Årets händelser 2014

Nyårsfesten närmar sig med stormsteg. Det har alltså blivit dags för bloggens stora årskrönika.

Jag har ju tidigare sammanfattat 2014 med diverse statistik och en genomgång av utmärkelser. Här kommer en mer spretig genomgång av damfotbollsåret 2014. Trevlig läsning.

Årets afrikanska mästarinnor: Nigeria. Afrikas stora damfotbollsnation gjorde som de brukar – vann Afrikanska mästerskapen och kvalade in till VM. Det var Nigerias nionde seger av elva möjliga i mästerskapet. I finalen av afrikanska mästerskapet besegrades Kamerun med 2–0:

Årets asiatiska mästarinnor: Japan hade blivit världsmästare och tagit OS-silver, men något asiatiskt mästerskap hade man inte vunnit. Inte förrän i maj då man vann ett något brandskattat mästerskap. Dels för att Nordkorea var avstängt, dels för att japanskorna spelade utan flera av sina bästa Europaproffs. Det hindrade dem alltså inte från att ta hem titeln.

Årets assistligor: Finns här.

Årets autobahn: VM-kvalet blev en lätt resa för svensk del. Även om landslagsåret väckte många frågetecken går det att glädjas åt hur smidigt det gick i alla tävlingsmatcher, inklusive de båda mot huvudmotståndaren Skottland. Facit i VM-kvalet blev full poäng och 32–1 i målskillnad – bara Tyskland, Frankrike och England hade bättre tabellrader. Vi släppte inte in ett enda spelmål. Baklängesmålet kom nämligen på straff från Kim Little. Framåt gjorde Lotta Schelin tolv och Kosovare Asllani fem mål.

Årets Bagdad-Bob: Den i Tyresö som skrev det här på klubbens officiella hemsida i mitten av januari när man presenterade fyra nyförvärv från Brasilien:

”Som supporter känner du till vår 7-års vision som där den sportsliga delen 2005 döpte till ‘Från lingonserien till Champions League’. En sjuårsplan där de viktigaste fundamenten var att ta oss tillbaks från div.3 till Allsvenskan från 2006 till 2010, vinna SM-guld 2012, konkurrera om slutsegern i Champions League 2013/2014 och säkerställa fortsatt spel i Champions League 2014/2015. En plan som vi med hårt arbete, kreativt tänk och såklart lite tur lyckades ro i land till fullo.”

Årets bojkott: Flera damallsvenska klubbar protesterade mot alla landslagsläger genom att inte släppa sina spelare till landslagets januariläger med följden att lägret fick ställas in.

Årets bortglömda pris: Vid galan Caf Awards i januari där Afrikas bästa spelare 2013 prisades glömde man bort att kora världsdelens bästa damfotbollsspelare. Precis som 2010 delades det bara ut priser till män.

Agerandet får den kritiserade svenska fotbollsgalan att framstå som ett under av jämställdhet. Till Caf Awards i januari, 2014 års pris delas ut har man dock tre nomineringar i damklassen; Annette Ngo Ndom (Kamerun), Asisat Oshoala (Nigeria) och Desire Oparanozie (Nigeria) – så det ser ut att bli bättring.

Årets bäst när det gäller 1: Den underskattade japanska mittbacken Azusa Iwashimizu klev fram när Asiatiska mästerskapen skulle avgöras. Först nickade hon in segermålet i semifinalen mot Kina i förlängningens andra övertidsminut. Sedan gjorde hon enda målet i finalen mot Australien – även det på nick. Vi snackar tvättäkta guldhjältinna.

Årets bäst när det gäller 2: Marta Vieira da Silva. Tyresös och Rosengårds stjärna hade en halvdan säsong i damallsvenskan, men när hon verkligen hamnade i världens fokus var hon på topp. Marta gjorde två mål i Champions Leaguefinalen, satte Rosengårds guldmål och smällde in tre spektakulära mål mot USA på hemmaplan i december.

Tidigare fattade jag inte hur Marta kunde vara en av tre finalister i Ballon d’Or, men för dem som inte ser henne i damallsvenskan framstår lätt hennes 2014 som en succésäsong.

Årets bäst när det gäller 3: VfL Wolfsburg. Sedan 2013 har det tyska storlaget spelat fyra direkt avgörande matcher om stora titlar – och vunnit allihop.

De vann den tyska cupfinalen i fjol. De har vunnit två raka Champions League-finaler – den ena som stor underdog, den andra efter att ha haft ett 2–0-underläge i paus. Dessutom vann man en direkt avgörande seriefinal mot Frankfurt i Frauen-Bundesligas sista omgång i våras. Frankfurt hade tagit guld på kryss, men Wolfsburg vann med 2–1 sedan Alexandra Popp gjort segermålet i 89:e minuten.

Årets bästa spelare: Kim Little, Skottland och Seattle Reign. Läs mer här.

Årets cupmästarinnor: Linköpings FC.

Cupsegrare 2014 blev också bland annat FFC Frankfurt, Olympique Lyonnais, LSK Kvinner, Manchester City (WSL cup), Arsenal (FA-cupen), Tavagnacco, Barcelona, Ferroviária och NTV Beleza/Urawa Reds – finalen i japanska Empress cup spelas i morgon, alltså den 1 januari.

Årets dragkamp: Stod om den holländska megatalangen Vivianne Miedema. I juni stod det klart att Bayern München hade vunnit måldrottningens namnteckning. Miedema har vid 18 års ålder bland annat redan gjort 43 mål i Uefas olika turneringar på flick- och seniornivå – fler än någon svensk spelare genom tiderna. Rätt imponerande av en 18-åring…

Årets fiasko 1: Tyresö FF.

Årets fiasko 2: Även om fiasko kanske är ett hårt ord i sammanhanget placerar jag Lyons respass ur Champions League här. Som jag ser det har Lyon fortfarande störst potential av alla lag i Europa och kanske även i världen. Trots det åkte man ur WCL redan i åttondelsfinal för andra året i rad.

Årets folkfester: Ett mycket glädjande besked för damfotbollen under hösten har varit de fantastiska publiksiffror som noterats för landslag runt om i världen. Landslagen väcker verkligen engagemang.
Några exempel på fantastiska publiksiffror är de 22000 som såg Trinidad och Tobago–Ecuador i VM-playoff, de 45619 på Wembley som såg vänskapsmatchen England–Tyskland, de 13109 som såg Holland–Italien i VM-playoff och de 18000 i Ho Chi Minh-staden som såg Vietnam–Thailand göra upp om en VM-plats.

Årets fotomodell: Alex Morgan var återigen med i Sports Illustrateds klassiska baddräktsnummer. På fotbollsplan fick hon däremot inte mycket uträttat. Skador stoppade forwardsstjärnan under större delen av säsongen.

Årets förvandlingar: Båda de damallsvenska lagen från Göteborgsområdet genomgick metamorfoser inför seriestart. Jitex hade bara en spelare kvar från 2013 års trupp, dåvarande reservmålvakten Jennifer Falk. Hos Göteborgs FC var kontinuiteten något bättre, fyra av de elva som spelade flest matcher 2013 ingick även i årets trupp.

Årets hemliga projekt: Det bistånds- eller möjligen utbildningsprojekt i Afrika som skulle ge Tyresö årliga miljonintäkter.

Årets (näst-)jumbo: Jitex BK – kom sist i damallsvenskan med noll poäng. Mölndalslaget lät bara Sunnanå vara 2000-talets sämsta lag i ett år. Men trots sina noll poäng kom ju Jitex bara näst sist…

Årets konkurs: Se årets fiasko 1.

Lydia Williams

Lydia Williams

Årets korsbandsskador: Glädjande nog var det mycket lugnare på den här fronten i damallsvenskan jämfört med de senaste åren. Helt förskonad från skadeeländet var förstås inte damfotbollen heller 2014. Några av de drabbade var Linda Sällström, Leonie Maier, Lena Lotzen, Saskia Bartusiak, Gaelle Thalmann, Lydia Williams, Leena Khamis och Diana Matheson.

Årets kvalhjältinna: Vivanne Miedema. Holland vann med totalt 3–2 i avgörande VM-playoff mot Italien och den redan nämnda 18-åringen gjorde alla tre målen. Dessutom blev hon både skyttedrottning och MVP när Holland vann F19-EM för första gången. Världens bästa junior kunde självklart även varit med under vinjetten årets bäst när det gäller här ovan.

Årets lag: VfL Wolfsburg.

Årets landslag: Tyskland – vann tolv av 13 landskamper under året och avancerade i december till förstaplatsen på världsrankingen. Tyskland toppar även herrankningen – det är första gången någonsin något land är världsetta både bland herrar och damer. Tyskornas enda förlust i år kom mot Frankrike.

Just fransyskorna kommer på andra plats i en årsrankning av landslag genom säsongsfacit 13–3–1 på årets 17 landskamper. De placeras marginellt före Japan som noterade 13–4–2 under 2014.

Årets långkörare: Therese Sjögran som under hösten kom upp i 200 A-landslamper. Hatten av… Under samma rubrik skall förstås även USA:s Christie Rampone vara med. Hon passerade fantastiska 300 landskamper under hösten.

Årets längsta inkast: Irlands mittback Megan Campbell måste tillhöra de kvinnor som kastar längst i världen. Hennes inkast är vassa anfallsvapen och höll på att ge irländskorna en skrällpoäng mot Tyskland i våras. En domartavla i minut 85 och en målvaktstavla i minut 90 gav dock Tyskland en tursam 3–2-seger.

Årets mest annorlunda förslag: Medan andra vill minska antalet lag i damallsvenskan till åtta eller tio föreslår den före detta Rosengårdstränaren Jonas Eidevall istället en utökning till 16 lag – allt för att ge fler unga talanger chansen. Ett intressant sätt att se på saken.

Årets mål 1: Franska talangen Claire Lavogez mål mot Costa Rica i U20-VM är årets mål på många sätt. Såväl framspelningen som avslutet håller sanslöst hög klass:

Årets mål 2: Charlyn Corral bjöd på årets mest spektakulära volleymål när hennes Mexiko slog Jamaica i det nordamerikanska VM-kvalet. Godbiten kommer 2,30 in i det här klippet:

Men även Jamaiacas 1–0-mål av Donna-Kay Henry är snyggt och sevärt…

Årets mål 3: En kandidat till årets skott stod Katrina Gorry för i australiska W-leauge:

Gorry prisades tidigare i höst som Asiens bästa spelare 2014. Jag gissar att huvudorsaken var just hennes fantastiska distansskytte. Utöver det häpnadsväckande ovan satte hon två läckra skott i Asiatiska mästerskapen:

Årets mål 4: Årets sologenombrott var kanske det här som Marta stod för mot USA nu i december. Det är förstås 2–2-målet 48 sekunder in i klippet som avses:

Årets mål 5: Manchester Citys Toni Duggan tog snyggt emot bollen med bröstet innan hon drog i väg den volleykanon som innebar att Chelsea tappade det engelska ligaguldet till Liverpool. Det här är alltså på många sätt ett riktigt guldmål:

Årets mål 6: Eugenie Le Sommer tog också bollen med bröstet, men lät den studsa innan hon drog till mot Nya Zeeland. Den godbiten kommer sist i det här lilla kollaget med snygga franska landslagsmål från året som varit:

Årets mål 7: Christine Nairn utmanar Gorry i klassen årets skott. Amerikanskan skickade i väg en bomb för sitt Melbourne Victory i W-league:

Årets mål 8: En utmanare i kategorin årets skott i Sverige stod Eskilstunas Elena Sadiku för mot AIK. Det kommer 45 sekunder in i det här klippet:

Årets mål 9: Även Kristianstads Therese Björck vill ha ett ord med i spelet i kampen om årets svenska skott 2014. 3,45 in i det här klippet kommer bomben som definitivt sköt bort Göteborg från Champions Leaguechansen:

Årets mål 10: Lotta Schelin gjorde flest mål i det svenska landslaget under året, hon gjorde också det snyggaste när hon styrde in 3–0 mot Bosnien med en yttersidesklack. Det målet kommer 1,45 in i det här klippet:

Årets mål 11: Erika Tymrak bjöd på en retfull tunnel och skickade in bollen högt via bortre stolpen. Det målet placeras dock bara som femma i kavalkaden över årets 20 snyggaste mål i NWSL – en kavalkad du kan se nedan. Redan nämnda Christine Nairn stod för årets mål enligt klippet och visst är det ytterligare en glödhet kandidat till årets skott hon bjuder på…

Årets mästare i Concacaf: USA gjorde som de brukar, vann det nord- och mellanamerikanska mästerskapet. Det var amerikanskornas sjunde seger på nio försök. I finalen besegrades Costa Rica med hela 6–0 efter fyra mål av Abby Wambach. Det var ett lite udda mästerskap eftersom de regerande mästarinnorna Kanada inte kom till spel då de redan är klara för nästa års VM-slutspel.

