Etikettarkiv: Marie Hammarström

Almgren och Svensson från start

Publicerad den av
Svara

Där kom startelvan, och uppgiften om att Nilla Fischer vilas var korrekt. Och Thomas Dennerby väljer som väntat att flytta ner Caroline Seger, och ta in Johanna Almgren i startelvan.

Dessutom väljer han Annica Svensson som högerback, på Lina Nilsson:s bekostnad. Som jag tidigare skrivit innebär det att vi enligt mitt sätt att se det har bästa möjliga fyrbackslinje mot Japan.
Men det innebär också att Dennerby fortsätter att ändra i backlinjen. Det tycker jag inte om. För en rejält samspelt fyrbackslinje är en av de viktigaste nycklarna till framgång.

Däremot står Hedvig Lindahl förstås kvar i målet. Det valet kändes ju trots allt självklart.

Här är startelvan mot Japan: Hedvig Lindahl – Annica Svensson, Emma Berglund, Linda Sembrant, Sara Thunebro – Lisa Dahlkvist, Caroline Seger – Sofia Jakobsson, Johanna Almgren, Marie Hammarström – Lotta Schelin.

För min del innebar det att jag hade två fel i startelvan igen…

Japan startar med samma lag som mot Kanada. Alltså: Miho Fukumoto – Yukari Kinga, Azusa Iwashimizu, Saki Kumagai, Aya Sameshima – Homare Sawa, Mizuho Sakaguchi – Aya Miyama, Nahomi Kawasumi, Shinobu Ohno – Yuki Ogimi.

Nu blir det mindre fokus på fotbollen

Publicerad den av
Svara

Vid premiären i onsdags var fotbollstjejerna de enda svenska olympierna som var i aktion. Då var laget förstås också i ganska totalt mediafokus.

När nu även en mängd andra grenar har dragit i gång får vi räkna med att fotbollen kommer att hamna ganska långt bak i bruset ett tag.

Utöver SVT och Radiosporten verkar bara Aftonbladet och Expressen har reportrar som är avsatta för mer noggrann fotbollsbevakning. I varje fall verkar det så när man surfar runt på olika hemsidor.

Så många nyheter hittade jag inte. Men för en kort stund sedan twittrade Radiosportens Susanna Andrén om att det finns uppgifter som säger att Nilla Fischer skall vilas av säkerhetsskäl i dag. Det bör innebära att Caroline Seger tar klivet hem, och att Johanna Almgren får spela från start i 10-rollen.

Thomas Dennerby har ju valt att använda Almgren, och inte Kosovare Asllani, som första backup som tia.

Personligen hade jag nog ändå föredragit att Marie Hammarström tar klivet hem, och Antonia Göransson får chansen på kanten.

Jaja. Det är ingen idé att spekulera mer. För om en halvtimme vet vi startelvan.

Fram tills dess kan ni ju alltid avnjuta den här videon, som Göteborg FC:s Olivia Schough och hennes systrar har spelat in som hyllning till vårt landslag. Schough verkar vara en underhållande typ…

4–1, det är förstås en jättebra start

Publicerad den av
Svara

Tremålsseger i OS-premiären. Det kan man ju inte klaga på. Tvärtom är det jättebra.

Och de första 25 minuterna höll högsta världsklass. För även om Sydafrika var uselt så är det inte lätt att göra mål på beställning. Och så långt skapade Sverige chanser på löpande band.

Jag beställde tre–fyra mål till i halvtid. Det var förstås ett önsketänkande. 4–1 duger gott. Jag har ju flera gånger skrivit att jag tror att tre poäng och plusmålskillnad bär till kvartsfinal. Med tre poäng och tre plusmål har vi lagt en bra grund.

Mycket var bra. Defensivt är jag sådan att jag älskar mittfältare som gör maxlöpningar hemåt för att vinna boll. Sådana bjöd framför allt Lisa Dahlkvist och Marie Hammarström på flera stycken.

Offensivt fick Caroline Seger visa sitt spelsinne och sin känsla vid flera tillfällen. Antalet djupledlöpningar från Seger tycker jag däremot som nämnts är för få. Det var ju när både hon, Lotta Schelin och Sofia Jakobsson samtidigt hotade i djupled som vi var som bäst.

Schelin visade sin höga klass när hon styrde in Sara Thunebro:s inspel till 4–1. V-löpningen, där Schelin lurade sin back var enligt den så kallade skolboken. Är det någon som läst den boken förresten?

Jakobsson sprang mycket, och oftast rätt. Men hon måste jobba lite mer på sina passningar. Men bättre precision på dem så är hon uppe på Schelinnivå – alltså högsta världsklass. Och orkar/kan Sofia hålla en lika hög utgångsposition mot Japan har vi två bra kontringsvapen i den matchen.
För Schelin är väl ok? Man blev ju trots allt lite nervös när hon började stretcha sin högervad.

Att baklängesmålet skulle komma på en lobb var ju ingen skräll för oss som sett landslaget i vår. Tydligen hade även Sydafrikas Sverigespion noterat att Hedvig Lindahl jobbar väl långt ut. Hon får förbereda sig på att motståndarna kommer att göra två–tre lobbförsök per match framöver. Så Lindahl, ta en lite lägre utgångsposition!

Man får väl även ge beröm till Portia Modise som på ett skickligt sätt utnyttjade vår målvakts offensiva position.

Nu blir det en halvlek Nordkorea–Colombia. Sedan kan man somna lugnt.

Jag hade föredragit Svensson

Publicerad den av
Svara

Sveriges startelva är klar. Innan jag kommenterar den så konstaterar jag att Carli Lloyd och Alex Morgan fullbordade USA:s vändning mot Frankrike.

Att vinna med 4–2 mot ett internationellt topplag, trots att man varit i underläge med 2–0 efter en kvart. Det är förstås ett rejält styrkebesked från Pia Sundhage:s lag.

Sedan konstaterar jag också att Dalsjöfors hann få en målskytt i OS-sammanhang innan konkursen definitivt sänker laget.
Melissa Tancredi styrde in Kanadas reducering mot Japan. Men det slutade 1–2, och Japan tog en väntad seger.

Vad gäller Dalsjöfors så stod i dag i BT att spelarna har valt att lägga ner laget om inte konkursen hävs. Och i praktiken måste man ha 1,5 miljoner kronor innan fredag för att köra vidare. Känns tufft.

Så till Sveriges startelva. Det blev den som det lutat åt ett tag, alltså: Hedvig Lindahl – Lina Nilsson, Emma Berglund, Linda Sembrant, Sara Thunebro – Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer – Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Marie Hammarström – Lotta Schelin.

Jag hade framför allt föredragit Annica Svensson på högerbacken. Jag hörde Radiosportens förnuftiga expert Richard Henriksson tidigare i dag säga att Svensson är ett säkrare kort mot tufft motstånd. Och därför bör hon spela även i dag, för Sverige måste försöka spela ihop sin backlinje.

Jag skriver till punkt och pricka under på det. Jag kommer att vara hypernervös under hela Japanmatchen, om Nilsson spelar ytterback då. Fast i dag borde hon kunna lösa uppgiften defensivt. Och dessutom kanske bidraga med fina inlägg och ett par framstötar längs kanten.

Jag missade även att Sofia Jakobsson trots allt får chansen. Fast det kände man väl egentligen på sig. Jag satte upp Kosovare Asllani i min startelva för att jag har känt att Kosse är mer trygg i kantuppgiften. Men Jakobsson är en utmärkt djupledsspelare. Så kan vi utnyttja hennes fart så får Lotta Schelin lite avlastning.

Fast då gäller det att Caroline Seger och de andra tittar ut mot högerkanten ibland, och inte bara matar långt på Lotta.

Här är den stora OS-guiden

Publicerad den av
Svara

I morgon drar spelet i gång. Jag skall strax sjunka ner i en solstol med ett gäng OS-bilagor.

Jag har dock redan noterat att de inte lägger någon jättevikt vid damfotbollen. Så jag tänkte här ge alla nyfikna lite kött på benen. Någon bilaga blir det väl inte, men väl en köttig ranking av de tolv OS-lagen.

För de åtta lag jag tror kommer att nå kvartsfinal har jag även tippat morgondagens startelvor. Skall bli kul att se hur många rätt det blir av 88 möjliga…

Jag har tidigare länkat till Fifas lista över samtliga olympiska spelartrupper. Har ni missat den finns det inlägget här. Och här är spelschemat, dock med brittisk tid. Man får alltså lägga på en timma på de tider som står där.

Därmed är det dags för rankingen. Vi börjar bakifrån:

12) Kamerun
Världsranking: 50
Affischnamn: –
Trolig startelva: –
Kommentar: Ett lag jag egentligen inte har någon som helst koll på.
Jag noterar dock att Kamerun har ett gäng utlandsproffs. De har en spelare i franska förstaligan, en i franska andraligan, en i Rumänien, en i Serbien, en i Schweiz, en i Polen och två i ryska topplaget Energiya Voronezh.
Men laget innehåller ändå inga riktiga affischnamn. Och 0–2 mot Skottland i genrepet imponerar inte.

