens gruppspel. Återstår av den tredje omgången gör matcherna Kvarnsveden–Uppsala och BP–AIK.

Tittar vi på de lag som kvalat in till gruppspelet så är elva av årets tolv damallsvenska lag vidare. Bara Vittsjö har åkt ut. Bland de damallsvenska nykomlingarna är Kif Örebro vidare, medan Kungsbacka är utslaget.

I övrigt är division I-klubbarna Jitex och Ljusdal kvar, plus då vinnarna i de båda återstående matcherna.

Apropå cupspel är vi framme vid returerna i Champions Leagues åttondelsfinaler. Sex matcher spelas under onsdagen och övriga två under torsdagen. Här är läget:

Onsdagens matcher: (Jag kommer att lägga upp eventuella länkar till sändningar från matcherna här nedan om jag hittar några).

18.00: Bröndby–LSK, står 1–1
Inför den helnordiska åttondelen såg jag LSK som favoriter till 60–40. Norskorna hade ju då inte förlorat en enda tävlingsmatch på nästan ett år. Men det visade sig att den här åttondelsfinalen sammanfallit med en formsvacka för LSK, som bara tagit en poäng på de två senaste matcherna i toppserien. Och plötsligt har det svängt. Jag ser det nu som fördel Bröndby vad gäller att nå avancemang, 55–45.

19.00: Bayern München–FC Zürich, står 2–0
Jag såg det som 90–10 i tysk favör inför dubbelmötet, och när Fridolina Rolfö:s lag startar hemmamatchen med en 2–0-ledning finns det ingen anledning att omvärdera oddsen.

Bayern är för övrigt ett uselt publiklag. Man ligger näst sist i Frauen-Bundesligas publikliga efter att ha haft mellan 325 och 518 åskådare på sina tre första hemmamatcher i ligan. Till mötet med Zürich erbjuder man åskådare i Halloweenkostym fri entré. Frågan är om det är ett framgångsrecept?

Matchen visas här:

19.00: Lyon–Ajax, står 4–0
Det var 99–1 i fransk favör inför avspark, och oddsen för Ajax har inte förbättrats inför returen i Frankrike. Lyon promenerar lugnt vidare till kvartsfinal, medan Ajax är ute på sin sista Europaresa för den här gången.

19.30: Fiorentina–Chelsea, står 0–1
Det krävdes en straff för att formsvaga Chelsea skulle få hål på en storspelande Stephanie Öhrström i första mötet. Jag hade 65–35 i engelsk favör inför den första matchen. Jag håller fortfarande Chelsea som favoriter till avancemanget, men minskar oddset till minimala 51–49 eftersom Fiorentina brukar vara rätt starkt hemma i Florens.

Matchen går att se här:

20.00: PSG–Linköping, står 2–0
Det var 80–20 i fransk favör inför avspark. Nu har det ökat till 95–5. Jag tror alltså bara att dagens LFC vinner en bortamatch av 20 mot PSG med minst två måls marginal. För att den matchen skall inträffa under onsdagen måste Östgötalaget var extremt effektivt i PSG:s straffområde samtidigt som man håller koll på Marie-Antoinette Katoto och Stepanie Labbé gör en riktig kanonmatch.

Corren sänder matchen för inloggade. Länk finns här.

20.00: Atletico Madrid–Wolfsburg, står 0–4
Atletico höll nollan till halvtid i Wolfsburg. Sedan vräkte hemmalaget in fyra mål på 22 minuter och avgjorde dubbelmötet. Wolfsburg har för övrigt 52–0 på de elva tävlingsmatcher man spelat hittills i höst.

Kanske att Atletico kan spräcka det tyska storlagets nolla, men det kommer att bli tyskt avancemang. Oddset för det är 98–2, trots att de spanska mästarinnorna har inlett årets seriespel med sju raka segrar och att man dessutom slog ut Manchester City ur Champions League.

Torsdagens matcher:

18.30: Slavia Prag–Rosengård, står 3–2

Vid lottningen gav jag Rosengård hela 95–5 i odds. Det ser rätt annorlunda ut nu. Malmöklubben fick en käftsmäll i första mötet, där tjeckiskorna vann rättvist. Och Rosengård åkte ju på en ny käftsmäll i lördags när man inte bara missade att vinna SM-guldet, man blev även utan plats i nästa upplaga av Champions League. Så om Rosengård skall spela någon UWCL-match 2019 krävs det tvåmålsseger i Prag. Det är absolut inte omöjligt, men i nuläget ser jag ändå Slavia som knappa favoriter, 51–49.

Matchen sänds här:

20.30: Glasgow City–Barcelona, står 0–5
Jag gav Barca 95–5 inför dubbelmötet. Det har ökat till 99–1. Spanien får minst en representant i vårens kvartsfinaler. Noterbart att skotskorna gör reklam för matchen med ett klipp med Barcamål. Känns inte ens som att Glasgowfolket själva tror på sitt lag.

 

Diverse röster från Ullevi

Publicerad den av
2

Efter toppmötet mellan Göteborg och Rosengård i lördags pratade jag med några av huvudrollsinnehavarna. Det har ju hunnit gå någon dag, men vissa saker är ju fortfarande aktuella.

Noterbart för övrigt att både Göteborg och Rosengård har kvar varsin tävlingsmatch den här säsongen. Göteborg spelar i svenska cupen borta redan i morgon, borta mot Lidköping. De senare får alltså bara en vilodag mellan avslutningsomgången i elitettan och cupmatchen. Det känns lite konstigt.

För Rosengård väntar ju det viktiga bortamötet med Slavia Prag i Champions League på torsdag. Då behöver Malmöklubben vinna med två måls marginal för att vända 3–2-förlusten från hemmamatchen.

Caroline Seger

Just Champions Leaguematchen var förstås en av de saker som kom upp med Caroline Seger i lördags. Hon sa:

”Vi har ett jobb att göra, definitivt. Antingen kan vi avsluta den här säsongen med ingenting, eller kan vi avsluta med någonting. Det är klart att det är oerhört tufft mentalt, men det är bara att ladda om.”

Så här beskrev hon 4–2-förlusten i Göteborg:

”Vi får en bra start på andra halvlek efter en katastrofal första halvlek där vi släpper in två mål som jag inte vet vad jag skall säga om. Det är bara dåligt. I andra halvleken skapar vi tillräckligt för att döda matchen, eller åtminstone vända den. Men nej, i dag storspelar deras målvakt och vi släpper in fyra mål. Ibland är inte fotboll rättvist.”

Hon får en fråga om alla målchanser Rosengård hade vid ställningen 2–2.

”Jag tycker att det genomsyrar hela året för oss. Vi har gått upp och ner och det har inte alltid varit stolpe in. Och bra lag har tur…”

På ett par följdfrågor säger hon:

”Vi behöver spela matcherna som om de vore vår sista, och det gjorde vi inte förrän efter en halvlek. …
Vi trycker på otroligt mycket i andra halvlek, vi känner ju otroligt mycket att vi vill vinna matchen. I sådana lägen tänker man inte på en andraplats. Vi har tillräckligt mycket för att vinna matchen, då tror jag att man går för det också.”

Seger ombads även kommentera vilka kvaliteter som gör att Piteå tog hem guldet:

”Det är väl att de har varit mer jämna, sett över hela året. Klart att de också har tappat poäng, men i flera lägen där de har sett ut att tappa poäng har de ändå vunnit, vilket jag vet att vi inte har gjort. Sedan spelar de ju en helt annan fotboll. Det är fantastiskt roligt för Piteå, och jag tycker att det är kul, och gläds med dem naturligtvis, och de är väl värda det. Men jag tycker att vi spelar den finaste fotbollen när vi är bra. … Men man vinner inte serien för att man tur, utan det var ett bra år för Piteå och det är bara att gratulera”

En stund senare pratade jag med Jonas Eidevall. Först konstaterade jag att Rosengård flera gånger var millimetrar från guldet – men slutade ändå trea.

”Det är surt. Men de förutsättningarna visste vi på förhand, att de fanns ett oavgjort resultat som gav Champions League-plats, men inte nödvändigtvis ett guld. Men det var en stor tydlighet från min sida att vi skulle gå för att vinna guld. Och inte slå oss till vakt om en Champions League-plats, hur viktig den än är så är det inte den mentaliteten jag vill ha.”

Så här kommenterade han den anstormning Rosengård stod för i den andra halvleken:

”Vi har verkligen chanser att göra 3–2. Men totalt sett över säsongen har vi krävt för många målchanser för att göra mål. Man säger att det jämnar ut sig ibland, men inte nödvändigtvis över en säsong, utan över mer tid. … Men det var väldigt, väldigt frustrerande. Framför allt lider jag med tjejerna som verkligen gick ut och gav det en bra chans i den andra halvleken. … Jag tycker att vi har en spelartrupp som har jobbat väldigt, väldigt hårt. Och totalt sett tycker jag att vi har presterat en bra fotboll över säsongen, men vi har verkligen inte haft marginalerna med oss i damallsvenskan det här året. Räknar jag chansstatistik har vi vunnit den i 21 av 22 matcher.”

Efter lite snack om vad som gick fel i den första halvleken (framför allt för ensidigt spel på vänsterkanten och för stor passivitet i straffområdet) kom Eidevall själv in på årets sista match.

”Det är på torsdag, det är Slavia Prag och vi måste se till att göra det bästa för att ta oss vidare.”

Så bad jag honom säga några ord om de svenska mästarinnorna:

”Stort grattis till Piteå. Stellan är en tränare jag har massiv respekt för, som liksom dag ut och dag in gör ett stort stycke bra tränargärning. En spelartrupp som är lojal och som vill vara ute och tävla varje träning och match. Så stort, stort grattis till Piteå. De har gjort en jättebra säsong och det är stor skillnad på Piteå jämfört med när jag var i damallsvenskan senast. De var ett 4–4–2-lag som spelade med raka linjer och väntade på motståndarnas misstag och som verkligen spelade en fysisk, kraftfull framorienterad fotboll. De har utvecklat sitt spel den här säsongen och även som jag förstod, stora delar av den förra. Också ett stort grattis till Göteborg. Jag tycker att de tillsammans med oss har varit det bästa offensiva laget i serien. De avgörande matcherna här har de ju närmast visat upp en klinisk effektivitet. Det är också en tränare och en spelartrupp som gjort ett väldigt bra jobb.”

Loes Geurts

Så till Göteborg, där jag inledde att prata med den storspelande målvakten, Loes Geurts, som var lyrisk över segern och andraplatsen.

”Helt magiskt, underbart. Jag är så glad att vi vinner och hur vi vinner och ja… jag är bara glad. Vi har gjort det bra, vi har gjort det vi ville göra så det får vi vara väldigt nöjda med.”

Hon var förstås också väldigt nöjd med att hennes lagkompisar på de två sista omgångarna hade nio avslut inom ramen – och att alla blev mål.

”Ja, det är så skönt när man har forwards som gör mål på sina chanser.”

Att hon själv hade mycket att göra kommenterade hon så här:

”Ja, i andra halvlek speciellt. De kom med mycket folk och pressade på. Men det är kul om man vinner. Det var nog en av mina bättre matcher, kanske. Jag tycker ändå att jag har gjort viktiga räddningar i avgörande lägen i flera matcher. Jag känner att jag har gjort en bra säsong.”

Så fick hon en fråga om fortsättningen, hennes kontrakt löper ut nu.

”Vi snackar. Vi kommer nog att lösa det. Champions League vill man ju spela. Jag har gjort det med PSG och med AZ i Holland. Med AZ kom vi inte så långt, men med PSG nådde vi finalen. Jag spelade inte då, men jag var ju ändå med.”

Elin Rubensson steget före Petra Johansson

En annan som spelat i Champions League är Elin Rubensson. Jag hoppade in i intervjun av henne just när hon fick en fråga om vilka chanser Göteborg har i Europaspelet nästa år.

”Oj, så långt har vi inte riktigt tänkt ännu. Men fortsätter vi med den träningen vi har med Marcus (Lantz) och Jörgen (Ericson) och den spelidén vi har – jag tycker att vi har rätt spelare till den spelidén – tror jag att det kan gå långt. Sedan får vi se, det var länge sedan Göteborg var ute i Europa. Vi får jobba hårt.”

