Så säger man Tireso

För någon vecka sedan utlyste Meghan Klingenberg en liten tävling bland sina följare på twitter. Tyresöbacken bad sina amerikanska fans att spela in videoklipp där de skulle försöka uttala klubbnamnet Tyresö FF korrekt.

Resultatet av tävlingen är sevärt. Och hörvärt.

Jag måste säga att jag gillar hur Christen Press uttalar Tyresö med en härlig, stockholmsk touche.

Här är förresten en liten guide för engelskspråkiga följare:

For english speakers. Here’s a little guide to pronounce Tyresö in a correct way:

1) Say ”Ty” like you say it in ”typical”.

2) Then say ”re” like you say it in ”restaurant”.

3) And finally ”sö”. That’s the tricky part. It is pronounced like you say ”su” in ”surgery”.

Easy…

För övrigt är det nu halvtid i finalen av NWSL. Portland leder med 1–0 borta mot Western New York Flash trots att Alex Morgan sitter på bänken. Den första halvleken har varit jämn, tuff och riktigt bra. De båda målvakterna Karina LeBlanc och Adrianna Franch har varit riktigt bra.

Tobin Heath

Tobin Heath

Portland har dock varit lite vassare och har 4–2 i klara målchanser – och alltså 1–0 i mål. Målet var en riktigt läcker frispark från Tobin Heath. Nu drar andra halvlek i gång. Vi hörs.

Jag håller på Marklund mot Sundhage

Pia Sundhage är sjukskriven. Det hindrar inte att hon i förra veckan uttalade sig om att landslaget måste utvecklas ett par snäpp för att kunna hävda sig i VM om två år. Till SVT sa hon:

”Jag tror inte att den fotbollen vi spelade under EM, trots att vi fick ut väldigt mycket av laget, kommer att räcka till de allra bästa valörerna i VM 2015 eftersom damfotbollen utvecklas så otroligt snabbt.”

Och visst, det är klart att Sverige måste bli bättre, det håller jag helt med om. För USA, Tyskland och Japan ligger ett steg före oss. Det gör även Frankrike, även om de har haft svårt att få till det i mästerskap.

Frågan är vad Sverige i första hand bör rikta in sig på att förbättra.

I SVT-intervjun pratar Sundhage om att det är anfallsspelet som gäller. Det gjorde hon även i en av EM:s mest intressanta dueller. Jag har inte behandlat duellen i bloggen tidigare. Men den inträffade i samband med EM-finalen, och stod mellan Sundhage och Hanna Marklund.

Daniel Kristiansson och Hanna Marklund

Daniel Kristiansson och Hanna Marklund

Det handlade om försvarsspel. Har du inte sett ordväxlingen finns den till beskådan här.

Klippet säger mycket om vilken fotboll Sundhage vill att Sverige skall spela. När Marklund predikar lite större säkerhetsmarginaler, och att spelarna skall täcka upp bättre för varandra, så reagerar Sundhage, och säger att hon helst vill lyfta backlinjen ännu högre.

I min värld låter det oerhört riskabelt – för att inte säga dumdristigt.

Faktum är att klippet oroar mig en hel del, för jag måste säga att jag står på Marklunds sida. När vårt landslag ställdes mot ett högkvalificerat motstånd (Tyskland) behövde man inte vara försvarsexpert för att notera hur chansartad vår defensiv var.

Utöver de klara målchanser som tyskorna fick så kändes det ytterligare en mängd gånger att det bara var en hårsmån ifrån att tyskorna skulle rinna igenom.

Min känsla på plats var att om vi hade mött ett Tyskland med större självförtroende än det pressade lag vi ställdes mot så hade underläget i paus varit något eller några mål större.

Ser man framåt kommer Sundhages Sverige snart vara mer välscoutat, och då tror jag att det duellinriktade försvarsspelet kan bli ett besvär.

Faktum är att en spontan tanke blir att om Marklunds rimliga fundering slås undan så här snabbt och kategoriskt så är det knappast tacksamt att vara försvarstränare i landslaget. Inte minst då Sundhage säger i nämnt klipp att hon vill lägga nästan all kraft på anfallsspelet.

Visst kommer man långt på en fantastisk offensiv. Men grunden till titlar ligger oftast i en trygg defensiv.

Samtidigt har jag respekt för hur Sundhage har lyft spelarna, och förbättrat effektiviteten i landslagets anfallsspel. Om det uttalar hon sig för övrigt i ett annat klipp, det här. Där säger hon bland annat:

”Istället för att fundera så mycket över försvarsspelet – för vi har inte släppt in så mycket mål – så skulle jag vilja bli mycket, mycket bättre i anfallsspelet, så det här med rytm och tempo, när man kommer in i sista tredjedelen, att man faktiskt kan sänka tempot och vara lite finurliga – det har vi inte varit. Vi har haft fart och fläkt ända in till målet, och det behöver vi fundera över. Det är spelartyper, men även den enskilda spelarens väg. Man kan skaffa sig ganska mycket teknik på två år.”

Det skall bli intressant att följa landslagets utveckling framöver. Jag hoppas förstås att Sundhage vet vad hon gör, att anfall är bästa försvar, och att min och Hanna Marklunds oro för defensiven således är ogrundad.

Malmö är i en gyllene form

Malmö visar gyllene höstform. Det skånska storlaget har nu klarat alla matcherna mot de tre andra lag som fanns på topp fyra när serien vände.

Att de är starkare efter EM än innan kan man illustrera med att de har fått med sig nio poäng i höstmötena – mot fyra i våras.

I kväll var den första halvleken mot Linköping lite av en uppvisning, och mycket av en maktdemonstration.

Minns hur det såg ut i Linköping i våras, den där kvällen vi minns som Pernille Harder show. Då skrämde danskan upp Pia Sundhage inför EM-mötet. På ett uselt underlag hade Malmö svårt att få till passningarna, samtidigt som LFC satte bra press.

Sedan dess har Malmö blivit mycket bättre. Det är samma spelare, men man har hittat sina roller mycket bättre. Linköping å sin sida är mycket sämre. Dels för att man har tappat stabilitet i skadade Sofia Lundgren och flyktade Nilla Fischer. Men även för att det känns som att flera LFC-spelare har sämre form nu än vad de hade i våras.

Efter segern mot Göteborg lyfte jag Ramona Bachmann till skyarna. Hon var fantastisk i dag också. Men hon var inte ensam. Therese Sjögran har konserverat sin EM-form, och var otroligt viktig i anfallsspelet. Och så verkar Anja Mittag ha hittat den form hon hade under våren i fjol.

Anja Mittag

Anja Mittag

Inte bara för att två fantastiska räddningar via målställningen från Lina Ringshamre (räddningar som LFC-målvakten inte fick tillgodoräkna sig i den officiella statistiken) gjorde att tyskan stannade på ”bara” ett mål. Mittag stod även för en mängd läckra små skarvningar, och fina passningar. Dessutom imponerade hon inför avspark med att klara av att ge en intervju på svenska. Bra jobbat…

Malmös offensiv är alltså fantastisk för tillfället. Nio poäng och 10–2 på bortamöten med Tyresö och Göteborg samt en hemmamatch mot Linköping – det är förstås siffror som få lag i världen kan göra om.

Medan anfallsspelet hyllats ohämmat får Malmö fortfarande kritik för sitt försvarsspel. Det känns rätt – och fel. För jag tycker fortfarande att lagets backlinje ofta är väldigt virrig. Det såg man även periodvis i den andra halvleken i dag.

Men totalt sett är det ändå svårt att framföra någon större kritik mot Malmös totala försvarsspel. Laget har ju nämligen klart minst insläppta mål i damallsvenskan, och har ju hållit nollan i nio av 15 matcher.

