På lördag klockan 20.50 spelar Sverige landskamp borta mot Frankrike. Matchen tv-sänds i Frankrike av en kanal som jag tror kallas kanal D17. I Sverige verkar däremot ingen visa matchen.
I varje fall har inte jag hittat någon uppgift om att matchen tv-sänds av någon svensk kanal. Har ni?
Visst är lördag en dag där vinter-OS lär ta huvuddelen av sporttittarna. Det är första riktiga OS-dagen, vilket innebär att folks feber är som störst. Men jag anar att den sena avsparkstiden i Amiens delvis är taktiskt uttänkt med tanke på att OS-tävlingarna är över vid den tiden. Vad jag kan se börjar nämligen kvällens sista OS-gren 19.00 svensk tid.
Således borde det vara bra läge för de svenska tv-kanaler som inte sänder OS att ta chansen att visa Lotta Schelin med vänner på bästa sändningstid. Eller?
Minns att jag kritiserade förbundet för bristande vilja och engagemang i samband med VM-kvalmatchen borta mot Bosnien i höstas. Där ifrågasatte jag också varför inte förbundet på egen hand kunde ha fixat en billig tv-produktion från Zenica, och sänt på sin hemsida.
Dagen efter kommenterade förbundets kommunikations- och marknadschef Camilla Hagman inlägget, och erbjöd sig att förklara. Jag ringde upp henne, och fick veta varför matchen inte hade sänts. Hagman menade att förbundet hade gjort allt de kunde för att få till en sändning, men att tiden var för knapp och produktionen för dyr.
Nu har Hagman och hennes kollegor på förbundet en ny chans. Visst, det är ingen tävlingslandskamp, men det är Europas andra och tredje högst rankade lag som möts. Och med tanke på vilka fantastiska tittarsiffror damlandslaget hade i fjol borde det gå att marknadsföra den här matchen så bra att någon svensk kanal väljer att sända.
Den här gången finns det ju dessutom redan en produktion, vilket borde underlätta rejält. Och skulle inte någon kanal ta chansen, borde förbundet kunna sända den själva på sin hemsida. Eller hur?
Det är drygt fyra dygn till avspark. Förhoppningsvis är allt löst tills dess, så att vi svenskar som är intresserade av matchen slipper att leta efter fulstreamar med den franska sändningen.
* Apropå landskampen så har Charlotte Rohlin lämnat återbud, och ersätts av Linda Sembrant i truppen. Det borde innebära att Amanda Ilestedt går in i startelvan.
* I går fastställdes matchtiderna för kvartsfinalerna i Champions League. Tyresö spelar hemma mot Neulengbach den 23 mars 14.45 och borta i Österrike den 29 mars 16.00.
Nilla Fischer
* I går vid Gaygalan, även kallad QX-galan, fick Nilla Fischer det finaste priset, ”Årets homo/bi/trans.” Grattis.
* Jag har ju inte sammanfattat alla helgens matcher ännu. Vad jag har hittat spelade tre damallsvenska lag träningsmatcher i söndags. Göteborg vann även sin andra match i Danmark. Det blev 2–1 mot Fortuna Hjörring sedan Sara Lindén och Manon Melis blivit målskyttar. Resultatet imponerar, framför allt eftersom GFC hade sex nya spelare i startelvan. Det brukar kunna ta långt tid att få ett nytt lag att fungera, men Stefan Rehn har i alla fall fått en bra start i Göteborg.
Kristianstad mötte också danskt motstånd. Skånskorna vann med 2–1 mot B93/HIK/Skjold efter att en danska, Johanna Rasmussen, blivit tvåmålsskytt. En text om matchen finns här.
Johanna B Rasmussen
Kif Örebro gjorde också säsongspremiär. Man föll mot Sturehovs P15-lag med 1–0 – ett resultat som jag har väldigt svårt att värdera. Efter matchen presenterade man sitt tredje nyförvärv från Sunnanå – den finländska innermittfältaren Annika Kukkonen.
Annika Kukkonen
* I Australiens W-league återstår en omgång av grundserien, och Melbourne Victory med Jessica Samuelsson ligger på tredje plats, med chans på avancemang till andra. För det är så raffinerat att de fyra redan slutspelsklara lagen möts i sista omgången. Här är läget:
1) Sydney FC +25 262) Canberra United +19 24
3) Melbourne Victory +12 23
4) Brisbane Roar +5 20
Matcherna i sista omgången är Sydney–Canberra och Brisbane–Melbourne. Ettan och tvåan har fördel av hemmaplan i semifinalerna.
* Samuelsson var inte den enda spelaren som lämnade damallsvenskan i höstas för W-league. Det gjorde även den duktiga amerikanska ytterbacken Camille Levin, som varit i Western Sydney Wanderers i vinter. I går blev det klart att den före detta Göteborgsbacken kommer att spela för Sky Blue FC i NWSL kommande säsong.
* Slutligen vann Brasilien det sydamerikanska U20-mästerskapet genom att slå Paraguay med 2–0 i finalen. Båda lagen var som bekant redan klara för VM i Kanada i höst. Några bilder på målen från finalen har jag inte hittat, men väl ett klipp om arrangemanget, som avslutas med att Brasilien höjer pokalen.
Vi får vända blicken långt norrut för att hitta dagens hetaste svenska nyheter. Piteås Josefin Johansson är nämligen vår senaste landslagsspelare.
Eller, jag brukar ju säga att man måste ha spelat i landslaget för att få kallas landslagsspelare. Men Johansson är i alla fall med i truppen till bortamötet med Frankrike. Johansson ersätter sin namne Josefine Öqvist, som har tackat nej av personliga skäl.
Jag har sett Johansson för lite för att känna att jag kan djupanalysera det riktiga i att ge henne chansen. Fast tittar man på hennes statistik från fjolårets allsvenska så är den imponerande. Hon gjorde nämligen sju spelmål och två straffmål och blev näst bästa svenska målskytt.
Utöver att Piteå idag fått med en spelare i landslagstruppen så har man även presenterat ett nyförvärv, i Sunnanås vänsterback Elin Johansson. Jag såg henne mot Göteborg i höstas, och tyckte att hon visade en intressant anfallsvilja från backplats. Jag antar att hon är tänkt att ersätta isländska landslagsbacken Hallbera Gisladottir, vilket blir en utmaning.
Elin Johansson
Sunnanå har tappat ytterligare en toppspelare i dagarna. Igår blev det nämligen klart att Julia Spetsmark spelar damallsvenskt för Kif Örebro den här säsongen. Spetsmark var uppskriven inför fjolårets serie, men levererade inte på den nivå som många hoppats. Till hennes försvar skall ju sägas att hon spelade i ett väldigt dåligt lag, och därmed inte fick mycket hjälp.
Nu hamnar hon i en mycket bättre omgivning, vilket känns klart intressant. Fast frågan är om hon slår sig in i startelvan. För det är inte lätt att flytta på någon i duon Sara Michael och Sanna Talonen.
Julia Spetsmark
* Jitex värvar en regerande guldmedaljör. Det är Karolin Pettersson som i fjol tog finskt mästerskapsguld med Åland United. Med sina 25 år blir mittbacken en av nya, unga Jitex äldre spelare.
Tillsammans med Emily Zurrer kommer Pettersson att bli riktiga nyckelspelare hos Mölndalslaget.
* Kollar vi utomlands har Notts County – tidigare Lincoln Ladies – i engelska WSL gjort en ny spännande värvning från andra sidan jordklotet. I förra veckan gjorde man ju klart med Nya Zeelands Katie Hoyle. Idag knöt man dessutom upp Melbourne Victorys duktiga målskytt, 20-åriga Caitlin Friend.
Friend har gjort sju mål i W-league vilket gör att hon delar andraplatsen i skytteligan med klubbkompisen Lisa De Vanna. Leder gör ju Jodie Taylor på nio mål. Kan Friend hålla samma klass som De Vanna och Taylor har Notts Co gjort en kanonvärvning.
* Om vi slutligen lämnar silly season, så såg jag i går att EFD sitter med i en arbetsgrupp som skall se över antal lag, säsongsupplägg och så vidare i våra högsta serier. Diskussionen om höst/vår är en av de som kommer upp på dagordningen.
Hoppas verkligen inte att någon vill införa det i svensk damfotboll – för det vore ett slags dödsstöt för intresset. Publiksiffrorna är ju låga som de är. Matcher i mars och slutet av november lär inte direkt locka fler…
Det har inte spelats speciellt många intressanta tävlingsmatcher runtom i världen den här helgen. Den mest intressanta matchen ur svensk synvinkel var en träningsmatch, den mellan Thailand och Linköping.
Från matchen kom den ytterst tråkiga nyheten att Linda Sällström återigen är korsbandsskadad. Fattade jag rätt så var det hennes andra knä som gav med sig den här gången. Det är alltså tredje året den finländska landslagsforwarden får spolierad på grund av en korsbandsskada. Om hon kommer tillbaka från det här gör hon en riktig bragd.Det går inte annat än att lida med Sällström. Jag har själv missat ett antal säsonger på grund av korsbandsskada och följderna av den. Fast jag spelar på låg nivå, och hade mina bästa fotbollsår bakom mig när problemen började. Sällström blir 26 i sommar och borde stå på toppen av sin karriär. Tråkigt var ordet.