Nu är jag så gammal att jag minns när Kameruns herrar gjorde sina första insatser på den internationella mästerskapsscenen. Både 1982 och 1990 hade man lag utan namnkunniga stjärnor. Men oj vad bra lagen var.

Fast man kan inte bygga ett tips på lastgamla herrlagsmeriter. Så trots att Kamerun skrällde och slog ut Nigeria i OS-kvalet tror jag det här orutinerade laget får väldigt svårt att ta några poäng i gruppspelet.

11) Sydafrika
Världsranking: 61
Affischnamn: Mpumi Nompumelelo Nyandeni (Rossiyanka, Ryssland).
Trolig startelva: –
Kommentar: Banyana Banyana – som laget kallas – är ännu ett lag jag egentligen inte har någon koll på.
Men de är lägst rankade i mästerskapet, och har helt 15 av 18 spelare som tillhör klubbar i den egna ligan.
Lägg till att Sydafrika saknar mästerskapsrutin, och laget lär få lämna OS efter gruppspelet.

Men visst. Sofia Jakobsson:s kompis Pumi Nyandeni är en skicklig spelare. Och Sveriges Sydafrikaspion Andreas Bild pratar här om ett hårt arbetande och välorganiserat lag. Så de kanske i alla fall kan spräcka både mål- och poängnollan. Bara det inte sker mot Sverige…

10) Colombia
Världsranking: 28
Affischnamn: Yoreli Rincon (Gol Star, Colombia)
Trolig startelva: –
Kommentar: Colombia såg jag live mot Sverige i VM-premiären i fjol. Och på tv häromveckan då de föll med 2–1 mot Nya Zeeland.
Och jag noterar att det inte har hänt mycket på ett år. Colombias spelare är fortfarande bolltrygga, men saknar fysik. Man har svaga målvakter, och ingen vidare genombrottskraft i offensiven.
Laget känns som ett juniorlag, och kommer att få väldigt svårt att ta några poäng i spelens tuffaste grupp.

9) Nya Zeeland
Världsranking: 23
Affischnamn: Amber Hearn (Jena, Tyskland), Rebecca Smith (Wolfsburg, Tyskland), och Ali Riley (Malmö).
Trolig startelva: Jenny Bindon – Ria Percival, Rebecca Smith, Abby Erceg, Ali Riley – Hannah Wilkinson, Hayley Moorwood, Katie Hoyle, Kirsty Yallop – Amber Hearn och Sarah Gregorius.
Kommentar: Nya Zeeland är ett väldigt svårspelat gäng. De bjuder inte på några tekniska finesser, men har stort hjärta. Alla jobbar stenhårt i defensiven, och man har en väldigt stark backlinje. Framför allt ytterbackarna håller högsta klass.
Ria Percival har ofta hållit Sara Thunebro utanför Frankfurts startelva under vintern, och Ali Riley har visat klass i Malmö.

Offensivt bildar de båda Tysklandsproffsen Amber Hearn och Sarah Gregorius ett välkomponerat forwardspar. Hearn är kraftfull och Gregorius kvick. Men framför allt är laget riktigt vasst på fasta situationer. Vittsjös Kirsty Yallop har bra känsla i vänsterfoten, och levererar fina hörnor och frisparkar.

Jag rankar Nya Zeeland som nionde bästa lag, men tror ändå att de kommer att få spela kvartsfinal. De har en bra lottning, och vinner man mot Kamerun borde ”Football Ferns” kunna ta sig in bland de åtta. Och de är alltså svårspelade, så väl där skulle jag inte bli förvånad om de skulle ställa till med en skräll.

8) Nordkorea
Världsranking: 8
Affischnamn: –
Trolig startelva: –
Kommentar: Ett lag jag helst hade velat slippa se i OS. Inte för spelarna, för dom är det synd om, utan för ledningen. Fjolårets dopningsskandal i VM borde ha inneburit att laget skulle vara avstängt även i OS.
Men de är med. Och jag har inte mycket koll på laget. För mycket är förändrat. I fjol hette speluppläggaren Yun Mi Jo. Hon är inte med i OS. Däremot har målvakten exakt samma namn.
I fjol hyllades nu 17-åriga, och tekniska yttermittfältaren Su Gyong Kim som lagets största talang. Nu är hon bara reserv.

Jag har ärligt talat inte någon vidare koll på nordkoreanskornas OS-lag. Inte mer än att det är rekordungt. En spelare är född 1987, två är födda 1989. Resten är 90-talister. Hela åtta spelare är tonåringar.
Laget har fått en makalöst tuff lottning. Och trots att jag tror att Nordkorea är åttonde bästa laget i OS, så tippar jag att de åker ut i gruppspelet. Jag tror nämligen att de förlorar mot USA och Frankrike. Därmed behövs det troligen en riktig storseger i morgon mot Colombia för att man skall kunna nå kvartsfinal.

7) Kanada
Världsranking: 7
Affischnamn: Christine Sinclair (klubblös)
Trolig startelva: Karina LeBlanc – Rhian Wilkinson, Candace Chapman, Carmelina Moscato, Lauren Sesselmann – Desiree Scott – Diana Matheson, Kaylyn Kyle, Sophie Schmidt – Melissa Tancredi och Christine Sinclair.
Kommentar: Liknar i mångt och mycket Nya Zeeland. Det ser inte speciellt vackert ut. Spelet bygger på fysik, hjärta och stenhårt arbete.

Kanada är ett tungt lag att möta på många sätt. För inte nog med att de har ett stort antal välväxta spelare som använder alla sina kilon i närkamperna. De har ett dödligt vapen, i Christine Sinclair – världens bästa målskytt.
Hon är ett fenomen. Det kan se kantigt ut. Hon kan vara ute ur matchen långa stunder. Men när lägena kommer är hon där. Och hon förvaltar ovanligt många lägen på bästa sätt. Sinclair är givetvis Kanadas nyckelspelare.

Laget har även svagheter. Deras passningsspel är högst begränsat. De slår ofta riskfyllda passningar på egen planhalva. Och jag är glad att Karina LeBlanc ser ut att vara förstamålvakt, och inte Erin McLeod. För LeBlanc är en flaxig målvakt. Som jag ser det är hon inte alls lika säker som McLeod.

Jag tror att Kanada kommer att spela kvartsfinal. Troligen som en av de två bästa treorna, men kanske som tvåa. För jag är inte helt säker på att vi orkar slå Kanada i Newcastle.

6) Sverige
Världsranking: 4
Affischnamn: Lotta Schelin (Lyon, Frankrike)
Trolig startelva: Hedvig Lindahl – Annica Svensson, Emma Berglund, Linda Sembrant, Sara Thunebro – Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer – Kosovare Asllani, Caroline Seger, Marie Hammarström – Lotta Schelin.
Kommentar: Sverige är sämre än den aktuella världsrankingen. Laget har tappat fem spelare från VM-startelvan, och har varit långt från någon medaljklass under våren.
Försvarsspelet har vacklat, och anfallsspelet har till 100 procent handlat om enda superstjärnan, Lotta Schelin.
Det är upp till henne om Sverige skall kunna göra några mål, och motsvara de medaljförväntningar som alldeles för många svenskar har på laget.

Förbundskapten Thomas Dennerby har testat mycket under våren. Jag gissar att han till slut väljer bort duon Sofia Jakobsson och Antonia Göransson, som båda hade toppform i våras, men som inte glänst på sistone. Fast det är alltså en gissning. Det kan trots allt bli Jakobsson på Kosovare Asllani:s bekostnad.
För Sverige är inledningsmatchen mot Sydafrika livsviktig. Seger med ett par måls marginal där, och man är väldigt nära kvartsfinal. Och man kan i lugn och trygghet försöka hitta medaljspelet.

Jag tror att Sverige tar sig till kvartsfinal som grupptvåa. Men att det tar stopp där. Fast jag hoppas att laget växer under mästerskapet på samma sätt som i fjol, och att man dansar sig fram hela vägen till medalj.

5) Storbritannien
Världsranking: 9 (England)
Affischnamn: Kelly Smith (Arsenal) och Alex Scott (Arsenal).
Trolig startelva: Karen Bardsley – Alex Scott, Ifeoma Dieke, Casey Stoney, Stephanie Houghton – Jill Scott, Kim Little, Anita Asante, Eniola Aluko – Ellen White, Kelly Smith.
Kommentar: Storbritannien är ett i försnacket rejält underskattat lag.
Man har hemmaplan, och är klart bättre än vad svenska experter tror. Minns att England slog Japan i VM i fjol, och att man föll på straffar mot Frankrike i kvartsfinalen.
Nu har brittiskorna en kanonlottning, och det engelska laget har förstärkts av två duktiga skotska spelare i Vittsjös Ifeoma Dieke och Arsenals Kim Little.

