Blir Sunnanå sämst på 2000-talet?

Som väntat vann Tyresö och Örebro varsin säker seger i dag. Tyresö vann med 5–0 mot ett sargat Jitex.

Mölndalslaget hade sannolikt inte haft mycket att sätta emot ens om de varit ordinarie. Nu saknade man både skadade nyckelspelarna Minna Meriluoto och Annica Sjölund samt de båda F19-EM-spelarna Julia Wahlberg och Mimmi Löfwenius.

Efter två mållösa matcher i rad gjorde Christen Press åter mål. Hon har nu gjort 17 i damallsvenskan, men står på 16 i officiella skytteligan. Det är inte mycket som talar för att någon skall kunna komma ikapp, även om Anja Mittag verkar ha vaknat till.

Sanna Talonen

Sanna Talonen

I Örebro tog Sarah Michael och Sanna Talonen varsitt kliv uppåt i skytteligan när laget vann med hela 6–1 mot svaga Sunnanå. Michael gjorde tre mål och Talonen två, vilket tar dem upp på åtta respektive sju mål totalt. Båda kliver därmed in på topp tio i skytteligan. Faktum är att bara en av de elva spelarna i den ligans topp är svensk – nämligen Umeås Jenny Hjohlman.

För Sunnanå kan det bli en riktigt jobbig höst. Nytt kontrakt i damallsvenskan kan man glömma. I första hand får nog lagets mål bli att vinna en match. I andra hand att slippa komma in på listan här nedan, över 2000-talets sämsta lag i vår högsta serie.

Listan visar de elva lag som misslyckats med att komma upp i tvåsiffrigt i poängkolumnen. Faktum är att Sunnanå fortfarande lider stor risk att ta topplaceringen på den föga smickrande listan.

För efter 14 omgångar har man tre poäng och målskillnaden 12–56. Håller man det snittet säsongen ut slutar laget på fem poäng och målskillnaden 19–88 – vilket skulle göra Skelleftelaget sämst av alla under det pågående årtusendet.

1) Bälinge (2008) 5 poäng, 9–67
2) Stattena (2009) 6 poäng, 14–92
3) Stattena (2004) 7 poäng, 13–61
4) Dalsjöfors (2011) 8 poäng, 9–63
5) Hammarby (2011) 8 poäng, 7–52
6) Trion (2003) 9 poäng, 16–84
7) Astrio (2000) 9 poäng, 22–86
8) Umeå Södra (2008) 9 poäng, 13–73
9) Öster (2003) 9 poäng, 20–69
10) Piteå (2009) 9 poäng, 16–59
11) QBIK (2007) 9 poäng, 16–55

I och med att Sirius vann med 3–1 mot Eskilstuna i dagens toppmöte i elitettan är racet fortfarande öppet om vilka lag som kommer att ersätta Sunnanå i allsvenskan. Sirius får ju nu dessutom extra förstärkning genom Tyresös Jennifer Egelryd. Däremot var dagens bud från mästarlaget att de värvat färdigt för hösten, och att Egelryd således alltså inte kommer att ersättas.

* Om Sunnanå har det tufft är det inget emot vad Doncaster Belles upplever under den här veckan i engelska WSL. I onsdags föll man med 6–0 hemma mot Arsenal. I dag blev det en ännu värre smäll på hemmaplan, då Liverpool vann med hela 9–0. På de sju första omgångarna hade Doncaster släppt in 14 mål. Nu har det blivit 15 baklängesmål på två hemmamatcher och tre dagar.

Louise Fors gjorde för övrigt ett av Liverpools mål. Det var en straff som betydde 2–0 i sjätte matchminuten. Flest mål gjorde annars Natasha Dowie med fyra.

Apropå England kommer deras U23-kapten Brent Hills att leda landslaget i inledningen av VM-kvalet, i väntan på att en permanent förbundskapten utnämns.

Tobin Heath

Tobin Heath

* I NWSL blev Portland första laget i final efter en dramatisk vändning i den första semifinalen. Kansas City ledde med 2–0 i den första halvleken, men Portland kom ikapp efter mål av Tobin Heath och inhopparen Tiffany Weimer, som ju tidigare spelat för bland annat AIK och danska Fortuna Hjörring. Efter 90 minuter var det 2–2.

Jag hade väldigt svårt att hitta en fungerande länk till matchen. Men lagom till förlängningen hittade jag en som fungerande.

Där fick jag inledningsvis se Kansas dominera. Sedan hade Portland två bra minuter – och gjorde 2–3. Den före detta PSG-spelaren Allie Long sköt först ett distansskott som Nicole Barnhart gjorde en fantastisk räddning. Minuten senare hittade dock Longs skott förbi Kansasmålvakten.
Jag undrade ju i förra veckan varför Kansas underbart tekniska mittfältare Erika Tymrak inte är landslagsaktuell. Jag fick kanske svaret på den frågan i samband med 3–2-målet. Hon hade nämligen en bra chans att bryta i förstaläget, när Weimer förde fram bollen. Tymraks försök att ta bollen med hjälp av en helikoptersnurr misslyckades dock kapitalt, bollen gick till Long – och vidare i mål. Att försvara som Tymrak gjorde brukar inte leda in i landslagstrupper.

Portland var inledningsvis ligans klart bästa lag, anförda av anfallsduon Christine Sinclair och Alex Morgan. Sedan har de tappat formen, och dalat i tabellen. Trots att Morgan är skadad, och inte kunde spela i dag, tog sig laget till final.

Blir Bachmann en guldspelare i år?

Jag satte frågetecken för Göteborg redan när jag såg laget slå Piteå med 1–0 för två veckor sedan. Det frågetecknet fanns kvar efter förra helgens 1–0-seger borta mot Mallbacken.

Efter dagens 5–0-förlust i toppmötet med Malmö är frågetecknet större ändå. För det finns anledning att ställa många frågor kring Göteborgs lag och spel.

Redan i tv4sports intervju inför avspark svarade Torbjörn Nilsson så på Daniel Kristiansson:s frågor att man fick känslan av att Nilsson inte trodde på att hans lag skulle ha en chans att kunna skaka den före detta tabelltvåan Malmö.

Och visst, under 1,5 år har Göteborg jobbat fram ett spel som bygger på att man har en illerkvick toppforward att kontra på. De snabba forwardsen, först Christen Press och sedan Jodie Taylor, har dessutom tryckt tillbaka motståndarna och skapat ytor för ett kreativt mittfältsspel.

I dag kom Malmö till spel utan avstängda Amanda Ilestedt, och hade således i princip långsammast möjliga backlinje. Trots det lyckades knappt GFC hota någon gång i djupled. Dessutom blev det trångt på mittfältet, och då blir det tydligt att Yael Averbuch är lite seg i vissa aktioner. Dessutom var Anita Asante mittback, och saknades i matchen mot Malmös tre centrala mittfältare.

Följden blev att Göteborg hade väldigt svårt att få till något anfallsspel i den första halvleken. 45 minuter i princip utan bollinnehav, innebar en halvleks konstant försvarande, vilket var alldeles för mycket för ett lag som är vant vid att anfalla stora delar av matcherna.

Ramona Bachmann med Marlene Sjöberg i ryggen

Ramona Bachmann med Marlene Sjöberg i ryggen

Att det dessutom såg ut att saknas ledarskap i backlinjen gjorde inte saken bättre. Malmö hade lekstuga, och gjorde fyra mål. Bäst var Ramona Bachmann, som verkar ha prickat in en extrem toppform i höst.
Schweiziskan var inblandad i nästan alla Malmös vassa attacker. Hon borde ha fått kröna sin kanoninsats med att göra något mål, men fick nöja sig med tre assist (fast bara ett av dem räknas i den usla, officiella assistligan) och ett andraassist.

Göteborg går mot en tung höst, där de måste försöka lägga om sitt anfallsspel – något som man inte gör i en handvändning. I och med dagens förlust är GFC borta från chansen att sluta topp två. Känslan är att de kommer att få kämpa för att försvara sin medaljplats, i varje fall om man går på dagens uddlösa insats.

För Malmö ser det mer positivt ut. Medan huvudkonkurrenten Tyresö har storstjärnan Marta på skadelistan, och håller på att bygga nytt, så verkar Jonas Eidevall ha fått pusselbitarna att falla på plats. Jag tycker ju att Tyresö har större potential i sitt lag. Men det hindrar inte att Malmö till slut kan stå där med Kronprinsessan Victorias pokal. De har ju Bachmann i toppform. Hon vill säkert revanschera sig från fjolårets debacle i guldstriden. Dessutom var Anja Mittag pigg i kväll. Vinst hemma mot Linköping nästa tisdag, och läget känns plötsligt väldigt bra.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

* Just Linköping vann med 3–1 hemma mot Piteå i dag. Det var Nilla Fischer:s avskedsmatch. Hon gick av planen mållös. Däremot gjorde backlinjens båda andra landslagsspelare, Jessica Samuelsson och Charlotte Rohlin, varsitt mål.

Det tredje Linköpingsmålet gjorde Stina Blackstenius. Kul förresten att 17-åringen gör mål när hon får chansen i startelvan. Linköping är ett av fyra lag som gör upp om det lilla silvret. Göteborg, Umeå och årets stora skrällgäng Örebro är de andra tre.

