Etikettarkiv: Abby Wambach

Här är den stora OS-guiden

Publicerad den av
Svara

I morgon drar spelet i gång. Jag skall strax sjunka ner i en solstol med ett gäng OS-bilagor.

Jag har dock redan noterat att de inte lägger någon jättevikt vid damfotbollen. Så jag tänkte här ge alla nyfikna lite kött på benen. Någon bilaga blir det väl inte, men väl en köttig ranking av de tolv OS-lagen.

För de åtta lag jag tror kommer att nå kvartsfinal har jag även tippat morgondagens startelvor. Skall bli kul att se hur många rätt det blir av 88 möjliga…

Jag har tidigare länkat till Fifas lista över samtliga olympiska spelartrupper. Har ni missat den finns det inlägget här. Och här är spelschemat, dock med brittisk tid. Man får alltså lägga på en timma på de tider som står där.

Därmed är det dags för rankingen. Vi börjar bakifrån:

12) Kamerun
Världsranking: 50
Affischnamn: –
Trolig startelva: –
Kommentar: Ett lag jag egentligen inte har någon som helst koll på.
Jag noterar dock att Kamerun har ett gäng utlandsproffs. De har en spelare i franska förstaligan, en i franska andraligan, en i Rumänien, en i Serbien, en i Schweiz, en i Polen och två i ryska topplaget Energiya Voronezh.
Men laget innehåller ändå inga riktiga affischnamn. Och 0–2 mot Skottland i genrepet imponerar inte.

Nu är jag så gammal att jag minns när Kameruns herrar gjorde sina första insatser på den internationella mästerskapsscenen. Både 1982 och 1990 hade man lag utan namnkunniga stjärnor. Men oj vad bra lagen var.

Fast man kan inte bygga ett tips på lastgamla herrlagsmeriter. Så trots att Kamerun skrällde och slog ut Nigeria i OS-kvalet tror jag det här orutinerade laget får väldigt svårt att ta några poäng i gruppspelet.

11) Sydafrika
Världsranking: 61
Affischnamn: Mpumi Nompumelelo Nyandeni (Rossiyanka, Ryssland).
Trolig startelva: –
Kommentar: Banyana Banyana – som laget kallas – är ännu ett lag jag egentligen inte har någon koll på.
Men de är lägst rankade i mästerskapet, och har helt 15 av 18 spelare som tillhör klubbar i den egna ligan.
Lägg till att Sydafrika saknar mästerskapsrutin, och laget lär få lämna OS efter gruppspelet.

Men visst. Sofia Jakobsson:s kompis Pumi Nyandeni är en skicklig spelare. Och Sveriges Sydafrikaspion Andreas Bild pratar här om ett hårt arbetande och välorganiserat lag. Så de kanske i alla fall kan spräcka både mål- och poängnollan. Bara det inte sker mot Sverige…

10) Colombia
Världsranking: 28
Affischnamn: Yoreli Rincon (Gol Star, Colombia)
Trolig startelva: –
Kommentar: Colombia såg jag live mot Sverige i VM-premiären i fjol. Och på tv häromveckan då de föll med 2–1 mot Nya Zeeland.
Och jag noterar att det inte har hänt mycket på ett år. Colombias spelare är fortfarande bolltrygga, men saknar fysik. Man har svaga målvakter, och ingen vidare genombrottskraft i offensiven.
Laget känns som ett juniorlag, och kommer att få väldigt svårt att ta några poäng i spelens tuffaste grupp.

9) Nya Zeeland
Världsranking: 23
Affischnamn: Amber Hearn (Jena, Tyskland), Rebecca Smith (Wolfsburg, Tyskland), och Ali Riley (Malmö).
Trolig startelva: Jenny Bindon – Ria Percival, Rebecca Smith, Abby Erceg, Ali Riley – Hannah Wilkinson, Hayley Moorwood, Katie Hoyle, Kirsty Yallop – Amber Hearn och Sarah Gregorius.
Kommentar: Nya Zeeland är ett väldigt svårspelat gäng. De bjuder inte på några tekniska finesser, men har stort hjärta. Alla jobbar stenhårt i defensiven, och man har en väldigt stark backlinje. Framför allt ytterbackarna håller högsta klass.
Ria Percival har ofta hållit Sara Thunebro utanför Frankfurts startelva under vintern, och Ali Riley har visat klass i Malmö.

Offensivt bildar de båda Tysklandsproffsen Amber Hearn och Sarah Gregorius ett välkomponerat forwardspar. Hearn är kraftfull och Gregorius kvick. Men framför allt är laget riktigt vasst på fasta situationer. Vittsjös Kirsty Yallop har bra känsla i vänsterfoten, och levererar fina hörnor och frisparkar.

Jag rankar Nya Zeeland som nionde bästa lag, men tror ändå att de kommer att få spela kvartsfinal. De har en bra lottning, och vinner man mot Kamerun borde ”Football Ferns” kunna ta sig in bland de åtta. Och de är alltså svårspelade, så väl där skulle jag inte bli förvånad om de skulle ställa till med en skräll.

8) Nordkorea
Världsranking: 8
Affischnamn: –
Trolig startelva: –
Kommentar: Ett lag jag helst hade velat slippa se i OS. Inte för spelarna, för dom är det synd om, utan för ledningen. Fjolårets dopningsskandal i VM borde ha inneburit att laget skulle vara avstängt även i OS.
Men de är med. Och jag har inte mycket koll på laget. För mycket är förändrat. I fjol hette speluppläggaren Yun Mi Jo. Hon är inte med i OS. Däremot har målvakten exakt samma namn.
I fjol hyllades nu 17-åriga, och tekniska yttermittfältaren Su Gyong Kim som lagets största talang. Nu är hon bara reserv.

Jag har ärligt talat inte någon vidare koll på nordkoreanskornas OS-lag. Inte mer än att det är rekordungt. En spelare är född 1987, två är födda 1989. Resten är 90-talister. Hela åtta spelare är tonåringar.
Laget har fått en makalöst tuff lottning. Och trots att jag tror att Nordkorea är åttonde bästa laget i OS, så tippar jag att de åker ut i gruppspelet. Jag tror nämligen att de förlorar mot USA och Frankrike. Därmed behövs det troligen en riktig storseger i morgon mot Colombia för att man skall kunna nå kvartsfinal.

7) Kanada
Världsranking: 7
Affischnamn: Christine Sinclair (klubblös)
Trolig startelva: Karina LeBlanc – Rhian Wilkinson, Candace Chapman, Carmelina Moscato, Lauren Sesselmann – Desiree Scott – Diana Matheson, Kaylyn Kyle, Sophie Schmidt – Melissa Tancredi och Christine Sinclair.
Kommentar: Liknar i mångt och mycket Nya Zeeland. Det ser inte speciellt vackert ut. Spelet bygger på fysik, hjärta och stenhårt arbete.

Kanada är ett tungt lag att möta på många sätt. För inte nog med att de har ett stort antal välväxta spelare som använder alla sina kilon i närkamperna. De har ett dödligt vapen, i Christine Sinclair – världens bästa målskytt.
Hon är ett fenomen. Det kan se kantigt ut. Hon kan vara ute ur matchen långa stunder. Men när lägena kommer är hon där. Och hon förvaltar ovanligt många lägen på bästa sätt. Sinclair är givetvis Kanadas nyckelspelare.

Laget har även svagheter. Deras passningsspel är högst begränsat. De slår ofta riskfyllda passningar på egen planhalva. Och jag är glad att Karina LeBlanc ser ut att vara förstamålvakt, och inte Erin McLeod. För LeBlanc är en flaxig målvakt. Som jag ser det är hon inte alls lika säker som McLeod.

Jag tror att Kanada kommer att spela kvartsfinal. Troligen som en av de två bästa treorna, men kanske som tvåa. För jag är inte helt säker på att vi orkar slå Kanada i Newcastle.

6) Sverige
Världsranking: 4
Affischnamn: Lotta Schelin (Lyon, Frankrike)
Trolig startelva: Hedvig Lindahl – Annica Svensson, Emma Berglund, Linda Sembrant, Sara Thunebro – Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer – Kosovare Asllani, Caroline Seger, Marie Hammarström – Lotta Schelin.
Kommentar: Sverige är sämre än den aktuella världsrankingen. Laget har tappat fem spelare från VM-startelvan, och har varit långt från någon medaljklass under våren.
Försvarsspelet har vacklat, och anfallsspelet har till 100 procent handlat om enda superstjärnan, Lotta Schelin.
Det är upp till henne om Sverige skall kunna göra några mål, och motsvara de medaljförväntningar som alldeles för många svenskar har på laget.

