Kategoriarkiv: Therese Sjögran

Guldet hamnar i Tyresö igen

Publicerad den av
3

Det är mindre än en timme till seriestart, och jag har nått fram till den fjärde och sista delen av mitt damallsvenska tips. I år är jag tyvärr tråkig, och tror som majoriteten – att SM-guldet återigen hamnar i Tyresö.

På upptaktsträffen i tisdags föll tipsen så här:

1) Tyresö med 51,2 procent av rösterna
2) Malmö         32,1
3) Göteborg      9,5
4) Linköping      2,4
Umeå                2,4

Min uppfattning är att fördelningen mellan lagen följer ungefär samma fördelning, dock skall Linköping och Umeå strykas från listan. Oddset för klubbarna bakom de tre topplagen bör ligga på tiondels procent.

För det är mellan Tyresö och Malmö det står. Göteborg är egentligen den enda outsidern.

Malmö har alltså chansen. Men laget visade bristande kapacitet när det väl gällde i fjol. Guldet såg ju ut att vara klart. Men efter 13 raka segrar blev det bara en poäng på de två sista omgångarna. Då har man svag vinnarkultur.

Tyresö har inte heller hunnit bygga upp någon riktig vinnarkultur. Men trots att försäsongen delvis har varit darrig så tror jag stenhårt på dem.

För spelmässigt var Tyresö klart bättre än Göteborg i supercupen. Mästarlaget skapade massor av chanser, och när trion Vero, Marta och Christen Press lärt sig varandra kommer även målen.

Här är min genomgång av de tre topplagen:

1) Tyresö FF
In: Christen Press (Göteborg), Malin Diaz (AIK), Sara Thunebro (FFC Frankfurt) och Jennifer Hermoso (Rayo Vallecano, Spanien)
Ut: Madelaine Edlund (uppehåll), Helén Eke (Kif Örebro) och Josefine Öqvist (Kristianstad), Lisa Klinga (Piteå, lån) och Pauline Hammarlund (Linköping)

Kommentar: För första året satsar Tyresö på kontinuitet – ett väl beprövat segerrecept.

Att Christen Press kommer in i stället för Madelaine Edlund har alla förutsättningar att bli ett lyft. I den här omgivningen blir jag inte förvånad om Press kan komma i närheten av 30 mål.

Marta Viera da Silva

Marta Viera da Silva

Lägg till att Marta skall spela centralt, och koncentrera sig på offensiva löpningar – och Tyresö känns ännu mer sylvassa i djupled än i fjol.

Apropå Marta sa tränare Tony Gustavsson så här på upptaktsträffen:

”Marta hade på tok för många maxlöp förra året – framför allt defensiva. Hon skall vara 80/20 i fördelning offensiva/defensiva löpningar.”

Marta skall alltså springa framåt. Lagets svaghet finns som jag ser det i löpningarna bakåt. Där saknas för tillfället snabbheten för att hävda sig i Champions League. Tränare Gustavsson uttryckte det så här på upptaktsträffen:

”När det gäller omställningsspelet är vi inte där vi bör vara för att hävda oss internationellt. Lagen ställer om till anfall mycket snabbare än vi är vana vid.”

Men i allsvenskan håller Tyresö alltså tillräcklig kvalitet för att försvara guldet. De vann tio av höstens elva matcher i fjol, och med en bra start tror jag att säsongen kan bli ett enda långt segertåg.

2) LdB FC Malmö
In: Manon Melis (Linköping), Zecira Musovic (Stattena), Yoreli Rincon (Piracicaba, Brasilien) och Kathleen Radtke (Jena).
Ut: Emma Wilhelmsson (Jitex), Christina Öyangen Örntoft (Bröndby, Danmark), Hilda Carlén (Hammarby).

Kommentar: Precis som Tyresö har Malmö en väldigt offensiv satsning. De visar att de hoppas ge Tyresö en jättematch om guldet även i år.

Miljardären Dan Olofsson har öppnat plånboken och löst klubbens ekonomiska kris. Hans plånbok har även möjliggjort att Manon Melis återvänt till Skåne. Och man har hämtat Colombias affischnamn Yoreli Rincon i Brasilien. Med dem har man har ett överflöd av offensiva spelare. Synd för klubbens många talangfulla tonåringar.

