Harder till Linköping – det måste vara en kanonvärvning

Ser på damfotboll.com att danska supertalangen Pernille Harder kommer till damallsvenskan och Linköping i augusti.

Jag har i och för sig bara sett Harder vid två tillfällen det senaste året. Men båda var i matcher mot Brasilien. Och båda gångerna utmärkte hon sig rejält. Ja, hon var till och med dominant. Och då var ändå en viss Marta med på planen.
Här är en länk till min text om den ena matchen.

Jag noterar att många tycker att Linköping i första hand behöver förstärka sitt försvar. Och så är det väl. Men spelare som Pernille Harder finns det alltid plats för i alla lag.

Så grattis Linköping. Och grattis damallsvenskan.

Högt försvar är ett högt spel

Jag har tidigare vid något tillfälle ifrågasatt den taktiska kompetensen i damallsvenskan.
Senast gjorde jag det när Linköping spelade huvudlöst på Valhalla mot Göteborg.

Framför allt är det ett alldeles för högt försvarsspel som jag vänder mig mot.
Min uppfattning är att damlagen på elitnivå är betydligt mer ovilliga att backa hem och krympa ytor än herrlag på motsvarande nivå.

Att spela taktiskt verkar närmast fult i damallsvenskan.

Jämför med typ den spanska herrligan. Där ser man ytterst sällan något lag ställa sig högt med sin backlinje mot Barcelona eller Real Madrid.
I damallsvenskan trycker huvuddelen av lagen upp sin backlinje så högt man bara kan. Ofta flyttar man upp även då laget inte sätter någon extrem press på motståndarnas bollhållare.

I går var det Göteborg som gick i fällan. Lagets försvarsagerande vid Malmös 2–1-mål var väldigt långt ifrån imponerande.
GFC tryckte upp backlinjen rejält när Malmö hade inkast några meter in på egen planhalva. Bollen kastades in i mitten, där Sara Björk Gunnarsdottir vände upp och bara skickade in bollen på Göteborgs planhalva.
Bakom Göteborgs backlinje fanns en ocean av yta. Förstås ett drömscenario för en blixtsnabb spelare som Ramona Bachmann. Att sedan även Kristin Hammarström stod kvar på backlinjen gjorde inte Göteborgs agerande vassare.

Så lätt skall det inte gå att göra mål på ett av Sveriges bästa lag.

Vid en titt på den damallsvenska tabellen kan man nu konstatera att Tyresö, Malmö och Vittsjö har gjort ett ryck.
Med tanke på skadesituationen i Malmö är det nu upplagt för Tyresö. Om den klubben inte imploderar av alla sina interna problem.
För Vittsjö kan väl inte vara ett hot i längden…

På den undre halvan tog Umeå och Linköping välkomna trepoängare, och skapade andrum. För LFC var nog Lisa De Vanna:s tre mål den mest välkomna nyheten. Att dessutom Manon Melis gjorde det fjärde gjorde inte saken sämre.
Att klubben byter tränare är ju anmärkningsvärt. Denise Reddy verkar nu vara helt bortkopplad. Det innebär att vi numera bara har en kvinnlig tränare i serien. Tråkigt.

Den kvinnliga tränaren finns ju i Kristianstad. Elisabet Gunnarsdottir:s lag kallades innan säsongen för seriens kanske starkaste hemmalag. Efter åtta omgångar har man bara vunnit en match – och tagit fyra poäng – på hemmaplan. Däremot har det blivit tre segrar och nio poäng i Stockholmsområdet. Visst är väl det anmärkningsvärt?

Dagens match mellan Jitex och AIK känns grymt viktig. Blir det hemmaseger har alla lag utom Kif Örebro skapat ett hyfsat stabilt avstånd ner till AIK och Djurgården under nedflyttningsstrecket.

* Så till en kort internationell utblick. I Italien vann Brescia cupfinalen mot skrällgänget Napoli med 3–2 efter förlängning.

* I norska Toppserien gjorde Isabell Herlovsen tre av målen när Lilleström vann derbyt mot Vålerenga med hela 6–0. LSK är därmed tvåa i tabellen, en poäng bakom Stabaek.

* I japanska Nadeshiko League vann mästarinnorna Inac Kobe Leonessa toppmötet med Urawa Reds Ladies med trygga 3–0 inför 5101 åskådare.
Alla tre målen gjordes i andra halvlek. De två första av skytteligatrean Megumi Takase och det sista av Nahomi Kawasumi. Just Kawasumi spelar fram Takase till ett av sina mål på det här klippet, där man även kan konstatera att Reds spelar i vitt.
I och med segern leder Inac ligan med två poäng före NTV Beleza, som vann sin match i helgen med 2–0 borta mot Takatsuki inför 3437 åskådare. Båda målen gjordes av delade skytteligaledaren Asano Nagasato.

* För övrigt var jag en sväng på Gårdavallen och såg 30 minuter av Dalsjöfors–IFK Norrköping i söderettan.
Radiostudion på Gårdavallen – se den här bilden – håller högsta världsklass. Eller hur?

* Till sist en notering kring frågan om världens bästa liga. Med lite skador i truppen hade svenska mästarinnorna LdB FC Malmö en målvakt och fyra juniorer på sin bänk i går. Vicemästarinnorna Göteborg har ofta svårt att få ihop fler än tre–fyra ersättare.

I Tyskland har skadedrabbade ligatrean FFC Frankfurt oftast under säsongen placerat två svenska landslagspelare på sin bänk. Och i Frankrike har superlaget Lyon startat med världslagets Louisa Necib vid sidan flera gånger på sistone. Skillnad.

Kanada imponerar inte på mig

Jag satt uppe i natt och kikade på Kanadas träningsmatch mot Kina. Kanada är ju intressant eftersom de är ett av lagen i Sveriges grupp i OS.

Men jag är inte imponerad av kanadensiskorna. Visst, de har Christine Sinclair som är en av världens allra bästa spelare genom tiderna. Fortsätter hon bara några år till hinner hon nog passera Mia Hamm som tidernas bästa målskytt på internationell nivå. Stort.
Kanada har också två bra målvakter i Erin McLeod och Karina LeBlanc. Men i övrigt är det få spelare som håller högsta världsklass.

Kanadas uppställda försvarsspel är dock utmärkt. Man har många fysiskt starka spelare. Hade man byggt spelet kring tajt försvar, hårt arbete och kontringar på Sinclair hade Kanada känts som ett svårslaget lag.