Apropå den där träningsmatchen så är det inte omöjligt att Thailand vid månadsskiftet maj/juni kvalar in till nästa års VM-slutspel i Kanada. Thailändskorna passerades i våras av Vietnam på världsrankningen, och är nu sjunde asiatiska land. Då Nordkorea är avstängt från VM talar mycket för att Asiens femte VM-plats står just mellan Vietnam och Thailand.
Vad matchen Thailand–Linköping blev? 3–0 till LFC. Och min uppfattning om att Asien har fått minst en halv plats för mycket till mästerskapet i Kanada har stärkts ytterligare.
* Apropå mästerskapsslutspel i Kanada spelas ju U20-VM där i höst. Idag blev Nigeria klart för den turneringen. Man vann med totalt 7–0 mot Sydafrika i playoff. I Afrikas andra playoff möttes Ghana och Ekvatorialguinea. Hur det slutade har jag inte sett någon uppgift om ännu. Jag vet bara att de senare hade med sig 1–0 från hemmamötet.
I Sydamerika har Brasilien och Paraguay kopplat greppet om platserna. Paraguay vann nämligen med 1–0 mot Colombia samtidigt som Brasilien slog Bolivia med 3–0 i slutspelsrundans första matcher.
* Det har spelats ligamatcher med svenskintresse i Australien och Italien i helgen. I Australien är de fyra slutspelslagen redan klara, trots att två omgångar återstår. Jag blir för övrigt inte klok på hur man gör ett upplägg på tolv matcher i en serie med åtta lag, men det finns säkert en logisk lösning på den gåtan…
De fyra lag som spelar semifinaler 15–16 februari är Sydney FC, Jessica Samuelsson:s lag Melbourne Victory, Brisbane Roar och Canberra United.
Samuelsson spelade hela helgens bortamatch mot Newcastle. Victory vann med 4–1 efter att Lisa De Vanna gjort matchens tre första mål – dock uppdelade på två halvlekar, alltså inget helt äkta hattrick. De Vanna är därmed tvåa i skytteligan med sina sju mål. Leder gör före detta Göteborgsforwarden Jodie Taylor på nio.
I Italien vann alla de fyra topplagen. Serien leds lite överraskande av Brescia på 48 poäng, som vann mot Torres för 14 dagar sedan. Tavagnacco har en match mindre spelad och kan komma upp jämsides med Brescia vid seger. Torres står på 46 poäng. Svensklaget Verona är fyra på 35, alltså långt ifrån topptrion.
I helgen vann Verona med 4–1 borta mot nästjumbon Grifo Perugia.
* I Tyskland var det ny inomhusturnering. Turbine Potsdam vann sin egen cup inför 2000 åskådare efter seger med hela 5–0 mot Bröndby i finalen. Antonia Göransson gjorde två av finalmålen, och blev som grädde på moset utnämnd till turneringens allra bästa spelare. Lovande.
Lovande är också rapporterna från Frankrike, där Lotta Schelin gjorde fyra mål i går. Det var dock cupmatch mot högst begränsat motstånd – Pontarlier. Och Lyon vann med hela 18–0. Kul att publiksiffran var hela 2000 personer.
Apropå Frankrike är här målen från förra helgens omgång i ligan. Den omgång där PSG slog Lyon och där Josefine Öqvist återigen blev målskytt:
* I USA har nya NWSL-klubben Houston Dash värvat japanska ytterbacken Aya Sameshima – ytterligare en namnkunnig värvning till ligan som blir allt starkare. Men lönemässigt anser inte tränarna i ligan att NWSL hänger med de europeiska klubbarna. Det är intressant, och går att läsa mer om här.
* Slutligen till senaste nytt i det norska Kaurinfallet. Det har hänt en hel del sedan jag senast skrev om ämnet. Först har Stabaeks supporterklubb givit tränaren Öyvind Eidesitt stöd, och anklagat Leni Larsen Kaurin och Lisa-Marie Woods för smutskastning.
Sedan har den norska tränarföreningen diskuterat nya regler för hur norska fotbollstränare skall få agera gentemot sina spelare. Och Stabaeks sportchef för damfotbollen, Richard Jansen, har pratat ut i Budstikka. Han säger sig ha tagit Kaurins uppgifter på allvar, och han beklagar att han tappat bort det gåvokort hon fick från tränare Eide.
Han har dock mer att förklara. För som grädde på moset visar det sig att Stabaek i fjol engagerade en annan tränare som hade fått sparken från en annan klubb för misstankar om sexuella trakasserier.
En följd av alla händelser är att det nu ifrågasätts, bland annat i den här krönikan i tidningen Dagbladet, om Stabaeks medlemmar verkligen har förtroende för sin klubbledning. Det känns som en relevant fråga.
Vi är i upptakten av ett år utan stort mästerskap för lagen på vår kontinent. En hel del kul händer dock inom damfotbollen under 2014.
Spelet drar i gång i morgon. Så här är min damfotbollskalender över 2014:
4 januari: Damfotbollsåret inleds med matcher i ligorna i Australien, Spanien och Italien.
9 januari: 2013 års spelare i Afrika koras vid en gala i Lagos, Nigeria.
12 januari: Tyska mästerskapet i inomhusfotboll, Hallenpokal, avgörs i Magdeburg.
13 januari: Ballon d’Or-galan i Zürich. Vem blir världens bästa spelare 2013; Abby Wambach, Marta eller Nadine Angerer? Och försvarar Pia Sundhage sin titel?
14 januari: Träningslandskamp, Spanien–Norge.
17 januari: NWSL håller draft för collegespelare.
19 januari: Franska Feminine division 1 återstartar efter juluppehållet. Det är seriefinal direkt: Lyon–PSG.
31 januari: Träningslandskamp, USA–Kanada.
11–15 februari: Fyrnationsturneringen Yongchuan cup i Kina med värdnationen, Nordkorea, Mexiko och Nya Zeeland.
12–13 februari: VM-kvalet i Europa startar om med åtta matcher, bland annat Holland–Belgien (12/2) och Italien–Tjeckien (13/2).
13–15 februari: Kval till Afrikanska mästerskapet, och tillika VM-kval i Afrika. Omgång 1, match 1. Följande matcher: Algeriet–Marocko, Egypten–Tunisien, Etiopien–Sydsudan, Burkina Faso–Ghana, Elfenbenskusten–Mali, Rwanda–Kenya, Nigeria–Sierra Leone, Guinea Bissau–Senegal, Mozambique–Komorerna, Botswana–Zimbabwe samt Zambia–Tanzania. Returerna spelas 28/2–2/3.
23 februari: Frauen-Bundesliga, omstart efter vinteruppehåll. Med bland annat toppmatcherna Frankfurt–Wolfsburg och Bayern München–Turbine Potsdam.
23 februari: Australiens W-league avgörs med stor final. Var den kommer att spelas är inte spikat.
3–12 mars: Cypern cup. Grupp A: England, Italien, Finland och Kanada. Grupp B: Holland, Frankrike, Skottland och Australien.
5–12 mars: Algarve cup. Grupp A: Kina, Tyskland, Island och Norge. Grupp B: USA, Japan, Sverige och Danmark. Sverige spelar så här: 5 mars: Danmark, 7 mars: USA, 10 mars: Japan samt placeringsmatch den 12 mars.
15 mars–4 april: F17-VM i Costa Rica. Tyvärr inte med svenskt deltagande.
22–23 mars: Champions League, kvartsfinal 1: Tyresö–Neulengbach, Wolfsburg–Barcelona, Torres–Turbine Potsdam och Birmingham City–Arsenal.
29–30 mars: Champions League, kvartsfinal 2: Neulengbach–Tyresö, Barcelona–Wolfsburg, Turbine Potsdam–Torres och Arsenal–Birmingham City.
5 april: VM-kval i Europa: Nordirland–Sverige. Dessutom Italien–Spanien och Skottland–Polen.
9–10 april: VM-kval i Europa med 15 matcher, bland annat Frankrike–Österrike (9/4), Schweiz–Danmark (10/4) och Belgien–Norge (10/4).
13 april: Damallsvenskan, premiär: Vittsjö–Göteborg, Piteå–Linköping, Jitex–Umeå, Kristianstad–Tyresö och AIK–Rosengård. Dessutom Eskilstuna–Örebro (14 april).
19–20 april: Champions League, semifinal 1:Birmingham/Arsenal–Tyresö/Neulengbach och Torres/Potsdam–Wolfsburg/Barcelona.
21 april: Toppserien, Norge, premiär.
26–27 april: Champions League, semifinal 2: Tyresö/Neulengbach–Birmingham/Arsenal och Wolfsburg/Barcelona–Torres/Potsdam.
7 maj: VM-kval i Europa, åtta matcher bland annat Belgien–Holland.