Förra årets mål: Hösten 2013 satte Stephanie Roche drömmålet som hela damfotbollsvärlden hoppas skall vinna Puskas Award, priset som går årets mål i världen. Har du inte röstat kan du göra det här till den 12 januari. Njut av det här:

Årets mästare: FC Rosengård, VfL Wolfsburg, Olympique Lyonnais, FC Kansas City, Urawa Reds, Melbourne Victory, LSK Kvinner, Liverpool FC, FC Twente, Fortuna Hjörring, PK-35 Vantaa, Stjarnan, Brescia, Ferroviária med fler.

Svenska spelare som vann mästerskap utomlands under 2014 var Nilla Fischer, Lotta Schelin, Mimmi Löfwenius och Jessica Samuelsson. Fischer vann även Champions League, medan Schelin och Löfwenius även blev cupsegrare i sina respektive länder.

2015 års första mästarinnor: Canberra United. Finalen i 2015 års mästerskap spelades ju redan innan jul. 2014 års final spelades i februari – då var Jessica Samuelsson alltså med och höjde pokalen tillsammans med lagkamraterna i Melbourne Victory.

Årets nitlott 1: VM-lottningen blev en stor besvikelser. Sverige lottades in i den allra tuffaste gruppen tillsammans med USA, Australien och Nigeria.

Årets nitlott 2: FC Rosengård fick svårast möjliga väg till en eventuell final i Champions League. I kvartsfinal väntar regerande mästarinnorna Wolfsburg och i en eventuell semifinal lär PSG stå för motståndet.

Årets nykomlingar 1: FC Rosengård. Det blev SM-guld direkt under klubbens nya skepnad.Tidigare har man vunnit fem guld som Malmö FF och tre som LdB FC Malmö. Totalt nio SM-guld – flest av alla.

Årets nykomlingar 2: Även klassiska FCR 2001 Duisburg kom till spel under ny skepnad under 2014. Numera heter 2009 års Champions Leaguemästare MSV Duisburg. Det är lagets fjärde skepnad. Tidigare har man hetat FC Rumeln-Kaldenhausen, FCR Duisburg 55 och alltså FCR 2001 Duisburg.

Årets nykomlingar 3: Damallsvenskans stora glädjeämne 2014 hette Eskilstuna United. Nykomlingen var respektlös och låg länge på tabellens övre halva. Men framför allt vann man publikligan med fina 1940 åskådare i snitt. Eskilstuna var huvudorsaken till att publiksnittet i damallsvenskan höjdes till 836 – upp me nästan 100 personer från 2013 års notering på 741.

Årets ord: Moratorium eller moratorieackord var i alla fall nya ord för mig, ord som spelade en stor roll i svensk damfotboll i våras.

Årets mest oväntade juryutslag: Det stod Diamantbollen-juryn för. I nästan alla andra rankingar över 2014 hamnar Nilla Fischer före Lotta Schelin, men inte här. Schelin vann sin fjärde raka Diamantboll, medan Fischer får nöja sig med att ha vunnit Champions League och korats till den tredje bästa spelare i Europa säsongen 2013/14 av Uefa.

Årets (sämsta) prioritering: Gjordes av TV4 som med kort varsel valde att ta bort hyllningen av Therese Sjögran vid Fotbollsgalan.

Årets publiklag: Portland Thorns förstås. 2013 års NWSL-mästarinnor är ensamma i damfotbollsvärlden om att ha haft femsiffrigt publiksnitt någon säsong. Nu har man haft det två år i rad. 2013 års snitt på 13320 fick nämligen se sig besegrat. 2014 snittade Thorns 13364 åskådare – bra jobbat. Man slog även amerikanskt ligarekord när 19123 personer såg Portland–Houston i en vanlig lunkmatch. Makalöst.

I Europa hade Wolfsburg bäst siffror i den senaste färdigspelade serien. De dubbla tyska mästarinnorna snittade 2933 säsongen 2013/14, mest eftersom fina 12464 räknades in till den rena guldfinalen mot Frankfurt i sista omgången. I höst har dock Turbine Potsdam gått om, man har 2207 mot Wolfsburgs 1777.

Årets reklamfilm: Det är nog den här, även om det är lite oklart vad filmen gör reklam för…

Årets rättsfall: Låt oss kalla det konstgräsgate – rättsfallet där ett flertal spelare från olika länder har stämt Fifa för att de planerar att spela Kanada-VM på konstgräs.

Från svensk del har protesterna varit rätt beskedliga, även om flera spelare står bakom stämningen. Men med tanke på att damallsvenskan i mycket stor utsträckning spelas på konstgräs borde underlaget passa vårt svenska lag mycket bra.

Årets selfie: Den togs av Sverigedemokraternas ungdomsförbund i Almedalen ihop med Pia Sundhage och Erik Hamrén. Sedan uppstod en storm i ett vattenglas.

Årets skalp: Vårt landslag slog världsettan USA med 1–0 i Algarve. Det var en match som hade mycket av det man vill se i VM nästa år; en stabil defensiv, en målvakt (Hedvig Lindahl) som presterade på toppen av sin kapacitet, Lotta Schelin som matchhjälte mot en toppnation – dessutom efter nickmål:

Årets skyttar: Katrina Gorry och Christine Nairn. Har du kollat klippen som ligger under årets mål ovan förstår du varför.

Årets skytteligor: Hittar du här.

Årets stipendiat: Den titeln tillfaller Pia Sundhage som tog tjänstledigt från jobbet som svensk förbundskapten under januari månad för att sticka till USA och verka som gästprofessor vid Bethany College i Lindsborg, Kansas.

Årets storm i ett vattenglas: När det blev klart att den så kallade baddräktskungen Panos Papadoupolos skulle stötta Jitex uppstod en udda diskussion om kvinnliga fotbollsdräkter. Jag fattade ingenting.

Årets svenska målrekord: Lotta Schelin är uppe i 73 mål för Sveriges A-landslag – fler än någon annan. Bra jobbat.

Årets sydamerikanska mästarinnor: Brasilien gjorde som de brukar – vann Copa America Feminina. Det var sjätte segern av sju möjliga för Sydamerikas damfotbollsstolthet. Slutspelet avgjordes i år som gruppspel, men den sista matchen mot Colombia blev ändå som ett slags final. Den matchen slutade 0–0 ett resultat som innebar brasiliansk trofé.

Mästerskapet avgjordes utan några av segrarlandets stora stjärnor. Varken Marta eller Debinha var exempelvis med i guldlaget. Däremot ingick de båda före detta Tyresöspelarna Thaisa och Tamires (Rilany) i finalelvan.

Årets sämsta resebudget 1: När Trinidad/Tobagos Soca Princesses åkte till USA för att spela Concacaf:s VM-kval kvala skickade förbundet med spelarna matchkläder, varsin flygbiljett samt en resekassa på totalt 500 dollar. Alltså drygt 3500 kronor i kassa för hela laget. Några bollar, koner, sjukvårdsmaterial eller annan utrustning fick man inte. De 3500 kronorna skulle dessutom räcka till mat och husrum.

Deras amerikanska, gratisarbetande förbundskapten Randy Waldrum bad om donationer via sitt Twitterkonto den 8 oktober:

Randy Waldrum ber om donationer för sitt lag.

Randy Waldrum ber om donationer för sitt lag.

Trots de usla förutsättningarna höll det på att leda hela vägen till VM för The Soca Princesses. Mer om det i ett annat inlägg.

Årets sämsta resebudget 2: Tyresö hade inte råd att åka till Champions Leaguefinalen i Lissabon utan Svenska Fotbollförbundet fick gå in och ge ett förskott för att rädda den svenska representationen i årets match i Europa.

Årets sämsta seedningssystem: Det är det Uefa använder när man seedar till Champions League. Upplägget bör omgående göras om. Hur snett det nuvarande systemet slår går det att läsa om här.

Årets utspel 1: Kosovare Asllani var inte nöjd med förbundskapten Sundhages laguttagningar. Vid 3–0-segern mot Polen i augusti fick Asllani sitta på bänken i den första halvleken. Till TT kommenterade PSG-stjärnan petningen så här:

”Hade jag hetat något annat och skrattat och dansat så kanske jag spelar.”

Årets utspel 2: Susan Varli gick till attack mot Calle Barrling vid månadsskiftet februari/mars. Varli menade att spelare med utländsk bakgrund var chanslösa i svensk damfotboll. Hon syftade framför allt på landslagen, men breddade kritiken en aning genom det här citatet:

”Zlatan sa nyligen att det inte går att jämföra damfotboll och herrfotboll. Jag håller med till hundra procent. Om han hade varit damspelare i Sverige skulle han blivit petad i division fem.”

Årets sämsta värvning: Fabiana. Tyresö hade redan ett rejält underskott när man den 14 januari presenterade fyra dyra brasilianska nyförvärv. Affischnamnet var Fabiana – som man inte lyckades få spelklar. Klubben betalade alltså fet lön i ett halvår till en spelare som inte spelade en enda minut. Svårslaget.

Fabiana

Fabiana

Årets tack för allt 1: Jenny Palmqvist. Sveriges i särklass bästa damfotbollsdomare någonsin slutade. Hon är redan saknad.

Jenny Palmqvist

Jenny Palmqvist

Årets tack för allt 2: Josefine Öqvist. Enda svenska spelaren som gjort mål i två VM-semifinaler tackade för sig i somras. En underbar personlighet som också är rejält saknad.

Josefine Öqvist

Josefine Öqvist

Årets tack för allt 3: Johanna Almgren. Damfotbollens ansikte utåt på Västkusten tvingades till slut ge upp kampen mot knäskadorna. Självklart är hon saknad, inte minst som traditionsbärare i Göteborg FC. Men Almgren kommer tillbaka som tränare. Redan 2015 ser vi henne leda Kungsbacka DFF i elitettan. Spännande.

Några andra spelare som har slutat under 2014 är Lori Lindsey, Madelaine Edlund och Emmelie Konradsson. Tack för allt.

Årets tränarbyte: Det mest uppmärksammade tränarbytet var tveklöst när USA sparkade Tom Sermanni i början av april. Han fick gå direkt efter en 2–0-seger mot Kina.

