28 i truppen – men var är Hurtig och Rolfö?

Pia Sundhage har just tagit ut en 28 spelare stor landslagstrupp för nästa veckas träningsläger på Bosön. Här motiverar hon sina val.

Vid en genomläsning av truppen saknar jag ett par unga talanger. För det är ju i sådana här sammanhang som Sundhage har sin stora chans att öppna dörren på glänt för de som knackar på underifrån. Och visst är Amanda Ilestedt, Olivia Schough och Malin Diaz uttagna, vilket är kul. Fast i min värld är det ett rätt, och två fel. Ilestedt känns tveklöst redo för landslaget. Den uttagningen är alltså helt korrekt.

Amanda Ilestedt

Däremot ifrågasätter jag Schough och Diaz. När det gäller Diaz är det i och för sig på svaga grunder, för jag har bara sett henne på tv mot Tyresö och Malmö under hösten. Men där visade hon ingen landslagsklass. Inte ens nära. Tvärtom skrev jag i det här inlägget om att Diaz fortfarande spelar juniorfotboll.

Schough har kvaliteter, men är i nuläget långt ifrån någon A-landslagsspelare. Hon har ju fått kämpa rejält för sin speltid i Göteborg under året, och faktum är att hon bara spelat en enda hel allsvensk match i år. I övriga har hon blivit in- eller utbytt.

Jag har skrivit det förr, men upprepar gärna att de två unga talanger som jag tycker borde stå näst på tur för en landslagschans – efter Ilestedt och Elin Rubensson – är Lina Hurtig och Fridolina Rolfö.

Men när de inte får plats bland de 33 bästa spelarna nu så känns deras chanser att slå sig in i nästa års EM-trupp försvinnande små. Synd.

Jag skriver 33, eftersom det saknas fem självskrivna spelare. Jag tänker på skadade kvartetten Hedvig Lindahl, Charlotte Rohlin, Linda Sembrant och Therese Sjögran, samt på Lotta Schelin som missar lägret för att hon skall spela inofficiella klubblags-VM i Japan.

Utöver Diaz, Schough och Ilestedt finns ett annat helt nytt namn med i truppen. Det är 29-åriga Carina Holmberg från Sunnanå, som utsågs till norrettans bästa spelare i år. Henne har jag ingen bild av, så huruvida den uttagningen är rätt eller fel får andra bedöma.

Som en markering i marginalen noteras att Nilla Fischer är uttagen som mittfältare. Det kan ju bara vara en felskrivning, men jag fick nog känslan av att Sundhage tänker att försöka spela in Fischer i mittförsvaret.

Jessica Samuelsson

Slutligen är nygamla Jessica Samuelsson också uttagen. Jag vet att många håller henne högt. Men jag är inte lika översvallande positiv. För att klara en ytterbacksuppgift på internationell nivå räcker det inte med att göra ett par offensiva framstötar. I de stora matcherna måste man göra rätt defensiva avvägningar. Där är jag tveksam till om Samuelsson är redo. Men å andra sidan är ju det här rätt sammanhang att lära sig. Så i en trupp av den här storleken förtjänar hon sin plats.

Här är hela truppen till lägret som hålls 22–26 november:
Målvakter:
Sofia Lundgren, Kristin Hammarström och Carola Söberg.

Backar:
Emma Berglund, Amanda Ilestedt, Emmelie Konradsson, Sara Larsson, Malin Levenstad, Lina Nilsson, Jessica Samuelsson, Stina Segerström, Annica Svensson och Sara Thunebro.

Mittfältare och forwards:
Johanna Almgren, Kosovare Asllani, Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer, Antonia Göransson, Marie Hammarström, Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Malin Diaz Pettersson, Carina Holmberg, Olivia Schough, Madelaine Edlund, Jessica Landström, Susanne Moberg och Elin Rubensson.

Jag backar, Rubensson borde inte vinna årets genombrott

För ett tag sedan redovisade jag mina vinnare på Fotbollsgalan. Då förordade jag Elin Rubensson som självklar vinnare av priset för Årets genombrott.

Det tar jag dock tillbaka nu.

Jag gör det trots att Rubensson på många sätt är bästa kandidaten. Det är ju bara det att hon inte borde vara kandidat i den har kategorien. Hon var ju nämligen nominerad till årets genombrott redan i fjol. Då vann Sofia Jakobsson i konkurrens med Rubensson, Fridolina Rolfö och Jessica Samuelsson.

Som jag ser det får man sitt genombrott en gång, inte två. Och då jag genom Robert Laul:s blogg uppmärksammats på att Svenska Fotbollförbundet ansåg att Rubensson slog igenom 2011 kan hon inte ha gjort det igen 2012.
Elin Rubensson borde alltså inte vara nominerad till årets genombrott 2012. Och priset bör nu istället gå till hennes klubbkamrat i LdB FC Malmö, Amanda Ilestedt.

I övrigt står jag fast vid mina pristagare. Jag noterar att guldtränare Tony Gustafsson inte är nominerad som årets tränare, vilket borde öppna för Tyresöduon.

När det gäller diamantbollen inser jag att Lotta Schelin sannolikt vinner. Hon gör det i så fall inte för att hon personligen har haft en kanonsäsong, utan för att hon spelar i en klubb som dominerat totalt i Europa.
Jag tycker att man bör ha presterat på sin högsta nivå med landslaget i OS för att vinna i år. Men känslan är att min åsikt inte är så mycket värd i det här fallet…

Bilder av Jitex och Djurgården

Det har blivit dags för ännu ett bildspel.

Den här gången kommer det från Valhalla IP, och det damallsvenska mötet Jitex–Djurgården 3–0. Den matchen har jag tidigare skrivit om här.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och här är bilderna en och en:

Här är din första trupp, Pia

I morgon tar Pia Sundhage ut sin första trupp som svensk förbundskapten. Hon har inte haft så mycket tid att åka runt och titta på spelare, så jag tänkte hjälpa henne lite på traven.

Här är ett förslag:

Målvakter (3): Kristin Hammarström, Sofia Lundgren och Stephanie Öhrström.

Backar (7): Annica Svensson, Emma Berglund, Sara Larsson, Amanda Ilestedt, Sara Thunebro, Lina Nilsson och Stina Segerström.

Mittfältare (7): Antonia Göransson, Nilla Fischer, Marie Hammarström, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Johanna Almgren och Fridolina Rolfö.

Forwards (4): Lotta Schelin, Sofia Jakobsson, Kosovare Asllani och Elin Rubensson.

Bilder av Jitex och Linköping

Dags för ett nytt bildspel. Den här gången kommer det från 0–0-matchen mellan Jitex och Linköping på Valhalla IP den 19 augusti.

Den matchen har jag tidigare har skrivit om här. Då beskrev jag den som ointressant och ganska dålig. Huruvida mitt lilla bildspel skall ha samma betyg som matchen eller inte, lämnar jag till er läsare att bedöma…

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och här är bilderna en och en:

Sundhage bör kolla in Rolfö

I skuggan av Pia Sundhage, vars amerikanska landslag just nu håller på att pulverisera Costa Rica, så har det spelats viktiga damallsvenska matcher i dag.

Ett topplag var i farten. I Stockholm fick Vittsjö en kanonstart mot AIK genom ett tidigt ledningsmål av Danesha Adams. Men AIK kvitterade före paus, och var enligt rapporter närmast ett segermål efter paus. Men det slutade 1–1 för tabelltrean mot seriens nästjumbo. Inget bra för Vittsjö, om de tänker behålla tredjeplatsen.

Trots en ny fin poäng mot ett topplag försämrades AIK:s chanser att hänga kvar rätt rejält i dag. För både KIF Örebro och Jitex tog trepoängare. Kif vann med 1–0 i Umeå efter segermål av Linda Fransson tio minuter från slutsignal.

Jag såg Jitex köra över Djurgården med 3–0. Skillnaden mellan lagen var minst de tre mål som siffrorna indikerar.

Jag har för länge sedan skrivit att nedflyttningen redan är klar för de båda Stockholmslagen. AIK har dock lyft sig, och för dem har kanske inte sista tåget gått.