8 maj: VM-kval i Europa: Sverige–Nordirland i Växjö. Plus ytterligare nio matcher, bland annat Schweiz–Island.
14–25 maj: VM-kval i Asien: Åtta lag gör upp om fem platser: Grupp A: Vietnam, Australien, Japan och Jordanien. Grupp B: Sydkorea, Kina, Burma och Thailand.
17 maj: Tyska cupfinalen. Spelas i Köln.
22 maj: Champions League, final. Spelas i Lissabon, på Estádio do Restelo.
23–25 maj: Kval till Afrikanska mästerskapet, och tillika VM-kval i Afrika. Omgång 2, match 1. Vinnarna i sju dubbelmöten är klara för Afrikanska mästerskapet. Kamerun, Sydafrika och Ekvatorialguinea går in i kvalet i den här omgången. Returerna spelas 6–8 juni.
25 maj: Damallsvenskan: Tyresö–Rosengård.
29 maj: Svenska cupen, semifinaler.
1 juni: Feminine division 1, sista omgången. Bland annat Lyon–Henin-Beaumont.
8 juni: Frauen-Bundesliga, sista omgången. Bland annat toppmatcherna Wolfsburg–Frankfurt och Turbine Potsdam–Bayern München.
14 juni: VM-kval i Europa: Skottland–Sverige. Ytterligare 13 matcher spelas, bland dem Österrike–Finland.
15 juni: Två matcher i Europas VM-kval, bland annat Danmark–Island.
19 juni: VM-kval i Europa: bland annat Färöarna–Sverige.
26 juni: Lottning av gruppspelet i Champions League 2014/15.
2/3 juli: Svenska cupen, final.
15–27 juli: F19-EM i Norge.
5–24 augusti: F20-VM i Kanada. Tyvärr utan svenskt deltagande. Däremot är Finland en av Europas fyra representanter. Läget i kvalet finns här.
21 augusti: VM-kval i Europa: Polen–Sverige. Plus ytterligare sex matcher, bland annat Island–Danmark.
28 augusti: Lottning av Champions League, två första utslagningsomgångarna. Alltså sextondels- och åttondelsfinalerna.
10–20 september: VM-kval i Oceanien, avgörs i Nya Zeeland. En VM-plats står på spel.
13 september: VM-kval i Europa: Sverige–Bosnien-Hercegovina. Samt ytterligare 15 matcher, bland dem Finland–Frankrike.
17 september: VM-kval i Europa, sista omgången: Sverige–Skottland. Plus ytterligare 20 matcher, bland annat Tyskland–Irland, Norge–Holland och Frankrike–Finland.
23 september: Lottning av Europas VM-playoff.
1 oktober: Damallsvenskan: Rosengård–Tyresö.
8–9 oktober: Champions League, sextondelsfinaler, match 1:2.
11–24 oktober: Afrikanska mästerskapen, tillika VM-kval för Afrika. Arrangeras i Namibia. Åtta lag gör upp om mästerskapet och tre VM-platser.
15–16 oktober: Champions League, sextondelsfinaler, match 2:2.
19 oktober: Damallsvenskan, sista omgången.
25–26 oktober: VM-kval i Europa, playoff, semifinal 1, match 1, för de fyra bästa grupptvåorna.
29–30 oktober: VM-kval i Europa, playoff, semifinal 1, match 2, för de fyra bästa grupptvåorna.
November: Sydamerikanska mästerskapet, Copa America, tillika VM-kval för Sydamerika. 2,5 platser står på spel. Plats och datum för mästerskapet verkar inte vara fastställda.
8–9 november: Champions League, åttondelsfinaler, match 1:2.
12–13 november: Champions League, åttondelsfinaler, match 2:2.
22–23 november: VM-kval i Europa, playoff, final, match 1.
26–27 november: VM-kval i Europa, playoff, final, match 2.
4 december: Lottning av Champions League, kvarts- och semifinaler.
Notera att det inte finns några datum klara för det nordamerikanska VM-kvalet. Datumen är inte heller klara för spelstart i elitettan, NWSL och WSL.
Observera också att datumen i det här inlägget kan komma att ändras.
Årsgenomgångar skall man ju helst publicera innan Jan Malmsjö har läst nyårsklockorna på Skansens scen. Efter är det ju framåtblickar som gäller.
Men snabbhet har aldrig varit min bästa egenskap. Och när en viss Zlatan tog över fokus under mellandagarna har genomgången av 2013 fått dröja ett par dagar.
Eventuellt har ni som får blogginläggen via mejl redan sett stora delar av det här inlägget. Jag råkade nämligen trycka publicera en gång innan allt var klart. Nu är dock inlägget klart för att visas upp för omvärlden.
Jag har säkert missat en massa kul eller mindre kul saker från 2013. Men här är i alla fall ett försök att spegla årets viktigaste händelser. Trevlig läsning.
Årets avhopp: Det stod assisterande förbundskapten Birger Jacobsson för – bara några dagar innan EM-premiären. Udda.
Årets besvikelse: Publiksnittet i damallsvenskan. Trots publiksuccé på EM påverkades inte intresset för vår bästa serie ett dugg. Snittet slutade på 741. Inför EM-uppehållet låg det på 738.
Årets brutna rekordsviter: Här handlade det om Lyon – dubbelt. Först brast deras svit över matcher utan förlust under 90 minuter. Den höll i 119 matcher och i drygt tre år, fram till Champions Leaguefinalen mot Wolfsburg. Senare på året sprack även Lyons svit av matcher utan förlust på hemmaplan. Det var Potsdam som ändade sviten som totalt varade mellan 10 september 2006 och 14 november 2013. Alltså drygt sju år.
Årets bäst när det gäller: Nadine Angerer förstås. Hon gjorde långt ifrån någon kanonsäsong i Frankfurt, och var så ifrågasatt att förbundskapten Silvia Neid gav Almuth Schult chansen att ta över målvaktshandskarna i A-landslaget i våras. Schult misslyckades dock. Det gjorde inte Angerer i EM. Hon släppte bara in ett mål på hela turneringen, och i finalen räddade hon två norska straffar och blev på kuppen första spelare att vinna Uefas nya pris till bästa spelaren i Europa. Snart kan hon dessutom vara bäst i världen.
Årets Caster Semenya: Precis som den sydafrikanska löparen anklagades sydkoreanska Seoul City Amazones skyttedrottning Park Eun-Seon för att vara man.
Årets debattör: Det kunde även ha kallats årets provokatör, för Malmötränaren Jonas Eidevall provocerade de både toppkonkurrenterna Tyresö och Linköping flera gånger under hösten, bland annat kallade han Tyresö för Harlem Globetrotters. Eidevall blandade sig dessutom in i flera diskussioner, enligt min uppfattning ofta med både vassa och vettiga åsikter.
Årets domarskandal: Straffläggningen i semifinalen av franska cupen som Lyon fick vinna – trots att de förlorade. Ni kanske minns hur Montpelliers japanska Rumi Utsugi gjorde mål på sin straff två gånger, men att domaren inte kunde reglerna. Så när Montpellier trodde att de hade vunnit, och var klart för cupfinal, då meddelade domaren att det var oavgjort. Straffläggningen fortsatte, och Lyon vann. Alla utom domaren insåg snabbt att domslutat hade haft väldigt fel. Lyon var välvilligt, och det blev omspel. Men blixten slår ju inte ner två gånger. Så Lotta Schelins lag vann omspelet, och sedermera också hela cupen.
Årets drömlottning: Fick Tyresö inför nästa års Champions Leaguespel, där österrikiska Neulengbach väntar i kvartsfinal och engelskt motstånd i eventuell semi. Båda de tyska lagen hamnade däremot på den andra finalhalvan. Fast tur och otur jämnar ju ut sig, och Tyresö hade haft rejäl otur i lottningen till sextondelsfinalerna, där man ställdes mot franska PSG. Som man ju besegrade.
Årets fest: Sverige–Finland på Gamla Ullevi. Vilket underbart tryck det var både på planen och på läktarna. Helt klart den mest minnesvärda matchen under ett EM som ju i sin helhet var en fest, väl värd att hylla.
Årets framtidslag: Det svenska F17-landslaget som anförda av Linköpings forward Stina Blackstenius nådde EM-final, men föll mot Polen med 1–0.
Årets framtidslag 2: De tyska Europamästarinnorna, som under ett par matcher hade fyra kantspelare med en medelålder på under 20; Leonie Maier, Melanie Leupolz, Lena Lotzen och Jennifer Cramer.
Årets franska nerver: Frankrike förstås. Med Lyon som klar tvåa. Och trea.
Årets frisör: Josefine Öqvist som fixade till EM-frisyren för förbundskapten Sundhage:
Årets gate: Delad seger mellan Bilgate och Zlatangate. Fast de båda hörde ju ihop.
Årets glädjepriser: De på EM förstås. Jag hade en kollega som tog hela sin trebarnsfamilj på EM-semifinal – och betalade 350 kronor. För att se Elfsborgs Champions Leaguekval mot odugliga bonkalaget Daugava fick samma familj punga ut med 1050 kronor.