Sofie Andersson

Sofie Andersson

* Sofie Andersson gjorde ett otroligt viktigt mål för Vittsjö i kväll. Skånskorna hade chansen att helt lämna nedflyttningsstriden. Men Mallbacken tog ledningen genom amerikanska nyförvärvet Jessica Shufelt, och såg ut att på allvar kunna dra ner Vittsjö i bottenträsket. Men tolv minuter från slutet kämpade Andersson in den viktiga kvitteringen.

I underläge med 1–0 bytte Vittsjö in de båda mittbackarna Ifeoma Dieke och Mandy van den Berg. För lagets defensiv är det förstås en bra nyhet att duon börjar närma sig startelvan igen. Lägg till Annica Svensson och Kendall Fletcher och inse att Vittsjö framöver kan matcha en av damallsvenskans allra bästa backlinjer. Det borde vara en garanti för att laget framöver kommer att utöka avståndet ner mot nedflyttningsstrecket.

För Mallbacken innebär poängen att man nu bara är åtta mål bakom Piteå. Värmländskorna har verkligen varit överraskande stabila. I de två kommande omgångarna väntar bortamöten med Jitex och Kristianstad, matcher som kan avgöra mycket i streckstriden.

Sofia Jakobsson

Sofia Jakobsson

* Slutligen en liten koll utanför Sveriges gränser. Den börjar i England, där det var svenskmöte i går. Sofia Jakobsson gav Chelsea ledningen mot Liverpool, där Louise Fors spelade de första 79 minuterna och Tyresöförvärvet Whitney Engen spelade hela matchen.

Trots att Chelsea ledde med både 0–2 och 2–3 tog hemmalaget Liverpool till slut alla tre poängen. Tyska Nicole Rolser gjorde segermålet till 4–3 i 85:e minuten.
Fors blev mållös i går. I toppmötet med Lincoln (som också vanns med 4–3) satte hon däremot en straff. Det målet kan man se på den här länken.

Även om segern innebär att Liverpool ligger kvar i tabelltopp så känns vägen öppen för ett formstarkt Arsenal. De vann i dag med 3–1 mot Birmingham. Det var 2–0 redan efter 19 minuter och 3–0 i halvtid.

I USA avgörs toppstriden just nu. Den sista omgången av NWSL är uppsplittrad, så Kansas City och Sky Blue kan spela på de resultat som Western New York Flash och Portland Thorns gjorde i natt. Båda vann, så inför avspark i de två sista grundseriematcherna Kansas–Chicago (22.10 svensk tid) och Washington–Sky Blue (23.00) är läget mellan de fyra slutspelslagen så här:

WNY Flash    +16    38
Kansas City   +13   38
Portland          +7    38
Sky Blue         +5    35

Det räcker alltså med en poäng för Kansas för att vinna grundserien. Efter tio minuter i deras match står det 0–0.

Nu är LFC borta från toppstriden

Fotbollshelgen är över. Den har givit oss en tätare damallsvensk guldstrid, polisutryckning till en elitettanmatch och en hel del annat. Det här inlägget kommer huvudsakligen att inriktas på det där andra.

I dag spelades fyra damallsvenska matcher. Umeås 2–0-seger mot Linköping innebär att vårens överraskningslag LFC nu är helt borta från guldstriden, och att man sannolikt också kan glömma spel i nästa års Champions League. Det är ju nämligen åtta poäng upp till de båda topplagen, ett avstånd som man knappast kan ta in.

LFC hade för övrigt bara med sig 13 spelare till Umeå, och man saknade reservmålvakt. Det är alltså fler lag än Göteborg i damallsvenskan som har tunt med spelare. GFC hade för övrigt fem ersättare på laguppställningen i dagens 1–0-seger (mål av Olivia Schough) mot Mallbacken. En av dem var den assisterande tränaren Jane Törnqvist.

Jane Törnqvist

Jane Törnqvist

I och med segern skuggar Göteborg toppduon. Man är fyra poäng bakom. Men personligen har jag svårt att tro att GFC skall ha någon chans att haka på Tyresö och Malmö i höst. Det lär i alla fall inte gå om man inte hittar en fullgod ersättare till Jodie Taylor. Engelskan har för övrigt berättat i GT om sina skäl för avhoppet från GFC.

Själv såg jag Jitex och Vittsjö spela 0–0. Oavgjort var helt klart rättvist i en match där det dock borde ha blivit ett par mål. Det var 1–3 i skott i målställningen, men såg jag rätt så styrde Jitex utmärkta målvakt Minna Meriluoto två av de skotten i stolparna, vilket i så fall innebär att hon gick miste om två kanonräddningar i den officiella statistiken.

Minna Meriluoto

Minna Meriluoto

Meriluoto gjorde alltså ett par viktiga räddningar. På övertid var det dock Vittsjös målvakt Loes Geurts som stod för matchens kanske viktigaste parad när hon hindrade den frispelade inhopparen Sofia Andersson från att bli matchvinnare.

Spelare som imponerade på mig var Kendall Fletcher, Kirsty Yallop, Emma Sjödahl och Jane Ross hos gästerna samt Meriluoto, Sofia Karlsson, Julia Wahlberg och Fridolina Rolfö hos Jitex. Noterbart var att Annica Sjölund inte var ombytt. Ny skada?

Dagens fjärde match mellan Kristianstad och Örebro blev 2–2 efter att samtliga fyra mål fallit under matchens första 35 minuter. Marija Banusic låg bakom båda hemmamålen, utan att göra något av dem. Tvåmålsskytt blev däremot Sanna Talonen för Örebro.
Resultatet innebär att jag börjar tveka på om KDFF kommer att klara av att klättra upp på tabellens övre hälft. Noterbart här att nyförvärvet Linnea Liljegärd tvingades kliva av skadad redan efter 28 minuter. Hur illa det är har jag inga uppgifter på.

Omgångens näst viktigaste match spelas i morgon. Då är det ödesmatch på alla sätt för Sunnanå. Skall de ens ha kvar minst möjlighet att hänga kvar måste det bli tre poäng i norrderbyt borta mot nästjumbon Piteå.Det är förstås en nästan lika viktig match för Piteå i deras kamp för nytt damallsvenskt kontrakt.

Caroline Graham Hansen

Caroline Graham Hansen

* I Norge kan toppserien har avgjorts i går. Då tappade nämligen regerande mästarinnorna LSK (Lilleström) två poäng genom att spela 0–0 i Osloderbyt mot mittenlaget Vålerenga. Samtidigt vann Stabaek med 4–0 i sitt Osloderby mot Röa – bland annat efter ett mål av Tyresös nyförvärv Caroline Graham Hansen. Därmed leder Stabaek nu serien med fyra poängs marginal till LSK.

Med tanke på att Stabaek har ett kryss och tolv segrar på 13 matcher i år, och de flesta segrarna har varit med stor marginal, så har sannolikt inte LSK råd att ge bort några fler poäng om de skall kunna försvara sin titel.

* I England var det seriefinal i går. Där gjorde Louise Fors 1–1-målet på straff när Liverpool vann med 4–3 borta mot Bristol Academy. Resultatet öppnar för Arsenal, som nu kan gå upp i serieledning om de vinner sina tre hängmatcher.

Efter en svag start verkar nämligen Arsenal har fått upp farten rejält nu efter EM-uppehållet. I dag slog man Everton med hela 5–0, vilket innebär att man noterats för 12–0 på sina tre tävlingsmatcher i augusti månad. Det känns tveklöst som att det trots allt blir Arsenal som till slut står där med pokalen i år igen.

* I USA:s liga NWSL lyckades inget av de fyra slutspelklara lagen (Kansas City, Western New York, Portland och Sky Blue) vinna i helgen. Det är fortfarande helt öppet om de inbördes positionerna.

Så vilka som kommer att få hemmaplansfördel i semifinalerna, och vilka som kommer att mötas avgörs först i grundseriens sista omgång – som spelas nästa helg.

Damallsvensk omstart på bred front

I morgon startar damallsvenskan om på allvar. Fem matcher spelas, och Kristianstads hemmamöte med serieledande Tyresö är den på förhand mest intressanta drabbningen.

Inte minst då det har hänt mycket i de olika lagen under den senaste veckan. Jag har redovisat ett par nyheter i Tyresö tidigare. I går gjorde man även klart med Liverpools amerikanska mittback Whitney Engen, som ansluter efter säsongen i WSL.

Whitney Engen

Whitney Engen

Jag hörde Tony Gustavsson prata om värvningen, och om Tyresös satsning i radiosporten i går kväll. Han konstaterade att laget ju kan bli oseedat i Champions League, och således lottas mot Lyon eller Wolfsburg direkt i sextondelsfinalen. Och då måste man vara redo.

Och det är ju på mittbackssidan som Tyresö har varit i behov av förstärkning. Nu får man in Engen, samt att Linda Sembrant gjorde comeback i cupen i veckan – vilket ger bra förutsättningar för att kunna skaka även Europas två–tre främsta klubbar. När det gäller Sembrant kommer hon säkert att matchas in försiktigt. Men på lite sikt har Gustavsson flera toppmittbackar till sitt förfogande.