Sedan fick hon frågor om hur hon ser på säsongen för laget och för egen del:

”Jag är fantastiskt nöjd. Det har gått lite upp och ner, men vi har rest oss hela tiden och varit starkast när det gäller. Vi har hela tiden vetat vilken potential vi har. Stundtals spelar vi fantastiskt fin fotboll. … Jag har väl haft min bästa säsong i karriären. Det känns som att jag har hittat min roll i laget och verkligen fått ut mitt spel. Men det är lätt att få det när man spelar så bra som lag, vi tar fram varandra tycker jag.”

Hon får en fråga om hon blir kvar, eller om hon kan tänka sig att eventuellt flytta utomlands.

”Jag har skrivit fem år, så ni lär se mig här i framtiden också. Jag kände att jag trivs så himla bra, och med allt runt omkring. Jag har väldigt mycket vid sidan också som krävs för att jag skall bli en bra fotbollsspelare.”

Kan Göteborg bli en stormakt inom damfotbollen?

”Ja, potentialen finns. Spelare vill komma hit. Vi har en grym trupp, vi har en jättebra ledarstab. Och Göteborg som stad är ju lockande, så det tror jag absolut.”

Rebecka Blomqvist

Slutligen bytte jag några ord med matchvinnaren Rebecka Blomqvist, som hade svårt att resa sig efter sitt segermål och byttes ut strax efter.

”Det var riktigt skönt. Det är klart att det var tufft när de gjorde 2–2, vi kände att de hade vittring på 3–2 också. De var lite halvnära några gånger. Vi tackar Loes för mycket – och stolpen och ribban och allt var det var. Men vi visade att vi behöver ett läge så blir det mål. Och sedan gör vi ytterligare ett, så det var riktigt skönt alltså.”

Ni har haft grym effektivitet i de sista omgångarna.

”Precis. För några matcher sedan sa vi att vi måste höja effektiviteten, och nu har vi gjort det. Och då blir det en hel del mål, också.”

Har Piteå bjudit in dig till guldfesten?

”Nej, inte än. Men de kan ju faktiskt tacka oss lite grand. Men vi är nog väldigt glada båda lagen i dag. Det här var vad vi hade i egna händer, och vi klarade att göra det. Vi är jätteglada över en Champions Leagueplats, med ett nybygge som vi har i år är det väldigt, väldigt bra, tycker jag. Jag är glad för Piteås skull och jag är glad att vi kom tvåa.”

Hon ställs mot faktum att laget låg på nedflyttningsplats för ett år sedan.

”Vi säkrade ju kontraktet i näst sista matchen, tror jag. Så det är lite skillnad från förra året, och det är skillnad på känsla också. Vi är riktigt glada för det här alltså.”

Så här säger Blomqvist om att hon slutar som delad tvåa i skytteligan ihop med Anna Anvegård, båda på 14 mål.

”Blev vi delad tvåa? Det är bra, jag gillar henne, så det är lugnt. Vi är bra vänner, så vi kan dela på den. Hoppas hon säger samma… Jag har gjort fyra mål vardera de senaste två säsongerna och visste inte om jag skulle få spela, eller var jag skulle få spela, så jag är jätteglad att jag har fått spela och att målen har kommit också.”

Jag pratade aldrig med Anja Mittag. Hon hade bråttom förbi journalisterna. Men hon kom faktiskt ner till pressrummet en stund senare och frågade om det var någon som ville prata med henne. Det tycker jag är värt ett omnämnande, för det hör verkligen inte till vanligheterna.

Damallsvenskans avslutning i sammanfattning

Publicerad den av
15

Damallsvenskan 2018 fick verkligen en minnesvärd avslutningsdag. Även om det deppas i Rosengård och Hammarby i kväll tror jag nog att också folket från de båda klubbarna känner att det var en makalös fotbollsdag.

Själv startade jag dagen i Varbergsområdet, och åkte norrut mot Göteborg strax efter lunch. En stund tidigare hade FC Rosengård anlänt till Ullevi från samma riktning. De åkte norrut för att spela hem pokalen.

Det är den typen av utspel som gör att man faller extra tungt de gånger man misslyckas med att nå sitt mål. Samtidigt tycker jag att det både är bra och skönt att Rosengård är lite kaxiga. Genom sin attityd väcker Skåneklubben känslor, något damfotbollen behöver mer av.

Min biltur norrut började med sol i Varberg och slutade med sol på Ullevi. Men däremellan hade jag både regn och snö. En timma innan avspark föll det exempelvis snöblandat regn över Liseberg.

I Kållered noterade jag att det var bilkö på E6 vid avfarten till Ikea. Utanför Ullevi var det däremot ingen kö 45 minuter innan avspark. Däremot var det en ganska strid ström av åskådare som gick in i den alldeles för stora arenan.

Det var återigen fri entré. När jag sett Göteborg FC på Ullevi tidigare under hösten har det stått folk och räknat åskådarna. I eftermiddags såg jag däremot ingen som räknade, vilket får mig att tro att publiksiffran på 4423 är en uppskattning.

I ett snöigt Piteå samlades samtidigt 3 778 personer på gamla Kvarnvallen, alltså den arena som sedan tio år tillbaka kallas LF Arena. Den fina publiksiffran innebar att Piteå vann den damallsvenska publikligan på snittet 1 999. Tvåa kom Hammarby med 1 383, en notering som gör Stockholmsklubben extra saknad i nästa års damallsvenska.

På Svenska Fotbollförbundets genomusla, nya hemsida redovisar man inte totalsnittet, men ett överslag säger att det borde hamna just under 900 personer.

De cirka 9 800 personer som var på plats på arenorna under lördagen fick uppleva ett riktigt drama där tre olika lag var i serieledning och där tre olika låg under nedflyttningsstrecket.

När det var avspark var det ju Rosengård som toppade tabellen. Redan efter 2.55 tog dock Göteborg över serieledningen genom ett kanonskott från Elin Rubensson. Göteborg fick vara i topp i drygt 17 minuter. För 20.16 in i matchen i Piteå gjorde Madelen Janogy 1–0 till Piteå.

Därefter behövde aldrig Piteå lämna ifrån sig serieledningen, även om Rosengård var ytterst nära att gå upp i topp vid flera tillfällen.

För även om Rubensson också gjorde 2–0 innan paus behövde Rosengård bara drygt fem minuter i den andra halvleken innan man var ikapp i matchen och därmed förbi Göteborg i tabellen.

Först nickades en högerhörna från Anja Mittag in till 1–2. Målet är bokfört på Caroline Seger, men efter att ha sett reprisbilderna är jag rätt säker på att hon aldrig rörde bollen. Sist på den var Göteborgs Emma Pennsäter, möjligen efter en skarv från Lisa-Marie Utland. Reduceringen borde alltså bokföras som självmål, eller skrivas på Utland.

Kvitteringen både gjordes och skrevs på Utland. Norskan stötte in bollen från nära håll efter att dagens bästa Rosengårdsspelare, vänsterkantens Fiona Brown, slagit ett lågt inspel.

I Piteå gjorde hemmalaget mål på mål mot Växjö – bland annat kunde man sätta in ytterligare tre hörnmål på kontot. Hörnor har verkligen varit en viktig ingrediens i Piteås guldrecept.

Hotet mot norrbottningarnas guld var nu Rosengård. Och Malmöklubben borde ju faktiskt ha vunnit i Göteborg. Skyttedrottning Mittag hade exempelvis tre 100-procentiga målchanser vid 2–2, två räddades av Loes Geurts och vid en gick skottet utanför. Dessutom hade Rosengård två bollar i ribban bakom Geurts.

Den ena, ett närskott från Lisa-Marie Utland, styrdes upp i ribbans underkant av Göteborgsmålvakten.

Rosengård gick verkligen för guldet. Man släppte på tyglarna – och åkte i stället på en kontring. På ett tillbakaspel i 90:e minuten slog nämnda Geurts en lång boll som gick över alla Rosengårdsspelare och friställde Rebecka Blomqvist. Möjligen skarvades långbollen av Pauline Hammarlund, men jag tycker det ser ut som att det är målvakten som skall ha assisten. För Blomqvist tåade nämligen in 3–2 bakom en chanslös Zecira Musovic.

Glodis Perla Viggosdottir hann ha en bra kvitteringschans innan Julia Zigiotti Olme i sjätte övertidsminuten punkterade matchen med sitt 4–2-mål, och samtidigt definitivt sköt guldet till Piteå. Det där sista målet borde dock Musovic ha räddat, där gjorde hon ett riktigt svagt ingripande.

4–2-målet framkallade guldjubel i Piteå. Strax efter gick slutsignalen på Ullevi och även Göteborg jublade som att de hade vunnit guld.

Däremot låg flera Rosengårdsspelare kvar länge på gräsmattan och deppade. Flera av dem fick kämpa för att ta emot sina lilla silvermedaljer.

När jag kom ner i spelgången efter prisutdelningen var den första jag såg Rosengårds sportchef Therese Sjögran. Hon såg ut att kämpa med tårarna. Jag pratade inte med henne, men noterar på SVT:s hemsida att hon är självkritisk:

”Jag har varit i den här rollen i tre år och vi har inte vunnit på tre år. Jag är självkritisk och jag kommer verkligen utvärdera vad vi kunde gjort bättre.”

I samma artikel verkar hon också tveka på om hon skall fortsätta med jobbet. Personligen tycker jag absolut att Sjögran har ett ansvar för Rosengårds misslyckande. Det har funnits lite för lite konstruktivitet i truppen, det har även saknats en andra målskytt som kunnat avlasta Anja Mittag. Den senare punkten var ju Lotta Schelin tänkt att ansvara för, men hennes tråkiga öde vet vi ju om.

Dock tycker jag att det är för tidigt för Therese Sjögran att ge upp som sportchef. I Borås såg jag vilka problem Stefan Andreasson hade i Elfsborg när han gick direkt av planen in i sportchefsrollen. Det är inte lätt att plötsligt bli chef över sina gamla kompisar, och behöva ta tuffa beslut som drabbar dem. Det krävs nog några års erfarenhet – och några tuffa smällar. Men klarar man att ta de smällarna kan det bli riktigt bra till slut.

I Piteå lär det vara riktigt bra i kväll. Laget tog chansen när den dök upp och vann avslutningsmatchen mot Växjö överraskande stort med 6–1. Piteå har ju inte gjort sig kända för att vinna med stora siffror det här året. Tio av lagets 16 vinster har varit med uddamålet. Fyra gånger har man vunnit med två måls marginal, en gång med tre och så då dagens urladdning med femmålsseger.

Piteås segerrecept de senaste åren har bestått av ett bra presspel och stor skicklighet på fasta situationer. I år har man dock blivit klart bättre på att vårda bollen, och blivit ett mycket mer spelande lag. Kanske är det den egenskapen som gjort att man klarade av att ta det där sista steget.

Precis som jag tippade inför serien blev Göteborg tvåa och Kristianstad fyra. De senare tog sina första medaljer någonsin. Med en riktigt vass forward hade Elisabet Gunnarsdottir:s lag kunnat sluta ännu högre upp i tabellen. Men fyra var starkt nog.

KDFF var ju nedflyttningshotat så sent som för två år sedan. För Göteborg gick färden från botten till toppen på mindre än ett år. För exakt ett år sedan låg nämligen KGFC på nedflyttningsplats.

I dag säkrade man sin andra andraplats någonsin. Orsakerna till lyftet är flera. En är att man värvade klokt både i vintras och under sommaren. En annan att Marcus Lantz fick laget att spela en mycket mer vägvinnande fotboll än Stefan Rehn. En tredje, och avgörande orsak heter Elin Rubensson. Hon har gjort en fantastisk säsong och burit laget på sina axlar. Rubensson borde verkligen ha vunnit priset som damallsvenskans mest värdefulla spelare. Men hon är ju inte ens nominerad.

I bottenstriden låg LB07 under nedflyttningsstrecket när dagen började. I slutet av den första halvleken gjorde dock Malin Winberg målet som räddade Malmöklubben kvar i högsta serien.