Men Kanada spelar inte på kontring, utan försöker odla ett ganska naivt kortpassningsspel. Ett spel där man tar många och stora risker, med farliga passningar mellan backlinje och defensivt mittfält. Hade kanadensiskorna haft Japans bollskicklighet hade det här funkat. Men med kanadensiskornas bollkontroll borde de spela med betydligt mycket större marginaler.

Kina var lite för uddlöst för att utnyttja Kanadas naiva spel. Men vi minns väl hur Sverige fick enkla mål vid 3–1-segern tidigare i vår? Och mot de bättre lagen i världstoppen känns det spel som Kanada kör som ren självmordstaktik. Jag såg exempelvis USA fullständigt klä av kanandensiskorna i OS-kvalet tidigare i år.

I natt blev det trots allt seger mot Kina med 1–0 efter att Sinclair – vem annars? – stött in segermålet. Hon gjorde det på tre minuters övertid efter en inläggsfrispark från Diane Matheson. Här kan du se höjdpunkter från matchen.

Kanada spelade 4-3-2-1, med följande spelare på planen: Erin McLeod – Robyn Gayle (Rhian Wilkinson, 46), Candace Chapman (Emily Zurrer, 46), Carmelina Moscato, Chelsea Stewart (Marie-Eve Nault, 58) – Diana Matheson, Desiree Scott, Kelly Parker (Kaylyn Kyle, 46) – Sophie Schmidt (Chelsea Buckland, 74), Brittany Timko (Melissa Tancredi, 46) – Christine Sinclair.

Visst är det struligt i det svenska OS-laget just nu. Men som jag ser det är Kanada ett lag vi måste slå om vi skall ha minsta chans ta medaljer i London.

Hade jag varit kanadensare hade jag mått dåligt av att Sydney Leroux valde bort sitt hemland, och i stället spelar för USA. För med anfallsparet Sinclair/Leroux kunde Kanada istället ha varit en seriös medaljkandidat i OS.

Guldbilder från både Tyskland och USA

Kunde du inte se Turbine Potsdams guldfest i går?
I så fall har du ett rejält klipp med höjdpunkter här.

På klippet finns sju av de åtta målen, de som i tur och ordning gjordes av Yuki Nagasato, Antonia Göransson, Genoveva Anonma, Anonma igen, Nagasato, Nagasato för tredje gången och Isabel Kerschowski. Bara Margret Lara Vidarsdottir:s 7–0-mål saknas.
Vill man se det finns hela matchen på det här klippet

Potsdams seger innebar att VfL Wolfsburgs bortamatch mot Essen-Schönebeck blev betydelselös. Matchen slutade 1–1 efter straffmål av Nadine Kessler och kvittering på en nickskarv från Charline Hartmann. Se dem här.

Apropå bilder på mål så finns nu bilder på tre av USA:s fyra mål från nattens 4–1-seger mot Kina. Och det är ett par riktiga fotbollsmässiga guldmål.
Se Alex Morgan:s iskalla 1–1-mål, och även hennes 3–1.
Och se även Abby Wambach:s läckra 4–1-fullträff.

Till sist en liten svensk proffskoll. Så vitt jag sett spelade inte Lotta Schelin för Lyon i söndags. Däremot fick Sofia Jakobsson en halvlek för Rossiyanka i går.
Som redan nämnts tappade Schelin ledningen i skytteligan i Feminine Division 1 till klubbkamraten Eugenie Le Sommer.
Jakobsson fick från bänken se sitt lag vända 0–1 till 2–1, men till slut åter tappa till 2–2 mot Zvezda 2005 Perm. Men då ligatvåan Energiya Voronezh mycket överraskande föll borta mot jumbon Mordovochka med 3–2 så utökades ändå Rossiyankas serieledning till nio poäng med fem omgångar kvar att spela.
I Italien utnämndes Stephanie Öhrström i helgen till ligans bästa målvakt. Med tanke på alla de fina räddningar man sett henne göra på Bardolinos alla highlights-klipp så var det säkerligen en välförtjänt utmärkelse.

Med Cheney på bänken – då har Sundhage lyxproblem

Jag twittrade i slutet av första halvleken i natt att:

”USA är kass, men har sylvassa Alex Morgan, och har vänt 0–1 till 2–1 på två heta minuter.”

Att säga att amerikanskorna var kass var förstås en förenkling för att få in budskapet på 140 tecken. Mer nyanserat kan man säga att USA i första halvlek hade väldigt svårt att få till fler än två–tre passningar i rad.

Och för ett lag som bygger sitt spel på bollinnehav är det förstås frustrerande. Men efter paus var det gamla vanliga USA igen. Huvudskälet till det var Lauren Cheney – som måste vara en av världens allra bästa passningsspelare. Kanske den allra bästa.

Att Cheney för tillfället är bänkad av Pia Sundhage säger en hel del om vilka lyxproblem svenskan har.

Men om Cheney fortsätter att spela som i natt så kommer det inte att gå att hålla henne utanför startelvan. Vad var det då som var så bra?

Cheney kom in i stället för Carli Lloyd på det centrala mittfältet i halvtid, och utstrålade lugn och säkerhet. Alltid spelbar, stark i kroppen – och hundraprocentig i passningsspelet.

Lloyd och Shannon Boxx skall nog inte vara så säkra på sina platser på det centrala mittfältet. För tidigare har Cheney konkurrerat mer som forward eller yttermittfältare. Men med den bollsäkerhet som hon besitter känns hon som en klockren innermittfältare.
Det blir spännande att se utvecklingen i de kommande landskamperna i Sverige.

Sundhage bygger sitt lag kring trygghet. Hon har redan nominerat sina 18 OS-spelare, och hon har varit tydlig i hur startelvan ser ut. Men ibland tvingas hon till ändringar. Som när Alex Morgans toppform gjorde att man övergav 4-2-3-1 för 4-4-2 för att göra plats för Abby Wambach i laget.

Och fortsätter Cheney spela så här tvingas nog Sundhage tänka om. Jag tycker om Lloyd och hade helst sett att Boxx får stiga åt sidan. Risken är dock kanske att laget blir lite väl offensivt balanserat då. Så känslan är att det trots allt är Carli Lloyd som sitter löst.

Slutresultatet då?
Jo, USA vann med 4–1. Alex Morgan gjorde 3–1 efter ett nytt klassmål där hon sprang förbi en kinesisk back och avslutade distinkt.
Det avslutande målet var dagens läckraste. Abby Wambach löpte med ett inkast från Morgan från högerkanten. Ur dålig vinkel smällde Wambach upp bollen i nättaket, troligen med liten touch i ribbans bakre del. Snyggt och distinkt.