Men för Djurgården ger jag inte mycket hopp. Det jag såg på Valhalla i dag gjorde ingen supporter glad. Man mötte ett av lagen närmast ovanför nedflyttningsstrecket, och skapade bara en enda målchans värd namnet.
Trots att man stundtals hade rätt stort bollinnehav så lyckades man i princip aldrig få en mittfältare eller forward rättvänd med boll. Tvärtom slogs nästan alla djupledsbollar från backlinjen. Och det är inget segerrecept…

Taktiskt satt jag och undrade hur Djurgårdstränare Putte Eklöf egentligen tänker. För hans mittfältare och forwards flyttade runt som om man hade ett slags volleybollrotation. Jessica Landström spelade exempelvis central mittfältare under en stor del av andra halvlek. Där kommer knappast hennes kvaliteter till sin rätt.

Nej, Djurgården kommer att spela i damettan nästa år. Var så säkra på det.

Jag har flera gånger skrivit att Jitex är för bra för bottenstrid. Med Annica Sjölund på skadelistan befarade jag dock att de trots allt skulle få det tufft i höst. Men i dag var det utklassning. Jitex var bättre på allt.
Bäst var tvåmålsskytten Fridolina Rolfö. Hon är så lugn och trygg med bollen. Hon känns helt klart som en spelare för Pia Sundhage att titta extra på.
Men även mittbacken Sofia Karlsson imponerar. Hon är stabil i defensiven, och försöker alltid spela sig ur situationerna. Nu har vi redan bra mittbackar i landslaget. Fast jag tror inte att Karlsson skulle göra bort sig

Spaning på Valhalla och fiasko för Göteborg FC

I dag var det damallsvensk återstart. Jag tog en sväng till Valhalla för att se Jitex ta emot Linköping. På många sätt var det kanske den minst intressanta matchen i den här omgången.

Och det blev också en ointressant, och faktiskt ganska dålig match. Jitex är ett väldigt fysiskt lag, som är svårt att möta. Linköping var väldigt mycket mer disciplinerat än när jag såg dem senast – i storförlusten mot Göteborg. Det var 2–1 i glödheta målchanser till just LFC. Men varken Jonna Andersson eller Manon Melis lyckades förvalta sina frilägen. Därmed blev det mållöst, och delad pott – vilken väl inte kändes orättvist.

Om någon undrar, så tror jag inte att Jitex kommer att dras ner på allvar i bottenstriden. Inte om de inte åker på ett gäng skador under hösten. Laget är för stabilt för att åka ut.

Inför avspark i dag var jag nyfiken på trion Sofia Lundgren, Pernille Harder och Fridolina Rolfö. Alla gav väl ganska hyfsade svar. Fast mest imponerad blev jag nog ändå av Jitexkaptenen Sofia Karlsson, som är en lugn och trygg mittback.

Till den trion jag kollade in extra noga. Först Sofia Lundgren, som inte ställdes på så svåra prov. Jitex Frida Höglund hade i och för sig en bomb i ribban, men den hade ingen målvakt varit nära att ta. Annars var det en ganska lugn dag för Linköpings målvakt. Lundgren var alltså svårbedömd.

Pernille Harder spelade central mittfältare i sin damallsvenska debut. Det var periodvis tydligt att danskan är ny i laget, för det var tydligt att hon och lagkamraterna inte alltid hittade varandra. Lika tydligt var att hon är en klasspelare. Med läcker bolltouch gled hon flera gånger förbi sina motståndare. Hon har förutsättningar att bli en attraktion i damallsvenskan framöver.

Slutligen då Rolfö, som jag sätter stort hopp till i framtiden. Yttermittfältaren är verkligen härligt bolltrygg, och riktigt svårstoppad när hon kommer som bollförare. Men det är också tydligt att hon måste bli mer aggressiv i sin spelstil om hon skall kunna slå sig in i A-landslaget. För trots att hon har fysiken för att vinna varenda närkamp blir hon ofta lite passiv.

En fråga som jag kom på först i bilen hem är om Jitex brutit kontraktet med kanadensiska Christina Julien. Eller om det kanske bara gällde våren. För hon stod inte med på laguppställningen. Och på hennes twitter ser jag nu följande inlägg från i tisdags:

”Fördriver dagen med att njuta i Sverige. Kommer att sakna den här platsen.”

Och:

”Min sista dag i Sverige bestod av att äta polska piroger, en australiensisk krokodilburgare, thaimat och sushi. Min mun var ute på en jorden-runt-resa.”

Så till övriga resultat i damallsvenskan. Mest uppseendeväckande var att AIK skrällde igen mot ett topplag. Efter dagens 1–0-seger mot Göteborg FC får Kif Örebro se upp. AIK är nu bara en poäng bakom, och har vittring på en plats i damallsvenskan 2013.

Nästa omgång blir otroligt viktig för bottenstriden. På lördag möts AIK och Djurgården samtidigt som Örebro tar emot Jitex. Där går sista tåget för Djurgården.

I dag föll Djurgården med 4–0 i Malmö efter en riktigt strulig dag. Stockholmslagets flyg var försenat, och matchen flyttades fram med 20 minuter. Men det verkade inte som att Djurgårdens spelare var speciellt bra på att ta strulet. För det stod 3–0 redan efter 19 minuter. Och ja, målmonstret Anja Mittag gjorde mål igen…

Även Örebro gick på en stjärnsmäll i Skåne. Kristianstad vann med klara 4–0. Där var kanske det mest uppseendeväckande att Kosovare Asllani tvingades kliva av på grund av en ljumskskada redan efter tio minuter. Det är oklart hur illa skadad Asllani är.

Åter till Göteborg FC. I fjol gjorde klubben en svag vår, men en fullständigt makalös höst. Under den bärgades 30 av 33 möjliga poäng, och alla glömde fiaskostarten.

Totalt tappade laget 18 poäng i damallsvenskan under 2011, och man vann cupen. På årets 13 omgångar har Göteborg redan tappat 22 poäng. Man har tagit 17. Som jag ser det kan inte ens en cupseger förhindra att det här blir en fiaskosäsong. Eller hur?

* Slutligen några ord om F20-VM. Jag nämnde i går Sydkorea som en tänkbar vinnare. Det visade sig att jag hade läst på dåligt. Jag gick på resultaten från F17-VM 2010, som koreanskorna vann. Men sedan dess har laget tappat, och man fick en friplats till årets VM eftersom Uzbekistan drog sig ur arrangörsskapet.

Sydkorea var också dagens stora besvikelse, när de föll mot Nigeria med 2–0. Med skadeproblem på storstjärnan Yeo Minji var laget alldeles för statiskt och uddlöst. De vinner inte.

Dagens mest imponerande var däremot värdnationen Japan. Jag trodde periodvis nästan att det var A-landslaget som spelade. F20-laget hade samma fina passningsspel, och ett liknande spelsätt. När högerbacken Hikari Tagagi kom farande längs kanten fick jag Yukari Kinga-vibbar, och när nummer 8 Hikaru Naomoto smällde in 2–0 kunde det lika gärna ha varit nummer 8 Aya Miyama.

Och man kan inte komma närmare krysset än vad Kumi Yokoyama gjorde när hon satte det läckra 3–0-målet. Den godbiten var bara en av flera under F20-VM:s premiärdag. Se de här. Jag har ju redan hyllat de fantastiska målen i matchen Italien–Brasilien. De kan du se här.

Kul för mästerskapet att värdnationen inledde med en hyperimponerande 4–1-seger. Och kul för oss tv-tittare med lag som spelar så vacker fotboll som Japan.

Här finns spelschemat till F20-VM. Ihop med matchfakta finns också utmärkta tv-klipp med höjdpunkter.

Önskvärda förändringar i landslaget inför EM

Startelvan mot Tyskland i Algarve cup

Den 10 juli nästa år inleds EM i Sverige. Eftersom det känns som att Thomas Dennerby varken kan, eller vill vara kvar som förbundskapten innebär det att den nya kaptenen har mindre än elva månader på sig att bygga nytt.