Hemmalaget Kristianstad har också förstärkt. De plockade i går in Linnea Liljegärd från Avaldsnes. Enligt den här artikeln skall Ljurhallas fotbollsstolthet spela central mittfältare i KDFF. Jag vet att hon spelade lite i den positionen i Rossiyanka i vintras, men det känns ändå som att hon är ett oskrivet kort som defensiv mittfältare. Men lite spännande låter det väl ändå?

Samtidigt bryter klubben med australiska Nicole Sykes, som bara startade fem matcher under våren.

Det skall bli intressant att se om Elisabet Gunnarsdottir har fått ordning på KDFF:s defensiv under EM-uppehållet. För offensivt stod sig laget starkt. Men en läckande defensiv gjorde dem ändå till lite av vårens besvikelse i serien. Nu blir det upp till bevis direkt.

I dag har det också presenterats ett intressant damallsvenskt nyförvärv. Det är Göteborg FC som har gjort klart med mittfältaren Andrine Stolsmo Hegerberg från Turbine Potsdam. Det är norska EM-forwarden Adas två år äldre syster.

Andrine är kanske inte samma megatalang som lillasyster. När jag såg henne i U20-VM i fjol tyckte jag att hon var lite temposvag, men jag noterade samtidigt ett fint spelsinne och en väldigt vass vänsterfot. GFC har ju redan Marie Hammarström som kan leverera högklassiga hörnor och frisparkar med vänstern. Nu har man ett riktigt vasst hot till i vänsterlägen…

Hegerberg dyker upp i Göteborg först på måndag, så hon är inte med mot Piteå i morgon. Den matchen måste GFC förstås vinna ändå om de tänker hänga med i kampen om en Champions Leagueplats. Och visst är man jättefavoriter, trots att Piteå under sommaren har breddat truppen med Annina Wede (Umeå) och Emilia Appelqvist (Tyresö).

I övrigt är det Jitex–Örebro, Mallbacken–Linköping och Umeå–Vittsjö i morgon. Noterbart är att Sofia Lundgren fortfarande är skadad, vilket gör att Lina Ringshamre får göra damallsvensk debut i morgon.

Den här omgången avslutas för övrigt med veckans tv-match, Malmö–Sunnanå på tisdag. Ettan på den matchen känns för övrigt som omgångens mest givna tipstecken, trots att Skelleftelaget skaffat ännu en nigerianska i Onome Ebi.

Frankrike föll mot Australien

Det sista genrepet inför EM är just färdigspelat, och det bjöd på ytterligare ett intressant skrällresultat.

Frankrike, som för många är den största guldfavoriten av dem alla, föll med 2–0 (1–0) hemma mot Australien.

Jag har haft på matchen på datorn parallellt med att jag jobbade med annat. Någon speciellt heltäckande bild av matchen har jag således inte.

Men jag har sett att Frankrike skapade mängder av chanser, och att Piteås målvakt Lydia Williams gjorde en fantastiskt bra insats under den andra halvleken. Bland mycket annat räddade hon en straff från Camille Abily.

Det jag såg liknade mycket det målsumpande som fransyskorna stod för mot Japan i OS-semifinalen i fjol. Då missade de ju också straff – den gången var syndaren Elise Bussaglia.

Visst är genrep just bara genrep. Men när ett lag har upplevt liknande scenarion förr riskerar det att sätta myror i huvudet på spelarna. Och att Frankrike kommer till Sverige med ett lite lätt sargat självförtroende gör ju faktiskt EM ännu mer intressant.

Australiens mål gjordes för övrigt av Tameka Butt och Katrina Gorry. Det senare var riktigt läckert.

Så här startade Frankrike: Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Wendie Renard, Laura Georges, Jessica Houara – Sandrine Soubeyrand, Camille Abily – Elodie Thomis, Gaetane Thiney, Eugenie Le Sommer – Marie-Laure Delie.

Lite Brasilien – och Sunnanå

Då är jag tillbaka på bloggarbanan igen. Och det när det är mindre än ett dygn tills vi vet hur EM-truppen kommer att se ut.

Min lilla resa gjorde att jag inte har kommenterat Brasilienmatchen ännu. Så här långt efter känns det inte aktuellt med någon sådan där överlång genomgång av matchen som jag brukar köra. Men här är ändå några små noteringar.

Huvudkänslan efter matchen var att 1–1 var ett svagt resultat mot ett uselt Brasilien. Det var världsfyran vi mötte – men ändå inte. För har Brasilien inte bättre spelare att komma med kommer det brasilianska laget garanterat att rasa en bra bit på världsrankingen.

Man satt ju och häpnade över vilket taffligt försvarsspel de hade. Det var ju gästerna som skapade huvuddelen av de svenska målchanserna, både genom uppseendeväckande misstag och genom ytterst slapp markering vid fasta situationer.

En illavarslande sak var att vi knappt lyckades spela oss till några bra målchanser alls på egen hand. Oroväckande också att pusslet ännu inte har gått ut på vår högerkant. Det finns återigen anledning att ifrågasätta Lina Nilsson:s försvarsspel. På ytterbackssidan känner jag att vi trots allt borde ha med Annica Svensson i morgondagens EM-trupp. Men det händer väl inte?

På vänstersidan stärkte Antonia Göransson sina aktier i spelet. I straffsituationen visade hon däremot svaghet. Den tröjdragningen var nämligen ytterst onödig.
Jag såg i tordagens kvällstidningar att Göransson rasade mot Rosana, som var den brasilianska som föll i vårt straffområde. Enligt Aftonbladet sa Göransson:

”Jag tycker att det är surt att de får ett mål som inte är straff, där hon filmar totalt. Det stör mig för jag tycker inte om fusk.”

På de tv-bilder jag sett tog Göransson ett väldigt tydligt grepp om Rosanas tröja. Och personligen så ser jag tröjdragning som lika mycket fusk som filmning. Så Göransson kanske skall rannsaka sig själv innan hon dömer ut sina motståndare?

Vår högerytter fick för övrigt svar på tal från förbundskapten Pia Sundhage i samma tidning:

”Vi är glada att det här inte var EM…” och ”…Man får lära sig av sina misstag.”

Annars är känslan efter Brasilienmatchen att det finns väldigt många frågetecken i det svenska spelet – och i laget. I varje fall offensivt.
Det trots att Sundhage har ett imponerande facit resultatmässigt – hon har ju ännu inte förlorat någon landskamp (under ordinarie tid) som svensk förbundskapten.

Men inte i någon av de tre senaste landskamperna (Island, Norge och Brasilien) har vi spelat speciellt bra. Men vi har klarat oss undan med bra resultat med hjälp av ett slags grundstabilitet. Och det är ju en styrka i sig.

Det blir hursomhelst intressant att se vilka som får de sista platserna i morgondagens trupp. Står Sundhage för uppfattningen att hon inte skall ta med några debutanter till EM så minskar ju konkurrensen om de båda offensiva platserna ganska rejält. Då är ju plötsligt Therese Sjögran ett glödhett alternativ. Även Elin Rubensson borde ligga riktigt bra till.

Men det går ju å andra sidan att låta någon debutera i genrepet mot England på Skarsjövallen. Och då dyker genast fler tänkbara namn upp igen…

Utöver Sverige–Brasilien har det hänt en del under de dagar jag befunnit mig på resande fot. En sammanfattning kommer i ett separat inlägg. Men jag måste ju förstås kort uppmärksamma att Sunnanå SK kom ännu närmare elitettan i kväll.

2–5 hemma i den damallsvenska ödesmatchen mot Piteå är ett nytt tecken på att Skelleftelaget är för dåligt för damallsvenskan. 44 insläppta mål på elva matcher är ett annat.

För Piteå innebar segern att Norrbottenslaget tillbringar semestern ovanför nedflyttningsstrecket. Nigerianska talangen Francisca Ordega blev tvåmålsskytt – något som förstås bör glädja Piteledningen.

Efter halva serien är det nu de båda nykomlingarna som ligger på de två sista platserna. Mycket talar för att det även kommer att se så ut när vi gör damallsvenskt bokslut i slutet av oktober.

Snart halvtid och skrällarna är få

Vi börjar närma oss halvtid i damallsvenskan, och serien har utvecklats precis som väntat – den har splittrats upp i flera grupper. För tillfället handlar det om tre grupper.

Toppgruppen består precis enligt tipset av två lag; Tyresö och Malmö. Därefter är det två grupper om fem lag vardera. Mittengruppen med Linköping, Göteborg, Umeå, Kif Örebro och Kristianstad samt bottengruppen med Jitex, Vittsjö, Mallbacken, Piteå och Sunnanå.

Det här följer nästan exakt det tips jag lämnade i fyra inlägg inför seriestart. Tätgruppen med Tyresö och Malmö var lätt att hitta. Att Linköping, Göteborg, Umeå och Kristianstad skulle vara övriga lag på tabellens övre halva var också lättippat.

Däremot var Kif Örebro mer svårfunnet. De är seriens stora positiva skräll, även om de har tappat mycket av sin spets nu när Sarah Michael inte kunnat spela. Den lilla skrällen är Mallbacken – som hänger med bättre än väntat. Dock drabbades de i veckan av ett tungt avbräck i och med korsbandsskadan på Maija Saari. Det kan faktiskt vara smällen som sänker värmländskorna.