Årets homofobi: Den finner vi i Afrika, närmare bestämt Nigeria, som bannlyste lesbiska spelare.
Elisa Vidarsdottir med Islands gullfiskur.
Årets husdjur: Gullfiskur – Islands ”maskot” under EM. Fisken väckte så starka känslor att isländskorna anklagades för djurplågeri.
Årets inkilning: Den hade Göteborg FC. Flera spelare tvingades komma med intressanta avslöjanden på Twitter. Mest stack Marie Hammarström ut när hon meddelade att hon väntade tvillingar – för det ligger i släkten…
Årets jumbo: Sunnanå SK. Sist i damallsvenskan utan seger, och med sämsta tabellraden av alla damallsvenska lag på 2000-talet.
Årets konstgräsplaner: De i Kanada som VM 2015 skall spelas på. De har redan skapat debatter i USA och Tyskland. Men Fifa verkar inte ändra sig – det blir VM på plast nästa år.
Årets korsbandsskador: Amy LePeilbet, Svenja Huth, Kyah Simon, Emma Berglund, Hanna Pettersson, Linda Hallin, Linda Sällström, Anna Thörnqvist, Emelie Lövgren, Hanna Glas, Nina Jakobsson, Erika Martinsson och sannolikt ganska många till.För Hanna Folkesson och Johanna Almgren var det andra knäskador som spökade. Men det var tyvärr så illa för båda att de missade EM.
Årets kryssare: Danmark. Laget tog medalj i EM, och var en straffläggning från final – utan att vinna en enda match över 90 minuter. Men kryss mot Sverige, Finland, Frankrike och Norge räckte till brons. Danskorna fortsatte att spela oavgjort efter EM. Och krysset i VM-kvalet borta mot Serbien ger däremot ingen medalj. Det kan kosta Danmark en plats i Kanada nästa år.
Årets käftsmäll: Den delade jag tydligen ut mot damfotboll.com i januari. I varje fall tyckte de så i den här försvarsartikeln. Visst var jag kritisk mot deras nyhetsarbete, och den kritiken kvarstår i stort. Men jag hade aldrig trott att de skulle skriva ett försvarsinlägg. Och damfotboll.com har blivit bättre. De gjorde ett bra 2013, sannolikt var det deras bästa år någonsin. Förhoppningsvis fortsätter de att flytta fram positionerna under 2014.
Årets ledare: Even Pellerud som ledde ett nederlagstippat Norge till EM-final, där de spelmässigt var väl så bra som Tyskland. Men föll på två missade straffar.
Janni Arnth
Årets leende: Det bar danska Janni Arnth Jensen när hon klev fram till straffpunkten för att sänka Frankrike. Det sken nästan lika mycket om Arnth innan hon slog till bollen, som det gjorde när hon hade fixat den danska medaljen.
Årets lottning: Uefas Karen Espelund fick chansen att avgöra vilket lag som skulle spela kvartsfinal i EM, Danmark eller Ryssland. Det blev Danmark. Eftersnacket var kritiskt. Uefabasen Michel Platini skyllde ifrån på kvinnorna inom Uefa. Till Tv4 sa han:
”Du vet hur det är med kvinnor, det är svårt att kämpa mot dem…”
Årets mediaskugga: Vårt öppna och tillgängliga landslag som plötsligt bara släppte fram avbytare till presskåren. Den rejält förändrade policyn gjorde mig irriterad både inför och under EM.
Årets mest defensiva: Färöarna på Gamla Ullevi. Hade de backat längre hade de stått ute på parkeringen…
Årets mest oväntade hjälp: Nordkorea vann sydasiatiska mästerskapet. De gjorde det tack vare arvfienden Sydkorea, som slog Japan i sista omgången.
Årets mest svårbedömda spelare: Marta. Stjärnan platsade inte i damallsvenskans allstarlag, men är en av tre som kan vinna Ballon d’Or som världens bästa spelare. Kontraster.
Årets mest udda övergång: Japanska stjärnan Yuki Ogimi som lämnade Potsdam och Frauen-Bundesliga efter att ha blivit skyttedrottning där, för att gå till engelska WSL och Chelsea. Knappast ett steg uppåt på karriärstegen…
Årets mest återkommande debatt: Den om alla utlänningar i damallsvenskan. Jag är positiv. Men den uppfattningen tycks jag inte dela med så många. Eller jo, Lisa Ek och Jonas Eidevall verkar vara på min sida.
Årets metamorfos: Pluggade du in Jitex spelare säsongen 2013? Det har du inget för till årets säsong. Mölndalsklubben byter nämligen ut hela truppen.
Årets miljonregn: Eskilstuna United gick upp i damallsvenskan för första gången, och fick nästan omgående 7,5 miljoner kronor av en sponsor, att använda över en treårsperiod.
Årets missbedömningar: Alla experter på den damallsvenska upptaktsträffen som tippade Kif Örebro på nedflyttningsplats, medan man hade Sunnanå på säker mark. Båda tipsen visade sig ganska snart vara sällsynt ogrundade. Rickard Nilsson:s Örebro tillbringade nämligen hela säsongen på övre halvan, medan Sunnanå alltså var historiskt uselt.
Årets mål 1: Caroline Graham Hansen mot Japan i Algarve cup. Målet finns 2,15 in på det här klippet:
Årets mål 2: Lisa Dahlkvist långskott mot sin blivande lagkompis i Tyresö, Ashlyn Harris. Från Algarve cup:
Årets mål 3: Marija Banusic för Kristianstad i premiären mot Piteå. Se frisparksmålet på den här länken.
Årets mål 4: Alexia Putellas för Barcelona i spanska cupfinalen mot Zaragoza. Den geniala finten som lurar de två backarna måste nästan ses i slow motion för att verkligen uppfattas:
Årets mål 5: Lisa De Vanna för Sky Blue mot Boston Breakers i NWSL. Bicycletan korades av Fifa som årets damfotbollsmål i världen:
Årets mål 6: Fatima El Foul för B93/HIK/Skjold i den danska 3F-ligan:
Årets mål 7: Sydkoreas Kim Na-Rae skickade i väg en riktig projektil på halvvolley mot Kina. Målet kommer 30 sekunder in i det här klippet:
Årets mål 8: En makalös vänstervolley från Stephanie Roche, Peamount United FC, borta mot Wexford Youth:
Årets mål 9: Fullträff nummer ett i damallsvenskan stod Örebros Sarah Michael för mot Tyresö. Vi snackar riktig bomb.
Årets mål 10: Kristine Minde, som då hette Wigdahl Hegland i efternamn slog till på volley i september:
Årets måldrottning: Är också tidernas måldrottning. Abby Wambach passerade nämligen Mia Hamm i statistiken över flest gjorda landslagsmål totalt. Hamm står på 158. Wambach gjorde 11 i år och är nu uppe på 163. Wambach utmanas nu närmast av Kanadas Christine Sinclair som står på 147.
Årets mästarinnor: Wolfsburgskvartetten Lena Goessling, Nadine Kessler, Josephine Henning och Luisa Wensing som inom några månader vann allt man kan vinna i Europa; EM, Champions League, inhemska ligan (Frauen-Bundesliga) och inhemska cupen.
Årets mästarlag: Wolfsburg, Lyon, Portland Thorns, Inac Kobe Leonessa, Liverpool, Sydney FC, Stabaek, Barcelona, Åland United och förstås LdB FC Malmö. Alla de svenska mästarinnornas mål från 2013 kan du för övrigt se här:
Årets mörkläggning: VM-kvalmatchen borta mot Bosnien-Hercegovina som inte tv-sändes någonstans.
Årets nationalhjälte: Dagny Brynjarsdottir som nickade in det snygga målet som tog Island till EM:s kvartsfinal och försatte det lilla öriket i damfotbollsfeber.
Årets nya namn: Lauren Cheney bytte till Holiday, Kristine Wigdahl Hegland till Minde, Celia Okoyino da Mbabi gjorde alla kommentatorer glada genom att byta namn till Sasic och under årets sista dagar blev Fatmire Bajramaj till Fatmire Alushi. I den här kategorien lägger vi även till svenska mästarinnorna LdB FC Malmö som bytte till FC Rosengård.
Årets omskolning: Den påbörjades i och för sig redan 2012. Men mittfältaren Nilla Fischer:s förvandling till mittback är svårslagen. Den gick så bra att hon blev tvåa i EM:s skytteliga och värvades av Europamästarinnorna Wolfsburg.
Årets PR-kvinna: Pia Sundhage förstås. Utan henne hade EM kunnat bli en gäspning. Tack vare Marbäcks stora dotter blev mästerskapet en publiksuccé. Det kostade henne en månads sjukskrivning. Men det kanske hon bjuder på?
Årets publiksiffror: Förstås drygt 41000 på EM-finalen på Friends Arena. Men det fanns fler fina siffror att nämna. 46104 såg Tysklands EM-genrep mot Japan på Allianz Arena. 28000 såg den spanska ligafinalen i Bilbao mellan Athletic och Barcelona. Och på vanliga seriematcher drog Portland Thorns 16479 mot Seattle Reign i NWSL:s grundserie och 17 619 till seriefinalen mot Kansas City.
