På gp.se kan man nu läsa om att Jitex värvar tre nya spelare. Det handlar om Amanda Östervall (17 år, Huge), Anna Furberg (23, Hovås/Billdal) och Sofie Erlandsson (22, Torslanda).
Samtidigt tappar man i princip hela årets startelva. Fridolina Rolfö (Linköping), Annica Sjölund och Kathlene Fernström (Göteborg FC), Frida Höglund (slutar), Minna Meriluoto (Vittsjö), Mimmi Löfwenius (LSK Kvinner) och Rebecca Johnson (Bergdalen) har presenterats för nya klubbar. I dagens Borås Tidning berättar lagkaptenen Sofia Karlsson att hon kommer att varva ner i någon klubb i Göteborgsområdet. Och Emma Wilhelmsson har ju varit och provspelat med Chelsea.
Enligt bloggen Spelare 12 har även Elin Sandgren, Sofia Skog, Amanda Fredriksson och Mikaela Uthas beslutat sig för att lämna.
Julia Wahlberg
Stämmer det kommer klubben bara ha kvar en av de spelare som fanns med i startelvan fler än tio gånger under året, och det är 18-åriga Julia Wahlberg. Jag har hört uppgifter om att hon har haft flera anbud, men tackat nej med tanke på att hon har ett halvår kvar på gymnasiet.
Kvar är också duktiga målvakten Jennifer Falk, och finska landslagsspelaren Leena Puranen. Den nya trion kan visa sig vara tre oslipade diamanter, men de är alla helt oskrivna kort. Och i nuläget riskerar Jitex upplaga 2014 att bli tidernas damallsvenska slagpåse. För sist i serien lär man komma, om inte något dramatiskt händer. Men hur skulle det gå till? För det är inte lätt att bygga trupp utan pengar.
* I förra inlägget skrev jag om Chiles seger mot Skottland. I natt blev det klart att Chile spelar final i fyrnationsturneringen. Brasilien och Kanada spelade nämligen 0–0 i en tråkig match.
Jag såg den första halvleken, och visst var tempot betydligt högre än i matchen Chile–Skottland. Men det var så högt att inte de inblandade spelarna behärskade det. Det blev inget ordnat spel, utan mest hafsigt passningsspel och hämningslösa tacklingar.
Inställningen var det inget fel på. Båda lagens spelare kastade sig in i duellerna. Men målchanserna lyste med sin frånvaro, och i halvtid tyckte jag att jag redan hade försakat tillräckligt mycket sömn på matchen.
Det här klippet med matchens höjdpunkter får mig att tro att beslutet att hoppa den andra halvleken var smart:
För övrigt har jag hittat ett bättre klipp från Brasiliens 3–1-seger mot Skottland. På det kan man se båda Debinha:s mål, och hur otroligt känsligt Hayley Lauder placerar in Skottlands reducering i krysset. Så inlägget Vass Marta – chilensk skräll är uppdaterat.
Och alla mål från Chile–Skottland finns på den här länken.
Jag har lite uppkopplingsproblem för tillfället, vilket ställer till det. Men nu när jag har tillgång till nät en kort tid tänkte jag passar på att tipsa om morgondagens landskamper i Brasilien.
Om jag inte är helt fel ute så kommer Chile–Skottland (22.30) och Brasilien–Kanada (01.10) att sändas på den här länken eller den här.
I söndags vann Brasilien planenligt mot skotskorna med 3–1. Marta ser riktigt vass ut för tillfället. Hon gjorde ett av målen, och spelade snyggt fram till ett annat. De båda fullträffarna kan du se på det här klippet:
I den andra matchen skrällde Chile rejält och vann med 1–0 mot världsnationen Kanada. Jag såg de sista 20 minuterna, och noterade då en rejäl kanadensisk press. Laget borde ha gjort minst ett mål under den tiden. Chile var bara över mittlinjen en gång under perioden. Då fick man dock frispark, som sköts stenhårt i ribban.
På det här klippet noteras att Chiles segermål tillkom på en inläggsfrispark som Örebromålvakten Stephanie Labbé missbedömde rejält:
I morgondagens matcher avgörs det vilket lag som får möta Brasilien i finalen. Kanada måste sannolikt vinna mot Marta med vänner om det skall bli en drömfinal.
Det märks att vi närmar oss jul. För den här helgen är det tunt på intressanta matcher. I varje fall i dag.
Tyska Frauen-Bundesliga har i princip gått på vinterlov. En uppskjuten match återstår innan det är definitivt lov, men den spelas först nästa helg. I morgon är det dock kvartsfinaldags i tyska cupen. En av matcherna, Essen–Köln, visas på DFB-tv med start 14.00.
I Frankrike återstår två omgångar att spela innan det blir en månads lov. Ett toppmöte till skall spelas innan nyår, och det avgörs i morgon 14.30. Det är trean Juvisy som tar emot ettan Lyon. Skall det kunna bli någon spänning i tabelltoppen måste Parislaget vinna matchen. Se matchen på den här länken eller på den här.
I övrigt i morgon spelas andra omgången av fyrnationsturneringen i Brasilien. I torsdags vann Kanada med 2–0 mot Skottland. I sin landskamp nummer 200 utnyttjade Christine Sinclair ett försvarsmisstag och gjorde sitt landslagsmål nummer 146. Dessutom kostade hon på sig att missa en straff. Matchens första mål gjorde Adriana Leon på en vänstervolley. Båda målen finns på det här klippet:
I den andra matchen vann Brasilien med 2–0 mot Chile. Det första målet gjorde en helt frispelad Marta på ett lekfullt, och lite själviskt sätt. Båda matchens mål finns på det här klippet:
I morgon kväll svensk tid (avspark 19.00 respektive 21.00) ställs Brasilien mot Skottland medan Kanada möter Chile. Matcherna skall vara tv-sända. Den här länken skall fungera.
Det har hänt en del kring Tyresö de senaste dagarna. I går värvade man finska landslagsmålvakten Tinja-Riikka Korpela. I dag tappade man Sara Thunebro och Kirsten Van de Ven.
De matcher jag har sett Korpela är det en högklassig målvakt. Hon släppte i och för sig fem mål mot Sverige i EM, men inget av målen var av den karaktären att man kan kräva att en målvakt skall rädda.