Jag vet att många tycker att det skall rensas rejält i landslaget nu efter OS. Jag tillhör inte den gruppen.
Att bygga ett nytt lag är nämligen inget man gör i en handvändning. Det tar väldigt lång tid, och det krävs mycket testande att få alla bitar att falla på plats.

Sverige lyckades med konststycket i VM i fjol. Och Kanada lyckades i OS i år.
Men i båda fallen hade det testats på ganska många sätt innan bitarna föll på plats. För Sverige gjorde de flesta det precis innan VM med Annica Svensson och Lisa Dahlkvist. Men den sista biten, Josefine Öqvist, hittades inte förrän i tredje VM-matchen.

För Kanada var det delvis slumpen som fick pusslet att gå ut. Flera skador i backlinjen tvingade fram förändringar. Och det var först i tredje gruppmatchen, den mot Sverige, som coach John Herdman hade sitt färdiga medaljlag. I det ingick genidraget att plocka in Jonelle Filigno, som fick göra det defensiva jobbet åt Christine Sinclair och Melissa Tancredi.

Men att börja experimentera vilt med den svenska elvan nu känns inte som någon bra idé. Utan stommen måste komma från VM- och OS-lagen. För så långt efter topplagen är vi ändå inte. Inte om alla är skadefria.

En huvudfråga är vem som skall leda laget. Pia Sundhage är förstås drömnamnet. Fast är det sannolikt?
Bakom Sundhage är kandidaterna inte jättemånga. Magnus Wikman är ett namn som förekommit. Jag tycker att det låter intressant.
Ett annat spännande namn är Tony Gustavsson, som ju bara skrivit korttidskontrakt med Tyresö. Mer om det kommer förresten i ett senare inlägg. Ett fjärde namn som hade känts klockrent är Torbjörn Nilsson.
Ja, jag vet att det hade varit önskvärt med en kvinna. Men tyvärr står inte de kvinnliga kandidaterna på kö.

Vem som än tar över så behövs det förstås en del förändringar. Som jag ser det är de här de viktigaste:

1) Nygammalt spelsystem
Jag tror att det är dags att återgå till 4-4-2, för att få bättre spets på vårt kontringsspel. Nästa år har vi förhoppningsvis tre fullgoda forwardsalternativ i Lotta Schelin, Sofia Jakobsson och Josefine Öqvist, och då bör vi köra med två utpräglade forwards.
I övriga lagdelar ökar konkurrensen när den nu skadade trion Charlotte Rohlin, Sara Larsson och Therese Sjögran kommer tillbaka.
Och så hoppas jag att Antonia Göransson äntligen får chansen att spelas in rejält på vänsterkanten. Jag förstår att hon fick begränsad speltid i OS, för hon hade tappat formen. Hennes topp inträffade i februari/mars i år, då hon höll högsta världsklass. Men på sikt tror jag exempelvis mycket mer på Göransson än på hyllade Kosovare Asllani.

2) Målvaktsbyte
Det här är en viktig punkt. Hedvig Lindahl har haft sina chanser, och bör ställas åt sidan. Tyvärr är återväxten på målvaktssidan ganska dålig, men en av Sofia Lundgren eller Kristin Hammarström bör erbjudas jobbet.
Jag förordar Hammarström. Inte minst då Lundgren verkar vackla lite i sin satsning. Enligt den här artikeln i Corren tvekar hon på en fortsättning i landslaget.

Bakom Lundgren, Hammarström och Lindahl ser det tråkigt nog rätt tunt ut. Jag har sett att journalister vill matcha fram Jessica Höglander. Jag har bara sett henne en gång, och det gav inga som helst landslagsvibbar. I alla fall inte de närmaste åren.
Då sätter jag större tro till Sussie Nilsson i AIK. Kan hon snart vara redo att ta nästa steg, tro?

3) Infasning av framtidsspelare
Det är läge att fasa ut ett antal bänkspelare ur truppen, och satsa på nya, yngre. Jag ser gärna att Amanda Ilestedt, Fridolina Rolfö och kanske även Lina Hurtig och Elin Rubensson erbjuds plats i EM-truppen. De är framtidens stjärnor, och bör få chansen att se och lära för att vara redo att bära landslaget till och i VM 2015.

OS-spelare som jag är tveksam till i framtidens landslag är i första hand Susanne Moberg, Jessica Landström, Madelaine Edlund och Lina Nilsson. Men jag har även svårt att få in Caroline Seger i 2013 års svenska landslag.
Våra två bästa matcher under VM 2011 var segrarna mot USA och Frankrike. De båda hade gemensamt att vi spelade dem utan Seger i laget.
Och utan att jag känner Seger speciellt nära så känns hon inte som någon som sprider positiv energi från bänken. Hon bör alltså ingå i startelvan, eller inte vara med alls.
Men jag vet att Seger är en av de starkaste ledarna i dagens lag. Det kommer således att krävas rejält med mod från den nya förbundskaptenen för att välja bort henne.

* Slutligen ett tips till de unga talanger, som drömmer om att bli landslagsspelare: satsa på att bli ytterback.
Det här tipset gäller både killar och tjejer. För vi har väldigt tunt beställt på positionen. Sannolikt mest för att de bästa spelarna i alla ungdomslag placeras i centrallinjen. Ytterbackar blir oftast de som inte duger till något annat.
Följden är att medan det ser ut att kunna bli mördande konkurrens på mittbackspositionen till hemma-EM så är kölistan till ytterbacksplatserna jobbigt kort. Den blir ännu kortare om Sara Thunebro gör allvar av sitt hot att sluta i landslaget.

Vilken gulddag för svenska idrottstjejejer

JVM-guld i handboll. JEM-guld i golf. JVM-guld i stavhopp. Och för en stund sedan som grädde på moset, JEM-guld i fotboll.

På några timmar i dag har vi upplevt ett makalöst guldregn över svenska damjuniorer. Ett guldregn som överträffar allt annat svenska juniortjejer presterat någonsin.

F19-landslaget i fotboll gjorde en taktiskt stabil insats i EM-finalen mot Spanien. Det var tekniska och passningsskickliga spanjorskor mot fysiskt starka svenskor. Spanien hade mycket boll, men kom sällan till farliga avslut mot ett disciplinerat Sverige.

Det var ganska darrigt målvaktsspel från båda håll. Men som tur var så var det en tavla från Spaniens målvakt som fällde avgörandet, och inte en från Sveriges.

Det var ju när Dolores Gallardo tappade Elin Rubensson:s inspel 18 minuter in i förlängningen som AIK:s tekniker Malin Diaz smällde in det svenska guldmålet.

En stund senare var historia skriven. Sverige har återigen Europas bästa damjuniorer.

Skall man vara kritisk hade jag gärna sett att vi hade haft fler bolltrygga, passningssäkra spelare i laget. Spelare som kan kontrollera tempot i en match. Men man kan inte få allt. Vi fick ett EM-guld, vilket ju är fantastiskt bra i sig. Och det finns som jag tidigare skrivit ganska många spelare med A-landslagspotential i laget. Vilket ju i längden är ännu bättre.

Jag har noterat att det i omgångar här och var har gnällts på att antalet utlänningar i damallsvenskan skulle vara för högt. Det tycker inte jag. Tvårtom tror jag faktiskt att vi har just utlänningarna att tacka för det här guldet. För med alla utländska stjärnor har nivån på damallsvenskan höjts.

Följden har blivit att i princip samtliga spelare i F19-landslaget under året har spelat en mängd matcher på hög internationell nivå. När det gäller tempo och publik inramning har alla svenskor spelat svårare matcher än en JEM-final. Där hade vi fördel mot spanjorskorna.

Slutligen. Här är alla de 18 nyblivna Europamästarinnorna:

Målvakter:
Jessica Höglander och Lina Ringshamre.

Backar:
Amanda Ilestedt, Jennie Nordin, Magdalena Ericsson, Hanna Glas, Alice Nilsson och Saga Fredriksson.