Kinas unga lag – ingen spelare är äldre än 25 år – hade inte något att komma med efter paus. USA dominerade totalt. Alltså en ganska stor scenförändring mot den första halvlek som jag skrev om i förra inlägget.

USA är definitivt tillsammans med Japan de stora guldfavoriterna i London i sommar. Så här spelade amerikanskorna:
Hope SoloAmy LePeilbet (Sydney Leroux, 81), Christie Rampone (Becky Sauerbrunn, 62), Rachel Buehler, Kelley O’HaraHeather O’Reilly (Amy Rodriguez, 46), Carli Lloyd (Lauren Cheney, 46), Shannon Boxx, Megan Rapinoe – Alex Morgan och Abby Wambach.
Publiksiffran var för övrigt 18573 – utsålt.

Några höjdpunkter från matchen har jag inte hittat ännu. Men här i alla fall lite röster efter matchen.

Alex Morgan är hetast av de heta

Sitter uppe och ser USA mot Kina. Amerikanskorna har gjort en riktigt usel första halvlek, men leder ändå med 2–1.
Tacka glödheta Alex Morgan för det.

USA:s annars så fina passningsspel har nämligen hackar rejält under de första 45 minuterna. Kinesiskorna sätter hög press, och stör amerikanskorna till enkla misstag.
Kina tog också ledningen i 23:e minuten genom Zhang Rui sedan kinesiskorna just pressat fram ett misstag i den amerikanska backlinjen.

Efter 33 minuter kändes den kinesiska ledningen hur säker som helst. Men man kan aldrig räkna bort Pia Sundhage:s lag. Och tre minuter senare ledde USA hastigt och lustigt med 2–1.

Det var Alex Morgans förtjänst. Det var hon som tog in USA i matchen. Hennes kvitteringsmål bar verkligen en målskytts signatur. När hon fick bollen i straffområdet stressade hon inte ett dugg, utan verkade älska situationen. Med en säker vänster bredsida vred hon iskallt bollen förbi en försvarare och in i det bortre hörnet. Hur lugnt och enkelt som helst.
Det var Morgans mål nummer 13 för året. Och jag har flera gånger skrivit om att jag tycker att hon numera är USA:s viktigaste offensiva spelare. Att hon alltså med marginal passerat Abby Wambach där.

Som jag ser det är hon sannolikt en av världens tre bästa forwards för tillfället. Mina topp tre hittills 2013 skulle nog för övrigt se ut så här:
* Alex Morgan, USA
* Celia Okoyino da Mbabi, Tyskland
* Lotta Schelin, Sverige
Bubblare är Christine Sinclair, Kanada.
Vad sägs? Är jag fel ute? Har jag glömt någon självskriven?

2–1-målet var för övrigt ett självmål av den kinesiska försvararen Zhou Gaoping i samband med en inläggsfrispark bara två minuter efter Morgans 1–1-mål. Det kom som en direkt följd av den energi amerikanskorna fick av kvitteringen.

Nu är Lotta Schelin bara tvåa

Lotta Schelin tappade sin ledning i franska ligans skytteliga i dag. Klubbkamraten Eugenie Le Sommer gjorde två mål i dagens match, och passerade därmed Schelin.

Lyon vann mot Vendenheim med hela 10–0. Utöver Le Sommer blev också Camille Abily och Wendie Renard tvåmålsskyttar.
Schelin blev mållös. Faktum är att jag saknar uppgifter på huruvida hon spelade överhuvud taget. Med tanke på att det var landskamp i går känns det inte orimligt att hon vilade.
Med en omgång kvar att spela leder hursom helst Le Sommer nu skytteligan på 21 mål – ett fler än Schelin.

Eftersom FCF Juvisy vann med 2–0 borta mot Soyaux, efter mål av Gaetane Thiney och Charlotte Fernandes, blir det en direkt avgörande ligafinal den 2 juni 15.00.
Den matchen tv-sänds av franska Eurosport. Så förhoppningvis går det att se den streamat här i Sverige.

* Genom ett mål från 20-åriga Marta Corredera i 46:e minuten vann FC Barcelona hemma mot Sporting de Huelva med 1–0. Därmed säkrade Barca sitt första guld någonsin i Superliga Feminina. Det ligaguld som Messi, Xavi och grabbarna misslyckades med att bärga vanns alltså i stället av klubbens damlag.

* I Japan slutade toppmötet mellan NTV Beleza och Urawa Reds Ladies 2–2 inför 2742 åskådare. Här är höjdpunkter från matchen.
Reds tog ledningen genom Kira Chinatsu. Sedan vände NTV efter mål av Kanako Ito och hyllade talangen Mana Iwabuchi. Reds sena kvittering – i 90:e minuten – stod Eriko Arakawa för. Hon hade tidigare haft ett skott i stolpen.
I och med krysset leder Inac Kobe Leonessa även Nadeshiko League med två poängs marginal till Beleza efter den här omgången.

* Svenska Fotbollförbundet lade för en gångs skull ut ett hyfsat tv-inslag med höjdpunkter från gårdagens landskamp i Skottland. Här kan du se det inslaget. Noterar dock att de missat att få med det skotska straffmålet.

* När Finland besegrade Belgien med 1–0 i en träningsmatch i dag kom hela tio av spelarna från den finska startelvan från damallsvenska klubbar. Den enda spelare som håller till hemma i finska ligan i svenske förbundskaptenen André Jeglertz elva var Marianna Tolvanen.
Målskytt blev för övrigt Örebros Sanna Talonen. Matchfakta hittar du här.

* För övrigt kan man se USA–Kina live från 01.00 i natt på den här länken.

* Och i morgon 14.00 kommer i varje fall inte jag att missa när Turbine Potsdam med bland annat Antonia Göransson, Alex Singer och Margret Lara Vidarsdottir spelar för guld hemma mot Lokomotiv Leipzig. Den matchen kan man se live här.
Föredrar man att se Essen-Schönebeck mot VfL Wolfsburg kommer man åt direktsändningen från den matchen på samma länk.

Knökat i Philadelphia – och Kobe

Häromdagen möttes USA och Kina i en högst inofficiell träningsmatch utan publik.
Jag länkade till bilder från den i det här inlägget.

När lagen möts igen i en officiell kamp i morgon så blir det däremot rejält med åskådare. Alla 18500 biljetter till MLS-laget Philadelphia Unions hemmaarena PPL Park var redan slutsålda i fredags.

US Soccer har lite bättre grepp om publiken än vad Svenska Fotbollförbundet har. Förbundsledningen kanske skulle ta och studera hur USA jobbar med information när Pia Sundhage och laget kommer till Halland i juni.
För Sverige har verkligen hysteriskt mycket att lära här. Hysteriskt mycket.

