Johan Rydén, sportreporter på Borås Tidning, bloggar om damfotboll på allra högsta nivå
Kategoriarkiv: Fotbolls-EM 2017 i Nederländerna
EM i fotboll 2017 spelades i Nederländerna 6 juli–6 augusti. Spelorter var: Breda, Enschede, Deventer, Doetinchem, Rotterdam, Tilburg och Utrecht. Guldet gick till Nederländerna efter finalseger med 4–2 mot Danmark. Bronsmedaljörer blev England och Österrike. Sverige åkte ut mot Nederländerna i kvartsfinal.
Tidigare under dagen meddelade förbundet via sin hemsida att Hanna Glas är sjuk och därmed inte flög med till Ukraina tidigare i dag.
Det innebär att Peter Gerhardsson tvingas till en förändring i sin startelva. Den naturliga ersättaren till Glas är ju den andra högerbacken i truppen, alltså Anna Oskarsson. Mot Kroatien var hon placerad på läktaren.
Personligen tycker jag inte att Oskarsson är redo för A-landslagsspel ännu. Min uppfattning är att hon är alldeles för slarvig i sitt passningsspel. Hon liksom stressar i väg passningarna och får på så sätt bristfällig precision. Bollarna slås ofta mot, men inte till den som skall ha passningen. Det bromsar anfallen på ett sätt man inte har råd med mot bra motstånd.
Linköpingsspelarens energi och arbetskapacitet håller däremot internationell klass. Så om hon kan lära sig att slå passningar och inlägg med högre kvalitet kan hon vara ett framtida alternativ som högerback i landslaget. Men nu känns hon alltså inte redo. Fast skall jag gissa tror jag ändå att det blir hon som spelar från start i morgon.
Alternativen känns i första hand som Mia Carlsson och Olivia Schough. Men kanske, kanske att även Elin Rubensson skulle kunna vara aktuell. Hittills har Gerhardsson använt Göteborgskaptenen i offensiva roller. Men kanske att kantspelare mot Ukraina skulle kunna ses som en sådan, offensiv uppgift.
Oavsett vem som spelar skall Sverige vinna med något måls marginal i Ukraina. Vårt landslag har varit bra på att vinna de här ”måstematcherna” mot svagare motstånd i kvalen, och den vanan får gärna fortsätta.
Matchen mot Ukraina startar för övrigt 18.00 i morgon, tisdag. Och den sänds på TV12.
Glodis Perla Viggosdottir
I dag har det spelats en VM-kvalmatch i Europa. Där blev Glodis Perla Viggosdottir stor matchvinnare för Island mot Slovenien. Isländskorna vann med 2–0, och Rosengårdsbacken gjorde båda målen.
Därmed har Island fortsatt greppet om grupp 5. Med två omgångar kvar att spela leder man med en poäng före Tyskland. Island avslutar med hemmamatcher mot tvåan Tyskland och trean Tjeckien i september. Det blir två riktiga nagelbitare för Viggosdottir och de övriga.
I Afrika tog Nigeria som väntat den åttonde och sista platsen i Afrikanska mästerskapen. Man vann hemma mot Gambia i dag med förkrossande 6–0. Desire Oparanozie gjorde fyra av målen, Asisat Oshoala de två övriga. Vad jag kan se spelade fyra damallsvenska spelare från start i Nigerias lag.
I det nordamerikanska U17-mästerskapet blir det USA som möter Mexiko i finalen. De båda lagen är således också klara för U17-VM. Kanada och Haiti gör upp om den tredje VM-platsen.
USA besegrade Haiti med 3–2 i nattens semifinal. Haitis skickliga innermittfältare Melchie Dumornay gjorde för övrigt båda sitt lags mål. Hon hade dessutom ett skott från åtta meter in på egen planhalva som gick över USA:s målvakt, men en halvmeter utanför.
Slutligen har Hammarby förlängt kontraktet med Elise Kellond-Knight att gälla över hela säsongen. Även om man ännu inte har tagit poäng med australiskan i laget känns det som en bra förlängning.
I dag har det varit damallsvensk upptaktsträff i Stockholm. Där utnämndes FC Rosengård även i år till stora guldfavoriter.
Malmöklubben fick 64,3 procent av tipsen, vilket bland annat väckte känslor hos Linköpings nyförvärv Natasha Dowie.
”Jag blev lite förolämpad när jag såg det. Jag skickade en bild på omröstningen till resten av laget ‘om ni behöver lite extra motivation, så här tycker folk om oss'”
Linköping fick 21,4 procent av tipsen och Göteborg fick 7,1 procent. Ströröster även till Djurgården, LB07 och Hammarby.
Jag vet inte om det är ett glädjande besked för Dowie och alla Linköpingsfans, men förra året var Rosengård ännu större favoriter på upptaktsträffen. Då fick Malmöklubben 73,7 procent av rösterna, medan Linköping bara fick 17,5 procent. Och då gick det ju ganska bra för LFC…
Personligen hade jag svårt att koncentrerat följa upptaktsträffen. Jag kan alltså inte sätta något betyg på tillställningen, men det jag såg tyckte jag var ok. Fast jag noterar att alla inte var nöjda.
Cred till de som var där men det var en damallsvensk upptaktsträff där man saknade flera spännande spelare, med många oväntade bortfall och där Fc Rosengård bokat flyg så att de behövde dra innan många av oss ens hunnit intervjua. Det går att hypa premiären bättre.
För övrigt håller jag på att jobba på mitt eget damallsvenska tips. Och det är inte utan att man har en del våndor, för det känns verkligen inte lättippat i år. Men någon gång i slutet av veckan skall jag presentera tipset.
Den damallsvenska upptaktsträffen hölls ju mitt i ett landslagsfönster. I dag har det spelats två matcher i Sveriges VM-kvalgrupp. Jag hörde Peter Gerhardsson säga på upptaktsträffen att den assisterande förbundskaptenen Magnus Wikman bodde i samma hotellkorridor som det danska laget inför kvällens match mellan Danmark och Ukraina.
I kväll fick Wikman se sina rumsgrannar komma undan med andan i halsgropen. Danmark vann nämligen bara matchen med 1–0. Och segermålet dröjde ända till den 79:e minuten. Då var det Sanne Troelsgaard som frälste det danska laget.
Sanne Troelsgaard
I övrigt i den svenska gruppen vann Ungern bottenmötet med Kroatien med 3–1. För svensk del återstår ju först hemmamatch mot Kroatien. Därefter väntar dubbelmöten med Ukraina innan gruppspelet avslutas med gruppfinal mot Danmark. Dagens resultat visar dock att matcherna mot Ukraina kan bli luriga historier.
Som jag berättade i det förra inlägget spelas det flera spännande VM-kvalmatcher i morgon. I helgen var det bara en intressant match.
Där blev det 4–0-seger för Tyskland mot Tjeckien. Det var Horst Hrubesch:s första match som ansvarig för det tyska landslaget. Han valde att spela talangen Lea Schüller som forward. Det var andra gången 20-åringen från Essen fick chansen i den tyska startelvan. Och det är synd att säga annat än att hon tog chansen. Schüller gjorde nämligen alla de fyra tyska målen.
Tyskland har saknat en utpräglad måltjuv sedan Celia Sasic lade av. Kanske kan Schüller vara den målgörare man letat efter?
I morgon avgörs det om Sveriges F19-landslag eller Nederländernas får spela EM-slutspel. Lagen möttes i fredags, och det såg länge ut som att det svenska laget skulle ha ett kanonläge. Men en sen nederländsk kvittering gjorde att utgångsläget numera tyvärr ser rätt halvdant ut för svensk del. Fast sett till höjdpunkterna från matchen var 1–1 knappast orättvist.
Sverige och Nederländerna har båda fyra poäng, men det nederländska laget har fem måls bättre målskillnad. Sverige lär behöva ösa in mål mot Slovenien, eller få hjälp av en ungersk poäng mot Nederländerna.
Apropå Nederländerna skrev jag i det förra inlägget om Vivianne Miedema:s fantastiska prestation att nå upp till 50 landslagsmål redan innan hon fyller 22 år. Hon debuterade i landslaget i slutet av september 2013.
En som tog mycket längre tid på sig att nå 50, men som har haft högre tempo på målskyttet i målskyttet än Miedema de senaste åren är Carli Lloyd. Hon nådde 50 landslagsmål i början av april 2014. Nästan exakt fyra år senare kom hon i natt upp i 100.
Hennes mål i 6–2-segern mot Mexiko var ett av det lättare – en nick från en meter. Men 50 mål på fyra år är förstås grymt bra av snart 36-åriga Lloyd.
USA–Mexiko var en träningsmatch där Alex Morgan gjorde två av målen. Morgan var sannolikt världens bästa forward 2012 – ett år då hon gjorde makalösa 28 landslagsmål. Det året fick Morgan pris som USA:s bästa spelare, medan lagkompisen Abby Wambach utnämndes till bäst i världen…
Sedan dess har Morgan haft det rätt tufft, bland annat till följd av många småskador. Men nu verkar hon vara på väg tillbaka på allvar. Morgan blev tvåmålsskytt för andra landskampen i rad och har gjort tolv mål på sina tretton senaste landskamper. Totalt är hon uppe i 85, och närmar sig den där magiska 100-gränsen.
Med Lloyd ingår nu 16 spelare i 100-klubben. Kanske kan Morgan blir nästa medlem?
En spelare som verkligen vräkt in mål de senaste dagarna är Colombias Maria Catalina Usme. Hon inledde det Sydamerikanska mästerskapet med att göra fyra mål i 7–0-segern mot Uruguay. Sedan gjorde hon Colombias enda mål i 1–1-matchen mot Chile. Och i natt gjorde hon de tre första när Colombia vann nyckelmatchen mot Paraguay med hela 5–1. Totalt åtta mål från Usme på tre matcher alltså.
Nattens resultat innebär att det troligen blir just Colombia och Chile som går vidare från grupp A. I grupp B lär Brasilien ta ena platsen. Argentina och Venezuela ligger närmast den andra.
Apropå Brasilien hade de uppvisning mot Ecuador i går. Matchen slutade 8–0, och bland annat var det sista målet en riktig godbit:
I det Asiatiska mästerskapet har Kina vunnit två raka matcher, i dag blev det 3–0 mot Filippinerna. Kina är som väntat klart både för semifinal och för VM i Frankrike.