Förbundskapten Thomas Dennerby har testat mycket under våren. Jag gissar att han till slut väljer bort duon Sofia Jakobsson och Antonia Göransson, som båda hade toppform i våras, men som inte glänst på sistone. Fast det är alltså en gissning. Det kan trots allt bli Jakobsson på Kosovare Asllani:s bekostnad.
För Sverige är inledningsmatchen mot Sydafrika livsviktig. Seger med ett par måls marginal där, och man är väldigt nära kvartsfinal. Och man kan i lugn och trygghet försöka hitta medaljspelet.

Jag tror att Sverige tar sig till kvartsfinal som grupptvåa. Men att det tar stopp där. Fast jag hoppas att laget växer under mästerskapet på samma sätt som i fjol, och att man dansar sig fram hela vägen till medalj.

5) Storbritannien
Världsranking: 9 (England)
Affischnamn: Kelly Smith (Arsenal) och Alex Scott (Arsenal).
Trolig startelva: Karen Bardsley – Alex Scott, Ifeoma Dieke, Casey Stoney, Stephanie Houghton – Jill Scott, Kim Little, Anita Asante, Eniola Aluko – Ellen White, Kelly Smith.
Kommentar: Storbritannien är ett i försnacket rejält underskattat lag.
Man har hemmaplan, och är klart bättre än vad svenska experter tror. Minns att England slog Japan i VM i fjol, och att man föll på straffar mot Frankrike i kvartsfinalen.
Nu har brittiskorna en kanonlottning, och det engelska laget har förstärkts av två duktiga skotska spelare i Vittsjös Ifeoma Dieke och Arsenals Kim Little.

Jag tror att den brittiska publiken kommer att lyfta ett redan starkt lag. Jag tror att man når minst semifinal. För att brittiskorna kan mycket väl kan vinna grupp E, och i så fall ställas mot en grupptrea i kvartsfinal. Men även om det blir andraplats i gruppen har Storbritannien god semifinalchans. För då ställs man troligen mot Sverige eller Kanada i kvartsfinal. Och där tror jag faktiskt på brittisk seger.

4) Brasilien
Världsranking: 5
Affischnamn: Marta (Tyresö FF, Sverige) och Cristiane (Rossiyanka, Ryssland).
Trolig startelva: Andreia – Bruna Benites, Aline Pellegrino, Renata Costa – Francielle, Ester, Formiga, Maurine – Thais Guedes, Cristiane och Marta.
Kommentar: Ett lag som trampat vatten sedan VM i fjol. Länge var man helt utan seger i år. Men vinster mot Colombia och Kanada nyligen gör att brasilianskorna trots allt kommer till London med lite självförtroende i bagaget.

Startelvan ovan är ganska mycket gissning. Förbundskaptenen har nämligen rört om ganska rejält under året. Dock utan att bitarna har fallit på plats. Och nu i veckan tvingades Tyresös Elaine att kasta in handduken på grund av skada.

Personligen hade jag gärna sett spektakulära Erika i laget. Hon har världens bästa tillslag på volley. Och spektakulära volleykanoner får mig att bli glad.
Däremot får inte Brasiliens damer mig att bli glad. Tvärtom är det ett lag som står för mycket av det som damfotbollen annars är tämligen befriad ifrån. De spelar ofta fult. De fullföljer tacklingarna även när de kommer in sent i duellerna. Och de har en tendens till att filma.
Jag hoppas det är borta nu i OS. Men jag tvekar tyvärr på att det är så.

Sett till form och osäkerheten i truppen borde inte Brasilien ha så stor chans. Men OS har blivit lite av Brasiliens specialitet. Man har alltid nått semifinal. Och de två senaste gångerna har man fallit i finalen, båda gångerna efter förlängning mot USA.
Lottningen är god. Och jag tror att det blir minst semifinal även den här gången – trots allt. Och väl där…

3) Japan
Världsranking: 3
Affischnamn: Homare Sawa (Inac Kobe Leonessa), Aya Miyama (Okoyama Yunogo Belle) och Yuki Ogimi (Turbine Potsdam, Tyskland).
Trolig startelva: Ayumi Kaihori – Yukari Kinga, Azusa Iwashimizu, Saki Kumagai, Aya Sameshima – Homare Sawa, Mizuho Sakaguchi – Aya Miyama, Nahomi Kawasumi, Shinobu Ohno – Yuki Ogimi.
Kommentar: Kommer till OS med lite stukat självförtroende. Laget var i en bubbla av oslagbarhet fram till mötet med USA i Halmstad.
Men 1–4 mot USA och dessutom 0–2 mot Frankrike i genrepet har Japan kommit ner på jorden igen.

I fjol vann man VM på spanskt sätt – alltså utan en riktig forward på planen. Eller ja, Japans damer kom ju före Spaniens herrar, så det var väl snarare Spanien som vann EM på japanskt vis…
Nu är Yuki Ogimi (tidigare Nagasato) i superform, vilket innebär att Japan även har en forward av absolut världsklass.

Men på minuskontot finns att Homare Sawa inte har hittat VM-formen under våren. Kanske har det varit för mycket ståhej kring henne. Eller så är det så enkelt som att hennes huvudskada ställde till det.

Hursom helst. Japans lag är så starkt att det kommer att vinna grupp F. Men lottningen sedan är grymt tuff, och jag tror faktiskt att världsmästarna åker redan i kvartsfinalen. För där väntar USA eller Frankrike. Och då tror jag att det blir förlust.

2) Frankrike
Världsranking: 6
Affischnamn: Wendie Renard, Louisa Necib, Sonia Bompastor och Camille Abily (samtliga Lyon).
Trolig startelva: Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Opehlie Meilleroux, Wendie Renard, Sonia Bompastor – Elise Bussaglia, Camille Abily – Elodie Thomis, Louisa Necib, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.
Kommentar: Ett glödhett lag med vinnarvana. Det senare kommer från att huvuddelen av spelarna tillhör Champions Leaguemästarinnorna Lyon, som ju i princip alltid vinner.
Men även det franska landslaget har gått fram som en slåttermaskin i år. Och 2–0-segern mot Japan i genrepet var extremt imponerande.

Frankrike har ett komplett lag, som kan hota offensivt på många sätt. De har fina frisparksläggare  i Louisa Necib, Sonia Bompastor och Camille Abily. De har kanske världens starkaste huvudspelare i Wendie Renard. De har extrem fart i Elodie Thomis. Och de har en forward i målgörarform i Marie-Laure Delie.

Frankrike har faktiskt potential att vinna OS-guld. Bara det att en toppspelare som Lyons Amandine Henry inte ens platsar i truppen talar för att fransyskorna har en bredd som bara USA kan matcha.

Och ja. Frankrike och USA möts redan i morgon i första omgången. Jag tror att de möts igen på Wembley i turneringens sista match.

1) USA
Världsranking: 1
Affischnamn: Hope Solo (Seattle Sounders), Abby Wambach (klubblös) och Alex Morgan (Seattle Sounders).
Trolig startelva: Hope Solo – Amy LePeilbet, Christie Rampone, Rachel Buehler, Kelley O’Hara – Tobin Heath, Lauren Cheney, Shannon Boxx, Megan Rapinoe – Abby Wambach och Alex Morgan.
Kommentar: Pia Sundhage har tveklöst turneringens bästa trupp att jobba med. På bänken sitter en mängd spelare som kan ändra en matchbild, som Carli Lloyd, Amy Rodriguez och Heather O’Reilly. De hade platsat i alla andra OS-startelvor.

Jag tror att Sundhages största funderingar inför OS handlar om vem som skall spela bredvid Christie Rampone i mittförsvaret, Rachel Buehler eller Becky Sauerbrunn. Och vilka som skall spela yttrar. Där har hon fem alternativ – alla av högsta världsklass.

Jag har sett USA en mängd gånger i år. Och jag kan inte säga att jag sett så hemskt många svagheter. Men väljer Sundhage att spela med Buehler är det mot henne motståndarna skall sätta in sina stötar.