En effekt av lagets försvarsspel var de snabba omställningar som ledde till Malmös andra och tredje mål. Malmö gav inte LFC:s spelare tid att andas före paus, utan så fort man tappade bollen högg man direkt för att återta bollinnehavet. Så fort gästerna drällde med bollen small det. Det var som sagt väldigt imponerande.

I Linköping visade tyska nyförvärvet Eunice Beckmann klass i sitt inhopp. Även Stina Blackstenius visade intressanta kvaliteter, även om jag tycker att hon nog borde ha gjort mål på åtminstone ett av sina två frilägen. I övrigt tycker jag nog att alla i LFC kan bättre än de presterade i dag.

För Malmö väntar en riktigt spännande höst. Kan de spela på den här nivån de kommande två månaderna är guldet klart. Fast att man skall vara så här bra hela vägen kan man inte lita på. Däremot kan man lita på att Harlem Globetrotters – som Jonas Eidevall kallade Tyresö i TV4sport – darrade lite i kväll. Gissningsvis hade mästarinnorna hoppats på att LFC skulle kunna erbjuda bättre motstånd, och kanske sno åt sig en poäng.

Faktum är att Malmö har ett återstående program som inte är svårare än att man mycket väl kan ta full pott – 21 poäng. Det är i och för sig fyra bortamatcher, men bara två utanför Skåne. Och de två på papprets svåraste motståndarna – Örebro och Umeå – har man på hemmaplan.

Med tanke på att Marta är skadad, och Tyresös form tveksam, känns det som att det plötsligt är 80–20 i Malmöfavör i guldkampen. Fast det behöver inte vara värt så mycket. Med en kvart kvar av seriefinalen för 2,5 veckor sedan hade jag 90–10 i Tyresöfavör…

Fiaskoslut för F19-landslaget

Norge var redan utslaget, medan Sverige hade chansen att både nå semifinal och kvala in till nästa års F20-VM.

Det kändes som bra förutsättningar för en svensk EM-seger. Men det slutade med hela 5–0 till Norge. Det slutade också med att det svenska F19-landslaget lämnade mästerskapet i Wales efter att bara haft tre avslut mot mål på hela turneringen.

Jag har inte sett en sekund av EM-slutspelet, vilket gör det meningslöst med att ge sin in på någon djupare analys. Men att bara få till ett avslut mot mål per match är långt ifrån godkänt. I varje fall när motståndarna snittar på sju.

Och lägg till att alla Sveriges tre gruppmotståndare kom till spel utan sina två bästa spelare, och den svenska EM-insatsen måste klassas som ett fiasko.

Samtidigt får man minnas att 94:orna är en förhållandevis svag svensk årgång. Med tanke på vilka resultat som de har gjort tidigare år så överträffade de kanske sig själva bara genom att ens kvala in till EM-slutspelet. Och sedan var det kanske vi som betraktar laget utifrån som övervärderade dem?

I varje fall kan jag för egen del erkänna att jag tittade mer på fjolårets resultat av 93:orna än kollade upp vad 94:orna faktiskt uträttat själva. Dessutom trodde jag att våra duktiga 95:or kanske skulle kunna bära det här laget. Men nu blir det så att varken 94:or eller 95:or kommer att få spela något F20-VM.

Däremot får vi gratulera Finland till landets andra plats någonsin i ett VM-slutspel i fotboll. Kul. Och till turneringen i Kanada kan de även plocka in sina två EM-spelare, och bli ännu bättre.

Finskorna kvitterade för övrigt mot Tyskland i dag, och fick 1–1. Därmed hade vårt lag åkt ut även vid seger. Fast det är ingen ursäkt, för det visste vi inte när baklängesmålen började rasa in.

Semifinalerna av F19-EM spelas för övrigt så här: Tyskland–Frankrike och England–Finland.

För Sveriges del förvånades jag över att få se att trion Marija Banusic, Mimmi Löfwenius och Pauline Hammarlund fick starta på bänken i dag. Sedan såg jag att det har varit skavanker på flera av lagets bästa offensiva spelare, så det var kanske en framtvingad coachning.

* I damallsvenskan drog Piteå i dag på allvar ner Kristianstad i bottenträsket. Matchen KDFF–Mallbacken den 7 september kan bli en ödesmättad historia.

Piteå vann dagens match med klara 3–0 hemma mot Vittsjö, som därmed också fortfarande är indraget i den damallsvenska nedflyttningsstriden.
1007 åskådare såg Piteå visa extrem effektivitet – i varje fall om man skall gå på den officiella statistiken. Vittsjö vann nämligen avsluten mot mål där med 6–3. Det var bara det att hemmalaget satte alla sina tre… Målskyttar var June Pedersen, Josefine Johansson (eller möjligen Faith Ikidi – uppgifterna går isär här) och Clara Markstedt.

June Pedersen

June Pedersen

Clara Markstedt

Clara Markstedt

* I norska toppserien blev Tyresöförvärvet Caroline Graham Hansen tvåmålsskytt när Stabaek vann med 4–0 borta mot Medkila. Hon har nu gjort tio mål i serien. Mest imponerande är att hon gjort sitt lags första mål fem gånger. Det är sånt som imponerar på mig.

Caroline Graham Hansen

Caroline Graham Hansen

* Om Graham Hansen imponerar är det inget mot vad Carli Lloyd gör. Tänk om vi hade haft en spelare med sådan förmåga att vara bäst när det gäller i Sveriges landslag.

I natt gjorde Lloyd båda målen när Western New York Flash tog sig till final i NWSL. Det blev just 2–0 mot Sky Blue FC, och båda målen och en kort intervju med Lloyd finns på det här klippet.

Därmed blir det just Western New York Flash som tar emot Portland Thorns i finalen natten mot söndag.

Aya Miyama vandrar av

Aya Miyama

* I Japan är det klart för final i ligacupen. Där ställs storfavoriten Inac Kobe Leonessa mot Okayama Yunogo Belle. Kobe vann med 2–1 mot Jef United efter mål av Beverly Goebel-Yanez och Midori Isokane. Yunogo Belle slog ut NTV Beleza med 2–0 efter mål av Aya Miyama och Manami Nakano.

EM-bilder av Sverige

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag har nått fram till det sista bildspelet från sommarens EM-slutspel, och det rör bilder på vårt eget lag. Framför allt handlar det om bilder från några olika träningar, men det har även smitit med några matchbilder.

Tidigare har jag som bekant lagt upp bildspel på samtliga de lag Sverige mötte under turneringen, samt ett bildspel från finalen. Länkar till dem hittar du här:

* Bilder av genrepet, Sverige–England 4–1.
* Bilder av Danmark–Sverige 1–1.
* Bilder av Sverige–Finland 5–0.
* Bilder av Italien.
* Bilder av Island.
* Bilder av Sverige–Tyskland 0–1.
* Bilder av EM-finalen.

Och här är alla bilder i dagens bildspel, en och en:

Blir Sunnanå sämst på 2000-talet?

Som väntat vann Tyresö och Örebro varsin säker seger i dag. Tyresö vann med 5–0 mot ett sargat Jitex.

Mölndalslaget hade sannolikt inte haft mycket att sätta emot ens om de varit ordinarie. Nu saknade man både skadade nyckelspelarna Minna Meriluoto och Annica Sjölund samt de båda F19-EM-spelarna Julia Wahlberg och Mimmi Löfwenius.

Efter två mållösa matcher i rad gjorde Christen Press åter mål. Hon har nu gjort 17 i damallsvenskan, men står på 16 i officiella skytteligan. Det är inte mycket som talar för att någon skall kunna komma ikapp, även om Anja Mittag verkar ha vaknat till.