* Birmingham vann den engelska FA-cupfinalen med 7–6 efter straffar. Chelsea ledde både med 1–0 under ordinarie speltid, och med 2–1 under förlängningen. Men Birmingham kvitterade alltså båda gångerna. Först genom Rachel Williams i minut 90+1 och sedan genom Karen Carney på frispark i förlängningen.
Publiksiffran 8723 var en besvikelse. Det har varit över 20000 på tidigare FA-cupfinaler.

* Apropå publiksiffror hade japanska ligaledarna Inac Kobe Leonessa fina 9272 åskådare i dag. De fick se storlaget tappa poäng för första gången den här säsongen. Matchen mot Okayama Yunogo Belle slutade nämligen 0–0. Här är höjdpunkter från den.

Belle har världsmästare som Aya Miyama, Azusa Iwashimizu och Mizuho Sakaguchi i laget, men har fram till i dag varit floppen i Nadeshiko League. Laget är sex poäng efter Inac. Men kanske vänder det nu, efter att man tagit en fin bortapoäng mot serieledarna.

De drygt 9000 i storpubliken fick även se amerikanska Rebecca Moros debutera. Hon hoppade in i halvtid. Inacs andra nya amerikanska, Beverly Goebel, satt däremot kvar på bänken hela matchen.
Inac leder dock fortfarande ligan. Fast NTV Beleza kan passera i morgon, om de vinner toppmötet med ligatrean Urawa Reds med minst tre måls marginal.

* I Norge tog Stabaek över serieledningen genom att vinna med 2–0 borta mot Amazon samtidigt som Lilleström spelade 0–0 borta mot Klepp.
För Stabaek gjorde Ada Stolsmo Hegerberg återigen ett mål. 16-åringen har nu gjort 13 på åtta omgångar och leder skytteligan med fyra måls marginal.

Noterbart 1: 363 var högsta publiksiffran i Toppserien i dag. Uselt.
Noterbart 2: bara totalt fyra utlänningar fick speltid i den här omgången av Toppserien. Nämligen Katrine Pedersen (Stabaek/Danmark), Kristy Moore (Stabaek/England el. Australien), Rebecca Angus (Vålerenga/England) och Kamilla Lillefjaere (Sverige/Trondheim Örn). Om nu Lillefjaere är svensk, som det står här. Är hon?

Jitexförvärvet Angus blev för övrigt målskytt i 4–1-förlusten mot Röa. Där gjorde före detta WPS-proffset Lene Mykjåland två mål för mästarinnorna.
Omgångens främsta målskytt blev dock Anette Jokstad, som gjorde alla tre målen när Kolbotn vann med 3–0 mot Fart.

* Dagens megasensation hämtar jag från Italien. Där tog sig i dag division II-laget Napoli till nästa helgs cupfinal efter att ha slagit ut nyblivna mästarinnorna Sassari Torres.

Napoli vann i och för sig andraligan Serie A2 på mäktiga 58 poäng av 60 möjliga i år. Och lagets skall följaktligen spela i högstaligan till hösten.
Men att man skulle mäkta med att besegra Torres i cupsemifinal hade nog få förväntat sig. Det var 2–2 efter full tid, och 7–6 efter straffar.
I finalen väntar ligafyran Brescia som bortaslog ligatrean Tavagnacco med 2–1 i sin semifinal.

* Slutligen här är en länk med ett reportage om Marta i Tyresö från brasiliansk tv.

Thiney bättre än Schelin

Pingshelgens viktigaste match för svensk del är förstås morgondagens landskamp mot Skottland. Den spelas 16.00. Och när landslaget spelar är det förstås uppehåll i damallsvenskan.

I övrigt spelas det inte så speciellt många landskamper runt om i Europa i helgen. Den på söndag mellan Finland och Belgien känns mest spännande.
Däremot spelas första mötet av två i Afrikanska mästerskapens playoff-omgång. Mest intressant är förstås att se hur det går för Sveriges kommande OS-motståndare Sydafrika i deras möte med Zambia.

Apropå blivande motståndare så spelade USA mot Kina på ett träningspass i går. Som synes av de här bilderna var det extremt informellt. Men USA vann med 3–0 efter mål av de pålitliga målskyttarna Abby Wambach, Heather O’Reilly och Alex Morgan.

* Det spelas även en del intressanta ligamatcher i helgen. I Danmark leder Bröndby 3F-ligans slutspel med sex poängs marginal till Fortuna Hjörring och sju till Skovbakken med tre omgångar kvar att spela. Seger hemma mot Skovbakken i morgon innebär alltså att guldet är väldigt nära för Bröndby.

* På söndag är det full omgång i den franska ligan. Där leder ju Lyon med en poäng före Juvisy med två matcher kvar att spela.
Raffinerat nog möts just Lyon och Juvisy i den sista omgången. Så om båda lagen vinner i helgen blir det ren ligafinal i Paris den 2 juni.
I helgen spelar Lyon hemma mot Vendenheim och Juvisy borta mot Soyaux. Det borde vara säkra segrar för topplagen.
Man undrar för övrigt hur mycket speltid skytteligaledaren Lotta Schelin får på söndag. Kan hon kanske tappa titeln till klubbkompisen Eugenie Le Sommer, som är ett mål bakom?

* Apropå titlar, Schelin, Juvisy och Lyon så kom alla tre kandidaterna för priset till årets spelare i franska ligan från just de båda toppklubbarna. De nominerade var Lyonduon Schelin och Camille Abily samt Juvisys Gaetane Thiney.
Lagkaptenerna från de tolv ligaklubbarna röstade genom att dela ut 5, 3 och 1 poäng till kandidaterna. Och Thiney tog hem priset.
Kan du franska finns en text om titeln här.

* I Spanien avslutas superligan på söndag. Där leder FC Barcelona med tre poäng och tolv plusmål före Athletic Club från Bilbao inför slutomgången. Barca avslutar mot Sporting de Huelva, medan Athletic spelar borta mot Llanos Olivenza. Allt talar för att Barca skall ta den poäng som krävs för att vinna titeln.

* I Sverige är ju inte längre annandag pingst en röd dag. Det är den däremot i Tyskland. Så på måndag 14.00 avgörs Frauen-Bundesliga.
Då talar mycket för att Antonia Göransson för första gången blir tysk mästarinna. Hennes Turbine Potsdam leder ju serien en poäng före skällgänget VfL Wolfsburg. Och Potsdam avslutar med hemmamatch mot seriejumbon Lokomotiv Leipzig. Samtidigt spelar Wolfsburg borta mot klara seriefemman Essen-Schönebeck.