Största besvikelsen har Sunnanå varit. Skelleftelaget har inte vunnit någon match ännu, och deras försvar läcker som ett såll. De riskerar att snart bilda en helt egen grupp i tabellens bottenskikt. Även om det ännu finns tid att lyfta så talar mycket för att matchen Sunnanå–Piteå den 24 juni är tabelljumbons sista biljett in i serien. Förlust där och klubbledningen kan börja planera för elitettan.

Jag tror inte att något lag från de tre olika grupperingarna i tabellen har kapacitet att lyfta upp i en högre grupp. Däremot finns det risk att något lag tappar, och faller ner i gruppen under. Dessutom kan grupperna delas upp i fler. Toppgruppens två lag kan för övrigt dela upp sig redan på onsdag, då det ju är seriefinal.

Samtliga matcher i omgång 10 spelas i morgon. Jag har hört att ”toppmötet” Tyresö–Kristianstad skulle visas i Tv4sport. Men matchen finns inte med i några tablåer, så det är kanske ingen match som tv-sänds den här helgen. Synd, för det hade varit kul att äntligen få se KDFF på tv.

I övrigt är Malmö och Linköping storfavoriter i sina matcher mot de båda nykomlingarna. Dessutom är det tre ganska öppna matcher i form av Vittsjö–Umeå, Örebro–Jitex och även Piteå–Göteborg.

* För Malmös Anja Mittag är det tydligen hektiska tider. Hon pendlar mellan Malmö och en samling med det tyska landslaget. Läs om det här. Det är en stor trupp som är samlad, för den tyska EM-truppen presenteras först den 20 juni.

* Så en koll på vad som händer utanför våra gränser. Ligorna i Sydeuropa börjar bli färdigspelade, och i helgen är det egentligen bara två cupfinaler som drar till sig lite intresse.

* I Frankrike lär Lyon vinna sin final med minst tre–fyra måls marginal mot skrällgänget Saint-Etienne. Matchen börjar 21.00 i kväll, och här är en länk till matchen.

Matchen är kanske mest intressant för att den här Sonia Bompastor:s allra sista. Dessutom fyller lagkaptenen 33 år i dag. Gissningsvis kommer det att finna många skäl att fira henne i kväll.

* I Österrike vann Neulengbach ligan på bättre målskillnad än tvåan Spratzern. Båda lagen vann 17 matcher och förlorade en, och båda spelar till hösten i Champions League. Men först gör de i dag 17.00 upp i cupfinal.

* De enda ligorna av intresse som pågår för fullt i Europa är engelska WSL och norska toppserien.

I WSL ser det ut att bli jämnare än i fjol. Tre lag verkar utmana om guldet, nämligen Liverpool, Bristol Academy och storfavoriten Arsenal. Inga av de tre möts inbördes i helgen, utan de får räknas som favoriter i sina respektive matcher.

Liverpool är ju ett svensklag (Louise Fors). För det andra, Chelsea med Sofia Jakobsson, talar mycket hittills för en placering i tabellens mittenskikt.

Jakobsson delar ledningen i ligans skytteliga på fyra mål med Natasha Dowie (Liverpool) och spanska Natalia de Pablos (Bristol). Fors har gjort tre, och delar därmed fjärdeplatsen med två spelare.

* I Norge har de båda favoriterna Stabaek och LSK (Lilleström) dragit ifrån. Båda är obesegrade inför helgens omgång.

Båda svensklagen Avaldsnes (Freja Hellenberg, Mia Jalkerud och Linnea Liljegärd) och Vålerenga (Kristin Carlsson) ligger i det stora och täta mittenskiktet mellan plats fem och tio.

Skytteligan leds av Stabaeks Elise Thorsnes på elva mål. Tvåa är Trine Lise Åvik från Amazon på sju. Av svenskorna har Liljegärd gjort två mål och Jalkerud ett.

Apropå mål och Norge så rekommenderas en titt på det här målet från en av toppseriens tidiga omgångar. Det är Medkilas Elisabeth Jeppesen som bjuder på ett riktigt drömmål mot Sandviken.

* Slutligen noteras att Linköpings serbiska testspelare från i vintras, Jovana Damnjanovic, inte hamnar i damallsvenskan. Den 18-åriga talangen har nämligen skrivit på för Champions Leaguemästarinnorna VfL Wolfsburg. Läs nyheten på tyska här.

Hurtig: ”En konstig regel”

Jag var en av 912 betalande åskådare på Åbyvallen i kväll. Jag gjorde framför allt utflykten till Mölndal för att kolla in Lina Hurtig.

Visst fick jag se henne – men inte i spel. Hon har problem med lårets baksida, och tvingades titta på när hennes Umeå föll med 2–1 mot ett stabilt Jitex.

Lina Hurtig

Lina Hurtig

Efter matchen pratade jag lite kort med Hurtig. Min huvudfråga var vad hon tycker om den nya bestämmelsen som säger att man inte får spela i båda stora EM och i F19-EM. Svaret löd:

”Jag tycker att det är en konstig regel.”

Jag håller i högsta grad med. Det är en rätt galen regel, som sänker kvaliteten på Uefas tävlingar rejält.

Vi vet ju ännu inte om Hurtig och Marija Banusic kommer med till stora EM. Men gör de det får de alltså inte chansen att spela F19-slutspelet i höst. Och därmed minskar Sveriges chanser att kvala in till nästa års F20-VM i Kanada.

Som Lina Hurtig uttrycker det:

”Lite tråkigt är det allt…”

Får hon välja slutspel blir det förstås hemma-EM, även om hon inser att speltiden där riskerar att bli begränsad.

I exempelvis Norge är det självklart att Norges F19 inte kommer att kunna använda sina toppspelare Caroline Graham Hansen och Ada Stolsmo Hegerberg i höstens slutspel. Det innebär ju dels att det mästerskapet tappar två stora affischnamn. Dessutom innebär det att Europa riskerar att få sända ”fel” lag till F20-VM nästa år.

De bästa lagen kan missa VM på grund av att det har för bra spelare. Så visst är väl det här en väldigt konstig regel?

Apropå Lina Hurtig är det förresten oroväckande att hon har problem med baksida lår. Det är en otrevlig typ av skada – som kan innebära att hon inte ens kommer att kunna vara aktuell för EM.

I Hurtigs frånvaro fick jag ägna min studieresa åt att kolla in de andra blivande EM-spelarna som intog Åbyvallens konstgräs. Den som lyste överlägset starkast var Annica Sjölund. Inte nog med att åländskan gjorde två mål, hon lyfte Jitex anfallsspel rejält.

Jitex jublar

Jitex jublar

Sjölund nickskarvade, höll i bollen, spelade klokt – och sköt ett läckert skott i krysset. I sin första damallsvenska match från start sedan hon drog av korsbandet i augusti i fjol visade Sjölund att hon är på väg mot EM-formen. Jag gissar att Andreé Jeglertz njuter av det beskedet.

Det läckra skottet i krysset betydde 2–1 till Jitex, och kom bara minuten efter att Emmelie Konradsson hade kvitterat för Umeå. När Sjölund joggade tillbaka mot egen planhalva efter sin fullträff så hörde jag hur tränare Stefan Rehn ropade:

”Annica – sträckt vrist…”

Jo, det var det allt.

Sverige möter ju Finland i Göteborg den 13 juli. Jitex kommer att ha tre spelare med i den finska truppen då. Utöver Sjölund lär även målvakten Minna Meriluoto och yttermittfältaren Leena Puranen ha varsin plats.

Minna Meriluoto

Minna Meriluoto

Meriluoto är en väldigt bra linjemålvakt. Hon sattes inte på några svåra problem i dag. Men hon visade ändå svaghet i tajmingen vid ett par fasta situationer. Jag har sett henne vara snett ute på sådana förr. Det lär säkert Pia Sundhage och hennes Finlandsspioner också känna till. Hoppas vi kan utnyttja det på Gamla Ullevi i juli.

Puranen började på bänken, och fick bara göra ett 20 minuter långt inhopp. På den tiden hann hon inte göra några större avtryck i matchen.

Vid avspark var för övrigt Jitex nere på nedflyttningsplats i serien. Men nu är man uppe på åttonde plats.

En underskattad spelare i Jitex, som nästan alltid varit lysande när jag sett henne är lagkaptenen och mittbacken Sofia Karlsson. Dagens match var inget undantag. Med tanke på hur mittbackssituationen är i landslaget skulle kanske Karlsson ha givits chansen i Brasilientruppen. Hon spelar klokt och läser spelet på ett alldeles utmärkt sätt. I dag såg hon till att varken Jenny Hjolman eller Konradsson kunde komma loss.

De båda var trots det inblandade i alla de få farligheter som Umeå hade. Dagens Umeå var verkligen ett rejält brandskattat lag. Utöver Hurtig och långtidsskadade Emma Berglund och Hanna Folkesson saknades även finska ytterbacken Tuija Hyyrynen i startelvan.

För ett lag med ganska tunn trupp är det förstås fyra riktigt tunga avbräck. Tränare Joakim Blomqvist överraskade lite genom att spela Therese Boström som högerback, och ersätta Folkesson på centralt mittfält med Johanna Nyman. Senast jag såg dem var Nyman högerback och Boström central mittfältare.