I den andra matchen i grupp A vann Thailand med hela 6–1 mot Jordanien. På torsdag gör Thailand och Filippinerna upp om den andra VM- och semifinalplatsen i gruppen.
Grupp B fick en intressant start när storfavoriten Australien inledde med en mållös match mot Sydkorea. Sett till klippet nedan var det The Matildas som förde matchen, dock utan att lyckas skapa speciellt många målchanser.
Med tanke på att även Japan ingår i gruppen finns det förutsättningar att gruppen blir en riktig rysare. Japan vann för övrigt sin öppningsmatch mot Vietnam med klara 4–0.
Tillbaka till Australien – och damallsvenskan. I går presenterade Hammarby nämligen Australiens spelskickliga Elise Kellond-Knight som nyförvärv för den damallsvenska vårsäsongen.
27-åriga Kellond-Knight har betydligt fler styrkor än bara vätskelangning. Hon har en mycket duktig spelare, utrustad med en vänsterfot som är ett fint vapen på fasta situationer.
Hon är mångsidig, och har kommit med i VM:s allstarlag två gånger. 2011 gjorde hon det som vänsterback och 2015 som defensiv innermittfältare. På senare år har hon huvudsakligen spelat på mittfältet, men nu ser det ut som att hon spelar vänsterback igen i de Asiatiska mästerskapen.
Då har jag nått fram till mitt sista inlägg med tidigare icke publicerade bilder från fjolårets EM-slutspel. Den här gången handlar det om de bilder jag tog på de två EM-kvartsfinaler som jag såg på plats i Nederländerna, alltså värdnationens 2–0-seger mot Sverige och Englands 1–0-viktoria mot Frankrike.
Det är totalt 144 bilder. Här är de i mosaikform:
Stefanie van der Gragt
Sverige
Nederländerna
Kadidiatou Diani
Vivianne Miedema och Fridolina Rolfö.
Marie-Laure Delie och Amandine Henry
Jill Roord
Lieke Martens
Nederländskt segerjubel
Caroline Seger och Lisa Dahlkvist
England firar
Jill Roord och Renate Jansen
Lieke Martens, Hanna Folkesson, Emma Berglund och Lotta Schelin
Shanice van de Sanden
Eugenie Le Sommer
De svenska ledarna deppar
Nederländskt segerjubel
Sherida Spitse
Sandie Toletti
England
Camille Abily
Nederländsk glädje
Lucy Bronze
Jackie Groenen och Kika van Es
Loes Geurts och Pauline Hammarlund.
Sheila van den Bulk
Demi Stokes
Lucy Bronze
Sarah Bouhaddi
Claire Lavogez och Amandine Henry
Kika van Es, Jackie Groenen och Sheila van den Bulk.
Jackie Groenen
Bibiana Steinhaus
Sari Van Veenendaal
Desiree van Lunteren
Isobel Christiansen
Shanice van de Sanden
Anouk Dekker
Lieke Martens
Eugenie Le Sommer
Sverige laddar för kvartsfinal.
Jill Roord
Kika van Es
Lotta Schelin
Nederländsk glädje
Jackie Groenen
Ellen White
Steph Houghton, Sarah Bouhaddi, Amandine Henry och Laura Georges.
Stefanie van der Gragt och Vivianne Miedema.
Toni Duggan
Stephanie Houghton
Sveriges startelva i EM-kvartsfinalen.
Nederländerna och Sverige
Danielle van de Donk
Sakina Karchaoui
Sari van Veenendaal
Lucy Bronze
Kosovare Asllani med bollen.
Camille Abily
Jill Roord
Jordan Nobbs
Sakina Karchaoui
Lieke Martens
Nederländsk glädje
England firar
Kosovare Asllani
Steph Houghton
Camille Abily med nästa generation
Laura Georges
England värmer upp
Casey Stoney
Gaetane Thiney
Grace Geyoro
Bibiana Steinhaus
Danielle van de Donk och Lieke Martens.
Fran Kirby
Jackie Groenen
Renate Jansen
Kika van Es
Lieke Martens
Sakina Karchaoui
Besviken Nilla Fischer
Kika van Es, Sherida Spitse och Sarina Wiegman
Kadidiatou Diani
Vivianne Miedema
Jodie Taylor
Kadidiatou Diani
Sisca Folkertsma
Alex Scott
England
Kika van Es, Lieke Martens och Jackie Groenen
Elodie Thomis
Sverige laddar för kvartsfinal.
Jo Potter och Casey Stoney
Anouk Dekker
Jill Scott
Eugenie Le Sommer
Lieke Martens och drygt halva den svenska truppen.
Alex Greenwood
Sveriges EM-elva mot Nederländerna
Jill Roord och Anouk Dekker.
Sakina Karchaoui, Eugenie Le Sommer och Griedge Mbock Bathy.
Sisca Folkertsma och Liza van der Most.
Vivianne Miedema
Vivianne Miedema
Izzy Christiansen
Frankrike
Angela Christ och Vanity Lewerissa.
Lieke Martens
Jade Moore
Shanice van de Sanden
Jodie Taylor
Fara Williams, Alex Greenwood, Karen Carney, Lucy Bronze och Alex Scott.
Det har ju spelats ett antal landskamper runt om i världen de senaste dagarna. Sveriges seger i Sydafrika avhandlades i förra inlägget.
Här kommer lite höjdpunkter från några andra matcher. Först till nattens match i San Diego, där USA krossade ett givmilt Danmark med 5–1.
Danskorna inledde bra och Nadia Nadim nickade in ett riktigt klassmål på hörna till 0–1. Men därefter stod danskorna för ganska många prestationer som var långt ifrån världsklass. Det handlade både slappa försvarsingripanden och om grova missar i uppspelen.
En spelare som riskerar att drömma mardrömmar om snabba amerikanskor är Linköpings Janni Arnth. Inte för att hon stod för något av de misstag som ledde till USA:s mål, utan för att hon helt enkelt inte hängde med. Flera av hemmamålen kom efter att Arnth blivit ifrånsprungen. Jobbigt.
I väntan på att US Soccer lägger upp ett längre sammandrag från matchen på youtube lägger jag upp målen via twitterlänkar:
Under rubriken grova missar i uppspelen placeras även Italiens ledningsmål mot Frankrike i lördagskvällens 1–1-match. En match Frankrike borde ha vunnit sett till antalet målchanser. Men italienskorna hade ett ribbskott på slutet, och kunde fått med sig segern.
Grova misstag var även avgörande när Spanien vann med 2–0 mot Nederländerna. Vid det spanska 1–0-målet är det domartrion som hamnar i fokus. Bollen ser ju knappast ut att vara över mållinjen. Visst är kameravinkeln usel, men Sari van Veenendaal måste stå väldigt långt in i målet för att hela bollen skall vara över linjen.
Vid 2–0 slår Merel van Dongen ett makalöst hål i luften, som öppnar för spanjorskorna.
Tisdag kväll 18.00 spelar Norge mot Island i La Manga. Den matchen sänds av det norska förbundet på deras hemsida.
I förra veckan vann norskorna med 3–0 mot Skottland efter två mål av Isabell Herlovsen och ett snyggt nickmål av Maria Thorisdottir:
Så till de nordamerikanska U20-mästerskapen där det nu är helt klart vilka fyra lag som spelar semifinal längre fram i veckan. Det blir som väntat Haiti, Kanada, USA och Mexiko.
Det intressanta blir vilka som ställs mot vilka. I kväll och i morgon kväll är det gruppfinaler, där först Kanada och Haiti gör upp om gruppsegern i grupp A. Sedan gör Mexiko och USA upp om vilka som skall möta Haiti i semifinal – vilket innebär en jättechans både till finalplats och en biljett till U20-VM i Frankrike.
För Kanada och Haiti kommer det att bli en riktigt tuff semifinal, hur de än spelar i kväll (avspark 21.00, matchen sänds på concacafs youtubekanal). Både USA och Mexiko är nämligen väldigt starka lag, på olika sätt. När jag i ett tidigare inlägg skrev att det troliga var att USA och Kanada möts i finalen tänkte jag inte helt klart. Mexiko är nämligen ett mycket bra lag.
Vid U20-VM 2016 dominerade mexikanskorna kvartsfinalen mot USA rätt rejält, men man tappade sin 1–0-ledning till 2–1-förlust på slutet. Och hittills i det pågående mästerskapet har Mexiko sett klart vassare ut än USA. Amerikanskorna var ytterst nära att tappa poäng mot Jamaica i natt. Man räddades av de båda barndomskompisarna Sophia Smith och Jaelin Howell, som båda varit med på läger med A-landslaget.
I slutminuterna och ställningen 1–1 kom Smith, som hade gjort 1–0 på en snyggt slagen frispark, runt till vänster och spelade snett bakåt till Howell – som avgjorde.
USA flyger nu även in Tierna Davidson, som startade i A-landslaget mot Danmark i natt.
Kanada har ännu fler A-landslagsmeriterade spelare. De har också turneringens stora spelare så här långt, i 16-åriga Jordyn Huitema. Hon har gjort fem mål och ett assist på tre matcher. Det är inga märkvärdiga mål, men Huitema utmärker sig mest genom att ha den unika förmågan att befinna sig på rätt plats i rätt ögonblick.
Det är ju inte så att Kanada har gjort 25 mål, utan man har gjort sju – och sex av dem har alltså Huitema en stor del i. I Kanadas lag finns ytterligare en mängd spelare som spelat i, eller varit på läger med A-landslaget. Jag tänker på målvakten Lysianne Proulx, mittbackarna Maya Antoine och Hannah Taylor, ytterbacken Ashley Cathro, kantspelaren Jayde Riviere, centrala mittfältarna Julia Grosso och Sarah Stratigakis samt forwarden Garbrille Carle.
Lägg till Jessie Fleming och Deanne Rose, och Kanada har elva spelare födda 1998 eller senare som fått känna på A-landslagsmiljön. Jämför man med Sverige har vi bara släppt fram en i aktuella åldrar, Loreta Kullashi. Jag gillar den kanadensiska modellen, där man ger unga spelare vittring.
Men det är förstås inte självklart att den modellen är bäst för alla. För vissa spelare kan det ju även innebära en tung press att prestera. Så ibland kan den svenska modellen vara minst lika bra.