Däremot har USA massor av styrkor. Så många att jag inte orkar räkna upp alla. Jag nöjer mig med att hylla forwardsparet.
Under våren har Alex Morgan varit glödhet. För några månader sedan trodde jag att det skulle vara hon som bar USA mot OS-guldet. Men på senare tid har även Abby Wambach vaknat till rejält. Hon är en klass bättre än i VM i fjol.
Därmed har USA det särklass starkaste anfallet i OS. Man har både extrem snabbhet och grym nickstyrka. Alltså är det väldigt svårt att välja hur man skall försvara sig mot amerikanskorna.

Och jag tror att det bär hela vägen för USA. Laget vänder hem med sitt tredje raka OS-guld.

Dåliga nyheter för Sverige – och kanske för USA

Publicerad den av
Svara

USA fortsätter att vinna sina avresematcher innan olympiska spel. Inför kvällens var amerikanskorna 100-procentiga i sina så kallade ”send off-matches”. Det är de även efter matchen.

Fast det kan ha varit en dyrköpt seger.

Alex Morgan
Alex Morgan

Alex Morgan fick nämligen kliva av med en knäskada. Enligt tv-kanalen NBC skulle det inte vara någon fara, men Morgans minspel när hon klev av indikerade i alla fall att stjärnan själv var rätt orolig.

USA fick verkligen jobbar för sin 2–1-seger. Kanada gjorde nämligen en utmärkt match, och den andra halvleken var länge helt jämn spelmässigt. Och det var även oavgjort målmässig sedan Dalsjöforsforwarden Melissa Tancredi kvitterat i 57:e minuten på ett stenhårt skott ribba in, läckert frispelad av Christine Sinclair.

Berglund jagar Rodriguez

Amy Rodriguez mot Sverige, jagad av Emma Berglund.

Sedan försvarade kanadensiskorna sig utmärkt fram till Amy Rodriguez gjorde sitt lätt turliga segermål i 85:e minuten. Visst, USA gjorde fyra byten i halvtid, och ytterligare två under den andra halvleken. Men laget var ändå minst lika namnkunnigt som mot Sverige och Japan häromveckan. Och varken svenskor eller japanskor var nära att göra så bra motstånd som Kanada i kväll.

Efter paus lyckades Kanada dessutom få till lite passningsspel och bollinnehav. Det kändes som att de hade ganska bra kontroll – fram till segermålet. Det är riktigt dåliga nyheter för Sverige.
Jag har tidigare sett Sverige som 60–40-favoriter i gruppmötet med Kanada i OS. Nu skulle jag nog vilja ändra förhållandet till 50–50. För det kanadensiska lag som spelade i Salt Lake City i kväll blir verkligen ingen lätt nöt att knäcka. Inte alls.

Precis som mot Japan i Halmstad avslutade USA genom att spela med den extremoffensiva uppställningen 3-4-3. Även den här gången gav det utdelning i ett mål.

Intressant att amerikanskorna tränar i matcher på hur de skall agera i situationer där de jagar mål. Jag blev förvånad när de gjorde det i ledning 3–1 mot Japan. Det verkade även några av spelarna bli, för då fick Abby Wambach mana på sina lagkamrater att lägga in en sista offensiv.

Här är höjdpunkter från matchen.

Och här är laguppställningarna, inklusive alla byten:
USA: Hope Solo – Amy LePeilbet (Heather Mitts, 46), Christie Rampone (Becky Sauerbrunn, 46), Rachel Buehler, Kelley O’Hara (Sydney Leroux, 76) – Megan Rapinoe, Shannon Boxx (Carli Lloyd, 46), Lauren Cheney, Tobin Heath (Heather O’Reilly, 46) – Alex Morgan (Amy Rodriguez, 50) och Abby Wambach.

Kanada: Erin McLeod – Rhian Wilkinson (Robyn Gayle, 71), Emily Zurrer (Candace Chapman, 46), Carmelina Moscato, Lauren Sesselmann – Diana Matheson, Kaylyn Kyle, Desiree Scott, Sophie Schmidt – Brittany Timko (Melissa Tancredi, 46) och Christine Sinclair.

Ett självmål har givit USA ledningen

Publicerad den av
Svara

I dag har jag gjort en utflykt till Vittsjö. En utflykt som på många sätt kändes galen i morse. Men som blev väldigt trevlig.

Men mer om den i senare inlägg. För först lite tankar om den match som pågår nu i Salt Lake City.

Vi har nått halvtid. Under den första halvleken har bollen nästan uteslutande varit i amerikansk ägo. Man leder också med 1–0.

Megan Rapinoe

Megan Rapinoe

USA:s ledningsmål kom på ett inlägg från Megan Rapinoe, som Dalsjöforsmålvakten Erin McLeod var på väg ut för att ta. Men lagkamraten Carmelina Moscato (i fjol i Piteå) styrde snöpligt bollen förbi sin egen målvakt.

Trots det missödet spelar Kanada bra försvarsspel, och har inte låtit USA skapa så många lägen. Fjolårets Dalsjöforsback Emily Zurrer har gjort ett utmärkt arbete mot Alex Morgan.
Som jag noterat tidigare har Kanada dock svagt passningsspel på centralt mittfält, vilket har lett till att laget har svårt att få till långa anfall. Det är mest chansbollar framåt.

Det var knappt några målchanser åt något håll utöver målet, fram till halvleken gick in på övertid.
Då tvingades först Hope Solo till en riktigt spektakulär räddning när ett skott från Christine Sinclair ändrade riktning. Sedan kom Morgan äntligen loss från Zurrer. Då agerade dock vänsterbacken Lauren Sesselmann räddande ängel på mållinjen. Två kanonchanser på typ 30 sekunder.

Noterbart är att det har verkligen inte är någon vänskapsmatch. Sinclair bjöd exempelvis Christie Rampone på en flygtur, och strax efter visade Shannon Boxx sina dubbar för Kaylyn Kyle.

Kanada startade så här: McLeod – Rhian Wilkinson, Zurrer, Moscato, Sesselmann – Diana Matheson, Kyle, Desiree Scott, Sophie Schmidt – Brittany Timko och Sinclair

Och USA startade så här: Solo – Amy LePeilbet, Rampone, Rachel Buehler, Kelley O’Hara – Rapinoe, Boxx, Lauren Cheney, Tobin Heath – Morgan och Abby Wambach.

Matchen, som startade 20.00 svensk tid, går att se streamad via den här länken.

Blicken riktas mot Salt Lake City – och Vittsjö

Publicerad den av
Svara

Vi är framme vid den sista helgen med damallsvensk fotboll innan OS-uppehållet. I andra länder, som Japan har ligan redan lagts i malpåse. Men i Sverige skall lagen spela en eller två matcher till innan de flesta spelarna får semester.

Själv riktar jag min uppmärksamhet åt två håll den här helgen. Dels på hur det går i Salt Lake City, mellan USA och Kanada. Dels på hur det går i Vittsjö, i det damallsvenska toppmötet mellan Vittsjö och Tyresö.

Om vi börjar med den senast nämnda matchen. Den spelas nämligen först, avspark 14.20 i Vittsjö – och på TV4sport. Där har Vittsjö sin sista chans att göra den damallsvenska guldstriden till en kamp mellan tre lag. Förlust, och det kommer uteslutande hamna om Tyresö och LdB Malmö under damallsvenskans andra halva.
Jag har hört folk i andra lag hoppfullt säga att ”halva serien återstår” eller ”det är 33 poäng kvar att spela om”. Det är skitsnack. Sannolikheten att både Tyresö och LdB Malmö rasar ihop i höst är så liten att den inte är värd att diskutera. I kväll finns det bara tre lag som kan vinna SM-guldet. I morgon kan det vara två.

Oavsett hur det går i morgon är Vittsjö förstås vårens stora utropstecken i damallsvenskan. Och laget skall vara stolt över sin insats. Även Malmö har överraskat mig positivt. Jag trodde inte att Anja Mittag skulle vara så fantastiskt bra.
Linköping och Göteborg är besvikelserna. Båda lagen måste ta full poäng i resten av omgångarna för att kunna placera sig topp två. Det känns helt omöjligt.