Tinja-Riikka Korpela
Dagens mest spektakulära övergång var att Van de Ven lämnar Tyresö för att spela två år med mästarlaget LdB FC Malmö – som för övrigt numera officiellt heter FC Rosengård. Holländskan blir en bra ersättare till Manon Melis och Katrine Veje.
För Tyresö borde inte tappet bli så tungt, då man redan värvat Caroline Graham Hansen, som högerforward.
Kirsten Van de Ven
Enligt Eskilstuna-Kuriren (tyvärr är artikeln stoppad av en betalvägg) tappar Tyresö även Sara Thunebro till Eskilstuna. Kul att nykomlingen visar handlingskraft, och gör en prestigevärvning. För Thunebro innebär förstås den här övergången att hon för första gången på flera år kan betrakta sig som 100 procent ordinarie i ett lag. Jag gissar att det känns väldigt skönt.
Sara Thunebro
* Västerbottens-Kuriren har i dag ett par intressanta rubriker om att Umeå Södra med stor sannolikhet måste dra sig ur elitettan. Tyvärr är det betalvägg på V-K, så jag kan inte läsa artikeln om att Umeå IK:s klubbchef Niklas Westman rasar mot elitettan. Men jag har ju tidigare konstaterat att vår nya superetta för damer riskerar att bli en dyr historia för lagen. Inte minst för de från norr som får väldigt höga resekostnader.
* I går spelades det två hängmatcher i de båda europeiska toppligorna. I Tyskland blev Nilla Fischer målskytt för första gången i Frauen-Bundesliga. Hon gjorde det viktiga 1–1-målet i slutet av den första halvleken för Wolfsburg hemma mot Freiburg. Europamästarinnan Sara Däbritz hade givit gästerna ledningen tidigt. Efter paus gjorde Nadine Kessler två mål och Alexandra Popp ett med följden att Wolfsburg vann med 4–1 och kliver upp på andra plats i tabellen.
Tyvärr har jag inte sett något klipp med Fischers mål. Men om jag hittar något sådant kommer jag att lägga upp det här.
I Frankrike vann PSG med 1–0 borta mot Henin-Beaumont. Marie-Laure Delie gjorde målet i slutet av den första halvleken. Kosovare Asllani ingick inte i PSG:s trupp. Är det fotskadan som spökar igen?
* Marta är hemma i Brasilien och spelar den årliga fyranationsturnering som i fjol hade det korta namnet ”Torneio Internacional Cidade de São Paulo de Futebol Feminino”. Tydligen spelas den i Brasilia i år. Därifrån uttalade hon sig i går till Expressen om att hon var petad ur damallsvenskans drömelva, men är en av tre som fortfarande har chansen att bli världens bästa spelare.
Det är förstås helt sjukt att det blivit så här. Jag tycker som bekant att det borde vara tvärtom. Marta borde vara självskriven i damallsvenskans dreamteam, men inte finalist till Ballon d’Or.
I nämnd turnering spelar i år för övrigt Skottland, Kanada och Chile utöver värdnationen. Avspark mellan Skottland och Kanada var alldeles nyss, och Adriana Leon har givit Kanada ledningen med 1–0.
* Slutligen till USA, där NWSL i kväll har fått ett nionde lag. Det har ryktats ett bra tag att organisationen bakom det framgångsrika herrlaget Houston Dynamo också skulle starta damlag. I kväll blev det klart att laget heter Houston Dash och kommer in i NWSL till andra säsongen. Kul.
Den andra NWSL-säsongen kommer lagen att spela 24 matcher i grundserien, alltså tre möten med vardera motståndare. Det blir en bra test på hur stabil ekonomi de olika lagen har.
Efter VM-kvaluppehållet drar ligorna runtom i Europa i gång igen i dag. Fast trots att vi närmar oss spurten i damallsvenskan spelas helgens hetaste matcher i England och i Frankrike i morgon. Och båda har svenskintresse.
I England avgörs WSL i en direkt avgörande final i den sista omgången. Serieledande Liverpool med Louise Fors tar emot tvåan Bristol Academy med avspark 15.00. Guldet hamnar i Liverpool om laget tar poäng. Och det tror jag att de gör. Matchen kan man se på den här länken.
I Frankrike är det tidig och högintressant seriefinal mellan PSG och Lyon. Avspark där är 18.45 – här är en länk till att se matchen.
Mitt tips är för övrigt att matchen slutar med ett kryss. Tyvärr har Kosovare Asllani fortfarande problem med sin fotled, så det blir inget svenskmöte.
På hemmaplan spelas också de mest intressanta matcherna i morgon – både för topp- och bottenstrid. Malmö spelar borta mot Kristianstad 14.00, och två timmar senare tar Tyresö emot Mallbacken. Samtidigt spelar Jitex i Linköping.
Det rimliga är att de båda topplagen tar full poäng, medan lagen kring nedflyttningsstrecket kammar noll.
I torsdags säkrade för övrigt Sveriges F18-landslag sin plats i nästa års andra kvalomgång till F19-EM genom att besegra Portugal med 3–0. Stina Blackstenius och Lina Hurtig fortsatte att producera. Se duons mål på det här klippet:
I Tyskland är det cuphelg. Det hindrar dock inte DFB-tv från att direktsända en av matcherna. Det är morgondagens match mellan Essen och Turbine Potsdam som visas med start 13.45. Troligtvis går det alltså att se Antonia Göransson i aktion där.
I övrigt i Europa är det premiär i den italienska ligan. Jag har dålig koll på hur lagen har jobbat under transferfönstret. Men känslan är att svensklaget Verona kommer att vara starkare i vinter än de var i fjol. Även Brescia verkar har tagit några steg framåt. Kampen skall alltså kunna stå mellan fyra lag. De två övriga är förstås Torres och Tavagnacco.
Slutligen ytterligare tre klipp från landslagsuppehållet. Det var ju fyrnationsturnering i schweiziska Valais. Där vann Nya Zeeland finalen med hela 4–0 mot Kina. Samtliga mål gjordes i den andra halvleken. Höjdpunkter därifrån ser du här:
Och i matchen om tredje pris så vann Brasilien med samma siffror mot Mexiko. Bilder från den matchen har du här:
Japan spelade dubbellandskamper mot Nigeria. Båda vann med 2–0. Den första har jag lagt upp klipp från tidigare. Här är ett ganska långt klipp från den andra. Drygt nio minuter in gör Aya Miyama 1–0 på straff. En dryg minut senare nickar Mizuho Sakaguchi in 2–0-målet på frispark från just Miyama:
Publiksiffran i Malmö i lördags var bra för att vara damfotboll i Sverige, men ändå en missräkning. Däremot noterade jag i dag den glädjande nyheten att Sverige–Polen trots allt var den match i helgen som hade flest tittare i vårt land.