Jag tror att den brittiska publiken kommer att lyfta ett redan starkt lag. Jag tror att man når minst semifinal. För att brittiskorna kan mycket väl kan vinna grupp E, och i så fall ställas mot en grupptrea i kvartsfinal. Men även om det blir andraplats i gruppen har Storbritannien god semifinalchans. För då ställs man troligen mot Sverige eller Kanada i kvartsfinal. Och där tror jag faktiskt på brittisk seger.

4) Brasilien
Världsranking: 5
Affischnamn: Marta (Tyresö FF, Sverige) och Cristiane (Rossiyanka, Ryssland).
Trolig startelva: Andreia – Bruna Benites, Aline Pellegrino, Renata Costa – Francielle, Ester, Formiga, Maurine – Thais Guedes, Cristiane och Marta.
Kommentar: Ett lag som trampat vatten sedan VM i fjol. Länge var man helt utan seger i år. Men vinster mot Colombia och Kanada nyligen gör att brasilianskorna trots allt kommer till London med lite självförtroende i bagaget.

Startelvan ovan är ganska mycket gissning. Förbundskaptenen har nämligen rört om ganska rejält under året. Dock utan att bitarna har fallit på plats. Och nu i veckan tvingades Tyresös Elaine att kasta in handduken på grund av skada.

Personligen hade jag gärna sett spektakulära Erika i laget. Hon har världens bästa tillslag på volley. Och spektakulära volleykanoner får mig att bli glad.
Däremot får inte Brasiliens damer mig att bli glad. Tvärtom är det ett lag som står för mycket av det som damfotbollen annars är tämligen befriad ifrån. De spelar ofta fult. De fullföljer tacklingarna även när de kommer in sent i duellerna. Och de har en tendens till att filma.
Jag hoppas det är borta nu i OS. Men jag tvekar tyvärr på att det är så.

Sett till form och osäkerheten i truppen borde inte Brasilien ha så stor chans. Men OS har blivit lite av Brasiliens specialitet. Man har alltid nått semifinal. Och de två senaste gångerna har man fallit i finalen, båda gångerna efter förlängning mot USA.
Lottningen är god. Och jag tror att det blir minst semifinal även den här gången – trots allt. Och väl där…

3) Japan
Världsranking: 3
Affischnamn: Homare Sawa (Inac Kobe Leonessa), Aya Miyama (Okoyama Yunogo Belle) och Yuki Ogimi (Turbine Potsdam, Tyskland).
Trolig startelva: Ayumi Kaihori – Yukari Kinga, Azusa Iwashimizu, Saki Kumagai, Aya Sameshima – Homare Sawa, Mizuho Sakaguchi – Aya Miyama, Nahomi Kawasumi, Shinobu Ohno – Yuki Ogimi.
Kommentar: Kommer till OS med lite stukat självförtroende. Laget var i en bubbla av oslagbarhet fram till mötet med USA i Halmstad.
Men 1–4 mot USA och dessutom 0–2 mot Frankrike i genrepet har Japan kommit ner på jorden igen.

I fjol vann man VM på spanskt sätt – alltså utan en riktig forward på planen. Eller ja, Japans damer kom ju före Spaniens herrar, så det var väl snarare Spanien som vann EM på japanskt vis…
Nu är Yuki Ogimi (tidigare Nagasato) i superform, vilket innebär att Japan även har en forward av absolut världsklass.

Men på minuskontot finns att Homare Sawa inte har hittat VM-formen under våren. Kanske har det varit för mycket ståhej kring henne. Eller så är det så enkelt som att hennes huvudskada ställde till det.

Hursom helst. Japans lag är så starkt att det kommer att vinna grupp F. Men lottningen sedan är grymt tuff, och jag tror faktiskt att världsmästarna åker redan i kvartsfinalen. För där väntar USA eller Frankrike. Och då tror jag att det blir förlust.

2) Frankrike
Världsranking: 6
Affischnamn: Wendie Renard, Louisa Necib, Sonia Bompastor och Camille Abily (samtliga Lyon).
Trolig startelva: Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Opehlie Meilleroux, Wendie Renard, Sonia Bompastor – Elise Bussaglia, Camille Abily – Elodie Thomis, Louisa Necib, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.
Kommentar: Ett glödhett lag med vinnarvana. Det senare kommer från att huvuddelen av spelarna tillhör Champions Leaguemästarinnorna Lyon, som ju i princip alltid vinner.
Men även det franska landslaget har gått fram som en slåttermaskin i år. Och 2–0-segern mot Japan i genrepet var extremt imponerande.

Frankrike har ett komplett lag, som kan hota offensivt på många sätt. De har fina frisparksläggare  i Louisa Necib, Sonia Bompastor och Camille Abily. De har kanske världens starkaste huvudspelare i Wendie Renard. De har extrem fart i Elodie Thomis. Och de har en forward i målgörarform i Marie-Laure Delie.

Frankrike har faktiskt potential att vinna OS-guld. Bara det att en toppspelare som Lyons Amandine Henry inte ens platsar i truppen talar för att fransyskorna har en bredd som bara USA kan matcha.

Och ja. Frankrike och USA möts redan i morgon i första omgången. Jag tror att de möts igen på Wembley i turneringens sista match.

1) USA
Världsranking: 1
Affischnamn: Hope Solo (Seattle Sounders), Abby Wambach (klubblös) och Alex Morgan (Seattle Sounders).
Trolig startelva: Hope Solo – Amy LePeilbet, Christie Rampone, Rachel Buehler, Kelley O’Hara – Tobin Heath, Lauren Cheney, Shannon Boxx, Megan Rapinoe – Abby Wambach och Alex Morgan.
Kommentar: Pia Sundhage har tveklöst turneringens bästa trupp att jobba med. På bänken sitter en mängd spelare som kan ändra en matchbild, som Carli Lloyd, Amy Rodriguez och Heather O’Reilly. De hade platsat i alla andra OS-startelvor.

Jag tror att Sundhages största funderingar inför OS handlar om vem som skall spela bredvid Christie Rampone i mittförsvaret, Rachel Buehler eller Becky Sauerbrunn. Och vilka som skall spela yttrar. Där har hon fem alternativ – alla av högsta världsklass.

Jag har sett USA en mängd gånger i år. Och jag kan inte säga att jag sett så hemskt många svagheter. Men väljer Sundhage att spela med Buehler är det mot henne motståndarna skall sätta in sina stötar.

Däremot har USA massor av styrkor. Så många att jag inte orkar räkna upp alla. Jag nöjer mig med att hylla forwardsparet.
Under våren har Alex Morgan varit glödhet. För några månader sedan trodde jag att det skulle vara hon som bar USA mot OS-guldet. Men på senare tid har även Abby Wambach vaknat till rejält. Hon är en klass bättre än i VM i fjol.
Därmed har USA det särklass starkaste anfallet i OS. Man har både extrem snabbhet och grym nickstyrka. Alltså är det väldigt svårt att välja hur man skall försvara sig mot amerikanskorna.

Och jag tror att det bär hela vägen för USA. Laget vänder hem med sitt tredje raka OS-guld.

Svensson och Hammarström – det var väldigt oväntat

Publicerad den av
4

På förbundets hemsida offentliggjordes alldeles nyss startelvan till morgondagens genrep mot Storbritannien. Och jag är förvånad.

Annica Svensson

Annica Svensson

För Thomas Dennerby väljer återigen att göra förändringar i sin backlinje. Annica Svensson får chansen som högerback i stället för Lina Nilsson. Det tycker jag är bra, men ändå väldigt oväntat eftersom Dennerby gav ganska klara signaler om vilka fyra han skulle använda i OS efter Japankampen.

Marie Hammarström

Marie Hammarström

Skräll två är att Marie Hammarström spelar till vänster på Antonia Göransson:s bekostnad. Jag hade förordat Göransson. Fast visst blev mittfältet bättre balanserat när Hammarström kom in mot Japan. Så Dennerby känns inte helt snett ute här.

Kosovare Asllani

Kosovare Asllani

Att Kosovare Asllani spelar till höger är väl sannolikt mest orsakat av att Sofia Jakobsson flyttas upp på Lotta Schelin:s vakanta forwardsplats. Men det är också en signal om att Asllani är ganska nära en plats i startelvan. Kul att hon haft den utvecklingen under året. När jag träffade ”Kosse” vid den damallsvenska upptaktsträffen ville hon inte ens prata OS, även om hon naturligtvis siktade på att ta sig tillbaka till landslaget.

Så här ser hela startelvan ut: Hedvig Lindahl – Annica Svensson, Emma Berglund, Linda Sembrant, Sara Thunebro – Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer – Kosovare Asllani, Caroline Seger, Marie Hammarström – Sofia Jakobsson.