Apropå Kanada kikade jag lite på deras senaste match, och jag gillade hur laget strävade efter att spela sig fram. Kanada har ju tidigare mest stått för ett fysiskt sparka och spring-spel. Men nu börjar man även få fram lirare. Kreativa Fleming är ju en sådan. Hon är ju dock inte med i det här laget. Där står 17-åriga Julia Grosso (född den 29 augusti 2000) för mycket av spelskickligheten.
Grosso och Fleming har förutsättningar att bli ett av världens bästa innermittfältspar framöver. Grosso är den spelartyp vi i Sverige skriker efter, alltså en ersättare till Caroline Seger som släpande innermittfältare. Grosso har skön känsla i vänsterfoten och ligger alltså bakom väldigt mycket positivt. Jag skulle inte förvånas om hon kommer att matchas in i Kanadas A-landslag redan till nästa års VM-slutspel.
Det är dags att ytterligare utöka bloggens bildarkiv. Här är 140 bilder från fjolårets EM-slutspel på Sverige, Danmark, Norge, Schweiz, Frankrike, Spanien och Skottland.
Celia Jimenez och Olga Garcia
Paula Nicart
Erin Cuthbert
Caroline Graham Hansen och Pernille Harder
Mjelde, Fiskerstrand, Hegerberg
Silvia Meseguer
Ana Maria Crnogorcevic
Anja Sönstevold
Ada Hegerberg intervjuas
Schweiz
Sanne Troelsgaard
Danmark
Lotta Schelin
Ana-Maria Crnogorcevic
Kristine Leine
Cecilie Sandvej
Katja Schroffenegger
Lee Alexander
Mariona Caldentey, Sandra Panos och Irene Paredes
Pauline Hammarlund
Pernille Harder
Ada Hegerberg
Caroline Graham Hansen
Jonna Andersson
Lia Wälti
Ingrid Marie Spord
Noelle Maritz
Fridolina Rolfö
Schweiz
Vicky Losada
Leila Ouahabi
Ingrid Hjelmseth
Line Röddik Hansen
Antonio Cabrini
Schweiz
Danmark
Ada Stolsmo Hegerberg
Guro Reiten
Norge
Simone Boye Sörensen
Ingvild Isaksen
Frankrike
Alexandra – ”Ale”
Celia Jimenez
Elise Thorsnes
Schweiz–Frankrike
Stina Lykke Petersen
Stine Pedersen
Marta Torrejon
Frederikke Thögersen
Virginia Torrecilla
Lara Dickenmann
Olga Garcia
Katrine Veje
Ingrid Schelderup
Lia Wälti
Marta Torrejon
Olga Garcia
Alia Guagni
Mimmi Larsson
Marta Torrejon
Schweiz
Federica Di Criscio
Lisa-Marie Karlseng Utland
Jessica Samuelsson
Eseosa Aigbogun
Frederikke Thögersen
Spanien
Danmark
Fridolina Rolfö
Danmark
Virginia Torrecilla
Olga Garcia
Nanna Christiansen
Vanessa Bernauer
Elena Linari
Martina Voss-Tecklenburg
Nadia Nadim
Ana Maria Crnogorcevic
Skottland
Jennifer Hermoso
Sverige
Virginia Torrecilla
Leann Crichton och Erin Cuthbert
Andrea Pereira
Stine Larsen
Simone Boye Sörensen
Sveriges EM-elva mot Italien
Stine Pettersen Reinås
Ada Hegerberg
Virginia Torrecilla
Erin Cuthbert
Manuela Giugliano
Alexia Putellas
Guro Reiten
Sofie Junge Pedersen
Melania Gabbiadini
Cinzia Zehnder
Norge
Ada Hegerberg
Marta Corredera
Amanda Sampedro
Skottland
Norge
Cecilia Salvai
Frankrike
Andrine Stolsmo Hegerberg
Caroline Weir
Vanessa Bernauer
Nils Nielsen
Pernille Harder
Ada Stolsmo Hegerberg
Maria Thorisdottir
Frankrike
Paula Nicart
Luna Gewitz
Mariona Caldentey
Pia Sundhage
Frederikke Thögersen
Danmark
Martina Rosucci
Martin Sjögren
Alia Guagni
Jessica Samuelsson
Ingrid Marie Spord
Rahel Kiwic
Skottland
Emilie Haavi
Leila Ouahabi
Jonna Andersson
Emma Berglund
Line Sigvardsen Jensen
Norge
Josefin Johansson
Caroline Graham Hansen och Pernille Harder
Esther Gonzalez
Oda Bogstad, Cecilie Fiskerstrand och Frida Leonhardsen Maanum.
Som utlovat fortsätter jag att ladda upp de bilder från 2017 som funnits i min dator, men som jag antingen hade glömt eller inte hade hunnit ladda upp tidigare. Redan i förra bildinlägget nådde jag fram till EM, och den första svenska träningen som jag bevittnade.
Den här gången blir det rakt igenom bilder från EM. Det handlar dels om ytterligare en svensk träning samt bilder från matcherna Spanien–Portugal, Sverige–Ryssland och Frankrike–Österrike. Totalt handlar det om 132 bilder. Här är de även en och en:
Ekaterina Sochneva
Mapi Leon
Lilie Persson och Pia Sundhage
Lisa Makas i mixade zonen
Dominik Thalhammer på presskonferens
Volleyboll med levande nät
Österrikisk glädje
Eugenie Le Sommer
TV4:s studio
Portugal deppar
Huvuddomare Jana Adamkova med Bibiana Steinhaus vid sin sida
Österrike firar poängen
Kosovare Asllani och Fridolina Rolfö i mixade zonen
Kadidiatou Diani, Claire Lavogez och Sakina Karchaoui
Franska fans
Sandra Panos
Portugal
Lotta Schelin
Elvira Ziyastinova och Anna Kozhnikova
Kosovare Asllani
Alexia Putellas
Andrea Pereira
Amandine Henry
Marina Kiskonen och Nadezhda Karpova
Claudia Neto
Österrike
Olivier Echouafni
Viktoria Schnaderbeck
Sverige
Kvadraten, Olivia Schough jagar
Linda Sembrant och Magdalena Eriksson
Anna Cholovyaga
Eugenie Le Sommer
Orange supportrar.
Olivier Echouafni på presskonferens
Jasmin Eder
Österrikisk glädje
Nadine Prohaska
Österrikisk glädje
Sarah Bouhaddi
Sarah Puntigam
Kvadraten, Hanna Folkesson med bollen. Lilie Persson jagar. Och Sara Thunebro fotar.
Natalya Solodkaya
Irene Paredes
Paula Nicart
Silvia Meseguer
Spanien
Portugal
Elena Fomina, presskonferens
Nina Burger
Nilla Fischer
5 Andrea Pereira och 17 Olga Garcia
Tatyana Shcherbak
Sarah Zadrazil
Pia Sundhage och Fridolina Rolfö
Frankrike tackar fansen
Silvia Rebelo
Nicole Billa på presskonferens
Viktoriya Shkoda (5), Marina Fedorova (16) och Anna Belymyttseva (13).
Alena Belyaeva
Amandine Henry
Sverige
Sarah Puntigam
Spanien
Eugenie Le Sommer
Frankrike
Fridolina Rolfö och Jessica Samuelsson stretchar
Leila Ouahabi
Österrike firar poängen
Ryssland
Carolin Grössinger
Fridolina Rolfö
Elena Fomina
Hedvig Lindahl och Hilda Carlén
Daria Makarenko
Jessica Houara-d’Hommeaux
Viktoria Schnaderbeck
Gaetane Thiney
Elvira Ziyastinova
Marie-Laure Delie
Alexia Putellas
Carina Wenninger
Amandine Henry
Aissatou Tounkara
Amanda Sampedro
Inne på spelarhotellet
Sarah Puntigam och Nina Burger
Ryssland
Österrike
Gaetane Thiney
Sverige
Camille Abily
Manuela Zinsberger
Frankrike
Stina Blackstenius och Hanna Folkesson
Lisa Makas
Laura Feiersinger
Österrike
Anna Kozhnikova, (15) Elena Danilova och Elvira Ziyastinova
Ett år är alldeles strax slut, och det är därmed dags för bloggens stora årskrönika. Den följer samma upplägg som de senaste åren, alltså sammanfattas året med hjälp av en mängd ledord.
2017 kommer vi i första hand minnas som året där Nederländerna vann EM-guld på hemmaplan, och där flera landslag reste sig mot ojämlikheten inom fotbollen. Dags för själva krönikan. Trevlig läsning.
Här är årets…
Assist: I allsvenskan stod Kristianstads Amanda Edgren för den läckraste framspelningen. Det var mot LB07 som hon trollade friskt inför KDFF:s 2–0-mål. Se konstnumret 1.15 in på det här klippet:
Baksmälla: Den drabbade svenska mästarinnorna Linköping, som föll med pinsamma 6–0 hemma mot Eskilstuna i matchen där hemmapubliken skulle fira sitt mästarlag. För övrigt samma Eskilstuna som en vecka tidigare hade rasat ihop och förlorat med 5–1 mot nedflyttningshotade Göteborg.
Bottenranking: I höstas, när Pia Sundhage lämnade över Sveriges landslag, var det nere på rekordlåga elfte plats på världsrankingen. Under slutet av året steg vi till plats 10, men det är ändå den lägsta plats Sverige haft vid ett årsskifte.
Bästa spelare: Det var Lieke Martens, i varje fall såtillvida att hon vann enligt alla, stora officiella priser. Fast personligen håller jag Pernille Harder lite, lite högre. Att just Martens, Harder och Sam Kerr har varit de tre bästa tycker de flesta – typ alla utom Fifa.
I'm speechless! Thank you for all the support and a special thanks to my teammates and family, without them I couldn't achieve this!❤ pic.twitter.com/djd8WZm0wO
Dans: Den bjöd Österrike på i den mixade zonen efter var och varenda skräll i EM-slutspelet. Och österrikiskorna stod ju för en hel hög skrällinsatser.
Diamantbollen: Gick till Kosovare Asllani. Välförtjänt efter att hon gjort en säsong där hon hållit en stabilt hög nivå.
EM: EM som helhet sammanfattades här. och den svenska EM-insatsen sammanfattade jag i det här inlägget. Jag har ännu rätt många bilder kvar att publicera. De lär läggas upp under de kommande dagarna.