Och då kallades ju ändå helgen för en superhelg, där det både var Manchester- och Romderby, samt den franska toppmatchen ”El Cashico” mellan PSG och Monaco. Det just den sist nämnda matchen som hade näst flest tittare. Zlatan Ibrahimovic och Falcao lockade nämligen 210 000. 20 000 fler, alltså 230 000 såg landslaget mot Polen i lördags.
Även om det svenska spelet var högst beskedligt fick vi ju de tre poäng som vi ville ha – och en bra start på VM-kvalet. Men vi fick också med oss en massa frågor in i framtiden. Mer om dem i kommande inlägg. Nu tänkte jag bara snabbt gå igenom lite resultat från helgens matcher.
Skall man en riktigt snabbgenomgång kan man konstatera att det var rakt igenom favoritsegrar. Utöver Sveriges 2–0 mot Polen var det dessutom stora favoritsegrar.
För när elva matcher är spelade i VM-kvalet, lär de som försöker argumentera för att damfotbollen i Europa har blivit jämnare nog gråta en skvätt. För jämnt har det inte varit.
Jag kollade faktiskt hur det ser ut i herrarnas VM-kval i Europa för att jämföra. I det kvalet är de flesta matcherna spelade – bara två omgångar återstår. De tre största resultaten där har varit 9–0, 8–0 och 8–1.
Redan efter nio matcher hade damkvalet överträffat den listan. För både Schweiz och Tyskland är noterade för segrar med 9–0. Och Rumänien vann med 9–1. Mest anmärkningsvärd är Tysklands 9–0-seger. Den kom ju nämligen inte mot någon blåbärsnation, utan mot Ryssland – som blev nia i EM efter att ha lottats bort.
De nio tyska målen kan du för övrigt se på den här länken. Jag valde bort den matchen, men siffrorna säger ju allt om hur starkt det tyska laget är nu när deras skadade spelare börjar komma tillbaka.
Likt Sverige så vilar Tyskland i veckan när det är VM-kvalets andra speldag. Men på onsdag går Frankrike in i kvalet borta mot Kazakstan.
Samma dag spelar våra två närmaste grannländer nyckelmatcher i det här kvalet. Norge tar emot Belgien och Finland tar emot Österrike. Österrike, som ju vann sin premiärmatch med 4–0 hemma mot Bulgarien. Målen därifrån, och en kort intervju med Laura Feiersinger, ser du på det här klippet:
Även Norges motståndare, Belgien, inledde kvalet med hemmaseger. Svenska domaren Linn Andersson blåste två mål för belgiskorna, noll för Albanien.
På torsdag är den dags för ett tredje nordiskt land att spela riktig nyckelmatch på hemmaplan. Islands nya förbundskapten Freyr Alexandersson hamnar i hetluften direkt då ett formstarkt Schweiz kommer på besök.
Schweiz krossade Serbien med 9–0 i lördags. Tyvärr fick jag inte igång livesändningen från matchen. Men alla nio målen går att se på den här länken.
Noterbart att samtliga schweiziska mål gjordes av utlandsproffs. Frankfurts Ana Maria Crnogorcevic var värst med fyra. Malmös Ramona Bachmann gjorde två, medan Lara Dickenmann (Lyon), Lia Wälti (Potsdam) och Vanessa Bürki (Bayern München) satte varsitt.
I Sveriges grupp vann Skottland som väntat över Färöarna. Ölandet fick två tröstmål på slutet, och matchen ändade 7–2. Vittsjös Jane Ross gjorde ett av skotskornas mål. Det, och matchens övriga åtta ser du på det här klippet:
Av klippet känns Färöarnas målvaktsspel direkt uselt. På herrsidan har det lilla öriket en riktig toppmålvakt. Det epitetet går knappast att sätta på damlagets målvakt Randi Wardum efter söndagens match…
Däremot var det roligt att se glädjen över hemmamålen från Heidi Sevdal. Vid båda målen gör Sevdal för övrigt högklassiga prestationer.
Skottland och Färöarna kvalar vidare på torsdag. Färöarna skall till Polen, och skotskorna tar emot Bosnien-Hercegovina.
För Skottlands grannar i söder, England, blev första matchen utan Hope Powell en succé. Sannolikt stärkte den tillfällige förbundskaptenen Brent Hills sina aktier att få bli permanent på jobbet. Han valde att bänka Stephanie Houghton, Anita Asante och Jill Scott.
Jag såg den första halvleken i 6–0-segern, och en som stärkte sina aktier på planen var förstås tremålsskytte Karen Carney. Men även vänsterbacken Lucy Bronze och innermittfältaren Jordan Nobbs imponerade.
Mål från den matchen hittar du på det här youtubekontot:
Det spelas landskamper även utanför Europa. Japan slog Nigeria med 2–0, i en match där målskytten Yuki Ogimi verkar ha skadat knät. Bilder från den matchen hittar du här.
Japans U-landslag vann för övrigt Sydostasiatiska mästerskapen i söndags efter straffseger mot Australiens U-lag i finalen.
Apropå U-lag så har Sveriges F19 vunnit sina två första EM-kvalkamper riktigt klart. Mot Estland blev det 8–1 sedan Stina Blackstenius gjort fyra mål. Och i dag mot Litauen blev det 10–0 sedan Lina Hurtig blivit fyramålsskytt. I dag gjorde Blackstenius bara tre…
Det kvalet avslutas på torsdag, då F19-landslaget möter Portugal i gruppfinal. Oavgjort räcker för svensk gruppseger.
Slutligen till vänskapscupen Valais cup i Schweiz. Där blir det överraskande final mellan Nya Zeeland och Kina. Nya Zeeland slog Brasilien med 1–0 i sin semifinal. Målnickare efter hörna var Tysklandsproffset (USV Jena) Amber Hearn, som dessutom kostade på sig att bränna en straff. Se höjdpunkter från den matchen här:
Kina besegrade Mexiko med 1–0 i sin semifinal. Målet gjorde Wang på straff. Höjdpunkter därifrån ser du här:
Mexiko funderar för övrigt fortfarande på om de skall fortsätta att släppa spelare till NWSL. De tycker att deras spelare har fått för lite speltid. Mer om det går att läsa här.