Avspark 17.00 svensk tid. Så vitt jag sett sänds inte matchen i någon svensk tv-kanal. Men i en engelsk. Så det går kanske att hitta någon stream…

Lång genomgång av den damallsvenska våren

Publicerad den av
Svara

Damallsvenskan har tagit sommarlov sedan ett par dagar tillbaka. Därmed har det också blivit hög tid att göra en sammanfattning av vårsäsongen.

Jag tippade som bekant serien inför avspark. Här är länken till tipset för toppstriden, och här är länken till bottenstriden.
Det enda man brukar kunna vara säker när man gör ett sådant tips, det är att nästan inget blir som man tänkt sig.

Här är en genomgång av tabellen som den ser ut nu:

1) Tyresö FF
Mitt tips: 2:a
12 matcher, +23 i målskillnad, 28 poäng
* Visst, Tyresö ligger överst i tabellen. Ändå anser jag att jag har prickat dem på rätt placering halvvägs, den som tvåa. Malmö har ju nämligen en hängmatch, som jag tror att de vinner. Och då vinner ju faktiskt LdB vårserien även i år.
Inför avspark i april ifrågasatte jag Tyresös backlinje. Så här långt har laget släppt in överlägset minst mål, åtta. Och man har bara släppt till 43 avslut totalt mot mål. Det är fantastiskt bra siffror, så jag får stå med skammen…

Sett till spelartruppen bör Tyresö vinna den här serien lätt. Men namn spelar inte. Och Tyresö har ännu inte hittat in på den autobahn som leder raka vägen mot kronprinsessan Victorias pokal. Orsaken är att lagbygget långt ifrån är klart. Alla stjärnor måste placeras i roller som de accepterar, något som visat sig vara en svår nöt att knäcka.

Våren har varit väldigt omtumlande. Tränaren hoppade av, starke mannen fälldes för sexköp, superstjärnan var ur balans, och så vidare.
Hittar man lugnet i klubben, och får viljestarka stjärnor som Marta, Vero Boquete, Caroline Seger, Elaine, Lisa Dahlkvist med fler att dra jämnt i höst, då blir det guld.
Annars blir det en spännande höst i damallsvenskan.

2) LdB FC Malmö
Mitt tips: 3:a
11, +17, 27
* Moraliska serieledare. Malmö har verkligen varit överraskande starka. Laget bärs av makalösa poängdrottningen Anja Mittag. Hon är en spelare som gör att omgivningen växer. Smartare än de flesta.

På senare tid har även Ramona Bachmann börjat prestera på sin högsta nivå. Defensivt ser jag Tora Helgadottir som seriens bästa målvakt. Och mittbackarna Malin Levenstad och Amanda Ilestedt har visat hög klass. Dessutom är centrala mittfältarna Sara Björk Gunnarsdottir och Katrin Schmidt nyttiga tvåvägsspelare.

Jag undrade lite över bredden i truppen. Men den oron var obefogad. Juniorerna har visat sig hålla hög klass. Elin Rubensson, Ilestedt och Saga Fredriksson är redan allsvenska spelare.
Trots att Malmö är regerande mästarinnor, och i praktiken leder halvvägs, så får de räknas som första utmanare om guldet.

3) Vittsjö GIK
Mitt tips: 10:a
12, +5, 25
* Malmö är alltså en överraskning för mig. Därmed räcker inte ordlistan riktigt till för att beskriva hur stor skräll Vittsjö är.
Jag har hyllat klubben flera gånger på sistone (bland annat här), och känner att jag inte har så mycket att tillägga. Mer än ett nöjt konstaterande av att jag i alla fall inte hade laget på nedflyttning…

4) Kristianstads DFF
Mitt tips: 6:a
12, +4, 22
* Tränare Elisabet Gunnarsdottir såg lätt kaxigt sitt lag som guldkandidat inför seriestart. Visst har våren varit bra, men guldkandidat? Nej, chanserna till serieseger var i praktiken försvunna ganska tidigt för ojämna KDFF.

Ojämnheten märks på att det har blivit segrar mot topplagen Tyresö, Vittsjö och Göteborg, men förluster mot mittenlag som Jitex, Umeå och Piteå.
Ett tag vann man bara i Stockholm. Men Gunnarsdottirs gäng har lyft på sistone, och går in i höstsäsongen med goda chanser att sluta topp fyra.

Ja, man är ju faktiskt med i racet om en plats i Champions League. Men för att verkligen kunna nå dit får man nog inte tappa fler än fem–sex poäng på de sista tio omgångarna. Och det blir väl för tufft? Eller?

Jag har inte sett laget mer än på korta tv-klipp. På dem ser det ut som att Sif Atladottir kan vara seriens bästa mittback, och att Kosovare Asllani har toppat formen lagom till OS. Och statistiken visar att man skjutit flest skott på mål av alla lag under våren. Bättre utdelning på skotten i höst, och…

5) Linköpings FC
Mitt tips: 1:a
12, +12, 19
* Oj, vad jag var snett ute här. Med sju poäng på lika många omgångar var säsongsupptakten så svag att serien på många sätt var förstörd långt innan det roliga ens var nära att ha börjat.
LFC utnämns därför till vårens stora besvikelse.

Men laget har haft en väldigt positiv trend på sistone. Manon Melis har genom fem mål på två möten med Djurgården lyft till tredje plats i skytteligan, och med Nilla Fischer i mittförsvaret har man hittat defensiv stabilitet.

I höst ansluter danska supertalangen Pernille Harder. Och med en stark höst finns chansen att laget trots allt kan sluta topp fyra. Ja, går man rent kan man till och med ta en plats i Champions League. Fast det känns kanske inte så sannolikt. Eller?

6) Göteborgs FC
Mitt tips: 4:a
12,  +11, 17
* Tillhör vårens stora besvikelser. Då tänker jag inte i första hand på placeringen, utan på avståndet upp till topplagen. För att ta in elva poäng på Tyresö på tio omgångar gör man inte.

Laget ligger i ett ingenmansland, och seriehösten blir en enda lång transportsträcka. En transport där det gäller att få ihop laget. För det har fattats både spets, och defensiv stabilitet.
Det är bara att titta på statistiken över avslut i slutet av det här långa inlägget. Göteborg tillhör de lag som avlossat minst skott på mål, och de som har dragit på sig flest skott på eget mål.

Offensivt har man stått och fallit med Christen Press. Hon är för övrigt ett av få riktiga glädjeämnen i laget. Jag skrev inför att ”Press inte bara är en utmärkt bloggare och twittrare, hon har även snabbheten för att bli en sensation i allsvenskan.”
Det känns som att jag var ganska rätt ute där… Amerikanskan sprang ju så snabbt att hon hann in som reserv i USA:s OS-trupp.

Defensivt slutar försvarsgeneralen Jane Törnqvist. Kommer Annike Krahn in där? Och värvar man något mer? Jag hade gärna sett att laget skaffade ytterligare en stabil back, och en utpräglad vänsterspelare.

7) Piteå IF
Mitt tips: 8:a
12, –1, 16
* Piteå har gjort en stark vår, och överraskat många på ett positivt. Nyckeln är att man har lyckats bra med sina nyförvärv.
Grunden är en rak och ganska enkel fotboll. Och genom ettriga Hanna Pettersson och kraftfulla Jennifer Nobis har man den spets som behövs för att kunna slå hål på samtliga damallsvenska försvar.

Piteå har dessutom flera spelare som är starka i luftrummet, vilket ju är nyttigt både offensivt och defensivt. Och med Sofie Persson har laget fått en spelare som kan leverera fasta situationer med god precision.
Piteå ligger trea i publikligan, trots att inte Marta har varit på besök. Det skall inte behöva bli en kall fotbollshöst i Norrbotten i år.

8) Jitex BK
Mitt tips: 5:a
12 matcher, –6, 12 poäng
* Jitex gjorde en fantastiskt stark försäsong, och inledde också serien stabilt. Man låg sexa efter åtta omgångar, vilket var i takt med mitt tips. Sedan dess har det blivit noll poäng och bara ett mål på de sista fyra omgångarna.
Gemensamt för de matcherna är att laget spelat samtliga utan talangen Fridolina Rolfö. Är det så att Jitex står och faller med henne?

Jaja. Jitex är för bra för någon bottenstrid. När Rolfös löpningar åter tillförs laget så kommer poängen att trilla in under hösten.

9) Umeå IK
Mitt tips: 9:a
11, –10, 12
* Umeå har jag placerat på rätt plats. För jag kände inför serien att UIK riskerade göra årets ras i damallsvenskan.
Mest tvivlade jag på målskörden framåt eftersom man tappade flera av sina bästa målskyttar under vintern. Och mitt tvivel var befogat. I fjol gjorde man 45 mål. I år har det blivit 14 halvvägs.