Som sagt kom inte Jenny Hjolman loss i dag. Jag tippar på att hon saknade Hurtig en hel del. Hjolman är ju utanför Brasilientruppen. Där är däremot Emmelie Konradsson med. Hon blev målskytt i dag, när hon serverades öppet mål av Hjolman efter en kort hörnvariant där forwarden fick bollen av Elin Landström och tog sig fram längs kortlinjen. Konradsson visade fin bollbehandling, och god fart i en del sekvenser. Men hon lyckades utöver målet inte skapan några fler vassa målchanser för sig själv.

Faktum är att Umeå utöver sitt mål inte hade så många farligheter. Det var oroligt vid ett par hörnor, men den stora kvitteringsmöjligheten fick Linnéa Ågren bara några minuter efter Sjölunds 2–1-kanon. Snyggt framspelad av just Hjolman blev Ågren helt ensam med Meriluoto. Men finländskan tilläts vinna den duellen lite väl enkelt.

Umeå behöver verkligen få tillbaka ett par av sina saknade landslagsspelare fort. För dagens upplaga av UIK slutar inte på tabellens övre hälft.

Tillagt i efterhand: Här är ett klipp med höjdpunkter från matchen.

* Jag nämnde André Jeglertz och besked som väcker känslor tidigare. Om Sjölund gladde i dag så fick han, Finland och Mallbacken även ett tråkigt besked. Maija Saari har dragit av korsbandet i ena knät och missar såväl EM som resten av säsongen.

Korsbandseländet verkar aldrig ta slut. Saari blir spelare nummer tio i damallsvenskan att drabbas. Vill det sig illa har vi snart besked nummer elva. För Lidija Kulis knäskada verkade också vara allvarlig.

* Mallbacken har det tungt. Värmlandslaget blev inte bara av med sin finska mittback i dag. Man föll även hemma i bottenmötet med Vittsjö med 3–1.

Det var lagets första förlust på Strandvallen på tre år. Om man inte räknar med den strukna matchen mot Dalsjöfors i fjol – vilket jag nog tycker att man skall. Boråslaget vann då med 1–0. Men på grund av klubbens konkurs räknas inte den matchen längre.

I och med förlusten riskerar Mallbacken nu att befinna sig under nedflyttningsstrecket när halva serien är spelad. För jag tror inte att de tar poäng mot Linköping eller Linköping. Och nästjumbon Piteå har bra chanser att vinna mot Sunnanå efter midsommar.

Sunnanå verkar nämligen fortsatt vara en bra bit från damallsvensk klass. I dag vann Kristianstad med 5–1 mot Skelleftelaget. Nyblivna landslagsspelaren Marija Banusic gjorde mål redan i första minuten.

* Slutligen till England. Där vann Arsenal Londonderbyt mot Chelsea med 2–1. Sofia Jakobsson blev mållös i matchen.

Ett tredje debattämne

I går skrev jag ett inlägg som handlade om två olika debattämnen, men som även väckte en tredje diskussion.

Först konstaterar jag att tråden med Kristianstads jobbiga matchkrockar snabbt togs upp av Kristianstads-Bladet, där KDFF:s ordförande är rejält orolig över publikutvecklingen. Det finns nog anledning att tro att både ordföranden och kassörer i fler damallsvenska föreningar än bara KDFF börjar bli lätt skakiga över vårens usla publiktillströmning.

Vi får verkligen hoppas att det blir en rejäl EM-effekt. Annars lär krisrubrikerna dyka upp i höst igen.

Så till den där tredje debatten som mitt inlägg väckte. Det var signaturen Bosse som beklagade att Elin Rubensson måste skolas om till ytterback för att utländska spelare tagit hennes forwardsplats i Malmö.

Jag ser det på ett helt annat sätt. I våra flicklandslag vimlar det av talangfulla forwards. Spelare som Lina Hurtig, Marija Banusic, Rubensson, Mimmi Löfwenius, Stina Blackstenius, Linda Hallin, Pauline Hammarlund med fler nämns som framtida A-landslagsspelare.

I A-landslaget finns dessutom redan forwards som Kosovare Asllani och Sofia Jakobsson, som båda fortfarande är ganska unga.

Vem som helst kan räkna ut att alla de ovan nämnda spelarna inte kan bli landslagsforwards.

Vill talangerna nå A-landslaget måste ett par av dem således söka andra positioner. För vissa av dem är mittfältet en naturlig reträttplats. Men jag hoppas att ett par av dem kommer att sluta som ytterbackar.

Som jag ser det är nämligen ytterbacksplatserna de där vi har klart sämst konkurrens i svensk damfotboll. Egentligen har vi bara Sara Thunebro som håller hög internationell nivå, och hon börjar sannolikt se slutet på karriären. Vi skriker alltså efter duktiga ytterbackar.

Ytterbacken är dessutom en väldigt viktig spelare. Många anfall inleds nämligen med uppspel därifrån. Det är alltså väldigt mycket värt att ha en teknisk och passningsskicklig ytterback, och inte bara någon som kan skicka i väg bollen så långt som möjligt.

Nu vet vi ju inte vart testet med Rubensson kommer att sluta. Men hade jag hetat Pia Sundhage hade jag nog varit tacksam för att Malmö har så många duktiga utländska forwards att Rubensson känner sig motiverad att testa ytterbackspositionen. För ett sådant här test funkar inte om inte spelaren har rätt morot.

* Apropå försvarsspel tittade jag i går på Piteå–Umeå. Det handlar om två lag som jag berömt för stabilt försvarsspel. Fast det berömmet hade jag ångrat rätt rejält efter en kvart, då båda lagen så långt hade spelat rätt slappt kring eget straffområde.

Piteå skärpte dock sitt försvarsspel, och var enligt min uppfattning bäst i den den disciplinen under resten av matchen. Då tänker jag på lagets försvarsspel. Individuellt gjorde man däremot ett par avgörande misstag. Ett ledde till straffen som avgjorde matchen.

Jenny Hjolman

Jenny Hjolman

På många sätt tyckte jag att Umeå var tillbaka i fjolårets synder, med väldigt många riskabla passningar centralt i planen. Fast totalt sett kändes ändå gästerna som det klart bättre laget. Framför allt eftersom Umeå hade offensiv spets, den här dagen framför allt i form av Jenny Hjolman. Mest imponerade hon genom att sätta straffen så säkert.

Jag har egna erfarenheter av hur svårt det är att få ner pulsen när man själv blivit fälld. Jag slår gärna straffar, men helst inte när jag själv blivit förfördelad.

Piteå har ingen Hjolman, och känns väldigt trubbiga för tillfället. Båda deras forwards är bättre på försvarsspel än på att göra mål, och det håller inte i längden. Man måste hitta en bättre spets på sitt spel om laget skall lyfta ur bottenregionen. Helgens bortamatch mot Vittsjö kan faktiskt bli väldigt avgörande för resten av Piteås säsong.

* Målen från alla matcher i omgång 7, utom just Piteå–Umeå går för övrigt att se på det här klippet.

Korsbandseländet bara fortsätter

Jag hade förstås hoppats slippa skriva det här inlägget. Men rubriken säger väl allt? Eländet bara fortsätter.

De senaste spelarna att drabbas är Piteås Hanna Pettersson (läs mer här) och Kif Örebros talang Linda Hallin (läs mer här).

Jag har inte löpande skrivit ner alla som drabbats under året. Men ur minnet kan jag dra fram följande åtta namn:

Linköpings FC: Linda Sällström
LdB FC Malmö: Anna Thörnqvist
Piteå IF: Pettersson och Emelie Lövgren.
Sunnanå SK: Hanna Glas och Nina Jakobsson.
Umeå IK: Emma Berglund
Kif Örebro: Hallin

Tillagt i efterhand: Som väntat hade jag missat minst en skada. Vittsjös Erika Martinsson tillhör tyvärr också den drabbade skaran. Minst nio spelare är det alltså.

Vi är alltså i början av maj, och vår damallsvenska har redan drabbats av minst åtta korsbandsskador. Tyvärr talar det mesta för att vi kommer att nå upp till fjolårets tråkiga korsbandssiffror även i år.

Jag såg häromveckan på tv att det var 18 damallsvenska spelare som drabbades av korsbandsskador i fjol. Själv räknade jag till 14 i det här inlägget i början av oktober. Där saknades Piteås Lena Blomkvist. Och efter inlägget drog även Umeås Linda Molin av sitt. Men vilka de två sista spelarna var har jag missat.
Fast vare sig det handlade om 16 eller 18 drabbade spelare i fjol så var det alldeles för många. Det är ju i princip en hel spelartrupp.

Det måste förstås vara högprioriterat från förbund och EFD att hitta vägar att undvika den uppsjö av allvarliga knäskador som slår mot vår elitfotboll.

Det är ju inte bara de åtta namnen ovan som saknas på planerna. En stor mängd av de som skadade sig i fjol har ju inte heller kommit tillbaka i spel ännu.

Man vill ju gärna avsluta ett sådant här tråkigt inlägg med något positivt. Och visst var det väl härligt att höra att Hedvig Lindahl gjorde comeback i helgen. Nu är frågan om hon kan hitta en så vass form att hon skall kunna utmana om en plats i EM-truppen.

 

Mallbacken dagens stora glädjeämne

Mallbacken firar.

Mallbacken firar.

I dag är man lite extra glad över ett 3–0-resultat. För Mallbackens klara hemmaseger mot Piteå ger lite hopp om åtminstone den ena nykomlingen skall kunna undvika att bli avsågad på ett tidigt stadium.