Mittfältare:
Lina Hurtig, Fridolina Rolfö, Petra Andersson, Therese Boström, Malin Diaz, Jonna Andersson och Julia Wahlberg.

Forwards:
Elin Rubensson, Pauline Hammarlund och Mimmi Löfwenius.

Tänk om 93 är lika bra som 77

Innan fokus till 100 procent läggs på OS skall det avgöras en EM-final för F19 i kväll. Matchen Sverige–Spanien direktsänds 20.00 på Eurosport 2, och går ju förstås inte att missa.

Som förmatch spelar Kanada och Nya Zeeland en av många träningslandskamper inför OS. Den matchen sänds i samma kanal, fast med starttiden 16.00.
Den är förstås också intressant då Kanada spelar i Sveriges grupp. Och att vi kan mötas i en direkt avgörande match om en slutspelsplats i sista gruppspelsomgången den 31 juli.

Tillbaka till F19-EM. I kväll har Sveriges landslag med spelare födda 1993 eller senare chansen att bli första svenska fotbollslandslag någonsin att vinna en EM-final.

Ja, jag vet att damerna vann EM 1984. Och ja, jag vet att F19-landslaget tog EM-guld på hemmaplan 1999.
Men. Inget av de mästerskapen avgjordes i en enda EM-final. 1984 var det hemma- och bortamöten som gällde. Och F19-EM 1999 var ett gruppspel, där Sverige vann guldet eftersom Italien tappade poäng mot Tyskland i sista omgången.

Den enda rena EM-final ett svenskt flicklandslag har spelat var när F19-landslaget mötte England 2009. Då föll vi med 2–0. Bättre lycka i kväll?

Svensk damfotbolls finalfacit är för övrigt ganska dåligt. På A-nivå har vi förlorat tre EM-finaler; en gång mot Norge (1–2, 1987), och två mot Tyskland (2–3, 1995 och 0–1, 2001). Dessutom har vi som bekant förlorat en VM-final, 1–2 mot Tyskland 2003.

Hur viktigt är då ett EM-guld på F19-nivå?

Ja, egentligen är det ju inte jätteviktigt. Att vi är i final visar att vi har bra återväxt, vilket är positivt. Men från 1999 års EM-vinnande F19-lag fick vi egentligen inte fram en enda A-landslagsspelare.
Och det är ju för att fostra och förbereda spelare för A-landslaget som vi har våra flicklandslag.
Egentligen är det bättre att åka ur i EM-kvalets första omgång, och få fram en A-landslagsspelare, än att ta F19-guld utan starka profiler.

Alltså var 1999 års guld inte till stor nytta för svensk fotboll.

Vilka var de bärande spelarna i guldårgången med spelare födda 1980?
Jo, de hette bland annat Lina Call, Ida-Linn Mats, Helena Hasselberg och Marlene Sjöberg.
Den årgångens dåvarande storstjärna, Sunnanås Malin Gustafsson, var inte med i EM-laget. Hon var redan ordinarie i A-landslaget, och spelade istället stora VM i USA den sommaren. Och den 80:a som blivit bäst i efterhand, Charlotte Rohlin, platsade inte i F19-truppen.

Oavsett hur det går mot Spanien i kväll tror jag att vi på sikt kommer att få mycket nytta av årets finallag. För det känns som att det är en riktigt guldtrupp som är på plats i Turkiet.
Min gissning är att minst fem spelare kommer att bli stabila A-landslagsspelare inom några år. De jag i första hand tänker på är Amanda Ilestedt, Fridolina Rolfö, Lina Hurtig, Julia Wahlberg och Elin Rubensson.

Minst de två förstnämnda hoppas jag för övrigt finns med redan i nästa års A-trupp till hemma-EM.

Vilka årgångar har då varit våra bästa genom tiderna?

Jag gjorde faktiskt en genomgång av tidigare F19-EM häromdagen. Det första mästerskapet spelades så sent som 1998, vilket gör att det är 15:e finalen i kväll.

Semifinallaget 2003 var starkt. I det fanns aktuella OS-spelare som Nilla Fischer, Johanna Almgren och Caroline Seger. Finallaget 2009 hade Antonia Göransson och Sofia Jakobsson som lysande stjärnor.

Men Sveriges allra mest gyllene årgång fick aldrig chansen att ta EM-guld – vilket den borde ha gjort, om den fått chansen.

Vilken årgång tänker jag på då?
Jo, den med spelare födda 1977. I den makalösa kullen fanns ju elva blivande mästerskapsspelare i Caroline Jönsson, Ulla-Karin Rönnlund, Hanna Marklund, Sara Call, Frida Östberg, Anna Sjöström, Tina Nordlund, Linda Fagerström, Minna Heponiemi, Therese Sjögran och Victoria Svensson. Dessutom var Karolina Westberg och Salina Olsson 78:or och kvartetten Hanna Ljungberg, Sara Larsson, Sara Thunebro och Therese Lundin 79:or.

Får vi en lika fantastisk utdelning på 93:orna som på 77:orna – då är svensk damfotbolls framtid väldigt ljus.

Elin Rubensson sköt Sverige till EM-final

Malmös Elin Rubensson bär F19-landslaget i EM. I dag gjorde hon de båda inledande målen när laget blev finalklart via 3–1 mot Danmark i semifinalen.

Det tredje svenska målet gjordes av en dansk försvarare på tilläggstid.

Matchen gick inte på någon tv-kanal. Men jag fick ändå en hyfsad bild av händelserna genom Fridolina Rolfö, som missade matchen på grund av sjukdom, och som twittrade från läktaren. Så tack för det.

Finalen på lördag 20.00 spelas mot Spanien – som vann mot Portugal med 1–0 – och direktsänds av Eurosport 2.

Då är förhoppningsvis Rolfö frisk och spelklar igen.

Så till seniornivå. Just nu spelar Frankrike OS-genrep på hemmaplan mot Ryssland. Inför drygt 10000 åskådare leder fransyskorna med 3–0 i paus. Det lilla jag hunnit se av matchen har det varit spel mot ett mål.

Tidigare i dag hade Japan en liknande match. Jag kan inte förstå varför inte Sverige också tar chansen att spela någon uppladdningsmatch mot lite sämre motstånd. För det måste väl vara skönt att få ösa på i offensiven i någon match, och kanske även få igång lagets målskyttar.
Men, men. Förhoppningsvis vet Thomas Dennerby och de andra vad de håller på med.

Frankrikes mål har för övrigt gjorts av Gaetane Thiney (1–0) och Marie-Laure Delie (2–0 och 3–0).
Fransyskorna startade så här: Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Wendie Renard, Laura Georges, Sonia Bompastor – Camille Abily, Elise Bussaglia, Eugénie Le Sommer, Gaetane Thiney, Louisa Necib – Marie-Laure Delie.

Lång genomgång av den damallsvenska våren

Damallsvenskan har tagit sommarlov sedan ett par dagar tillbaka. Därmed har det också blivit hög tid att göra en sammanfattning av vårsäsongen.

Jag tippade som bekant serien inför avspark. Här är länken till tipset för toppstriden, och här är länken till bottenstriden.
Det enda man brukar kunna vara säker när man gör ett sådant tips, det är att nästan inget blir som man tänkt sig.

Här är en genomgång av tabellen som den ser ut nu:

1) Tyresö FF
Mitt tips: 2:a
12 matcher, +23 i målskillnad, 28 poäng
* Visst, Tyresö ligger överst i tabellen. Ändå anser jag att jag har prickat dem på rätt placering halvvägs, den som tvåa. Malmö har ju nämligen en hängmatch, som jag tror att de vinner. Och då vinner ju faktiskt LdB vårserien även i år.
Inför avspark i april ifrågasatte jag Tyresös backlinje. Så här långt har laget släppt in överlägset minst mål, åtta. Och man har bara släppt till 43 avslut totalt mot mål. Det är fantastiskt bra siffror, så jag får stå med skammen…

Sett till spelartruppen bör Tyresö vinna den här serien lätt. Men namn spelar inte. Och Tyresö har ännu inte hittat in på den autobahn som leder raka vägen mot kronprinsessan Victorias pokal. Orsaken är att lagbygget långt ifrån är klart. Alla stjärnor måste placeras i roller som de accepterar, något som visat sig vara en svår nöt att knäcka.