Det var resultaten i Algarve cup som fick det att koka över för förbundsledningen. Där föll USA ju både mot Sverige och Danmark och kryssade mot Japan. 5–3-förlusten mot danskorna innebar dessutom rekord i antalet insläppta mål för det amerikanska damlandslaget. Det anmärkningsvärda i det hela var att Sermanni inte hade förlorat en enda match inför Algarve cup och att han fick kicken utan att ha coachat laget i en enda tävlingsmatch. Sermannis facit blev 18 segrar, fyra kryss och bara två förluster på de 24 matcher han ledde USA.

Årets tusing: När Kosovare Asllani satte 1–0 på straff borta mot Nordirland i VM-kvalet i början av april innebar det att en milstolpe passerades. PSG-stjärnan gjorde nämligen vårt landslagsmål nummer 1000.

Årets tv-debacle: Ingen av de två första semifinalerna i Champions League tv-sändes. Ett gigantiskt bakslag för europeisk damfotboll. Mest udda att ingen kanal var intresserad av heta tyskmötet Potsdam–Wolfsburg.

Årets udda uttagning: Sverige spelade F19-EM utan Marija Banusic. Varför fick vi inte veta.

Årets uppmaning: Pia Sundhage:s systerson Tomas Örn berättade i BT om förbundskaptens möte med Zlatan Ibrahimovic:

”Hon är ju skön Pia. Damlandslaget möter Frankrike i Paris den 8 februari. Pia var på Zlatan om att han skulle komma dit och snacka lite. Och att han skulle ta med sig cykeln…”

Årets usch vad nära: Närmare ett VM-slutspel än Trinidad och Tobagos Soca Princesses var går det inte att komma. Med Kvarnsvedens Ahkeela-Darcel Mollon i laget fick man tre chanser att kvala in.

Först föll man efter straffläggning mot Costa Rica, sedan efter förlängning mot Mexiko. I båda de matcherna slog T&T ur underläge. I det avgörande playoffmötet med Ecuador var Trinidad favoriter. Inte minst efter 0–0 på bortaplan.
Returen inför fantastiska 22000 åskådare i Port of Spain dominerades totalt av hemmalaget. Ecuador fick sin första målchans i 92:a minuten – och gjorde mål. Ecuador klart för VM med 1–0.

Årets utmärkelser: Hittar du här.

Årets utvandrare: Ett flertal svenska spelare har valt andra landslag än Sveriges. I våras kom beskedet att Sunnanåmålvakten Sussie Nilsson valde Serbien framför Sverige. Och trion Eldina Ahmic, Iris Kadric och Amna Lihovic har alla spelat VM-kval för Bosnien – två av dem var med på Gamla Ullevi tidigare i år.

Årets världsmästare: Tyskland vann F20-VM efter 1–0 mot Nigeria i finalen och Japan vann F17-VM efter finalseger mot Spanien med 2–0.

Årets vallöfte: Inför riksdagsvalet skrev ett av våra större partier in damfotbollen i sitt partiprogram. Men vad är det egentligen de ska verka för?

”31. Fi ska verka för att Sverige får en kvinnlig proffsliga inom ishockey och fotboll.”

Årets värvning: Den gjorde Rosengård som lade beslag på Marta i somras och förlängde kontraktet med ytterligare tre år nu i höst. Nu trängs världsstjärnor som Marta, Ramona Bachmann och Anja Mittag i samma anfallsuppställning. Hyfsat…

Det var min genomgång av 2014. Förhoppningsvis har jag fått med allt viktigt, men ibland ser man inte skogen för alla träd. Vilket som, nu blir det nyårsfirande. Vi hörs igen 2015 – VM-året 2015. Gott slut.

Damallsvenskan 2014 och 2015

Året är snart slut och det är hög tid för min sammanfattning av damallsvenskan 2014. Jag passar på att slå två flugor samtidigt genom att kombinera tillbakablicken med en koll på hur lagen ligger till i silly season.

Dessutom stämmer jag av med mina förhandstips. Där fick jag rätt på ettan och på de tre sista lagen. Fast de tre jumbolagen placerade jag ändå på fel placering i och med att jag inte förutsåg Tyresös konkurs…

När det gäller silly season finns fortfarande ett stort antal svenska spelare ute på marknaden, inte minst ett gäng målvakter i Sofia Lundgren, Kristin Hammarström och Carola Söberg samt landslagsaktuella spelare som Lisa Dahlkvist, Marija Banusic, Emma Lundh och Hanna Folkesson. Det blir intressant att se var de hamnar nu när klubbarnas spelarbudgetar börjar ta slut.

FC Rosengård, svenska mästarinnor 2014

FC Rosengård, svenska mästarinnor 2014

1) FC Rosengård
Mitt tips: 1

Att pricka Rosengårds placering den här säsongen var tyvärr (för seriens skull) lite för lätt – och inget tyder på att det blir svårare 2015. Den stora frågan för nästa år är om de kan klara av att bryta Wolfsburgs dominans i Champions League.

2014 var överlägsenheten i damallsvenskan så stor att den största dramatiken var att man skiftade i klubbledningen. Först lämnade klubbchefen Niclas Carlnén för MFF vid seriestart och under sommaruppehållet gick tränaren Jonas Eidevall till danska Lyngby. Under sommaren hade man även ganska stor genomströmning i truppen, sannolikt väl så stor som det blir nu i vinter.

Efter säsongen har man nämligen tvingats hålla lite i plånboken. Det innebär dock inte att man försvagat truppen. På minuskontot finns att man har tappat underskattade karaktärsspelaren Katrin Schmidt och användbara Elin Rubensson.

Det vägs upp av att man värvat den snabba mittback som saknats i Emma Berglund och skrivit långtidskontrakt med Marta. Dessutom finns en hel hög duktiga, unga talanger och bankar på dörren.

När jag såg Rosengård slå Göteborg med 3–2 i höstas var känslan att storstjärnorna Marta, Ramona Bachmann, Anja Mittag och i viss mån även Therese Sjögran inte hade hittat rätt rollfördelning. Jag tyckte mest att de var felvända och att alla samlades kring bollen.

För tränare Markus Tilly är utmaningen att hitta rätt roller för alla stjärnor, och få dem att turas om att springa i djupled. Klarar han det kan Rosengård nå riktigt långt, för Tilly har numera en trupp som är redo att vinna internationella titlar. Rosengård har exempelvis tre spelare på min lista över världens 20 bästa det här året. Bara Wolfsburg, Lyon och Seattle Reign har lika många.

Sarah Michael

Sarah Michael

2) KIF Örebro
Mitt tips: 3

Många tyckte att det var en skräll att Kif lade beslag på Sveriges andra Champions Leagueplats. Jag tillhörde dock den skara som inte chockades.

Med tanke på den stabilitet som Örebro visade 2013 och att man hade kvar både succétränaren Rickard Nilsson och i princip hela truppen så förväntade jag mig att laget skulle slåss i toppen. Utöver premiärförlusten mot Eskilstuna var också Kif precis så stabilt som jag väntat mig. Och när man i somras först bortaslog Linköping med 4–0 och sedan även vann hemmareturen med 2–0 förstod man att det stora silvret troligen skulle hamna i Närke.

Kif har fortsatt kontinuitet på tränarsidan och det ser även ut som att man skall kunna få behålla hela spelartruppen vilket gör att om bara skyttedrottningen Sarah Michael håller sig frisk är målvaktsfrågan det enda hotet mot att det blir toppstrid även nästa år.
Det mesta talar ju för att årets succémålvakt Stephanie Labbé kommer att ingå i Kanadas storsatsning inför hemma-VM, vilket innebär att hon först kan vara aktuell för damallsvenskan efter sommaren.

Om ersättaren heter Kristin Hammarström lär det jublas både i Örebro och i förbundsborgen i Solna. För det skulle ju även gynna en svensk VM-satsning. I övrigt hoppas garanterat Kif-ledningen på att Lisa Dahlkvist flyttar hem.

Uppdaterat i efterhand: Ungefär samtidigt som det här inlägget publicerades stod det klart att Kif Örebro har löst målvaktsfrågan. Det blir Carola Söberg som tar över efter Stephanie Labbé, en lösning som bör kunna bli bra för laget.

Maren Mjelde

Maren Mjelde

3) Göteborg FC
Mitt tips: 5

I går skrev GP:s Johan Rylander att GFC floppade i allsvenskan i år. Jag tycker tvärtom att de lyckades klart bättre än vad man kunde förvänta sig.

Laget genomgick ju en närmast total förvandling efter förra säsongen och inför avspark ställde jag mig frågande till om man skulle kunna få ihop sitt nya lag tillräckligt tidigt för att blanda sig i toppstriden. Starten var sensationellt bra, men efter ett par omgångar blev det tydligt att man hade problem på det centrala mittfältet.

De problemen löstes under sommaren när Maren Mjelde anlände från Potsdam. Mjelde får sällan några stora rubriker, men jag skulle definitivt ranka henne som en av damallsvenskans tre toppvärvningar under året – kanske den allra bästa.
Tyvärr klarade inte juniorlandslagets lagkapten Julia Wahlberg av att bära laget under våren. På hösten fick Wahlberg bara fyra inhopp på totalt 20 minuter. Förhoppningsvis kan Wahlberg lära sig av Mjelde så att det förväntade lyftet kommer under 2015.

Göteborg hade greppet om den viktiga andraplatsen inför bortamötet med Kristianstad i näst sista omgången. Förlusten där kostade dock en Champions Leaguesatsning inför nästa år. Nu kommer budgeten inför 2015 att ligga på samma nivå som årets, vilket innebär att GFC återigen lär slåss med Linköping och Örebro om Sveriges andra Champions Leagueplats.

I somras anslöt även Lisa Ek och efter säsongen har Sabrina Viguier (Saint-Etienne) och Annica Sjölund tvingats lämna, medan man värvat Elin Rubensson, Filippa Curmark och Adelina Engman. De värvningarna antyder att man tänker spela Mjelde som mittback kommande säsong. Eller är det även en mittback på väg in?

Intressant också att man säger att man ser Rubensson som yttermittfältare, medan det nog är som ytterback hon kan slå sig in i en VM-trupp.

Fridolina Rolfö

Fridolina Rolfö

4) Linköpings FC
Mitt tips: 2

Fjärdeplatsen var helt klart en missräkning för Linköpings talangfulla lag som får trösta sig med att man vann cuptiteln och är kvar i Champions League.

I damallsvenskan visade det sig att laget var för ojämnt för att sluta topp två – man hade en otroligt hög högstanivå men kunde också spela väldigt dåligt.

Efter att det portugisiska passningsgeniet Claudia Neto anslöt i somras gick laget som tåget i en månad och vann fem raka matcher. Bland annat besegrades Rosengård på bortaplan. Då talade det mesta för att man skulla ta hand om andraplatsen. Men på senhösten slutade man göra mål och 0–0 hemma mot Eskilstuna och 1–1 borta mot AIK förstörde Europadrömmen.

Utöver Neto var som väntat norska Kristine Minde ett kanontillskott som användes i en mängd olika roller. Dessutom fick Fridolina Rolfö ett lyft in i rampljuset och landslaget. Jag lanserade Rolfö till nationselvan för flera år sedan, bland annat i det här inlägget från hösten 2012. När hon bytte från Jitex till ett topplag insåg även landslagsledningen Rolfös storhet. Kul.

Mindre kul var att följa Stina Blackstenius utveckling under året. Jag skrev inför avspark att talangen borde kunna göra 15–20 mål i år. Det blev tre – och ganska mycket tid på bänken. Nu behöver inte det här vara ett minus för 18-åringen, för de spelare som har psyke att resa sig efter motgångar är också de som har möjlighet att nå hela vägen.