Fall: Det stod Mark Sampson för. Englands tidigare förbundskapten gick in i året som en av damfotbollens mest firade och respekterade ledare. Hans fall i höstas blev tungt. Det fanns massor av bottnar i fallet, men det började med det här.
Firande 1: Nederländerna hade många skäl till firande under sitt hemma-EM. Så här såg det ut före matcherna:
Firande 2: Danmark skrällde sig till EM-final genom att bland annat slå ut Norge och Tyskland, Europas två bästa nationer, rent historiskt sett. EM-silvret skulle förstås firas på Rådhusplatsen:
Firande 3: Österrike gick in i EM som det tredje lägst rankade laget. De lämnade som det tredje bästa, utan att förlora en enda match. Klart att det skulle firas:
Scenes from Rathausplatz, Vienna where fans welcomed home the first Austrian team in 63 years to reach a semi-final. pic.twitter.com/GfmuzDuqZ3
Franska nerver: De franska nerverna satt förstås på Frankrike. Laget hade varit bäst i världen under våren, men när EM kom var formen som bortblåst. Man var först snubblande nära att åka ut redan i gruppspelet. Sedan blev det respass direkt i kvartsfinalen, mot England. Frankrike har således fortfarande aldrig tagit medalj i ett stor seniormästerskap.
Funktionär: Det handlar förstås om den planskötare som skulle visa Tysklands förbundskapten Steffi Jones att det gick alldeles utmärkt att spela EM-fotboll på Spartastadions något regnblöta gräsmatta…
Gamla meriter: Hade Carli Lloyd som till och med själv blev överraskad och närmast bedrövad (se klippet) när hon i januari vann Fifas pris som världens bästa spelare 2016. Sannolikt tyckte juryn att hennes insatser från 2015 var så bra så att de skulle räknas dubbelt…
Jobbigaste hjärnskakningar: De drabbade Lotta Schelin och Jennifer Falk, som båda missade stora delar av säsongen. Man håller ju tummarna för att få se båda återställda på planen igen nu till våren.
Konflikter: Det brann till mellan spelare och förbund på många håll under året. Några exempel är Danmark USA, Irland och Argentina, samt i viss mån även Brasilien. Även Sverige fick sin släng av sleven på hösten, när landslagsspelarna hotade med att bojkotta fotbollsgalan.
Längst gick de danska spelarna, som strejkade bort VM-kvalmatchen mot Sverige. Uefa var oväntat snälla i sin första dom för det tilltaget. Men domen är överklagad, så vi får se hur det slutar för danskorna.
Korsbandsskador: Som vanligt blev det en ganska lång lista över spelare som ådrog sig den jobbigaste av fotbollsskador. Bland annat fick vi tre korsbandsskador under EM-slutspelet. Här är ett urval av drabbade: Emilia Brodin (hette Appelqvist när hon skadade sig), Sofia Jakobsson, Johanna Rasmussen, Linda Hallin, Denise Sundberg, Amy Rodriguez, Julie Trustrup, Annica Svensson, Kim Little, Elena Sadiku, Valentina Cernoia, Lisa Makas, Line S Jensen, Sarah Bergman och Johanna Rytting Kaneryd.
En extra tanke här skänker jag förstås till extremt otursförföljda Sadiku. Må trenden äntligen vända för henne under 2018.
Lönelyft: Fick de norska landslagsspelarna sedan herrlandslaget gått med på att dela jämnt med damerna. Även om det inte är direkt kopplat till lönefrågan, finns en koppling, och man minns ju gärna hur norska landslagsmannen Mats Möller Dahlie försvarade damfotbollen i somras:
Miss: Tre Gintraspelare kom ensamma med det tomma målet i hemmamötet med Barcelona i Champions League. Det visade sig dock vara svårare än man kan tänka sig att få in bollen…
Mål 3: Kristianstadsbacken Therese Ivarsson slog till med en cykelspark hemma mot LB07 i höstas:
Mål 4: Ada Stolsmo Hegerberg är i första hand en duktig straffområdesspelare. Men Lyons norska måldrottning kan även slå till från distans. Titta bara här:
Mål 6: Linköpings Marija Banusic hade en mycket bra vårsäsong. Hon inledde även hösten på ett lysande sätt. Bland annat genom att vrida in den här godbiten mot Kif Örebro:
Mål 7: Lyons Claire Lavogez tog det här inspelet från Pauline Bremer i steget, och skickade bollen rakt upp i krysset. Någon läckrare halvvolley sågs väl knappast under året?
Mål 9: Sam Kerr vräkte in mål under året, både för Sky Blue, Perth Glory och Australiens landslag. Flera av dem var högst sevärda, inte minste den här bicycletan:
Mål 10: Det gjorde förstås fler riktigt snygga mål under året. Från damallsvenskan har jag ett solomål från Tabitha Chawinga, två bomber från Emma Jansson och ett vänsterskott i krysset från Olivia Schough. Tyvärr är det inte så lätt att hitta de där målen. Damallsvenskan.tv borde vara bättre på att dela med sig av de godbitar som tillkommer i serien.
Mästarinnor: Årets stora vinnare var förstås Europamästarinnorna för landslags, Nederländerna och för klubblag, Lyon.
Medan Nederländerna tog klara segrar i alla sina matcher i EM behövde Lyon straffläggning, som avgjordes först i åttonde omgången innan PSG besegrades i Champions Leaguefinalen. Lyon vann för övrigt också franska ligan.
Här är ett gäng andra mästarinnor fast på nationell nivå: Linköping, Wolfsburg, LSK Kvinner, Fiorentina, Atletico Madrid, Portland Thorns, NTV Beleza och Melbourne City.
Nominering: Fifa gav ett gäng gamla storspelare i uppgift att ta fram världens tio bästa spelare. Det gick så där. De där storspelarna var nog bättre på planen än de har koll på modern fotboll.
Dessutom är Fifas pris till världens bästa spelare upplagt på ett sådant sätt att det är mer Jerringpriset än Bragdguldet, alltså mer popularitet än jury. Följden blev att Fifa i slutet av september presenterade en finaltrio där två av namnen gav priset ett löjets skimmer.
Carli Lloyd hade ju nämligen nämligen haft ett mycket svagt år. Och Deyna Castellanos har ännu inte några större meriter från seniorfotboll. Tack och lov vann ju till slut Lieke Martens.
Pappersstrul: Inträffade egentligen redan 2016, men offentliggjordes under årets allra första dagar. Det var PSG som hade använt en icke registrerad spelare mot Albi, och som tappade ledningen i den franska ligan på slarvet.
Paragrafrytteri: Svenska fotbollförbundets tävlingskommitté som förklarade att Vittsjö GIK inte fick spela hemma på IP i damallsvenskan om man inte ökade antalet sittplatser under tak från 640 till 800. Tack och lov löste Vittsjö saken.
Personligen är jag sådan att jag tycker att regler skall följas. Men ibland blir det bara löjligt. Och det här var i högsta grad ett sådant fall, dessutom var det ett fall där ingen skulle drabbas.
Publiklag: Portland Thorns drog återigen flest åskådare av alla lag i världen. Årets snitt hamnade på 17 653. Deras lägsta publiksiffra den här säsongen var 14 471, fler än det någonsin varit på en damallsvensk match. Faktum är att Portlands bottenrekord alla kategorier (drygt 9600 åskådare) också är högre än det damallsvenska publikrekordet.
Dessutom är Portland ett lag som tar ”herrpriser” för sina biljetter. Således är man det lag i världen som har överlägset störst publikintäkter. Många damfotbollsklubbar borde åka till Portland och kolla hur man bär sig åt för att upprätthålla intresset.
I Sverige vann återigen Eskilstuna United publikligan, den här gången med ett snitt på 1612 åskådare. Även Piteå och Rosengård kom upp på fyrsiffrigt publiksnitt. Totalt blev snittet i damallsvenska 809 åskådare, en knapp sänkning jämfört med 2016.
Räddning: Den stod Österrikes och Bayern Münchens Manuela Zinsberger för i EM, på Amandine Henry:s skott.
Spelarflykt: Under året drabbades damallsvenskan av en rekordstor brandskattning på toppspelare. Följande damallsvenska toppspelare presenterades som nyförvärv av utländska klubbar under kalenderåret 2017: Stina Blackstenius, Gaelle Enganamouit, Marta Vieira da Silva, Amanda Ilestedt, Lieke Martens, Emma Berglund, Magdalena Eriksson, Jessica Samuelsson, Tabitha Chawinga, Claudia Neto, Jonna Andersson, Erin McLeod, Julia Spetsmark, Kristine Minde, Anita Asante och Ella Masar McLeod.
Visst har det även varit en viss inflyttning av toppspelare, bland annat i form av Anja Mittag, Caroline Seger, Kosovare Asllani och Simone Boye Sörensen. Men det hindrar inte att damallsvenskan i mycket snabb hastighet tappar mark internationellt sett. Och det finns inget som tyder på att trenden kommer att vända.
Skrällgäng 1: Österrike. Jag varnade för Österrike inför EM, men min varning gällde att de skulle ha en chans att ta sig vidare ur gruppspelet.
Men jag hade aldrig kunnat ana att de skulle lämna Nederländerna med bronsmedaljer efter att inte ha förlorat någon match i spel. Österrike charmade inte någon med publikfriande spel. De gjorde det med fantastisk organisation och ett makalöst uppoffrande arbete. Dessutom hade de en av EM:s allra bästa målvakter i Manuela Zinsberger – hon släppte bara in ett mål på 510 minuters spel. Fantastiskt bra gjort.
Österrike vann sin grupp efter seger mot Schweiz, kryss mot Frankrike och seger mot Island. Sedan vann man på straffar mot Spanien i kvarten, innan man åkte ut i semifinal på straffar mot Danmark. I semifinalen missade Österrike dessutom en straff under ordinarie tid:
Skrällgäng 2: Är förstås nämnda Danmark. Framför allt var det en jätteskräll att laget trots tidigt underläge mot Tyskland lyckades vända och vinna EM-kvartsfinalen med 2–1. De senaste 20 årens europeiska dominanter var besegrade och utslagna.
Skrällgäng 3: På svensk mark var helt klart Assi från Kalix årets skrällag. De var med i kampen om en damallsvensk plats ända in i slutomgångarna i elitettan.