LB07 var uträknat, men reste sig på nio. Samma sak med Vittsjö, som kändes som ett nedflyttningslag efter förlusten hemma mot just LB i den 18:e omgången. Och inte minst efter att även ha förlorat mot Rosengård och Djurgården i de två nästföljande omgångarna.

Men även Vittsjö reste sig på nio, gjorde 7–0 på de två sista omgångarna och höll sig kvar i högsta serien.

Däremot fick Hammarby till slut lida för ett år där man haft tre olika tränare och en mängd skador. Bajen åkte ut på 24 poäng och –10 i målskillnad. Inget lag har någonsin tidigare åkt ut ur damallsvenskan på en så hög poäng.

Det är alltså en signal om att vår högsta serie borde vara utökad med minst två lag redan till 2020. Då kan för övrigt Hammarby vara tillbaka. Söderlaget har ju visat en god förmåga att resa sig flera gånger tidigare.

I morgon får vi veta vilka som ersätter Hammarby i allsvenskan. Det blir antingen Kif Örebro eller Lidköping som tar andraplatsen i elitettan.

Noterbart i övrigt i den damallsvenska sluttabellen är att Eskilstuna, som låg näst sist vid sommaruppehållet tog 19 poäng på hösten och slutade på övre halvan.

Noterbart också att Kalmar bara tog poäng i en match och placerar sig som fyra i tabellen över de lag som tagit minst poäng i damallsvenskan under 2000:

1) Tyresö (2014) 0 poäng, uteslutet
2) Jitex (2014) 0 poäng, 6–61
3) AIK (2015) 2 poäng, 11–71
4) IFK Kalmar (2018), 14–82
5) Sunnanå (2013) 5 poäng, 15–82
6) Bälinge (2008) 5 poäng, 9–67
7) Stattena (2009) 6 poäng, 14–92
8) Stattena (2004) 7 poäng, 13–61
9) Dalsjöfors (2011) 8 poäng, 9–63
10) Hammarby (2011) 8 poäng, 7–52

Tittar vi på hemma- respektive bortatabellen visar sig Rosengård vara bäst på hemmaplan, medan Piteå var bäst på bortaplan.

Hemmatabellen, toppen:
1) Rosengård      +33   26
2) Göteborg FC   +14   25
3) Piteå                +10   24
4) Kristianstad       +8    24
5) Linköping          +8    21
6) Växjö               +13   21

Bortatabellen, toppen:
1) Piteå                 +8    24
2) Göteborg        +13   22
3) Rosengård        +4   19
4) Kristianstad       –4   15
5) Vittsjö               +3   13
6) Linköping         +3   12
7) Hammarby       –4    12

Kollar vi hösttabellen såg den ut så här:

1) Rosengård     +22   25
2) Göteborg       +21   25
3) Piteå              +14   24
4) Kristianstad     +2   20
5) Eskilstuna        –3   19
6) Linköping        +7    15
7) Växjö               –5    15
8) Vittsjö              +5   14
9) Djurgården       –2   14
10) LB07            –12   12
11) Hammarby   –14     9
12) Kalmar         –41     0

Slutligen vann Anja Mittag skytteligan på 17 mål. Anna Anvegård och Rebecka Blomqvist delade andraplatsen på 14 vardera. Julia Zigiotti Olme kom fyra på tolv mål, Julia Karlernäs femma på elva och Rubensson sexa på tio. Övriga fyra på topp tio var Amanda Edgren, Kosovare Asllani, Natasha Dowie och Mimmi Larsson på delad sjundeplats med nio mål vardera.

Tillagt i efterhand. Jag skrev även en krönika i BT på guldstriden. Den hade rubriken ”Rydén: 2018 var sagoåret då klabbet tog hem spelet”. Det syftade lite på det här blogginlägget från i våras.

Nomineringar, prispengar och satsning i Borås

Publicerad den av
13

Under onsdagskvällen hade vi på Borås Tidning en trevlig damfotbollsnyhet. Då kunde vi nämligen berätta att det planeras en seriös elitsatsning i Borås från och med säsongen 2020.

Vi har inte haft något elitlag i Boråsområdet, eller Sjuhäradsbygden som vi brukar kalla det, sedan Dalsjöfors gick i konkurs som serieledare i näst högsta divisionen sommaren 2012. Sedan dess har mycket handlat om huruvida Elfsborg är berett att även göra en damfotbollssatsning. Den frågan är ännu inte avgjord, utan under utredning.

Men numera finns det alltså en grupp som är beredd att satsa, med eller utan Elfsborg. Och med fem division I-lag i området och ytterligare ett par precis utanför finns det spelarmaterial. Inte minst kommer det fler talanger underifrån än på många år, vilket ger framtidshopp.

Torsdagens damfotbollsnyhet utanför min bygd handlade om damernas kamp för högre prispengar på VM. Det blir intressant att se vart den frågan landar.

En annan sak som diskuterades under torsdagen var nomineringarna till Fotbollsgalan. Här är de kategori för kategori:

Årets målvakt: Loes Geurts (Kopparbergs/Göteborg FC), Hedvig Lindahl (Chelsea FC) och Zećira Mušović (FC Rosengård).

Jag antar att upplägget är sådant att det skall vara två kandidater från landslaget och en från damallsvenskan. Om det är så finns det inte mycket att invända mot här. Geurts har storspelat i damallsvenskan och de andra två är landslagets etta och tvåa.

Vinner gör Lindahl, även om jag tycker att Geurts också hade varit en högst värdig vinnare.

Hedvig Lindahl

Årets back: Hanna Glas (Eskilstuna United DFF/Paris Saint-Germain FC), Nilla Fischer (VfL Wolfsburg) och Linda Sembrant (Montpellier Hérault SC).

Fischer och Sembrant har varit landslagets bästa backar och Glas har haft en jätteutveckling under året. Ändå är jag rätt tveksam till om Glas skulle varit med här, för jag tycker nog inte att hon var allsvenskans bästa back så länge hon var med. Juryn har ju lyft fram Sif Atladottir i en annan kategori. Jag hade nog haft med henne här också.

Vinna bör ju Fischer göra. Lagkapten i ett lag som vann dubbeln i Tyskland och spelade final i Champions League.

Nilla Fischer

Årets mittfältare: Kosovare Asllani (Linköpings FC), Jelena Čanković (Växjö DFF) och Caroline Seger (FC Rosengård).

Cankovic är en både kul och spännande nominering. Däremot tycker jag inte att Kosovare Asllani borde vara med här – hon har ju varit forward under mer än halva säsongen. Asllani borde alltså ha varit nominerad i nästa kategori.

In borde man istället ha plockat Elin Rubensson, som jag ser som huvudorsaken till att Göteborg slåss om SM-guldet i morgon.

Vinner gör nog Seger. Min röst går dock till Asllani, även om hon är i fel kategori. Hon har varit så bra i år att hon förtjänar ett pris.

Caroline Seger

Årets forward: Anna Anvegård (Växjö DFF), Stina Blackstenius (Montpellier Hérault SC) och Anja Mittag (FC Rosengård).

Här hade jag alltså velat plocka in Asllani. Det hade väl tyvärr fått bli på Anvegårds bekostnad, även om jag tycker att Växjöforwarden också är värd att få vara med på galan.

Här känns inte vinnaren självklar. Blackstenius är förstaval i landslaget, men har knappast briljerat under året. Mitt val faller på Mittag, men jag tror att Blackstenius vinner juryns gunst.

Stina Blackstenius

Damallsvenskans mest värdefulla spelare: Sif Atladóttir (Kristianstads DFF), Julia Karlernäs (Piteå IF DFF) och Seger.

I fjol hade det här priset väldigt konstiga nomineringar. I år är det bättre, men ändå inte klockrent. Seger är viktig för Rosengård, men jag tycker att Anja Mittag är ännu viktigare. Jag tror alltså att Malmölaget hade klarat sig bättre utan Seger än utan Mittag. Vad tror ni?

Atladottir hade jag inte tänkt på, men jag har ju sett henne närmast agera enmansförsvar i Kristianstad vid några tillfällen i år, så hennes betydelse för lagets försvarsspel är verkligen stort.

Karlernäs har varit viktig för Piteå, och är inte heller någon dålig kandidat. Fast återigen tycker jag att juryn har förbisett Elin Rubensson, som jag hade kunnat tänka mig som segrare i den här kategorien. Nu tror jag istället att det blir seger för Seger.

Caroline Seger

Årets genombrott: Anvegård, Rebecka Blomqvist (Kopparbergs/Göteborg FC) och Julia Zigiotti Olme (Hammarby IF FF/ Kopparbergs/Göteborg FC).

Tre bra kandidater, där min röst går till Anvegård. Jag tror att juryn tycker likadant.

Anna Anvegård

Årets tränare: Stellan Carlsson (Piteå IF DFF), Jonas Eidevall (FC Rosengård) och Marcus Lantz (Kopparbergs/Göteborg FC).

Även här är det tre bra kandidater. Sett till spelarmaterial och förutsättningar bör det stå mellan Carlsson och Lantz. Gissningsvis går det till Lantz.

Marcus Lantz

Diamantbollen

Här finns det inga förhandsnomineringar. Men jag tycker ju att det bör stå mellan Nilla Fischer och Kosovare Asllani. Sannolikt kommer även Caroline Seger att finnas med i diskussionen.

Min vinnare är Fischer, som har tyngst meriter när det gäller titlar under året. Nu skall ju gamla meriter inte räknas in, men det känns ju även som en faktor att Fischer aldrig fått Diamantbollen tidigare. 2014 blev hon ju närmast bestulen på den.

Nilla Fischer

Det var det om fotbollsgalan. Innan jag sätter punkt har jag ju lovat att dela med mig av lite funderingar kring måndagens seriefinal, Rosengård–Piteå.

Redan när jag såg laguppställningarna anade jag vartåt det lutade. För på många sätt känns det som att Piteå förlorade matchen i samma ögonblick som Nina Jakobsson åkte på sin fotskada.

Jag hörde efter matchen att Jakobsson inte hade tränat på en hel vecka, och att hon är stort frågetecken för lördagens avslutningsmatch. Där kan Piteå tappa guldet.

Nina Jakobsson

För när spelet kom igång blev det tydligt att Piteå saknade Jakobsson i uppspelsfasen. Hennes förmåga att få fast bollen högt upp i planen är på många sätt guld värd för norrbottningarna. Utan henne riskerar däremot anfallen att bli väldigt korta, och man är lite för beroende av att Madelen Janogy skall göra något på egen hand.

Det såg vi i den första halvleken som gick klart till Rosengård. Malmölaget ställde upp 3–4–1–2 mot Piteås 3–4–3. Innan paus var det Rosengård som vann den taktiska matchen. De hittade dels flera gånger in bakom Piteås vänsterförsvar, där Ronja Aronsson flera gånger hamnade fel under de första 25–30 minuterna.

Rosengård hittade även ofta in till pigga Ebba Wieder i ytan mellan Piteås backlinje och mittfält. Oftast var det uppspel från backlinjen som antingen gick direkt till Wieder, eller via tillbakaspel från forwardsduon Mittag/Lisa-Marie Utland.

Så långt imponerade Rosengårds backlinje i uppspelen. Nathalie Björn var exempelvis mycket bra. Simone Boye Sörensen var också lysande. Danskan balanserar mellan geni och katastrof, hon blandar ju nämligen fantastiska genomskärare med rena indianare. Alltså en spelare som kan avgöra matcher åt båda håll. I måndags var hon dock betydligt mycket mer geni än katastrof.

Tyvärr var det ju en miss från June Pedersen som avgjorde matchen. Jag såg att SVT:s experter även gav Cajsa Andersson en släng av sleven. Det tycker jag är orättvist. Känslan var att Piteå ville locka upp Rosengårds forwards och mittfältare för att sedan kunna spela in på ytan mellan hemmalagets backlinje och mittfält.

Anderssons igångsättning av spelet hade lett till större ytor att sätta uppspelet på – om bara tillbakapassningen varit bättre.

Cajsa Andersson

På presskonferensen konstaterade Stellan Carlsson att det var tråkigt att målet kom på en sådan situation, men att det ändå bara varit en tidsfråga innan Rosengård skulle göra mål – Anja Mittag hade ju bud på några till i den första halvleken.