Jag har just följt först Sveriges och sedan även Danmarks presskonferenser inför morgondagens EM-premiär.
Det var förstås glada, förhoppningsfulla och positiva tongångar från båda läger. Jag tänker alldeles strax gå upp på läktaren och se en stund av danskornas träning.
Men först vill jag påpeka att jag blev glad av att se en så lugn, avslappnad och till synes lycklig Lotta Schelin på podiet. För när Schelin skiner…
Sedan vill jag påminna om vår dödlighet… Det är ingen tvekan om när Pia Sundhage blev varse om vem som är det stora hotet mot svensk premiärsuccé. Det var här:
Och det är värt att betona att Danmark är ett jättebra lag. Det har jag vetat ända sedan jag såg dem möta Brasilien två gånger på bortaplan hösten 2011. De vann den första med 1–0 och föll i den andra med 2–1. Här är mitt blogginlägg från matcherna. Och här är målen från den andra matchen:
Där och då upptäckte jag Pernille Harder. Visst hade man hört namnet tidigare, och sett ett eller annat klipp där hon gjort mål. Men att hon redan då var så där fantastiskt bra. Hon är bättre ändå nu.
Och även om danskorna har haft svårt att göra mål på sistone så har de spelat oavgjort både borta mot Brasilien och i Algarve mot Tyskland. Det är resultat som ger morgondagens EM-premiär extra laddning.
Jag är för övrigt klar med allt införmaterial till tidningen nu. Jag hoppas kunna leverera ett par riktigt matiga inlägg här i bloggen innan mästerskapet sparkar i gång 18.00 i morgon. Så håll utkik.
Men först skall jag alltså sätta mig på läktaren och njuta lite av Harders bollbehandling.
Då är jag tillbaka på bloggarbanan igen. Och det när det är mindre än ett dygn tills vi vet hur EM-truppen kommer att se ut.
Min lilla resa gjorde att jag inte har kommenterat Brasilienmatchen ännu. Så här långt efter känns det inte aktuellt med någon sådan där överlång genomgång av matchen som jag brukar köra. Men här är ändå några små noteringar.
Huvudkänslan efter matchen var att 1–1 var ett svagt resultat mot ett uselt Brasilien. Det var världsfyran vi mötte – men ändå inte. För har Brasilien inte bättre spelare att komma med kommer det brasilianska laget garanterat att rasa en bra bit på världsrankingen.
Man satt ju och häpnade över vilket taffligt försvarsspel de hade. Det var ju gästerna som skapade huvuddelen av de svenska målchanserna, både genom uppseendeväckande misstag och genom ytterst slapp markering vid fasta situationer.
En illavarslande sak var att vi knappt lyckades spela oss till några bra målchanser alls på egen hand. Oroväckande också att pusslet ännu inte har gått ut på vår högerkant. Det finns återigen anledning att ifrågasätta Lina Nilsson:s försvarsspel. På ytterbackssidan känner jag att vi trots allt borde ha med Annica Svensson i morgondagens EM-trupp. Men det händer väl inte?
På vänstersidan stärkte Antonia Göransson sina aktier i spelet. I straffsituationen visade hon däremot svaghet. Den tröjdragningen var nämligen ytterst onödig.
Jag såg i tordagens kvällstidningar att Göransson rasade mot Rosana, som var den brasilianska som föll i vårt straffområde. Enligt Aftonbladet sa Göransson:
”Jag tycker att det är surt att de får ett mål som inte är straff, där hon filmar totalt. Det stör mig för jag tycker inte om fusk.”
På de tv-bilder jag sett tog Göransson ett väldigt tydligt grepp om Rosanas tröja. Och personligen så ser jag tröjdragning som lika mycket fusk som filmning. Så Göransson kanske skall rannsaka sig själv innan hon dömer ut sina motståndare?
Vår högerytter fick för övrigt svar på tal från förbundskapten Pia Sundhage i samma tidning:
”Vi är glada att det här inte var EM…” och ”…Man får lära sig av sina misstag.”
Annars är känslan efter Brasilienmatchen att det finns väldigt många frågetecken i det svenska spelet – och i laget. I varje fall offensivt.
Det trots att Sundhage har ett imponerande facit resultatmässigt – hon har ju ännu inte förlorat någon landskamp (under ordinarie tid) som svensk förbundskapten.
Men inte i någon av de tre senaste landskamperna (Island, Norge och Brasilien) har vi spelat speciellt bra. Men vi har klarat oss undan med bra resultat med hjälp av ett slags grundstabilitet. Och det är ju en styrka i sig.
Det blir hursomhelst intressant att se vilka som får de sista platserna i morgondagens trupp. Står Sundhage för uppfattningen att hon inte skall ta med några debutanter till EM så minskar ju konkurrensen om de båda offensiva platserna ganska rejält. Då är ju plötsligt Therese Sjögran ett glödhett alternativ. Även Elin Rubensson borde ligga riktigt bra till.
Men det går ju å andra sidan att låta någon debutera i genrepet mot England på Skarsjövallen. Och då dyker genast fler tänkbara namn upp igen…
Utöver Sverige–Brasilien har det hänt en del under de dagar jag befunnit mig på resande fot. En sammanfattning kommer i ett separat inlägg. Men jag måste ju förstås kort uppmärksamma att Sunnanå SK kom ännu närmare elitettan i kväll.
2–5 hemma i den damallsvenska ödesmatchen mot Piteå är ett nytt tecken på att Skelleftelaget är för dåligt för damallsvenskan. 44 insläppta mål på elva matcher är ett annat.
För Piteå innebar segern att Norrbottenslaget tillbringar semestern ovanför nedflyttningsstrecket. Nigerianska talangen Francisca Ordega blev tvåmålsskytt – något som förstås bör glädja Piteledningen.
Efter halva serien är det nu de båda nykomlingarna som ligger på de två sista platserna. Mycket talar för att det även kommer att se så ut när vi gör damallsvenskt bokslut i slutet av oktober.
Pia Sundhage har presenterat startelvan för kvällens (avspark 17.45 på Söderstadion) möte med Brasilien. Och det är en hysteriskt offensivt balanserad elva.
Sverige startar nämligen så här: Sofia Lundgren – Lina Nilsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Josefine Öqvist, Marie Hammarström, Caroline Seger, Antonia Göransson – Lotta Schelin och Kosovare Asllani.