Utöver Vittsjö-Tyresö känns helgens matcher inte speciellt heta. Jag har sett Jitex två gånger nu utan Fridolina Rolfö. Båda gångerna har det känts som att laget saknat något. Rolfö är inte med i Linköping på söndag heller. Det borde innebära hemmaseger.

Örebro–Kristianstad är en rätt oviss match eftersom Kif börjar få ordning på både lag och spel. Jag gissar ändå att KDFF vinner.

* Men damallsvenskan i all ära. Jag börjar få lite OS-vibbar. För mig spelas därför helgens mest intressanta match i Salt Lake City. Senast jag såg USA möta Kanada var i OS-kvalet i vintras. Och det handlade då om en överkörning i den högre skolan.
Det skall bli intressant att se om Sveriges blivande motståndare har lärt sig något, och hyvlat bort delar av det naiva spel som de periodvis använt sig av i år.
Det skall även bli intressant att se om USA:s anfallsduo Alex Morgan och Abby Wambach är lika bra i den här matchen som de var i Halmstad.
Matchen tv-sänds, så jag hoppas kunna se den via någon stream. Matchstart är 20.00, svensk tid.

* I övrigt i helgen så är det full omgång i norska Toppserien i morgon. Båda topplagen Stabaek och Lilleström spelar borta. Men mot lag de skall slå. Det spelas alltså ingen riktigt het match i Norge.

* Däremot lär det bli hett värre i Vitryssland. Mitt favoritlag Molodechno ställs nämligen mot regerande mästarinnorna Bobruichanka på bortaplan på söndag. Molodechno föll i bottenmötet med Viktorya-86 Brest i förra veckan, och är nu åter sist i tabellen. Målskillnaden visar –114 efter tolv omgångar. Bobruichanka är obesegrat och har +57. Som sagt, det lär bli hett…

Bilder av USA-Japan

Publicerad den av
Svara

Detta bildspel kräver JavaScript.

Som bekant leker jag fotograf ibland. Kameran var med på alla tre matcherna i trenationsturneringen Volvo Winners Cup häromveckan.

Jag har lagt upp mina bilder från matchen Sverige–USA här. Nu har det blivit dags att även lägga upp ett bildspel från matchen USA–Japan på Örjans vall.

Eftersom jag märkt att alla bilder på USA:s landslag får väldigt många klick från just USA så skriver jag även en kort introduktionstext på engelska. I den förekommer namnen på ett urval av de spelare som fastnat på mina bilder.

* I saw the game in Volvo Winners Cup between the US Soccer WNT and Team Japan (Nadeshiko) last week. I brought my camera to Halmstad, and here are my pictures from Örjans vall.

The US WNT won, 4–1. Goalscorers were Alex Morgan 2, Abby Wambach 2 for the US, and Yuki Nagasato for Nadeshiko.

You can see all three goalscorers, and of a lot of other US players like Hope Solo, Lauren Cheney, Becky Sauerbrunn, Christie Rampone, Shannon Boxx, Kelly O’Hara, Heather O’Reilly, Rachel Buehler, Heather Mitts and Amy Rodriguez. And also Nadeshiko players like Ayumi Kaihori, Aya Miyama, Homare Sawa, Nahomi Kawasumi, Aya Sameshima and Rumi Utsugi.

I have taken photos of the US Soccer WNT three times before. Se those pictures here, here and here. And I have photos from the Womens World Cup final last year, there Team Japan won the gold medal. You can see pictures of the celebration here.

Ayumi Kaihori och Rumi Utsugi
Norio Sasaki skriver autografer. Nadeshiko coach Sasaki writing autographs. The picture is taken at the match between US Soccer WNT and Team Japan (Nadeshiko) in Volvo Winners Cup 2012. USA won 4–1 in Halmstad, the 18th of june.
Abby Wambach skjuter ett vänsterskott
Kelley O’Hara och Tobin Heath
Jill Lloyden
Morgan har just gjort 1-0 och gratuleras av Abby Wambach och Megan Rapinoe
Kelley O’Hara skjuter
Lauren Holiday (Cheney) steget före Mizuho Sakaguchi
Abby Wambach har gjort 2-0
Heather Mitts
Morgan, Solo och Buehler just innan avspark
Aya Miyama
Rumi Utsugi bärs ut
Le Peilbet, Heath, Cheney, O’Hara, Buehler och Boxx just innan avspark
Japans lag samlas inför avspark
Pia Sundhage
Pia Sundhage och Alex Morgan
Aya Miyama, Ayumi Kaihori, Aya Sameshima och Rumi Utsugi
Homare Sawa intervjuas av japansk tv
Ayumi Kaihori
Lauren Cheney tar ett rejält grepp på Tobin Heath
Becky Sauerbrunn
Alex Morgan gratuleras av Tobin Heath, Lauren Cheney och Abby Wambach efter att ha gjort mål
Homare Sawa
Christie Rampone, Hope Solo och Kelley O’Hara
Saki Kumagai
Homare Sawa
Pia Sundhage instruerar Christie Rampone
Nahomi Kawasumi
Homare Sawa utmanar Christie Rampone
Heather Mitts, Kelley O’Hara, Rachel Buehler och Heather O’Reilly
Shinobu Ohno och Kelley O’Hara
Kelley O’Hara i aktion
Sydney Leroux, Heather O’Reilly och Christen Press
Kelley O’Hara och Alex Morgan
Ayumi Kaihori har räddat
Kelley O’Hara
USA:s startelva
Japansk spelare jag tror är Asuna Tanaka
Aya Sameshima
Heather O’Reilly
O’Hara, Solo, Buehler och Boxx just innan avspark
Tobin Heath drar i Rumi Utsugis tröja
Yuki Nagasato gratuleras
Homare Sawa, Shinobu Ohno, Yukari Kinga och Mizuho Sakaguchi
Carli Lloyd trixar
Tony Gustavsson och A-rod
Abby Wambach med Kyoko Yano i ryggen
Rachel Buehler steget före Nahomi Kawasumi
Becky Sauerbrunn och Rachel Buehler
Vinnarna av Volvo Winners Cup
Kelley O’Hara och Amy Rodriguez
Hope Solo
Alla fotografer vill fånga Japans startelva
Amy Rodriguez är ett par steg före Saki Kumagai och Kyoko Yano
Yuki Nagasato nickar utanför
Le Peilbet, Morgan och Solo just innan avspark
Abby Wambach laddar högerkanonen
Yuki Nagasato, Ayumi Kaihori och Aya Miyama
Yuki Nagasato har gjort mål för Japan.
USA:s ersättare
Tobin Heath dricker
Tobin Heath
USA värmer upp
Yuki Nagasato
Alla blommor till Riley Ramone.
Pia Sundhage
Christie Rampone

Dennerby och de fyra backarna

Publicerad den av
Svara

Frågan om hur den svenska fyrbackslinjen skall formeras har varit en följetong i den här bloggen. Det kan nog bli några inlägg till.

För i går ändrades läget ganska radikalt. Jag har den senaste tiden känt mig rätt säker på att Annica Svensson och Sara Thunebro skall spela ytterbackar. Samt att kvartetten Linda Sembrant, Emma Berglund, Stina Segerström och Malin Levenstad kommer att ingå bland de 18 i OS-truppen, och konkurrera om de båda mittbacksplatserna.

Dessutom har jag placerat Lina Nilsson på reservplats. Och Sara Larsson helt utanför truppen. Larsson har fortfarande inte spelat en enda minut på hela året. Ändå verkar Thomas Dennerby har dörren öppen ytterligare minst en vecka för Larsson. Det blir spännande att se om hennes namn finns med när truppen presenteras nästa onsdag, den 27 juni.

Men som sagt, i går ändrades förutsättningarna. Jag skrev om det kort här.

För på presskonferensen efter gårdagens förlust mot Japan spelades följande ordväxling upp mellan media och Dennerby. Det var ett par olika reportrar som ställde frågorna:

Har du blivit klokare på hur du skall ha din fyrbackslinje?
”Ja”
Det var bättre i dag än senast, eller?
”Ja”
Hur skall du ha den då?
”Så bra som möjligt… Nej, men jag gav väl ett ganska så rakt svar här.”

Alltså. Dennerby skall ha backlinjen som den var formerad i går, med Nilsson, Berglund, Sembrant och Thunebro.