Jenny Hjolman ser ut att ha spännande kvaliteter. Men hon verkar inte mogen att bära ett lag i damallsvenskan ännu. Således är det tydligt att UIK behöver tillföras en pålitlig målskytt under sommaren.
Men fjolårets trea har även sviktat defensivt. I fjol släppte man in 21 mål på 22 matcher. I år har det blivit 24 efter elva.

Men offensiv och defensiv hör ihop. Har man inga utpräglade målskyttar måste man gå fram med mer folk, och då öppnar man sig bakåt. Som jag ser det finns risken för att UIK kan trilla ner ytterligare en placering.
Men åka ut? Nej, så illa skall det inte behöva gå. För Caroline Jönsson, Emma Berglund, Emmelie Konradsson och de båda nigerianskorna Rita Chikwelu och Ogonna Chukwudi utgör en så stabil stomme att kontraktet kommer att säkras.

10) KIF Örebro
Mitt tips: 7:a
12, –18, 10
* Utan Sara Larsson har Kif varit svagare än väntat. Framför allt har man darrat bakåt. Tillsammans med Djurgården är Örebro det lag som släppt in flest mål, och det är ingen stark merit.
Men nu är Larsson tillbaka, och hon bör kunna styra upp försvarsspelet rejält.

15 mål framåt imponerar inte heller. Men kritiserade Sarah Michael har börjat producera på sistone. Hon har god uppbackning av Marie Hammarström och isländska Edda Gardarsdottir. Kif kan bli kvar på tionde plats, men där är det stopp. Nedflyttning skall inte behöva bli aktuellt.

11) AIK Fotboll Damer
Mitt tips: 12:a
11, –10, 6
* AIK har ett ungt och talangfullt lag, som har gjort kanonresultat mot topplagen.
Jag har inte sett laget spela, men har förstått att de spelar smart, efter sina resurser när de känner sig nederlagstippade. Det har inneburit seger mot Malmö, och poäng mot både Linköping och Göteborg. Man var dessutom väldigt nära att nå oavgjort även mot Tyresö.

Men mot bottenlagen verkar talangerna inte vara lika disciplinerade. För man har bara tagit en pinne på gängen på tabellens undre halva.
Skall AIK ha minsta chans att lyfta upp över nedflyttningsstrecket krävs nog minst 13 poäng – alltså nästan full utdelning mot bottenlagen i höst. Orkar man med det?

12) Djurgårdens IF DFF
Mitt tips: 11:a
11, –27, 6
* Uddlösa Djurgården har bara gjort sex mål på elva omgångar. Det är inte allsvensk klass.
Visst, Jessica Landström har anlänt, och kommer att ge lite bättre spets åt anfallet.
Och trots att Gudbjörg Gunnarsdottir är en utmärkt målvakt har laget släppt in flest mål i serien.
Det är alltså tydligt att försvarsspelet inte håller damallsvensk klass.
Djurgården behöver nog åtminstone två, starka defensiva nyförvärv för att kunna ha en chans att klättra över nedflyttningsstrecket. Fast det känns som att det är superettan nästa. Det ser för övrigt ut att bli en serie med många Stockholmslag under premiäråret.

Här är slutligen lite statistik:

Skytteligan:
1) Anja Mittag           13
2) Christen Press     10
3) Manon Melis          9
4) Sofie Andersson    8
5) Danesha Adams    7

Poängligan:
1) Anja Mittag                 17, 13+4
2) Marta                          13, 6+7
3) Christen Press           11, 10+1
4) Elin Rubensson          11, 6+5
4) Kosovare Asllani        11, 6+5
6) Sofie Andersson        10, 8+2
7) Sara Lindén               10, 5+5
—-
Madelaine Edlund            8, 5+3
Susanne Moberg             8, 5+3
Caroline Seger                6, 3+3

Målvaktsligan
1) Carola Söberg               81 procent, 35 räddningar–8 insläppta mål
2) Kristin Hammarström    81 procent, 73–17
3) Sussie Nilsson              77 procent, 65–19
4) Thora Helgadottir          77 procent, 50–15
5) Sofia Lundgren             76 procent, 51–16
—-
8) Hedvig Lindahl              73 procent, 55–20

Bäst offensiv. Flest egna avslut på mål:
Kristianstads DFF     114
Tyresö FF                 113
LdB Malmö                 99
Jitex                            91
Linköpings FC            88
Umeå IK                     85
Vittsjö GIK                  85
Göteborg FC              83
Piteå IF                      82
Kif Örebro                  66
Djurgården                52
AIK FF                       50

Bäst defensiv. Minst avslut på eget mål:
Tyresö FF                  43
LdB FC Malmö          65
Linköpings FC           67
Vittsjö GIK                 70
Jitex BK                     72
Kristianstads DFF     75
AIK FF                       84
Kif Örebro                  88
Göteborg FC             90
Piteå IF                     92
Umeå IK                    96
Djurgården                98

Nej, jag känner mig inte direkt chockad

Publicerad den av
Svara

Truppen är klar. Den enda lilla skillnaden mellan Thomas Dennerby:s riktiga trupp, och den jag trodde att det skulle bli var att Malin Levenstad kom med på Stina Segerström:s bekostnad.
Dennerby kommenterade den uttagningen så här till SVT:

”Det var ett otroligt svårt val… Innerst inne, på det personliga planet, lider man med Stina som inte kom med.”

Hur som tycker jag det är ett klokt beslut. Det jag har sett av dem i år har Segerström inte riktigt hittat rätt, medan Levenstad har sett stabil ut.

Här är truppen i sin helhet:

Målvakter
1) Hedvig Lindahl
18) Sofia Lundgren

Backar
2) Linda Sembrant
3) Emma Berglund
4) Annica Svensson
6) Sara Thunebro
13) Lina Nilsson
17) Malin Levenstad

Mittfältare
5) Nilla Fischer
7) Lisa Dahlkvist
9) Kosovare Asllani
10) Sofia Jakobsson
11) Antonia Göransson
12) Marie Hammarström
14) Johanna Almgren
15) Caroline Seger

Forwards
8) Lotta Schelin
16) Madelaine Edlund

Reserver på plats: 19 Susanne Moberg, 20 Stina Segerström, 21 Jessica Landström och 22 Kristin Hammarström.

Nilsson och Seger – två av många frågetecken i OS-elvan

Publicerad den av
Svara

Det har gått några dagar sedan trenationsturneringen mot USA och Japan, och förbundskapten Thomas Dennerby måste vara klar med sin OS-trupp.

Jag har vänt och vridit på frågan flera gånger i den här bloggen. Det intressanta med fotboll är att det som var är faktum ena dagen är helt fel nästa.
När det gäller Sveriges OS-lag är min känsla att de båda landskamperna mot USA och Japan har ändrat vissa faktum hos Dennerby. Framför allt när det gäller startelvan.

Jag tror alltså inte längre att det blir exakt den OS-trupp som jag slog fast att det skulle bli den 6 juni. En ändring görs definitivt bland de 18. Det är att Lina Nilsson kommer in, troligen på Malin Levenstad:s bekostnad.
Det känns även som att det finns en liten chans att Jessica Landström skulle kunna komma in i stället för Madelaine Edlund.
Däremot är mitt tips att Sara Larsson trots allt ställs utanför. Thomas Dennerby sa ju angående Larsson efter Japankampen till TV4sport att man inte kan ta ut lag med hjärtat. Antar att det var Larsson som stod hans hjärta närmast.

Däremot känns det alltså som att det blir några ändringar i den tänkta startelvan. Inför trenationsturneringen var jag rätt säker på att OS-elvan såg ut på det här viset: Hedvig Lindahl – Annica Svensson, Stina Segerström, Linda Sembrant, Sara Thunebro – Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer – Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Antonia Göransson – Lotta Schelin.
Nu ser den ut så här: Lindahl – Lina Nilsson, Berglund, Sembrant, Thunebro – Dahlkvist, Fischer – Jakobsson, Seger, Göransson/Kosovare Asllani – Schelin.

Jag såg båda matcherna, och har funderat mycket kring dem. Jag krafsade på ytan kring backfrågan redan i det här inlägget. Nu tänkte jag gräva rejält mycket djupare. Så håll i dig, för det här blir ett ovanligt långt inlägg…

Här är mina tankar om landslagets OS-elva, lagdel för lagdel:

Målvakt:
Jag kan se Hedvig Lindahls fantastiska fysik, och fördelarna med att hon jobbar långt ut, som en extra back. Men jag har lite svårt för hennes lite flaxiga teknik – eftersom den lätt kan göra ytterförsvaret osäkert. Och tyvärr har motståndarna också sett att hon jobbar långt ut – och att det går att lobba mot henne.

Thomas Dennerby har dock valt Lindahl, och trots det han sa efter Japanmatchen om en öppen kamp, så lär det bli Kristianstadsmålvakten i OS.
Och Lindahl var bra i hennes halvlek mot Japan. Som man kan se på det här klippet tog hon ett par riktigt svåra bollar, i form av Aya Miyama:s inläggsfrispark och Megumi Takase:s klack.