Men efter paus såg det annorlunda ut. Piteå tätade både till den lucka Wieder hade utnyttjat och fick kontroll på sin vänsterkant. Dessutom hittade de ytor att spela på mellan Rosengårds innermittfält och kantspelare.

Piteå gjorde en bra andra halvlek, dock utan att tvinga Zecira Musovic till någon riktig kanonräddning. En hörna i ribban och en hörna som nickades bort på mållinjen var gästernas bästa chanser. Min statistik över klara målchanser slutade 6–2 i hemmafavör.

Utöver nämnda spelare var det en skön kamp på innermittfält, där jag imponerades av Ellen Löfqvist:s presspel och av Caroline Segers uppoffrande arbete, framför allt i den andra halvleken.

Tankar om både botten och toppen

Publicerad den av
9

Under söndagen blev det återigen tydligt, det vi vetat ett tag – ett riktigt bra lag kommer att tvingas ner i elitettan.

Vittsjö vann ju nämligen med hela 4–0 mot Eskilstuna och tog sig återigen upp över nedflyttningsstrecket.

I och med Vittsjös trepoängare ligger nu LB07 på nedflyttningsplats med 23 poäng. Som jag skrivit ett par gånger tidigare har bara ett lag åkt ut på fler, och det var klassiska Öxabäck/Mark som 1998 föll ur med 24 poäng. Men det året var det tre lag som fick lämna högsta serien.

Den tidigare högsta poängen för det lag som kommit näst sist är 20, vilket noterades av Mallbacken 1990. I år har alltså den noteringen redan slagits. För det är nu klart att det lag som följer Kalmar ner i elitettan antingen kommer att sluta på 23 eller 24 poäng.

Tittar vi på de tre lag som riskerar nedflyttning i år noteras:

Hammarby, 24 poäng, –7 i målskillnad. Har vunnit båda matcherna mot Göteborg och en mot Rosengård. Avslutar hemma mot Vittsjö.

Vittsjö, 23 poäng, +3 i målskillnad. Har vunnit båda matcherna mot Piteå och tagit en poäng av Göteborg. Riskerar att åka ut med plusmålskillnad. Har släppt in lika få mål som Kristianstad och bara ett fler än Göteborg. Har totalt tagit 14 poäng av lag på tabellens övre halva. Avslutar borta mot Hammarby.

LB07, 23 poäng, –16 i målskillnad. Har tagit poäng av Kristianstad och har en seger mot femma Linköping och två mot sexan Växjö. Avslutar hemma mot Djurgården.

Det kommer att kännas tråkigt vilket av lagen som än åker ur på lördag. Men värst tror jag att en nedflyttning skulle drabba Vittsjö. Även om jag vet att klubben är stabil och välskött blir det svårt att hålla kvar en slagkraftig trupp i lilla Vittsjö.

Det känns lättare för Hammarby och LB07, som båda har stora upptagningsområden, att få ihop slagkraftiga trupper även efter en degradering.

Det faktum att högst konkurrenskraftiga lag tvingas ur damallsvenskan tycker jag är ett mycket starkt argument för att utöka serien med två lag. Ett annat tungt argument är att årets båda medaljlag Kristianstad och Göteborg har varit akut nedflyttningshotade de senaste åren.

För två år sedan räddade Kristianstad sitt kontrakt först i sista omgången. Och för exakt ett år sedan låg nu guldjagande Göteborg på nedflyttningsplats. Det är alltså väldigt bra lag som varit indragna i nedflyttningskampen de senaste åren.

Nu är ju Göteborg i högsta grad med i toppstriden. Apropå den tänker jag i kväll sitta på Malmö IP och kolla in seriefinalen mellan Rosengård och Piteå. Det är ju en på alla sätt väldigt spännande match. Här är min syn på lagen, lagdel för lagdel:

Målvakter:
Både Zecira Musovic och Cajsa Andersson var uttagna i den senaste landslagstruppen. Där går Musovic före, och hon har också släppt in klart färre mål. Ändå tycker jag att Andersson varit den något stabilare totalt över säsongen. 0–1.

Backlinje:
Båda lagen spelar oftast med trebackslinje. Rosengård har släppt in 14 mål, medan Piteå har släppt in 22. Fördel Malmöklubben i defensiven alltså. Offensivt är June Pedersen:s fasta situationer ett vasst vapen för Piteå. Där har Rosengård ingen motsvarighet. Men lagdelen går ändå till Rosengård. 1–1.

Kantspelare:
Ronja Aronsson är en favoritspelare, med god kreativitet och fin högerfot. Men Piteås kantspelare har inte gjort några mål, det har Rosengårds, med Fiona Brown uppe på fem stycken. Målen avgör i Rosengårds favör, 2–1.

Innermittfält:
Inget av lagen har någon riktigt konstruktiv spelare på centralt mittfält. Rosengård har passningsskickliga Caroline Seger, och Piteå kontrar med vassa bollvinnare i Ellen Löfqvist och Julia Karlernäs. Spelmässigt sett återigen en jämn lagdel. Men återigen avgör målen, den här gången i Piteås favör, mest beroende på Karlernäs huvudspel. 2–2.

Forwards:
En lagdel som går på knockout till Rosengård. Forwardarnas huvuduppgift är att se till att det egna laget gör mål. Kvartetten Nina Jakobsson, Cecilia Edlund, Andrea Norheim och Madelen Janogy har tillsammans gjort 19. Anja Mittag har på egen hand gjort 16. Lägg till åtta vardera från Iva Landeka och Sanne Troelsgaard samt fem från Lisa-Marie Utland och det står 3–2.

Tränare:
Jonas Eidevall och Stellan Carlsson är två av seriens bästa tränare. Jag ger ändå poängen till Piteå, för jag tycker att Carlsson har kramat ut så nära det maximala det går ur Piteås trupp. Däremot känner man att Rosengård inte nått max av sin potential under säsongen. 3–3.

Utslagsfråga:
Det är alltså jämnt och öppet. Men det faktum att matchen spelas i Malmö, samt att alla Piteås fem förluster har kommit mot skånskt motstånd gör att jag ändå tippar i Rosengårdsfavör, 4–3.

Fast jag kan inte säga att jag är säker. Det är mer att jag hela säsongen har haft en känsla av att Rosengård till slut kommer att ta hem det. Den känslan har grumlats något av Malmöklubbens ojämna prestationer, där man varvat toppinsatser med ras som exempelvis veckans svaga insats i Champions League.

Och nu ligger pressen tung på Rosengårds lag. Man har den mest meriterade, dyraste och mest namnkunniga truppen, och man har varit den stora guldfavoriten hela vägen. Nu måste man sannolikt ta sex poäng mot Piteå och Göteborg för att motsvara förväntningarna. Pallar man trycket?

En trygghet är förstås att Anja Mittag har hittat storformen lagom till avgörandet. Ändå hade jag nog känt viss rädsla för Piteås fasta situationer och Göteborgs snabba omställningsspel om jag hade hetat Jonas Eidevall.

Om jag hade hetat Stellan Carlsson hade jag känt att jag trots allt slår ur underläge. Samtidigt hade jag nog känt att det kan vara nu eller aldrig som gäller – och det innebär ju en tung press även på en uppstickare.

Slavias skräll – bra eller dåligt för Rosengård?

Publicerad den av
5

Slavia Prag firade på Malmö IP efter 3–2-segern under torsdagskvällen.

Frågan man ställer sig efter det resultatet är ju den i rubriken – alltså om det var bra eller dåligt för Rosengård.

När de här lagen möttes för två år sedan vann Rosengård med 3–1 borta och 3–0 hemma. I bortamatchen hade man 3–0 redan i paus efter mål av Ella Masar McLeod, Lina Nilsson och Gaelle Enganamouit. Det var i och för sig ett helt annat Rosengård än dagens. Bara Zecira Musovic var kvar från den startelva som vann i Prag för två år sedan.

Ändå känner man att Rosengård har ett så bra lag att de inte skall förlora hemma mot ett Slavia som startade med nio tjeckiska spelare, en slovakisk samt den finskklingande kanadensiskan Kylla Liisa Sjöman. Och framför allt skall man inte släppa in tre mål.

Senast Rosengård släppte in tre mål hemma var mot Djurgården för ganska exakt ett år sedan. Men då gjorde man sex framåt. Dessförinnan får vi backa till 3–3-mötet med Wolfsburg i mars 2015.

Jag jobbade och har inte sett matchen speciellt koncentrerat. Men från det jag såg var bortasegern långt ifrån omotiverad. Slavia kom till Malmö och både pressade och stressade sönder Rosengårds spel.

Redan i femte minuten blev jag lite fundersam när Caroline Seger spelade med hög risk i eget straffområde, vilket ledde till ett fint skottläge för gästerna. Det blev inte mål där, men man fick ändå känslan av att hemmaspelarna inte var förberedda på att tjeckiskorna skulle spela så aggressivt på bortaplan.

Det är för tidigt att komma med fiaskostämpeln, för det ju bara halvtid i dubbelmötet. Men Rosengård har satt sig i en tuff sits. Det räcker ju inte med 1–0- eller 2–1-vinster i Prag, utan man måste sannolikt vinna med två måls marginal – vilket kan bli knivigt.

Samtidigt innebär ju torsdagskvällens match att det är noll procents risk att Rosengård kommer till Prag med tveksam inställning. Nu vet spelarna att de möter ett kompetent lag, och att det kommer att krävas en 100-procentig insats för att vända underläget.

Dessutom fick Rosengård en väckarklocka inför måndagens damallsvenska seriefinal. Fast frågan är om man behövde en sådan, för till matchen mot Piteå är ju risken minimal att Malmöspelarna missbedömer kvaliteten på motståndet. Och det borde inte behövas någon extra revanschlusta heller.

I Nordamerika blev det USA som tog hem spelet via 2–0 i finalen mot Kanada. Som jag har skrivit några gånger nu på sistone håller amerikanskorna på att få ihop det riktigt bra.

Nattens seger var odiskutabel, även om Alex Morgan:s 2–0-mål borde ha dömts bort för en ganska klar offside. Tråkigt med dåliga domslut i avgörande lägen.

Men medan Kanada har några klasspelare, framför allt tänker jag på Christine Sinclair och Jessie Fleming, vimlar det av klass i det amerikanska. Om jag hade lagt upp taktiken mot det amerikanska laget skulle jag styrt det egna försvarsspelet så att Julie Ertz hade fått sköta mycket av amerikanskornas uppspel.

Och då är ju inte Ertz speciellt dålig. Tvärtom fick hon pris som hela turneringens bästa spelare…

Övriga pristagare i turneringen var:

Skyttedrottning: Alex Morgan, USA – 7 mål.
Bästa målvakt: Yenith Bailey, Panama.
Bästa unga spelare: Jody Brown, Jamaica.

Lite tankar inför åttondelsfinalerna

Publicerad den av
9

I morgon drar sju av åtta av Champions Leagues åttondelsfinaler i gång med första mötet. Bland annat spelar det ena av våra båda svenska lag.

Det är för övrigt bara Sverige, Spanien, Tyskland och Frankrike som har med två lag till åttondelsfinal, vilket förstås är ett bra betyg till damallsvenskan.

Dock talar det mesta för att vi bara får med oss ett lag till nästa omgång. Och då tänker jag på FC Rosengård, som går in i åttondelsfinalerna på torsdag 19.00 hemma på Malmö IP. För motståndet svarar tjeckiska Slavia Prag och vid lottningen gav jag Rosengård hela 95–5 i odds. Det var kanske lite väl tilltaget, men över två matcher kanske 90–10 är mer rättvisande.

Kan Rosengård bara släppa fokus från den damallsvenska guldstriden några dagar har de alltså en riktigt bra chans att avancera mot ett tjeckiskt lag som huvudsakligen består av inhemska spelare, men som också har två amerikanskor, en kanadensiska.

Lite omvänt började jag alltså med torsdagens enda åttondelsfinal. Här är en genomgång av morgondagens sju matcher:

18.30: Linköping–PSG
Den franska storklubben har landat på svensk mark. Vid lottningen gav jag oddset 80–20 i fransk favör.