Det är inte utan att jag tycker lite synd om framför allt Svensson och Segerström. Men även Levenstad. Minst en av dem riskerar ju nu hamna utanför de 18 i själva OS-truppen.

Och fungerade trenationsturneringen som kvaltävling för backarna var det ganska orättvisa förutsättningar.

Några av dem fick kvala mot ett toppat USA, som i princip ställde upp med sin förstauppställning. Ett USA som körde över Japan två dagar senare.
De fick kvala mot världens just nu bästa anfallsduo – Alex Morgan och Abby Wambach, som båda dessutom visade absolut toppform.

Några andra fick kvala mot en japansk B-uppställning. För Japan ställde ju upp med sitt toppade lag mot USA. Till Sverigematchen fanns bara tre spelare kvar i startelvan – Aya Miyama, Yuki Nagasato och Aya Sameshima. I övrigt fick åtta bänkspelare chansen på Ullevi.
Och när Homare Sawa, Mizuho Sakaguchi och Shinobu Ohno byttes in så klev Miyama och Nagasato av. Japan använde alltså matchen för att vädra sin trupp.

Så klart att alla byten påverkade det japanska spelet negativt. Så klart att det hjälpte Sverige i försvarsspelet.

Jaja. Världen är inte alltid rättvis. Vi får hoppas att Dennerby gör rätt val, och att vårt försvarsspel blir ramstarkt i Storbritannien.

Nu skall jag ta lite midsommarledigt. Men jag återkommer inom kort. Vi hörs.

Bilder av Sverige-USA

Publicerad den av
Svara

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag vet att Sverige har hunnit spela ytterligare en annan landskamp sedan mötet med USA. Men med tanke på att jag har ett heltidsjobb vid sidan av det här bloggandet – som också tar rätt mycket tid – så har jag inte hunnit gå igenom mina bilder från lördagens match förrän nu.

Men bättre sent än aldrig heter det ju. Så här är en mängd bilder med högst varierande skärpa och kvalitet från matchen Sverige-USA på Örjans vall. Håll till godo.

För övrigt kommer jag någon gång framöver även att lägga upp mina bilder från USA–Japan och Sverige–Japan. Men jag vågar inte lova något datum där. Det kan ta lite tid.
Slutligen kör jag även en liten introduktion på engelska. För bildspelen från landskamperna lockar även in icke svenskspråkiga läsare till bloggen.

* I brought my camera to Halmstad and Örjans vall this saturday. Here are my pictures from the game between Sweden and the US Soccer WNT.
As you possibly already know, did the team from USA win, 3–1. Goalscorers were Alex Morgan, Abby Wambach and Tobin Heath for the US, and Lotta Schelin for Sweden.

I have pictures showing all goalscorers, and a lot of other US players like Lauren Cheney, Kelly O’Hara, Rachel Buehler, Heather Mitts and Amy Rodriguez.

I have also taken photos of the US Soccer WNT twice before. Se those pictures here and here.

Thunebro och publiken
Heather Mitts
Jag intervjuar Alex Morgan
Sveriges lag
Kelley O’Hara och Becky Sauerbrunn
Nilla Fischer värmer upp
Alex Morgan under uppvärmningen
Caroline Seger går av.
Shinobu Ohno och Aya Sameshima
Amy Rodriguez och Emma Berglund
Kelley O’Hara
Mittbackarna Emma Berglund och Stina Segerström.
Lauren Cheney efter matchen
Sara Thunebro går till anfall
Schelin jublar mer
Intervju med Tobin Heath
Hedvig Lindahl räddar
Landslaget fotas inför avspark.
Ami Otaki
Det centrala svenska mittfältet med Nilla Fischer och Lisa Dahlkvist.
Bra chans för Carli Lloyd
Abby Wambach
USA:s startelva
Malin Levenstad
Lauren Cheney under uppvärmningen
Emma Berglund jagar Amy Rodriguez
Alex Morgan och Lauren Cheney
Aya Sameshima
Homare Sawa
Rachel Van Hollebeke
Lotta Schelin jublar
Förbundskapten Dennerby
Linda Sembrant
Amy Rodriguez utmanar Sara Thunebro
Johanna Almgren steget efter Tobin Heath
Jessica Landström
USA just innan avspark
Segerström ut, Levenstad in
USA laddar för match
Svensk hörna
Fyra svenska inhoppare, Edlund, Asllani, Levenstad och Almgren
Japansk spelare. Megumi Kamionobe?
Sverige inför avspark
Kosovare Asllani på språng
Tobin Heath dribblar
Lisa Dahlkvist, Johanna Almgren och Annica Svensson
Tobin Heath, Nilla Fischer och Annica Svensson
Lotta Schelin nickar
Johanna Almgren bröstar upp sig
Alex Morgan skall intervjuas
Sara Thunebro
Johanna Almgren
Rachel Buehler skriver autografer
Kosovare Asllani passar
Thunebro och Morgan

Två ändringar i backlinjen – skulle vi inte spela ihop ett lag?

Publicerad den av
1
Sveriges startelva mot USA

Sveriges startelva mot USA i Halmstad

Startelvan till morgondagens möte med Japan ligger uppe på svenskfotboll.se. Den innehåller tre ändringar från den på bilden ovan. Två är lite överraskande, en är helt väntad.

Den väntade först. Det är att Linda Sembrant tar plats i laget. Jag trodde nog kanske att det skulle bli på Emma Berglund:s bekostnad, men att Sembrant skulle in kändes självklart.
För på presskonferensen i lördags fick Thomas Dennerby frågan om mittbacksparet Berglund/Stina Segerström också var OS-mittbackarna. Han svarade:

”Vi måste spela med de vi tror på. Men om man fått nej från det medicinska teamet får man acceptera det.”

Den enda som hade spelförbud då var ju Sembrant. Så det var självklart att hon ingår i Dennerbys tankar. Och när jag går igenom vad som sades på den där presskonferensen så var Dennerby ganska hård mot Segerström. Och faktiskt mot Annica Svensson också.
Så här kommenterade han USA:s andra och tredje mål:

”Om man skall vara ärlig såg kanske Stina lite rostig ut vid deras 2–0-mål. Men det var ju även ett onödigt bolltapp just innan.”

Och:

”Där uppträder vi lite för vekt. Är man trängd vid egen hörnflagga så är det bättre att bara skicka i väg bollen. Sedan lyfter de in bollen på måfå. Och vi har flyttat isär backlinje innan vi har fått bollen under kontroll.”

Jag håller med om analysen av 2–0-målet. Men att Svensson skulle sticka för tidigt vid 3–1 tycker jag är fel. Som det går att se på det här klippet med höjdpunkter har ju nyinbytta Marie Hammarström bollen under god kontroll, men hon har lite otur med studsarna. Vill vi ha offensiva ytterbackar kan inte Svensson stå kvar i straffområdet och vänta i sådana där lägen.

Hursom helst får även Svensson lämna plats i startelvan. Jag har sett att hon fått en hel del kritik efter USA-mötet. Personligen tycker jag att det är en felaktig petning. Efter morgondagen har vi bara en landskamp kvar innan OS, så vi måste spela ihop en backlinje. Att hålla på att byta ut spelare åt höger och vänster känns ingen bra lösning.

Men kul för Lina Nilsson att få en seriös chans från start. Hon får en nyckelroll i morgon. För Aya Miyama får inte ges för fria tyglar. För då är vi illa ute.

För mig är Antonia Göransson självklar som vänsterytter i startelvan. Även här hade jag gärna sett att de offensiva spelarna gavs möjlighet att spela ihop sig. Men visst, Kosovare Asllani gjorde ett positivt inhopp senast och kan kanske vara en joker i OS.

Slutligen så släppte vi ju även in ett tredje mål mot USA. Det var Hedvig Lindahl:s fel. Hon stod för långt ut, och blev ett enkelt offer för Abby Wambach:s snygga lobb. Lindahl verkar dock vara Dennerbys älskling. För han sa så här om 1–0-målet på presskonferensen efter USA-matchen:

”Hon stod långt ute, men å andra sidan förväntar man sig inte att någon skall skjuta rakt upp i krysset från 35 meter. Det är ett fantastiskt fint mål. Jag skulle med varm hand ta emot en spelare som kan göra sådana mål.”