Under silly season har LFC hittills tappat fyra spelare utan att ha fyllt på med någon ny. Dock ingick ingen av de fyra i den ordinarie elvan, vilket innebär att förlusterna inte bör betyda så mycket. LFC kommer att vara med och slåss topp fyra även nästa år. Förhoppningsvis kan de pricka in nästa formtopp redan i mars när Bröndby väntar i WCL-kvartsfinal.

Elisabet Gunnarsdottir

Elisabet Gunnarsdottir

5) Kristianstads DFF
Mitt tips: 9

KDFF stod för ett av årets stora positiva lyft. Man studsade tillbaka upp på tabellens övre halva efter den stora besvikelsen ifjol. Framför allt kom lyftet eftersom tränare Elisabet Gunnarsdottir lyckades hitta receptet för hur man skulle täta till i defensiven.

43 insläppta mål 2013 sjönk till fina 18 under 2014. I snitt innebar det att man gick från 1,95 insläppta per match till 0,90 – en förändring som självklart gör det lättare att vinna matcher.

Klubben har länge brottats med ekonomiska besvär. Den brottningsmatchen är långt ifrån över med följd att man har svårt att behålla uppvaktade nyckelspelare, samtidigt som man har svårt att ge sig in i dragkamper om tänkbara, attraktiva ersättare.

Man har tappat Hedvig Lindahl, Therese Björck, Marija Banusic och höstlånet Becky Edwards efter säsongen. Dessutom lär man inte kunna räkna med gravida Sif Atladottir.
Man har hittills ersatt med talangfulla spelare från lägre divisioner och så har man fått tillbaka Margret Lara Vidarsdottir – vilket bör garantera en fortsatt vass offensiv.

Skall man bli ett lag för den övre tabellhalvan även 2015 bör man självklart även hitta en stabil ersättare till Lindahl samt ytterligare någon eller några defensiva kuggar.

Tillagt i efterhand: Så här löser KDFF målvaktsfrågan.

Emma Berglund

Emma Berglund

6) Umeå IK
Mitt tips: 4

UIK hamnade precis mitt i tabellen, vilket var lite sämre än både jag och klubben själv hade trott och hoppats.

Laget var inledningsvis väldigt stabilt och målsnålt, något som gav hopp om att man skulle kunna blanda sig i striden om andraplatsen. Men under sommaren visade det sig att UIK inte räckte till mot de fem topplagen. Från den 8 juni och tre månader framåt vann man inte en enda match, utan inkasserade sju raka förluster och föll som ett sänke genom tabellen.

En hyfsad avslutning gjorde att man ändå hamnade på sjätte plats – ett hack sämre än 2013. Risken är att man faller ytterligare något snäpp till nästa år. För även om man har en fin talangutveckling är det oroande att man tappar sin stora ledare Emma Berglund och att Emmelie Konradsson lägger av. Dessutom har det funnits uppgifter om att även Hanna Folkesson skulle kunna vara på väg bort. Där har bland annat Piteå nämnts.

Klart är att man byter tränare för andra året i rad. Jonas Wikström lämnar över till Maria Bergqvist. Några fler nykomlingar har man inte presenterat, men man får i alla fall behålla skyttedrottningen Jenny Hjohlman och talangen Lina Hurtig. Hurtig fick inte det lyft man hoppats på och hade ett mellanår precis som sina kollegor i det svenska F19-EM-laget Wahlberg och Blackstenius.

Precis som för de två andra får vi hoppas att Hurtig får sitt lyft nästa år i stället. Det lär ju inte minst UIK-ledningen hoppas på, för Hurtig har potential att lyfta laget upp på den övre tabellhalvan.

Malin Diaz

Malin Diaz

7) Eskilstuna United
Mitt tips: 8

Inför avspark tyckte jag att Eskilstuna kändes som en riktigt intressant nykomling och chansade genom att tippa dem så högt upp som på åttonde plats. Det visade sig tidigt att jag borde ha tagit i lite till.

För Eskilstuna fick en kanonstart där de inledde med att besegra Örebro och Tyresö och man spelade seriefinal mot Rosengård i mitten av maj. Därefter tappade man som väntat lite fart, men det var aldrig någon fara för kontraktet.

Eskilstuna hade värvat förnuftig. Backlinjen med Sara Thunebro, Vaila Barsley, Louise Quinn och Annica Svensson var stabil och framåt gav Gaelle Enganamouit nödvändig tyngd. Efter Tyresös konkurs anslöt dessutom Malin Diaz med kreativitet och teknik.

Framför allt hade man sin hemmapublik som ett extra vapen. Snittet på 1940 åskådare var kanske årets roligaste nyhet i damallsvenskan. Förhoppningsvis var det inte bara nyhetens behag utan vi får hoppas att man kan ligga kvar på över 1500 i snitt även nästa år.

Under silly season har man förstärkt truppen ytterligare genom tillskotten av Glodis Perla Viggosdottir, Petra Larsson och Olivia Schough. Enda tyngre förlusten hittills är Kim Arodin som slutar. Eskilstuna blir minst ett stabilt mittenlag 2015.

Minna Meriluoto

Minna Meriluoto

8) Vittsjö GIK
Mitt tips: 7

Nordskånskorna hade en riktigt tung vår och tog bara åtta poäng under de första tolv omgångarna. Man var således länge under någon form av nedflyttningshot – om man nu kan prata om något sådant i år. Efter sommaren växlade Vittsjö dock upp och man tog 15 poäng på de sista åtta omgångarna vilket ledde till en slutlig åttondeplats.

Efter säsongen har det dock varit väldigt oroligt i leden. På tränarsidan lämnar Simon Sjöfors och ger plats till Denise Reddy bredvid Thomas Mårtensson. Man tappar också en hel hög bärande spelare i Minna Meriluoto, Hayley Lauder, Sofie AnderssonMandy van den Berg, Elin Nilsen och underskattade Emma Sjödahl.

Visst blir Antonia Göransson nästan som ett nyförvärv och man har hittills även knutit upp Linda Sällström och ett par talangfulla spelare. Men det lär behövas fler etablerade nytillskott om man skall kunna undvika att vara indraget i nedflyttningsstriden hela nästa år.

Faith Ikidi

Faith Ikidi

9) Piteå IF
Mitt tips: 10

Piteå fick en bra start och hade 14 poäng och tätkänning efter åtta omgångar. Sedan tappade man lite av den defensiva stabiltet som man hade inledningsvis och laget föll sakta men säkert genom tabellen. Det var aldrig så man var illa ute, men hösten blev som en enda lång transportsträcka.

Trots att det bara blev sju poäng på de sista tolv omgångarna noterade man fina 1130 i publiksnitt, seriens tredje bästa bakom Eskilstuna och Linköping.

Den starka våren gjorde att såväl Emilia Appelqvist, Josefin Johansson som Hilda Carlén fick känna på landslagsluften. Carlén finns med även i 2015 års första trupp, något som överraskar mig. Jag har nämligen aldrig sett den Ystadsbördiga målvaktens storhet, men förhoppningsvis får jag möjlighet att upptäcka den framöver.

Lagbygget inför nästa år tyder hittills på att laget blir ungefär jämnstarkt med årets – alltså ett lag just över nedflyttningsstrecket. Nyckeln blir att lösa defensiva nyckelspelaren Faith Ikidi. I övrigt har man ett intressant nyförvärv i Sunnanås Nina Jakobsson.

Det har alltså ryktats om att Hanna Folkesson skulle vara på väg in, något som skulle innebära ytterligare ett lyft för en Piteåtrupp som har många unga, talangfulla framtidsnamn.

AIK

AIK

10) AIK
Mitt tips: 11

Jag tippade AIK näst sist och så blev det. Fast genom Tyresös konkurs slapp man nedflyttning. Solnalaget var väldigt tunt och blekt under våren. Efter halva serien stod man på sex poäng och hade målskillnaden 5–28. På hösten hittade man lite mer stabilitet, även om det bara blev åtta poäng och 8–20 i målskillnad under de sista tio omgångarna.

Klart är att laget måste höja sig minst en klass om man skall spela kvar i damallsvenskan även 2016. Faktum är ju att Tyresös nämnda konkurs borde kunna innebära ett lyft för AIK och Hammarby, då de är de enda damallsvenska lagen från Stockholmsregionen.

Bland de nämnda namnen i det här inläggets ingress skulle nog flera helst vilja spela i Stockholmsklubbar, fast under förutsättningen att man gör rätt satsning. Vad jag förstått har tyvärr inte AIK de musklerna.

Värvningarna av Jennie Nordin och Juliette Kemppi är lovande. Nordin kommer in med stabilitet och Kemppi är en snabb kontringsspelare.
På minuskontot finns Emma Lundh som har deklarerat att hon tänker lämna. Det borde vara ett stort avbräck att tappa en landslagsspelare, men personligen har jag uppfattat Lundh som en stor besvikelse. Hon gjorde ju exempelvis bara två mål på hela säsongen.

Emily Zurrer

Emily Zurrer

11) Jitex BK
Mitt tips: 12

Var given jumbo på förhand och infriade förväntningarna… Men att Mölndalslaget skulle sluta på noll poäng hade jag inte trott. Tvärtom tippade jag ju att de skulle kämpa till sig så många pinnar att de fick bättre facit än 2013 års jumbo Sunnanå.

Jitex stora brist var att man var i total avsaknad av spets. Defensivt skötte man sig oftast riktigt bra. Jennifer Falk är en klassmålvakt och Emily Zurrer en mittback av världsklass. Fast inte ens duktiga försvarsspelare klarar av att hålla emot när man i match efter match tvingas tillbringa minst 85 minuter på egen planhalva.

Så var det för Jitex i år. Bristen på duktiga forwards gjorde att man aldrig fick fast bollen på offensiv planhalva. Målchanserna bestod oftast i fasta situationer, gärna slagna mot nickstarka Zurrer.

Inför årets säsong tappade Jitex hela laget. Trots att det blir nedflyttning har man bättre kontinuitet den här vintern. Visst tappar man Falk och Zurrer samt Filippa Curmark, men i övrigt blir de flesta kvar. I en elitetta som i nuläget känns rätt öppen kanske Jitex unga lag kan hävda sig väl.

Förbundskapten Pia Sundhage brukar ju för övrigt så ofta hon får chansen plädera för att klubbar skall satsa på unga svenska spelare. Jitex följde hennes önskemål och släppte fram en mängd talangfulla juniorlandslagsspelare – facit blev alltså att man tog noll poäng.
Matchen på Åbyvallen mellan Jitex och AIK, som ju också satsar ungt och svenskt, är den sämsta damallsvenska match jag sett på väldigt många år. Hoppas inte Sundhage vill att vår högsta serie skall hålla den nivån.

Fabiana

Fabiana

12) Tyresö Fotboll
Mitt tips: 6

Vad kan man säga mer än att Tyresö stod för det historiskt stora fiaskot inom svensk damfotboll. Som första klubb någonsin tvingades man dra sig ur allsvenskan mitt i säsongen till följd av konkurs. Det är förstås ett rekord som inte kan slås – bara tangeras.

Jitex tog alltså noll poäng, vilket också är svårslaget. Men man hade i alla fall vettet att dra i den ekonomiska handbromsen innan man gick under. Mölndalsklubben släppte alla dyra spelare och körde ungt och billigt. Tyresö däremot gick in i året med tomt bankkonto och miljonskulder – ändå värvade man in fyra dyra brasilianska spelare under januari.

Dyrast av de fyra var Fabiana, som man inte lyckades få arbetstillstånd till innan klubben försattes i rekonstruktion. Där fick således vi skattebetalare stå för en lön till en spelare som inte tilläts spela en minut i sin svenska klubb.