Det som möjligen skulle tala emot guld för Potsdam är att Leipzig kämpar för sitt kontrakt. Eftersom Hamburger SV har meddelat att de drar sig ur ligaspelet så kommer bara tabelljumbon att flyttas ner. Och inför måndagens matcher ligger Jena tia på 15 poäng, Leverkusen elva på 14 medan Leipzig har 13 på tolfte plats.

De två nya lagen i Frauen-Bundesliga till hösten är VfL Sindelfingen från Stuttgartområdet och FSV Gütersloh 2009 från Bielefeld.

Är Edlund en OS-spelare?

I morgon spelar landslaget borta mot Skottland i en riktigt viktig landskamp i OS-förberedelserna.

Om den går att se på tv, eller via stream?
Nej, inte vad jag har uppfattat.

Och jag är inte ett dugg förvånad över det. För Svenska Fotbollförbundet har ju som bekant inget som helst intresse av att marknadsföra sina damer.

Jag har flera gånger tidigare framfört kritik i frågan, och orkar inte upprepa mina argument ännu en gång. Men vill du trots allt läsa all min kritik mot förbundets hantering av sitt damlandslag är här ett potpurri av länkar:

* Lag av världsklass, men hur blir det med publiksiffrorna?
* Riktigt pinsam kunskapsmiss av förbundsbasen
* Blir det megafiasko i Malmö?
* Äntligen en hemmalandskamp – det var verkligen på tiden
* Kapten Seger sågar sitt eget förbund
* Sveriges förlustmatch mot Kanada gick bara att följa på twitter

Jag tänkte i stället rikta in mig på de sportsliga frågorna. Valet av mittbackar är väl egentligen den mest intressanta, men jag tänkte hoppa över den i dag, och i stället diskutera forwards.

Jag har i dagarna varit inblandad i en liten debatt på twitter om just forwardsfrågan. Det är väl främst om Vittsjös skyttedrottning Sofie Andersson borde testas eller inte som har diskuterats. Och som bekant tycker jag att hon är väl värd en chans.
I botten av det här inlägget har jag förklarat varför.

Till Skottlandskampen är till slut sex forwards uttagna, nämligen Lotta Schelin, Sofia Jakobsson, Madelaine Edlund, Kosovare Asllani, Susanne Moberg och Jessica Landström.
Som det ser ut nu kommer de tre först nämnda samt en av Asllani eller Johanna Almgren att få plats i OS-truppen.

Det jag inte kan förstå är Madelaine Edlunds givna OS-plats. Hon har gjort ett mål på 30 A-landskamper. Och Edlund är en forward som förbundskapten Thomas Dennerby under VM ifjol framhöll för sina defensiva egenskaper.
Jag har snart varit tränare under 20 år, och aldrig känt behov av att byta in en defensiv forward. Aldrig.

Däremot vill man gärna ha så många tänkbara matchvinnare som möjligt att tillgå i jämna kamper. Eller måltjuvar att kasta in när man jagar kvittering.
Edlund spelar i Tyresö, och har gjort tre mål hittills i damallsvenskan. Alla tre har i princip helt och hållet varit signerade Marta. Edlund har inte behövt göra så mycket. Se själv de två målen mot Jitex – där det andra till och med kan vara ett självmål – och det mot KDFF.

Edlund har inte lyckats göra ett enda mål på egen hand i ett stjärnspäckat topplag. Det imponerar inte på mig.

I den omtalade twitterdiskussionen framfördes synpunkterna att spelare som Lisa Ek och Sofie Andersson säkert kommer att få chansen i landslaget efter OS. Och att Dennerby gör rätt i att spela säkra kort i nuläget.

Jag vet hur man bygger lag, och håller tveklöst med om att stommen i truppen måste bestå av säkra, sedan länge inspelade kort. Men de sista platserna kan man ha råd att ge till jokrar. Spelare med exceptionell toppform, som kan avgöra matcher.
Sofie Andersson känns som en sådan. Det gör inte Madde Edlund.

Press njöt av naiv press – men hur mår Linköping?

Linnea Liljegärd gör målJag åkte till Valhalla i dag för att kolla in våra tänkbara OS-spelare. Framför allt var jag nyfiken på Stina Segerström:s form.
Men inlägget om OS får vänta. För jag lämnade Göteborg i chock.

Som många kanske minns tippade jag guld till Linköpings FC inför säsongen.
Jag gjorde det först i februari, men stod fast vid mitt tips även vid seriestart. Däremellan hade LFC, utan Manon Melis och Lisa De Vanna, vunnit mot både Tyresö och Göteborg FC i träningsturneringen i Växjö.

Att tippa guld till Linköping kändes fräscht där i början av april. Det gör det inte i dag.
Se själv på det här klippet från Göteborgs 6–0-seger.
Jag tror faktiskt aldrig tidigare att jag har varit så här snett ute i ett guldtips. För Linköping utan Charlotte Rohlin såg ut att vara riktigt botten.

Det extremt naiva spel jag såg östgötarna prestera på Valhalla i dag kan faktiskt i värsta fall leda rakt ner i division I. Taktiken var inte på något sätt anpassad till spelartruppens aktuella sammansättning. Faktum är att inte ens hånade Dalsjöfors uppträdde så här naivt, och uselt, under hösten i fjol. Inte ens nära.

För det var en ren självmordstaktik som Linköping hade med sig till Valhalla.
Redan efter den första löpduellen – om man nu ens kan kalla det duell… – mellan Josefine Alfsson och Christen Press undrade jag för mig själv vad LFC trodde sig kunna vinna genom att ställa sin backlinje högt. Deras backar var ju chanslösa i alla löpdueller mot Press.

Hörde på Radiosporten att Sofia Lundgren tyckte att GFC gjorde två mål på en målchans, och att LFC var bättre inledningsvis. Jag kan delvis hålla med, men man måste vara medveten om att den typ av hög tokpress som LFC körde med orkar lag sällan prestera under mer än tio minuter.

Den ledde också inledningsvis till två kanonlägen för LFC, det skall man minnas.
Men jag satt bara och väntade på luckorna bakåt. För de kändes ofrånkomliga. Och när de kommer måste man ändra försvarsspel. Men LFC var inte intresserade av att täta aktuella luckor, utan körde på med en extremt hög och rak backlinje i 90 minuter.

Utan Rohlin saknade man nödvändig snabbhet i hemlöpet. Ofta var tre LFC-backar på väg framåt när GFC lade in bollen på ytan bakom. Så vinner man inga serier. Och inte många matcher heller.