Årets rankinglista: Den över klubblag i Europa som används i Champions League. Alltså den lista där de skotska och polska mästarinnorna kan hamna före de svenska.
Årets reklamfilm: Den spelade Kosovare Asllani in inför EM:
Årets revansch: Ramona Bachmann. Var avstängd för två hands i guldmatchen 2012. Schweiziskan reste sig och var tungan på vågen när Malmö återtog guldet. Dessutom damallsvenskans bästa spelare 2013 – kanske även världens bästa spelare.
Årets självmål: Englands målvakt Karen Bardsley nickade in Spaniens segermål i EM – ett mål som dels ledde till egna lagets sorti ur EM, dels till att förbundskapten Hope Powell fick sparken.
Årets skor på hyllan: Här är ett urval av toppspelare som valt att lägga av under 2013: Kristin Hammarström, Marie Hammarström, Sonia Bompastor, Heather Mitts, Katrine S Pedersen och Solveig Gulbrandsen. Alla kommer att vara rejält saknade.
Årets skrällar: Chile som låg sist på världsrankingen slog i mitten av december både Kanada och Skottland i fyrnationsturneringen i Brasilia. Kul att nya nationer visar framfötterna.
Årets skytteligavinnare: Bland annat Lotta Schelin (Frankrike och EM), Yuki Ogimi (Tyskland), Lauren Holiday (USA), Christen Press (Sverige), Beverly Goebel-Yanez (Japan), Natasha Dowie (England) och Elise Thorsnes (Norge).
Årets spelare: Den tolfte:
Men även Lotta Schelin (Diamantbollen och franska ligan), Martina Müller (Tyskland), Lauren Holiday (NWSL), Ramona Bachmann (Damallsvenskan), Nadine Angerer (Europa), Ji So-Yun (Asien), Katrine S Pedersen (Danmark), Tinja-Riikka Korpela (Finland) med fler.
Årets straffmissar: De stod Trine Rönning och Solveig Gulbrandsen för i EM-finalen. Lotta Schelin och Kosovare Asllani delar bronsplatsen…
Årets svenska mästarinnor i utlandet: Lotta Schelin (Frankrike), Louise Fors (England) och Karolin Pettersson, Sanna Svensson och Frida Thilén (alla tre i Finland).
Årets sånginsats: Den stod Pia Sundhage för förstås. Förutom att hon sjöng för Wambach, Morgan, Messi, Blatter, Ronaldo och de andra på Fifagalan släppte hon även en singel.
Årets sämsta statistik: Assistligan i damallsvenskan. Ett tag rapporterades det fel i varenda match. Statistiken blev så missvisande att det hade varit bättre att vi varit utan den.
”Ser fram emot att åka till Sverige nästa vecka, folk kommer älska mitt efternamn.”
Årets urdragningar: Kattem drog sig ur den norska toppserien och Bad Neuenahr lämnade ifrån sig sin plats i Frauen-Bundesliga.
Årets uttal: Flera spelare i internationella Tyresö fick kämpa med att uttala sitt lags namn rätt. Meghan Klingenberg lade upp ett youtubeklipp med uttalsskolan. Klippet fick en släkting till amerikanskan (pappa?) att skämtsamt på twitter konstatera att klubben inte borde betala ut lön till spelarna förrän de fixar att säga sin klubbs namn:
Årets vassaste spelare: Jodie Taylor, Göteborg FC. Inte bara för att hon gjorde tio mål under våren, utan framför allt för att hon fick ett knivset när hon blev matchens lirare borta mot Sunnanå. Vasst.
Årets välgörare: Delat pris mellan Johanna Almgren och Helén Eke som arrangerade varsin auktion till förmån för Cancerfonden.
Årets vändning: Malmö låg under med 2–1 mot Tyresö, och hade Amanda Ilestedt utvisad. Tyresös grepp om SM-guldet var bastant. Men anförda av Ramona Bachmann och inhopparen Katrin Schmidt kunde Malmö vända till 3–2-seger – och sedermera även spela hem Kronprinsessan Victorias pokal.
Årets överkörning: Lyon krossade Malmö i Champions League, och fick LdB FC att inse att man inte hade tillräckligt bra försvarsspel. De båda storförlusterna kan ha varit guld värda för Malmö.
Det var allt. Jag har säkert glömt någon viktig händelse, och mottar gärna förslag på fler rubriker.
Sent omsider är det dags att sammanfatta helgens damfotboll. Först till Japan där alltså Inac Kobe Leonessa vann inofficiella klubblags-VM.
Inför 3521 åskådare i Tokyo gjordes det japanska målen av Megumi Takase, Beverly Goebel-Yanez, Ji So-Yun och Emi Nakajima. De två sista Kobemålen, 3–0 och 4–2, är riktigt snygga. Se dem, och Chelseas båda reduceringar från Rachel Williams och Hannah Blundell på det här klippet: Notera för övrigt att Emma Wilhelmsson är upphov till den straff om gav 2–0.
* Så till Tyskland och seriefinalen i Frauen-Bundesliga. Där vann alltså Frankfurt hur säkert som helst med 3–0 borta mot Potsdam. Antonia Göransson byttes in de sista 27 minuterna för Potsdam.
I Frankfurt är Celia Sasic tillbaka i den hysteriska målform som hon hade 2012, innan hon började få skadeproblem. Skyttedrottningen gjorde ett av målen, och står nu redan på 14 mål, vilket innebär överlägsen ledning i skytteligan. Förra säsongen vann för övrigt Yuki Ogimi den på 18 mål. Det är ingen vild gissning att Sasic kommer att krossa den noteringen.
Sasics 14:e mål, samt de båda andra målen (Simone Laudehr och Lira Bajramaj) från Frankfurts prestigeseger finns på det här klippet:
Jag tycker att Potsdams svaghet finns på målvaktssidan. Fast kanske inte så länge till. Det verkar nämligen som att isländska Gudbjörg Gunnarsdottir från Avaldsnes skall ha skrivit på för klubben. Det tycker jag känns som en bra värvning.
Alla mål från helgens omgång i Tyskland finns för övrigt på det här klippet. Där noteras att Bayern Münchens formsvacka fortsätter. Olivia Schough:s nya klubb tappade 2–0-ledning till 2–2 mot nykomlingen och nästjumbon Hoffenheim. Hoffenheims 1–2-mål av Theresa Betz är i högst grad sevärt. Det handlar om en frisparksvariant med hög svårighetsgrad.
Lieke Martens
Krisdrabbade Duisburgs holländska stjärna Lieke Martens har kopplats till Göteborg. Hon höjde nog marknadsvärdet med sitt 2–0-mål mot Jena, i det som kan ha varit Duisburgs sista match.
* Helgens enda svenskmål i den franska ligan stod Lotta Schelin för. Hon tog snyggt ner bollen med bröstet och stötte in 5–0-målet mot Guingamp, och fastställde samtidigt Lyons segersiffror. Det var Schelins tionde fullträff för året, och målet ses på slutet av det här klippet med alla helgens mål från Feminine Division 1:
* Los Angeles segermål från finalen i NCAA finns på det här klippet. Jag tror inte att lagen NCAA-slutspelets final four hade gjort bort sig i damallsvenskan. Vad tror ni?
* I Italien gjorde Maria Karlsson i helgen sitt tredje mål i årets ligaspel. Hon tryckte in bollen från nära håll till 4–1 när Verona vann med 5–1 borta mot Napoli. Målet ses på klippet nedan. Mest anmärkningsvärt på klippet är annars den sanslösa målvaktstavlan vid 1–0 och Valeria Pirone:s snygga frispark till 1–1.
* Jessica Samuelsson spelade 90 minuter när Melbourne vann med förkrossande 6–0 mot tabelljumbon Newcastle i Australiens W-league.
Europas bästa lag för tillfället heter sannolikt FFC Frankfurt. Det är förstås vansinnigt tråkigt att Frauen-Bundesliga inte har tre eller fyra platser i Champions League, så att Frankfurt även kunde få visa upp sin styrka utanför Tysklands gränser den här säsongen.
För på hemmaplan är laget ännu obesegrat. I dag vann serieledarna med hela 8–2 hemma mot Hoffenheim. Frankfurt hade sju olika målskyttar. Bara veteranen Kerstin Garefrekes hittade rätt fler än en gång.
Totalt har Frankfurt på sina nio ligamatcher sju segrar, två kryss och målskillnaden 41–8. Dessutom är man storfavoriter till att ta hem den tyska cupen, då alla de tre andra storklubbarna redan är utslagna.
Om allt är uppåt i Frankfurt är det återigen rena natta i FCR 2001 Duisburg. Den klassiska före detta storklubben är återigen i akut ekonomisk kris. Och nu ber man återigen om hjälp.