På frågan om framtiden sa ordförande Hans Lindberg gång på gång att det inte var någon risk för att man skulle tvingas lägga ner verksamheten. Han försäkrade bland annat på den damallsvenska upptaktsträffen att Tyresö skulle ha ett elitlag även 2015.

Jag var skeptisk och fick lite skit i bloggens kommentarsfält från supportrar som tyckte att jag gjorde osmakliga övertramp mot Tyresöledningen. Tyvärr visade det sig att situationen till och med var värre än jag hade befarat.

Svenska Fotbollförbundet tvingades gå in och betala klubbens resa till Lissabon och Champions Leaguefinalen. Redan på kvällen efter att Tyresö hade förlorat med 3–2 mot Wolfsburg splittrades laget. Och ytterligare några dagar senare var konkursen och urdragningen ur damallsvenskan ett faktum.

Nykomlingarna:

Eilish McSorley

Eilish McSorley

Mallbackens IF Sunne
Vann elitettan

Mallbacken imponerade genom att omgående marschera tillbaka till högsta serien. Värmländskorna var väldigt stabila hela säsongen – om man undantar en märkligt riktigt djup svacka i somras där man med några dagars varsel föll med 7–1 mot Djurgården och 5–0 mot Hammarby.

Utöver de båda rasen gick man som tåget och vann serien på starka 59 poäng. Eftersom man var uppe så sent som 2013 är såväl klubbledning som ett stort antal spelare medvetna om vad som krävs för att klara sig i damallsvenskan.

Mimmi Larsson är en klasspelare, Jennifer Falk ett utmärkt nyförvärv på målvaktssidan och skotska Eilish McSorley känns intressant. Men att Julia Karlenäs lämnar för Hammarby var inte bra för klubben. I nuläget känns Mallbacken som en given avstigningskandidat.

Katrin Schmidt

Katrin Schmidt

Hammarby IF Damfotboll
Tvåa i elitettan

Hammarby låg bara fyra i elitettan efter halva serien, men var starkast av alla på hösten där man bland annat tog in fyra poäng på suveräna Mallbacken.

Som jag skrev om AIK ovan finns det goda öppningar för satsningar för lagen från Stockholmsregionen. Och sedan uppflyttningen blev klar har Söderbönorna förstärkt truppen på ett mycket intressant sätt. Katrin Schmidt är en riktig klassmittfältare som inte minst blir ovärderlig vid fasta situationer med sitt starka huvudspel. Julia Karlenäs borde kunna bli ett klockrent komplement till Schmidt på centralt mittfält.

Man har även värvat Clara Markstedt som ju är en riktig murbräcka framåt. Känslan är att Bajen så smått börjar få ihop ett lag som kanske kan klara kontraktet.

Världens 20 bästa spelare 2014

Fotbollskanalen håller på att publicera sin ranking över årets 20 bästa spelare i världen. I går presenterades spelarna på placeringarna 20 till och med 11 och i dag fick vi reda på vilka som återfinns på platserna tio till fyra.

I början av december fick jag frågan om jag kunde tänka mig att hjälpa till med listan. Instruktionen löd:

”Fokus ligger på prestation snarare än potential, och i bedömningen utgår vi inte från vem som kan bli bäst i framtiden eller vem som varit det tidigare – utan just 2014 står i centrum.”

Det handlade alltså verkligen om att lista de som varit bäst under 2014. Jag kände direkt att det var en vansinnigt svår uppgift eftersom det inte varit något stort mästerskap under året plus att de bästa spelarna är utspridda över flera världsdelar.

Det sista gör att det är svårare att ranka damfotbollens bästa spelare än herrfotbollens – där ju nästan alla de bästa spelarna är samlade i olika ligor i Europa och därmed drabbar samman i Champions League.

Bland damerna är det dels färre matcher i Champions League, dessutom är toppspelarna i första hand uppdelade mellan ligorna i USA, Tyskland, Frankrike och Sverige. Hade det varit 2013 hade jag även räknat med Japan, men Nadeshiko League har brandskattats på stjärnor och således försvagats rätt rejält det senaste året.

Jag antog utmaningen och började omgående att lista kandidater. Det blev snabbt en lista om cirka 40 namn. Så långt kändes det väldigt lätt. Men sedan kom problemet – själva rankningen.

För hur värderar man 25 mål i damallsvenskan mot 25 mål i franska D1 Feminine, 21 mål i Frauen-Bundesliga och 16 mål i NWSL? Och hur bedömer man defensiva spelare gentemot offensiva? Och framspelare gentemot målskyttar?

Jag ville följa instruktionen om att verkligen gå på 2014 års meriter, därför tog jag fram ett rejält statistiskt underlag. Det har jag nu uppdaterat och tänkte publicera i ett par inlägg. För på sitt sätt är det statistik som säger väldigt mycket om damfotbollsåret. Det blir ett inlägg med skytteligor, ett med assistligor och ett med utmärkelser.

Hur min lista över världens 20 bästa spelare 2014 såg ut kommer jag också att redovisa – fast först efter att Fotbollskanalen även har meddelat sina tre medaljörer.

Löfwenius avgjorde cupfinalen

Mimmi Löfwenius

Mimmi Löfwenius

Mimmi Löfwenius blev segerskytt när LSK vann den norska cupfinalen med 3–1 (0–1) mot Trondheims-Örn.

Trondheim gjorde en stark första halvlek och deras 1–0-ledning var inte helt oförtjänt. Lisa-Marie Karlseng Utland nickade snyggt in ledningsmålet. Men efter paus visade LSK varför de blir dubbla mästarinnor i år. Lene Mykjåland gjorde 1–1 snyggt framspelad av Isabell Herlovsen. Strax innan skulle Mykjåland haft straff efter att hon fällts efter att ha gjort en fräck fint.

Och bara två minuter senare föll även LSK:s 2–1-mål. Återigen var det Herlovsen som stod för framspelningen, nu alltså till Löfwenius som i steget rullade in bollen i bortre hörnet med vänstern. Det var ett retfullt men väldigt viktigt mål. Svenskan blev så sanslöst glad som bara hon kan bli. Inte riktigt så glad som i det här inlägget, men nästan…

Trondheim hade ett par lägen att kvittera innan Isabell Herlovsen också fick bli målskytt. Lite turligt styrde hon från nära håll in bollen med magens lägre trakter. 3–1 – och segern var klar. I det läget hade Löfwenius haltat av.

LSK vann alltså dubbeln i år. Inom tre år är tanken att de även skall ta hem trippeln – alltså även Champions League. I den här artikeln förklarar klubbens storsponsor Per Berg att klubben som tränas av norska legendaren Hege Riise har som mål att vinna Champions League inom två–tre år. Den satsningen blir verkligen intressant att följa.

Tre drömlotter, tre nitar och två svenska

I morgon 14.00 lottas kvartsfinalerna i Champions League. Lottningen går att se via uefa.com. Bland lotterna finns som bekant två svenska och två tyska lag. Dessutom ett franskt, ett engelskt, ett danskt och ett skotskt.

För de svenska lagen FC Rosengård och Linköpings FC gäller att superlottningen heter Glasgow City. Men även Bröndby och Bristol Academy är kanonlottningar. Mot alla de lagen kommer våra svenska representanter att räknas som ganska klara favoriter.

Mot de båda tyska lagen Wolfsburg och Frankfurt samt mot PSG slår däremot våra båda representanter ur underläge. Delvis på grund av att franska D1 och Frauen-Bundesliga är i full gång i mars när kvartsfinalerna spelas.

Slutligen finns ju möjligheten att vi får en helsvensk kvartsfinal. Det vore naturligtvis synd på många sätt, men ändå intressant. Egentligen borde ju Rosengård vara storfavorit i en sådan match. Men eftersom LFC vann båda årets möten (2–0 hemma, och 3–2 borta) gissar jag på att Rosengård gärna slipper möta LFC.

Gårdagens nyhet om att Rosengård behöver skära i kostnaderna var ju knappast det man ville höra. Risken finns att det här är ett av de sista åren där svenska klubbar kan vara med och konkurrera om Champions Leaguetiteln. Toppklubbarna i Tyskland och Frankrike har redan klart större budgetar och trenden ser inte ut att vända.

Zlatan och WCL-åttondelar

Zlatan Ibrahimovic har just vid en presskonferens återigen visat att han knappast är värd beundran för sin syn på damfotboll och jämställdhet. Det är synd att han bara fått söner och inte någon dotter – för då kanske han hade haft vett att lägga sina ord på ett bättre sätt.

Med det får det vara nog med uppföljning av Fotbollsgalan på ett tag. För i dag spelas ju de fem första åttondelsfinalerna i Champions League. Det är ju i och för sig bara två av dem som fortfarande är sportsligt intressanta, men här är ändå en genomgång:

15.00: Torres–Frankfurt, står 0–5
TV/Stream: Sänds av något som heter Odeon tv. Här är en länk.

Sportsligt är den här matchen inte mycket att snacka om. Dubbelmötet avgjordes redan under den första halvtimmen i Frankfurt i helgen. Returen är bara en transportsträcka, och känslan efter årets WCL är ju att den italienska ligan håller på att tappa rejäl kontakt med toppligorna. Det är ju inte många år sedan Torres i enstaka matcher kunde mäta sig med topplagen. I år har de och Brescia på förödmjukande sätt sopats av banan av Frankfurt respektive Lyon.

Här är ett klipp från den första matchen. Spelbilderna börjar drygt sju minuter in i klippet:

17.00: Wolfsburg–Neulengbach, står 4–0
TV/Stream: Sänds av Eurosport i Sverige.

Även här är det avgjort. De två senaste årens mästarlag Wolfsburg fortsätter att vara obesegrat i WCL.

17.00: Gintra–Bröndby, står 0–5
TV/Stream: Här är en länk.

Ytterligare en avgjord historia. Bröndby kan i dag lugnt defilera till kvartsfinal i WCL. Där kommer de tillsammans med segraren av Glasgow och Zürich garanterat bli de andra lagens drömmotståndare. Bilder från det första mötet ser du här.

18.45: Lyon–PSG, står 1–1
TV/Stream: Bein sports. Länkar har du här och här.

Här är den första riktigt intressanta matchen. Skall PSG för första gången överleva vinteruppehållet i WCL? Logiken säger att de inte kommer att göra det. Lyon bör vinna eftersom de är betydligt vassare framåt. Det som talar för PSG är att Lyon har skakat till i avgörande lägen ett par gånger de senaste åren. Men när de båda svensklagen möttes i Lyon förra helgen var det klasskillnad.

20.30: Glasgow City–FC Zürich, står 1–2
TV/Stream: Här är en länk.

Kan Glasgow göra som i sextondelsfinalen och vända på hemmaplan efter att ha förlorat borta? Känslan är att chansen till det är rätt god för 1–2 är ändå ett hyfsat resultat att ha med sig hem. Känslan är även att Zürich borde ha gjort mål på den straff laget fick i första mötet.

Bilderna med höjdpunkter från den matchen visar att skotskorna bör se upp med snabba schweiziska kontringar. För det var huvudsakligen på djupledsbollar in bakom en högt stående Glasgowbacklinje som Zürich skapade chanser.

För övrigt är 19-åriga Fiona Brown:s mål från matchen högst sevärt. Där snackar vi skott i krysset.

I morgon spelar:

15.00: Zvezda–Linköping, står 0–5
TV/Stream: Zvezda sänder, här är en länk.

Även morgondagen inleds med en match som redan är avgjord. Även om det är en dyr bortamatch är det en långresa som Linköping kan göra med leenden på sina läppar. För även om Katie Fraine är avstängd finns det inte på kartan att LFC tappar det här.