Piteå hade överraskat positivt under serieupptakten, och kändes som klar favorit i dagens match. Speciellt eftersom den spelades i Munkfors, och inte på Mallbackens ordinarie hemmaplan, Strandvallen.

Trots det vann alltså Mallbacken klart. Lagets målskyttar var Malin Ahlberg, Hayley Lauder och Julia Karlenäs. Den sistnämnda imponerade stort på mig när jag såg Mallbacken träningsspela mot Jitex i våras.
Då satte jag frågetecken för lagets försvarsspel. De släppte nämligen till flera rena frilägen. Hur det såg ut i dag har jag ingen aning om. Men 7–4 i skott mot mål indikerar i alla fall att Mallbacken inte släpper till speciellt mycket bakåt. Lovande.

Julia Karlenäs

Julia Karlenäs

För den andra nykomlingen ser det däremot inte alls speciellt lovande ut. Sunnanå har faktiskt släppt in fler mål (16) efter fyra omgångar än vad 2011 års hånade jumbolag Dalsjöfors hade gjort (14).
Det som möjligen kan vara lite positivt för Skelleftelaget i den jämförelsen är att man har gjort fyra mål fler framåt…

Colombias affischnamn inom damfotbollen, Yoreli Rincon, gjorde ett superinhopp i dag och räddade Malmö i Umeå. Efter bara tre minuter på planen satte Rincon segerbollen till 2–1. Övriga målskyttar i matchen var Manon Melis och Alexandra Nilsson. I och med segern går Malmö upp i tabelltopp. Man passerar Tyresö på fler gjorda mål.

Det såg länge ut som att skrällgänget Kif Örebro skulle toppa tabellen efter fyra omgångar. Man ledde med 2–0 (Irena Martinkova och Sarah Michael) borta mot Linköping efter 80 minuter. Då slog två backar till för LFC. Först reducerade Charlotte Rohlin, och sedan kvitterade Magdalena Ericsson. Därmed är Örebro i stället trea, två poäng bakom seriens två storfavoriter.

* I Tyskland fick Antonia Göransson för tredje matchen i rad börja på bänken för Turbine Potsdam. Hon blev inbytt i den 62:a minuten hemma mot i praktiken klara mästarinnorna Wolfsburg.

I många sammanhang brukar inte tränare och spelare ta ut ett guld innan det är 100-procentigt säkrat. Wolfsburg – som leder Frauen–Bundesliga med tre poäng och 24 mål inför sista omgången – utgör ett undantag.

Som man kan se på det här klippet firade de guldet redan i onsdags, då man i praktiken säkrade sin seger.
Och i dagens toppmöte valde tränare Ralf Kellermann att vila flera ordinarie spelare, och i stället matcha ett antal unga spelare från bänken. Det gjorde det lättare för Potsdam att vinna med 2–0.

Inför fina 3720 åskådare var det Göranssons ersättare Natasa Andonova som blev stor matchvinnare. Den 19-åriga makedonska landslagsspelaren gjorde först 1–0 på egen hand, och slog sedan den precisa hörna som 17-åriga supertalangen Pauline Bremer (född 1996) nickade in till 2–0.

Trots segern minskade Potsdams chans att nå höstens Champions League. Kerstin Garefrekes blev nämligen matchens enda målskytt när Frankfurt vann borta mot Bad Neuenahr. Därmed är det stor fördel Frankfurt i kampen om andraplatsen.
Potsdam måste få hjälp av Bayern München i sista omgången på söndag. München måste ta poäng samtidigt som Potsdam besegrar Gütersloh på bortaplan om Göranssons lag skall få spela i WCL igen.

* I Frankrike vilades Lotta Schelin i dag när Lyon slog nytt målrekord i franska ligan. Deras 6–0 borta mot Arras innebär att man nu har gjort 120 mål i årets serie. Det är ett fler än det tidigare rekordet, som man satte i fjol.
Då blev målskillnaden 119–3. Fast då spelade man ändå tre oavgjorda matcher. I år är det nu 20 raka segrar och 120–5 i målskillnad – och två matcher kvar att spela.

I dag har Piteå gjort mig glad

Malmö tappade två poäng i Piteå i kväll. Eller sett till resultatutvecklingen kanske man skall säga att de vann en.

Piteå är ett lag man sällan får chansen att se. Därför passade jag på att kolla i dem extra noga i kväll när de var på tv. Det brukar vara ganska svårt att analysera ett lags organisation via tv-bilden. Men i dag var det ganska lätt.

För jag blev tidigt väldigt imponerad av Piteås försvarsspel. Det var så härligt disciplinerat och uppoffrande. De gav inte Malmö några ytor alls framför sin backlinje. Redan efter 20–25 minuter kände jag mig nöjd med vad jag fått se av hemmalaget.

Tittar man på Piteås laguppställning har de ett affischnamn i Faith Ikidi. Men i övrigt är laget knappast speciellt namnkunnigt. Faktum är att man har en av de ”gråaste” trupperna i serien.
Man kompenserar det med stenhårt arbete, och det känns som att tränare Stellan Carlsson får ut väldigt mycket från sina spelare.

I 30 minuter var Malmö inte ens nära att skapa någon målchans. Och då har ju Malmö som bekant flera världsspelare i sina offensiva linjer.

I 33:e minuten kom första chansen – och målet. Det var individuella prestationer från två av Malmös världsspelare som fixade 1–0. Anja Mittag gjorde det efter växelspel med Sara Björk Gunnarsdottir. De båda hade dessutom lite tur, då isländskan missade ett tillslag, men ändå fick fram sista passningen till tyskan.

Det var Malmöledning i halvtid. Men det var redan där Piteå som hade gjort störst intryck på mig.

Efter paus flyttade Piteå fram positionerna en bit, och öppnade sig lite mer defensivt sett. Man spelade sig inte till några chanser. Det behövde de inte eftersom de är så vassa på fasta situationer.

Ett inkast och en inläggsfrispark – och matchen var vänd. För vilken kvalitet det var på avsluten. De två första gick i mål. Först en bomb från Sofie Persson, sedan Therese Sjögran fått bollen för långt ifrån sig i eget straffområde. Sedan ett härligt pressat skott från Victoria Forsmark på nickskarv från Clara Markstedt. Plötsligt hade Piteå ledningen.

På slutet visade Malmö moral och styrka. De fick till slut till en kvittering – en högklassig sådan. Inhoppande tyskan Kathleen ”Paula” Radtke fick i väg en bomb av den kategorien som ingen målvakt kan rädda i tredje övertidsminuten. Det sa bara pang i krysset – och vi fick ytterligare en kandidat till årets mål.

Malmö kunde gjort ytterligare ett par mål i den avslutande anstormningen. Där fick Piteås målvakt Lydia Williams chansen att visa vilken klassmålvakt hon är. Enhandsräddningen på en nick från Katrin Schmidt var riktigt svettig. Årets räddning?

Malmö visade alltså stark offensiv på slutet. Det måste man nog göra i längre perioder under matcherna om man skall kunna hota Tyresö i guldracet.
För Malmös defensiv är långt ifrån klockren. Det visade Lyon tidigare i vår. Det visade Piteå i kväll. Och det visar statistiken från ifjol.

Då höll Malmö bara sex nollor på hela säsongen. Framför allt läckte det på våren, då man bara höll en nolla – det var för övrigt just i bortamötet med Piteå. På hösten blev det lite bättre. Men huvudkonkurrenten Tyresö höll totalt tolv nollor under fjolårets, och man har inlett året med två nya.

Klar fördel Tyresö när det gäller defensiven alltså. Skall Malmö ta guld måste de följaktligen vara klart vassare i offensiven.

Tillbaka till Piteå. Först ett par ord om den sanslöst onödiga utvisning som Anna Westerlund drog på sig. Att applådera domaren efter att man varnats är knappast värt någon applåd. Hoppas Westerlund får sig en rejäl tillrättavisning av lagledningen. Hennes onödiga sorti i minut 88 kan faktiskt ha kostat Piteå två poäng.

Utvisningen var det som grumlade min annars väldigt positiva bild av PIF. Det är som sagt defensiven som är deras styrka. Och deras fasta situationer.

Försvarsspelet innehåller konsekvent arbete från samtliga elva spelare. Nya forwarden Clara Markstedt är en spelare som alla motståndare lär hata att möta. En spelare som det gör ont att spela mot.
Markstedt är hela tiden tuff i närkamperna. Ibland går hon även en bra bit över gränsen till det tillåtna. Men vilken otroligt stor nytta hon gör för sitt lag.

Höjdpunkter från matchen skall gå att se på den här länken.

Slutligen några ord om publiksiffran. Den hamnade på måttliga 712 i annars så pålitliga Piteå. Tråkigt.

* Jag har någon gång skrivit om att jag inte tycker att media skall använda sig av smeknamn eller förnamn i rubriker.
Göteborgs-Posten tog ytterligare ett steg häromdagen, när de hade följande rubrik:

Faksimil ur GP

Faksimil ur GP

* Tillbaka till damallsvenskan. Tidigare i dag fanns ett långt klipp med höjdpunkter från lördagens match mellan Linköping och Sunnanå på youtube. Tyvärr är det numera borttaget.