I andra halvlek, när LFC vid underläge med 5–0 ställde sin sista spelare tolv meter in på Göteborgs planhalva, frågade jag mig till och med om LFC:s ledning vill åka ur damallsvenskan.
För som sagt, trots att den höga pressen var extremt kontraproduktiv gjordes inga ändringar.

LFC:s ledning får en fotboll med rejäl pyspunka i betyg för sitt taktiska upplägg i dag. I bussen hem hoppas jag för deras egen skull att de har tagit en rejäl funderare på hur de kan anpassa sitt spel efter sin befintliga spelartruppen.
Den givna åtgärden måste vara att börja sitt försvarsspel en bra bit längre bak i planen, och börja spela på kontringar. Och det från och med nästa omgång.

* Apropå Linköping och elände så verkar Tilda Heimersson även få den här säsongen spolierad. Läs mer om det här.

Tyresös förlust borde oroa många

Det skrällde som bekant till rejält i damallsvenskan igår. Kul på många vis. Men sättet som Tyresö föll på var inte roligt för landslaget. Tvärtom borde det göra Thomas Dennerby och alla supportrar rejält oroliga.

Jag har ju tidigare ifrågasatt snabbheten i Tyresös backlinje. Och kolla in det här klippet, och se hur lätt Linda Sembrant blir frånsprungen av Kosovare Asllani. Sembrant är en briljant passningsspelare, men hennes snabbhet håller inte på internationell nivå. Men som det ser ut nu är hon troligen en av våra ordinarie OS-mittbackar.
Jämför förresten Sembrants snabbhet med Kristianstads Sif Atladottir som springer ikapp Marta gång på gång i klippet. Och isländskans räddning bakom Hedvig Lindahl är en självklar kandidat till Årets Räddning 2012.

För övrigt är ju Veronica Boquete:s passning på slutet ett kandidat till Årets Passning 2012. Och Marta:s avslut en kandidat till Årets Miss 2012.

Apropå Dennerby, kan man se hon tycka till om landslagets skadeläge på förbundets webb-tv. Det går inte att länka till enskilda reportage, men just nu kommer Dennerbyintervjun upp som förstaval.

* Även AIK skrällde ju till rejält. Och det var en skräll… För att Kristianstad har en hög högstanivå vet man ju. Men att AIK skulle kunna slå LdB FC Malmö kunde jag inte ens ana.
Segern gör att AIK nu är med i serien på allvar. Men vilken klubb kan vara Stockholmslagets tänkbara räddningsplanka?
Som jag ser det ligger Kif Örebro illa till. Och kanske även Umeå.

I Malmö klev Katrine Veje av knäskadad. Det lutar åt årets sjunde korsbandsskada i damallsvenskan. Så fruktansvärt tråkigt.
Skönt dock att Umeåtalangen Lina Hurtig inte hade dragit av sitt korsband. Hon blir ”bara” borta en månad.

* Så till en internationell utblick. Jag börjar i Tyskland, där jag redan har skrivit om toppstriden här.
Den som vill se bilder har först höjdpunkter från Duisburg–Potsdam på den här länken. Njut av Patrica Hanebeck:s båda läckra mål. Och av Alyssa Naeher:s fina räddning på Simone Laudehr:s friläge. Vill man se hela matchen går det att göra här.

Och här hittar du höjdpunkter från Wolfsburg–Frankfurt, där publiksiffran för övrigt var finfina 8689. Jag noterar att Desirée Schumann konserverat sin formtopp från Champions Leaguefinalen. Och nog är väl förresten den matchavgörande straffen snällt dömd? Vill man se hela matchen går det att göra på den här länken.

I Tyskland var väl nyheten om att liganian Hamburg SV drar sig ur seriesystemet helgens tråkigaste. Jag försvarar förstås inte att storklubbar väljer att skylla sin dåliga ekonomi på damlaget.
Fast samtidigt behöver man väl inte vara nationalekonom för att förstå att ett proffslag med en snittpublik på 399 åskådare har svårt att gå ihop ekonomiskt? Tyvärr.

* I Frankrike leder numera Lyon ligan en poäng före Juvisy. I går blev det 3–0-seger mot PSG. Louisa Necib gjorde det här läckra målet.
Lotta Schelin spelade första halvlek. När hon gick av ledde hennes lag med 2–0. Hon – och de 4500 åskådarna – fick efter paus se Sonia Bompastor göra 3–0 och bli tvåmålsskytt.

* I Japans Nadeshiko League vann Inac Kobe Leonessa sin sjätte raka match i ligan. Man gjorde det borta mot Albirex Niigata. När lagen möttes ifjol såg hela 24 546 åskådare hur Homare Sawa blev tvåmålsskytt. Se klipp från fjolårets folkfest här.
Nu har VM-guldhysterin börjat lägga sig i Japan. Och i går stannade publiksiffran på 3146 när Kobe vann med 3–1 efter två mål av Shinobu Ohno och ett av Megumi Takase.

Lotta Schelin – superstjärnan i det franska superlaget

Tänk en Champions Leaguefinal där en svensk är den stora stjärnan. I morgon 18.00 i Münchens Olympiastadion äger den finalen rum.
Fast här i Sverige har försnacket varit högst begränsat. Men här är en guide.

Utöver den stora stjärnan Lotta Schelin har vi fyra domare och ytterligare två tänkbara spelare från Sverige. Det finns alltså mycket blågult att titta på i årets största klubbmatch i världen.

Först är det ju grymt kul att Jenny Palmqvist har fått äran att döma finalen. Verkligen ett erkännande. Här är ett videoklipp med henne. Hon har med sig två svenska, assisterande domare i Anna Nyström och Helen Caro och fjärdedomaren Sara Persson.

Sedan har vi ju tre spelare i de båda lagen. Fast Frankfurtduon Jessica Landström och Sara Thunebro ligger väl inte speciellt bra till för att få någon större speltid.
Medan Thunebro nästan har fått spela dubbelt så mycket som Landström i ligan (804 minuter mot 467), så har Landström fått spela 305 minuter i Champions League, att jämföra med Thunebros 110. I seriefinalen mot Potsdam förra helgen och i lördagens cupfinal mot Bayern München har duon dock fått sitta kvar på bänken under hela matcherna. Och risken är överhängande att de blir utan speltid även i morgon.

Lyons Lotta Schelin kommer däremot att få spela. Utan att ha varit i Frankrike med någon febertermometer så tror jag att hon är mycket större där än här hemma. Schelin är ju superstjärnan i superlaget.

Kan man nå högre än så?