Våren har varit väldigt omtumlande. Tränaren hoppade av, starke mannen fälldes för sexköp, superstjärnan var ur balans, och så vidare.
Hittar man lugnet i klubben, och får viljestarka stjärnor som Marta, Vero Boquete, Caroline Seger, Elaine, Lisa Dahlkvist med fler att dra jämnt i höst, då blir det guld.
Annars blir det en spännande höst i damallsvenskan.

2) LdB FC Malmö
Mitt tips: 3:a
11, +17, 27
* Moraliska serieledare. Malmö har verkligen varit överraskande starka. Laget bärs av makalösa poängdrottningen Anja Mittag. Hon är en spelare som gör att omgivningen växer. Smartare än de flesta.

På senare tid har även Ramona Bachmann börjat prestera på sin högsta nivå. Defensivt ser jag Tora Helgadottir som seriens bästa målvakt. Och mittbackarna Malin Levenstad och Amanda Ilestedt har visat hög klass. Dessutom är centrala mittfältarna Sara Björk Gunnarsdottir och Katrin Schmidt nyttiga tvåvägsspelare.

Jag undrade lite över bredden i truppen. Men den oron var obefogad. Juniorerna har visat sig hålla hög klass. Elin Rubensson, Ilestedt och Saga Fredriksson är redan allsvenska spelare.
Trots att Malmö är regerande mästarinnor, och i praktiken leder halvvägs, så får de räknas som första utmanare om guldet.

3) Vittsjö GIK
Mitt tips: 10:a
12, +5, 25
* Malmö är alltså en överraskning för mig. Därmed räcker inte ordlistan riktigt till för att beskriva hur stor skräll Vittsjö är.
Jag har hyllat klubben flera gånger på sistone (bland annat här), och känner att jag inte har så mycket att tillägga. Mer än ett nöjt konstaterande av att jag i alla fall inte hade laget på nedflyttning…

4) Kristianstads DFF
Mitt tips: 6:a
12, +4, 22
* Tränare Elisabet Gunnarsdottir såg lätt kaxigt sitt lag som guldkandidat inför seriestart. Visst har våren varit bra, men guldkandidat? Nej, chanserna till serieseger var i praktiken försvunna ganska tidigt för ojämna KDFF.

Ojämnheten märks på att det har blivit segrar mot topplagen Tyresö, Vittsjö och Göteborg, men förluster mot mittenlag som Jitex, Umeå och Piteå.
Ett tag vann man bara i Stockholm. Men Gunnarsdottirs gäng har lyft på sistone, och går in i höstsäsongen med goda chanser att sluta topp fyra.

Ja, man är ju faktiskt med i racet om en plats i Champions League. Men för att verkligen kunna nå dit får man nog inte tappa fler än fem–sex poäng på de sista tio omgångarna. Och det blir väl för tufft? Eller?

Jag har inte sett laget mer än på korta tv-klipp. På dem ser det ut som att Sif Atladottir kan vara seriens bästa mittback, och att Kosovare Asllani har toppat formen lagom till OS. Och statistiken visar att man skjutit flest skott på mål av alla lag under våren. Bättre utdelning på skotten i höst, och…

5) Linköpings FC
Mitt tips: 1:a
12, +12, 19
* Oj, vad jag var snett ute här. Med sju poäng på lika många omgångar var säsongsupptakten så svag att serien på många sätt var förstörd långt innan det roliga ens var nära att ha börjat.
LFC utnämns därför till vårens stora besvikelse.

Men laget har haft en väldigt positiv trend på sistone. Manon Melis har genom fem mål på två möten med Djurgården lyft till tredje plats i skytteligan, och med Nilla Fischer i mittförsvaret har man hittat defensiv stabilitet.

I höst ansluter danska supertalangen Pernille Harder. Och med en stark höst finns chansen att laget trots allt kan sluta topp fyra. Ja, går man rent kan man till och med ta en plats i Champions League. Fast det känns kanske inte så sannolikt. Eller?

6) Göteborgs FC
Mitt tips: 4:a
12,  +11, 17
* Tillhör vårens stora besvikelser. Då tänker jag inte i första hand på placeringen, utan på avståndet upp till topplagen. För att ta in elva poäng på Tyresö på tio omgångar gör man inte.

Laget ligger i ett ingenmansland, och seriehösten blir en enda lång transportsträcka. En transport där det gäller att få ihop laget. För det har fattats både spets, och defensiv stabilitet.
Det är bara att titta på statistiken över avslut i slutet av det här långa inlägget. Göteborg tillhör de lag som avlossat minst skott på mål, och de som har dragit på sig flest skott på eget mål.

Offensivt har man stått och fallit med Christen Press. Hon är för övrigt ett av få riktiga glädjeämnen i laget. Jag skrev inför att ”Press inte bara är en utmärkt bloggare och twittrare, hon har även snabbheten för att bli en sensation i allsvenskan.”
Det känns som att jag var ganska rätt ute där… Amerikanskan sprang ju så snabbt att hon hann in som reserv i USA:s OS-trupp.

Defensivt slutar försvarsgeneralen Jane Törnqvist. Kommer Annike Krahn in där? Och värvar man något mer? Jag hade gärna sett att laget skaffade ytterligare en stabil back, och en utpräglad vänsterspelare.

7) Piteå IF
Mitt tips: 8:a
12, –1, 16
* Piteå har gjort en stark vår, och överraskat många på ett positivt. Nyckeln är att man har lyckats bra med sina nyförvärv.
Grunden är en rak och ganska enkel fotboll. Och genom ettriga Hanna Pettersson och kraftfulla Jennifer Nobis har man den spets som behövs för att kunna slå hål på samtliga damallsvenska försvar.

Piteå har dessutom flera spelare som är starka i luftrummet, vilket ju är nyttigt både offensivt och defensivt. Och med Sofie Persson har laget fått en spelare som kan leverera fasta situationer med god precision.
Piteå ligger trea i publikligan, trots att inte Marta har varit på besök. Det skall inte behöva bli en kall fotbollshöst i Norrbotten i år.

8) Jitex BK
Mitt tips: 5:a
12 matcher, –6, 12 poäng
* Jitex gjorde en fantastiskt stark försäsong, och inledde också serien stabilt. Man låg sexa efter åtta omgångar, vilket var i takt med mitt tips. Sedan dess har det blivit noll poäng och bara ett mål på de sista fyra omgångarna.
Gemensamt för de matcherna är att laget spelat samtliga utan talangen Fridolina Rolfö. Är det så att Jitex står och faller med henne?

Jaja. Jitex är för bra för någon bottenstrid. När Rolfös löpningar åter tillförs laget så kommer poängen att trilla in under hösten.

9) Umeå IK
Mitt tips: 9:a
11, –10, 12
* Umeå har jag placerat på rätt plats. För jag kände inför serien att UIK riskerade göra årets ras i damallsvenskan.
Mest tvivlade jag på målskörden framåt eftersom man tappade flera av sina bästa målskyttar under vintern. Och mitt tvivel var befogat. I fjol gjorde man 45 mål. I år har det blivit 14 halvvägs.

Jenny Hjolman ser ut att ha spännande kvaliteter. Men hon verkar inte mogen att bära ett lag i damallsvenskan ännu. Således är det tydligt att UIK behöver tillföras en pålitlig målskytt under sommaren.
Men fjolårets trea har även sviktat defensivt. I fjol släppte man in 21 mål på 22 matcher. I år har det blivit 24 efter elva.

Men offensiv och defensiv hör ihop. Har man inga utpräglade målskyttar måste man gå fram med mer folk, och då öppnar man sig bakåt. Som jag ser det finns risken för att UIK kan trilla ner ytterligare en placering.
Men åka ut? Nej, så illa skall det inte behöva gå. För Caroline Jönsson, Emma Berglund, Emmelie Konradsson och de båda nigerianskorna Rita Chikwelu och Ogonna Chukwudi utgör en så stabil stomme att kontraktet kommer att säkras.