Jag skriver tyvärr eftersom Pernille Harder:s 1–0-mål i högsta grad är sevärt. Vilken underbart härlig bollbehandling danskan har. Som jag ser det är det bara Marta, Vero Boquete och möjligen Caroline Seger i damallsvenskan som kan mäta sig med Harder när det gäller bolltouch.

För övrigt var även Sunnanås mål snyggt. Förhoppningsvis kommer nya klipp med höjdpunkter från matchen inom kort.

Guldet hamnar i Tyresö igen

Det är mindre än en timme till seriestart, och jag har nått fram till den fjärde och sista delen av mitt damallsvenska tips. I år är jag tyvärr tråkig, och tror som majoriteten – att SM-guldet återigen hamnar i Tyresö.

På upptaktsträffen i tisdags föll tipsen så här:

1) Tyresö med 51,2 procent av rösterna
2) Malmö         32,1
3) Göteborg      9,5
4) Linköping      2,4
Umeå                2,4

Min uppfattning är att fördelningen mellan lagen följer ungefär samma fördelning, dock skall Linköping och Umeå strykas från listan. Oddset för klubbarna bakom de tre topplagen bör ligga på tiondels procent.

För det är mellan Tyresö och Malmö det står. Göteborg är egentligen den enda outsidern.

Malmö har alltså chansen. Men laget visade bristande kapacitet när det väl gällde i fjol. Guldet såg ju ut att vara klart. Men efter 13 raka segrar blev det bara en poäng på de två sista omgångarna. Då har man svag vinnarkultur.

Tyresö har inte heller hunnit bygga upp någon riktig vinnarkultur. Men trots att försäsongen delvis har varit darrig så tror jag stenhårt på dem.

För spelmässigt var Tyresö klart bättre än Göteborg i supercupen. Mästarlaget skapade massor av chanser, och när trion Vero, Marta och Christen Press lärt sig varandra kommer även målen.

Här är min genomgång av de tre topplagen:

1) Tyresö FF
In
: Christen Press (Göteborg), Malin Diaz (AIK), Sara Thunebro (FFC Frankfurt) och Jennifer Hermoso (Rayo Vallecano, Spanien)
Ut: Madelaine Edlund (uppehåll), Helén Eke (Kif Örebro) och Josefine Öqvist (Kristianstad), Lisa Klinga (Piteå, lån) och Pauline Hammarlund (Linköping)

Kommentar: För första året satsar Tyresö på kontinuitet – ett väl beprövat segerrecept.

Att Christen Press kommer in i stället för Madelaine Edlund har alla förutsättningar att bli ett lyft. I den här omgivningen blir jag inte förvånad om Press kan komma i närheten av 30 mål.

Marta Viera da Silva

Marta Viera da Silva

Lägg till att Marta skall spela centralt, och koncentrera sig på offensiva löpningar – och Tyresö känns ännu mer sylvassa i djupled än i fjol.

Apropå Marta sa tränare Tony Gustavsson så här på upptaktsträffen:

”Marta hade på tok för många maxlöp förra året – framför allt defensiva. Hon skall vara 80/20 i fördelning offensiva/defensiva löpningar.”

Marta skall alltså springa framåt. Lagets svaghet finns som jag ser det i löpningarna bakåt. Där saknas för tillfället snabbheten för att hävda sig i Champions League. Tränare Gustavsson uttryckte det så här på upptaktsträffen:

”När det gäller omställningsspelet är vi inte där vi bör vara för att hävda oss internationellt. Lagen ställer om till anfall mycket snabbare än vi är vana vid.”

Men i allsvenskan håller Tyresö alltså tillräcklig kvalitet för att försvara guldet. De vann tio av höstens elva matcher i fjol, och med en bra start tror jag att säsongen kan bli ett enda långt segertåg.

2) LdB FC Malmö
In: Manon Melis (Linköping), Zecira Musovic (Stattena), Yoreli Rincon (Piracicaba, Brasilien) och Kathleen Radtke (Jena).
Ut: Emma Wilhelmsson (Jitex), Christina Öyangen Örntoft (Bröndby, Danmark), Hilda Carlén (Hammarby).

Kommentar: Precis som Tyresö har Malmö en väldigt offensiv satsning. De visar att de hoppas ge Tyresö en jättematch om guldet även i år.

Miljardären Dan Olofsson har öppnat plånboken och löst klubbens ekonomiska kris. Hans plånbok har även möjliggjort att Manon Melis återvänt till Skåne. Och man har hämtat Colombias affischnamn Yoreli Rincon i Brasilien. Med dem har man har ett överflöd av offensiva spelare. Synd för klubbens många talangfulla tonåringar.

Utöver nyförvärven får man snart åter Frida Nordin och Therese Sjögran från korsbandsskador. Nye tränaren Jonas Eidevall står inför en utmaning i att hitta bästa möjliga startelva. Och i en annan i att hålla de som sätts på bänken nöjda med sin tillvaro.

Manon Melis

Manon Melis

Offensiva spelare finns det ett överflöd av. Hör bara här: Rincon, Sjögran, Anja Mittag, Ramona Bachmann, Manon Melis och Elin Rubensson.

Backlinjen är okcså väldigt offensivt lagd. Och att den har defensiva brister avslöjade Lyon på ett skoningslöst sätt. En back som är riktigt duktig i defensiven är unga Amanda Ilestedt. Henne vill Eidevall gärna ha in i EM-truppen. Under upptaktsträffen sa han:

”Jag tycker att det var synd att Amanda inte var med till Algarve cup och utvärderades där. Nu står hon på noll landskamper och får svårt att nå EM.”

Jag håller med.

Förhoppningsvis kan Malmö hänga med Tyresö i guldstriden. För visst vore det kul om guldstriden lever långt in på senhösten?

3) Göteborg FC
In
: Marie Hammarström (Kif Örebro), Cathrine Dyngvold (Klepp, Norge), Jessica Landström (Djurgården) och Jodie Taylor (Birmingham).
Ut: Christen Press (Tyresö) och Ingrid Wells (Washington Spirit)

Kommentar: Göteborg nämns som en tänkbar utmanare om guldet. För att blir det måste trion Jessica Landström, Jodie Taylor och Cathrine Dyngvold klara av att ersätta skyttedrottningen Christen Press.

För ett par veckor sedan hade jag varit tveksam till att de skulle klara det. Press gjorde 17 av Göteborgs 48 mål i damallsvenskan i fjol, låg bakom cuptiteln och var stor hjältinna i åttondelsfinalen av Champions League.
Jag trodde faktiskt att tränare Torbjörn Nilsson skulle tvingas lägga om spelsättet när Press nu istället återfinns i Tyresö.

Jodie Taylor

Jodie Taylor

Men sedan visade Taylor både hög klass och fart i supercupen. Därför tror jag numera faktiskt att Göteborg till och med har ett bättre lag i år än i fjol.

Nyckel ett blir säsongsstarten. Genom att vara svårstartat tappade man guldet 2011, och i serieupptakten försvann toppkontakten tidigt i fjol.

Nyckel nummer två blir spelet på gräs. Det har inte varit tillräckligt bra de senaste åren.

Utöver forwardsfrågan är spelartruppen fortsatt rekordtunn. GFC hade nog behövt bredda för att inte vara extremt känsliga för skador. Varför har de inget lag i den nya F19-serien?

Jag tror att Göteborg slutar trea med viss marginal ner till övriga lag. Fast jag är högst tveksam till att Göteborg har mental styrka att hänga med Tyresö och Malmö i guldracet.

* Övriga lag har jag placerat in i tabellen i tre andra inlägg. De finns här:

Om lag 4) Kristianstads DFF, 5) Linköpings FC och 6) Umeå IK läser du här.

Om lag 7) Piteå IF, 8) Vittsjö GIK och 9) Jitex BK läser du här.

Om lag 10) Kif Örebro, 11) Sunnanå SK och 12) Mallbackens IF läser du här.

* Givetvis är det här inte den enda bloggen som bjuder på damallsvenska tips. Bloggen Spelare12 har gjort en rejält gedigen genomgång av serien, lag för lag.

Anders Nilsson på Aftonbladets damfotbollsblogg har presenterat lagen två och två.

I år har även damfotboll.com satt ihop ett tips. Kul. Här är även ett tips från Radiosportens fotbollsexpert Richard Henriksson.

Spelet kan börja…

Tre lag med ganska tunna trupper

I går inledde jag mitt damallsvenska tips med de tre sista placeringarna. Nu är det dags för övriga tre platser på den undre halvan.

Och jag känner verkligen att det på förhand är en viss skillnad mellan de sex lag som återstår att presentera och de sex som nu har placerats in i tipset. Sedan brukar det ju vara något lag som floppar, och något som överraskar positivt – vilket kan innebära någon omkastning.

Men är det lite nivåskillnad mellan sexan och sjuan känns avståndet från sjuan och ner till tian mer hårfin. Jag noterar att andra experter även vill ha in Sunnanå i den gruppen. Jag har får dålig koll på Skelleftelaget för att känna mig säker på lagets kvalitet. Men visst, de kan nog också vara med och slåss om en placering över nedflyttningsstrecket.

I kampen för att hänga kvar lär det vara oerhört viktigt att minimera antalet skador. För alla lag har starka startelvor när alla spelare är friska. Men med några skador sjunker kvaliteten ganska snabbt.