Dels går ju inte skottet in i krysset. Och dels verkar hela världseliten numera ha bra koll på att Lindahl har sin utgångsposition väldigt långt ut. För USA försökte med två lobbar till i matchen. Och Carli Lloyd var inte långt ifrån att lyckas.

Så här startar Sverige mot Japan på Gamla Ullevi i morgon: Hedvig Lindahl – Lina Nilsson, Emma Berglund, Linda Sembrant, Sara Thunebro – Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer – Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Kosovare Asllani – Lotta Schelin.

Jag tycker som Yuki Nagasato

Publicerad den av
Svara

Nyss hemkommen från Halmstad är det svårt att inte vara imponerad av det man fått se. Siffrorna 4–1 till USA mot Japan är talande för hur matchen såg ut. USA var bättre på allt, och har fått ta över rollen som guldfavorit i OS.

Förstås imponerad av USA som lag. Men framför allt beundras jag av anfallsparet Alex Morgan och Abby Wambach. Många pratar dock fortfarande bara om Wambach.

Som efter matchen i dag, när jag och en svensk kollega gemensamt intervjuade Japans målskytt Yuki Nagasato på tyska.

Yuki Nagasato

Yuki Nagasato

Kollegan frågade japanskan så här:

”Tycker du att Christie Rampone var bäst i USA? Eller kanske Wambach?”

Han utvecklade sedan sitt resonemang. Då tittade Nagasato upp lite förvånat. Och när han hade pratat färdigt valde japanskan ett tredje alternativ:

”Alex Morgan”

Även om Morgan inte var valbar så avgav Nagasato, som jag ser det, rätt svar. Jag har ansett att Morgan har varit en bättre forward än Wambach ända sedan träningskampen mot Sverige i oktober. Första gången jag skrev om det amerikanska forwards-tronskiftet var här. Jag har även skrivit om det här.

Hade jag varit back, och fått välja vem i motståndarlaget jag skulle få markera, så hade jag valt Wambach före Morgan tio gånger av tio. För Wambach vet man var man har. Morgan däremot förflyttar sig kusligt snabbt från ett ställe till ett annat.

Under det nordamerikanska OS-kvalet ställde Pia Sundhage upp sitt lag 4-2-3-1 med Wambach på topp – och Morgan som inhoppare, eller ibland som kantspelare. Men till slut insåg Sundhage att hon inte kunde ha världens bästa forward på bänken, och bytte till 4-4-2.
Morgan har tackat genom att producera på en suverän nivå. Hon är nu uppe på 17 mål och åtta assist på 1027 minuters speltid i år. Wambach har 13 mål och sju assist på 1105 minuter.

I de båda matcherna i Halmstad har Wambach varit väldigt bra. Bättre än jag sett på länge. Men hon har ändå inte varit uppe på Morgannivå.

För titta på höjdpunkterna från dagens match, och se hur fantastiskt bra Alex Morgan är numera. Flera gånger tar hon bollen själv, och bara springer ifrån motståndarna. Mer om Morgan inom kort. Jag fick en pratstund med henne i lördags. Då såg hon förresten ut så här:

Alex Morgan
Alex Morgan

Apropå klippet med höjdpunkter rekommenderar jag bilderna på Japans mål. Aya Miyama:s inlägg på ett tillslag är en underbar delikatess. Och Nagasatos löpning och språngskalle ger målet betyget yttersta världsklass. Det är verkligen ett mål man kan se om och om igen.

Morgans avslut till 1–0 håller för övrigt också hyfsad klass. Eller hur?

Laddad för repris av VM-finalen

Publicerad den av
Svara

Det är strax dags att sätta sig i bilen och köra ner till Halmstad igen. Det är ju inte varje dag som vi har en chans att uppleva en repris av den senaste VM-finalen på svensk mark.

Fast jag känner att det lär bli ett fiasko för arrangören. För jag tippar att det inte ens blir en fyrsiffrig publiksiffra. Visst, matchen börjar 13.00 för att kunna tv-sändas på bra tid i Japan. Och 13.00 en måndag är förstås en extremt dålig tid.
Men publiksiffran för Sverige–USA i lördags 2752 visar också att marknadsföringen av trenationsturneringen, som också kallas För-EM, har misslyckats totalt.

Hoppas förbundets PR-folk har en bättre plan för att marknadsföra nästa års EM-slutspel. Och att de börjar nu.

Men till dagens match. Det lär dröja innan vi får se en match på högre nivå i Sverige. För inte ens nästa års EM-final lär hålla så hög klass som dagens prestigeladdade möte mellan Japan och USA.
Jag träffade Pia Sundhage i Algarve i mars, dagen efter lagens möte i Algarve cup. Då vann Japan med 2–1. Och matchen dessför innan var VM-finalen, som ju japanskorna också vann – fast då efter straffläggning.
Sedan dess har lagen spelat 1–1 i en trenationsturnering i Japan.

USA har alltså inte besegrat japanskorna på tre matcher. Det trots att de haft överlägset flest klara målchanser i matcherna. Men Japan har försvarat sig uppoffrande, och kontrat vasst.
När jag träffade Sundhage valde hon att flytta över pressen på Japan, vilket jag skrev om här.

Jag har förstått på tv-klipp med de amerikanska spelarna – som den här intervjun med Alex Morgan – att de är lätt frustrerade över att inte ha besegrat Japan på länge. Därför skulle en seger för USA i dag vara extremt viktig.
Det tror jag även Sundhage är medveten om – även om hon sa annat i Algarve.

USA sparade några spelare mot Sverige. Jag tror att Sundhage formerar sin startelva så här i dag: Hope Solo – Amy LePeilbet, Christie Rampone, Rachel Buehler, Kelley O’Hara – Heather O’Reilly, Shannon Boxx, Carli Lloyd, Megan Rapinoe – Abby Wambach och Alex Morgan.
Japans lag är lite mer svårt att förutse. Men jag räknar med att Homare Sawa spelar. Och med undantag av skadade mittbacken Azusa Iwashimizu skulle det kunna bli samma startelva som i VM-finalen: Ayumi Kaihori – Yukari Kinga, Kyoko Yano, Saki Kumagai, Aya Sameshima – Mizuho Sakaguchi, Sawa – Shinobu Ohno, Nahomi Kawasumi, Aya Miyama – Kozue Ando.

Hur går det då? Jo, jag tror att USA vinner med 2–1. Och här ser ni en målskytt:

Alex Morgan

Alex Morgan

För Japan tror jag att Aya Sameshima är lite mer på hugget än i lördags…

Aya Sameshima

Aya Sameshima gäspar

…och att Nahomi Kawasumi blir målskytt.

Nog spekulerat. Nu är det strax avresa. Matchen direktsänds för övrigt på tv i Sverige också. Fast den går i kanalen som ingen har – Tv4 Sport Extra. Avspark är 13.00.

Vi gavs två väldigt positiva svar – och två mindre bra

Publicerad den av
Svara

Tillbaka i Borås efter en sväng till Halmstad är det hög tid att göra en avstämning av de frågor jag hade med mig till Halmstad.

Jag hoppades på att få fyra positiva svar. Här är facit:

1) Att försvaret håller. NEJ.
Frågetecknen kvarstår tyvärr. Ser man till det defensiva grundspelet var det bra. Vilket var positivt, och ändå ger visst hopp. Men man får inte ge bort mål. Och alla tre baklängesmålen var gåvor – varav fyrbacklinjen var inblandad i två av dem.
Lisa Dahlkvist och Stina Segerström gav bort 2–0-målet, genom att inte spela rejält och enkelt mot USA. För då hugger blixtsnabba Alex Morgan som en kobra. Och vid 3–1 var det dubbelt slarv. Först bolltapp på vänsterkanten, sedan verkade Annica Svensson tro att det amerikanska anfallet var över och lämnade Tobin Heath helt ren i straffområdet.

Fyrbackslinjen

Den svenska fyrbackslinjen

2) Målvaktsspelet. NEJ.
Jag konstaterade inför att vår målvakt måste prestera på absolut högsta världsklass om vi skall ha medaljchans i OS. Det gjorde inte Hedvig Lindahl i dag. USA hade läst sin läxa, och gjorde tre lobbförsök. Det första satte Abby Wambach till 1–0. En bra prestation av amerikanskan, men trots allt ett alldeles för billigt mål. Sådana har vi inte råd att ge bort. Dessutom saknade Lindahl pondus och tajming vid ett par hörnor.