Sveriges målvakter

Hedvig Lindahl är steget före Sofia Lundgren.

Sofia Lundgren stack ut hakan inför säsongen. Hon satte därmed press på Dennerby, och på sig själv.
Hade hon följt upp sitt utspel med storspel i alla sina landskamper det här året hade hon legat bra till för platsen som förstamålvakt. Tyvärr för henne så tog hon inte chansen när hon fick den, mot Tyskland i Algarve. Utan då släppte hon in några bollar som gick att ta. Därmed får Lundgren acceptera att det blir Lindahl mellan stolparna i OS.

Backlinjen:
Jag köper att Berglund och Sembrant spelar från start i mittförsvaret. Visst, jag har ifrågasatt Sembrants snabbhet. Och jag tycker att våra mittbackar i för liten utsträckning vill ha bollen. Jag satt och jämförde rörelsemönster hos Japans och Sveriges mittbackar. Och japanskorna var väldigt mycket snabbare med att leta upp en position där de blev ett lätt spelalternativ. Något som hjälpte Japan att behålla bollen inom laget.Men jag hittar inget bättre alternativ i mittförsvaret. Så Berglund och Sembrant får det bli.

Thunebro visade i trenationsturneringen att hon är minst lika bra som tidigare. Hon är självskriven till vänster.

Emma Berglund, Linda Sembrant och Sara Thunebro

Emma Berglund, Linda Sembrant och Sara Thunebro – en tre fjärdedels OS-backlinje?

På högerbacken håller jag däremot inte med Dennerby. Han ser ut att välja Nilsson. Jag väljer Svensson före Nilsson nio gånger av tio.
Svensson är ingen stor tillgång offensivt, men hon är aggressiv och trygg i defensiven. Hon är således att föredra i alla matcher där vi kan tänkas behöva försvara oss.

I min värld är däremot inte Lina Nilsson någon OS-back. Jag vill att backar i första hand skall vara bra på att försvara, och ha ett bra passningsspel. I andra hand skall de kunna attackera själva.

Lina Nilsson och Megumi Takase

Lina Nilsson och Megumi Takase

Nilsson är modig, och väldigt svårstoppad när hon attackerar. Men det jag har sett av henne så har hon ett alldeles för dåligt försvarsspel.
Se bara Japans segermål. Där hamnar Nilsson plötsligt ett par meter bakom övriga backar. Hon skall inte ha hand om djupet, och hamnar hon ändå längst bak måste hon löpa med sin forward. Det går inte att stanna upp och hoppas på att den assisterande domaren skall vinka av för offside.

Nilsson är även den typen av back som alltid försöker att bryta. Det låter bra, men oftast är det bättre att följa med, och störa motståndarna till misstag.
Japans nästa bästa läge under spelet uppstod när Nilsson kastade sig och missade en brytning (i 62:a minuten). Det öppnade för Nahomi Kawasumi, som fick gott om tid att servera Kozue Ando ett kanonläge från fem–sex meter. Som tur var för Nilsson fick Ando så dålig träff att det inte blev mål. Även om det borde ha blivit det.

Defensivt mittfält:
Här känns Fischer och Dahlkvist självskrivna. Men det innebär inte att jag känner mig trygg med duon för tillfället.

Nilla Fischer och Lisa Dahlkvist

Det centrala svenska mittfältet med Nilla Fischer och Lisa Dahlkvist.

Jag var rädd innan trenationsturneringen för att Fischer inte skulle fixa tempot. Det gjorde hon dock bättre än väntat. Däremot hackade i viss mån Fischers, men framför allt Dahlkvists passningsspel. Tyresöstjärnan kändes inte alls bolltrygg, och det måste man vara i den där positionen.
Här ligger vi långt bakom de tre stora nationerna USA, Tyskland och Japan. De har vardera två–tre extremt bollsäkra spelare på mitten. Spelare som man alltid kan passa, och som löser situationerna galant. Tyvärr saknar vi en motsvarighet till Mizuho Sakaguchi, Homare Sawa, Aya Miyama, Lauren Cheney, Simone Laudehr och Viola Odebrecht.

De alternativ som finns i OS-truppen på den här positionen är Hammarström, Seger och i viss mån Sembrant. Jag hade tyckt det vore intressant att prova Hammarström, men som sagt: Fischer och Dahlkvist lär få förtroendet.

Offensivt mittfält:
Här är vi starka, med sex intressanta kandidater. När Dennerby bygger lag är det viktiga är att hitta balansen mellan offensiv och defensiv. På den här positionen handlar det om att välja mellan snabba djupledslöpare och bolltrygga spelare som kan lugna ner spelet. Här är mina tankar om spelarna, en och en:

* Sofia Jakobsson. Bör beredas plats i en svensk startelva. Men hade en ganska dålig trenationsturnering. Mest för att lagkamraterna inte utnyttjade henne på bästa sätt. Alla bollar i djupled gick mot Lotta Schelin. Jakobsson fick mest försvara, hamnade för långt tillbaka i planen, och fick alldeles för många bollar i stillastående tillstånd. Jakobsson är bäst i hög fart. Och mitt förstaval till höger.
Men mot vissa motstånd blir laget väl offensivt balanserat med Jakobsson, Seger och Göransson. Då riskerar Jakobsson att få kliva åt sidan.

Caroline Seger går av

Caroline Seger

* Caroline Seger. En spelare jag inte blir klok på. Att hon har potential att vara en världsstjärna går lätt att se. Men det hindrar inte att jag periodvis undrar om hon inte ändå är överskattad.
För de gånger jag sett henne har hon varit briljant i fem–tio minuter per halvlek. Oftast de första fem–tio minuterna. Sedan har hon blivit allt mer stillastående, och försvunnit ur matchbilden. Det har väckt frågan hos mig hur det är med hennes träningsstatus.
Seger är trots allt mitt förstaval i den så kallade tio-rollen. Men om Johanna Almgren hittar tillbaka till sin mars-form föredrar jag Almgren.

* Antonia Göransson. Är snabb med bollen, och har utvecklat sin defensiv enormt i år. Hon är mitt förstaval till vänster. Men är också tänkbar på högerkanten. Men som jag ser det bör hon finnas med i startelvan.

* Marie Hammarström. Är den som ligger närmast Therese Sjögran i spelstilen. Alltså en spelare som håller i bollen, och får upp laget. Gjorde ett mycket starkt inhopp mot Japan. USA:s förbundskapten Pia Sundhage prisade Tobin Heath för hennes förmåga att hålla i bollen, och därmed göra spelarna runtom bättre. Med Sjögran på skadelistan är Hammarström det närmaste Heath vi kommer i den svenska OS-truppen. Hammarström ingår i min startelva mot topplagen i OS, typ Japan.

Johanna Almgren

Johanna Almgren bröstar upp sig

* Johanna Almgren. Teknisk, en närmast genial passningsläggare. Har sina brister i det defensiva arbetet kring eget straffområde. Är användbar i alla tre offensiva mittfältspositionerna, men verkar i första hand vara ett alternativ centralt. Som boråsare har jag alltid haft ett gott öga till Borås bidrag till truppen. Men jag tror inte jag är partisk när jag slår fast att hon överglänste Seger i Algarve. Och att hon även gjorde det mot Japan. Men Dennerby vågar väl inte sätta Seger vid sidan?

Kosovare Asllani

Kosovare Asllani

* Kosovare Asllani. Formstark. Och är stundtals genial, offensivt sett. Mot sig har hon defensiven, att hon alltid vill spela framåt, samt att hon är ganska lik Göransson och Jakobsson. I det nuvarande läget tycker jag att de andra två går före. Vad tycker Dennerby?

Forward:
Säg Lotta Schelin – och det räcker. Sveriges enda världsstjärna är så given att det inte ens behövs någon kommentar. Så jag sätter punkt här.

Larssons korta inhopp kan ta henne hela vägen till OS. Eller?

Publicerad den av
Svara

I toppen av damallsvenskan håller Tyresö undan efter dagens säkra seger hemma mot Piteå, 5–1. Målen, och en kommentar om att årets damallsvenska är ojämn, finns i det här klippet. Publiksiffran var för övrigt fina 1476.

Den siffran slogs dock rejält i Kristianstad, där hela 2760 personer hade letat sig till Vilan. Vittsjö klarade inte av att haka på Tyresö i toppstriden. KDFF vände 0–1 och vann med 3–1. Därmed måste Vittsjö ta poäng hemma mot Tyresö på lördag för att hänga med i guldstriden in i höstsäsongen.

I bottenstriden tog Djurgården tre helt nödvändiga poäng genom att slå AIK med 2–1 i Stockholmsderbyt. Publiksiffran 672 på ett derby visar dock att det här är två lag som ingen kommer att sakna i nästa års damallsvenska. För där kommer de väl inte att vara med?