Jag konstaterade samtidigt att av de svåra motståndare som LFC kunde ha lottats mot var PSG kanske ändå en av de bättre. Jag noterade även att Parisklubben håller på att bygga nytt, vilket gör att det kan vara rätt läge att möta dem.

När folk efter lottningen började kalla det för en fullständigt omöjlig lottning kände jag tvärtom att jag kanske hade givit LFC en för liten chans. PSG är ett bra lag, men de har inte i närheten av lika många storstjärnor som för några år sedan. Nu är det snarare ett lag med framtidsspelare.

Exempelvis får Andrine Hegerberg och Annahita Zamanian en hel del speltid i storklubben. Hegerberg är ju petad från det norska landslagsmittfältet av LFC:s Frida Maanum och Zamanian har haft svårt att platsa i damallsvenskan.

För någon vecka sedan upplevde jag att det snarare var 60–40 i fransk favör. Tyvärr har pendeln svängt tillbaka. Medan PSG:s skyttedrottning Marie-Antoinette Katoto har hittat målformen har LFC förlorat två raka matcher samt fått Johanna Rasmussen korsbandsskadad. Och framför allt tvingas Linköping spela ena mötet utan Stephanie Labbé.

LFC:s trupp är såpass tunn att det inte finns utrymme för skador om man skall kunna skaka lag som PSG. Och det hade nog behövts två toppinsatser av en världsmålvakt för att ordna fram en skräll i det här dubbelmötet.

Corren sänder matchen på sin hemsida. Den skall även gå att se här:

18.30: Barcelona–Glasgow City
Barca hade problem med Biik Kazygurt från Kazakstan i sextondelsfinalen. Här blir det däremot inga problem. Man avgör det här dubbelmötet redan i hemmamatchen. Mina odds för dubbelmötet är 95–5 i spansk favör.

18.30: LSK–Bröndby
I den helnordiska åttondelen ger jag norska suveränerna LSK fördel till 60–40. Norskorna har inte förlorat en enda tävlingsmatch sedan mitten av november i fjol, då man åkte ur Champions League mot Manchester City. Bröndby är ett bra cuplag, men jag tror ändå att LSK drar längsta strået här.

19.00: FC Zürich–Bayern München
Även om Bayern har gått på ett par tunga nitar och har haft svårt att nå några större framgångar i Champions League är det klar tysk fördel här. 90–10 i tysk favör.

Matchen sänds här. Och här.

19.00: Wolfsburg–Atletico Madrid
Tyska suveränen Wolfsburg har spelat sju tävlingsmatcher i höst och ännu inte släppt in något mål. Kanske att Atletico kan spräcka nollan, men det lär bli tyskt avancemang efter två matcher. Oddsen 90–10 i tysk favör.

19.00: Ajax–Lyon
De nederländska mästarinnorna har tveksam form med tre kryss på de fyra senaste ligamatcherna. De franska mästarinnorna tappar däremot inte poäng i onödan. Här blir det spel mot ett mål. 99–1 i fransk favör.

20.35: Chelsea–Fiorentina
Londonlaget har hackat betänkligt i säsongsupptakten och åkte på en riktig stjärnsmäll i helgen när man föll med hela 5–0 mot Arsenal. Således kan det vara rätt läge att möta Chelsea nu. Dock känns skillnaden mellan ligorna i England och Italien så stor att jag inte ens tror att storspel från Stephanie Öhrström kan rädda Florenslaget. 65–35 i engelsk favör.

Länk till att se matchen finns här:

 

Det blev PSG och Slavia Prag

Publicerad den av
2

Rosengård ställs mot Slavia Prag och Linköping mot PSG – det blev utfallet av dagens lottning av Champions League åttondelsfinaler.

Rosengård fick dessutom börja på hemmaplan vilket får anses vara en riktig drömlottning. Jag ger Malmöklubben 95-5 i odds.

För LFC blir det som väntat betydligt svårare. Men av de svåra motståndare som man kunde lottas mot var PSG kanske ändå en av de bättre lottningar.

PSG håller på att bygga nytt, vilket gör att det kan vara rätt läge att möta dem. Jag bedömer det vara 80-20 i fransk favör.

Oavsett hur det går för våra svenska lag blir det minst ett nordiskt lag i kvartsfinal. För en gångs skull fick nämligen norska mästarinnorna LSK en riktig drömlottning. De ställs mot Bröndby i ett möte där jag håller norskorna som favoriter till 60-40.

Raffinerad avslutning både i toppen och botten

Publicerad den av
42

För andra gången i år vann alla de fyra högst placerade lagen i damallsvenskan i samma omgång.

Piteå klarade den svåra hemmamatchen mot Linköping och kommer därmed att på allvar vara med i guldstriden minst fram till och med bortamatchen mot Rosengård i Malmö. Troligen kommer Piteås guldchanser att leva ända in i slutomgången. Piteå är ju ett av två lag som har segern i egna händer.

Det andra är Rosengård, som fick med sig tre poäng hem från den luriga bortamatchen i Vittsjö. Även Göteborg tog tre poäng i dag, vilket innebär att guldhoppet lever vidare även för dem. Däremot kan Kristianstad nu sluta drömma gulddrömmar. De kan numera som bäst sluta tvåa.

Det skall sägas direkt att jag inte har sett någon av dagens matcher. De krockade med serieavslutningen för mitt lag. Men jag har sett höjdpunkterna, och från dem kan man ju konstatera att Piteå i dag hade lite hjälp av en olycklig målvaktsinsats från Linköpings 17-åriga debutant Julia Nyström vid det matchavgörande 3–2-målet.

Junioren fick vakta målet eftersom Stephanie Labbé är hemma i Kanada för att spela VM-kval och för att Matilda Haglund är skadad. Jag känner inte till omfattningen på Haglunds skada, men däremot vet jag att Labbés VM-kval pågår även under nästa damallsvenska omgång, så Nyström lär vara aktuell även för spel i nästa damallsvenska match. Man lider ju med henne, och det är bara att hoppas att hon kan skaka av sig dagens match.

I Piteå verkar tyvärr Johanna Rasmussen ha åkt på en ny knäskada. Rapporteringen på Radiosporten antydde att det kunde vara allvarligt. Hoppas att det var en felaktig analys, och att hon snart är tillbaka på planen igen. Både för hennes, LFC:s och Danmarks skull. Det stundar ju semifinal i VM-playoffet kommande vecka.

Rosengårds seger i Vittsjö gör att Vittsjö är under stor press i de tre avslutande omgångarna. Det är även Djurgården efter dagens förlust i Eskilstuna.

Här kan man ju faktiskt konstatera att seriemakarna har lyckats väldigt väl både med topp- och bottenstriden. I toppen har vi ju både Rosengård–Piteå och Göteborg–Rosengård i de tre avslutande omgångarna.

Här är spelschemat för våra guldkandidater:

Piteå IF 42 poäng, +13 i målskillnad
Kalmar (b), Rosengård (b) och Växjö (h)

Om Piteå tar sju poäng på de matcherna är guldet deras.

FC Rosengård 39 poäng, +34 i målskillnad
Hammarby (h), Piteå (h) och Göteborg (b)

Troligen måste Rosengård ta maximala nio poäng för att vinna guldet.

Göteborg FC 38 poäng, +17 i målskillnad
Växjö (b), Kristianstad (b) och Rosengård (h)

För att Göteborg skall kunna vinna krävs det inte bara att de själva tar full poäng, de måste också ha hjälp så att Piteå tappar poäng i två av de återstående matcherna. Det är kanske inte så sannolikt, men inte heller omöjligt. Dock skulle jag bedöma Göteborgs chanser till någon enstaka procent.

I botten vimlar det av inbördes möten mellan de inblandade lagen. Vittsjö har ju exempelvis kvar rakt igenom matcher mot lag som helt eller delvis är i riskzonen för nedflyttning.

Vilka lag finns då i den där riskzonen?

Just nu känns det som att det är Eskilstuna, Hammarby, Djurgården, Vittsjö och LB07 som riskerar att följa med Kalmar ner i elitettan. Kollar vi återstående schema för de lagen ser det ut så här:

Eskilstuna 25 poäng, –6 i målskillnad:
Linköping (b), Vittsjö (b) och Kalmar (h).

Det kan räcka med en poäng till för att säkra kontraktet, och klart är att det garanterat räcker med tre poäng till. Och de poängen tror jag att United tar. Fast det kanske är bäst att göra det i någon av de två nästkommande omgångarna, för med kniven mot strupen kan till och med en hemmamatch mot Kalmar vara skräckinjagande.

Hammarby 24 poäng, +1 i målskillnad
Rosengård (b), Växjö (b) och Vittsjö (h)

Även för Hammarby behövs det nog en trepoängare till för att laget skall kunna känna sig hyfsat säkert. Det bästa är förstås att ta den redan innan slutomgången. För annars kan hemmamatchen mot Vittsjö bli en riktig nagelbitare.

Djurgården 23 poäng, –6 i målskillnad
Vittsjö (h), Linköping (h) och LB07 (b)

Djurgården har mycket av avgörandet i egna händer. Det kan förstås både vara bra och dåligt. Man skall alltså möta både Vittsjö och LB, två riktiga sexpoängsmatcher. Gissningsvis kommer rätt många av de andra lagen i bottenstriden hålla tummarna för Djurgårdsseger mot Vittsjö den 14 oktober. För om det skånska laget vinner den match spetsas bottenstriden till rejält.

Vittsjö GIK 20 poäng, +1 i målskillnad
Djurgården (b), Eskilstuna (h) och Hammarby (b)

Liksom Hammarby riskerar alltså Vittsjö nedflyttning trots att man har plusmålskillnad med tre omgångar kvar att spela. Det om något visar ju hur hård och tuff striden i botten är i år. Vittsjö har alltså bara matcher mot andra bottenkonkurrenter kvar, vilket gör att man har avgörandet i egna händer. Men det är inte omöjligt att det kommer att krävas sex poäng till för att laget skall kunna hänga kvar. I våras tog Vittsjö två poäng mot de tre lag man har kvar att möta.

LB07 20 poäng, –17 i målskillnad
Kristianstad (b), Kalmar (b) och Djurgården (h)

LB kan klara sig kvar på sex poäng, men bör hon ta även en sjunde om man skall kunna klara kontraktet på egen hand. Det är inte omöjligt, även om det inte heller blir lätt.

Alla dessa spännande matcher i slutomgångarna borde kunna locka storpublik till arenorna. I dag visade Norrbotten vad det betyder för intresset att Piteå kan vinna damallsvenskan. Fina 2 789 personer kom till LF Arena för eftermiddagens match, vilket gör att Piteå nu har fina snittet 1 821 i årets seriespel.

Tyvärr fick vi även se årets sämsta damallsvenska publiksiffra den här helgen. Bara 118 personer var på plats och såg LB07 hämta hem sin viktiga trepoängare i går.

Och tyvärr lockar inte heller toppstrid i elitettan folket i Kungsbacka. Trots att ortens lag har stora chanser att vinna den näst högsta serien lockades bara 152 personer till dagens segermatch mot Ljusdal.

2–1-segern gör att Kungsbacka har sju poäng ner till strecket med fyra omgångar kvar att spela. Det mesta talar således nu för att laget kommer att spela till sig en damallsvensk plats. Nu känns det som en betydligt tuffare uppgift att få ihop ekonomin än att sluta topp två.

I Tyskland blev mötet mellan de båda storlagen Wolfsburg och Bayern München en riktig maktdemonstration från Nilla Fischer:s lag. Man vann med hela 6–0 efter att Ewa Pajor gjort tre av målen. Pajor har för övrigt inlett ligaspelet lysande. På tre matcher har hon gjort sju mål, vilket innebär att det bara är just Wolfsburg och Bayern av ligans klubbar som gjort fler mål än den polska forwardsstjärnan.

I Frankrike tappade PSG oväntat poäng hemma mot Lille. Matchen slutade 1–1. Hanna Glas debuterade för Parisklubben, hon spelade de första 57 minuterna. Annahita Zamanian byttes in i slutminuterna.

 

UWCL och läget i våra tre högsta divisioner

Publicerad den av
13

Det blev inga fler skrällar i Champions Leagues sextondelsfinaler, utan torsdagens matcher slutade som förväntat.