19.30 Fortuna Hjörring–FC Rosengård, står 1–2
TV/stream: direktsänds av TV10.

Att ha med sig 2–1 från hemmamatchen är alltså inte något klockrent resultat. Det räcker ju med 1–0 för Hjörring. Något annat som talar för dansk skräll är att det var konstgräs i Malmö och att det är gräs i Hjörring.

I övrigt talar dock allt för svensk seger. Rosengård skall inte behöva åka ut så här tidigt i WCL. Laget borde få lite större ytor i morgon, vilket bör vara godis för Ramona Bachmann, Marta, Anja Mittag och de andra anfallsinriktade Rosengårdsspelarna.

20.30: Bristol Academy–FC Barcelona, står 1–0
TV/Stream: Här är en länk – och här är en till.

Den sista åttondelsfinalen är den allra mest öppna. Barcelona spelade ut Bristol på hemmaplan, men lyckades inte göra mål. Eller jo, man gjorde ju ett självmål – och ett offsidemål.

Bristol hade alltså inte ett enda avslut på bortaplan, men vann ändå. Jag tror att Barca kommer att göra mål framåt i den här matchen. Det innebär att även Bristol måste hitta rätt för att avancera. Jag trodde på Barca inför dubbelmötet och tror fortfarande på spanjorskorna. Men oddset i deras fördel har sjunkit från 60–40 till minimala 51–49.

Juryn har fastnat i vinkelvolten

Lotta Schelin firar landslagsmål nummer 72

Lotta Schelin firar landslagsmål nummer 72

Grattis Lotta Schelin till Diamantbollen 2014. Och till målrekordet i landslaget.

Men personligen tycker jag inte att rekordet borde ha räckt för att koras till Sveriges bästa fotbollsspelare 2014. Speciellt inte som Schelin hade en riktigt tung vår.

Schelins styrka ligger i målskyttet. Men hon gjorde bara ett ligamål efter jul och rasade i franska skytteligan. Dessutom hade hon liten torka i landslaget under våren. Visst kom hon i gång i somras och har åter gjort många mål i höst.

Men medan förra året var ett fiasko för Lyon i Champions League stod Nilla Fischer och Wolfsburg där med WCL-pokalen i maj. Dessutom var Fischer med och vann Europas bästa liga, Frauen-Bundesliga. Och Fischer har 32 raka tävlingsmatcher i klubb- och landslag utan förlust. Schelin har bara 22 – och hon spelar dessutom i en mycket ojämnare liga.

I min värld var det självklart att det skulle bli tronskifte på Diamantbollstronen. Tyvärr delades inte den uppfattningen av juryn som gjort som galenskapsgymnasten Flemming Fartland från Luxemburg gjorde i de romerska ringarna – de har fastnat i vinkelvolten…

Jag noterar för övrigt i mitt twitterflöde att min uppfattning om Diamantbollen delas av stora delar av det twittrande damfotbollssverige. Framför allt tycker jag synd om Nilla Fischer som hade varit den rätta segrarinnan.

Nu var hon inte den enda som lurades på ett välförtjänt pris i kväll. När det gäller de övriga damfotbollspriserna besannades min farhåga om vad det innebär att ha en jury till stor del bestående av svenska förbundskaptener, som måste anses vara jäviga. Priserna till målvakt, back, mittfältare och forward gick också till svenska landslagsspelare i Hedvig Lindahl, Nilla Fischer, Caroline Seger och Lotta Schelin. Grattis till er fyra.

Men till juryn måste jag säga att ni visade er vara pinsamt hemmablinda. Är det ens någon mening med att ha utländska kandidater nästa år? För som Patrik Larson uttryckte det på twitter:

”Kan man inte bara ta med de där glasbollarna till respektive landslagssamling? Det är ju ändå solklart vilka som får dem.”

Men nog om det här. Det var ju bara en gala – och det är ju inte galakläder som fotbollsturneringar och -serier avgörs. Det är på planen, och där fick ju Fischer sin välförtjänta pokal.

Vilket fyrverkeri av Linköping

Satt i bilen och lyssnade till Radiosportens rapportering från Linköping och Malmö i eftermiddags. Utan att kunna se matcherna imponerades jag av LFC:s effektivitet.

Att vinna med 5–0 trots att man spelar halva matchen med decimerat manskap är imponerande. Speciellt om man möter ett mästarlag från en liga som har nästan lika hög rankingpoäng som damallsvenskan.

Naturligtvis har LFC redan säkrat sin plats i vårens kvartsfinaler. Kul. Ett klipp med matchens fem mål finns här. Dock hade jag gärna även sett den situation som ledde till målchansutvisningen samt förstås Hilde Gunn Olsen:s straffräddning.

Från Malmö rapporterades betydligt mycket sämre svensk effektivitet. Rosengård vann dock till slut med 2–1 och bör trots allt kunna reda ut det här. I returen kan ju inte Fortuna Hjörring säkra hemåt hur länge som helst. Även om det räcker med 1–0 för danskorna så måste de ju fram och göra det där målet. Höjdpunkter från dagens match finns här:

Segermålet gjordes alltså av Katrin Schmidt – den tyska mittfältaren som i flera års tid varit en av damallsvenskans mest underskattade spelare. Hon gör sällan något större väsen av sig, men hon gör å andra sidan heller nästan aldrig en dålig match. Schmidt kommer som bekant inte bli kvar hos Rosengård utan blir ett kanonförvärv för nykomlingen Hammarby. Fört just karaktärsspelare som Schmidt är guld värda i lag som skall slåss för sin överlevnad.

Hela dagens match går att se här:

I övrigt i dag slutade PSG–Lyon 1–1. Det ger Lyon ett väldigt bra utgångsläge inför hemmareturen. I Spanien skrällde Bristol Academy genom att vinna med 1–0 mot Barcelona. Det anmärkningsvärda där var att engelskorna vann utan att avlossa ett enda avslut mot Barcas mål.
Spanjorskorna däremot hade nio avslut mot mål. Det var dock bara det mot det egna målet som resulterade…

I morgon spelas fyra nya åttondelsfinaler. Bröndbys hemmamatch mot litauiska Gintra med avspark 13.00 går att se på den här länken. Samtidigt är det avspark Frankfurt–Torres, en match som sänds på tyska Eurosport. Här är en länk till den matchen.

Slutligen till VM-kvalet. Det finns som bekant två platser kvar att kämpa om. Playoffspelet om den amerikanska platsen påbörjades i dag. Enligt uppgift såg 17500 åskådare Ecuador och Trinidad och Tobago spela 0–0. Därmed är det fördel Trinidad och Tobago inför deras hemmaretur den 2 december.

Tre hyperintressanta åttondelar

Viljan har funnits, men tiden har inte räckt till på sistone. Därför har det gått alldeles för lång tid sedan förra inlägget.

Jag har ännu inte kommenterat förra onsdagens landskamp – något som jag fortfarande har för avsikt att göra. Jag har inte heller kommenterat den nya landslagstruppen eller bojkotter av Fotbollsgalan och diverse andra saker som är värda kommentarer.

Förhoppningsvis skall jag få lite mer tid till den här bloggen snart. Men man vet ju aldrig.

Det här inlägget påbörjades när det var fredag, men slutförs under lördagen – dagen för de fyra första åttondelsfinalerna i Champions League. Eftersom de tre mest intressanta matcherna avgörs idag känns det angeläget att ta en snabbtitt på dem. Här är min syn på dagens matcher:

15.00: Linköping–Zvezda Perm
TV/stream: –
Tips: 65–35
Mycket av försnacket har handlat om ekonomi. Men den biten släpper jag för nu, även om det definitivt finns anledning att återkomma. Nu är det sportsliga viktigast, och det bör vara fördel LFC här. Visst har det gått 2,5 veckor sedan deras senaste tävlingsmatch. Men ringrosten bör ändå inte vara överhängande. Däremot noteras att Zvezda föll med hela 5–0 hemma mot Zorkij i veckan. Oavsett vilken uppställning Zvezda ställde upp med måste den smällen svida.

15.00: Rosengård–Fortuna Hjörring
TV/stream: Ingen tv-sändning, men matchen går att se här:

Tips: 90–10
Jag har Rosengård bland turneringens fem bästa lag – med flyt i lottningen kan man nå finalen. Och väl där… Hjörring däremot är ett okej internationellt lag – inte mer. Det bör således bli en komfortabel seger för Malmölaget i båda de här mötena. Låt oss säga 4–1 och 3–0…

18.00: PSG–Lyon
TV/stream: Matchen sänds i Frankrike av BeInSports. Här är en länk.
Tips: 30–70
Det här är omgångens Möte med stort… Det är två lag som båda hade varit finalaspiranter med en annan lottning. Hur det går mellan lagen fick man en föraning av förra helgen då de båda franska storlagen möttes i ligan. Jag såg stora delar av matchen och jag noterade att Lyon var minst en klass bättre – även om de bara vann med 2–1. Visst spelades den matchen i Lyon och den här i Paris – men 70–30 i Lyonfavör känns ändå som ett högst rimligt odds i det här dubbelmötet. Däremot skulle PSG med lite flyt kunna få med sig ett kryss från dagens match. Lotta Schelin gjorde för övrigt Lyons 1–0-mål förra helgen. Se det och många fler mål här:

19.00: Barcelona–Bristol Academy
TV/stream: Eftersänds på Barca-tv.
Tips: 60–40
Trots att det här är den på förhand mest öppna av dagens fyra åttondelar är den minst intressant. Både Barca eller Bristol är nämligen lag som om de presterat på sin absoluta toppkapacitet skulle kunna räcka till kvartsfinal i Champions League. Längre än så borde de inte nå. Nu kommer dock ett av lagen just få spela kvartsfinal, och där finns det drömlotter som skulle kunna ta dem ytterligare ett steg. Bristol har haft ett halvdant år där de slutade näst sist i WSL. De är helt klart underdogs mot ett spelskickligt Barca som fått upp farten rejält i den spanska ligan på sistone.

I söndagens tre första matcher är Frankfurt, Bröndby och Wolfsburg jättefavoriter. Dagens sista match, den mellan Glasgow och Zürich är däremot vid öppen. Men mer om de fyra matcherna i ett senare inlägg.

Oroande formsvacka för Linköping

I helgen spelade troligtvis både Linköping och Göteborg bort sina kort i kampen om Sveriges andra Champions Leagueplats.

Linköping tappade poäng borta mot AIK – och kan därmed som bäst sluta trea. Det kan i och för sig vara en viktig placering, för det viskades ju tidigare i år om att WCL kunde utökas. Göteborg tappade dubbla ledningar och föll i Kristianstad. Därmed är Kif Örebro snubblande nära nästa års Champions League. En poäng på söndag hemma mot Eskilstuna och saken är klar. Göteborg passerar om GFC vinner mot Vittsjö samtidigt som Eskilstuna vinner på Behrn Arena.

Personligen bekymrar jag mig över att Linköping har hamnat i en djup formsvacka. Inte för att jag hellre ser det östgötska laget i nästa års Champions League, utan för att jag gärna ser att de går långt i årets.
Och på torsdag – mitt i den här svackan – spelar Linköping hemma mot Liverpool. Det gör mig orolig. Trots att svenska LFC fortfarande får gälla som knapp favorit är det nämligen ganska mycket som talar för engelska LFC:

1) De leder med 2–1 efter det första mötet.
2) Linköpings formsvacka.
3) Att Liverpool fick massor av positiv energi igår när de oväntat i sista omgången avancerade från tredje plats och vann ligaguldet i England.