Utöver nyförvärven får man snart åter Frida Nordin och Therese Sjögran från korsbandsskador. Nye tränaren Jonas Eidevall står inför en utmaning i att hitta bästa möjliga startelva. Och i en annan i att hålla de som sätts på bänken nöjda med sin tillvaro.

Manon Melis

Manon Melis

Offensiva spelare finns det ett överflöd av. Hör bara här: Rincon, Sjögran, Anja Mittag, Ramona Bachmann, Manon Melis och Elin Rubensson.

Backlinjen är okcså väldigt offensivt lagd. Och att den har defensiva brister avslöjade Lyon på ett skoningslöst sätt. En back som är riktigt duktig i defensiven är unga Amanda Ilestedt. Henne vill Eidevall gärna ha in i EM-truppen. Under upptaktsträffen sa han:

”Jag tycker att det var synd att Amanda inte var med till Algarve cup och utvärderades där. Nu står hon på noll landskamper och får svårt att nå EM.”

Jag håller med.

Förhoppningsvis kan Malmö hänga med Tyresö i guldstriden. För visst vore det kul om guldstriden lever långt in på senhösten?

3) Göteborg FC
In: Marie Hammarström (Kif Örebro), Cathrine Dyngvold (Klepp, Norge), Jessica Landström (Djurgården) och Jodie Taylor (Birmingham).
Ut: Christen Press (Tyresö) och Ingrid Wells (Washington Spirit)

Kommentar: Göteborg nämns som en tänkbar utmanare om guldet. För att blir det måste trion Jessica Landström, Jodie Taylor och Cathrine Dyngvold klara av att ersätta skyttedrottningen Christen Press.

För ett par veckor sedan hade jag varit tveksam till att de skulle klara det. Press gjorde 17 av Göteborgs 48 mål i damallsvenskan i fjol, låg bakom cuptiteln och var stor hjältinna i åttondelsfinalen av Champions League.
Jag trodde faktiskt att tränare Torbjörn Nilsson skulle tvingas lägga om spelsättet när Press nu istället återfinns i Tyresö.

Jodie Taylor

Jodie Taylor

Men sedan visade Taylor både hög klass och fart i supercupen. Därför tror jag numera faktiskt att Göteborg till och med har ett bättre lag i år än i fjol.

Nyckel ett blir säsongsstarten. Genom att vara svårstartat tappade man guldet 2011, och i serieupptakten försvann toppkontakten tidigt i fjol.

Nyckel nummer två blir spelet på gräs. Det har inte varit tillräckligt bra de senaste åren.

Utöver forwardsfrågan är spelartruppen fortsatt rekordtunn. GFC hade nog behövt bredda för att inte vara extremt känsliga för skador. Varför har de inget lag i den nya F19-serien?

Jag tror att Göteborg slutar trea med viss marginal ner till övriga lag. Fast jag är högst tveksam till att Göteborg har mental styrka att hänga med Tyresö och Malmö i guldracet.

* Övriga lag har jag placerat in i tabellen i tre andra inlägg. De finns här:

Om lag 4) Kristianstads DFF, 5) Linköpings FC och 6) Umeå IK läser du här.

Om lag 7) Piteå IF, 8) Vittsjö GIK och 9) Jitex BK läser du här.

Om lag 10) Kif Örebro, 11) Sunnanå SK och 12) Mallbackens IF läser du här.

* Givetvis är det här inte den enda bloggen som bjuder på damallsvenska tips. Bloggen Spelare12 har gjort en rejält gedigen genomgång av serien, lag för lag.

Anders Nilsson på Aftonbladets damfotbollsblogg har presenterat lagen två och två.

I år har även damfotboll.com satt ihop ett tips. Kul. Här är även ett tips från Radiosportens fotbollsexpert Richard Henriksson.

Spelet kan börja…

Vad har Sundhage egentligen förändrat?

Publicerad den av
3

Charlotte Rohlin och Josefine Öqvist är tillbaka i landslagstruppen. Det var de stora nyheterna från Pia Sundhage vid dagens presskonferens i Växjö.

De små nyheterna var att Annica Svensson och Susanne Moberg inte längre är med i truppen.

Efter att förbundet under en period varit föredömligt bra på att sända sina presskonferenser så kändes det ovant att få sitta och vänta in ett pressmeddelande på svenskfotboll.se.