Enligt den här artikeln har försöken till en sammanslagning med herrfotbollsklubbarna DSV Duisburg och VfB Homberg misslyckats. Enligt samma artikel är det bara ett mirakel som kan rädda klubben. Nästa veckas hemmamöte med Jena riskerar att bli klubbens sista allra sista. För som situationen är nu så finns inte pengar till att spela vidare efter jul.
Sportsligt är inte krisen lika påtaglig. För i går vann Duisburg mycket överraskande borta mot Olivia Schough:s blivande klubb, FC Bayern München, med 1–0. Höjdpunkter därifrån finns på den här länken.
Nilla Fischer spelade hela matchen när Wolfsburg vann med 2–0 borta mot SGS Essen. Målskyttar blev Martina Müller på volley och Nadine Kessler på ett friläge.
Dagens tyska svenskmöte slutade 3–1 för Turbine Potsdam mot Cloppenburg. Fast på planen blev det inget svenskmöte. Det gavs nämligen ingen speltid till Antonia Göransson. Däremot fick Sofia Jakobsson vara på planen under hela matchen. Cloppenburg kvitterade i minut 64 sedan Potsdams målvakt helt missbedömt en frispark. Men bara tre minuter senare blev norska Ada Stolsmo Hegerberg matchvinnare med sitt 2–1-mål – även här var målvaktsspelet högst tveksamt.
Det målet, och alla andra från helgens matcher i Tyskland går att se på den här länken. Kozue Ando:s 2–0-mål för Frankfurt är helt klart veckans mest underliga. Alla utom Ando verkar tro att det är avblåst. Inte ens domaren verkar uppfatta att spelet är i gång. Ett mycket konstigt mål.
Megan Rapinoe
* Det var ju svenskmöte även i Frankrike. Det vanns av Lotta Schelin:s Lyon med klara 4–1 borta mot Josefine Öqvist:s Montpellier. Amerikanska Megan Rapinoe blev tvåmålsskytt. Däremot blev det inte några svenskmål i aktuell match.
Helgens enda svenskmål i de europeiska ligorna gjorde i stället Kosovare Asllani, som gjorde 3–0-målet när PSG krossade Rodez med 7–0. Marie-Laure Delie gjorde ett äkta hattrick de sista 16 minuterna, något som för henne upp på totalt tolv mål och delad skytteligaledning med Juvisys Gaetane Thiney. Schelin är trea på nio mål.
* I Italien lyckades inte svensklaget AGSM Verona vinna det viktiga hemmamötet med de senaste årens mästarinnor Torres. Trots att Torres fick två spelare utvisade slutade matchen ”bara” 1–1 för Maria Karlsson:s och Stephanie Öhrström:s lag. Melania Gabbiadini gav Verona ledningen i 15:e minuten sedan Marta Mason sprungit igenom och fixat både straff och målchansutvisning på gästernas schweiziska målvakt Gaelle Thalmann. Men med två spelare mindre på planen kvitterade Torres genom Pamela Conti i minut 84.
Båda svenskorna spelade huvudroller i matchen. Karlsson nickade snygg in 2–0 – trodde hon. Men målet blev bortdömt på mycket vaga grunder. I den andra halvleken räddade Öhrström snygg en straff från Conti.
Krysset var alltså ett stort bakslag för Verona som därmed fortsatt är fem poäng efter Torres trots att man har en match mer spelad. Guldchansen är nog redan borta för Verona. Även chansen till Champions Leaguespel känns numera liten. Höjdpunkter från gårdagens match finns här:
* I Australien spelade Jessica Samuelsson hela matchen när Melbourne Victory vann borta mot Perth Glory med 3–1. Sverigebekanta Lisa De Vanna gjorde Melbournes tredje mål. Perths tröstmål gjordes av fjolårets Jitexspelare, kanadensiska Christina Julien.
Att tjejer drabbas av fler korsbandsskador än killar har man vetat ett tag. Att tjejer drabbas av dubbelt så många hjärnskakningar som killar inom fotbollen var däremot något som var nytt för mig. Och tråkigt.
Det här långa och informativa reportaget från Washington Post om en av de hårt drabbade, nämligen USA:s före detta landslagsmålvakt Briana Scurry, är högst läsvärt.
Där konstateras att forskning presenterad i American Journal of Sports Medicine gör gällande att fotbollstjejer drabbas av dubbelt så många hjärnskakningar som fotbollskillar. Och vad värre är, tjejerna löper större risk att få men av hjärnskakningarna. Det är Briana Scurry ett levande exempel på.
Josefine Öqvist
* Till något betydligt roligare – nämligen svenskmål i Frankrike. Det gjordes fyra sådana i helgen. Både Lotta Schelin och Josefine Öqvist blev nämligen tvåmålsskyttar i går. Schelin gjorde 4–0 och 5–0 när Lyon slog Soyaux med just 5–0 på hemmaplan. Öqvist gjorde 2–0 och 5–0 när Montpellier vann med 6–0 borta mot Muret.
Totalt har Schelin gjort nio mål och Öqvist åtta. De ligger med det delad tvåa respektive delat fyra i skytteligan. Leder gör Juvisys Gaetane Thiney på tio mål. Marie-Laure Delie (PSG) delar andraplatsen med Schelin och Laetitia Tonazzi (Lyon) delar fjärdeplatsen med Öqvist.
Kosovare Asllani har gjort ett mål i årets ligaspel. I helgen fick hon ingen chans att utöka den skörden. PSG:s match mot Henin-Beaumont blev nämligen uppskjuten.
* I Tyskland är Sofia Jakobsson enda svenska spelare som är kvar i cupen efter helgens åttondelsfinaler. Jakobsson började på bänken för Cloppenburg, som vann med 2–1 borta mot Bayer Leverkusen. Svenskan byttes in i minut 52, vid ställningen 1–1.
* I Italien föll svensklaget Verona överraskande med 1–0 hemma mot bottenlaget Chiasiellis. Stephanie Öhrström blev ju nyligen uttagen i landslaget. Hon var möjligen lite väl nära straffområdeslinjen vid det friläge som ledde till bortamålet. Men framför allt hade hon otur då hon räddade bollen, men returen gick rakt till målskytten Margherita Zanon.
Ingen i Verona hade för övrigt speciellt mycket tur. Målet föll i minut 90. Och som man ser på klippet nedan hade Verona en mängd chanser innan dess. Bland annat ett bortdömt mål från Marta Mason. Även Maria Karlsson hade ett bra läge, men nickade utanför. Se höjdpunkter från matchen här:
Verona byter för övrigt namn rätt ofta nuförtiden. Laget hette Bardolino Verona när förra säsongen startades. Under den säsongen bytte man till Verona Calcio Femminile. Nu har man lagt till AGSM framför. Så klubben där Öhrström och Karlsson spelar heter alltså numera AGSM Verona Calcio Femminile. Årets säsong har man inlett halvdant. Efter åtta omgångar är man redan åtta poäng bakom serieledande Tavagnacco.
Jessica Samuelsson
* I Australien debuterade Jessica Samuelsson för Melbourne Victory i helgen. Laget tog sin första seger för säsongen genom att vinna med 2–0 borta mot Adelaide United sedan Lisa De Vanna och Caitlin Friend. För Victory vaktade för övrigt höstens LFC-lån Brianna Davey målet.
Det här var andra omgången. I den första hade Davey en jobbig dag. Då vann nämligen Sydney FC med hela 5–1 mot Melbourne – se målen därifrån på den här länken. En av Sydneys målskyttar var för övrigt vårens Göteborgsspelare Jodie Taylor. Hon har för övrigt gjort två mål per match i ligaupptakten, och leder med det skytteligan.
Oj, vad jag har sovit i dag. Efter tre veckors konstant arbete, där allt har handlat om EM så var det skönt att få en riktig vilodag.
Och det är ju först när man får den där vilodagen man inser hur sliten man verkligen är. Men för nu handlade det ju bara om tillfällig vila, för det är ju en match kvar innan jag kan gå på semester på allvar.
Så nu i kväll har jag börjat ta fram EM:s allstarlag som vi skall presentera i söndagstidningen. Och så har man förstås börjat fundera över finalen.
Jag har i dag sett att Norge har bönat och bett om Sveriges stöd på söndag. Bland annat twittrade den före detta Linköpingsbacken Nora Holstad Berge så här:
”Kjære Sverige! Kan dere være #den12spelaren for oss på Søndag? Vi älskar ju #Sweden2013 och inga vill väl att Tyskland vinner – igen? #tack”
Frågan är om Holstad Berges önskan om svenskt stöd blir verklighet. Personligen är jag opartisk eftersom jag tycker om både Norge och Tyskland. Och jag tyckte i går att ganska många svenskar irriterades över det defensiva, norska spelet under gårdagens semifinal.
Jag gissar att det blir en defensiv, norsk grunduppställning på söndag också. Och jag förstår det till 100 procent. För mot Sverige i Linköping i juni, när norskorna försökte ha lite högre utgångspunkter, så var det väldigt virrigt bakåt.
Nu är Norge hyperstabilt, och jag tror faktiskt att Tyskland har full respekt för sin finalmotståndare.