10) KIF Örebro
Mitt tips: 7:a
12, –18, 10
* Utan Sara Larsson har Kif varit svagare än väntat. Framför allt har man darrat bakåt. Tillsammans med Djurgården är Örebro det lag som släppt in flest mål, och det är ingen stark merit.
Men nu är Larsson tillbaka, och hon bör kunna styra upp försvarsspelet rejält.

15 mål framåt imponerar inte heller. Men kritiserade Sarah Michael har börjat producera på sistone. Hon har god uppbackning av Marie Hammarström och isländska Edda Gardarsdottir. Kif kan bli kvar på tionde plats, men där är det stopp. Nedflyttning skall inte behöva bli aktuellt.

11) AIK Fotboll Damer
Mitt tips: 12:a
11, –10, 6
* AIK har ett ungt och talangfullt lag, som har gjort kanonresultat mot topplagen.
Jag har inte sett laget spela, men har förstått att de spelar smart, efter sina resurser när de känner sig nederlagstippade. Det har inneburit seger mot Malmö, och poäng mot både Linköping och Göteborg. Man var dessutom väldigt nära att nå oavgjort även mot Tyresö.

Men mot bottenlagen verkar talangerna inte vara lika disciplinerade. För man har bara tagit en pinne på gängen på tabellens undre halva.
Skall AIK ha minsta chans att lyfta upp över nedflyttningsstrecket krävs nog minst 13 poäng – alltså nästan full utdelning mot bottenlagen i höst. Orkar man med det?

12) Djurgårdens IF DFF
Mitt tips: 11:a
11, –27, 6
* Uddlösa Djurgården har bara gjort sex mål på elva omgångar. Det är inte allsvensk klass.
Visst, Jessica Landström har anlänt, och kommer att ge lite bättre spets åt anfallet.
Och trots att Gudbjörg Gunnarsdottir är en utmärkt målvakt har laget släppt in flest mål i serien.
Det är alltså tydligt att försvarsspelet inte håller damallsvensk klass.
Djurgården behöver nog åtminstone två, starka defensiva nyförvärv för att kunna ha en chans att klättra över nedflyttningsstrecket. Fast det känns som att det är superettan nästa. Det ser för övrigt ut att bli en serie med många Stockholmslag under premiäråret.

Här är slutligen lite statistik:

Skytteligan:
1) Anja Mittag           13
2) Christen Press     10
3) Manon Melis          9
4) Sofie Andersson    8
5) Danesha Adams    7

Poängligan:
1) Anja Mittag                 17, 13+4
2) Marta                          13, 6+7
3) Christen Press           11, 10+1
4) Elin Rubensson          11, 6+5
4) Kosovare Asllani        11, 6+5
6) Sofie Andersson        10, 8+2
7) Sara Lindén               10, 5+5
—-
Madelaine Edlund            8, 5+3
Susanne Moberg             8, 5+3
Caroline Seger                6, 3+3

Målvaktsligan
1) Carola Söberg               81 procent, 35 räddningar–8 insläppta mål
2) Kristin Hammarström    81 procent, 73–17
3) Sussie Nilsson              77 procent, 65–19
4) Thora Helgadottir          77 procent, 50–15
5) Sofia Lundgren             76 procent, 51–16
—-
8) Hedvig Lindahl              73 procent, 55–20

Bäst offensiv. Flest egna avslut på mål:
Kristianstads DFF     114
Tyresö FF                 113
LdB Malmö                 99
Jitex                            91
Linköpings FC            88
Umeå IK                     85
Vittsjö GIK                  85
Göteborg FC              83
Piteå IF                      82
Kif Örebro                  66
Djurgården                52
AIK FF                       50

Bäst defensiv. Minst avslut på eget mål:
Tyresö FF                  43
LdB FC Malmö          65
Linköpings FC           67
Vittsjö GIK                 70
Jitex BK                     72
Kristianstads DFF     75
AIK FF                       84
Kif Örebro                  88
Göteborg FC             90
Piteå IF                     92
Umeå IK                    96
Djurgården                98

Blicken riktas mot Salt Lake City – och Vittsjö

Vi är framme vid den sista helgen med damallsvensk fotboll innan OS-uppehållet. I andra länder, som Japan har ligan redan lagts i malpåse. Men i Sverige skall lagen spela en eller två matcher till innan de flesta spelarna får semester.

Själv riktar jag min uppmärksamhet åt två håll den här helgen. Dels på hur det går i Salt Lake City, mellan USA och Kanada. Dels på hur det går i Vittsjö, i det damallsvenska toppmötet mellan Vittsjö och Tyresö.

Om vi börjar med den senast nämnda matchen. Den spelas nämligen först, avspark 14.20 i Vittsjö – och på TV4sport. Där har Vittsjö sin sista chans att göra den damallsvenska guldstriden till en kamp mellan tre lag. Förlust, och det kommer uteslutande hamna om Tyresö och LdB Malmö under damallsvenskans andra halva.
Jag har hört folk i andra lag hoppfullt säga att ”halva serien återstår” eller ”det är 33 poäng kvar att spela om”. Det är skitsnack. Sannolikheten att både Tyresö och LdB Malmö rasar ihop i höst är så liten att den inte är värd att diskutera. I kväll finns det bara tre lag som kan vinna SM-guldet. I morgon kan det vara två.

Oavsett hur det går i morgon är Vittsjö förstås vårens stora utropstecken i damallsvenskan. Och laget skall vara stolt över sin insats. Även Malmö har överraskat mig positivt. Jag trodde inte att Anja Mittag skulle vara så fantastiskt bra.
Linköping och Göteborg är besvikelserna. Båda lagen måste ta full poäng i resten av omgångarna för att kunna placera sig topp två. Det känns helt omöjligt.

Utöver Vittsjö-Tyresö känns helgens matcher inte speciellt heta. Jag har sett Jitex två gånger nu utan Fridolina Rolfö. Båda gångerna har det känts som att laget saknat något. Rolfö är inte med i Linköping på söndag heller. Det borde innebära hemmaseger.

Örebro–Kristianstad är en rätt oviss match eftersom Kif börjar få ordning på både lag och spel. Jag gissar ändå att KDFF vinner.

* Men damallsvenskan i all ära. Jag börjar få lite OS-vibbar. För mig spelas därför helgens mest intressanta match i Salt Lake City. Senast jag såg USA möta Kanada var i OS-kvalet i vintras. Och det handlade då om en överkörning i den högre skolan.
Det skall bli intressant att se om Sveriges blivande motståndare har lärt sig något, och hyvlat bort delar av det naiva spel som de periodvis använt sig av i år.
Det skall även bli intressant att se om USA:s anfallsduo Alex Morgan och Abby Wambach är lika bra i den här matchen som de var i Halmstad.
Matchen tv-sänds, så jag hoppas kunna se den via någon stream. Matchstart är 20.00, svensk tid.

* I övrigt i helgen så är det full omgång i norska Toppserien i morgon. Båda topplagen Stabaek och Lilleström spelar borta. Men mot lag de skall slå. Det spelas alltså ingen riktigt het match i Norge.

* Däremot lär det bli hett värre i Vitryssland. Mitt favoritlag Molodechno ställs nämligen mot regerande mästarinnorna Bobruichanka på bortaplan på söndag. Molodechno föll i bottenmötet med Viktorya-86 Brest i förra veckan, och är nu åter sist i tabellen. Målskillnaden visar –114 efter tolv omgångar. Bobruichanka är obesegrat och har +57. Som sagt, det lär bli hett…

Michael sågas i Örebro – och Juvisy pressar Lyon

Efter en helg som i ganska stor utsträckning har tillbringats i bloggskugga är det dags att sammanfatta helgens matcher i de större ligorna.

Semifinalerna i Champions League har jag redan avhandlat.
Där imponerade Lyon stort när Turbine Potsdam krossades med 5–1 på Stade Gerland.
Samtidigt satte Juvisy press på Lyon i franska Feminine Division 1.
Parislaget vann med 4–2 hemma mot Rodez, och drog ifrån i tabelltoppen. Juvisy leder nu med fem poäng. Dock har Lyon två matcher mindre spelade – och kan gå om.