Utöver att Manchester City och Atletico Madrid drabbade samman tycker jag att det var en väldigt bra lottning, vilket innebär att samtliga de 16 lag som är kvar hade hamnat på topp 20 om jag rankat lagen inför turneringsstart.

På måndag 13.00 lottas åttondelarna, och för de svenska lagen gäller att Rosengård kan ställas mot följande lag:

Slavia Prag, FC Zürich, Glasgow City, LSK Kvinner, Atlético Madrid, Fiorentina och Ajax.

Här är Atletico den riktiga nitlotten. Mot övriga lag kommer Rosengård att vara ganska klara favoriter. Som jag konstaterade i det förra inlägget spelas den första åttondelsfinalen bara några dagar innan Rosengårds damallsvenska hemmamatch mot Piteå. För Malmöklubben känns det således viktigt att få börja på hemmaplan i Champions League, för att minimera slitaget inför den match som kan komma att avgöra damallsvenskan.

För Linköping ser listan över tänkbara motståndaren i åttondelsfinal ut så här:

Lyon, Wolfsburg, Paris Saint-Germain, Barcelona, Bayern München, Chelsea och Bröndby.

Här är Bröndby den enda lottningen där LFC har riktigt goda chanser att gå vidare. Mot samtliga övriga lag krävs det en ganska rejäl skräll om det östgötska laget skall kunna ta sig vidare. Fast kanske, kanske att det skulle kunna gå att slå ut Bayern München också. Bayern har visat sig ha svaga nerver i Champions League, och har flera gånger åkt ut på tidigt stadium.

Orsaken till att LFC riskerar att ställas mot storlagen direkt i andra rundan är ju förstås att laget inte har tillräckligt bra rankingpoäng. Och apropå ranking har det i dag presenterats en ny världsranking för landslag. På den avancerar Sverige två placeringar från elfte till nionde.

Det är förstås segrarna mot Ukraina hemma och framför allt Danmark borta i VM-kvalet som gjort att vårt landslag klivit uppåt på listan.

Vår rankingpoäng, 1964, är den högsta vi haft under Peter Gerhardsson:s tid som förbundskapten. När han tog över var Sverige rankat på elfte plats med 1934 poäng.

Noterbart i övrigt att England klättrar förbi Frankrike och därmed återigen är näst högst rankade europeiska lag bakom Tyskland.

Därmed lämnar vi den internationella scenen för ett tag, och ser fram emot den damallsvenska omgång som avgörs i helgen. Det är den 19:e omgången, och tillika den sista innan det blir ett två veckor långt landslagsuppehåll.

De tre topplagen spelar alla på söndag, och jag skulle säga att de har olika svårt motstånd. För trean Göteborg väntar en på pappret väldigt lätt match. Det är nämligen superjumbon Kalmar som kommer till Göteborg 15.00 på söndag. Det måste bara bli tre Göteborgspoäng.

När det gäller Göteborg glömde jag att skriva om det förra helgen, men i allt förlustelände gjorde ju faktiskt Pauline Hammarlund comeback senast. Kanske att hon kan bli den joker som kan föra tillbaka Göteborg in i guldkampen på allvar?

Pauline Hammarlund

Lätt match för Göteborg alltså. För tabelltvåan Rosengård väntar bortamöte med Vittsjö, avspark 15.00 på söndag. Det måste nog kategoriseras som en lurig uppgift. Inte minst efter att Vittsjö förra helgen på allvar drogs ner i nedflyttningskampen.

Om LB07 vinner hemma mot Växjö under lördagen – något som inte är omöjligt då Växjö resultatmässigt sett kandiderar till seriens allra mest ojämna lag – är LB ikapp Vittsjö poängmässigt. Och då LB har kvar att möta Kalmar ökar pressen rejält på Vittsjö.

Det är alltid svårt att möta lag som kämpar för sin existens. Och även om Rosengård imponerade i söndags, och är klar favorit så är det inte självklart med seger.

Piteå firar

För serieledande Piteå väntar en riktigt svår match. Ett allt starkare Linköping kommer ju nämligen på besök. Det är ett motstånd Piteå historiskt sett har haft väldigt svårt mot. I och för sig har man vunnit de två senaste mötena – båda i Linköping, men jag skulle ändå ha helgarderat den här matchen på tipset.

Apropå tips så ringde TT upp mig tidigare i veckan och bad mig tippa guldstriden. Den artikeln går att läsa här.

I elitettan har Kif Örebro i kväll tagit ytterligare ett steg mot en omedelbar återkomst till damallsvenskan. Närkingarna vann med 2–1 mot Uppsala och sätter därmed press på Lidköping och Kvarnsveden närmast under uppflyttningsstrecket.

Örebro har 48 poäng och en match mer spelad än Lidköping på 41 och Kvarnsveden på 39. Både Lidköping och Kvarnsveden spelar under lördagen. För västgötarna väntar ett riktigt lurigt bortamöte med svårspelade Mallbacken, medan Kvarnsveden tar emot nedflyttningshotade Västerås.

Jämsides med Kif Örebro på 48 poäng finns även Kungsbacka. Hallänningarna tar emot Ljusdal på söndag. För Kungsbacka pågår inte bara en kamp om poäng och uppflyttning. Man går även en tuff kamp för att få ihop ekonomin.

Av det jag hört om klubbens minst sagt svaga ekonomi kan det absolut finnas skäl att inte ge Kungsbacka elitlicens. Den kampen kan bli lika intressant i höst som kampen om de två främsta placeringarna i serien.

I dag tänkte jag även ta en liten koll på division I. Delvis för att jag själv i kväll var och kikade på när Bergdalen med meriterade duon Linnea Liljegärd och Therese Björck i startelvan besegrade IFK Värnamo med 2–0.

Therese Björck

Men jag tänkte även passa på att gå igenom vilka klubbar som är på väg upp mot elitettan. Det är ju som bekant sex division I-serier, där seriesegrarna paras ihop två och två i ett kvalspel.

Läget just nu är så här:

Division I Norrland: Morön har 17 raka segrar, målskillnaden 64–6 och är klara seriesegrare. Skellefteklubben har därmed ordnat till ett tronskifte i staden. Tidigare storheten Sunnanå är nämligen bara tvåa i serien, 19 poäng bakom.

Susanne Nilsson

Morön har en meriterad målvakt i Susanne Åberg, tidigare Nilsson. Kristianstadsprodukten har tidigare spelat i damallsvenskan för Göteborg, AIK och Sunnanå. 26-åringen har även spelat ett antal landskamper för Serbien.

Noterbart i serien också att två lag har dragit sig ur. Tråkigt.

Division I norra Svealand: Duktiga ungdomsklubben Bollstanäs är nästan lika överlägset som Morön. Stockholmsklubben har 19 segrar och ett kryss på 20 matcher, samt målskillnaden 112–11. I Bollstanäs har för övrigt spelare som Linda Fagerström och Julia Zigiotti Olme fostrats.

Julia Zigiotti Olme

Division I södra Svealand: Även här vinner en duktig ungdomsklubb. Brommapojkarna säkrade seriesegern förra helgen. Laget har en förlust och två kryss på 20 omgångar, och leder med sju poäng före Sätra.

För BP spelar en några tidigare AIK-spelare med damallsvenska meriter i form av Daniella Novakovic, Elin Sjölander samt den bosniska landslagsspelaren Eldina Ahmic.

Eldina Ahmic

Trea i tabellen ligger för övrigt 2012 års svenska mästarinnor, Tyresö FF. Just Tyresö har varit hett nyhetsstoff i dag sedan de presenterat Victoria Sandell, tidigare Svensson, som ny tränare. En spännande utnämning.

Division I mellersta Götaland: Här lutar det åt att det blir klassiska Jitex som vinner. Den lilavita Mölndalsklubben, som ju faktiskt har varit Victoria Sandells klubbadress, leder med tre poäng före IFK Norrköping med två omgångar kvar att spela. Jitex har kvar att möta de båda bottenlagen Eksjö och Mariestad och lär inte tappa seriesegern, även om Norrköping har bättre målskillnad.

Sarah Mellouk

I Jitex lag är Sarah Mellouk ett välbekant namn. Jitex har för övrigt vunnit sin division I-serie både 2016 och 2017 utan att gå upp. Tredje gången gillt i år?

Division I norra Götaland: Här är det ytterligare en talangfabrik som tar hem spelet. IK Rössö Uddevalla är nämligen klara seriesegrare. Rössö är bland annat moderklubb för Göteborgs skyttedrottning Rebecka Blomqvist.

Under året har Rössö fått hem två talanger från just Göteborg; Irvina Bajramovic och Victoria Bergquist. Kanske kan de båda leda Uddevallaklubben upp i elitettan?

Division I södra Götaland: Här har Borgeby från Bjärred mellan Landskrona, Lund och Malmö sprungit igenom serien. Man har 18 segrar och två förluster på 20 omgångar och leder med 13 poängs marginal.

I Borgebys trupp finns bland annat Michaela Johnsson, som gjorde fyra mål för LB07 i damallsvenskan i fjol.

Anna Welin och Michaela Johnsson

Det var en genomgång av de tre högsta svenska divisionerna. En kort koll av helgens höjdpunkter utanför Sveriges gränser startar förstås i Tyskland.

Där är det gigantmöte mellan Wolfsburg och Bayern München på söndag 14.00. Båda klubbarna är dessutom fullpoängare efter två omgångar. Det konstiga är att den matchen inte TV-sänds på DFB-tv. Där visas i stället helgens klassikermöte mellan Potsdam och Frankfurt, 14.00 på lördagen. Se den matchen här.

I Frankrike spelas inga toppmöten. Men klart är att Montpellier måste börja samla trepoängare. De spelar borta mot Soyaux under lördagseftermiddagen.

I England är mötet mellan fullpoängaren Birmingham och trean Manchester City helgens hetast. Sedan undrar man ju förstås om svensklaget Chelsea skall spräcka nollan när de ställs mot Amanda Nildén:s Brighton. Mästarinnorna Chelsea har ju inlett serien med tre raka 0–0-matcher.

Slutligen en nyhet med både Englands- och Linköpingskoppling. I veckan har nämligen vårens damallsvenska måldrottning, Natasha Dowie, hittat en ny klubb. Eller snarare nygammal.

30-åringen har nämligen skrivit på för Melbourne Victory de två kommande säsongerna i Australiens W-league. Hon har redan gjort tre säsonger i klubben. Under dem har hon spelat 31 matcher och gjort 18 mål.

https://twitter.com/victorywleague/status/1045161106774380545

Pressen vilar tungt på Rosengårds axlar

Publicerad den av
2

I helgen spelas den 18:e omgången av damallsvenskan. Avgörandets stund närmar sig med stormsteg, och fyra lag är fortfarande med i guldstriden.

Piteå och Rosengård som har guldet i egna händer. Om något av de båda lagen vinner alla sina fem återstående matcher vinner det också serien.

Troligen gäller även att tvåan Göteborg tar guld om man vinner sina fem avslutande matcher, men det är inte helt säkert. För Piteå måste också tappa poäng i någon match för att Göteborg skall kunna bli mästarinnor.

Kommer ni ihåg den 9 april då det var upptaktsträff för damallsvenskan. Då fick FC Rosengård hela 64,3 procent av guldtipsen. Varken Piteå eller Kristianstad fick några tips, medan Göteborg nådde 7,1 procent.

Kvar i guldracet när det börjar närma sig upploppsrakan är alltså den gigantiska favoriten, en outsider och två riktiga uppstickare. Pressen låg på Rosengård från start, och den har inte minskat. Tränare Jonas Eidevall har själv sagt att han tycker att det egna laget är seriens bästa. Till slut kan det fortfarande bli så att han, och alla vi som tippade Rosengård som guldmedaljörer får rätt.

Men hittills har inte Rosengård motsvarat förväntningarna. Faktum är att Malmöklubben ännu så länge inte har toppat damallsvenskan efter någon av de hittills spelade 17 omgångarna.

Totalt har man varit i serieledning i sex dagar. Det handlar om tre dagar i slutet av april och en dag i maj, då beroende på att man spelade före Piteå i den tredje och den fjärde omgången. Man ledde även serien två dagar i augusti, då beroende det att man spelade före Göteborg i 15:e omgången.