Sanna Talonen

Sanna Talonen

I Örebro tog Sarah Michael och Sanna Talonen varsitt kliv uppåt i skytteligan när laget vann med hela 6–1 mot svaga Sunnanå. Michael gjorde tre mål och Talonen två, vilket tar dem upp på åtta respektive sju mål totalt. Båda kliver därmed in på topp tio i skytteligan. Faktum är att bara en av de elva spelarna i den ligans topp är svensk – nämligen Umeås Jenny Hjohlman.

För Sunnanå kan det bli en riktigt jobbig höst. Nytt kontrakt i damallsvenskan kan man glömma. I första hand får nog lagets mål bli att vinna en match. I andra hand att slippa komma in på listan här nedan, över 2000-talets sämsta lag i vår högsta serie.

Listan visar de elva lag som misslyckats med att komma upp i tvåsiffrigt i poängkolumnen. Faktum är att Sunnanå fortfarande lider stor risk att ta topplaceringen på den föga smickrande listan.

För efter 14 omgångar har man tre poäng och målskillnaden 12–56. Håller man det snittet säsongen ut slutar laget på fem poäng och målskillnaden 19–88 – vilket skulle göra Skelleftelaget sämst av alla under det pågående årtusendet.

1) Bälinge (2008) 5 poäng, 9–67
2) Stattena (2009) 6 poäng, 14–92
3) Stattena (2004) 7 poäng, 13–61
4) Dalsjöfors (2011) 8 poäng, 9–63
5) Hammarby (2011) 8 poäng, 7–52
6) Trion (2003) 9 poäng, 16–84
7) Astrio (2000) 9 poäng, 22–86
8) Umeå Södra (2008) 9 poäng, 13–73
9) Öster (2003) 9 poäng, 20–69
10) Piteå (2009) 9 poäng, 16–59
11) QBIK (2007) 9 poäng, 16–55

I och med att Sirius vann med 3–1 mot Eskilstuna i dagens toppmöte i elitettan är racet fortfarande öppet om vilka lag som kommer att ersätta Sunnanå i allsvenskan. Sirius får ju nu dessutom extra förstärkning genom Tyresös Jennifer Egelryd. Däremot var dagens bud från mästarlaget att de värvat färdigt för hösten, och att Egelryd således alltså inte kommer att ersättas.

* Om Sunnanå har det tufft är det inget emot vad Doncaster Belles upplever under den här veckan i engelska WSL. I onsdags föll man med 6–0 hemma mot Arsenal. I dag blev det en ännu värre smäll på hemmaplan, då Liverpool vann med hela 9–0. På de sju första omgångarna hade Doncaster släppt in 14 mål. Nu har det blivit 15 baklängesmål på två hemmamatcher och tre dagar.

Louise Fors gjorde för övrigt ett av Liverpools mål. Det var en straff som betydde 2–0 i sjätte matchminuten. Flest mål gjorde annars Natasha Dowie med fyra.

Apropå England kommer deras U23-kapten Brent Hills att leda landslaget i inledningen av VM-kvalet, i väntan på att en permanent förbundskapten utnämns.

Tobin Heath

Tobin Heath

* I NWSL blev Portland första laget i final efter en dramatisk vändning i den första semifinalen. Kansas City ledde med 2–0 i den första halvleken, men Portland kom ikapp efter mål av Tobin Heath och inhopparen Tiffany Weimer, som ju tidigare spelat för bland annat AIK och danska Fortuna Hjörring. Efter 90 minuter var det 2–2.

Jag hade väldigt svårt att hitta en fungerande länk till matchen. Men lagom till förlängningen hittade jag en som fungerande.

Där fick jag inledningsvis se Kansas dominera. Sedan hade Portland två bra minuter – och gjorde 2–3. Den före detta PSG-spelaren Allie Long sköt först ett distansskott som Nicole Barnhart gjorde en fantastisk räddning. Minuten senare hittade dock Longs skott förbi Kansasmålvakten.
Jag undrade ju i förra veckan varför Kansas underbart tekniska mittfältare Erika Tymrak inte är landslagsaktuell. Jag fick kanske svaret på den frågan i samband med 3–2-målet. Hon hade nämligen en bra chans att bryta i förstaläget, när Weimer förde fram bollen. Tymraks försök att ta bollen med hjälp av en helikoptersnurr misslyckades dock kapitalt, bollen gick till Long – och vidare i mål. Att försvara som Tymrak gjorde brukar inte leda in i landslagstrupper.

Portland var inledningsvis ligans klart bästa lag, anförda av anfallsduon Christine Sinclair och Alex Morgan. Sedan har de tappat formen, och dalat i tabellen. Trots att Morgan är skadad, och inte kunde spela i dag, tog sig laget till final.

Martas skada kan bli kostsam

Skador förstör, framför allt om de drabbar spelare som Marta. För inte ens klubbar som Tyresö har spelarmaterial att bara rakt av ersätta spelare av den brasilianska superstjärnans kaliber.

När listan nyligen kom över Europas bästa spelare hade Tyresö med två spelare på topp tio, Veronica Boquete och Caroline Seger. Däremot saknades den bästa, Marta på listan.

Hennes betydelse för sin klubb kan nog knappast överskattas. Med henne i laget är Tyresö i år obesegrade. På elva matcher tappade man bara sex poäng. Utan henne har man nu spelat tre matcher, och tappat fem poäng. Fast det kunde ha varit ännu värre, för med tio minuter kvar har det ju varit underlägen både i Kristianstad och i dag.

Dagens 1–1-match i Örebro innebär att det guld som jag trodde var självskrivet håller på att glida Tyresö ur händerna. Just nu är det ju nämligen klar fördel för Malmö i guldstriden. Så Tyresöledningen håller nog alla tummar för att Marta snabbt får ordning på sin rygg.

I dag körde mästarklubben fast i Örebros härligt välorganiserade defensiv. Det är en fröjd att se hur alla spelare i Kif arbetar för varandra.

Sarah Michael

Sarah Michael

Och så har de ju Sarah Michael i toppform. När nigerianskan var skadad hade laget en dipp. Men får hon vara hel under hösten är Örebro en het kandidat till en högst sensationell tredjeplats.

I dag stod Michael för en bomb i första krysset. Skottet passerar lagkamraten Lucie Martinkova:s tidigare ledarnotering i kampen om titeln årets skott i damallsvenskan. Och Michael tar upp kampen med sydkoreanska Kim Na-Rae om titeln årets skott i världen.

En stund senare kom kvitteringen. Från nära håll styrde Lisa Dahlkvist in bollen med en vänstervolley. Fast det var framför allt passningen man minns. Dahlkvist frispelades nämligen genom en underbar volley från Meghan Klingenberg. Synd för amerikanskan att en av kandidaterna till årets assist officiellt står skriven på Kirsten van de Ven

Apropå amerikanskor hade Tyresö fyra sådana i startelvan, då Ashlyn Harris och Ali Krieger gick rakt in i laget, och samtidigt förpassade Carola Söberg och Sara Thunebro till bänken. Det innebar att Tyresö hade fler amerikanskor än svenska spelare i dagens startelva.

Och kanske är det en femte amerikanska som är på väg in? Enligt UNT skall nämligen Tyresö låna ut Jennifer Egelryd till Sirius. Egelryds ersättare skall enligt tidningen presenteras till helgen.

* Det om dagens damallsvenska match. Så till ett svep med smånyheter från Sverige och övriga världen. Minns att jag skrev lite om händelserna på läktarna vid Stockholmsderbyt AIK–Hammarby i elitettan. Här är ett blogginlägg från AIK-håll som ger en liten inblick i följderna av matchen.