Sofia Lundgren
De spelare här som har mest att bevisa är förstås Sofia Lundgren, Lina Nilsson och Josefine Öqvist, som alla tre är nya i startelvan jämfört med Norgematchen.
Framgångsrika herrlag brukar ofta vara defensivt balanserade, alltså 55–45, 60–40 eller möjligen 65–35 i defensiv favör. Det viktigaste för att nå framgång där är att hålla nollan. Inom damfotbollen är det lite lättare att göra mål, vilket gör att man kan vinna på att ha en något mer offensiv balans.
Men ju tuffare och jämnare det blir i världseliten, desto mer närmar sig damfotbollen det förhållande som gäller inom herrfotbollen.
Som jag ser det består Sundhages startelva av tre utpräglat defensiva spelare (mittbackarna och Marie Hammarström), samt sju offensivt lagda. En uppskattning är att om man sätter defensiven först blir balansen någonstans 40–60 eller kanske till och med 35–65. Alltså som sagt, hysteriskt offensivt.
Den här typen av balans är förstås väldigt bra när man anfaller. Problemet är att överoffensiva lag ofta saknar tillräckligt med utpräglade bollvinnare, vilket gör att man riskerar att få lägga mycket kraft på att jaga – och inte får så många anfall som man hoppats på.
Det skall därför bli intressant att se hur förbundskapten Sundhages uppställning faller ut. Jag såg tidigare i dag att hon önskar få längre anfall än tidigare. Jag måste säga att jag är tveksam till om hon valt rätt spelare för det. Det här känns däremot som ett riktigt vasst kontringslag.
Men jag skall inte döma ut testet i förväg. För visst vore det kul om den här ultraoffensiva uppställningen faktiskt fungerar?
Med det sagt så tänkte jag meddela att jag nu kommer att ta några dagars semester från den här bloggen. Det är väl kanske ingen klockren tajming, med landskamp i kväll och EM runt hörnet. Men ibland är det annat som drar.
Och då jag inser att jag inte kommer att hinna skriva något efter matchen i kväll, samt att jag inte kommer att ha tillgång till dator under resten av veckan, så får det här bli veckans sista inlägg.
Jag lovar att återkomma på måndag, eller allra senast på tisdag. Då presenteras EM-truppen i Göteborg, och jag kommer att vara på plats. Det blir kul.
Innan jag stänger butiken och gå på min lilla minisemester så är det ju läge att fundera ut vilka spelare som kommer att presenteras på tisdag.
Sundhage har sagt att det är sju–åtta spelare som slåss om de tre–fyra sista platserna.
De elva som startar i kväll är givna i truppen. Det är även samtliga de som spelade mot Norge senast. Alltså: Kristin Hammarström, Jessica Samuelsson, Lisa Dahlkvist, Emmelie Konradsson, Olivia Schough och Sofia Jakobsson.
Därmed är vi uppe i 17 spelare. Det skall in sex till, och det borde handla om en målvakt, två mittbackar, en central mittfältare, samt två yttermittfältare/forwards.
Amanda Ilestedt
Som målvakt lär det bli Hedvig Lindahl. Och Amanda Ilestedt borde ligga nära till för den första mittbacksplatsen.
Den andra mittbacken tippar jag blir Stina Segerström, trots att hon för tillfället har lite skadeproblem. Andra kandidater är Marina Pettersson Engström och kanske även Malin Levenstad.
Den centrala mittfältaren borde bli Elin Magnusson. Det huvudalternativ som finns är Carina Holmberg.
Det är på de två sista positionerna som det är klart mest vidöppet. Sundhage har under året testat följande spelare för aktuella positioner: Malin Diaz, Elin Rubensson, Susanne Moberg, Julia Spetsmark, Jenny Hjolman, Lina Hurtig och Marija Banusic. Det har även spekulerats en del kring Therese Sjögran. Fast Sjögran känns inte aktuell, och hon verkar även själv ha givit upp. I varje fall skriver hon det i sin nya EM-blogg.
Lina Hurtig
Personligen tycker jag att trion Rubensson, Hurtig och Banusic är de mest spännande namnen här. Fast vad jag tycker är ju inte relevant. Det enda intressanta är ju hur Sundhage resonerar kring våra unga talanger. Och här har jag svårt att känna av hur vinden blåser.
Men på tisdag får vi alltså svaret. Visst blir det väl spännande?
Därmed återstår bara för mig att önska er alla en glad midsommar. Vi hörs.
Sedan Pia Sundhage presenterade sin senaste landslagstrupp i onsdags har jag försökt läsa allt som skrevs av de journalister som var närvarande, för att få hyfsat klart för mig hur vår förbundskapten tänker.
Med några dagars varsel så känns det som att startelvan är fortsatt oförändrad. Sundhage har på flera ställen klargjort att Kristin Hammarström fortsatt är förstamålvakt – trots att Hedvig Lindahl får chansen att visa upp sig.
I mittförsvaret har Sundhage förklarat att Nilla Fischer och Charlotte Rohlin fortsatt är förstavalet.
De båda sakerna kan man exempelvis läsa om här. Sundhage är väldigt tydlig när hon säger så här om Fischer/Rohlin:
”Jag har bestämt mig för att de ska spela. Man kan inte vela och testa för mycket.”
Den bästa analysen jag läst om den nya truppen bjuder Aftonbladets Petra Thorén på i den här krönikan. Läs den. Där ger Thorén några fina exempel på hur Sundhage testar sina spelare.
Bland annat tar hon upp hur Lotta Schelin tidigare på alla sätt försökt undvika allt vad stjärnrollen innebär. Jag minns det så väl från VM 2011. Schelin sken som en sol genom hela mästerskapet, och var verkligen vår stjärna. Men så fort någon försökte prata med henne om det slog hon ifrån sig, och började prata om kollektivet. Och att ta upp krav/förväntningar var inte ens någon idé.
Det skall bli spännande att se hur Schelin hanterar sådana frågor i sommar.
Schelin skrev för övrigt i dag på ett nytt treårskontrakt med Lyon. När kontraktet är utspelat 2016 är hon 32 år. Kanske är det då dags att vända hemåt, och avrunda karriären i damallsvenskan. I varje fall kan man ju alltid hoppas…
Innan jag lämnar landslaget och går över på en liten koll på vad som händer i helgen så känns det ju udda att läsa om att Brasilien har tagit ut en 26 spelare stor landslagstrupp, som skall bantas något till lagets landskamp mot Sverige.