Men när alla lag har spelat lika många matcher har alltså inte Rosengård någon gång legat i toppen av tabellen. Hittills.

Samtidigt som Rosengård fortfarande har guldet i egna händer, har man även det klart tuffast spelschemat av de fyra guldkandidaterna. Utöver att man varvar damallsvenskan med Champions League skall Rosengård möta alla de tre huvudkonkurrenterna. Dessutom har man kvar att spela mot mardrömsmotståndaren Hammarby, som man har tre raka förluster mot, samt Vittsjö som man inte tagit full poäng mot sedan 2014.

Sett till de senaste matcherna tycker jag att det ser ut som att Rosengård känner pressen lite för mycket. Senast föll man tillbaka i fjolårshöstens synder, där man gång på gång tappade fokus, och började skrika över ofördelaktiga domslut.

I Linköping drog Rosengård på sig tre eller fyra varningar till följd av gnäll på domaren. Det är väldigt långt ifrån godkänt. För Sanne Troelsgaard och Nathalie Björn ledde det dessutom till röda kort och avstängningar. Så vinner man inga serier.

Sanne Troelsgaard

I de kommande matcherna ligger stort ansvar på tränare Eidevall och på rutinerade lagkaptenen Caroline Seger att få laget att fokusera på rätt saker – alltså att göra mål och vinna matcher.

Varken Eidevall eller Seger föregick dock med gott exempel i Linköping. Båda visade lite väl tydligt vad de tyckte om domare Sara Persson, något som kan ha bidragit till både förlusten och de röda korten. Seger hade exempelvis en lång och hetsig diskussion med Persson bara minuten innan LFC:s segermål.

Sara Persson och Pernille Harder

Och möjligen fick även Seger ett gult kort för snack på slutet. Det kan dock ha varit för en sen tackling som domare Persson håvade fram ostskivan. Därav tre eller fyra gula kort senast. De där korten kan bli avgörande även den här helgen. För varken Troelsgaard eller Björn får ju spela i söndagens glödheta Skånederby mot Kristianstad.

Det är en match som KDFF måste vinna om man skall ha kvar chansen att höja kronprinsessan Victorias pokal om några veckor. Det kanske inte är en absolut måstematch för Rosengård, men nästan. För i och med förlusten senast börjar marginalerna försvinna för seriefavoriten.

Det finns alltså förutsättningar för en riktig nagelbitare på Malmö IP på söndag 14.00. Noterbart är att KDFF inför förra hösten inte hade vunnit mot Rosengård (eller Malmöklubbens föregångare) i damallsvenskan. Nu har Kristianstad två raka segrar, men ingen av dem har varit i Malmö.

Det är för övrigt inte bara på spelare och ledares humör som man märker att avgörandet närmar sig. Senast var det en del både gummiarmar och -ben hos spelare i topplagen.

Landslagsmålvakten Zecira Musovic släppte ju exempelvis in ett mål (1–1) senast som hon skall rädda 999 gånger av 1000. Och i Göteborg bjöd Filippa Curmark in Vittsjö i matchen genom ett anmärkningsvärt självmål.

Filippa Curmark

Det faktum att väldigt få av de spelare och ledare som är inblandade i guldstriden faktiskt har varit med och vunnit SM-guld gör det hela ännu mer intressant. Det blir väldigt spännande att se vilka som klarar av att hantera pressen bäst.

Rosengård–Kristianstad på söndag är alltså omgångens riktiga toppmatch. För serieledande Piteå väntar bortamöte med Djurgården klockan 15.00 på söndag. Piteå spelar alltså sist av de fyra guldkandidaterna, något som kan innebära extra press.

Jag håller Piteå som favoriter på stadion, men höjer ett varningens finger för ett Djurgården som har tagit nio poäng på de fyra senaste omgångarna.

Först ut i guldstriden är Göteborg. De skall också till Stockholm, men för att möta Hammarby. Den matchen spelas lördag klockan 15.00. Göteborg är förstås klar favorit, inte minst eftersom man värvade Hammarbys kanske bästa spelare, Julia Zigiotti Olme, i somras.

Men samtidigt bör man vara medveten om att Göteborg inte har trivts mot Hammarby de senaste säsongerna. Bajen vände 0–1 till 3–1-seger på Valhalla i våras. Och Göteborg har bara en seger mot Hammarby på de fem senaste mötena.

På söndag är det även ett andra Skånederby. LB07 gästar Vittsjö i det som är sista chansen för Malmölaget. Vid förlust talar allt för att man får börja om i elitettan nästa år. Vid seger lever hoppet om räddat kontrakt vidare.

Apropå elitettan är det i helgen inga inbördes matcher mellan de fyra lag som gör upp om de allsvenska platserna. Dock har trean Lidköping en svår bortamatch i Kalix.

Utanför Sveriges gränser är förstås lördagskvällens final i amerikanska NWSL helgens stora begivenhet. 22.30 svensk tid tar regerande mästarinnorna Portland Thorns emot årets seriesuveräner North Carolina Courage. Matchen går att se på NWSL:s officiella hemsida.

Det är en repris på fjolårets final, där Portland vann lite lätt turligt. Jag håller North Carolina som favoriter, trots att de har bortaplan och trots att de har tre dagars kortare vila. North Carolina har en fantastisk fart i sitt anfallsspel, något jag tror kommer att bli avgörande. Portland har också sin styrka i offensiven, men deras anfallsspel bygger mer på finess.

Om ni har möjlighet att se matchen rekommenderar jag att ni tar chansen. Det kan bli en sevärd historia. En gissning är att det inte kommer att bli så mycket mittfältsspel.

I Frankrike är det måstematch för Montpellier redan i fjärde omgången. På söndag 15.00 tar svensklaget emot ett annat svensklag, PSG. Montpellier måste verkligen vinna för att ha kvar rimliga chanser att sluta topp två i årets liga.

Apropå PSG blev det i dag helt klart att Hanna Glas skrivit på ett tvåårskontrakt med klubben, samt att hon kommer att spela med tröja nummer 2.

I Tyskland är det full omgång på söndag. På DFB-tv visas spännande matchen Essen–Wolfsburg, den har avspark 15.00 på söndag. Noterbart är att det bara var just Wolfsburgs Nilla Fischer av svenskorna som spelade premiäromgången i Frauen-Bundesliga.

I England är det ligaomgång på söndag. Det är dock inga riktiga toppmöten den här gången. Serieledande Arsenal spelar hemma mot West Ham i en match jag hoppas att Jessica Samuelsson får vila ifrån. Hon har ju redan spelat två 90-minutersmatcher den senaste veckan.

Slutligen drog ligan i Italien i gång under fredagskvällen. Stephanie Öhrström vaktade Fiorentinas mål när man vann med klara 6–1 mot Atalanta.

Övriga matcher i premiäromgången spelas under lördagen (fyra) och söndagen (en).

Drömmål av tidernas bästa Rubensson

Publicerad den av
6

Det blev en sväng till Göteborg tidigare i dag. Därmed har jag fått njuta av Elin Rubensson och Kosovare Asllani tre gånger på nio dagar.

Elin Rubensson steget före Petra Johansson

Båda är ju oerhört formstarka. I dag var det Rubensson som var den bättre. Efter Göteborgs 4–2-seger frågade jag henne om hon någonsin spelat bättre fotboll än de här senaste veckorna.

Svaret var det väntade, alltså att hon sannolikt inte gjort det.

”Jag tror aldrig att jag har varit bättre än nu. Det känns som att jag har hittat ett lugn i allting i tillvaron, även om det har varit mycket den här veckan.”

I eftermiddags krönte hon sin kanoninsats med att göra ett riktigt drömmål, en högst konkurrenskraftig kandidat till årets mål 2018.

Det har hänt väldigt mycket för Rubensson och Göteborg det senaste året. Den 9 september i fjol föll man mot LB07 i Malmö med 2–1. Resultatet innebar att Göteborg föll ner under nedflyttningsstrecket. Där låg man kvar ända till den 29 oktober, till den 20:e omgången.

I år leder Göteborg damallsvenskan med sex omgångar kvar. Och faktum är att Rubenssons gäng har ett riktigt guldläge. Formen är fantastisk, samtidigt som tvåan Rosengård skall varva damallsvenskan med Champions League, vilket sliter både fysiskt och mentalt. Och trean Piteå har haft lite vacklande form på sistone.

I dagens match var det dock Linköping som öppnade bäst. De första tio minuterna var jag väldigt imponerad av LFC, och jag började fundera på om vi skulle få tronskifte i tabelltoppen.

Men Göteborg jobbade sig in i matchen, och när Janni Arnth var av planen för att bli sydd kom Göteborgs ledningsmål. Rubensson gjorde målet på andra eller tredje försöket efter ett inlägg från Olivia Schough.

LFC-tränaren Olof Unogård ansåg även att 2–0-målet var en följd av Arnths huvudskada, men danskan hade faktiskt varit tillbaka på planen i fyra minuter när Rubensson gjorde sitt drömmål.

Göteborg uppträdde verkligen som ett topplag, och visade imponerande effektivitet. I princip gjorde man mål på sina fyra första 100-procentiga målchanser. 3–0 var en läckerbit från Olivia Schough. Det var även följden av svagt försvarsspel. Dels rusade Anna Oskarsson bort sig alldeles för lätt, dels valde alla övriga tre LFC-backar att ta markering på Rebecka Blomqvist i mitten, vilket gav Schough tid och yta.

Linköping snyggade till siffrorna på slutet. Men förlusten innebär ändå att laget nu kan glömma att försvara SM-guldet. Troligtvis är även chansen till andraplatsen borta, men med full poäng i de sex återstående matcherna skulle det kunna gå.

I Malmö vann Rosengård med 2–0 mot Djurgården. Båda målen kom efter framgångsrikt presspel, där Rosengård vann bollen i, eller precis utanför gästernas straffområde.

På minuskontot för Rosengård var att Iva Landeka tvingades kliva av med en skada. Med tanke på det tuffa schemat Malmöklubben har framför sig behöver de nog ha tillgång till hela truppen den kommande månaden.

I lördagens tredje och sista match gjorde nyförvärven Simona Koren (två) och Jenna Hellstrom målen när Växjö vann med 3–2 i Kalmar. Resultatet innebär att Växjö står på 23 poäng, vilket bör innebära att kontraktet är klart.

Kul också att se att Kalmar inte lägger sig ner och dör, utan att man kämpar på.

I elitettan vann Kvarnsveden måstematchen mot Lidköping, vilket innebär att det numera är Kungsbacka och Kif Örebro som innehar de båda damallsvenska platserna.

Nämnda Lidköping och Kvarnsveden är dock båda inom räckhåll, vilket borgar för en spännande avslutning av serien.

Vid en internationell snabbkoll noteras att Nilla Fischer gjorde ett av målen när Wolfsburg vann med 11–0 i cupen mot Hannover. Och det noteras även en svart dag för svensklaget Montpellier i Frankrike. Det blev nämligen 1–0-förlust hemma mot Bordeaux i dagens ligamatch. Alla de tre svenskorna ingick i startelvan.

I USA:s NWSL återstår bara en match av grundserien. Det är klart att North Carolina, Portland, Seattle och Chicago går till slutspel.

Samantha Kerr

Inför den avslutande matchen leder Samantha Kerr skytteligan på 16 mål, tre före Lindsey Horan. De båda har spelat klart. Trea ligger North Carolinas Lynn Williams med tolv. Hon spelar i natt mot Houston, och behöver alltså sätta fyra bollar för att komma upp jämsides. Men Kerr har alltså en god chans att bli den första att vinna skytteligan två år i rad.

Smått och gott från damfotbollsvärlden

Publicerad den av
1

Amanda Ilestedt

Fredagen har hunnit övergå i lördag innan det här inlägget blev färdigt. Inlägget innehåller dock huvudsakligen nyheter från fredagen.

Den största svenska var väl att Amanda Ilestedt tvingas lämna återbud till den avgörande landslagssamlingen nästa vecka till följd av en bristning i ena vaden, och att Potsdamproffset ersätts av Vittsjös Sandra Adolfsson.

Sverige spelar ju först mot Ukraina på torsdag och sedan direkt avgörande match om gruppsegern i VM-kvalet mot Danmark på näst tisdag.