Själv var jag en av blott 216 som valde att ta en sväng förbi Valhalla. Det var inte på något sätt en het match vi fick se. Tvärtom var det regn, tolv grader och iskallt. Och spelmässigt ganska tråkigt.
Det som var intressant var att få se Sara Larsson:s comeback. Den visade sig dock bli extremt kort. Larsson byttes in i 87:e minuten, och hade bara två bollkontakter. Hon spelade central mittfältare, och kändes av förståeliga skäl rätt ringrostig.

Sara Larsson byts in

Minut 87, in: Sara Larsson. Ut: Sanna Talonen.

Trots att de sex minuterna – inklusive tre tilläggsminuter – som hon spelade i dag är de enda hon gjort på hela säsongen har jag en känsla av att Larsson finns med i förbundskapten Thomas Dennerby:s tankar. Landslagets försvarsspel har varit darrigt under året, och det kan finnas en dörr öppen för Larsson.

Dennerby har varit svårtolkad i Larssonfrågan. På onsdag presenteras truppen till London-OS. Och trots att Sara Larsson inte på något sätt hann visa någon landslagsklass mot Jitex i dag så utesluter jag numera inte att hon kan vara med bland de 18 OS-spelarna.

Matchen då?
Jitex kändes som det lag som satt inne på den största kapaciteten. Men i regnet var det Kif Örebro som hade bäst vilja och motivation.
Det var 18–8 totalt i avslut till Jitex, men bara 6–5 i avslut på mål. Och Kif Örebro hade även ett skott som både tog i ribba och stolpe (Edda Gardarsdottir), så gästerna behöver inte skämmas för poängen.

Kif Örebro jublar

Kif Örebro jublar över 1-0-målet

Linda Fransson gjorde målet, sedan en Jitexback missat att rensa Sarah Michael:s inspel från högerkanten.
Målet och poängen var livsviktiga för Örebro, som nu har fyra poäng ner till Djurgården under nedflyttningsstrecket. Även om jag alltså tycker att Jitex totalt sett har större kvaliteter så känns inte Kif Örebro som ett nedflyttningslag. De har kvalitet i Marie Hammarström på mitten, och tillräcklig anfallskraft för att hänga kvar.

Flera positiva svar mot USA – får vi fler i kväll?

Publicerad den av
Svara

I kväll tar Sverige emot världsmästarinnorna på Gamla Ullevi. Det är en träningsmatch, men en väldigt viktig sådan.
För det är den näst sista innan OS. Och ett positivt resultat kommer att göra hela uppladdningen inför mästerskapet väldigt mycket lättare för de svenska tjejerna.

Startelvan kommenterade jag här. Där gick jag även igenom vissa saker från USA-förlusten i lördags.
Efter den matchen sågades vårt svenska lag rejält på flera håll. Jag läste kommentarer på damfotboll.com som fick mig att undra över folks verklighetsbild. I princip alla var negativa.

Själv tycker jag inte att Sverige var dåligt mot USA. Tvärtom såg jag massor av positiva saker.

Nu är det svårt att jämföra två matcher. Men jag gör det ändå, och av USA:s båda segrar i Halmstad var den mot Japan klart säkrast. Jag hade 7–4 till USA i klara målchanser mot Sverige. Och hela 11–4 mot Japan.
Av de amerikanska målchanserna mot Sverige bjöd det svenska laget på tre – och samtliga ledde till mål. Alltså lyckades USA bara på egen hand spela sig fram till fyra målchanser på 90 minuter. Det är en siffra som indikerar att det svenska försvarsspelet totalt sett var ganska bra.

Jag såg de svenska matcherna i Algarve mot Tyskland och USA på plats. Jag lämnade arenan i Parchal med väldigt negativa känslor efter båda. För där blev vi överkörda. Inte ens med hundraprocentig utdelning hade vi kunnat skaka någon av de båda supernationerna i de matcherna.
I Halmstad blev vi inte överkörda av USA. I Halmstad var vi med i matchen. I Halmstad spelade vi till oss glödheta målchanser.

Sedan har jag redan skrivit att jag givetvis håller med Thomas Dennerby med fler om att vi lät USA göra tre alldeles för lätta mål. Och det är förstås inte bra på något sätt.

Fast i det länkade inlägget var jag onödigt hård mot Annica Svensson. Efter att ha sett om det här klippet med höjdpunkter ett par gånger så tycker jag inte längre att hon skall hållas som ansvarig för 3–1-målet. Största syndabocken är snarare Marie Hammarström som tappar bollen på vänsterkanten. Men till Hammarströms försvar skall sägas att det var hennes första bollkontakt efter sitt inhopp och att hon hade väldigt mycket otur med studsarna. Så 3–1-målet är billigt, men ändå en typ av mål som det är svårt att gardera sig mot.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det inte är jättesvårt att få till ett enklare och rejälare uppträdande på egen planhalva. Så för mig var den svenska insatsen i Halmstad ett stort steg i rätt riktning.

Offensivt var nämligen det svenska laget väldigt bra. Lotta Schelin är alltid lysande. Och mötet med henne efter matchen gav precis de vibbar man vill få. Energigivare Schelin var på det bästa humör man kan vara efter en förlust, ett humör som gör att alla runt henne blir positiva och glada.
Att hon i år spelmässigt har uppbackning av två löpstarka kantspelare i Sofia Jakobsson och Antonia Göransson gör att jag inte känner minsta oro för den svenska offensiven. Landslaget kommer att skapa bra chanser mot alla motstånd, och vi kommer att göra mål.

Vad vill jag då få för svar i Japankampen?

1) Säkert målvaktsspel
Hedvig Lindahl måste hitta en trygg utgångsposition. Hon får inte bjuda på mål, som senast, för det skapar en otrygghet i backlinjen. Vår målvakt måste leda sitt försvar, och hon måste kännas säker.

2) Inget risktagande på egen planhalva
Jag vill inte se något onödigt risktagande på egen planhalva. Spela rejält och säkert nära eget mål. Japan är så bra att de kan skapa chanser på egen hand. Vi behöver inte hjälpa dem.

3) Lisa Dahlkvist:s passningsspel
Inför VM i fjol hade jag ett stort frågetecken för Dahlkvists passningsspel. Hon rätade snabbt ut det genom att spela både säkert och precist. Ganska snart var jag inte längre ett dugg orolig när hon fick bollen. Men mot USA var de gamla synderna tillbaka. Hoppas det var en tillfällighet. Eller har hon kanske för lite boll i Tyresö?

4) Starka insatser av de tre nya
De tre nya i startelvan; Lina Nilsson, Linda Sembrant och Kosovare Asllani måste visa att de kan tillföra något.
Nilsson måste klara de defensiva uppgifterna. Det vill säga att hon i första hand inte får ge Aya Miyama något utrymme att slå in sina precisa inlägg.
Sembrant är ingen sprinter, och får inte utsätta sig för löpdueller mot Yuki Nagasato eller de andra snabba japanskorna. Offensivt är Sembrant en toppspelare. Med henne på planen räknar jag med att vi får många precisa uppspel.
Asllani måste visa mod och kreativitet i offensiven. Dessutom måste hon ta defensivt ansvar. Sverige måste försvara sig med sju till nio spelare i uppställt spel. Och då måste kantspelarna också klara av defensiven.

Matchstart på Gamla Ullevi är 19.15. Matchen tv-sänds i Tv4 sport.

Två ändringar i backlinjen – skulle vi inte spela ihop ett lag?

Publicerad den av
1
Sveriges startelva mot USA

Sveriges startelva mot USA i Halmstad

Startelvan till morgondagens möte med Japan ligger uppe på svenskfotboll.se. Den innehåller tre ändringar från den på bilden ovan. Två är lite överraskande, en är helt väntad.

Den väntade först. Det är att Linda Sembrant tar plats i laget. Jag trodde nog kanske att det skulle bli på Emma Berglund:s bekostnad, men att Sembrant skulle in kändes självklart.
För på presskonferensen i lördags fick Thomas Dennerby frågan om mittbacksparet Berglund/Stina Segerström också var OS-mittbackarna. Han svarade:

”Vi måste spela med de vi tror på. Men om man fått nej från det medicinska teamet får man acceptera det.”

Den enda som hade spelförbud då var ju Sembrant. Så det var självklart att hon ingår i Dennerbys tankar. Och när jag går igenom vad som sades på den där presskonferensen så var Dennerby ganska hård mot Segerström. Och faktiskt mot Annica Svensson också.
Så här kommenterade han USA:s andra och tredje mål:

”Om man skall vara ärlig såg kanske Stina lite rostig ut vid deras 2–0-mål. Men det var ju även ett onödigt bolltapp just innan.”

Och:

”Där uppträder vi lite för vekt. Är man trängd vid egen hörnflagga så är det bättre att bara skicka i väg bollen. Sedan lyfter de in bollen på måfå. Och vi har flyttat isär backlinje innan vi har fått bollen under kontroll.”