Den matchen finns väl inte ännu? I varje fall inte officiellt.
Inofficiellt har man väl länge förstått att det är just Marta med vänner som väntar den 19 juni.
* Så då till helgens matcher. Den stora internationella höjdpunkten är tveklöst den tyska cupfinalen mellan ettan och tvåan i Frauen-Bundesliga, alltså Wolfsburg och Turbine Potsdam. Matchen spelas i Köln på söndag klockan 16.30, och tyska cupfinaler brukar locka en bra bit över 10 000 åskådare.
Förhoppningsvis kan Antonia Göransson få chansen från start igen i Potsdam. Men jag vågar inte hoppas för mycket. Vår landslagsytter fick nämligen nöja sig med att agera inhoppare i de fyra sista ligaomgångarna.
* Det har hunnit bli lördag under arbetet med det här inlägget. I damallsvenskan är det således tre intressanta matcher i dag. För toppen av tabellen är mötet mellan de båda obesegrade lagen Kif Örebro och Göteborg allra mest spännande. Känslan är att Göteborg kan få väldigt svårt att slå hål på Örebros täta försvar.
Kristianstad–Linköping är ett annat spännande möte i tabellens övre regioner. Min gissning är att KDFF:s offensiv tar hem spelet mot Linköpings defensiv. Men jag skulle inte bli överraskad om det slutade helt tvärtom.
Känslan är ju att serien inte riktigt hunnit sätta sig ännu. Och utöver det självklara att Tyresö och Malmö är topplag, samt att Sunnanå är ett bottenlag, så har det hittills varit sköna resultatmässiga svängningar.
Därför känns mötet mellan Mallbacken och Jitex som helt öppet. Däremot hade söndagens matcher Tyresö–Sunnanå och Malmö–Vittsjö varit ogarderade ettor på min tipskupong.
* I USA rullar NWSL vidare. Jag såg huvuddelen av seriefinalen Portland–Sky Blue 0–1 i morse. Trots att det inte skapades speciellt många heta målchanser var det verkligen en högklassig match, där jag framför allt imponerades av kvaliteten i passningsspelet. Det var knappt en gång man såg att det slarvades med enkla passningar.
Sedan är man ju inte van vid att det är en riktigt skön ljudkuliss vid dammatcher. Men bland de 11 055 åskådarna fanns en rejäl Portlandklack som sjöng under större delen av matchen. Riktigt kul att höra.
Sky Blues segermål gjordes för övrigt på ett överraskande skott från inhopparen Taylor Lytle. Se det i det här klippet.
Oj vad mycket det finns att skriva om för tillfället. Det viktigaste, landslagstruppen, har jag redan avhandlat.
Men i dag har det även uppstått debatter kring antalet utlänningar i damallsvenskan och om utseendets betydelse inom idrotten. Dessutom är det ju kvartsfinaler i Champions League i morgon, och så har jag ju lovat en djupdykning i Jitex och Mallbacken – samt bilder från två matcher.
Jag tänkte börja med att avhandla utlänningarna. Jag skrev om min positiva inställning till det stora antalet utländska spelare i damallsvenskan i det här inlägget i augusti i fjol. Min uppfattning i frågan är orubbad.
Visst rycker man väl till lite när man ser artiklar som den här i Sydsvenskan i dag. Men det faktum att LdB FC Malmö har tio spelare av VM- eller EM-klass som inte är svenska ser jag bara som bra. Det innebär ju att vår damallsvenska håller så hög klass att den lockar spelare av allra högsta världsklass.
Och skall våra landslagsspelare erbjudas bästa möjliga motstånd varje vecka så krävs det att vi kryddar vår serie med 60–70 toppspelare från utlandet. Vi klarar inte av att på egen hand skapa en serie av världsklass.
Snacket man hör om att utlänningarna står i vägen för våra unga talanger biter inte på mig. Riktiga talanger är de som klarar av att slå sig fram även när det är lite motstånd. Att en stor mängd lovande spelare redan kan vara i damallsvenskan som 16–17-åringar utan att egentligen behöva ta i utvecklar inte någon. Och de största talangerna slår sig fram ändå.
Ta Lina Hurtig, som fyller 18 i september. Hon spelade tolv damallsvenska matcher från start i fjol. Det känns rimligt. Jag ser det som ett hälsotecken att inte alla F17- och F18-landslagsspelare har givna platser i damallsvenskan. Utan att de måste jobba lite. För som sagt, skall man bli en toppspelare måste man kunna kämpa.
Debatter om att det är för många utlänningar i egna ligan har dykt upp inom herrfotbollen i en mängd länder – under en längre tidsperiod. Jag kan faktiskt inte komma på ett enda land vars landslag har fått lida av att den egna ligan lockat en mängd utländska världsspelare. Kan ni?
För exempelvis Italien, Spanien, Tyskland och England gör ungefär samma resultat på landslagsnivå nu som de gjorde när deras ligor huvudsakligen bestod av inhemska spelare. Eller ja, Spanien har ju blivit bättre.
I fjol hade vi 69 utländska spelare i damallsvenskan. Som det ser ut nu blir det några färre från start i år. Fast inte så många.
Jag satte just ihop listan nedan. Den innehåller 63 klara spelare, och tre till som är på ingång. Det kan alltså bli 66 utlänningar från start i årets serie.
Jag har inte dubbelkollat allt, så det kan vara något namn som saknas, eller något som blivit kvar från fjolårets lista. Men jag räknar med att ni uppmärksamma läsare rättar eventuella felaktigheter.