När det väl kom blev jag nöjd med de nya spelarna, men missnöjd med vilka som valts bort. För både Svensson och Moberg har egenskaper som saknas i aktuell trupp.
Svensson är en ytterback med klart större defensiv skicklighet än uttagna alternativen Lina Nilsson och Jessica Samuelsson.
Och Moberg är en av få offensiva spelare i truppen som man kan slå inlägg mot. Ingen av de andra spelarna på mittfälts- eller forwardsposition är speciellt bra på att nicka.

Dagens uttagning innebär nog också att Therese Sjögran kan glömma EM. Veteranen måste göra en makalöst stark vår i damallsvenskan för att bli landslagsaktuell igen.

Ser man på den nu uttagna truppen så reagerar jag lite över att den består av bara sex backar, medan det är hela fem forwards. Hade Sundhage valt ett gäng olika spelartyper som forwards hade jag förstått bredden. Men nu är det fyra utpräglade djupledslöpare, samt Kosovare Asllani.

Thomas Dennerby

Thomas Dennerby

Under Algarve cup funderade jag lite på vad Sundhage egentligen har förändrat jämfört med det lag som Thomas Dennerby lämnade efter sig. Och även om det är ganska många nya bänkspelare, så kom jag fram till att det trots allt är väldigt lite som är nytt.
I startelvan handlar det i princip om exakt samma spelare nu, som det var i VM 2011 och OS 2012.

Sundhages startelva ser ju ut så här i nuläget:

Målvakt: Kristin Hammarström.
Ytterbackar: Lina Nilsson och Sara Thunebro.
Mittbackar: Emma Berglund och Nilla Fischer. Här är dörren öppen för Rohlin.
Yttermittfältare: Antonia Göransson och Marie Hammarström.
Innermittfältare: Lisa Dahlkvist och Caroline Seger.
Forwards: Lotta Schelin och Kosovare Asllani.

Tittar man sedan på hur Dennerby fördelade speltiden under OS 2012 såg det ut så här:

Målvakt:
Hedvig Lindahl              360 minuter

Backar:
Linda Sembrant            360
Emma Berglund         360
Sara Thunebro           360
Lina Nilsson               192
Annica Svensson       172

Mittfältare:
Caroline Seger           360
Marie Hammarström  334
Sofia Jakobsson            316
Lisa Dahlkvist             304
Nilla Fischer               203
Kosovare Asllani        139
Johanna Almgren          120
Antonia Göransson          29

Forwards:
Lotta Schelin              343
Madelaine Edlund              8

Dennerbys ställde alltså oftast upp med följande elva: Lindahl – Nilsson, Berglund, Sembrant, Thunebro – Jakobsson, Fischer, Seger, Dahlkvist, Hammarström – Schelin. Första avbytare var Svensson och Asllani. Av de 13 har Lindahl och Sembrant försvunnit på grund av skador.

Pia Sundhage

Pia Sundhage

Slutsatsen är att Pia Sundhages sportsliga förändringar av landslaget handlar om:

1) Byte av spelsystem från 4-5-1 till 4-4-2. Fast det är inte ett dugg kontroversiellt. Dennerby spelade också oftast 4-4-2, och han var efter OS inne på en återgång.

2) Omskolningen av Nilla Fischer. Det är väl egentligen den stora, överraskande förändringen. Inte minst då vi redan innan hade väldigt många dugliga spelare på just mittbackspositionen.
Personligen hade jag hellre sett att Sundhage hade skolat om ett par yttermittfältare till ytterbackar. Utan att ha örnkoll på Emmelie Konradsson så är min spontana känsla att hon skulle bli en utmärkt högerback. Även Hanna Folkesson känns som en tänkbar ytterback.

3) Inmatchningen av Antonia Göransson. Potsdammittfältaren har tagit sig in i laget på Jakobssons bekostnad. Inte heller det här är speciellt oväntat.
Det är mer frukten av att Göransson tagit steg i positiv riktning samtidigt som Jakobsson haft en strulig vinter.
Dennerby gjorde ju också försök med att ge Göransson chansen på kanten. Men då tyckte varken han eller jag att hon var redo.

4) Rivstart i matcherna med ett högt, aggressivt försvarsspel.
Sundhage har sagt att laget skall starta matcherna med högsta intensitet, för att få ett tidigt övertag.
Det är att sätta ord på hur det såg ut under Dennerbys tid. För titta på hur det har sett ut i VM 2011 och OS 2012, och inse att Sverige har gjort huvuddelen av sina mål under den första halvan av de första halvlekarna.