3) Nilla Fischer. JA.
Jag var orolig för att vår kapten inte skulle hänga med i tempot. Men det gjorde hon i högsta grad. Hon stod tillsammans med Lisa Dahlkvist för en stark prestation defensivt på mitten. Och Fischers passningsspel var dessutom lysande – till skillnad från Dahlkvists.

4) Att Lotta Schelin ler. JA.
Vår storstjärna var precis så positiv och glad som jag hade hoppats. Dessutom är hon stark och snabb – och gjorde mål. Tillsammans med Sofia Jakobsson och Antonia Göransson bildade Schelin en sylvass svensk anfallstrio i första halvlek. Deras fart och fantasi gör att jag inte känner någon som helst oro för det svenska anfallsspelet. Tvärtom. Det är av högsta världsklass.

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Se förresten matchens fyra mål på det här klippet.

Fler stillbilder från matchen, samt en längre analys av den spelmässiga insatsen får jag återkomma med. Utöver tränarna samlade jag för övrigt in citat från följande spelare efter matchen: Abby Wambach, Alex Morgan, Lotta Schelin, Emma Berglund, Stina Segerström och Johanna Almgren. Vad de sa återkommer jag till.

Slutligen noterar jag att publiksiffran stannade vid 2752. Det är förstås inte godkänt. Och framför allt väcker siffran åter oron för att nästa års EM skall bli ett publikt megafiasko.
För om inte hemmalaget och profilstarka världstvåan USA drar fler än 2752 – hur många kommer då lag som Italien, Spanien och Skottland att locka nästa år?

Viktiga frågor måste få rätt svar

Publicerad den av
Svara

Oj vad det var svårt att somna i går kväll. Fotboll engagerar, och tunga förluster är just – tunga.
Men nu är det dags att flytta fokus från herrarna till Sveriges bästa A-landslag, damernas. Bilen rullar alldeles strax mot Halmstad.

Som jag nämnt är mina förhoppningar om svensk OS-medalj högst begränsade. Mest med tanke på hur långt ifrån Tyskland och USA vi var i Algarve. Men även med tanke på hur hårt laget har drabbats av skador.

Jag vet ju att de här kamperna mot USA och Japan redan var bokade där i början av mars. Men med facit på hand känns det väl tufft att spela ihop ett lag mot två av världens tre bästa lag.
För med fem nya spelare i startelvan jämfört med fjolårets VM handlar de tre matcher tjejerna har inför OS om att spela ihop ett lag. Startelvan bör därför få minst 60 minuter i dag.

Man brukar ju säga att offensiv säljer biljetter och att defensiv vinner mästerskap. Därför är det klokt att Thomas Dennerby väljer att lägga fokus på försvarsspel fram till OS.

Men vilka svar vill vi ha i dagens match mot USA?

1) Att försvaret håller.
Störst frågetecken där sätter jag för Stina Segerström. Hon är mest rutinerade i mittförsvaret, och måste därmed bära vår nybyggda backlinje. Hon ställs inför svåraste möjliga test direkt. Segerström lär ha drömt mardrömmar om Alex Morgan efter 4–0-förlusten i Algarve. I dag måste vi få koll på både Morgan och Abby Wambach.

2) Målvaktsspelet.
Med en helt nyformerad backlinje är det extra viktigt att Hedvig Lindahl spelar förtroendeingivande, och styr vårt försvarsspel med sin röst. Rapporter säger att hon varit ojämn i damallsvenskan. Det har vi inte råd med i OS. Vår målvakt måste prestera på absolut högsta världsklass.

3) Nilla Fischer.
Linköpingsspelaren är lagkapten, och skall bära laget. Jag har noterat att hon har fått kämpa med att hänga med i tempot i damallsvenskan. En kapten som inte hänger med har även svårt att leda sitt lag. Fischer måste hitta rätt.

Vilka svar vill vi ha gällande offensiven då?
Där räcker det med att vi får se Lotta Schelin:s leende. Är vår storstjärna bara på sitt vanliga, sprudlande humör så behöver vi inte vara oroliga. Då kommer vi att skapa chanser.

Slutligen är det oerhört viktigt för självförtroendet i laget att vi hänger med resultatmässigt. Vi behöver inte vinna. Men efter två raka megasmällar mot toppnationer får det absolut inte dra i väg.

Det blir för övrigt spännande att se vilken strategi Dennerby väljer taktiskt sett. Under fjolåret klev vi framgångsrikt upp och satte hög press på amerikanskorna. Men det var innan Pia Sundhage började ge blixtsnabba Morgan fullt förtroende som spjutspets. Nu är hög press lite av en självmordstaktik. Så vi får nog backa hem lite och krympa ytor. Eller?

Många spännande frågor skall alltså få svar i eftermiddag. Avspark är 16.00 på Örjans vall i Halmstad. Matchen sänds även på tv i Tv4sport. Och Sverige startar så här.

Blondiner mot brunetter

Publicerad den av
Svara

När jag senast var och tittade på det amerikanska landslagets träning körde de blondiner mot brunetter i olika tävlingar.

Det verkar vara ett återkommande tema för amerikanskorna. I varje fall indikerar den här bilden det.
I min lilla klubb kör vi ofta gamla mot unga. Men indelning efter hårfärg kanske är lika bra…

Även om herrarnas EM av naturliga skäl hamnar i fokus för tillfället så är det ju bara drygt två dagar till tjejernas trenationsturnering mot just USA och Japan, och man börjar lite lätt bygga upp förväntningarna.
För det skall bli väldigt intressant att se hur det svenska laget står sig mot två av världens tre bästa lag. När jag såg matcherna mot Tyskland och USA i Algarve väcktes väldigt många tvivel på det svenska försvarsspelet.

Skadan på Charlotte Rohlin, och det faktum att Sara Larsson inte hinner komma i matchform till OS, har inte minskat min oro. Jag hoppas verkligen att vi kan få några positiva svar den kommande veckan.

Såväl USA som Japan kommer med absolut starkast tänkbara trupp, så det blir två rejäla värdemätare på lördag och onsdag.

USA har sin OS-trupp. Jag har ju redan berättat att Pia Sundhage sedan en tid offentliggjort vilka 18 spelare hon satsar på till spelen i London. Men jag har ju inte skrivit ut truppen. Den ser ut så här:

Målvakter: Hope Solo och Nicole Barnhart,
Backar: Rachel Buehler, Amy LePeilbet, Heather Mitts, Kelley O’Hara, Christie Rampone och Becky Sauerbrunn.
Mittfältare: Shannon Boxx, Lauren Cheney, Tobin Heath, Carli Lloyd, Heather O’Reilly, och Megan Rapinoe.
Forwards: Sydney Leroux, Alex Morgan, Amy Rodriguez och Abby Wambach.

De fyra reserver som kommer att åka med till London blir målvakten Jill Loyden, backen Meghan Klingenberg, mittfältaren Lori Lindsey samt Göteborgs forward Christen Press.

Japan har inte offentliggjort sin OS-trupp ännu. Men förbundskapten Norio Sasaki har med följande spelare till Sverige:
Målvakter: Ayumi Kaihori (INAC Kobe Leonessa) och Miho Fukumoto (Okayama Yunogo Belle).
Backar: Yukari Kinga (Inac), Kyoko Yano (Urawa Reds Ladies), Azusa Iwashimizu och Saori Ariyoshi (NTV Beleza), Aya Sameshima (Montpellier) och Saki Kumagai (FFC Frankfurt).
Mittfältare: Homare Sawa, Nahomi Kawasumi och Asuna Tanaka (INAC Kobe Leonessa), Aya Miyama (Okayama Yunogo Belle), Megumi Kamionobe (Albirex Niigata Ladies), Mizuho Sakaguchi (NTV Beleza) och Rumi Utsugi (Montpellier).
Forwards: Kozue Ando (Duisburg), Shinobu Ohno och Megumi Takase (INAC Kobe Leonessa), Yuki Nagasato (Turbine Potsdam), Ami Otaki (Lyon) och Karina Maruyama (Speranza F.C. Osaka Takatsuki).