Jag håller med om analysen av 2–0-målet. Men att Svensson skulle sticka för tidigt vid 3–1 tycker jag är fel. Som det går att se på det här klippet med höjdpunkter har ju nyinbytta Marie Hammarström bollen under god kontroll, men hon har lite otur med studsarna. Vill vi ha offensiva ytterbackar kan inte Svensson stå kvar i straffområdet och vänta i sådana där lägen.

Hursom helst får även Svensson lämna plats i startelvan. Jag har sett att hon fått en hel del kritik efter USA-mötet. Personligen tycker jag att det är en felaktig petning. Efter morgondagen har vi bara en landskamp kvar innan OS, så vi måste spela ihop en backlinje. Att hålla på att byta ut spelare åt höger och vänster känns ingen bra lösning.

Men kul för Lina Nilsson att få en seriös chans från start. Hon får en nyckelroll i morgon. För Aya Miyama får inte ges för fria tyglar. För då är vi illa ute.

För mig är Antonia Göransson självklar som vänsterytter i startelvan. Även här hade jag gärna sett att de offensiva spelarna gavs möjlighet att spela ihop sig. Men visst, Kosovare Asllani gjorde ett positivt inhopp senast och kan kanske vara en joker i OS.

Slutligen så släppte vi ju även in ett tredje mål mot USA. Det var Hedvig Lindahl:s fel. Hon stod för långt ut, och blev ett enkelt offer för Abby Wambach:s snygga lobb. Lindahl verkar dock vara Dennerbys älskling. För han sa så här om 1–0-målet på presskonferensen efter USA-matchen:

”Hon stod långt ute, men å andra sidan förväntar man sig inte att någon skall skjuta rakt upp i krysset från 35 meter. Det är ett fantastiskt fint mål. Jag skulle med varm hand ta emot en spelare som kan göra sådana mål.”

Dels går ju inte skottet in i krysset. Och dels verkar hela världseliten numera ha bra koll på att Lindahl har sin utgångsposition väldigt långt ut. För USA försökte med två lobbar till i matchen. Och Carli Lloyd var inte långt ifrån att lyckas.

Så här startar Sverige mot Japan på Gamla Ullevi i morgon: Hedvig Lindahl – Lina Nilsson, Emma Berglund, Linda Sembrant, Sara Thunebro – Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer – Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Kosovare Asllani – Lotta Schelin.

Så här blir OS-truppen

Publicerad den av
1

I går tog Thomas Dennerby ut 22 spelare till trenationsturneringen mot USA och Japan. Det blev som väntat inga skrällar. Och de uttagna är förstås de 22 spelare som förbundskaptenen har tänkt att ta med sig till OS.

För utöver de 18 anmälda spelarna skall man ju ta med sig fyra reserver, som inte officiellt ingår i truppen, men som skall vara på plats för att hoppa in vid skador.
Den typen av reserv som Göteborgs Christen Press är hos USA. Till skillnad från Dennerby har ju USA:s förbundskapten Pia Sundhage redan offentliggjort sin trupp.

Men som sagt, Dennerby har ju nu gjort klart vilka 22 spelare han väljer mellan. Och kan bara Johanna Almgren ge ett hyfsat formbesked de här kommande veckorna så kommer truppen att se ut så här:

Målvakter
1) Hedvig Lindahl
2) Sofia Lundgren

Backar
3) Annica Svensson
4) Stina Segerström
5) Sara Thunebro
6) Linda Sembrant
7) Emma Berglund
8) Malin Levenstad

Mittfältare
9) Nilla Fischer
10) Caroline Seger
11) Lisa Dahlkvist
12) Marie Hammarström
13) Johanna Almgren
14) Antonia Göransson
15) Sofia Jakobsson
16) Kosovare Asllani

Forwards
17) Lotta Schelin
18) Madelaine Edlund

Reserver blir: Kristin Hammarström, Lina Nilsson, Susanne Moberg och Jessica Landström.

Jag har ju tidigare ifrågasatt uttagningen av Edlund. Det man förutom det kan ha synpunkter på är att det inte är någon forward bland reserverna. Samt att inte formstarka spelare som Lisa Ek eller Sofie Andersson ens fått chansen att visa upp sig. Men som en annan bloggare konstaterade fanns de sannolikt inte med i den stora bruttotrupp som man var tvungen att lämna in i vintras. Och därmed kunde Dennerby inte ta med dem ens om han varit sugen på det.

Berglund och Levenstad mot Skottland – det var intressant

Publicerad den av
Svara

Det blir Emma Berglund och Malin Levenstad som bildar svenskt mittlås i morgon. Det är ju förstås intressant.

För båda är förstås värda ett rejält test. Och jag har förordat Berglund som startspelare i OS. Men på förbundskaptenens lista är hon sannolikt inte med i OS-elvan, och att landslaget nu måste ställa upp med de spelare som egentligen är förbundskaptenens femte- och sjättealternativ som mittbackar känns knappast bra.

Utöver långtidsskadade Charlotte Rohlin och Sara Larsson är nu nämligen både Linda Sembrant och Stina Segerström småskadade, och står över i morgon.
Sannolikt är det ändå de båda sistnämnda som är Thomas Dennerby:s förstaval som mittbackar till OS. Att de nu bara får max tre matcher på sig att spela ihop sig är minst sagt oroande.

Hela laguppställningen kom just upp på förbundet hemsida. Och startelvan ser ut så här i sin helhet:
Sofia Lundgren – Annica Svensson, Malin Levenstad, Emma Berglund, Sara Thunebro – Nilla Fischer, Lisa Dahlkvist – Sofia Jakobsson, Kosovare Asllani, Marie Hammarström – Lotta Schelin.

Med tanke på att inte heller Caroline Seger är i spelbart skick är det en ganska väntad uppställning.

Det kunde ha varit en skräll att Sofia Lundgren får chansen i målet. Men det visade sig mer bero på att Hedvig Lindahl är krasslig än på att Dennerby funderar på ett skifte på förstamålvaktsposten.
Jag hade föredragit Antonia Göransson på vänsterkanten i stället för Hammarström. Men Göransson skall ju spela guldmatch i Tyskland på måndags, så det här passar kanske hennes syften bäst.

Levenstad och Kosse i truppen, Landström kan glömma OS

Publicerad den av
Svara

Thomas Dennerby har nyss presenterat truppen till träningslandskampen mot Skottland. Han tar med hela 20 spelare, varav sju backar. Men så många svar ges inte genom att bara granska truppen.

På målvaktssidan är det som väntat Hedvig Lindahl och Sofia Lundgren som har Dennerbys förtroende. Kristin Hammarström har knäproblem och står över. Det är ju ett bra sätt att slippa peta henne.

Bland backarna får Lina Nilsson lite oväntat en ny chans i truppen. Och Malin Levenstad tillkommer mot senast. Eller ja, hon kom ju in som reserv till Kanadamatchen. Men nu är Malmös mittback med från början. Och hon bör ha en väldigt bra chans att komma med till OS, om Dennerby står fast vid linjen att köra två ytter- och fyra innerbackar.
Övriga tre mittbackar i Skottlandstruppen är som väntat Stina Segerström, Emma Berglund och Linda Sembrant. Dessutom är förstås ytterbackarna Annica Svensson och Sara Thunebro med.
Sara Larsson lämnas utanför truppen, och hon är nog körd för OS-spel snart. Hon måste göra en sensationellt snabb och stark comeback för att bli aktuell. Även Johanna Frisk känns återigen mycket långt ifrån en OS-plats.
Jag resonerade kring backfrågan igår. De funderingarna känns fortfarande aktuella. Fast så många spännande svar bjöds vi inte på…

På mittfältet saknas Johanna Almgren, som bara gjort två inhopp i Göteborg efter sin knäoperation. Mittfältare i truppen är egentligen bara de sju självklara OS-spelarna Nilla Fischer, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Therese Sjögran, Sofia Jakobsson, Antonia Göransson och Marie Hammarström.
Om man inte räknar Kristianstads duo Kosovare Asllani och Susanne Moberg som mittfältare, då båda är tänkbara i kantroller.

Kosse och Moberg är väl de största överraskningarna i truppen. Deras närvaro innebär att Jessica Landström med allra största sannolikhet kan glömma en OS-plats.
Truppens två utpräglade forwards är som väntat Lotta Schelin och Madelaine Edlund. Jag har ju bland annat här argumenterat för att Vittsjös glödheta måldrottning Sofie Andersson borde få chansen. Så blev det inte, och det kan jag tycka är lite synd.
Jag såg Moberg i Algarve – i och för sig i ett mycket kort byte – och fick känslan av att hon inte håller internationell klass som det är nu. Jag hade gärna sett Andersson där istället.

Jaja. Nu får vi hålla oss till tåls till den 26 maj. Då i Kircaldy får vi svaret på hur Dennerby tänker formera sin OS-backlinje. Det skall bli spännande att se.