Skrällgäng 4: Island. Laget gjorde ett ok EM-slutspel, men blev ändå poänglöst. Utdelningen kom i efterhand. För i VM-kvalet skällde man till rejält och slog Tyskland på bortaplan med 3–2. Då blev isländskorna så här glada:
Skyttedrottningar: Englands Jodie Taylor blev årets stora skyttedrottning. Hon vann ju skytteligan i EM närmast före Nederländernas Vivianne Miedema.
Fast många skulle kanske ändå säga att Miedema var årets målskytt i Europa. Hon vann ju nämligen också skytteligan i Champions League tillsammans med Zsanett Jakabfi, Wolfsburg. Båda gjorde åtta mål.
Kollar vi liga för liga vann ju Tabitha Chawinga skytteligan i damallsvenskan på fantastiska 26 mål. Resultatet är extra stor eftersom hon gjorde det för ett lag som åkte ur, Kvarnsveden. I elitettan vann Växjös Anna Anvegård på 33 mål.
I Frankrike delade Lyonduon Ada Stolsmo Hegerberg och Eugenie Le Sommer på skyttligasegern med 20 mål vardera. Frankfurts Mandy Islacker var bästa målskytt i Frauen-Bundesliga för andra året i rad. Den här gången på 19 mål. I NWSL vann Sam Kerr på rekordnoteringen 17 mål.
Höstens skyttedrottning var tveklöst Ada Stolsmo Hegerberg. Norskan gjorde 31 mål på 16 matcher för Lyon. Sannolikt har hon redan avgjort skytteligan i Champions League, trots att hon bara spelat fyra matcher där. På dem har hon dock gjort 13 mål, vilket blir svårt att toppa. Turneringsrekordet ligger på 14. En notering Hegerberg har bra chanser att slå.
Snällaste: Jonna Andersson, som tog sig till landslaget som back utan att dra på sig en enda varning under hela karriären. Mot Rosengård på senhösten sprack dock sviten. Där drog Andersson på sig ett rätt billigt gult kort i en duell med Anja Mittag.
Sparkade tränare: Jack Majgaard Jensen tvingades lämna Rosengård under hösten och när Kif Örebro i princip redan var klart för nedflyttning fick Martin Skogman byta arbetsuppgifter. Tvärtom var det i elitettan, där Växjös Pierre Persson fick gå när laget i praktiken var klart för uppflyttning.
Efter säsongen tvingades även mästartränaren Kim Björkegren lämna sitt jobb. Även Stefan Rehn fick tacka för sig i Göteborg.
På landslagsnivå var det ett tungt år för franska förbundskaptener. Både Oliver Echouafni och Bruno Bini (som ledde Kina) tvingades söka nya jobb. Även Brasiliens Emily Lima fick lämna jobbet. Det tyngsta fallet drabbade ju ändå Englands Mark Sampson. Se ovan.
Spridning bland segrarna: Konkurrensen inom damfotbollen blir allt större. Det märks på spridningen av segrare i årets större turneringar. Den blev så här:
EM: Nederländerna
She Believes Cup: Frankrike
Algarve cup: Spanien
Tournament of Nations: Australien
Cypern cup: Schweiz
Ostasiatiska mästerskapen: Nordkorea
Ingen av stormakterna den senaste tioårsperioden; USA, Tyskland och Japan lyckades alltså ta någon titel under 2017.
Svenska bakslag 1: FC Rosengård blev avklätt av Barcelona i vårens kvartsfinal i Champions League. Det spanska laget vann med totalt 3–0.
Svenska bakslag 2: FC Rosengård blev avklätt av Chelsea i höstens åttondelsfinal i Champions League. Det engelska laget vann med totalt 4–0.
Svenska cupmästarinnor: Blev FC Rosengård för andra året i rad. Cupmästarinnor i andra länder blev bland annat Wolfsburg, Lyon, Manchester City och Avaldsnes.
Svenska mästarinnor: Linköpings FC försvarade sitt guld. Man var inte lika svårslagna och suveräna som 2016. Men LFC vann ändå med nio poängs marginal till slut, vilket förstås är väldigt starkt.
Det fanns även svenska spelare som blev mästarinnor utanför Sveriges gränser, nämligen: Caroline Seger både i Frankrike och i Champions League, Nilla Fischer i Tyskland, Stephanie Öhrström i Italien och Julia Molin på Cypern.
Tack och adjö: I år har bland annat följande spelare tackat för sig: Sofia Lundgren, Lina Nilsson, Carola Söberg och Christie Rampone. Tack.
Tårar: 22-åriga Ada Stolsmo Hegerberg grät sig först ur EM, sedan också ur det norska landslaget.
TV 2 ask Hegerberg if she believes in coach Sjögren's project. Ada: We have 0 points after 3 games, so I will not comment on it now. #NORDENpic.twitter.com/x0jVSkH5ri
Utspel: Var många, och ett stort antal levererades från Malmö och frispråkige Jack Majgaard Jensen. Han började i mars med att hårt kritisera svensk talangutveckling samt matchningen av landslaget i Algarve cup. I april var han kritisk mot hur Pia Sundhage matchade skadade Lotta Schelin. Och i september vände han sig mot domarnivån i damallsvenskan.
Det var en genomgång av lite av varje. Jag har garanterat missat en hel del godbitare. Kom gärna med tips om höjdpunkter eller bottennapp från året som gått. Och ni: Gott nytt 2018!
I dag kom alltså domen mot Danmark efter deras walkover mot Sverige. Och det blev en på alla sätt anmärkningsvärt mild bestraffning.
Alldeles för mild enligt mitt sätt att se på det. För om man bara döms till 3–0-förlust för att utebli från en match finns det rätt många lag som skulle kunna vinna på att utebli, och det kan ju inte vara tanken. Exempelvis hade ju Ungern dragit några måls fördel av att strunta i att åka till Borås för Sveriges senaste VM-kvalmatch.
Lämnar man walkover bör straffet i alla sammanhang vara hårdare än bara förlust med 3–0. Jag tycker fortfarande att uteslutning faktiskt hade varit det mest logiska straffet, med 3–0-förlust plus poängavdrag med något eller några poäng som första alternativ.
Det här innebär ju alltså att danskorna på allvar är med i kampen om en VM-plats igen, vilket ju inte bara påverkar lagen i Sveriges grupp. Deras chans att bli en av de bästa grupptvåorna är ju nu rätt stor.
Deras chans att vinna gruppen finns också kvar. Men eftersom inbördes möte räknas före målskillnad i kvalet har dock Sverige klar inbördes fördel inför bortamötet nästa år. Danmarks stora chans är nog ändå att Sverige går på en mina i matcherna mot övriga motståndare.
I övrigt i dag har Manchester City och Slavia Prag tagit sig till kvartsfinal i Champions League. Det står alltså Slavia på Linköpings drömlott nästa vecka. Mot samtliga övriga sex lag kommer vår svenska representant att få slå ur underläge.
Vi kommer allt närmare en otroligt tråkig VM-kvalseger. Under kvällen fick ju nämligen Svenska fotbollförbundet en skriftlig bekräftelse på att det inte blir någon match på fredag.
Fast 100-procentigt klart är det väl ändå inte förrän Uefa förklarar matchen för inställd. I samma ögonblick skulle Sverige ta ett jättesteg mot VM-slutspelet 2019.
I min stora VM-kvalguide gav jag Sverige 45 procents chans att vinna gruppen. Den chansen ökar till till långt över 90 procent vid en fastställd wo-seger. Och skulle danskorna bli uteslutna kan vi nästan redan börja boka biljetterna. Trots det känner man ju inte minsta glädje. Det var ju inte så här Sverige skulle ta det största steget mot VM.
Jag har ägnat mitt arbetspass i kväll åt att försöka sätta mig in i den danska konflikten. Jag har noterat att de flesta som skriver eller säger något här i Sverige till 100 procent tar spelarnas parti. Och visst känner även jag överlägset störst sympati med spelarna.
Ändå kan jag inte riktigt förstå varför Spelarföreningen känner sig tvungen att ställa ultimatum. Varför kunde de inte halat ut på förhandlingen lite till? Det är ju trots allt inte jättemycket som skiljer mellan parterna, och nu blir spelarna de stora förlorarna – inte förbundet.
Flera av spelarna går ju miste om chansen att få spela ett VM-slutspel under sin karriärs bästa år. Exempelvis är ju Pernille Harder 27 år 2019 – alltså den ålder där fotbollsspelare brukar ha sin sportsliga topp.
Jag såg att förre förbundskaptenen Niels Nielsen anser att parterna väljer att offra ”det oviktiga” damlandslaget inför de förhandlingar som kommer om herrlandslagets kollektivavtal. Han säger så här till Jyllands-Posten (min översättning):
”Damlandslaget är ju inte viktigt för någon av parterna. Både DBU och Spillerforeningen är beredda att offra damlandslaget för en större sak. Problemet är att spelarna inte har förstått att det skulle kunna gå så här. Att man närmast stänger landslaget i fyra år. För det tror jag inte att spelarna ville.”
Det är ju otroligt tråkigt om Nielsen har rätt i att damerna använts som ett slagträ. Och det är minst lika tråkigt om han har rätt i att det blir fyra års avstängning.
Straffskalan är en annan sak jag kollat under kvällen. VM är ju Fifas tävling, men det europeiska kvalet sköts av Uefa – vilket innebär att det är Uefa som bestämmer straffet.
Till den danska nyhetsbyrån Ritzau hänvisade Uefa i ett mejl till artikel 24 i tävlingsreglerna. I den artikeln är dock skrivningarna mycket oprecisa. Det verkar vara helt upp till Uefas etiska och disciplinära enhet att ta det beslut de tycker är rimligt.
För dansk del fruktar jag att enheten vill statuera exempel som avskräcker andra landslag från att göra samma sak. Alltså ligger uteslutning väldigt nära till hands.
Det danska fotbollsförbundet har meddelat att fredagens VM-kvalmatch är avblåst. Men nu på eftermiddagen verkar de danska spelarna förbereda sig för match. Det kan nog bli fler svängningar i den här frågan innan deadline.
För övrigt har jag uppdaterat det förra inlägget. Bland annat med en faktakoll kring det där Wales-exemplet som använts, och som tyvärr jag tillhör de som spridit vidare. Det straff som nämnts i det fallet verkar inte stämma.
Danmark kommer inte till spel på fredag, det sensationella beskedet kom nu vid lunchtid.