Fast här på svensk mark får hon sällan de rubriker hon förtjänar. Det är ju så tragiskt att inte ens damfotboll.com brukar ha koll på hennes matcher. Synd. För som jag ser det har Schelin varit lika bra som Marta det senaste året. Om inte bättre.
Lyons skyttedrottning borde ha en position i Sverige som motsvarar den Zlatan Ibrahimovic har bland herrarna. Men som bekant är vi långt därifrån.

Jaja. Lyon vann ifjol, har inte förlorat över 90 minuter på över två år – och är storfavoriter även i år. De vann franska cupen i söndags, och har gått som tåget genom Champions Leaguespelet.
Så här säger Schelin i den här intervjun på uefa.com:

”Vi har verkligen lyckats hålla en fantastisk nivå över flera års tid. Det här är vår tredje raka final, så naturligtvis känner jag att vi på något sätt måste ses som favoriter.”

Jag har själv inte sett någon av Lyons ligamatcher på tv, men däremot två Champions League-matcher, samt i en mängd klipp med highlights. Och det räcker för att ha blivit rejält imponerad.

För det säger väl sig själv att ett lag där spelgeniet Louisa Necib förpassas till bänken måste vara grymt bra. Hon var ju en av VM:s stora spelare i fjol, kom med i världslaget och nominerades till Ballon d’Or som en av världens tio bästa spelare.
Nu är hon alltså inte bland OL:s elva bästa…

Spelmotorn Amandine Henry har på kort tid blivit en personlig favorit i laget. Hon fanns inte med i Frankrikes VM-trupp ifjol, men har imponerat på mig, som spelskicklig, löpstark – och så stänkte hon ju in ett mäktigt distansskott i semifinalen.

Lyon har bara släppt in ett enda mål fram till finalen, och det var i hemmamötet med Potsdam. Fast det kom när dubbelmötet redan i praktiken var avgjort. Man slog ju de tyska mästarinnorna med totalt 5–1 – förstås ett grymt styrkebesked. Se klippet här ovan.
Och de siffrorna borde skrämma Frankfurt, som ju just föll med 3–1 mot Potsdam för tio dagar sedan.

Är Lyons form på topp så har Frankfurt hackat rejält de senaste veckorna. Jag har sett laget på tv en mängd gånger den här våren, och i deras två senaste matcher, dels den nämnda ödesmatchen mot Turbine Potsdam, dels cupfinalen mot Bayern München, har anfallsspelet varit riktigt blekt.
Dessutom tycker jag att målvakten Desirée Schumann är ett svagt kort på den här nivån. Hon känns inte minst tveksam i luftrummet på hörnor och inläggsfrisparkar. Lagets försvarsspel har inte heller mått bra av att rutinerade Saskia Bartusiak har darrat spelmässigt den senaste tiden.

Om Frankfurt skall kunna vinna den här finalen måste nog Kerstin Garefrekes och Dzsenifer Marozsan spela på sin absoluta maxkapacitet. Garefrekes är riktig vass i luftrummet, och således ett vapen vid fasta situationer. Marozsan är en personlig favoritspelare, med både god teknik och härlig kreativitet.

Att matchen spelas i Tyskland borde tala för Frankfurt. Men det är inte jättelångt från Lyon till München, så fransyskorna kan nog få hyfsat stöd också. Det blir för övrigt intressant att se hur hög publiksiffran blir. Jag har sett uppgifter på att drygt 35000 biljetter är sålda. Kul. Det här är ju för övrigt den första dammatchen någonsin på Olympiastadion.

Lyons tränare Patrice Lair till uefa.com:

”Det är en stor utmaning att försöka vinna mot ett tyskt topplag i Tyskland. De kommer att ha publikstödet som en tolfte spelare. Vi vet hur svårt det var att vinna titeln i fjol, men naturligtvis vill vi göra det igen.”

Frankfurt har i princip ingen chans att ta en plats i höstens Champions League i egna ligaspelet. Därmed är en seger i morgon den storsatsande klubbens chans att få vara med även nästa gång. Frankfurts tränare Sven Kahlert säger så här till uefa.com om det:

”Vi är väl medvetna om det. Och vi är övertygade om att vi har en chans att vinna.”

Här är de troliga startelvorna:

Lyon:
Sarah BouhaddiCorine Franco, Wendie Renard, Sabrina Viguier, Sonia Bompastor – Amandine Henry, Shirley Cruz TranaCamille Abily, Eugenie Le Sommer, Lara Dickenmann – Lotta Schelin.

På bänken: Celine Deville (målvakt), Laura Georges, Aurelie Kaci, Louisa Necib, Rosana och Ami Otaki.
Avstängd: Elodie Thomis.

Frankfurt:
Desirée Schumann – Ria Percival, Saskia Bartusiak, Gina Lewandowski, Meike Weber – Kerstin Garefrekes, Saki Kumagai, Melanie Behringer, Svenja HuthSandra Smisek, Dzsenifer Marozsan.

På bänken: Anne-Kathrine Kremer (målvakt), Sara Thunebro, Silvana Chojnowski, Jessica Landström och Ana Maria Crnogorcevic.
Skadade: Nadine Angerer, Ali Krieger, Kim Kulig och troligen Fatmire Bajramaj.

Hur går det då?
Jo, Lyon är klart bäst och vinner med hela 3–0. Lotta Schelin gör mål. Det gör även Wendie Renard, som nickar till i samband med en fast situation.

Matchen startar 18.00, och direktsänds av Eurosport. Sändningen startar 17.45. Spelet kan börja…

Marta skapar känslor

Marta har varit precis den succé för damallsvenskan som man kunde förvänta. Men hon skapar inte bara positiva rubriker och känslor.

Igår i Tyresös match mot AIK snackade hon till sig ett gult kort, och efter matchen var hon enligt Eurosport inblandad i ett ordkrig. Marta menade att AIK spelade rekordfult. Och AIK:s tränare Mattias Eriksson kontrade med att anse att Marta har fördelar hos domaren.
Jag har inte sett matchen, men tycker att diskussionen är intressant. För båda parter har sannolikt rätt.

Men först lite om den positiva Martaeffekten. Hennes sex matcher har lockat 13721 åskådare. Det innebär 44,5 procent av den totala publiksiffran i damallsvenskan – inför dagens två matcher.
Marta är alltså ovärderlig för serien.
Och även om hon inte har varit bäst så har hon varit väldigt bra. Hon har gjort tre mål och fyra målpass. Och sju poäng är en siffra som ingen annan OS-aktuell spelare i serien slår.