Så sportsligt ser jag inte att Sundhage har bidragit med så mycket till vårt landslag. Och det var kanske inte heller att vänta att hon skulle vända upp-och-ner på allt med tanke på hur kort tid det var till EM när hon tog över.

Det innebär dock inte att jag är negativ till Sundhages tid vid rodret. Inte alls. Hon har nämligen varit oerhört viktig på andra plan.
Som jag ser det är Sundhages stora bidrag till landslaget en ny attityd – och framför allt väldigt mycket större uppmärksamhet.
Sundhage syns i alla möjliga sammanhang, och har blivit det affischnamn inför EM som vi skrikit efter. Det är förstås lysande, även om det hade varit ännu bättre om någon av spelarna hade profilerats i samma utsträckning.

Jag såg någon säga att Sundhage gör lite som Real Madrids omstridde tränare Jose Mourinho – alltså att hon sätter sig själv i fokus på ett sätt som tar bort en del press från spelarna. Så tror jag kanske inte att hon tänker, men visst är det en kittlande jämförelse?

Vilka är Sundhages två bubblare?

Publicerad den av
3

I morgon klockan 11.00 håller Pia Sundhage presskonferens i Växjö. På dagordningen står att presentera truppen till landskampen mot Island den 6 april.

I samband med Algarve cup meddelade Sundhage att hon tänkte byta ut två av spelarna från den truppen. Jag skulle tippa att de som får kliva av är Malin Levenstad och Olivia Schough. Men jag är långt ifrån säker. Det skulle lika väl kunna vara någon ur kvartetten Annica Svensson, Carina Holmberg, Hanna Folkesson och möjligen Susanne Moberg. Övriga 17 spelare upplever jag som ganska säkra på sina platser i truppen.

Vilka kan då tänkas tillkomma? I den återuppväckta bloggen damallsvenskan 2012 lanseras Charlotte Rohlin och Therese Sjögran som de två nygamla namnen i truppen. Det låter väl inte orimligt då Sundhage signalerat att hon inte är helt övertygad om en mittbacksplats samt om en av kantspelarna.

Personligen hade jag gärna sett att Sundhage plockat in några yngre spelare som Lina Hurtig och Elin Rubensson. Eller att Josefine Öqvist får chansen att visa upp sig. Som jag ser det är det rimligt att bygga en mästerskapstrupp på följande sätt:

* Grunda med de 17 bästa spelarna – fördelat på två målvakter och 15 utespelare.
* Krydda med tre jokrar – alltså spelare med specialegenskaper som kan förändra matchbilder. Det skulle kunna vara en nickspecialist, en dribbler eller en grym distansskytt.
* Till sist tar man med tre yngre talanger för att se och lära. För ett EM består av maximalt sex matcher. Sannolikt använder man inte fler än max 16–18 spelare under de matcherna. Det innebär att spelare 21–23 egentligen bara är åskådare på första parkett. På sikt har man större nytta av att ha tre talanger i de positionerna.

Namnen för Sundhages EM-trupp

Publicerad den av
4

Jag har ju lovat en mer ingående sammanfattning av Sveriges insats i Algarve cup. Jag funderade lite på hur jag skulle göra den.
Jag fick ett bra förslag av signaturen Denise, som tidigare i dag skrev en lång och väl genomtänkt kommentar kring mitt inlägg Tankar kring ett onödigt baklängesmål.

Denise bad om en längre lista över mer eller mindre landslagsaktuella spelare inför EM. Även om de 23 spelare som varit med i Algarve naturligtvis ligger klart närmast de 23 EM-platserna så kändes det som en bra idé. Inte minst då Pia Sundhage har öppnat för att ta med ett par nya spelare till mötet med Island den 6 april.

Så här sa Sundhage till TT efter gårdagens match:

”Jag funderar på att ta in två spelare utanför den här truppen. Jag vill att man ska vara på tå och inte känna sig för självsäker på en plats i truppen.”

De båda nya spelarna skall dock inte räkna med så mycket speltid, för i samma artikel konstaterar Sundhage också att:

”Vi kommer att ta ut vad vi tror är bästa laget för att börja bygga en startelva. Jag inser att vi måste börja att spela ihop ett lag. Det finns skäl till att vi inte skapar fler målchanser.”