Avgörandet i WSL blev makalöst. Som jag tidigare berättat hade tre lag guldchans inför helgens matcher. Emma Wilhelmsson och Chelsea var i förarsätet. Faktum var att de såg ut att kunna säkra segern redan i näst sista omgången. Med fem minuter kvar hade jag skrivit en tweet där jag gratulerade Wilhelmsson till guldet. Men därefter gjorde först Karen Carney 2–1 (86:e) för Birmingham borta mot Manchester City. Sedan kvitterade Gemma Davison till 3–3 för Liverpool borta mot Arsenal på övertid.

Därmed hade både Birmingham och Liverpool chansen att snuva Chelsea på guldet inför gårdagens slutomgång. Det var Chelsea +8 26 poäng, Birmingham +6 24 poäng och Liverpool +6 23 poäng.

Liverpool vann lätt med 3–0 hemma mot Bristol. Men de hade ju inte saken i egna händer. Birmingham behövde vinna. De spelade dock 2–2 mot Notts County sedan Carney missat en straff. Eller snarare Notts Countys målvakt gjort något av årets räddning genom att både ta straffen och returen.

Chelsea behövde poäng mot Manchester City. Men de föll med 2–1. Det mål som sänkte Chelsea och således avgjorde WSL är en skönhet. Se och njut hur Toni Duggan drar till på volley:

Liverpool som alltså bara hade någon enstaka procents guldchans inför finalomgången fick alltså fira guld för andra året i rad. Hela slutomgångens drama går att se på den här länken. Där finns alltså även den spektakulära dubbelräddningen.

Det engelska gulddramat innebär alltså att Linköping får besök av ett lag med extrem medgång. Det blir således vansinnigt tufft på torsdag.

Det utspelar sig spännande gulddraman i våra båda närmaste grannländer. I Finlands Naisten Liiga missade Åland United att säkra guldet i helgen. Förlusten med 2–1 borta mot Pallokissat innebär att det blir en ren guldfinal mot PK-35 Vantaa i sista omgången på lördag 16.00. Åland spelar hemma och tar guldet på kryss.

Även i Norge kan det bli en ren guldfinal i sista omgången. Med två omgångar kvar leder fortfarande Lilleström med två poäng före Stabaek. Just Lilleström spelar hemma mot Stabaek i sista omgången den 1 november.

Celia Sasic

Celia Sasic

I Tyskland vann Bayern München toppmötet med Turbine Potsdam med 1–0. Därmed är Wolfsburg och Bayern fortfarande de enda obesegrade lagen i serien. Wolfsburg leder två poäng före Bayern och tre före Frankfurt. Celia Sasic har gjort fyra mål för Frankfurt i de två senaste omgångarna och leder nu skytteligan på åtta fullträffar.

Alla målen från den sjunde omgången av Frauen-Bundesliga ser du på den här länken.

Ada Stolsmo Hegerberg

Ada Stolsmo Hegerberg

I franska D1 Feminine fick vi inga svenskmål i helgen. Montpellier tappade oväntat poäng genom att spela 0–0 hemma mot Rodez.
Däremot blev det segrar för Lyon (4–0 mot nykomlingen ASPTT Albi) och PSG (2–0 mot Issy). För Lyon gjorde Ada Stolsmo Hegerberg ett mål – hennes åttonde, vilket gör att hon nu är ett mål före Lotta Schelin och två före Kosovare Asllani i toppen av i skytteligan.

I japanska Nadeshiko League ser Urawa Reds att gå mot guldet. Man leder med fyra poäng före Yunogo Belle när halva den tio omgångar långa mästerskapsserien är spelad. Beleza är fem poäng bakom och Jef United har sju poäng upp till guldet. Inac Kobe Leonessa är femma, men så långt bakom att de inte längre har chans att försvara det guld de prenumererat på de senaste åren.

Slutligen är det Afrikanska mästerskapet 2014 numera igång. Mästerskapet fungerar ju ävensom VM-kval, vilket gör det extra intressant. Resultaten i den första gruppomgången blev som följer:

Grupp A:
Nigeria–Elfenbenskusten 4–2
Namibia–Zambia 2–0

Grupp B:
Kamerun–Sydafrika 1–0
Algeriet–Ghana 1–0

Jag noterar med viss glädje att det Afrikanska fotbollsförbundet CAF har en väldigt mycket bättre hemsida för sitt dammästerskap än vad det sydamerikanska hade. Kul.
Gissningsvis kommer Nigeria, Kamerun samt ett av Namibia och Sydafrika ta de tre afrikanska VM-platserna.

Gör om klubbrankingen nu, Uefa!

Det här inlägget är en uppmaning till Karen Espelund och ni andra damfotbollsledare i Europa som ansvarar för Women’s Champions League.

Er turnering grundas på ett sanslöst missvisande rankingsystem, där lottning i princip har större betydelse än sportslig slagkraft. Upplägget är sådant att halvbra lag som gång på gång vinner svaga ligor gynnas rejält framför starka lag som spelar i tuffa ligor där mästartiteln rullar mellan olika lag.

Jag skall strax exemplifiera hur snett systemet slår. Jag gissar dock att det inte är någon nyhet för Espelund, som norska borde hon ha märkt orättvisorna för länge sedan. Hennes hemland är ju nämligen rankingsystemets stora förlorare. Det märktes igår när norska mästarinnorna Stabaek som oseedat lag lottades mot Wolfsburg redan i Champions Leagues 16-delsfinal. En lottning som med stor sannolikhet flyttar Norge ännu längre ner i seedningsordningen.

Rankingsystemets stora vinnare heter Neulengbach och Sparta Prag. Och ja, de var seedade i sextondelsfinalerna och lottades mot svaga motståndare i form av ungerska MTK Hungaria och litauiska Gintra. Med följden att ligorna i Österrike och Tjeckien kommer att flytta fram sina positioner ytterligare.

Innan jag grottar ner mig i rankingssystemets avigsidor är det läge att kommentera den svenska lottningen. Både Rosengård och Linköping fick förhållandevis tufft motstånd i sextondelsfinalerna. Ryska mästarinnorna Ryazan var svårast möjliga motstånd för Rosengård och Liverpool (som LFC möter) kommer inte långt efter.

Dock är våra svenska lag trots allt ganska klara favoriter. Jag bedömde det spontant till 70–30 i båda fallen. Vid avancemang väntar Fortuna Hjörring (eller portugisiska Ouriense) för Rosengård och ryska ligaledarna Zvezda Perm (eller isländska Stjarnan) för Linköping. I de mötena är det 90–10 för Rosengård och åter cirka 70–30 för LFC.

Alltså bör båda våra svenska lag ha bra chans att ta sig vidare till kvartsfinal. Hela lottningen hittar du här.

Det som var bra med årets lottning var att de europeiska topplagen spreds ganska väl över slutspelsträdet. Ett riktigt tråkigt undantag noteras dock, och det är att Lyon och PSG kommer att mötas redan i åttondel. Det är två lag som jag hade velat se kvar i turneringen över årsskiftet.

PSG har för övrigt haft makalös otur i lottningen av åttondelsfinalerna under alla sina tre UWCL-säsonger. Första gången lottades man mot Frankfurt, andra mot Tyresö och nu alltså mot Lyon…

Nästan på PSG-nivå när det gäller taskig lottning ligger alltså Norge. Trots att toppserien borde vara bland Europas sex–sju bästa serier så gör upprepade mardrömslottningar att den norska ligan rasar på rankinglistan.
Inte blir det bättre av att toppserien är så jämn att mästartiteln har vandrat mellan flera olika klubbar på senare år. För det har gjort att ingen norsk klubb samlat så många rankingpoäng att den blivit seedad i sextondelsfinal.

I årets turnering var alltså Stabaek väldigt mycket sämre rankat än lag som Neulengbach och Sparta Prag. De två sistnämnda lagen har för övrigt även högre rankingpoäng än betydligt mycket starkare lag som PSG och Linköping. Visst är det både sanslöst och orimligt?

Jag har idag roat mig med att kolla vilka resultat det är som ger det österrikiska respektive det tjeckiska storlaget deras höga ranking. Det jag kom fram till borde inte vara någon rolig läsning för Uefas damfotbollshöjdare.

Rankingen grundar sig på de fem senaste säsongerna.

* 2009/10–2013/14 har Neulengbach gjort följande resultat:

09/10
3–2, seger mot Unia Raciborz, Polen
2–8, förlust mot Torres Calcio, Italien
10/11
3–1, seger mot Paok Saloniki, Grekland
0–16, förlust mot Turbine Potsdam, Tyskland
11/12
6–2, seger mot Kairat, Kazakstan
1–4, förlust mot LdB Malmö, Sverige
12/13
3–3, förlust på bortamål mot Cluj, Rumänien
13/14
3–2, seger mot Apollon, Cypern
6–0, seger mot Konak, Turkiet
1–8, förlust mot Tyresö, Sverige

Är det här siffror som borde ranka Neulengbach högre än PSG och Linköping? Inte i min värld.

* 2009/10–2013/14 har Sparta Prag gjort följande resultat:

09/10
2–1, seger mot Alma, Kazakstan
0–5, förlust mot Arsenal, England
10/11
10–0, seger mot Sint-Truiden, Belgien
0–3, förlust mot Linköping, Sverige
11/12
4–3, seger mot Apollon, Cypern
0–12, förlust mot Lyon, Frankrike
12/13
6–0, seger mot SFK, Bosnien
2–3, förlust mot Rossiyanka, Ryssland
13/14
2–3, förlust mot FC Zürich, Schweiz

Är det här siffror som borde ranka Sparta högre än PSG och Linköping? Inte i min värld.

* De norska deltagarlagens insatser under samma period ser ut så här:

09/10
* Team Strömmen:
åkte ut i gruppspel efter förlust med 1–0 mot Everton, England
* Röa:
3–2, seger mot Everton, England
1–1, seger på bortamål mot Zvezda, Ryssland
0–10, förlust mot Turbine Potsdam, Tyskland
10/11
* Röa:
2–1, seger mot Zvezda, Vitryssland
1–5, förlust mot Zvezda, Ryssland
11/12
* Stabaek:
2–4, förlust mot FFC Frankfurt, Tyskland
12/13
* Röa:
8–0, seger mot Kairat, Kazakstan
2–5, förlust mot Wolfsburg, Tyskland
* Stabaek:
5–3, seger mot Bröndby, Danmark
1–2, förlust mot Juvisy, Frankrike
13/14
* LSK:
1–8, förlust mot LdB Malmö, Sverige

Utöver Team Strömmen har de norska lagen alltså uteslutande slagits ut av klubbar från de fyra största ligorna. Som jag ser det har de norska lagen genomgående gjort bättre matchresultat än Neulengbach och Sparta Prag. Trots det har just Neulengbach och Sparta gjort att deras respektive blåbärsligor rankas mycket högre än toppserien. Visst är det här galet?

Uefas damkommitté bör sätta sig ner och från grunden fundera över rankingsystemet. Herrarnas upplägg är bra, men bara om varje nation har fyra–sju deltagande lag i det europeiska cupspelet. När det gäller damrankingen måste man tänka nytt. Så länge klasskillnaden mellan ligorna är så milsvid måste det exempelvis vara värt otroligt mycket mer att komma tvåa i damallsvenskan än att ha slagit ut bosniska SFK i Champions Leagues sextondelsfinal.

Jag har inte räknat på det, men spontant borde ett nytt rakingsystem ge betydligt mycket högre poäng till lag som når final och semifinal. Sannolikt även kvartsfinal. Dessutom krävs att det är seedning även i åttondelsfinalerna för att minska slumpens betydelse för rankingen.