För även om Tyskland har fem raka EM-titlar, och historiens makt är stor, så finns det saker som talar för norsk seger.
En är förstås att man vann med 1–0 i gruppfinalen – trots att förbundskapten Even Pellerud ställde över halva den ordinarie startelvan. Tyskland däremot ställde ju upp med ordinarie lag i den matchen.
Sedan kan det vara aktuellt att notera den senaste gången Tyskland föll i en stor final. Det var i VM 1995.
För motståndet svarade – Norge.
Och matchen spelades i Solna.
Historiens makt kan alltså vändas påverka åt båda håll…
Solveig Gulbrandsen
Men trots allt är förstås Tyskland storfavoriter. Norge är ju ändå en rätt rejäl skräll. Det märks inte minst på att nyckelspelaren Solveig Gulbrandsen hade bokat flygbiljetter till en solsemester med avresa på söndag.
Jag uppskattar det som 65–35 i tysk favör. Men som jag skrev efter Sverige–Tyskland så trivdes tyskorna med att Sverige tryckte upp sin backlinje. Det lär inte norskorna bjuda på. Och Norge är väldigt vasst i kontringarna.
Apropå det här att många svenskar vände sig mot det defensiva norska spelet i går så har jag ju tidigare i den här bloggen uppmärksammat att det verkar finnas lite för mycket anfallsromantik i svensk damfotboll.
I fjol var det ju många damallsvenska lag som hellre spelade optimistiskt – och föll med 7–0 mot lag som Malmö och Tyresö – än spelade efter sina resurser, och backade hem och tätade ytor.
I år har fler damallsvenska lag lärt sig att spela kompakt fotboll. Därför är det också mycket jämnare siffror i vår högsta serie i år.
Och skall man vinna i fotboll handlar det inte bara om att anfalla bäst. Utan på högsta nivå handlar det minst lika mycket om att försvara bäst.
Jag såg att före detta förbundskaptenen i ishockey, Leif Boork, skrev så här på twitter i dag:
”Bollidrott är att försvara sig så, att man kan anfalla smart, och anfalla så, att man kan försvara sig smart. Det visade Norges damer igår.”
Det är väldigt kloka ord från en man med åsikter om det mesta.
Försvarsspel är otroligt viktigt. Och det var helt klart på försvarsspelet som vårt lag föll ur EM. Kanske var det till och med så att det faktum att vi gick in i EM utan en försvarstränare var det som fällde oss. Mer om det senare.
Tillbaka till semifinalen Norge–Danmark. Jag förstod inte riktigt de som tyckte att det var en dålig fotbollsmatch. Visst, det var inte samma svängdörrar som i Sverige–Tyskland, men matchen var utmärkt på ett annat sätt. Det var två väl genomtänkta spelfilosofier som möttes, och jag uppskattade verkligen matchen fullt ut.
Apropå Norge och Danmark så såg jag att LdB FC Malmös tränare Jonas Eidevall utmålar nämnda lag samt Island som de tre lag som har överpresterat i EM. Han skriver på twitter:
”Alla de överpresterande lagen har en väldig klar vision av hur de vill agera, och spelarna är mycket lojala till den visionen.”
Jag håller med honom till 100 procent.
Nadine Angerer
När EM-finalen spelas på söndag kommer bara en spelare från damallsvenskan att deltaga, nämligen Malmös Anja Mittag. Både Tyskland och Norge hade hemmaspelare till 21/23 i sina trupper. Fast sedan Nadine Angerer under EM valt att skriva på för Brisbane Roar i Australien har Tyskland nu tre utlandsbaserade spelare.
Då Norges båda utlandsproffs spelar just i Tyskland ser fördelningen av finalspelarna mellan olika ligor ut så här:
Det är mycket EM nu. I dag har jag hälsat på Danmarks EM-trupp i Floda, och letat EM-feber i Göteborg.
Dessutom har jag jobbat på texter till två tidningar. Det är mycket att skriva de här dagarna innan avspark, något som gör att bloggen har kommit i andra hand. Så riskerar det för övrigt att bli ganska ofta under mästerskapet.
Men något eller några inlägg per dag skall jag nog orka sätta ihop.
Besöket hos danskorna var för övrigt trevligt. De har inte samma hårda mediefilosofi som Sverige, utan alla spelare och ledare var tillgängliga – precis som jag tycker att det skall vara. Jag pratade med Line Röddik Hansen, Pernille Harder och förbundskapten Kenneth Heiner-Möller. Tre trevliga bekantskaper.
Den texten sparar jag dock till onsdagens tidning. I morgon presenterar jag vår svenska trupp i tidningen. Huvudtexten har fokus på 90-talisterna. Där har jag tagit hjälp av Calle Barrling – som också var en trevlig bekantskap.
Vid lunchtid var jag inne vid Gamla Ullevi för att hämta ut min ackreditering. Då passade jag även på att ta en promenad i ett hett Göteborg. Varmt var det, men knappast av EM-feber. För någon sådan kan jag väl inte säga att jag hittade varken på Avenyn eller i Nordstan. Även om det syns på ganska många ställen att mästerskapet är på gång.
EM-reklam på Avenyn.
Apropå reklam har Ica spelat in en ny reklamfilm med Kosovare Asllani. Den har jag kikat på ett par gånger i dag. För visst är den bra? Även om Asllani kanske inte är aktuell för Dramaten.
I dag kom för övrigt den andra EM-bibeln – Aftonbladets. Spontant blev jag nog allt lite besviken när jag bläddrade igenom den. Kanske framför allt för att även de har lyckats få med fel slutspelsträd. Det är förstås inte godkänt.
Textmässigt verkar bilagan dock ambitiös. Så jag återkommer med betyg när jag tagit del av reportagen.
Delvis utanför EM har två mindre ligor lyckats med prestigevärvningar de senaste dagarna. Först var det Europas bästa målvakt Nadine Angerer som väljer att spela i Australiens W-league i vinter, för att sedan flytta vidare till NWSL nästa år. Det kan man läsa om här. Vilken klubb Angerer kommer att spela för i W-league är inte klart.
Yuki Ogimi, tidigare Nagasato
I dag är det engelska WSL som gjort en prestigevärvning. Som det ryktats om ända sedan mars månad lämnar Japans stjärnforward Yuki Ogimi Turbine Potsdam för Chelsea. Hon byter således svensk klubbkompis från Antonia Göransson till Sofia Jakobsson. Det är en övergång som kraftigt försvagar Potsdam, samtidigt som den lyfter Chelsea – som ju inlett serien lite halvdant.
Som bekant vann ju Ogimi skytteligan i Frauen-Bundesliga i vintras på 18 mål. Jag gissar att Potsdam tänker fylla luckan med norska stjärnskottet Ada Stolsmo Hegerberg. 18-åringen är verkligen en vass straffområdesspelare, och utpräglad målskytt. Men är hon redo att ersätta Ogimi redan nu?
Dagen efter landslagets möte med Stockholms P15 är det på bloggarna man kan läsa de mest intressanta texterna.
Här kan man läsa om att Therese Sjögran bjöd in sig själv till landslaget. Stämmer det så är nog Sjögran trots allt ganska långt ifrån en plats i både startelva och trupp.
Och här är en genomgång av kampen om platserna i landslagets startelva. Resonemanget känns väldigt genomtänkt, och inlägget ger en bra bild av hur jag upplever läget i landslaget inför EM.
Så till själva matchen. Svenska Fotbollförbundet blir allt bättre på webb-tv. De har lagt upp ett klipp med höjdpunkter. Även Tv4 har ett inslag där man får se landslagets båda mål. Det handlar annars huvudsakligen om kampen om målvaktspositionen.
Förbundets klipp är alltså överlägset bäst. På det kan man se att:
* Ett aggressivt försvarsspel från Antonia Göransson och Lotta Schelin leder till Kosovare Asllani:s 1–0-mål.
* det är Nilla Fischer som spelar med för små marginaler vid 1–1.
* Schelin gör en grov miss när hon blir helt frispelad av Marie Hammarström. Får man så fria lägen måste man få bollen inom ramen.
* Kristin Hammarström gjorde en handfull riktigt bra ingripanden. Med fotparaden på friläget som höjdpunkt.* Segermålet är frukten av en fin djupledslöpning från Seger, och en felträff från Schelin. För inte kan hon väl ha tänkt att avslutet skulle få den bågen?
* Lagen hade varsin boll som slogs bort på mållinjen. Oavgjort i den kolumnen alltså.
Det om gårdagens match. Dagens silly seasonnyhet är att Kristianstad värvar en back från Australien. Det handlar om Nicole Sykes från Canberra United, som har skrivit på ett ettårskontrakt.
Sykes utnämndes till Canberras bästa spelare 2012, vilket inte är så illa. Canberra vann ju mästerskapet aktuellt år.
Vi är inne på den sjätte dagen efter att fönstret stängde för NWSL-klubbarna att knyta upp så kallade free agents. Och hittills har bara några få värvningar offentliggjorts.
Under gårdagen var den största nyheten att Chicago Red Stars som väntat knutit till sig höstens AIK-förstärkning Lori Chalupny. Därmed kan vi bortse från de rykten som placerat henne i Sverige även i år.