Svenja Huth

Svenja Huth

* En av Tysklands Europamästarinnor har dragit av korsbandet. Det är Frankfurts duktiga mittfältare Svenja Huth som därmed missar hela säsongen. Huth ingick ju i den tyska guldtruppen. Hon fick dock inte några spelminuter under mästerskapet i Sverige.

Sonia Bompastor

Sonia Bompastor

* Sonia Bompastor fortsätter i Lyon. Fast den före detta vänsterbacken gör ingen comeback på planen. Utan hon blir huvudansvarig för spelarutvecklingen för klubbens ungdomsverksamhet på flicksidan. Det handlar om allt från 7- till 19-åringar.

* Publiksiffran på Behrn Arena i kväll var fina 1643 personer. Den siffran kvalar in som årets tredje bästa i damallsvenskan. I amerikanska NWSL hade den däremot stått sig slätt. Där slutade snittet i grundserien på 4271, och mediansiffran blev 3007. Det sämsta snittet hade Sky Blue på 1677 – alltså fler än det var på dagens damallsvenska match.

Fler siffror från NWSL finns på den här länken.

Intressant kring NWSL är att Mexikos fotbollsförbund ännu inte har bestämt om nationen skall låta sina landslagsspelare vara kvar i den nordamerikanska ligan nästa år. Förbundskapten Leo Cuellar tycker nämligen att hans spelare har fått för lite speltid. Om det går att läsa här.

* I dag hade damfotboll.com en intervju med Pia Sundhage, där vår förbundskapten berättade om sin sjukskrivning. Intervjun fick rejält med cred i andra medier. Jag har ibland gnällt på att damfotboll.com agerar sömnigt. Här var man dock på hugget, och förtjänar beröm. Bra jobbat.

* EFD gör tydligen ett försök att profilera damallsvenskans spelare vid sidan av planen, i något man kallar för #playersview. Först ut är Linköpings FC under den här veckan. Projektet presenteras här. Och har du Facebook kan du se de första klippen här.

Förhoppningsvis kan det här bli kul. Det är bra för supportrar att kunna få lära känna spelarna utanför fotbollsmiljön. Men hur bra det blir hänger helt på hur kreativa, utelämnande och spontana spelarna vågar vara.

* Slutligen har två lag ur vår VM-kvalgrupp spelat träningslandskamper. I går vann Polen lite överraskande med hela 4–1 borta mot Tjeckien. Och i dag spelade Skottland 1–1 borta mot Serbien.

Även Powell får sparken

Hope Powell får sparken efter 15 år på jobbet som Englands förbundskapten. Nyheten kom alldeles nyss. Och även om den inte slog ner som en bomb så kom den lite oväntat.

Hope Powell

Hope Powell

Man visste ju att Powell i högsta grad var ifrågasatt efter EM, där det favorittippade engelska laget inte lyckades vinna någon match. Men när inget hade hänt trodde jag nog att hon skulle få sitta kvar.
För det är inte mycket tid att vinka på för den efterträdare som ännu inte är utsedd innan nästa stora turnering drar i gång. I morgon är det nämligen exakt en månad tills England spelar första VM-kvalmatchen, hemma mot Vitryssland.

Att de stora nationerna börjar sparka sina förbundskaptener efter misslyckade mästerskap är ett tecken på att damfotbollen tas mer på allvar nu än tidigare. Utöver Powell har ju även Frankrike sparkat Bruno Bini. Det franska förbundet agerade dock mycket snabbare, och gav efterträdaren Philippe Bergeroo lite mer tid innan VM-kvalet startar.
Av EM:s förbundskaptener har även en tredje slutat, men Islands Siggi Eyjolfsson blev ju förstås inte sparkad efter landets EM-succé, utan avgick på eget bevåg.

Blir Bachmann en guldspelare i år?

Jag satte frågetecken för Göteborg redan när jag såg laget slå Piteå med 1–0 för två veckor sedan. Det frågetecknet fanns kvar efter förra helgens 1–0-seger borta mot Mallbacken.

Efter dagens 5–0-förlust i toppmötet med Malmö är frågetecknet större ändå. För det finns anledning att ställa många frågor kring Göteborgs lag och spel.

Redan i tv4sports intervju inför avspark svarade Torbjörn Nilsson så på Daniel Kristiansson:s frågor att man fick känslan av att Nilsson inte trodde på att hans lag skulle ha en chans att kunna skaka den före detta tabelltvåan Malmö.

Och visst, under 1,5 år har Göteborg jobbat fram ett spel som bygger på att man har en illerkvick toppforward att kontra på. De snabba forwardsen, först Christen Press och sedan Jodie Taylor, har dessutom tryckt tillbaka motståndarna och skapat ytor för ett kreativt mittfältsspel.

I dag kom Malmö till spel utan avstängda Amanda Ilestedt, och hade således i princip långsammast möjliga backlinje. Trots det lyckades knappt GFC hota någon gång i djupled. Dessutom blev det trångt på mittfältet, och då blir det tydligt att Yael Averbuch är lite seg i vissa aktioner. Dessutom var Anita Asante mittback, och saknades i matchen mot Malmös tre centrala mittfältare.

Följden blev att Göteborg hade väldigt svårt att få till något anfallsspel i den första halvleken. 45 minuter i princip utan bollinnehav, innebar en halvleks konstant försvarande, vilket var alldeles för mycket för ett lag som är vant vid att anfalla stora delar av matcherna.

Ramona Bachmann med Marlene Sjöberg i ryggen

Ramona Bachmann med Marlene Sjöberg i ryggen

Att det dessutom såg ut att saknas ledarskap i backlinjen gjorde inte saken bättre. Malmö hade lekstuga, och gjorde fyra mål. Bäst var Ramona Bachmann, som verkar ha prickat in en extrem toppform i höst.
Schweiziskan var inblandad i nästan alla Malmös vassa attacker. Hon borde ha fått kröna sin kanoninsats med att göra något mål, men fick nöja sig med tre assist (fast bara ett av dem räknas i den usla, officiella assistligan) och ett andraassist.

Göteborg går mot en tung höst, där de måste försöka lägga om sitt anfallsspel – något som man inte gör i en handvändning. I och med dagens förlust är GFC borta från chansen att sluta topp två. Känslan är att de kommer att få kämpa för att försvara sin medaljplats, i varje fall om man går på dagens uddlösa insats.

För Malmö ser det mer positivt ut. Medan huvudkonkurrenten Tyresö har storstjärnan Marta på skadelistan, och håller på att bygga nytt, så verkar Jonas Eidevall ha fått pusselbitarna att falla på plats. Jag tycker ju att Tyresö har större potential i sitt lag. Men det hindrar inte att Malmö till slut kan stå där med Kronprinsessan Victorias pokal. De har ju Bachmann i toppform. Hon vill säkert revanschera sig från fjolårets debacle i guldstriden. Dessutom var Anja Mittag pigg i kväll. Vinst hemma mot Linköping nästa tisdag, och läget känns plötsligt väldigt bra.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

* Just Linköping vann med 3–1 hemma mot Piteå i dag. Det var Nilla Fischer:s avskedsmatch. Hon gick av planen mållös. Däremot gjorde backlinjens båda andra landslagsspelare, Jessica Samuelsson och Charlotte Rohlin, varsitt mål.

Det tredje Linköpingsmålet gjorde Stina Blackstenius. Kul förresten att 17-åringen gör mål när hon får chansen i startelvan. Linköping är ett av fyra lag som gör upp om det lilla silvret. Göteborg, Umeå och årets stora skrällgäng Örebro är de andra tre.