Senaste nytt om svenska krislag

Min slutsats häromdagen om att Uefa inte följde sina regler var felaktig. Den byggde på att det var Tyresö som hade dragit sig ur Champions League. Något som har stöd i texten på svenskfotboll.se:

”Tyresö, damallsvensk tvåa 2013, har avsagt sig sin plats kommande säsong i det europeiska cupspelet.”

Idag kommer dock nya uppgifter. Uefa skriver nämligen på sin hemsida att Tyresö blev utkastat ur Champions League, eftersom klubben inte uppfyllde de kriterier som finns.

Då hamnar allt i ett annat ljus. Därmed gäller inte längre paragraf 2.07, utan Uefa kan istället hänvisa till paragraf 2.09 i de regler som du hittar här. Den paragrafen öppnar den annars stängda dörren för ligatreor.

Hur det här än gick till i det här fallet så var det som sagt smidigt löst av Uefa, för Linköping förtjänar i högsta grad sin plats i turneringen.

Kristianstads DFF

Kristianstads DFF

Huruvida Kristianstad förtjänar sin plats i damallsvenskan nästa år är en mer öppen fråga. Dagens rop på hjälp i Kristianstadsbladet väcker stor oro. Ordförande Erica Buneck säger:

”Det ser inte jättebra ut, vi har ett prognostiserat minus på 1,5 miljoner om vi inte hittar nya intäkter, något vi jobbar hårt på.”

I slutet av augusti måste Kristianstad kunna visa upp plussiffror för att få behålla elitlicensen, och sin allsvenska plats. Självklart håller man tummarna för att klubben skall lyckas.

Samtidigt tycker jag att den här följetongen kring klubben börjar bli få långdragen. Det är verkligen dags att KDFF anpassar sin verksamhet efter den tillgängliga plånboken. Och kanske är det tyvärr så att en sådan anpassning bäst görs genom en omstart i elitettan.

För de lag som just nu slåss kring uppflyttningsstrecket i nämnda elitetta är dagens nyheter kring KDFF en signal om att det faktiskt kan bli uppflyttning även för serietrean. Alltså en extra morot för resten av säsongen.

Emmelie Konradsson

Emmelie Konradsson

I övrigt har uppladdningen inför lördagens hyperviktiga VM-kvalmatch verkligen kommit bakvattnet av någon herrturnering i Brasilien. Från Skottland noteras dock att Emmelie Konradsson anslutit till truppen eftersom Lisa Dahlkvist har knäproblem.

En annan nyhet från landslagstruppen är att Montpellier kommer att ha minst en svensk spelare även kommande säsong. Linda Sembrant avslöjade nämligen igår att hon skall spela för de franska ligafyrorna till hösten.

Lyon vann cupfinalen – och så lite Tyresö

Den här superhelgen med toppmatcher i nästan alla världens stora damfotbollsligor har startat med den franska cupfinalen.

Den vanns alldeles nyss av Lyon med 2–0 (0–0) mot PSG. Det är alltså läge att gratulera Lotta Schelin, som spelade från start för Lyon.

Dock gjorde vårt svenska landslags lagkapten en svag insats. Vid flera kontringslägen sprang hon på väldigt konstiga sätt som gjorde att hon i princip inte var passningsbar. Schelin blev också utbytt på slutet.
På pluskontot finns att hon var nära att bli målskytt på en vaket utförd klack från nära håll.

Kosovare Asllani spelade sista 20 minuterna för ett uddlöst PSG. Hon gjorde inte bort sig, men förmådde inte heller höja sitt lag, som då låg under med 2–0.

Den första halvleken gick dock i Parislagets favör. PSG hade klart bollövertag, och tillbringade mycket tid på Lyons planhalva. Dock är den här säsongens upplaga av PSG ett lag som har väldigt svårt att omsätta sitt bollinnehav i målchanser. Och att låta Lyon få kontra är sällan ett segerrecept.

Trots PSG:s övertag i spel var det 2–1 i klara målchanser till Lyon i paus. Den ena Lyonchansen var ett friläge som Schelin slarvade bort med ett svagt avslut.

Efter paus jämnade Lyon ut spelet, och ledningsmålet i minut 57 var inte ologiskt. Dock var det slumpartat – och snyggt. Lara Dickenmann kom på en yta i straffområdets utkant, där hon inte borde kunna få bollen. Men plötsligt låg den framför schweiziskans fötter, och hon vred in den hur snyggt som helst i bortre hörnet.

Några minuter senare avgjorde Lyon matchen helt när Corine Franco kastade sig fram och nickade in en inläggsfrispark från Louisa Necib.

Totalt sett vann Lyon rättvist. De skapade klart flest chanser, och gav coach Patrice Lair en fin avskedspresent genom att vinna dubbeln i Frankrike.

Noterbart också att matchen hade en underbar inramning, med en engagerad och stor PSG-klack som skapade en fin ljudkuliss. Den typen av hejaklack är det knappt några damlag som har, så man blir överraskad varje gång det händer. Jag gissar att det var ett gäng av PSG:s herrlags supportrar som ställde upp för damerna.

Apropå PSG så skrev ju Caroline Seger på för laget tidigare i veckan. Efter att ha sett PSG ett par gånger under året känner jag att det kanske inte i första hand är bollvårdande spelare som Seger som man behöver. Sådana har man redan en hel hög.

För att PSG på allvar skall kunna utmana Lyon om ligatiteln, och även bli en seriös segerkandidat i Champions League, behöver laget spelare som skapar målchanser. Idag hade man två, och båda kom till genom att Lindsey Horan är så otroligt stark i luftrummet. PSG skulle nog helst krydda sin trupp med en spelare som exempelvis Gaetane Thiney.

* I damallsvenskan har det spelats en match idag, Skånederbyt Kristianstad–Vittsjö slutade 0–0. För två lag som i olika perioder har haft problem med defensiven var väl det ett bra resultat.

Kristianstad är ju för övrigt likt Eskilstuna och Linköping lag som tappat i tabellen nu när ju Tyresö är struket.

* Tyresö var det. Igår skrev bland annat SVT om att klubben trots allt kanske kommer att spela i Champions League – och att man tar beslut i nästa vecka.

Jag fick ett anonymt tips från en källa som borde vara välinformerad om att anmälningstiden till Champions League faktiskt gick ut i måndags. Jag har inte tid och möjlighet att kolla upp tipset de närmaste dagarna, och väljer därmed att skriva ut det här så att andra får chans att kolla upp det.
Vilket som antar jag att Sverige vinner i rankningspoäng om vi har två lag som kommer till start. Så även om Tyresö skulle spela med sitt division 1-lag är det bättre än att platsen lämnas vakant.

* Nästa godbit den här heta damfotbollshelgen är Seattle–Chicago i NWSL klockan 04.00 i natt. I den matchen gör för övrigt Christen Press debut för Chicago.

Klart för guldfinal i Tyskland

Jag har just sett en väldigt bra fotbollsmatch med ologiskt resultat. Turbine Potsdam var nämligen spelmässigt det klart bättre laget i Frankfurt, men hemmalaget vann med 2–1 och spelar guldfinal i Wolfsburg klockan 14.00 på söndag.

Stor matchvinnare blev Kerstin Garefrekes som nickade in segermålet för Frankfurt i tredje övertidsminuten. Innan dess hade Potsdam bland annat missat en straff och två öppna mål.

När Potsdam får offensiven att stämma är laget väldigt starkt, och svårstoppat. Däremot är deras försvarsspel som bygger på ett markeringsspel från 1970-talet ibland förvirrande. Både för oss som tittar på matcherna, och till synes även för spelarna själva.
Troligen är det den gammaldags försvarsfotbollen som gör att spelare numera sällan stannar i Potsdam speciellt många år.

Maren Mjelde

Maren Mjelde

Årets upplaga kommer också att splittras. Dagens lagkapten Maren Mjelde – som för övrigt var den som missa straffen – spelar ju till hösten i Göteborg. Och tydligen skall även Ada Stolsmo Hegerberg lämna klubben. Hegerberg kom till Tyskland som en utpräglad målskytt och straffområdesspelare. Hon har utvecklats till en av världens allra bästa bollmottagare.

Huruvida Antonia Göransson blir kvar eller inte är inte känt. Idag startade svenskan, men hon gjorde en rätt blek insats och blev utbytt. Dessutom hade hon otur och styrde in Frankfurts 1–0-mål med låret, eller möjligen baken. Skottet från Lira Alushi hade nog dock gått in även om inte Göransson kommit i vägen för det.
När det gäller Göransson petades hon alltså ur landslaget i veckan. Jag är splittrad till det, med tanke på att hon är en av de svenska spelare med allra störst potential. Men det verkar sitta i huvudet på henne. Kanske läge för Göranssonatt anlita en mental tränare?

I och med dagens snöpliga förlust är Potsdam klara treor och således borta från höstens Champions League. De tyska platserna går till Frankfurt och Wolfsburg.

Nilla Fischer:s lag vann med 2–0 i svenskmötet borta mot Cloppenburg. Martina Müller gjorde båda målen, och såg ut att sparka ner Sofia Jakobsson:s lag i andraligan. Dessutom såg Wolfsburg ut att gå upp i tabelltopp.

Men Garefrekes mål på övertid innebär att det är Frankfurt som blir ligamästarinnor vid kryss på söndag:

1) Frankfurt     21    +66   53
2) Wolfsburg   21    +51   52
3) Potsdam     21    +44   48

Och Nya Zeeländskan Amber Hearn fixade så att Cloppenburg åtminstone lever till sista omgången. På övertid kvitterade nämligen Hearn till 1–1 för Jena hemma mot Duisburg. Det ger följande läge i bottenstriden:

8) Freiburg            21      –8     22
9) Hoffenheim       21    –22     22
10) Duisburg         21    –25     19
——-
11) Cloppenburg   21   –21      17

Som synes säkrade Hoffenheim kontraktet idag genom att vinna borta mot Bayern München med 3–2. Mana Iwabuchi avgjorde i matchens slutskede. Olivia Schough var återigen placerad på bänken, och tydligen har hon beslutat sig för att byta klubb.

* Just nu pågår det fyra damallsvenska matcher. En är färdigspelad, och där tog Piteå en väntad seger mot Vittsjö med 1–0. Jag återkommer till dagens omgång senare. Men noterar bara även att Rosengård–Göteborg står 4–0 med sex minuter kvar att spela.

Grattis Wolfsburg. Grattis damfotbollen

Nilla Fischer och Wolfsburg har just vunnit Champions League efter 4–3 (0–2) mot ett starkt Tyresö. Det är bara att gratulera Fischer och tyskorna till en stor insats. För det är stort att försvara en Champions Leaguetitel.

Jag hade träning och missade de första 40 minuterna av matchen. Men den halvlek jag fick se var fantastiskt bra. Framför allt var Wolfsburg fantastiskt bra. Jag har ofta hyllat lagets kapten Nadine Kessler. Hon blev matchens lirare och fixade till Martina Müller:s segermål.

Kessler måste vara Europas mest kompletta mittfältare. Kanske även den bästa. Men konkurrensen är hård, inte minst från Kim Little som vräker in mål i USA.

Den halvlek jag såg var propaganda för damfotbollen.

Och även om Tyresö föll så var matchen viktig för Pia Sundhage och svensk damfotboll. Hon har nu ytterligare ett antal spelare som fått spela en stor final. Och en till som fått vinna. Det är en riktigt viktig erfarenhet.

Nu orkar jag inte skriva mer ikväll. Jag återkommer när jag fått lite distans till finalen.

Eller. Innan jag sätter punkt konstaterar jag att Japan och Australien spelar final i Asiatiska mästerskapen på söndag. Och att Hans Löfgren har pratat ut i Dagens Nyheter. Det är förstås också värd en kommentar framöver. Men nu säger jag godnatt för idag.