Notera att Mana Iwabuchi från NTV Beleza har tvingats lämna återbud på grund av skada. Hennes ersättare är Maruyama, och just det, det var ju hon som tystade Tysklands VM-drömmar i fjol.

Hamnar formtoppad Jakobsson i Potsdam? Och Thunebro i Lyon?

Publicerad den av
Svara

Sofia Jakobsson visar tidig OS-form. I dag gjorde hon för tredje ligamatchen i rad nämligen Rossiyankas första mål.
Jakobssons fullträff kom i 15:e minuten, och betydde ledning med 1–0 i en match de redan klara mästarinnorna vann med till slut med 2–1 borta mot Kubanochka.

I konkurrens med Sara Thunebro är Jakobsson det hetaste namnet under den silly season som nu är i gång. Hennes kontrakt i Ryssland går ut vid månadsskiftet, så dragkampen lär redan vara i gång. Rossiyanka lär vilja behålla sin guldklimp. Även Turbine Potsdam har nämnts. Och Umeå. Och…

För även om det inte har märkts jättemycket i Sverige ännu så är vi mitt inne i det som kan bli tidernas silly season. Ligorna i Tyskland och Frankrike är färdigspelade, och det rapporteras dagligen om klubbyten.

I Tyskland började ju för övrigt sommarens heta övergångar göras klara redan i vinterfönstret. Som vanligt var Frankfurt mest aktivt, och gjorde klart med backarna Bianca Schmidt och Babett Peter från Turbine Potsdam samt Simone Laudehr från Duisburg.
Men även Wolfsburg var tidigt ute genom att i vintras knyta upp Viola Odebrecht från Potsdam och Duisburgs landslagsaktuelladuo Luisa Wensing och Alexandra Popp.

Potsdam försökte fylla de framtida luckorna genom att värva Alex Singer från Dalsjöfors och Margret Lara Vidarsdottir från Kristianstad. Singer gjorde succé, medan Vidarsdottir redan tvingas lämna efter ett halvår. Alla tror att isländskan återvänder till Skåneklubben. Och då blir det väl så…

Nu efter avslutad ligasäsong har övergångarna exploderat i Tyskland. Jag har ingen totalkoll, men här är några nyheter kring de fyra topplagen:

* Potsdam: Fortsätter att tappat bärande spelare. Duktiga Isabel Kerschowski har skrivit på för Leverkusen.
Lagkaptenen Jennifer Zietz stannar kvar. Men hon drog av korsbandet i sista ligamatchen, och missar sannolikt hela nästa säsong. Spel före jul känns i alla fall otänkbart. Lika illa gick det för ett av klubbens nyförvärv. Johanna Elsig drog av sitt korsband i sin sista match för Bayer Leverkusen.
Jobbigt läge för de tyska mästarinnorna alltså.
På pluskontot finns dock Sara Doorsoun-Khajeh från Bad Neuenahr samt amerikanska Keelin Winters från Seattle Sounders samt Stefanie Mirlach, från Bayern München. De två sistnämnda är båda tidigare U20-världsmästare. Och så ryktas det alltså om att Sofia Jakobsson kan vara på väg in.

* Wolfsburg: Har värvat U20-landslagsspelaren Carolin Simon från nedlagda Hamburg. Samt de båda U19-landslagsspelarna Lina Magull och Annabel Jäger från nykomlingen Gütersloh. Ser ut att kunna få ett riktigt starkt lag till hösten.

* Frankfurt: Har släppt backarna Ria Percival (till Jena) och Gina Lewandowski (till Bayern München). Samt förstås Jessica Landström till Djurgården. Kanske kan även Sara Thunebro vara på väg bort. Där ryktas det om Lyon.
Men med tanke på att man redan värvat tre landslagsstjärnor, och bör få tillbaka ytterligare tre toppspelare (Nadine Angerer, Kim Kulig och Ali Krieger) från långtidsskador så är laget redan grymt starkt på pappret.
Men FFC har inte slagit sig till ro värvningsmässigt ännu. Man jagar även storstjärnan Celia Okoyino da Mbabi.

* Duisburg: Har flyttat upp tre talangfulla juniorer. Men med tanke på vilka tunga namn som lämnar så måste nog klubben öppna plånboken, om inte nästa säsong skall bli en riktig mellansäsong.

I Frankrike är det Lyon och PSG som stått för de stora värvningarna hittills. Man kan säga att klubbarna har bytt stjärnor.

PSG hämtar nämligen Louisa Necib och Laura Georges i Lyon. De båda VM-spelarna från i fjol har inte riktigt platsat i mästarlaget under våren.

Å andra sidan värvar Lyon landslagsmittfältaren Elise Bussaglia från PSG. Och det senaste ryktet placerar alltså även Sara Thunebro i Lyon.

Den närmaste tiden kommer klubbarna i Tyskland och Frankrike först göra sina nationella övergångar. Därefter blir det dags att värva internationellt. Och det är då det kan bli riktigt intressant.
För det finns ju mängder med internationella toppnamn på marknaden.

Efter OS är till exempel sannolikt hela USA:s landslag tillgängligt. Och spelare som Alex Morgan, Hope Solo, Lauren Cheney, Carli Lloyd, Heather O’Reilly, Megan Rapinoe, Sydney Leroux och Abby Wambach är förstås extremt eftertraktade.
Visst, ungefär hälften av dem spelar nu i WPSL eller W-league. Men såvitt jag uppfattat är båda de ligorna färdigspelade i augusti. Sedan borde spelarna vara tillgängliga.

Nästa stora mästerskap är ju inte förrän 2015. Så de flesta amerikanskorna borde vara sugna på lite klubbfotboll under kommande säsonger. Och då WPS är skrotad för alltid tycker jag att många av dem borde blicka mot Europa.
Eller mot Asien. För kanske kan även japanska Nadeshiko League locka några av amerikanskorna. Inac Kobe Leonessa har ju redan gjort ett närmande mot Wambach.

Det vore förstås kul om någon damallsvensk klubb kunde kontraktera några av amerikanskorna. Men finns pengarna?
Med tanke på hur dåligt många av klubbarna låg till redan innan säsongen, och på hur lågt publiksnittet har varit hittills, så lär det inte vara mycket utrymme för stora damallsvenska sommarvärvningar. Eller?

Guldbilder från både Tyskland och USA

Publicerad den av
Svara

Kunde du inte se Turbine Potsdams guldfest i går?
I så fall har du ett rejält klipp med höjdpunkter här.

På klippet finns sju av de åtta målen, de som i tur och ordning gjordes av Yuki Nagasato, Antonia Göransson, Genoveva Anonma, Anonma igen, Nagasato, Nagasato för tredje gången och Isabel Kerschowski. Bara Margret Lara Vidarsdottir:s 7–0-mål saknas.
Vill man se det finns hela matchen på det här klippet…

Potsdams seger innebar att VfL Wolfsburgs bortamatch mot Essen-Schönebeck blev betydelselös. Matchen slutade 1–1 efter straffmål av Nadine Kessler och kvittering på en nickskarv från Charline Hartmann. Se dem här.

Apropå bilder på mål så finns nu bilder på tre av USA:s fyra mål från nattens 4–1-seger mot Kina. Och det är ett par riktiga fotbollsmässiga guldmål.
Se Alex Morgan:s iskalla 1–1-mål, och även hennes 3–1.
Och se även Abby Wambach:s läckra 4–1-fullträff.

Till sist en liten svensk proffskoll. Så vitt jag sett spelade inte Lotta Schelin för Lyon i söndags. Däremot fick Sofia Jakobsson en halvlek för Rossiyanka i går.
Som redan nämnts tappade Schelin ledningen i skytteligan i Feminine Division 1 till klubbkamraten Eugenie Le Sommer.
Jakobsson fick från bänken se sitt lag vända 0–1 till 2–1, men till slut åter tappa till 2–2 mot Zvezda 2005 Perm. Men då ligatvåan Energiya Voronezh mycket överraskande föll borta mot jumbon Mordovochka med 3–2 så utökades ändå Rossiyankas serieledning till nio poäng med fem omgångar kvar att spela.
I Italien utnämndes Stephanie Öhrström i helgen till ligans bästa målvakt. Med tanke på alla de fina räddningar man sett henne göra på Bardolinos alla highlights-klipp så var det säkerligen en välförtjänt utmärkelse.