Men Marta är inte bara publikens favorit. Hon är också spelaren som motståndarna gör allt för att stoppa. Så är det i år, och så var det tidigare när hon spelade i allsvenskan.
Som vid den här händelsen från 2008, då Marta helt riktigt fick rött kort för att hon sparkade Malmös Emma Wilhelmsson i magen.

Den situationen är ganska talande. Motståndarna vet att Marta har ett hett temperament och är beredda att ta ett gäng frisparkar, och ett eller kanske ett par gula kort, för att få henne ur balans.
Det gäller att provocera snyggt, som i klippet med utvisningen, där Wilhelmsson provokativt låser medvetet fast Marta.

Jag försvarar inte på något sätt vredesutbrott mot domare eller sparkar och slag. Men jag inser att det inte är helt lätt att heta Marta.

Jag såg ifjol hur Malmös rutinerade garde bar sig åt för att få stopp på Dalsjöfors uppkäftiga talang Mimmi Löfwenius. Malmöspelarnas åtgärdsprogram innehöll inga klappar på kinden, utan trashtalk och stenhårda satsningar på, och ibland även en bra bit över, gränsen till vad som är tillåtet.
Den typen av behandling får Marta utstå i varenda match. Det är klart att hon ibland kan tappa fattningen.

Sedan har säkert AIK också rätt i sin synpunkt. För vad än alla domare hävdar så har namnkunniga spelare fördelar. Marta kan garanterat gnälla ganska mycket mer på domslut utan att bli varnad än vad exempelvis nykomlingar som Sandra Adolfsson eller Josefine Mårtensson skulle komma undan med.
Och rutinerade, svenska landslagsstjärnor klarar sig mycket oftare från kort efter tuffa tacklingar än vad debuterande ungdomar, eller nya, utländska spelare gör.
Och det är ju inte heller rätt.

Jaja. Det var lite tankar kring Marta och domare. Det lär bli läge att återkomma till det här ämnet framöver.

* Apropå Marta och Tyresö är här ett klipp som visar deras segermål från igår.
Personligen tycker jag nog att de borde stått över dansen efter ett självmål av det slaget.

* I våras gnällde jag på en mängd klubbhemsidor för att de saknade viktiga saker som fakta och referat. Under säsongen har det blivit mycket bättre, och flera klubbar erbjuder till exempel webb-tv-intervjuer inför matcherna.
Umeå IK tillhör de klubbarna. Egentligen är det ju jättebra. Men titta på den här intervjun med Tuija Hyyrynen.
Hör någon vad hon säger?
Jag gör det inte. Hela mitt fokus riktas omgående på miljön där intervjun är inspelad. Vad är det egentligen för studio UIK har? Ett kök? Ett tvättrum?

* I Italien tog svensklaget Bardolino Verona igår ett stort steg mot höstens Champions League. Man besegrade Brescia med klara 4–0 efter att ha gjort ett par riktigt fina mål.
Men då Tavagnacco överraskande slog klara mästarinnorna Sassari Torres måste Bardolino även vinna sista matchen, borta mot Como för att säkra andraplatsen.
Både Stephanie Öhrström och Maria Karlsson spelade hela matchen. Se höjdpunkter från matchen här.

* Jag hyllade ju gårdagens tyska cupfinal mellan Frankfurt och Bayern München i förra inlägget. Här är höjdpunkter från fotbollsfesten. Se, och njut av den fantastiska lyckan i Münchens lag. Det är känslor som inte kan ge annat än underbara vibbar.

Fantastisk tysk cupfinal gav mig VM-känslan tillbaka

Har just sett delar av den tyska cupfinalen på en hackig stream. Vilken skräll, vilken grymt bra match. För ja, FC Bayern München slog svensklaget Frankfurt med 2–0.

Jag såg delar av första halvlek, och sedan även de sista 25 minuterna. Och jag fick faktiskt tillbaka lite av VM-känslan från ifjol.
Med 15678 åskådare på plats i Köln gavs förstås rätt inramning. Och spelet gjorde mig inte besviken.

För mig tog diskussionen om vilken som är världens bästa liga definitivt slut i och med dagens final. Vilket tempo, vilken spelteknisk nivå, vilken nerv. Damallsvenskan känns tyvärr inte ens nära.

För när man ser vilken grym underhållning Tysklands ligafyra och ligasexa kan bjuda på, och dessutom vet att ligafyran skall spela Champions Leaguefinal på torsdag, så känns det ju självklart att Tyskland inte bara har världens bästa liga för tillfället, utan också den jämnaste.
För man minns ju hur mycket spelmässigt starkare Frankfurt trots allt var än Malmö i Champions League-kvartsfinalen i våras. Att ingen av Frankfurts båda svenska landslagsspelare Sara Thunebro eller Jessica Landström fick någon speltid i finalen är ännu ett tecken på att vi fortfarande ligger efter.

Jag har inte sett Bayern München spela förr, men blev rejält imponerad. De har definitivt ett framtida storlag på gång.

Det unga Bayernlaget slog Duisburg i förra veckan med just 2–0, och har verkligen prickat toppformen. Österrikiska 19-åringen Laura Feiersinger är redan nu en mycket duktig offensiv spelare. Hur bra kan inte hon bli? Och hur bra kan inte tyska 18-åringen Lena Lotzen bli?
De båda amerikanskorna Sarah Hagen på topp och Nicole ”Niki” Cross i backlinjen ger rutin och stabilitet.

Nickstarka Hagen nickade just in Münchens ledningsmål efter en hörna med cirka 20 minuter kvar. Sedan spelade Bayern på resultatet på ett fantastiskt effektivt sätt. Man kontrollerade matchen totalt, och kontrade in 2–0 genom inhopparen Ivana Rudelic på övertid.

Jag har tidigare skrivit om att jag tycker att Lena Lotzen kanske har damfotbollens skönaste namn. Men hon har konkurrens i egna laget, av inhoppande backen Clara Schöne

* Till sist några ord om dagens tre matcher i damallsvenskan. Resultaten visar tydligt att det maximalt kommer att bli en kamp mellan två lag framöver. Göteborg visade återigen idag att man inte har kvalitet att hänga med. Det har inte Linköping heller.
Vittsjö är fortfarande närmast, även om laget kom ner på jorden en aning idag då både segersviten bröts, och Sofie Andersson fick lämna planen mållös efter att dessförinnan ha varit målskytt 20 seriematcher i rad. Fast nykomlingen hängde ändå med länge i Malmö.
Men Anja Mittag är fantastisk. Som jag fattade det var hennes första mål idag ett klockrent självmål. Men tre eller fyra mål spelar inte så stor roll – Mittag är tveklöst damallsvenskans drottning så här långt. Hur skall Marta göra för att sno tillbaka kronan?