Sofie Andersson

Sofie Andersson

* Sofie Andersson gjorde ett otroligt viktigt mål för Vittsjö i kväll. Skånskorna hade chansen att helt lämna nedflyttningsstriden. Men Mallbacken tog ledningen genom amerikanska nyförvärvet Jessica Shufelt, och såg ut att på allvar kunna dra ner Vittsjö i bottenträsket. Men tolv minuter från slutet kämpade Andersson in den viktiga kvitteringen.

I underläge med 1–0 bytte Vittsjö in de båda mittbackarna Ifeoma Dieke och Mandy van den Berg. För lagets defensiv är det förstås en bra nyhet att duon börjar närma sig startelvan igen. Lägg till Annica Svensson och Kendall Fletcher och inse att Vittsjö framöver kan matcha en av damallsvenskans allra bästa backlinjer. Det borde vara en garanti för att laget framöver kommer att utöka avståndet ner mot nedflyttningsstrecket.

För Mallbacken innebär poängen att man nu bara är åtta mål bakom Piteå. Värmländskorna har verkligen varit överraskande stabila. I de två kommande omgångarna väntar bortamöten med Jitex och Kristianstad, matcher som kan avgöra mycket i streckstriden.

Sofia Jakobsson

Sofia Jakobsson

* Slutligen en liten koll utanför Sveriges gränser. Den börjar i England, där det var svenskmöte i går. Sofia Jakobsson gav Chelsea ledningen mot Liverpool, där Louise Fors spelade de första 79 minuterna och Tyresöförvärvet Whitney Engen spelade hela matchen.

Trots att Chelsea ledde med både 0–2 och 2–3 tog hemmalaget Liverpool till slut alla tre poängen. Tyska Nicole Rolser gjorde segermålet till 4–3 i 85:e minuten.
Fors blev mållös i går. I toppmötet med Lincoln (som också vanns med 4–3) satte hon däremot en straff. Det målet kan man se på den här länken.

Även om segern innebär att Liverpool ligger kvar i tabelltopp så känns vägen öppen för ett formstarkt Arsenal. De vann i dag med 3–1 mot Birmingham. Det var 2–0 redan efter 19 minuter och 3–0 i halvtid.

I USA avgörs toppstriden just nu. Den sista omgången av NWSL är uppsplittrad, så Kansas City och Sky Blue kan spela på de resultat som Western New York Flash och Portland Thorns gjorde i natt. Båda vann, så inför avspark i de två sista grundseriematcherna Kansas–Chicago (22.10 svensk tid) och Washington–Sky Blue (23.00) är läget mellan de fyra slutspelslagen så här:

WNY Flash    +16    38
Kansas City   +13   38
Portland          +7    38
Sky Blue         +5    35

Det räcker alltså med en poäng för Kansas för att vinna grundserien. Efter tio minuter i deras match står det 0–0.

Räcker Göteborg till?

Göteborg–Malmö är förstås helgens klart mest intressanta match i damallsvenskan. För Malmö handlar det om att sätta press på Tyresö i guldstriden. För Göteborg är det lite av sista chansen att haka på de båda andra topplagen.

Den matchen spelas på söndag 18.45 och sänds på Tv4sport. Till matchen är äntligen norska Tysklandsförvärvet Andrine Stolsmo Hegerberg klar för GFC. Jag är högst tveksam till om det räcker – i varje fall i längden.

Känslan är att Göteborg är trubbigare nu än de var i våras, och att laget snart kommer att vara ganska långt bakom de båda topplagen. Men det hindrar ju inte att GFC kan slå till i någon enstaka match. Och på så sätt är det här helt klart en av Malmös allra svåraste matcher i höst.

Veckans omgång är rejält upphackad till följd av det hägrande slutspelet i F19-EM. Utöver Göteborg–Malmö spelar Linköping–Piteå och Vittsjö–Mallbacken på söndag. Där kan Vittsjö lämna nedflyttningsstriden bakom sig – eller dras in rejält.

Omgången kompletteras med Örebro–Tyresö på onsdag – också den sänds av Tv4sport – och av Sunnanå–Kristianstad den 2 oktober.

Till Tyresös match på onsdag är Ashlyn Harris spelklar, och klubben räknar på sin Facebooksida även med att ha med Ali Krieger i matchtruppen. Däremot dröjer det ytterligare någon vecka innan Caroline Graham Hansen blir klar.

Minna Meriluoto

Minna Meriluoto

En match i veckans omgång är ju redan spelad, Umeå–Jitex. Där skadade sig Jitex finska EM-målvakt Minna Meriluoto i slutet av matchen. Först befarades tydligen att det kunde vara en ny korsbandsskada. Enligt GT har dock en första undersökning visat att det troligen inte är så illa. Men det verkar vara en ledbandsskada. Och det kan vara rätt illa det också.

GT-artikeln säger inget om hur illa skadad Meriluoto är, och hur länge hon kan bli borta. Men känslan är ju att hon trots allt riskerar att missa resten av säsongen, vilket vore riktigt dåligt för Jitex. Gissa om Stefan Rehn vill ha henne tillbaka åtminstone till hemmamatchen mot Mallbacken den 4 september.

Gudny Björk Odinsdottir

Gudny Björk Odinsdottir

* Apropå knäskador hade jag koll på alla damallsvenska korsbandsskador innan EM. Men nu har jag tappat kollen. Jag vet att Kristianstads Gudny Björk Odinsdottir skadade sig under EM. Och att det var åtta spelare fram till maj, samt att Örebros sommarförvärv Michelle de Jongh skadade sig innan hon hann ansluta. Möjligen är listan längre än tio namn.

Nora Heroum

Nora Heroum

* På måndag startar för övrigt nämnda F19-EM i Wales. Sverige möter Finland i första matchen. Med tanke att finskorna hade med två spelare, Nora Heroum och Natalia Kuikka, i stora EM är det finska laget lite brandskattat, och Sverige bör kunna ha stora chanser att vinna.

Sverige fick ju som bekant inte med någon F19-spelare i stora EM och vi har därmed  med bästa möjliga laget till Wales.

Det känns ju annars lite tråkigt att F19-EM spelas utan att affischnamn som Caroline Graham Hansen, Ada Stolsmo Hegerberg, Melanie Leupolz, Sara Däbritz, Heroum, Kuikka och Karoline Smidt Nielsen ens får chansen att vara med. Men det är nog bra för Sverige, som därmed har lite större chans att kvala in till nästa års F20-VM. Men med tanke på att vi utöver finskorna också har Tyskland och Norge i gruppen blir det inte lätt.

Tyresö blir oseedat i Champions League

När årets två utslagningsomgångar av Champions League lottas den 29 augusti (eller är det den 5 september?) finns en riktig nitlott för de seedade lagen – Tyresö FF.

Efter att gruppspelet i dag färdigspelats står det nämligen klart att Tyresö inte kommer att bli seedat. Tyresö hamnar på plats 17 av de 32 kvarvarande lagen. Det innebär att de kan lottas mot något av de 16 högst rankade direkt i den inledande sextondelsfinalen.