Det var ju sagt att det danska förbundet skulle meddela det svenska ett besked vid 10.00. Då skulle också dagens danska landslagsträning starta. Men inte heller i dag dök det upp några spelare. Vid 11-tiden kom obekräftade uppgifter om att parterna förde samtal igen. I samma länk framgår att det svenska förbundet då fortsatt räknade med match.
Men strax innan 12.00 meddelade generalsekreterare Håkan Sjöstrand via SVT att danskarna lämnat besked om att det inte blir någon match. Ännu så länge har jag inte sett någon kommentar från den danska spelarföreningen eller från enskilda spelare.
Jag är ingen expert på arbetsmarknadspolitik och de stridsåtgärder som finns där. Men nog är väl tanken att någon av parterna skall vinna på en strejk?
Följden av att Danmark nu ser ut att lämna walkover upplever jag bli att både landslaget och förbundet står som förlorare. Däremot är Sverige vinnare, för vårt landslag är plötsligt väldigt nära VM 2019.
Lämnar man walkover är man alltid mycket illa ute. Wo är ju mot idrottens principer, vilket innebär att Fifa/Uefa lär döma ut ett mycket kännbart straff. Det enda europeiska landslag som skall ha lämnat walkover i ett mästerskapskval var Wales damer i kvalet mot EM 2005. Det uppgifter som spridits, och bland annat jag har trott på, kommer från det danska förbundets generalsekreterare och säger att Wales dömdes till böter och uteslöts dels ur det pågående EM-kvalet, dels från det nästkommande VM-kvalet. Men det här verkar stämma dåligt, se faktakoll nedan.
Om dagens besked blir verklighet innebär det alltså sannolikt att Danmark kan uteslutas ur VM-kvalet, vilket automatiskt innebär att man inte kan nå OS.
Jag har mycket svårt att tro att Fifa/Uefa (det är Uefas kval till Fifas turnering) skulle vara snällt och låta danskorna spela kvar i VM-kvalet. Men säg att de är snälla, och att Danmark får spela kvar trots en walkover.
Då har ändå Sverige fått ett drömläge i VM-kvalgruppen. Det är ju nämligen inbördes möten som räknas, vilket innebär att Sverige skulle ha med sig 3–0-ledning till nästa års bortamatch i Danmark. Minns jag rätt från när Elfsborg dömdes till en 3–0-förlust på grund av att ha använt en oregistrerad spelare så räknas dessutom utdömda 3–0-segrar som starkare än sportsliga 3–0-segrar, vilket innebär att Danmark skulle vara tvunget att vinna med fyra måls marginal för att få inbördes fördel på Sverige.
Dessutom är det ju troligt att danskorna tilldöms ett poängstraff, vilket ytterligare skulle öka Sveriges VM-chanser.
Under förmiddagen har jag funderat lite över dels varför den danska spelarföreningen lät herrarnas U21-landslag spela sina EM-kvalmatcher för två veckor sedan – de ingår ju i samma förhandling som damerna? Dels om vad som skulle hända om övriga nationer inom europeisk damfotboll går ut i en stor stödstrejk? Fast de funderingarna orkar jag inte fördjupa mig i nu.
Däremot tycker jag fortsatt att damfotbollen borde bryta sig loss från herrfotbollen och starta egna förbund. Det skulle inte innebära att fördelningsfrågorna ströks från dagordningen, men de skulle bli av en annan art.
För övrigt håller det svenska landslaget på att träna just nu. De har sin pressträff efter träningen, med start 13.05. Blir intressant att höra reaktionerna därifrån. Tyvärr är jag inte på plats i dag.
Tillagt i efterhand: Ser här att Danmark alltså ännu har drygt ett dygn på sig att trots allt hitta en lösning, samt att Sverige jobbar utifrån att så blir fallet. Fortsättning lär alltså följa.
Tillagt i efterhand, faktakoll: Jag har försökt kolla upp det där exemplet med Wales från EM-kvalet 2005. Först hittar jag faktiskt ingen uppgift om att laget faktiskt lämnade walkover till någon match, på Wikipedia står det ”bara” att man drog sig ur. På Uefas hemsida är Wales bara struket ut tabellen. Så jag hittar inte någon källa kring om Wales blev uteslutet eller om man drog sig ur på eget initiativ. Om någon av er hittar bättre uppgifter tveka inte att dela med er av dem.
När det gäller uppgiften om att Wales stängdes av från det kommande VM-kvalet (mot VM 2007) ser den ut att vara felaktig. Både enligt Fifa och Wikipedia spelade man i det VM-kvalet. På den tiden var ju dock de europeiska kvalen uppdelade efter klass, och Wales ingick i den lägre divisionen, där man var utan chans att nå VM.
En rimlig slutsats av det här är väl att den risk som jag först skrev om, den att Danmark vid wo även skulle kunna uteslutas från kvalet mot EM 2021 känns väldigt, väldigt liten.
Klockan 10.00 på onsdagsförmiddagen skall Danmark meddela om man kommer att spela VM-kvalmatchen i Göteborg på fredag.
Ser man det ur dansk synvinkel vore det ju på alla sätt idiotiskt att lämna walkover, och riskera att landslaget bli utkastat både ur VM- och det kommande EM-kvalet. Inte minst eftersom förhandlingen ”bara” verkar handla om cirka en halv miljon kronor.
Personligen har jag tagit för givet att det skall bli landskamp på fredag. Jag var i Göteborg på seneftermiddagens pressträff. Där pratade jag med Stina Blackstenius, en intervju vi tänkt köra i torsdagstidningen. I bilen hem slog det mig att jag inte ens frågade om den danska konflikten. Kanske jag borde ha gjort…
Malin Diaz
* I övrigt i dag har Djurgården visat att man på allvar tänker ta upp kampen om topplaceringarna i damallsvenskan nästa år. Det är nämligen dit som Malin Diaz flyttar. Därmed har Djurgården byggt upp ett högklassig mittfält. Nu behöver man nog bara krydda med någon vass forward till för att ha ett riktigt konkurrenskraftigt lag.
* Även Kvarnsveden har fått klart med en viktig namnunderskrift, då Temwa Chawinga har förlängt med två år. Det är förstås otroligt viktigt, vilken division Borlängelaget än spelar i nästa år. Men skulle man åka ur visar ju det här att man inte har någon avsikt att bli långvariga i elitettan.
Temwa Chawinga
* Slutligen skickar jag beröm till bloggen Spelare12 som i dag kommit med ett konstruktivt och bra förslag till ändring av det rankningssystem som används i Champions League. Förslaget bygger på att helt kasta om viktningen av lag- och nationskoefficienterna.
Personligen tycker jag även att det skulle vara rimligt att kombinera den förändringen med att exempelvis införa trepoängssystem även i rankingen, så att vunna matcher i huvudturneringen ger lite större effekt för det lag som går långt.
Jag ägnade eftermiddagen åt en liten utflykt till Göteborg. Där såg jag Göteborg och Rosengård spela 1–1 – ett resultat som framkallade jubel i Linköping, och besvikelse i Borlänge.
Om vi börjar i toppen så har nu LFC nio poängs försprång på Rosengård. Jag skickade ett litet grattis till Linköping redan för två omgångar sedan. Nu skickar jag ett nytt, större grattis. För även om det inte är helt klart så är det klart.
De Rosengårdsspelare jag pratade med efter matchen i Göteborg hade ingen tanke på guldet, fokus låg bara på att försvara den andraplats som innebär spel i Champions League även nästa höst. Och det är ju ett rimligt mål.
För det som krävs för att Rosengård skall vinna guldet är tre raka segrar samtidigt som Linköping förlorar alla sina tre sista matcher. Jag kollade faktiskt när det senast inträffade att LFC tog noll poäng på tre raka damallsvenska matcher.
Det var för mer än tio år sedan, i april 2007. Då inledde LFC faktiskt serien med fyra raka förluster; 1–2 mot Göteborg, 1–2 mot Falköping, 0–2 mot Umeå och 1–2 mot Djurgården. Men det var en annan tid med ett annat lag. Risken att det där skall inträffa nu igen känns obefintlig.
Trots Göteborgs poäng i kväll ligger laget kvar under nedflyttningsstrecket under det stundande landslagsuppehållet. Men poängen var väldigt viktig för KGFC ur självförtroendesynpunkt.
Poängen gjorde dessutom att Kvarnsvedens förlust borta mot LB07 i går blev ännu tyngre. Jag tror att Göteborg kommer att ta minst fyra poäng i de tre sista omgångarna. Det innebär att Borlängelaget i så fall behöver ta minst en poäng i de båda matcherna mot Linköping och Rosengård för att hänga kvar. Det är inte omöjligt, men inte heller något drömläge.
Ett lag som håller på att lämna bottenstriden är Hammarby. Sett över de senaste tre omgångarna är Bajen damallsvenskans mest formstarka lag. Och sett över de fem senaste omgångarna har bara Linköping tagit fler poäng.
Söderbönorna är verkligen årets stora överraskning i damallsvenskan. De kom till spel med en trupp som i ganska stor utsträckning var densamma som åkte ur för två år sedan. Jag trodde på förhand att man skulle få det väldigt tufft. Och inte ljusnade det när man släppte Anna Oskarsson till LFC i somras.
Men trots det är alltså Bajen lite av höstens lag. Sedan serien vände har man bara två förluster, och man har redan tagit två poäng fler än under hela våren.
Jag tycker alltid att det är spännande med nya, unga spelare. I Hammarby finns det anledning att ha koll på Sejde Abrahamsson, som är en väldigt spännande mittback. Hon är bara 19 år, men har under hela året varit en viktig kugge i det som varit ett av damallsvenskans bästa försvar.
En annan mycket spännande spelare är Alma Nygren. Hon har bara spelat 285 minuter i årets damallsvenska, men 18-åringen från Gotland (Dalhem och P18 IK) har använt sin speltid bra. Hon har faktiskt gjort tre av Hammarbys sju senaste mål. Dessutom hade hon ett assist till 4–0-målet mot Örebro, en assist som dock felaktigt tilldelats Julia Zigiotti Olme. Det här med den bristfälliga pålitligheten i assistligan tycks aldrig ta slut.
Nygren finns inte med i den F18/99-trupp som skall spela EM-kval kommande veckor. Men den truppen togs ju ut innan hon presenterade sig för de damallsvenska backlinjerna.