* Göteborg FC 5 Camille Levin och Yael Averbuch (USA) Jodie Taylor och Anita Asante(England)
Cathrine Dyngvold (Norge)
* Jitex 3 Minna Meriluoto, Leena Puranen och Annica Sjölund (Finland)
* Kristianstads DFF 5 Sif Atladottir och Margret Lara Vidarsdottir (Island) Johanna B Rasmussen (Danmark) Brett Maron (USA) Nicole Sykes (Australien)
* Linköpings FC 5 (ev 6) Linda Sällström (Finland, skadad) Renée Slegers (Holland) Lidija Kulis (Bosnien-Hercegovina, lån) Mariann Gajhede Knudsen och Pernille Harder (Danmark)
Ev. Jovana Damnjanovic (Serbien)
* Mallbackens IF 3 Maija Saari (Finland) Katie Fraine (USA) Hayley Lauder (Skottland)
* Ldb FC Malmö 10 Ramona Bachmann (Schweiz) Katrine Veje (Danmark) Thora Helgadottir och Sara Björk Gunnarsdottir (Island) Anja Mittag, Kathleen ”Paula” Radtke och Katrin Schmidt (Tyskland) Ali Riley (Nya Zeeland) Manon Melis (Holland) Yoreli Rincon (Colombia)
* Piteå IF 6 June Pedersen (Norge)
Faith Ikidi och Francisca Ordega (Nigeria) Hallbera Gisladottir (Island) Anna Westerlund (Finland) Lydia Williams (Australien)
* Sunnanå SK 4 Perpetua Nkwocha och Helen Ukaonu (Nigeria) Carys Hawkins (Wales/Australien) Annika Kukkonen (Finland)
* Tyresö FF 7 Marta Viera da Silva och Elaine Moura (Brasilien) Meghan Klingenberg och Christen Press (USA) Line Röddik Hansen (Danmark) Veronica Boquete (Spanien) Kirsten van de Ven (Holland)
* Umeå IK 4 Ogonna Chukwudi och Rita Chikwelu (Nigeria) Tuija Hyyrynen (Finland) Katrin Jonsdottir (Island)
* Vittsjö GIK 6 Loes Geurts och Mandy van den Berg (Holland) Kirsty Yallop (Nya Zeeland) Kendall Fletcher (USA) Ifeoma Dieke och Jane Ross (Skottland)
* KIF Örebro 5 (ev 7) Susanna Lehtinen och Sanna Talonen (Finland) Sarah Michael (Nigeria) Stephanie Labbé och Marie-Eve Nault (Kanada) ev IrenaMartinkova och Lucie Martinkova (Tjeckien)
De 63 spelarna är fördelade på följande länder:
1) Finland 10
2) USA 7
Nigeria 7
3) Island 6
4) Danmark 5
Holland 5
6) Skottland 3
Tyskland 3
8) Kanada 2
Australien 2*
Brasilien 2
England 2
Norge 2
Nya Zeeland 2
14) Spanien 1
Schweiz 1
Colombia 1
Bosnien-Hercegovina 1
Wales 1*
Eventuellt tillkommer alltså Tjeckien 2 samt Serbien 1.
* Karys Hawkins räknas här som walesare, eftersom hon valt att spela i Wales landslag.
Tillägg 4 april: Sedan inlägget skrevs har de båda tjeckiskorna skrivit på för Örebro, och dessutom har Sunnanå gjort klart med schweiziska Sandra Betschart, Kristianstad med belgiskaLorca van de Putte samt Tyresö med spanska Jennifer Hermoso. Därmed är vi alltså nu uppe i 68 utländska spelare.
Tillägg 12 april: Det visade sig att jag även oförklarligt nog missat Kristianstads isländska Gudny Björk Odinsdottir. Därmed är det 69 utländska spelare i damallsvenskan i år.
Det är ganska exakt fyra månader till avspark i EM, och de favorittippade lagen verkar göra allt för att slippa guldtryck.
För inget av de fyra lag som är tänkbara mästare – Tyskland, Frankrike, England eller Sverige – har ju övertygat helt under den här veckans spel. Jag tänkte gå igenom dem ett efter ett:
* Sverige. Här känner ni till resultaten. Ett lite längre klipp från segern mot Island finns här.
* Frankrike. Jag såg just sista 20 minuterna när fransyskorna med nöd och näppe spelade 1–1 mot ett reservbetonat Brasilien. Louisa Necib kvitterade på straff in minut 96. Då hade man innan dess i sin jakt på utkämning kostat på sig att missa en straff (Eugenie Le Sommer) och ha ett stolpskott – Necib i 92:a.
Brasilien kom till spel utan Marta, Cristiane, Erika och ytterligare ett par välkända spelare. Man hade till exempel okända Thais Picarte i mål. Trots det var man alltså snubblande nära att besegra Frankrike.
Lagen möttes också i onsdags. Även då blev det kryss – 2–2. Och även då kvitterade fransyskorna på straff på slutet. Då var de Gaetane Thiney som stod för utjämningen.
Frankrike har nu sex raka kryss. Och oförmågan att döda matcher kan kosta fransyskorna dyrt i EM. För törsten efter framgång är stor i Frankrike. Trots att de har en av världens på pappret klart bästa trupper har man ju misslyckats med att ta medalj i såväl EM 2009 som VM 2011 och OS 2012.
Tyskland från förra årets Algarve cup
* Tyskland. Laget har inte förlorat sedan VM-kvartsfinalen mot Japan 2011. Och då var det ju oavgjort efter ordinarie tid. Senaste nederlaget under 90 minuter kom mot USA den 3 mars 2010. Men på senare tid har tyskorna fastnat i kryssträsket – precis som Frankrike.
Gårdagens 2–1-seger mot Japans reservbetonade lag i Algarve var Tysklands första vinst efter fem raka oavgjorda matcher. Se bilder därifrån här. Där framgår att Japan tilläts skapa rätt mycket framför Almuth Schult. Och att Tyskland vann på att japanskornas målvakt gjorde en megatavla på en frispark från Dzsenifer Marozsan.
Japanmatchen i all ära. Framför allt undrar man lite över onsdagens 0–0-match mot Danmark. Har det möjligen gått lite grus i det tyska maskineriet?
* England. Har öst in mål, men även haft svängdörrar i defensiven. Man slog till slut Italien i onsdags med 4–2 – se bilder därifrån här. Jordan Nobbs pärla till 1–0 är högst sevärd.
I går blev det 4–4 i en rekordsvängig tillställning mot arvfienden Skottland. Se höjdpunkter från den matchen här.
Att släppa fyra mål mot Skottland imponerar inte på mig. Det gör för övrigt inte det engelska försvarsspelet på något av de båda klippen med höjdpunkter. Så inte heller England verkar alltså ha hittat segerspåret ännu i år.
Trots att det är grus i favoritlagens maskineri så lär EM-guldet hamna hos något av de fyra nämnda lagen. Klasskillnaden är så gigantisk inom europeisk damfotboll att övriga åtta EM-lag spelar statistroller. Eller ja, EM-lottningen är ju sådan att ett av statistländerna kommer att få spela semifinal.