Här är listan över alla 32 lag i seedningsordning (de fetade lagen har kvalat in via gruppspelet):

1) Lyon
2) Turbine Potsdam
3) Arsenal
4) Rossiyanka
5) Torres Calcio
6) Wolfsburg
7) Bröndby
8) FCR Malmö
9) Sparta Prag
10) Fortuna Hjörring
11) Paris Saint-Germain
12) Neulengbach (Österrike)
13) Zorkij
14) Glasgow City
15) Birmingham City
16) Unia Raciborz (Polen)
——-
17) Tyresö
18) FC Zürich
19) Standard Liege
20) Tavagnacco
21) Apollon (Cypern)
22) SSHVSM-Kairat (Kazakstan)
23) MTK Hungaria (Ungern)
24) Barcelona
25) LSK Kvinner
26) PK-35 Vantaa (Finland)
27) Thor/KA (Island)
28) Spratzern (Österrike)
29) Spartak Subotica (Serbien)
30) Twente
31) Pärnu (Estland)
32) Konak Belediyesi (Turkiet)

Utöver Tyresö känns även Barcelona, Spratzern och framför allt LSK Kvinner som nitlotter för de seedade lagen.

Tvärtom är Glasgow och Unia Raziborz drömlottning för de oseedade lagen.

Den spontana tanken man får när man tittar på listan ovan är ju att Uefa måste höja statusen på ligasegrar i de stora ligorna. För det känns ju väldigt konstigt att de svenska mästarna skall ha lägre seedning än de polska. Och att de norska mästarna rankas lägre än motsvarigheten från Kazakstan.

Sedan återupprepar jag att Uefa borde öppna Champions League för fler lag från de stora ligorna. Jag tycker att det hade varit fullt rimligt att Tyskland, Frankrike och Sverige hade fyra lag vardera, där två lag är direktkvalade till slutspelet och två får spela gruppspel.

Nilla Fischer

Nilla Fischer

* Apropå Champions League har mästarlaget Wolfsburg nu säkrat Nilla Fischer från seriestart i Frauen-Bundesliga. Fischer gör sin sista match för Linköping i helgen. Sedan väntar Tyskland. På sin hemsida förklarar LFC att de två förlusterna nu efter uppehållet gör att man blivit berett att släppa EM:s skytteligatvåa omgående.

* EM har inte inneburit något som helst lyft på publiksiffrorna i damallsvenskan. Det nuvarande snittet är 759, och känslan är att det till och med kan sjunka lite under slutet av serien. Om nu inte båda guld- och nedflyttningsstriderna blir riktigt spännande.

Den senaste omgången hade ett par bra siffror. Men jämförbart med hur det såg ut i fjol är exempelvis siffrorna på de båda seriefinalerna totalt sett en besvikelse. I fjol hade nämligen de båda matcherna mellan Tyresö och Malmö totalt 6371 åskådare (2339 i Tyresö och 4032 i Malmö). I år är samma siffra 4215 (2862 i Tyresö och 1353 i Malmö). Visst var det en helt avgörande guldfinal i fjol, men jag tycker ändå att årets siffror är lite sämre än jag hoppats och trott.

LSK jublar

LSK jublar

* I Norge verkar däremot EM ge vissa positiva följder. I dag blev det klart att landslaget skall få spela sin första VM-kvalkamp (mot Belgien) på nationalarenan Ullevål. Dessutom har Lilleström SK (herrfotbollsklubben) öppnat dörren för att göra LSK Kvinner (damfotbollsklubben) till en fullvärdig sektion, istället för en fristående förening.

* I sista stund innan transferfönstret stängdes fick Kristianstads DFF klart med ett lån av amerikanska backen Elli Reed för resten av säsongen. Det borde vara den sista övergången som presenteras i damallsvenskan det här året. Men säker kan man inte vara, för tidigare år har några klubbar hållit på övergångar ett par dagar. Så osvuret är bäst.

Sara Björk Gunnarsdottir

Sara Björk Gunnarsdottir

* Slutligen har LdB FC Malmö förlängt kontraktet med Sara Björk Gunnarsdottir så att det gäller till och med säsongen 2015.

Sydkorea fixade Nordkoreas guld

Sydkorea blev Nordkoreas hjältinnor i årets stora mästerskap i Asien. Det är inte minst intressant på storpolitiska grunder.

Det här inlägget innehåller egentligen några veckor gamla nyheter. Men jag har inte läst om det Östasiatiska mästerskapet någon annanstans i europeisk media – så jag tycker att det är värt att uppmärksammas.

För parallellt med EM spelades i Sydkorea slutspelet för Asiens näst största fotbollsturnering för landslag, East Asian Championships – Östasiatiska mästerskapet. Eftersom alla Asiens bästa nationer kommer just från världsdelens östra del var det hög klass på de fyra slutspelslagen.

Det lägst rankade laget var Sydkorea som numera delar plats 17 på världsrankningen med Spanien. Klassen på turneringen visas också av att Australien åkte ut i kvalet. Och Australien är ju rankat på åttonde plats i världen, man har exempelvis bara tre europeiska nationer (Tyskland, Sverige och Frankrike) före sig.

Men det var inte bara klassen på mästerskapet som gör det värt att uppmärksamma. Det är ju alltså även storpolitiskt intressant. Det finns ju som bekant stora politiska spänningar mellan flera av regionens stormakter, numera framför allt mellan Nord- och Sydkorea.

De deltagande nationerna var utöver de båda koreanska staterna även Japan och Kina. De regerande världsmästarinnorna från Japan var regerande mästarinnor och förstås storfavorit till att åter kamma hem slutsegern. Men japanskorna stannade på fyra poäng – och fick nöja sig med silvermedaljer.

Det blev i stället Nordkorea som tog hem guldet – med stor hjälp av Sydkorea, som i sin tur blev trea och tog bronsmedaljerna. Just de båda koreanska nationerna möttes i ett prestige- och känsloladdat möte i den första omgången. Då vann Nord med 2–1 efter att ha rest sig från 1–0-underläge genom två mål av Ho Un-Byol. Samtidigt vann Japan mot Kina med 2–0.

Turneringen spelades som ett gruppspel, och den moraliska finalen gick i omgång två, där japanskorna och nordkoreanskorna spelade 0–0 efter att Nordkoreas målvakt Hong Myong-Hui gjort tre fantastiska räddningar på högkaratiga japanska chanser.

Eftersom Kina samtidigt besegrade Sydkorea med 2–1 stod det klart att tre lag hade guldchans inför den sista omgången:

Japan          +2   4
Nordkorea   +1   4
Kina             –1   3
Sydkorea     –2   0

Japan låg alltså bäst till, då de dels hade bäst målskillnad, dels skulle möta det enda poänglösa laget, Sydkorea. Dessutom var det så att matcherna i slutomgången spelades efter varandra. Japanskorna skulle därmed kunna gå på Nordkoreas resultat, vilket självklart är en stor fördel.

Nordkorea vann sin match med 1–0 mot Kina, efter mål av Ri Un-Hyang på lobbnick efter hörna redan i den andra minuten.

För Japan räckte det därmed med uddamålsseger mot värdnationen för att säkra sin tredje raka seger i Östasiatiska mästerskapen. Det visade sig dock att Sydkorea var berett att offra sig för sin annars så avskydda systernation i norr.

Sydkorea tog nämligen tidigt (13:e minuten) ledningen mot Japan genom stjärnan Ji So-Yun – som ju spelar för japanska storklubben Inac Kobe Leonessa. So-Yun skruvade läckert in en frispark i första krysset. I den andra halvleken gjorde hon också 2–0 innan Japan och Yuki Ogimi reducerade.

Sydkorea höll dock ledningen matchen ut – och gjorde alltså så att Nordkorea kunde ta hem guldmedaljerna.

Jag gissar att en och annan som är intresserad av internationella relationer tycker att det här är ett högintressant faktum. För relationerna mellan nationerna har ju varit frostigare än vanligt på senare tid till följd av Nordkoreas provskjutningar med kortdistansrobotar tidigare i år.

Tillbaka till fotbollen. Klippen med höjdpunkter nedan tyder på att det verkligen var jämna och högklassiga matcher i Östasiatiska mästerskapet.