Här är mina lag sju till nio:

7) Piteå IF
In
: Clara Markstedt (AIK), Johanna Andersson (Assi), Francisca Ordega (Rossiyanka, Ryssland) och Lisa Klinga (Tyresö, lån)
Ut: Jennifer Nobis (slutar), Ann Marie Dovland (Klepp, Norge), Jessica Olofsson och Erika Karlsson (Piteå Södra) och Camilla Johansson (?). Samt Lena Blomkvist (korsbandsskadad).

Lisa Klinga

Lisa Klinga

Kommentar: 9,0 procent av de närvarande vid den damallsvenska upptaktsträffen tippade att Piteå skall åka ur.

Kanske berodde det på att fjolårets bästa poängspelare, Jennifer Nobis, har tvingats sluta? Tränare Stellan Carlsson verkade dock säker på att någon annan kommer att axla Nobis mantel som skyttedrottning. Kanske nya nigerianskan Francisca Ordega? Kanske snabba Hanna Pettersson?

Jag är även nyfiken på hur unga Ronja Aronsson (född ) har utvecklats. Som 13-åring gjorde en väldigt respektlös debut framför mina ögon hösten 2011. I år är hon 15, och kanske redo för mer speltid?

Carlsson konstaterade också att många pratar om Piteås stabila defensiv. Men, som han sa:

”Vi släppte in 42 mål förra året – det är alldeles för många.”

Defensiven är byggd kring Faith Ikidi, som kontrakterades utan att man hade ekonomisk täckning i vintras. Ekonomin känns som ett ganska stort hot mot klubbens satsning.

Jag tror ändå att Piteå har tillräckligt med kvalitet för att slippa nedflyttningsstrid. Fast helt säker är jag inte.

Ifeoma Dieke

Ifeoma Dieke

8) Vittsjö GIK
In
: Jane Ross (Glasgow City), Elin Nilsen (Kristianstad) och Emma Andersson (Landsbro).
Ut: Danesha Adams och Brittany Bock (båda Sky Blue FC, USA), Emma Kullberg (Umeå Södra), Charlotte Bergstrand och Josefine Mårtensson (båda Glimåkra), Emma Unkuri och Malin Bornander (båda B1913, Danmark) och Malin Winqvist (Öster).

Kommentar: Vittsjö gick in i silly season helt utan kontrakterade spelare. Med tanke på att en stor del av arbetet bestått av att förlänga med nyckelspelare har utfallet varit gott.

Viktigt var förstås att mittbackarna Kendall Fletcher och Ifeoma Dieke blev kvar. Dieke är på väg tillbaka från den korsbandsskada hon ådrog sig under OS. Med henne borta ur laget tappade vårens skrällgäng farten.

Frågan inför 2013 års säsong är om Vittsjö kan hitta tillbaka till den form man hade våren 2012. Klart är att de experter som i fjol var säkra på att laget skulle åka ur damallsvenskan har ändrat uppfattning om laget. Vid upptaktsträffen var det nämligen bara 5,0 procent av de närvarande som trodde att skånskorna skulle åka ur i år.

Själva siktar laget mot topp fem – man skall alltså placera sig bättre än i fjol.

Den ena av lagets båda tränare, nye Simon Sjöfors, hävdade med bestämdhet att årets värvning i damallsvenskan alla kategorier är Jane Ross. Hon beskrivs som en hårt arbetande målmaskin. Visst låter väl det spännande?

Jag tror ändå att Vittsjö får svårt att upprepa fjolårets sjätteplats, även om Ross visar sig vara ett kap. Men laget var väldigt välorganiserat i fjol, och därför bör man ändå kunna slippa akut inblandning i nedflyttningsstriden.

Mimmi Löfwenius

Mimmi Löfwenius

9) Jitex BK
In
: Emma Wilhelmsson (Malmö), Amanda Fredriksson (IFK Kalmar), Julia Wahlberg (Kungsbacka DFF – fd Tölö), Linn Andersson (Eskilstuna United) och Rebecca Johnson (Dalsjöfors eller Tor/KA).
Ut: Nanna Jansson och Caroline Lindblad (båda Hovås-Billdal), Katri Nokso-Koivisto (LSK Kvinner, Norge), Kristin Carlsson (Vålerenga, Norge), Petronella Ekroth (Hammarby) och Elin Carlsson (slutar).
Kommentar: Våren har i mycket handlat om problem, och kriser. Det har varit skadekris, arenakris och nu även ekonomisk kris. Enligt tränare Stefan Rehn är dock spelarna de som påverkas minst av all turbulens. Rehn sa på upptaktsträffen att:

”De är vana vid att flytta runt.”

Rehn sa även att han uppfattade truppen som tunnare, men spetsigare, än i fjol. De närvarande experterna på upptaktsträffen placerade precis som jag gör, Jitex på nionde plats. 28,6 procent av de närvarande tippade att laget åker ur.

Den stora nyckeln för att Jitex skall undvika bottenstrid blir att kunna korta ner skadelistan, som varit besvärande lång de senaste säsongerna. För med frisk trupp har Jitex ett lag som kan utmana om en plats på tabellens övre hälft.
Viktiga Annica Sjölund är på väg tillbaka från sin korsbandsskada. Med henne och riviga Mimmi Löfwenius på topp kan det lila Mölndalslaget mycket väl kontra sönder många av konkurrentlagen.

För det finns kvalitet i laget. Även bland annat finska målvakten Minna Meriluoto, lagkaptenen Sofia Karlsson och yttermittfältaren Fridolina Rolfö är högklassiga spelare. Och nyförvärvet Julia Wahlberg är en av landets större mittfältstalanger. Dessutom tillför Emma Wilhelmsson viktig rutin.

Men truppen är som sagt tunn. Och fortsätter skadeeländet kan det bli ett tungt år. Ekonomin är ju nämligen dålig, vilket gör att meriterade nyförvärv under sommarfönstret inte är att tänka på. Det lär alltså vara den nu befintliga truppen som skall göra det.

Det händer i helgen

Efter kvällens mindre angenäma herrfotbollsupplevelse tänkte jag blicka fram mot helgens damfotboll runt om i världen.

* Det är bland annat premiärhelg i Japan. Mästarinnorna Inac Kobe Leonessa, som gick igenom fjolårets serie med 17 segrar och ett kryss på 18 omgångar, är förstås storfavoriter i år igen. Man har tappat Shinobu Ohno till Lyon, men har annars kvar alla fjolårets stjärnspelare i sin trupp.

Morgondagens premiär spelas hemma mot Jef United. För dem som är intresserade av alla spelarövergånger i Nadeshiko League går det att se dem på den här länken.

* I Frankrike är det cuphelg. Redan i åttondelsfinal drabbar två av Lyons främsta utmanare samman. I morgon 21.00 tar nämligen Kosovare Asllani och hennes PSG emot Göteborgs motståndare i Champions League, Juvisy.
Lyon spelar sin åttondelsfinal på söndag, hemma mot Soyauax. Det lär bli en rätt enkel match.

* I Tyskland ser det ännu så länge ut som att vädret kan tillåta en full ligaomgång på söndag. På DFB-tv ger de Freiburg–Wolfsburg klockan 14.00. Det är helt klart omgångens mest intressanta match. Övriga topplag spelar på bortaplan mot lag de skall kunna besegra.
Fast Antonia Göransson och de andra i Turbine Potsdam kan inte gå på halvfart om det skall få med sig alla poängen från målsnåla Bad Neuenahr. Apropå Potsdam skall Hegerbergsystrarna börja blogga här.

* I Danmark är det dags att återuppta 3F-ligan. Fyra omgångar återstår, och den stora kampen står om den fjärde och sista slutspelsplatsen. Fyra lag är inblandade, bland annat Emma Unkuri:s B1913.
Bäst läge har OB (19 poäng), följt av Taastrup (17), B1913 (16) och BSF (15). Unkuris lag spelar dock inte i helgen.

* I Italien får Torres vila under helgen, för att koncentrera sig på Champions League. Övriga topplag har på pappret överkomligt motstånd.

* I England är det cuphelg även den här helgen. Förra helgen handlade det om FA-cupen. Då blev Louise Fors målskytt från straffpunkten när Liverpool vann med 5–0 mot Aston Villa.
Däremot blev Sofia Jakobsson och Chelsea mållöst – och utslaget. Lincoln vann med 1–0 på hemmaplan. För Fors och Liverpool väntar nu bortamöte med Sunderland i kvartsfinalen på påskdagen.

Den här helgen är det premiär för WSL Cup, turneringen där WSL-lagen är uppdelade i två grupper om vardera fyra lag. Alla matcher spelas i morgon. Båda svensklagen återfinns i samma grupp. Liverpool inleder med derby mot Everton, medan Chelsea spelar borta mot Doncaster.

* På hemmaplan spelas en mängd träningsmatcher i helgen. Mest intressant är Norrporten cup i Sundsvall. Där har Tyresö besegrat Sundsvalls DFF med 3–0 (Line Röddik Hansen, Christen Press och Marta) i dag, och Umeå har slagit Piteå med 2–0 (Emma Berglund, straff och Lina Hurtig).
Tyresö verkar bli precis så starkt som man förväntat sig med Press i laget. Mästarinnorna slog ju nämligen Linköping med hela 5–0 tidigare i veckan. Då gjorde Press och Marta två mål vardera. Det femte stod Jennifer Egelryd för.