Det som gör att jag tycker att Nygren är intressant är hennes rörelsemönster. Jag såg de sista 35 minuterna av den första halvleken i matchen mot Örebro, men det var faktiskt efter matchen som blicken fastnade på Nygren. Det var nämligen då jag såg hur smart hon rörde sig innan sitt 2–0-mål.
Först flyttar hon sig bort från bollen, vilket gör att ingen Örebrospelare bryr sig om henne. Sedan ser man hur hon springer och letar efter en lucka i straffområdet. Den största finns mellan Örebros bakre mittback och högerback. Och när Filippa Angeldal kommer med sitt inspel dyker Nygren in i just den luckan, och kan stöta in bollen från nära håll. Det är ett mål som brukar klassas som enkelt, men ju smartare du är, desto fler enkla mål gör du.
Och Nygren verkar alltså vara en smart forward, en straffområdesspelare av en typ vi inte har så många i svensk damfotboll. Det skall således bli spännande att följa henne framöver.
Så till Norge där LSK säkrade sitt fjärde raka guld i dag. Grattis. Laget vann med 3–1 borta mot Kolbotn samtidigt som Avaldsnes föll mot Stabaek med 2–1. Därmed leder LSK med hela tolv poäng med två omgångar kvar att spela.
Slutligen till Danmark, där det kan bli landslagsstrejk igen i morgon. I förmiddags meddelade den danska spelarföreningen att man fortfarande inte är överens om ekonomin.
Pressemeddelelse: Økonomi skiller parterne: DBU afbryder igen forhandlinger https://t.co/it82yAJEiR
Efter matchen på Valhalla frågade jag Sanne Troelsgaard om läget. Hon hoppades att allt skulle lösas under kvällen och natten.
”Vi hoppas att det blir förhandlingar i kväll eller i natt så att vi kan åka direkt till landslagssamlingen i morgon.”
Tanken är att Danmark ska samlas i Köpenhamn, och åka till Göteborg på onsdag. Vi får se hur det blir. För under eftermiddagen har förbundet skrivit på sin hemsida att de vill vänta med förhandlingarna till efter den här landslagssamlingen. Jag har inte sett något svar från spelarföreningen. Det kan alltså kanske bli strejk igen.
Om den otroligt viktiga VM-kvalmatchen på fredag säger Troelsgaard så här:
”Det skall bli roligt att spela mot Sverige. Vi har gjort några bra matcher mot dem tidigare och hoppas att vi kan göra det igen. Vi vet att Sverige är ett mycket bra lag, och att de har hemmaplan och troligen mycket publik. Jag tycker att det är de två starkaste lagen i gruppen, så jag hoppas att det blir en bra match. ”
Slutligen bad jag henne säga några ord om dagens 1–1-match:
”Det var piss. Vi tappade två poäng. Men det var vårt eget fel, vi måste göra mål på de chanser vi har. Och vi måste skapa fler chanser. Nu lät vi dem komma in i matchen igen. Vi hade behövt tre poäng för att hänga med i toppen. Nu är det för långt upp – guld kan vi inte nå.”
I torsdags drog VM-kvalet igång på allvar med matchen Färöarna–Tjeckien 0–8. Jag hade tänkt att jag skulle ha klart en liten genomgång lagom till premiärmatchen. Så blev det inte, utan det har hunnit spelas ytterligare ett antal matcher sedan dess. Men här är ändå min VM-kvalguide.
Först noteras att Europa har har nio platser i VM 2019, varav en har besatts av värdnationen Frankrike. Kvar finns därmed åtta VM-platser att kvala om. Det är därmed upplagt för ett vansinnigt tufft kval, för tufft enligt min uppfattning.
Jag tycker nämligen att Uefa har gjort väldigt dåligt ifrån sig i förhandlingen om VM-platser. Man borde ha minst två VM-platser till.
Fifa har valt att köra exakt samma fördelning av VM-platser mellan världsdelarna som man gjorde till VM 2015. Enda skillnaden är att värdnationsplatsen nu alltså går till Europa, medan den gick till Nordamerika senast.
Kollar man på resultaten i Kanada-VM 2015 var Spanien enda europeiska lag som inte gick vidare till åttondelsfinal. Kollar man världsdel för världsdel i VM var resultaten:
Europa (8): 2 semifinal, 1 kvartsfinal, 4 åttondelsfinal och 1 gruppspel.
Sydamerika (3, eg 2,5): 2 åttondelsfinal och 1 gruppspel.
Nordamerika (4, eg, 4,5): Guld, 1 kvartsfinal, 2 gruppspel
Afrika (3): 1 åttondelsfinal, 2 gruppspel
Asien (5): 1 final, 2 kvartsfinal, 1 åttondelsfinal, 1 gruppspel
Oceanien (1): 1 gruppspel
Dock skulle jag säga att Europa har flyttat fram sina positioner rejält jämfört med de andra världsdelarna de senaste åren, något man inte minst såg på kvaliteten i EM-slutspelet. Kollar man in de 24 högst placerade lagen på världsrankingen skulle fördelningen bli enligt följande:
Utifrån det här förstår alla att Europas kval kommer att bli grymt tufft. Flera riktigt starka lag kommer att missa VM-slutspelet i Frankrike. Utöver redan utslagna Nordkorea kommer däremot sannolikt inga starka lag från andra kontinenter att missa VM.
Europas kval går till så att lagen är uppdelade på sju femlagsgrupper där de sju gruppsegrarna tar varsin VM-plats.
Den sista europeiska VM-platsen fördelas genom playoff. Till playoff går de fyra grupptvåor som har gjort bäst resultat mot lagen på platserna ett, tre och fyra i sina grupper. Det blir alltså bara fyra av sju grupptvåor som når playoff. De fyra möts i semifinal och final i kampen om den sista platsen.
Det gäller alltså att vinna sin grupp, annars är man väldigt illa ute.
Här är en genomgång av grupperna. Jag gör ingen jätteanalys av de lag som spelade i EM, för de gick jag igenom noga i det här inlägget, och det har inte hunnit hända så mycket sedan sommarens EM-slutspel.
Grupp 1:
England (världsrankning: 3), Ryssland (25), Wales (36), Bosnien-Hercegovina (61) och Kazakstan (66).
Total världsrankning: 191
Total världsrankning på de två topplagen: 28
När de högst seedade lagen skulle lottas in i VM-kvalet var det här den absoluta drömlottningen. Vinstlotten drogs av England, som hade varit favoriter i vilken grupp de än lottats in i. Nu skulle jag säga att de har minst 99-procentig chans att ta direktplatsen till VM.
Det troliga är att Englands Lionesses vinner det här med full poäng, det trots att turerna kring förbundskapten Mark Sampson fortsätter. Men inget strul i världen lär kunna stoppa engelskorna här.
Kampen om andraplatsen skulle kunna bli jämn mellan Ryssland och Wales. Ryskorna imponerade inte ett dugg på mig i EM, men är ändå knappa favoriter här. I går vann Wales öppningsmatchen i gruppen borta mot Kazakstan med 1–0 efter att världsspelaren Jessica Fishlock lobbskjutit in segermålet.
Fishlock är en spelare man unnar att få spela ett stort mästerskap. Men det lär inte ske den här gången. För även om Wales skulle bli grupptvåa och ta sig in bland de lag som får spela playoff så kommer inte walesiskorna att vinna playoffspelet. Det kan jag redan nu lova.
I gårdagens match ser kazakiskorna ut att ha bjudit oväntat gott motstånd. Wales vann bara avsluten med 13–10 (4–2 mot mål).
Varken Bosnien eller Kazakstan kommer att slåss om andraplatsen. De lär göra upp om att slippa bli sist i den här gruppen som utöver England är VM-kvalets sämsta.
Grupp 2:
Schweiz (16), Skottland (22), Polen (30), Vitryssland (49) och Albanien (73).
Total världsrankning: 190
Total världsrankning på de två topplagen: 38
Även den här gruppen tillhör de svagare i VM-kvalet. Precis som England drog alltså Schweiz en sportslig vinstlott. Faktum är att det finns två lag vardera i grupp 3 och 4 som är högre rankade än det bästa laget i den här gruppen.
Redan vid lottningen gav jag schweiziskorna ett 80-procentigt favoritskap, medan Skottland fick 17 procent, och Polen de sista tre.
Jag skulle nog flytta ytterligare två procentenheter från Polen till Schweiz. Anförda av den numera 21-åriga Wolfsburgforwarden Ewa Pajor är i och för sig Polen sakta men säkert på frammarsch. Men att de skulle komma före både Schwiez och Skottland i det här gruppspelet känns inte trovärdigt.
Ewa Pajor
Det logiska är ju att Schweiz går till VM och Skottland till playoff. Att båda lagens inbördes möten spelas under 2018 är en fördel för skotskorna. Då skulle du ju nämligen kunna ha tillbaka korsbandsskadade superstjärnan Kim Little i laget.
Kim Little
Totalt sett har Schweiz den starkare truppen. Men ett skotskt lag med offensiva kvartetten Little, Jane Ross, Lisa Evans och talangen Erin Cuthbert har en spets som är livsfarlig för vilket lag som helst. Dock känns alltså inte den totala balansen i det skotska laget lika stark som i det schweiziska. Jag räknar med Schweiz i VM 2019.
Jag tror att Skottland tar andraplatsen, och att man har bra chanser att bli bland de fyra bästa grupptvåorna.
Vitryssland och Albanien är bara med som utfyllnad i den här gruppen. Det troliga är att de bara kommer att ta poäng av varandra.
Grupp 3:
Nederländerna (7), Norge (14), Irland (33), Slovakien (43) och Nordirland (60).
Total världsrankning: 157
Total världsrankning på de två topplagen: 21
Europamästarinnorna Nederländerna tillhörde inte de toppseedade lagen vid lottningen i slutet av april, de ingick i pott två. På några månader har laget stigit som en raket på rankningen och är nu det toppseedade laget i den här starka gruppen.
Även om Sveriges grupp, rent rankningsmässigt är den starkaste, tycker jag att det här är den på pappret bästa gruppen. Vid lottningen gav jag följande odds på gruppseger: Norge 50, Nederländerna 49 och Irland 1. Slovakien och Nordirland kommer inte att vinna, men kan sno poäng av alla de andra lagen.
Nu har det där svängt. Dels för att Nederländerna både hittade rätt i defensiven och offensiven under EM, dels för att Norge går in i VM-kvalet med viss osäkerhet, och utan sin skyttedrottning Ada Stolsmo Hegerberg.