Som bekant är Nordkorea avstängt från VM 2015 på grund av dopningsskandalen i det senaste VM:et. Men då Asien har fem platser till VM i Kanada lär övriga tre nationer i det Östasiatiska mästerskapet spela VM om två år. Det lär även Australien göra, och troligen också Thailand. Där lär de asiatiska lagen kunna bli farliga, för känslan är att världsdelen håller på att flytta fram sina positioner rätt rejält.

Slutligen, här är klipp med höjdpunkter från samtliga turneringens sex matcher:

* Japan–Kina 2–0

* Sydkorea–Nordkorea 1–2

* Japan–Nordkorea 0–0

* Sydkorea–Kina 1–2 – kolla in den sydkoreanska kvitteringen till 1–1 av Kim Na-Rae. Där vi ytterligare en kandidat till årets mål i världen. Vi kan väl i varje fall slå fast att det är årets skott hittills?

* Nordkorea–Kina 1–0

* Sydkorea–Japan 2–1 – som sagt, kolla in Ji So-Yuns läckra frispark till 1–0.

Nu är LFC borta från toppstriden

Fotbollshelgen är över. Den har givit oss en tätare damallsvensk guldstrid, polisutryckning till en elitettanmatch och en hel del annat. Det här inlägget kommer huvudsakligen att inriktas på det där andra.

I dag spelades fyra damallsvenska matcher. Umeås 2–0-seger mot Linköping innebär att vårens överraskningslag LFC nu är helt borta från guldstriden, och att man sannolikt också kan glömma spel i nästa års Champions League. Det är ju nämligen åtta poäng upp till de båda topplagen, ett avstånd som man knappast kan ta in.

LFC hade för övrigt bara med sig 13 spelare till Umeå, och man saknade reservmålvakt. Det är alltså fler lag än Göteborg i damallsvenskan som har tunt med spelare. GFC hade för övrigt fem ersättare på laguppställningen i dagens 1–0-seger (mål av Olivia Schough) mot Mallbacken. En av dem var den assisterande tränaren Jane Törnqvist.

Jane Törnqvist

Jane Törnqvist

I och med segern skuggar Göteborg toppduon. Man är fyra poäng bakom. Men personligen har jag svårt att tro att GFC skall ha någon chans att haka på Tyresö och Malmö i höst. Det lär i alla fall inte gå om man inte hittar en fullgod ersättare till Jodie Taylor. Engelskan har för övrigt berättat i GT om sina skäl för avhoppet från GFC.

Själv såg jag Jitex och Vittsjö spela 0–0. Oavgjort var helt klart rättvist i en match där det dock borde ha blivit ett par mål. Det var 1–3 i skott i målställningen, men såg jag rätt så styrde Jitex utmärkta målvakt Minna Meriluoto två av de skotten i stolparna, vilket i så fall innebär att hon gick miste om två kanonräddningar i den officiella statistiken.

Minna Meriluoto

Minna Meriluoto

Meriluoto gjorde alltså ett par viktiga räddningar. På övertid var det dock Vittsjös målvakt Loes Geurts som stod för matchens kanske viktigaste parad när hon hindrade den frispelade inhopparen Sofia Andersson från att bli matchvinnare.

Spelare som imponerade på mig var Kendall Fletcher, Kirsty Yallop, Emma Sjödahl och Jane Ross hos gästerna samt Meriluoto, Sofia Karlsson, Julia Wahlberg och Fridolina Rolfö hos Jitex. Noterbart var att Annica Sjölund inte var ombytt. Ny skada?

Dagens fjärde match mellan Kristianstad och Örebro blev 2–2 efter att samtliga fyra mål fallit under matchens första 35 minuter. Marija Banusic låg bakom båda hemmamålen, utan att göra något av dem. Tvåmålsskytt blev däremot Sanna Talonen för Örebro.
Resultatet innebär att jag börjar tveka på om KDFF kommer att klara av att klättra upp på tabellens övre hälft. Noterbart här att nyförvärvet Linnea Liljegärd tvingades kliva av skadad redan efter 28 minuter. Hur illa det är har jag inga uppgifter på.

Omgångens näst viktigaste match spelas i morgon. Då är det ödesmatch på alla sätt för Sunnanå. Skall de ens ha kvar minst möjlighet att hänga kvar måste det bli tre poäng i norrderbyt borta mot nästjumbon Piteå.Det är förstås en nästan lika viktig match för Piteå i deras kamp för nytt damallsvenskt kontrakt.

Caroline Graham Hansen

Caroline Graham Hansen

* I Norge kan toppserien har avgjorts i går. Då tappade nämligen regerande mästarinnorna LSK (Lilleström) två poäng genom att spela 0–0 i Osloderbyt mot mittenlaget Vålerenga. Samtidigt vann Stabaek med 4–0 i sitt Osloderby mot Röa – bland annat efter ett mål av Tyresös nyförvärv Caroline Graham Hansen. Därmed leder Stabaek nu serien med fyra poängs marginal till LSK.

Med tanke på att Stabaek har ett kryss och tolv segrar på 13 matcher i år, och de flesta segrarna har varit med stor marginal, så har sannolikt inte LSK råd att ge bort några fler poäng om de skall kunna försvara sin titel.

* I England var det seriefinal i går. Där gjorde Louise Fors 1–1-målet på straff när Liverpool vann med 4–3 borta mot Bristol Academy. Resultatet öppnar för Arsenal, som nu kan gå upp i serieledning om de vinner sina tre hängmatcher.

Efter en svag start verkar nämligen Arsenal har fått upp farten rejält nu efter EM-uppehållet. I dag slog man Everton med hela 5–0, vilket innebär att man noterats för 12–0 på sina tre tävlingsmatcher i augusti månad. Det känns tveklöst som att det trots allt blir Arsenal som till slut står där med pokalen i år igen.

* I USA:s liga NWSL lyckades inget av de fyra slutspelklara lagen (Kansas City, Western New York, Portland och Sky Blue) vinna i helgen. Det är fortfarande helt öppet om de inbördes positionerna.

Så vilka som kommer att få hemmaplansfördel i semifinalerna, och vilka som kommer att mötas avgörs först i grundseriens sista omgång – som spelas nästa helg.

Malmös makalösa metamorfos

Malmö vann på Tyresövallen – därmed lever den damallsvenska guldstriden vidare åtminstone en bra bit in på hösten.

Och med Marta skadad och borta ett tag känns utgångsläget utjämnat, trots Tyresös alla namnkunniga sommarvärvningar. Men mer om framtiden vid ett senare tillfälle.

Det här inlägget handlar om dagens seriefinal, och det kunde ha haft många olika rubriker, för det var en match med flera olika ansikten, och med många olika huvudrollsinnehavare.

En tänkbar rubrik kunde ha varit: ”Bachmanns revansch”. För vi minns ju hur Malmös schweiziska stjärna straffade ut sig från fjolårets guldmatch genom två vansinniga hands i bortamötet med Umeå i fjol.

I dag var Ramona Bachmann lysande, och gjorde både Malmös första och sista mål. Det var hennes sjätte och sjunde för året. Minns att hon utöver fadäsen i Umeå var lysande under förra hösten, och hon visade i dag att det kan bli en repris i år.

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Rubriken kunde ha handlat om de snygga målen. Line Röddik Hansen:s frispark till 2–1 var vacker. Jennifer Hermoso vred läckert in 1–0-målet vid bortre stolproten och båda Bachmanns fullträffar kom efter fina anfall.

Rubriken kunde också ha handlat om de grova misstagen. I vårens 2–2-möte kategoriserade jag tre av de fyra målen som orsakade av grova misstag. I dag fastnade jag vid två misstag, där det ena kunde ha blivit kostsamt, och det andra blev det.