Utöver Chalupny har Chicago som väntat även knutit upp Taryn Hemmings – som vann W-league med Canberra ifjol – och Ella Masar – som gjorde sex mål för Paris SG säsongen 2011/12.
Förra våren hade jag synpunkter på hur de damallsvenska klubbarna jobbade med sina hemsidor i samband med träningsmatcher. Efter det noterade jag snabba, och rejäla förbättringar – vilket förstås var väldigt positivt.
Nu är det dags för nya synpunkter på olika damallsvenska hemsidor. Fast egentligen är synpunkterna bredare än så, de handlar om klubbarnas mediapolicys.
Om det nu finns sådana – för på många håll verkar det nästan som att tankegångarna inte ens finns.
För samtidigt som damfotbollen, och de damallsvenska klubbarna gnäller på dåligt genomslag, så arbetar de mot media på ett extremt amatörmässigt sätt.
Hade jag jobbat i en damallsvensk klubb hade jag först sett till att klubbens hemsida var uppdaterad med de senaste nyheterna kring klubben. Både som service åt medier – och åt supportrar.
Sedan hade jag upprättat en mejllista där jag först skulle lägga upp adresserna till samtliga medier, journalister och bloggare som skulle kunna tänkas rapportera om min klubb. Därefter hade jag lagt till adresserna från alla de medier som jag önskar skulle rapportera om min klubb.
Ju fler som ser klubbens nyheter, desto större chans har man kan få utökat utrymme i media.
Mejllistan skulle sedan användas exempelvis varje gång klubben hade nyförvärv att presentera. Men även vid andra nyheter. För hellre ett mejl för mycket, än ett för lite. Ju mer klubben syns, desto lättare är det ju att sälja in sponsring.
I dag på förmiddagen hade LdB FC Malmö presskonferens. Enligt Sydsvenskan skulle två spelare presenteras. Att den ena var den colombianska mittfältstalangen Yoreli Rincon förstod man ju redan i början av januari. Men dessutom skulle en defensiv spelare presenteras.
Vid lunchtid började jag leta efter info kring vem den där spelare nummer två kunde vara. Det var inte lätt. Utöver Sydsvenskan, damfotboll.com och diverse damfotbollstwittrare så gick jag in på LdB FC Malmös hemsida för att kika.
Där fick jag en negativ överraskning. Hade jag inte varit inne där förr – och sett hur bristfällig sidan är – så hade jag nog kallat det en chock. För där fanns inte ett ord om dagens presskonferens. Inte ett ord om att klubben värvat Yoreli Rincon.
Och nej, nyheten finns fortfarande inte utlagd nu när vi närmar oss midnatt. Faktum är att jag gissar att den överhuvud taget inte kommer att gå att läsa på hemsidan.
Malmö verkar inte anse att nyheter om nyförvärv är något man skall erbjuda sina supportrar. Jag hittar nämligen inte heller någon info om värvningen av Manon Melis på sidan.
Det är verkligen uselt. Ren korpklass.
Jag kan inte bedöma Malmös mediepolicy som helhet. För det är ju möjligt att man har skickat ut proffsiga pressreleaser till de medier som är viktigast för klubben.
Fast om man har gjort det så borde man snabbast möjligt se till att lägga upp releaserna på sin hemsida, så att övriga medier – och alla supportrar – får en extra chans att ta del av nyheten.
Undrar du vem spelare nummer två var? Det gör jag också. Sydsvenskan hade fattat fel. Malmö skulle bara presentera ett nyförvärv – Rincon. Mitt letande var alltså förgäves.
* Så lite målbilder. Först från Frankrike. På det här klippet finns höjdpunkter från lördagens franska toppmöte mellan Lyon och Juvisy. Där går det bland annat att se Lotta Schelin:s 2–0-mål, som hon styrde in från nära håll efter mästerligt förarbete av Eugenie Le Sommer.
Av det korta klippet kan man också konstatera att Elodie Thomis har konserverat fjolårets toppform.
* Sedan har jag äntligen hittat bilder från förra helgens Grand Final i Australiens W-league. På det här klippet noteras att Sydney FC fick 0–1 till skänks. Däremot är Petra Larsson:s frispark till 1–1 snygg, och språngskallen från Samantha Kerr som betyder 1–2 är en godbit.
Petra Larsson kvitterade till 1–1 för Melbourne Victory i finalen av Australiens W-league. Men det räckte inte, utan Sydney FC vann matchen med 3–1 – och är därmed nya mästarinnor.
Larsson slog till på en frispark i 41:a minuten. Bollen gick in via ribban. Men fler mål orkade alltså inte Melbourne, och det blev Sydney som fick fira Victory i morse svensk tid.
Precis som i semifinalen var det landslagsspelaren Samantha Kerr som gjorde segermålet. Det här gången på en hyllad språngnick i början av den andra halvleken. 1–0 satte Nicola Bolger efter svagt försvarsarbete i Melbourne, och i slutminuterna punkterade Kyah Simon finalen genom att göra 3–1 från straffpunkten.
Därmed vann alltså laget som slutade fyra i grundserien hela mästerskapet. Faktum var ju att Sydney FC låg femma inför den sista omgången, och behövde hjälp för att ens få plats i slutspelet. Men väl där imponerade man och vann både semifinal och final på bortaplan. Starkt.
Publiksiffran i finalen var 4 181 åskådare på AAMI Park i Melbourne. Det är alltså fler än vad vi hade på vår svenska guldfinal i november. Då kom ju 4 032 till Malmö IP.
* Petra Larsson är inte ensam svensk målskytt i helgen. I Italiens Serie A gjorde Maria Karlsson i går sitt andra mål för säsongen. Hon satte 2–0-bollen när Bardolino vann med förkrossande 9–0 mot Torino. Karlsson spelade hela matchen. Stephanie Öhrström vilade därmed för andra matchen i rad.
Samtidigt tappade serieledande Torres Calcio överraskande poäng borta mot starka nykomlingen Napoli. Det slutade 0–0, ett resultat som innebär att tvåan Tavagnacco nu trots allt börjar få ett hanterbart avstånd till Torres. Vinner Tavagnacco tisdagens möte med Pordenone har man bara fyra poäng upp till serieledning när alla lag spelat 18 av 30 omgångar.
Bardolino ligger på fjärde plats, tio poäng bakom Torres.
Det är i Melbourne det händer i helgen. Som hyfsat tennisintresserad kommer jag att försöka se både lördagens dam- och söndagens herrfinal i Australian Open. Men det spelas ytterligare en intressant final i Melbourne i helgen.
Söndagens Grand final i Australiens W-league är nämligen en av mycket få höjdpunkter i damfotbollsvärlden den här helgen.
I Europa kan det nog till och med vara den tunnaste helgen på hela året. I Frankrike är det cupomgång, och flera av matcherna är redan uppskjutna. BeNe League A tjuvstartade i onsdags med att ADO Den Haag vann med 3–0 mot Anderlecht. Men av helgens tre matcher är redan två uppskjutna. Den enda av de större europeiska ligorna som har full omgång i helgen är den i Italien. Men så särskilt spännande lär det inte blir, för samtliga de fyra topplagen spelar mot lag de bör besegra. För inte kan väl Napoli ta poäng av Torres?
Alltså blir helgens höjdpunkt söndagsmorgonens (05.30 svensk tid) Grand final i Australiens W-league. Och vi har ju som bekant svenskt deltagande, då Petra Larsson och Melbourne Victory har hemmaplan på AAMI Park mot Sydney FC.
Victory tog en seger och spelade ett kryss mot Sydney i grundserien, och med tanke på att de spelar hemma samt att Sydney är utan två ordinarie spelare är det ingen tvekan om att Larssons lag är guldfavoriter.
Jag vet fortfarande inte om Larsson slog någon straff i den kontroversiella straffläggningen i förra helgens semifinal. Däremot går det att se några straffar och samtliga spelmål från de båda semifinalerna på det här klippet. Samantha Kerr:s 3–1-mål för Sydney mot Brisbane är helt klart värt att ses. Och Collette McCallum:s frisparksmål till 1–1 i den andra semifinalen är årets mål så här långt. En riktig godbit.
Så här startade finallagen i sina semifinaler:
Melbourne Victory: Brianna Davey – Danielle Johnson, Maika Ruyter-Hooley, Rebekah Stott, Gulcan Koca – Enza Barilla, Petra Larsson, Stephanie Catley, Amy Jackson – Laura Spiranovic och Jessica McDonald.
Sydney FC: Shamiran Khamis – Ellyse Perry, Elizabeth Ralston, Caitlin Foord – Teresa Polias, Renee Rollason, Annalie Longo, Alanna Kennedy, Samantha Kerr – Kyah Simon och Emma Kete.
Sydney får dock klara sig utan avstängda Emma Kete samt Ellyse Perry, som är i väg på landslagsuppdrag – i cricket… Jag skrev om Perrys dubblering under VM i fjol.
En blogg om internationell damfotboll 