* Bland de lagen som utmanar om den semifinalplatsen har Norge och Danmark imponerat mest under veckan. De spelade för övrigt 0–0 inbördes i en händelserik match i går. Se höjdpunkter från den här.
I Sveriges grupp ingår ju just danskorna – samt Finland och Italien. Finskorna har besegrat Holland med 2–1, och förlorat mot Kanada med samma siffror. Bilder från Kanadamatchen finns på den här länken. Matchens två första mål är sevärda skott i krysset. Först en placerad bredsida från Emmi Alanen, sedan en distinkt vrist från Jonelle Filigno. Finskorna pressade för kvittering på slutet, och känns ändå ganska starka.
Italienskorna verkar däremot inte så formstarka. De föll alltså mot England med 4–2 i onsdags, och följde upp med ny förlust i går – 0–2 mot svårspelade Nya Zeeland.
På klippet ovan från England–Italien så känns inte italienskornas backlinje så stabil som man är van vid att italienska försvar skall vara.
Noterar i kväll att Anders Nilsson:s damfotbollblogg åter har fått liv. Den finns numera på den här adressen, http://ingavisor.wordpress.com/.
Det var en välkommen nyhet. För det är kul och viktigt med fler starka röster om damfotbollen.
Däremot är jag inte lika nöjd med mitt försök att kolla in Sveriges blivande EM-motståndare, Danmark. Jag hade ju tänkt att se gårdagens match mot Brasilien.
Först gick jag efter det danska fotbollsförbundets hemsida, som sa att avspark var 20.50. Det visade sig vara fel.
Då gick jag på uppgiften att det var 20.50 brasiliansk tid – alltså 02.50 svensk tid. Men när jag klev upp för att se matchen var den redan spelad. Avspark var tydligen 23.50 svensk tid.
Men jag vet att matchen slutade 2–2, och jag vet hur målen gick till. De går att se på det här klippet.
Där noteras att det var ett straffmål i respektive riktning (Andressa och Johanna B Rasmussen), och att Brasiliens 2–0-mål (Fabiana) föregicks av en grov miss av danska backen Janni Arnth Jensen. Kvitteringen nickade Sofie Junge Pedersen in på ett snyggt högerinlägg från Theresa Nielsen.
Eftersom Brasilien vann gruppspelet vann de turneringen – som ju heter Torneio Internacional Cidade de São Paulo de Futebol – på oavgjort.
Därför krävdes det således dansk seger för totalseger. Och danskorna skapade tydligen en bra målchans att vinna matchen. Men de danska målen gjordes i minuterna 84 och 88, vilket gav lite väl kort tid att även få till ett segermål. Men i matchens allra sista sekunder hade danskorna enligt det här referatet en bra dubbelchans.
Hursom helst hade jag hoppats få lite bättre koll på danskorna i går, men så blev det alltså inte. Det enda jag noterat på klippen med höjdpunkter från Sao Paulo är att Nielsen slagit flera riktigt vassa inlägg från högerkanten. Där har danskorna ett fint anfallsvapen som vi får se upp med.
Har jag uppfattat det rätt spelar Danmark final i Sao Paulo-turneringen i kväll 20.50. För motståndet står värdnationen Brasilien. Matchen skall direktsändas på en brasiliansk tv-kanal.
Det blev alltså trots allt Danmark och Brasilien som nådde finalen även i årets upplaga av Torneio Internacional Cidade de São Paulo de Futebol. Inför söndagens matcher räckte det ju med att Mexiko skulle slå Portugal för att mexikanskorna skulle ta ena finalplatsen.
Men Portugal skrällde och vann med 1–0, trots att det på det här klippet med höjdpunkter verkar som att mexikanskorna hade ett massivt övertag i målchanser.
När sedan Brasilien vann med 2–1 mot Danmark innebar det resultatet att båda lagen nådde final. Bilder därifrån finns på det här klippet. Där syns hur Erika nickade in 1–0 och Debinha placerade in 2–0 innan Line Röddik Hansen reducerade på straff på övertid. Där syns också att danskorna hade ett par riktigt bra frisparkar, som var nära att resultera.
Danmark kan bli en svår nöt för Sverige att knäcka i nästa års EM-slutspel. Utöver att de utgör ett svårt motstånd är det premiär, och stort hemmatryck. Det lär bli en intressant match.
Efter 5–0 till Danmark mot Mexiko och 4–0 till Brasilien mot Portugal i första omgången såg det ut att vara självklart vilka två nationer som skulle mötas i finalen av ”Torneio Internacional Cidade de São Paulo de Futebol”.
Men i natt förändrades förutsättningarna rejält. Både danskor och brasilianskor gick nämligen på minor.
Sveriges EM-motståndare Danmark gjorde en kanonmatch i söndags, när Mexiko krossades. Se höjdpunkter från den matchen här. Speciellt sevärt är Johanna B Rasmussen:s 2–0-mål, där hon får en klockren träff på volley efter inlägg från Theresa Nielsen.
Men i natt blev det inga volleymål, utan danskorna fick bara 0–0 mot Portugal. Det var mycket överraskande, dels sett till söndagens resultat, dels till att båda lagen möttes i EM-kvalet. Där vann danskorna med 3–0 respektive 2–0. Och faktum var att Portugal bara vann sina båda möten med Armenien, men föll i övriga sex EM-kvalmatcher.
Portugal var dock bara nattens lilla överraskning. Den riktiga megaknallen var att hemmalaget Brasilien tappade en 1–0-ledning mot Mexiko, och föll med 2–1. Se höjdpunkter från den matchen här.
Där noteras hur Rosana gav Brasilien ledningen tidigt i den första halvleken, och hur Mexikos målvakt Cecilia Santiago gör en mycket spektakulär räddning på en frispark från Marta. Santiago gjorde även ett par fina räddningar efter paus.
Men när Brasilien fick straff behövde hon inte rädda. Bollen slogs nämligen utanför av Cristiane. Då var ställningen 1–1 efter att Anisa Guajardo sprungit igenom i Brasiliens vänsterförsvar. I slutminuten var det Maribel Dominguez som tog sig fram på samma kant, och drog i väg den läckra projektil som sänkte Brasilien.
Därmed kommer Mexiko att spela final i turneringen om de vinner mot Portugal. Mötet mellan Danmark och Brasilien blir således extra laddat.
En blogg om internationell damfotboll 