Men det hela är så raffinerat att Juvisy skall ta emot Lyon på hemmaplan den 27 maj klockan 15.00. Den matchen lär bli en direkt avgörande guldfinal, där Juvisy sannolikt behöver spräcka förlustnollan för Lotta Schelin:s gäng.
Montpellier och PSG vann båda i helgen, men är båda i praktiken borta från de båda platserna i höstens Champions League. De går till Lyon och Juvisy.

* I allsvenskan var det inga speciellt överraskande resultat. Skrällen skulle möjligen vara att Kif Örebro föll hemma mot Umeå med 2–0 och ligger sist i serien med 0–9 i målskillnad efter två omgångar.
Jag känner jag kanske har undervärderat Umeå en aning. Och övervärderat Kif Örebro – som verkar klart sämre än väntat.
Att Sarah Michael inte har skött sin vinterträning gör inte saken bättre. I den här krönikan i Nerikes Allehanda döms nigerianskan ut rätt rejält.

Annars var det roligt att Vittsjö lockade så stor publik som 1271 i sin historiska hemmapremiär. Och ännu roligare var att laget visade att de inte är något strykgäng, utan att de kommer att kunna bita ifrån mot gängen på tabellens undre halva. Sofie Andersson gjorde sitt andra allsvenska mål, och visar att hon konserverat fjolårets fina målform. Det är förstås otroligt viktigt för Vittsjö.

Utöver Kif Örebro står även Djurgården på noll gjorda mål efter två omgångar. Jitex var som väntat minst ett nummer för stort i lagens möte, och Mölndalslaget vann med 2–0. Där gjorde Fridolina Rolfö ett mål och ett assist. Jag har en känsla av att Rolfö finns med i den svenska EM-truppen nästa år. Eller?

Anja Mittag kommer garanterat vara med och slåss om segern i skytteligan. Två mål, ett assist och en fixad straff mot ett starkt Kristianstad var ett klart statement från LdB Malmös ena prestigevärvning.

* Till Tyskland. Där tog både FCR 2001 Duisburg och VfL Wolfsburg säkra segrar – och såg till att tabelltoppen är sanslöst raffinerad med fem omgångar kvar att spela.
Så här är läget:
1) Turbine Potsdam 41 poäng, +36
2) VfL Wolfsburg 40 poäng, +36
3) FCR 2001 Duisburg 39 poäng, +30
4) FFC Frankfurt 37 poäng, +34

För Duisburg var nyckelspelaren Simone Laudehr tillbaka efter skada. Hon spelade 90 minuter, och gjorde de två sista målen när Essen-Schönebeck besegrades med 4–0. Laudehr blir viktig i Duisburgs guldjakt.
Se höjdpunkter från Duisburgs seger här.

Wolfsburg kom i underläge redan i andra minuten borta mot Lokomotiv Leipzig. Men efter en kvart hade topplaget inte bara kommit ikapp och förbi, utan man hade redan gått ifrån till 4–1. Till slut blev det 9–2 sedan Conny Pohlers gjort fyra mål och ungerska Zsanett Jakabfi två.

Det är alltså fem omgångar kvar i ligan, och topplagen har följande inbördes möten kvar:
6 maj 14.00: Potsdam–Frankfurt
20 maj 14.00: Wolfsburg–Frankfurt
20 maj 14.00: Duisburg–Potsdam
28 maj 14.00: Frankfurt–Duisburg
Frankfurt har sämst utgångsläge, svårast program samt dessutom den tyska cupfinalen och Champions League att tänka på. Trots det tror jag faktiskt att de kan stå där med pokalen till slut. Men satsa inte hus och hem på det…

* I Italien blev svenska målvakten Stephanie Öhrström stor matchhjälte genom att snyggt rädda en straff, och dessutom hålla nollan när hennes Bardolino Verona vann med 1–0 borta mot Torino.
Målet gjorde Cristiana Girelli i slutminuten. Se det och straffräddningen på det här klippet.

Sassari Torres leder fortfarande ligan med fyra poängs marginal före Bardolino. Torres vann med 2–0 sedan skyttedrottningen Patrizia Panico gjort det andra målet.
Bardolino har i sin tur fyra poäng ner till trean Brescia och fem till fyran Tavagnacco.

* I japanska Nadeshiko League noterades veckans hetaste publikmatcher i ligaspel. Mer om publikintresset i Japan i ett senare inlägg.
Enligt Womens Soccer United på twitter innehöll premiäromgången i Japan följande publiksiffror:
6776: Inac Leonessa–Takatsuki
3358: Okayama–Ichihara:
2057: AS Elfen Sayama–Urawa Reds Ladies

* I norska Toppserien fick mästarlaget Röa bara 1–1 hemma mot Arna-Björnar i premiären. Siri Nordby gav Oslolaget ledningen, men Ine Wedaa kvitterade i 81:a minuten.
Mest anmärkningsvärt i premiäromgången var att Cecilie Pedersen gjorde fyra mål när LSK Kvinner (Lilleström) vann med 6–0 borta mot Trondheims-Örn. Pedersens tre sista mål utgjorde dessutom ett tvättäkta hattrick.
De två övriga målen gjorde för övrigt av Isabell Herlovsen.
När Stabaek bortaslog Vålerenga med 5–1 gjorde Ada Stolsmo Hegerberg tre av målen. Fjolårets Göteborgspelare Ingvild Stensland avslutade målskyttet när hon slog in en frispark.

Jitex blir årets skrällag, men guldet tar Linköping

Då var det dags att ge det slutgiltiga, allsvenska tipset för 2012. Jag har funderat lite, och står fast vid mitt guldtips. Svenska mästarinnor 2012 blir Linköpings FC.

Med tanke på fjolårets tabell är det förstås en jätteskräll om Linköping tar guld.
Med tanke på Tyresös storsatsning är det förstås också en jätteskräll om Linköping tar guld.
Och med tanke på korsbandsskadan på Linda Sällström minskar inte skrällstämpeln på ett LFC-guld. För det har ju kommit in grus i LFC:s maskineri.

Men det går ju inte ändra ett guldtips nu, inte när man hållit fast vid det hela försäsongen… Och LFC har fortfarande ett hyperstabilt försvar, och anfallskraft så det kan räcka hela vägen.
Annars är väl Jitex femteplats det som sticker ut mest jämfört med hur serien tippades på den damallsvenska upptaktsträffen. Där återfanns de på åttonde plats.

Dags för tipset. Så här slutar damallsvenskan 2012:

1) Linköpings FC
In: Manon Melis, Lisa De Vanna, Nilla Fischer, Emma Lundh, Karen Bardsley och Matilda Agné.
Ut: Kosovare Asllani, Elin Borg, Lisa Klinga, Ida Brännström, Hanne Gråhns och Dafina Memedov. Samt skadade Linda Sällström.
* LFC slutade femma ifjol eftersom de gjorde för få mål. Med Lisa De Vanna, Emma Lundh och framför allt med Manon Melis i truppen borde målskyttet inte vara något problem längre.
Mittförsvaret med Charlotte Rohlin och Nora Holstad Berge var ramstarkt redan ifjol. Och det blir knappast sämre med kompromisslösa Nilla Fischer närmast framför. Fischer sa för övrigt så här i tisdags till mig angående mitt guldtips:

”Jag spelar inte fotboll för att missa titlar. Medan Malmö har ersatt de spelare de förlorat och Tyresö har värvat rakt igenom har LFC kompletterat truppen på ett sätt som förbättrar den. LFC har lagt kraften på att hitta rätt spelare.”

Om lagets forwards sa Fischer så här:

”Vi har väldigt bra snabbhet bland forwards, med tre av de fem snabbaste spelarna i allsvenskan.”

Sedan dess har Linda Sällström dragit av korsbandet. Men två av de fyra snabbaste är bra nog. Guldet hamnar i Östergötland.