Ada Stolsmo Hegerberg
Jag ger numera Nederländerna 60 procents chans och Norge 40. Inget av de andra lagen lär ha chans att vinna.
Därmed inte sagt att Irland, Slovakien och Nordirland är ofarliga. Framför allt kan man kanske skrälla åt sig någon poäng på hemmaplan. Irland skakade ju exempelvis Tyskland i det förra VM-kvalet. Men Nederländerna går till VM, medan Norge spelar playoff, där man kommer att vara ett av favoritlagen.
Norskorna har ju för övrigt redan inlett kvalet med en 4–1-seger mot Nordirland. Där gjorde Hegerbergs ersättare Guro Reiten två av målen.
Grupp 4:
Sverige (11), Danmark (12), Ukraina (27), Ungern (39) och Kroatien (53).
Total världsrankning: 142
Total världsrankning på de två topplagen: 23
Sett till världsrankningen är det här den tuffaste gruppen av alla. Jag håller alltså grupp 3 som något bättre, men klart är att Sverige har hamnat i en riktigt tuff grupp.
Vårt landslag har ju varit mästerligt på att klara kvalgrupper. Men den här gången är kvalet tuffare än någonsin tidigare. Dels ställs vi bland annat mot ett danskt lag som i EM visade enormt hög klass.
”Dock ser jag Sverige som gruppfavorit till 60–40 mot Danmark, mycket beroende på att Sverige varit väldigt stabilt i kvalspel, medan danskorna varit mer ojämna. Övriga lag kan sno någon poäng av de båda topplagen, men kommer inte att ha med gruppsegern att göra.”
Sedan dess har Danmark först tagit sig till EM-final och sedan strejkat. Innan jag har sett Peter Gerhardsson:s landslag i aktion ser jag numera Danmark som gruppfavoriter till 55–45. Mycket för att vi har vår hemmamatch mot danskorna redan i Gerhardssons andra match den 20 oktober. Det borde gynna ett väl samspelt danskt lag.
En längre analys av Danmark gjorde jag inför EM-finalen. Den läser du här.
Ukraina, Ungern och Kroatien är lag som kan göra bra matcher på hemmaplan, men som inte borde kunna ta några poäng av Sverige eller Danmark.
Ukraina spelade playoff till EM 2013, men föll där mot Island. Sedan dess har ukrainskorna sedan backat något i kvalitet. I VM-kvalet föll man mot Rumänien i en helt avgörande match om andraplatsen i sin grupp (bakom Frankrike).
De spelare i den ukrainska truppen som jag känner till är rutinerade mittfältarna Daria Apanashchenko från Zvezda Perm och tidigare Linköpingsspelaren Vera Dyatel.
Ukraina har spelat sin kvalpremiär. Där blev det 1–1 hemma mot ett Kroatien som spelade 48 minuter med en spelare mindre på planen. Ukraina är alltså tredjerankat i gruppen, men lär få kämpa för att ta tredjeplatsen.
Kroatien är ett land på frammarsch. Profiler i laget är förstås Rosengårds spelskickliga mittfältare Iva Landeka och Tysklandsfödda och Bayern Münchenfostrade forwarden Ivana Rudelic. Det var också den senare som stod för det kroatiska målet mot Ukraina.
Slutligen är alltså även Ungern med i gruppen. Laget har en jättestjärna i Wolfsburgs Zsanett Jakabfi, en offensiv spelare av yttersta världsklass. Tyvärr har hon varit skadeförföljd de senaste åren. Och Jakabfi till trots, Ungern kan kanske utmana om tredjeplatsen i gruppen – men Sverige och Danmark skall man inte kunna rubba.
Grupp 5:
Tyskland (2), Island (21), Tjeckien (37), Slovenien (58) och Färöarna (69).
Total världsrankning: 187
Total världsrankning på de två topplagen: 23
Tyskland fick en drömlottning, och kommer att spela VM 2019. Island är ett energigäng som kanske skulle kunna ta poäng av tyskorna på hemmaplan. Men i det långa loppet kommer Tyskland att vinna den här gruppen – trots att förbundskapten Steffi Jones inte är klar med sitt lagbygge.
Tjeckien kan kanske utmana isländskorna i kampen om andraplatsen, medan Slovenien och Färöarna är utfyllnad i gruppen. Resultaten Färöarna–Tjeckien 0–8, Tyskland–Slovenien 6–0 och Island–Färöarna 8–0 säger väl det mesta?
Grupp 6:
Italien (18), Belgien (23), Portugal (34), Rumänien (38) och Moldavien (86).
Total världsrankning: 199
Total världsrankning på de två topplagen: 41
Det här är på alla sätt den sämsta gruppen. Men det är också den mest öppna gruppen.
Moldavien är bara med som utfyllnad. Men övriga fyra lag har faktiskt alla chans på de två topplaceringarna. Mina odds på gruppsegrare vid lottningen såg ut så här: Belgien 40, Italien 39, Portugal 16 och Rumänien 5.
Under EM tyckte jag att belgiskorna med Tessa Wullaert i spetsen flyttade fram sina positioner ytterligare. Nu är mina odds: Belgien 45, Italien 35, Portugal 12 och Rumänien 8.
Rumänskorna var ju väldigt nära att kvala in till EM. I playoff mot just Portugal blev båda matcherna 0–0. Förlängningen slutade 1–1 och Portugal tog EM-platsen på fler bortamål.
Rumäniens stjärna heter Laura Rus och är en pålitlig målskytt i internationella sammanhang. Hennes klubbtillhörighet är Apollon Limassol.
Risken är uppenbar att den här gruppen blir så jämn att tvåan inte kommer att ta sig till playoff.
Grupp 7:
Spanien (17), Österrike (20), Finland (28), Serbien (44) och Israel (55).
Total världsrankning: 164
Total världsrankning på de två topplagen: 37
Vid lottningen slog jag fast att Spanien kommer att spela VM-slutspel i Frankrike 2019. Då trodde jag att det allt starkare spanska laget skulle kunna gå igenom den här gruppen utan poängförlust och gav spanjorskorna 99 procents chans till gruppseger.
Den bilden har förändrats något sedan dess, mest på grund av Österrikes härliga framfart i EM-slutspelet. Där slog man ju bland annat ut just det spanska laget.
Jag ser fortfarande Spanien som favoriter, men sätter numera bara 65–35 i deras favör gentemot Österrike. Finland med Anna Signeul som ny förbundskapten har en viss chans på andraplatsen, men det troliga är att finskorna blir trea. Serbien och Israel gör sedan upp om fjärdeplatsen.
I sin debut som finsk förbundskapten nådde Signeul 1–1 borta mot Portugal i helgen. Här är det finska kvitteringsmålet av Kaisa Collin:
Jag bygger det spanska segertipset på en tro på att den spanska landslagsledningen har lärt sig att man måste ha med sina bästa målskyttar i truppen, alltså att det inte går att sätta en övre åldersgräns på laget.
Det var en genomgång, grupp för grupp. Sammanfattningsvis är alltså mitt tips att följande länder går till VM från Europa:
Arrangörsland:
* Frankrike – redan klara.
Och som gruppsegrare i kvalet:
* England
* Schweiz
* Nederländerna
* Danmark
* Tyskland
* Belgien
* Spanien
Till playoff:
* Norge
* Sverige
* Island
* Österrike
Grupptvåor som missar playoff:
* Ryssland
* Skottland
* Italien
Som synes är det otroligt viktigt att vinna sin grupp. Playoffspelet om den sista platsen lär ju nämligen bli en riktigt nagelbitare.
Slutligen är det följande som gäller om två eller flera lag slutar på lika många poäng, se artikel 15 i länken:
1) Flest poäng i inbördes möten mellan de inblandade lagen.
2) Bäst målskillnad i inbördes möten mellan de inblandade lagen.
3) Flest gjorda mål i inbördes möten mellan de inblandade lagen (gäller bara om det är fler än två lag).
4) Flest gjorda bortamål i inbördes möten mellan de inblandade lagen.
5) Bäst målskillnad i alla gruppmatcher.
6) Flest antal gjorda mål i alla gruppmatcher.
7) Flest antal gjorda mål på bortaplan i alla gruppmatcher.
8) Lägst disciplinära poäng, baserade på gula och röda kort i gruppspelet. (Rött kort = tre poäng, Gult kort = en poäng, Två gula kort = rött kort = tre poäng).
Obs. Inlägget är uppdaterat med de senaste turerna. Se botten.
Senast klockan 12.00 i dag måste det danska fotbollsförbundet meddela vilka spelare som skall spela mot Ungern i morgon. Läs mer om det i den här artikeln.
Enligt länken är det uppenbar risk att Danmark, om man inte får ihop något lag, utesluts från VM-kvalet som ju även är OS-kval. Men de riskerar även att bli portade från nästa EM-kval. Det skulle innebära att nästa tänkbara mästerskapsslutspel för danskorna skulle vara 2023. Det låter som ett väldigt dyrt utfall av den pågående strejken.
Ekonomiskt verkar parterna vara hyfsat överens. Spelarna fick ju dessutom i går stöd av det danska herrlandslaget som är berett att avstå delar av sin ersättning. Nu är stötestenen huruvida spelarna skall anses vara anställda av förbundet under landslagssamlingarna eller inte.
Det är en viktig fråga, men inte så viktig att man bör ge upp tre mästerskap. Personligen tycker jag att det danska landslaget borde frysa konflikten för att spela matchen mot Ungern, för att sedan återuppta förhandlingarna.
Den danska strejken får för övrigt stöd från allt fler spelare från andra länder. De senaste dagarna har bland annat starka personligheter från USA:s landslag ställt upp bakom danskorna.
We stand w/ the #denwnt🇩🇰 in their fight to #changethegame and urge the DBU to bridge the gap so WCQ play can resume.Share and show support!
Uppdaterat 12.40: Enligt den ungerska förbundskaptenen skall Danmark komma till spel i morgon. Läs mer här. Ännu finns inga uppgifter från det danska förbundet om vilka spelare det handlar om.
Uppdaterat 12.55: Och där kom även bekräftelsen från spelarhåll att det blir match i morgon med ordinarie landslag. Det blev som jag föreslog ovan, att förhandlingarna återupptas efter matchen.
En blogg om internationell damfotboll 