Det första gjordes av Malin Levenstad vid 1–1, precis när det kändes som att Malmö hade börjat ta över matchen. Mittbackes uppspel gick rakt i händerna på motståndare, det i ett läge när egna laget var på väg uppåt. Veronica Boquete tog chansen och slog direkt en långpassning som friställde Christen Press.

Den enda som tog upp jakten var Amanda Ilestedt. Press var smart, och tog sig in framför Malmöbacken, och låste hennes löpväg. Det blev en kollission – och målchansutvisning.

Amanda Ilestedt

Amanda Ilestedt

Ilestedt är snabb, men jag hade redan tidigare i matchen sett att hon var chanslös i duellerna mot Press. Kollissionen var inte speciellt hård, men situationen är att jämföra med Lotta Schelin:s med Annike Krahn i EM. Ilestedt har uppe armen i Press rygg, och amerikanskan faller. Oavsett hårdhet på knuffen måste domaren döma.

Den efterföljande frisparken skruvade Röddik Hansen in i krysset. 2–1 till Tyresö i minut 71 – och Malmö var en spelare kort. Känslan var att Levenstads indianare skulle kosta Malmö guldchansen.

Men så blev det inte. I stället bjöds skånskorna in i matchen sju minuter senare, då Carola Söberg gjorde matchens stora tavla. Hon kom ut helt fel på en inläggsfrispark från Lina Nilsson. Söberg kom ut så snett att jag bollen troligen gick rakt in i mål.
Katrin Schmidt kan möjligen ha fått en touch på den, men det såg inte ut så på tv-bilderna – som för övrigt finns på den här länken.

Det målet gav både Malmö hopp och energi att vända matchen.

Annars tyckte jag att Tyresö var en klass bättre än gästerna i 45 minuter – ja, nästan i 60. Den första halvleken var klockren från hemmalaget. Hermoso fixade ett tidigt mål. Sedan ställde hemmalaget upp med ett lågt försvarsspel och Malmö blev passivt och stillastående.

Tyresö visade upp en härlig disciplin, och hade hela tiden åtta, nio eller tio utespelare på rätt sida bollen.

Malmös tränare Jonas Eidevall var missnöjd i halvtid, och sa till Tv4sport:

”Vi är håglösa, passiva och saknar beslutsamhet.”

Det blev lite bättre från Malmö sida i början av den andra halvleken. Men även om Tyresö inte hade samma makalösa kontroll som före paus var fortfarande känslan efter 60 minuter att det här var Tyresös match.

Katrin Schmidt

Katrin Schmidt

I den 62:a minuten bytte Eidevall in Schmidt istället för Katrine Veje. Och plötsligt hände något. Jag har flera gånger tidigare konstaterat att Schmidt är utrustad med både offer- och vinnarvilja – alltså en jättetillgång i avgörande matcher.
Jag funderade lite över hur smart det var att ha henne vid sidan från start. Men det visade sig räcka med en halvtimma för tyskan.

För man kan säga att det var tyskorna – eller i alla fall de tyskspråkiga – som fixade Malmös seger.

När Schmidt hade varit på planen i en minut fick Malmö sin första riktiga målchans. Då fick Therese Sjögran, usel träff från kanonposition.
Minuten senare kom 1–1. Det var Schmidt som bröt, och satte upp Anja Mittag, som i  sin tur frispelade Bachmann.

I det läget märktes vilken matchovana Linda Sembrant har. För hon borde kunnat låsa den sista passningen, men uppträdde lite taffligt. Även vid 2–2-målet stod Sembrant för ett tveksamt ingripande. Fast där var som sagt Söberg den största syndaren.

Linda Sembrant

Linda Sembrant

I halvtid såg jag många kommentarer om att det hade varit en tråkig, dålig och händelsefattig match. Händelsefattig köper jag, men jag tyckte det var en riktigt bra match i första halvlek. Och intressant – taktiskt sett.

De som gnällde på den första halvleken måste ha varit väldigt nöjda med den andra. För vilka osannolika vändningar det blev.

Till slut vann Malmö fullt rättvist. För det krävs styrka för att kunna resa sig och vända matchen på det här sättet.

Och nu känns guldstriden öppen. I varje fall i ett par veckor. Jag håller fortfarande Tyresö som favorit – trots att de får klara sig utan Marta ett tag.
Men nästa vecka har båda lagen tuffa bortamatcher. Tyresö skall till Örebro och Malmö till Göteborg. Och för Malmö väntar därefter Linköping hemma. Är de båda lagen fortfarande jämsides efter de matcherna så ser det plötsligt mycket ljusare ut för Malmö. För Tyresö har Göteborg och Linköping i de två avslutande omgångarna. Är guldracet fortfarande öppet då kan det komma in nerver i spelet.

Caroline Seger

Caroline Seger

Slutligen fortsätter jag att försöka få grepp om Caroline Seger. Jag har fortfarande inte sett den storhet som gör henne till en av de sex bästa spelarna som håller till i Europa i år – alltså bättre än exempelvis Marta och Bachmann.

I dag följde jag periodvis Seger med blicken under den första halvleken. Defensivt låg hon väldigt bra, och hade flera brytningar. Men hon spelade ju nästan bara bakåt, eller i sidled. Jag såg henne knappt slå en enda passning framåt i den första halvleken. Eller jo, en såg jag – och det var assisten till Hermosos 1–0-mål. Men den såg inte förbundets matchsekreterare – för målpasset tillskrevs Boquete. Så nu är den officiella assistligan ännu mer felaktig…

Krieger till Tyresö – och Marta skadad

Malmö har just vunnit seriefinalen mot Tyresö med 3–2. Mycket mer om själva matchen i ett senare inlägg. Jag har dock fullt fokus på Elfsborg–Kalmar i herrallsvenskan en stund nu…

Men under tiden det är halvtidsvila där är det läge att kommentera nyheterna som presenterades av Tyresö efter slutsignalen.

Den tråkiga först. Den säger nämligen att Marta har diskbråck och att hon riskerar att vara borta under en lång tid. Klubben hoppas att hon skall vara tillbaka i slutet av serien, och därmed också till spelet i Champions League. Men diskbråck är jobbiga saker, och det här är riktigt besvärliga nyheter för mästerklubben.

Marta Viera da Silva

Marta Viera da Silva

För det syntes tydligt i dag hur viktig Marta är för Tyresös offensiv. Även om hon inte är lika dominant som hon var under Umeåtiden så tillhör hon tveklöst damallsvenskans två–tre bästa spelare.

Roligare nyheter för Tyresö då att AlexandraAli” Krieger är klar för klubben, kontraktet gäller säsongen ut. Ytterbacken spelade för Frankfurt i tyska Frauen-Bundesliga från 2007 fram till senaste juluppehållet, då hon flyttade hem till USA, och Washington Spirit i NWSL. I Tyskland spelade hon ihop med Sara Thunebro, som hon alltså återigen blir klubbkompis med nu.

Ali Krieger

Ali Krieger

Ali Krieger var ordinarie högerback i det amerikanska lag som tog silver i VM för två år sedan. Hon är passningsskicklig, och väldigt offensiv. Hon missade fjolårets OS efter att ha dragit av korsbandet i OS-kvalet.

Under VM var hon den USA-spelare som fick ta hand om tysk media, då hon var den enda tyskspråkiga i laget.

Jag har märkt på sökningarna här i bloggen att hon även är väldigt populär på hemmaplan. För de bilder jag tog av henne i samband med VM 2011 tillhör de mest klickade här i bloggen.