2) Tyresö FF
In: Marta Viera da Silva, Veronica Boquete, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Lisa Klinga och Jessica Höglander.
Ut: Elin Ekblom Bak, Katrin Schmidt, Sofie Persson, Madeleine Stegius och Mathilda Hagman. Samt mammalediga Josefine Öqvist.
* Storsatsande TFF har av förklarliga skäl fått de allra flesta guldtipsen.
Och visst, Vero Boquete har kapacitet att bli allsvenskans bästa spelare i år. Det har förstås även Marta. Så visst, Tyresö är sylvasst framåt, och Caroline Seger, Lisa Dahlkvist och Elaine Moura är grunden till ett lysande mittfält.
Men som jag skrivit förr tror jag att Tyresö missar guldet på en för seg backlinje. Ungefär som Real Madrid under flera år hade bästa offensiven i Primera division, men ändå sällan tog guld.
Jag pratade dock aldrig försvarsspel med lagkapten Johanna Frisk på den damallsvenska upptaktsträffen, utan mer om man hunnit få ihop laget. Så här sa Frisk om lagbygget:

”Vi har trots allt haft kvar stommen från ifjol, och så har vi spelat många träningsmatcher för att få in de nya.”

Och om guldet:

”Vi siktar på det. Vi har förutsättningarna, men vi har ett hårt jobb att göra.”

Senast på kvällen den 3 november vet vi om jag får rätt om Tyresös backlinje. Eller om jag underskattat det, och det trots allt blir Johanna Frisk som får lyfta pokalen.

3) LdB FC Malmö
In: Anja Mittag, Ramona Bachmann, Kathrin Schmidt, Ali Riley och Anna Welin.
Ut: Linda Forsberg, Nilla Fischer, Caroline Seger, Manon Melis, Elena Sadiku och Annika Kukkonen. Samt skadade Frida Nordin.
* Tränare Peter Moberg sa i torsdags till SVT att han tror att Sara Björk Gunnarsdottir kan bli årets bästa spelare i allsvenskan.
Intressant, för han har ju även Ramona Bachmann och Anja Mittag i sin offensiva linje. Samt talangen Elin Rubenson. Så visst, Malmö kommer att vara vasst anfallsmässigt. Mittag är en målmaskin, som kanske till och med håller högre klass än Manon Melis. Det märks inte minst på hur Turbine Potsdam slutat göra mål sedan Mittag lämnade.
Malmö har även en av mina favoritspelare i allsvenskan, Kathrin Schmidt, som täcker upp förlusterna av Fischer och Seger på mittfältet.
Men frågetecknet finns för försvaret. Visst är Lina Nilsson och Malin Levenstad på gränsen till landslaget och Amanda Ilestedt och Saga Fredriksson är stora framtidsnamn. Men jag tror ändå att defensiven sänker mästarinnorna i år.
Just Levenstad pratade jag lite med vid upptaktsträffen. Hon sa så här om vad som talar för att Malmö försvarar guldet igen:

”Att vi fått en vana av att vinna. Och att vi har bra nyförvärv. Ramona Bachmann var allsvenskans bästa spelare förra året. Vi har lite annorlunda spetskvaliteter i laget i år.”

4) Göteborgs FC
In: Anita Asante, Christen Press, Ingrid Wells, Mimmi Löfwenius och Louise Högrell.
Ut: Lisa Dahlkvist, Linda Sembrant, Ingvild Stensland, Jenny Hallstensson och Sussie Nilsson.
* Amerikanska nyförvärvet Christen Press är inte bara en utmärkt bloggare och twittrare, hon har även snabbheten för att bli en sensation i allsvenskan, kanske till och med skyttedrottning. Men då krävs det att hon får ordning på avslutningarna.
Får hon det?
Anita Asante är ett stabilt nytillskott på mittfältet, och Stina Segerström är som ett nyförvärv i backlinjen. Men truppen är tunn. Och framför allt saknas alternativ på centralt mittfält. Men även i backlinjen.
Bristen på bredd blir Göteborgs fall. Efter två raka andraplatser faller GFC ner till plats fyra i år. Fast Segerström tror på guld. Så här sa hon till mig på upptaktsträffen:

”Vi tror på oss själva, och det finns mycket att ta med från förra året. Som att vi var bäst när det gäller. Dels vann vi Svenska cupen, dels var vi det lag som tog flest poäng om man bara räknar de inbördes matcherna mellan alla topplag – och dels klarade vi av att slå Tyresö i en avgörande situation i sista omgången.”

5) Jitex BK
In: Christina Julien, Amelie Rybäck, Minna Meriluoto, Katri Nokso Koivisto och Leena Puranen.
Ut: Maria Karlsson, Anna-Kaisa Rantanen och Sophia Lindorsson. Samt skadade Petronella Ekroth.
* Hade skador, ett tråkigt grundspel och åkte på 13 förluster i fjol.
Under Stefan Rehn:s ledning har det sett väldigt annorlunda ut den här våren. Laget är mer bolltryggt, och resultaten är lysande.
Det har bara blivit en förlust – och den kom med uddamålet mot Kristianstad när Jitex saknade sina tre finländska landslagsspelare Annica Sjölund, Katri Nokso Koivisto och Leena Puranen samt kanadensiska Christina Julien och unga stjärnskottet Fridolina Rolfö.
Jitex verkar starkare än på mycket länge, och kan ta poäng mot vilket motstånd som helst. Det var också vad lagkapten Sofia Karlsson konstaterade till mig på upptaktsträffen:

”Har vi en bra dag tror jag vi kan slå alla lag. Vi har fått en bra tränare i Stefan Rehn, och nyförvärven är riktigt bra spelare. Christina Julien har gjort mål i de matcher hon spelat. Skönt för Annica Sjölund att få lite avlastning i anfallet”

6) Kristianstads DFF
In: Becky Edwards, Katrin Omarsdottir, Kosovare Asllani, Sophie Schmidt, Elena Sadiku och Therese Andersson.
Ut: Margret Lara Vidarsdottir, Sandra Betschart, Erla Arnardottir och Mathilda Nilsson. Samt skadade Gudny Björk Odinsdottir.
* Elisabet Gunnarsdottir och Kosovare Asllani är två profiler som gör Kristianstad till ett väldigt intressant lag. Båda är skönt kaxiga, på ett sätt som gör att man unnar dem framgång.
Det lyste om Kosse i tisdags, och hon verkar älska sin centrala roll i laget. Lovande för KDFF – och kanske också för landslaget. Kosse sa så här till mig:

”Vi är kompletta som ett lag. Och har en tränare som motiverar alla. Kristianstad slog Tyresö redan förra säsongen, så…”

Tränare Gunnarsdottir tror att hennes lag kan utmana om guldet. Hon sa så här:

”Jag tror på mitt lag, vi har bra självförtroende. Det är många lag som satsar i allsvenskan. Alla pratar om Tyresö, Göteborg, Linköping och Malmö, men sedan tror jag att två–tre lag till kan vara med i toppen.”

Gunnarsdottir skrattade lite åt spelprogrammet, där man inleder mot Linköping och Malmö – två lag KDFF inte vunnit mot.

”Jag beställde de här två matcherna… Det är mitt fjärde år i Kristianstad, och jag har byggt ett lag som kan slå alla lag. Fast vi har inte slaget Malmö eller Linköping – ännu…”

Att Kristianstad skall utmana om guldet tror kanske inte jag. Men jag tror absolut att de kan skaka alla motståndare. Och om man blir lika starka på bortaplan som på det långa gräset på Vilans IP då kan vi prata medalj i höst.
För utöver Asllani är även Sophie Schmidt ett utmärkt, offensivt tillskott. Men jag tror inte Kristianstad får till bortaspelet, utan man gör i första hand upp med Jitex om femteplatsen.

Därmed har jag avgett mitt damallsvenska tips 2012. För lag sju till tolv har jag redovisat här.

Och vill du ha tips och statistik inför alla premiärmatcherna rekommenderas den här bloggen. Eller den här. På båda bloggarna finns det grymt genomarbetade genomgångar av alla damallsvenska lag. Bra jobbat.