Apropå avgörande samlingar i VM-kvalet är det många lag som är inblandade i sådana. I fem av de sju grupperna spelas det avgörande gruppfinaler under de sista två omgångarna.

För norsk del väntar möte med Nederländerna hemma i Oslo. I torsdags kom nyheten att Martin Sjögren:s norska lag skulle få klara sig utan Röas Kristine Leine – hon fick nämligen inte ledigt från sin skola.

Det här är något som förstås som blev rejält omdiskuterat i vårt västra grannland. Så omdiskuterat så att de ansvariga för utbildningen gjorde en välkommen helomvädning under fredagen. Nu ser det ut som att Leine trots allt får ledigt från sin sjuksköterskepraktik.

Från fotboll till till futsal. I Nordirland har Sverige spelat EM-kval under veckan. Under fredagen var det avgörande match om gruppsegern och avancemanget mot Belgien.

Jag hann kika några minuter under tiden jag jobbade, och det jag såg var inte kul. Sverige höll bollen, men Belgien gjorde målen. Sverige behövde en poäng för att vinna gruppen, men låg under med 3–1 när jag gav mig ut på jobb.

När jag kom tillbaka såg jag att svenskorna hade fått fart på målgörandet efter paus, och till slut vunnit med klara 8–3. Därmed är Sverige vidare till EM:s huvudrunda, där man spelar mot Kroatien, Slovenien och Ryssland.

I det svenska laget finns flera spelare med damallsvenska meriter, och även några som gjort landskamper i vanlig fotboll. Mest meriterad är förstås Nazanin Vazeghpanah som ju spelat två A-landskamper. Och trion Frida Lundblad (tidigare Höglund), Daniella Chamoun och Susan Varli har spelat i olika ungdomslandslag.

Frida Höglund

När vi ändå är inne på landslagsfotboll så är det läge att gratulera Japan till att bli första nation att ha fått fira VM-guld i alla åldersklasser på damsidan.

När det var sex lag kvar i U20-VM var det fem från Europa – och Japan. Japanskorna visade sig dock inte skrämmas av det utan slog i tur och ordning ut Tyskland, England och i finalen även Spanien.

Jag har haft väldigt lite tid att titta på fotboll de senaste dagarna, och hann inte se något av fredagskvällens final. Men sett till matchstatistiken vann japanskorna en jämn match på att de var mycket bättre på att sätta sina avslut mot mål än Spanien.

Spanska storstjärnan Patri Guijarro vann skytteligan på sex mål och tre assist. Den engelska storstjärnan Georgia Stanway blev tvåa på sex mål och noll assist. Patri korades också till turneringens bästa spelare alla kategorier.

Englands målvakt Sandy Maciver prisades som turneringens bästa målvakt. Maciver spelade huvudrollen när England vann bronsmatchen mot Frankrike efter straffläggning. Utöver straffräddningar tog även Maciver ett friläge från Göteborgs Annahita Zamanian i slutet av den första halvleken.

Zamanian och Frankrike missade alltså medalj i sitt hemmamästerskap.

I Indonesien har de Asiatiska spelen nått fram till kvartsfinaler. Där har under fredagen Sydkorea och skrällaget Taipei tagit sig till semifinal. Under lördagen spelas de två övriga kvartsfinalerna mellan Japan–Nordkorea och Kina–Thailand.

Därmed lämnar vi landslagsfotbollen och tittar till damallsvenskan, där det ju har spelats två matcher i den 15:e omgången. Jag har inte sett mer än höjdpunkter från någon av dem.

Och utifrån höjdpunkterna borde ju Rosengård ha vunnit bortamötet med Eskilstuna med ett par bollars marginal. Men känslan är att Rosengård hela året har haft den fula ovanan att i ovanligt stor utsträckning missa mål i öppna lägen.

I år finns ju inte skott utanför med i den officiella statistiken, så det här går inte att dubbelkolla, men min känsla är att Rosengård både har överlägset flest avslut utanför, men även att man har högre procentsats med avslut utanför mål än vad som är brukligt.

Även om Rosengård i skrivande stund leder damallsvenskan så innebär ju torsdagens kryss att det är upplagt för Göteborg och Piteå att passera i helgen.

Jag skulle inte bli förvånad om det är Göteborg som är i topp när serien tar landslagsuppehåll. Göteborg är ju nämligen ganska klara favoriter i lördagens bortamöte med formsvaga LB07. Däremot kan Piteå få det svårt mot Kristianstad på söndag. Skånskorna vann ju exempelvis lagens vårmöte.

I övrigt under lördagen är det måstematch för Djurgården hemma mot Kalmar och på söndag spelas halvderbyt Växjö–Vittsjö, en match som handlar om att skapa största möjliga avstånd ner till nedflyttningsstrecket.

Under fredagen vann Linköping med 2–1 mot Hammarby, ett resultat som gör att mästarlaget återigen är där och nosar på en plats i toppstriden.

I helgens omgång av elitettan är mötet mellan formstarka Assi och tabelltrean Kungsbacka det som ser mest spännande ut på förhand.

Utanför Sveriges gränser noteras att det är seriepremiär i franska D1 Feminine i helgen. Där kommer Lyon att vinna guldet som vanligt, och sedan kommer det återigen att stå mellan PSG och Montpellier om andraplatsen.

Känslan är att det på förhand är lite fördel Montpellier, mycket eftersom att PSG tappat många av sina mest rutinerade spelare.

I USA är nu tre lag klara för slutspel i NWSL. Utöver North Carolina och Seattle säkrade Portland sin plats i och med 2–1-seger mot tabelljumbon Sky Blue.

Den fjärde och sista slutspelsplatsen kommer att gå till Utah, Chicago, Orlando eller Houston. Det är fördel Chicago, men de har kvar att möta både Orlando och Utah, så det kan nog bli en spännande upplösning i den kampen.

En svensk är inblandad i den där striden. För Marta är ju faktiskt numera svensk. I en intervju i Aftonbladet gav hon i veckan sin syn både på nu- och framtiden. Noterbart är att hon gläds med Piteå samt att hon både är negativ och positiv till sitt eget lag, Orlando Pride:

”Jag vill inte kritisera laget, men vi tillsammans har inte gjort det så bra. Kollar man på papperet och spelarna som är här borde vi ligga bättre till. Men vi fixar säkert slutspel i slutändan.”

En ovanligt otäck lottning

Publicerad den av
3

Dagens lottning av Champions Leagues sextondelsfinaler blev mer än nödvändigt dramatisk.

När Nadine Kessler precis skulle öppna den tredje sista lotten föll nämligen hennes kollega på podiet, Uefas Anne Vonnez ihop.

Vonnez hade agerat lite konstigt tidigare under lottningen, och Kessler hade flera gånger tittat oroligt mot Vonnez.

Som synes på klippet såg det obehagligt ut, och Uefas stream från lottningen bröts ganska snabbt. Det verkar dock som att det tack och lov slutade bra.

För Rosengård och Linköping slutade lottningen med resor österut. Rosengård, eller Rosegård som det stod på Uefas lott, ställs mot ryska Ryazan.

 

Ryazan är ett lag som bör besegras, även om den ryska laguppställningen innehåller ett antal starka namn.

De mest namnkunniga spelarna är de båda ryska veteranerna Elana Danilova och Elena Morozova, samt rutinerade ukrainska målvakten Kateryna Samson.

Elena Morozova

Resemässigt borde det inte behöva bli så jättedyrt, då Ryazan ligger ganska nära Moskva. För Linköping väntar resa till Kharkiv i östra Ukraina, inte långt ifrån de oroliga delarna av landet. Därifrån kommer nämligen laget FK Zhytlobud-1 som LFC lottades mot. Det låter som en rätt dyr och jobbig bortamatch.

Sportsligt bör det dock vara ett överkomligt motstånd. Men det kan vara värt att ändå utfärda en liten varning, för minns att Sverige nyligen föll mot Ukraina i VM-kvalet. Och matchhjälten från den matchen, Daryna Apanashchenko, är också Zhytlobuds storstjärna. Henne får LFC se till att ha koll på. Den snabba forwarden Olha Ovdiychuk var en annan Kharkivspelare som ställde till problem för vårt landslag tidigare i år.

Tittar vi på lottningen i övrigt blev det Manchester City som drog nitlotten och ställs mot det bästa oseedade laget, Atletico Madrid. Det blir förstås omgångens stormatch.

Det var dock norska Avaldsnes som drog den allra största nitlotten i form av Olympique Lyonnais. Det är andra gången på tre år som Lyon får åka till Avaldsnes i Champions Leagues första omgång.

Historisk Zamanian och bilder av Kungsbacka–Örebro

Publicerad den av
7

I kväll tog sig Frankrike och Göteborgsspelaren Annahita Zamanian till semifinal i U20-VM. Men besegrade Nordkorea med 1–0 i reprisen på 2016 års U20-VM-final.

Zamanian spelade hela matchen och hade en gyllene chans att punktera matchen i den andra halvleken. Men hennes skott täcktes.

Så vitt jag förstår är Zamanian den första svenskfostrade spelaren någonsin att nå semifinal i U20-VM. Hon har Qviding som moderklubb och har via Jitex och Göteborgs DFF hamnat i Kopparbergs Göteborg FC.

Den franska kvartsfinalsegern var rättvis, då laget totalt ägde den första halvleken i en ganska chansfattig match. Segermålet kom på en rätt billig straff, och min uppfattning är nog att värdnationen i alla fall inte missgynnades av domarinsatsen.

Men som sagt, totalt sett var ändå den franska segern i sin ordning, sett till matchbild. I dagens andra kvartsfinal vann Spanien med 2–1 mot Nigeria.

Därmed blir den första semifinalen en repris på fjolårets final i U19-EM, alltså Frankrike–Spanien. Då vann spanjorskorna, nu känns det rätt öppet. Båda lagen har imponerat så här långt i turneringen.

Det är ju för övrigt verkligen Europas turnering. Bland de sex lag som är kvar finns alla Europas fem representanter. I morgon spelar England–Nederländerna (16.00 på Eurosport 2) och Tyskland–Japan (19.30 på Eurosport 1).

I övrigt har det varit några dagar där det varit lugnt på nyhetsfronten. En sen damallsvensk övergång har vi fått ta del av. Det är Djurgården som säkrar upp på målvaktssidan genom att värva Jen Pelley från Älta.

Flera länder har ju sina sommarfönster öppna, så det sker fortfarande en del internationella övergångar. De senaste dagarna är nog Stabaeks värvning av Ingvild Isaksen från Juventus den mest intressanta.

I morgon (sänds 14.00 på Uefas hemsida) lottas sextondelsfinalerna i Champions League. Vi får alltså veta vilka som Rosengård och Linköping stöter på senare i höst. Den största sportsliga nitlotten är spanska mästarinnorna Atletico Madrid, medan litauiska Gintra känns som bästa möjliga lottning ur såväl sportslig som ekonomisk synvinkel.

I övrigt hade jag med mig kameran till Kungsbacka i lördags. Här är mina bilder därifrån. Först som bildspel:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Ni som prenumererar på bloggen har sannolikt redan sett de här bilderna. Jag råkade publicera dem redan i går kväll. Så för er är det här en repris. Men här kommer även bilderna som mosaik:

Emma Östlund
Andrea Thorisson Diaz
Jonna Dahlberg
Frida Abrahamsson
Melissa Davin
Lejla Basic
Klara Andrup, Klara Rybrink och Lina Gerhardsson
Glädje i Kungsbacka
Många känslor när Örebro får ett mål bortdömt
Andrea Thorisson Diaz
Emelie Andersson
Emma Kullberg
Saga Ollerstam
Fanny Lund
Hanna Boubezari
Maja Regnås
Sara Lilja Vidlund
Nellie Persson
Glädje i Kungsbacka
Freja Olofsson
Lejla Basic
Cornelia Baldi Sundelius
Emma Lindén
Sara Nilsson
Emma Kullberg
Courtney Strode
Addison Steiner
Ida Pettersson
Nellie Persson
Emelie Andersson
Kungsbackas bänk
Emma Östlund
Lina Gerhardsson
Klara Andrup
Andrea Thorisson Diaz
Glädje i Kungsbacka