Det här med målchanser är verkligen det stora spelmässiga problemet efter våra fyra matcher i Algarve. Som bekant vill ju Sundhage hellre att matcherna slutar 4–3 än 1–0. Hon vill också ha ett högt och aggressivt försvarsspel.
Det är en svår väg till framgång. För ju högre upp i planen man inleder sitt försvarsarbete, ju mindre utrymme finns för misstag. Om motståndarna får tid på sig har de nämligen väldigt mycket yta att sikta in djupledsbollar på när vår backlinje står högt.

Heter man FC Barcelona (herrfotboll), och vet att man kommer att skapa minst ett tiotal feta målchanser per match är Sundhages upplägg gångbart. Men vi är Sverige, och i Algarve har vi bara lyckats skapa tillräckligt med feta målchanser mot ett ursvagt Island.
I övriga tre matcher skapade vi inte fler än två–tre chanser per halvlek. Och det är för lite.

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Som jag ser det är är frågan om målchanser kopplad till Lotta Schelin. Jag ser att flera andra damfotbollsskribenter tycker att Lyonstjärnan trots allt gjort en stabil och bra insats i Algarve. Jag hade hållit med om hon hetat exempelvis Elin Rubensson eller Olivia Schough.
Men nu är Lotta Schelin inte en talang på väg uppåt. Hon är vår superstjärna. Hon har fått Diamantbollen två år i rad och skall vara damernas svar på Zlatan Ibrahimovic. Schelin skall inte spela andrafiolen bakom Kosovare Asllani – som hon gjort den senaste veckan. Det är hon som måste bära laget, precis som hon gjorde i VM 2011.

Sundhage har ju med rätta konstaterat att man inte vinner några mästerskapstitlar utan stjärnor. Vår förbundskapten måste nog ta sig en rejäl funderare över hur hon skall få Schelin att leva upp till stjärnrollen.
Personligen undrar jag lite över om vårt höga försvarsspel verkligen passar Schelin. Hon är ju som bäst när hon får djupledsbollar in bakom motståndarnas backlinje. Och när vi står högt med laget finns det inte så stor yta att lägga in de där djupledsbollarna på. I stället söker hon sig nu mest ner mot hörnflaggorna för att få yta. Och där skapar man inte några målchanser.

De var mina mer allmänna funderingar kring laget och spelet. Dags för en genomgång av hur jag ser på situationen i lagdel för lagdel.

Malin Levenstad

Malin Levenstad

Av de som varit med i Portugal så kan man något förenklat konstatera att ju fler spelminuter man fått, desto större chans att ingå i EM-truppen. Således är Olivia Schough och Malin Levenstad de två som sitter lösast när Sundhage skall byta ut två spelare till Islandsmatchen. Men inte heller Annica Svensson, Hanna Folkesson eller Carina Holmberg kan känna sig speciellt säkra.

Här är hela genomgången:

Målvakter:
Speltid i Algarve cup:
Kristin Hammarström      360
Sofia Lundgren                  –
Carola Söberg                   –
Andra målvakter som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Jessica Höglander
Andra målvakter som skulle kunna vara aktuella för EM:
Hedvig Lindahl
Susanne Nilsson
Stephanie Öhrström
Kommentar:
Hammarström har tagit ett järngrepp om platsen i startelvan. Lundgren känns dock inte helt borta ännu. Fast dels måste hon snabbt bli frisk, dels måste hon omgående visa superform, för Hammarström har visat hög klass i Algarve.

Känslan är att Lundgren och Söberg ligger väldigt bra till för att ta de övriga platserna i EM-truppen. Det verkar varken som att Sundhage tänker vänta in Lindahl, eller släppa fram någon av de yngre målvakter som drömmer om att få chansen – som Höglander, Nilsson och Öhrström.

Thunebro och Morgan

Sara Thunebro mot Alex Morgan

Backar:
Speltid i Algarve cup:
Sara Thunebro              332
Emma Berglund            304
Nilla Fischer                 298
Lina Nilsson                 234
Jessica Samuelsson      154
Annica Svensson            66
Malin Levenstad             52
Andra backar som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Amanda Ilestedt
Sara Larsson
Stina Segerström
Andra backar som skulle kunna vara aktuella för EM:
Charlotte Rohlin
Linda Sembrant
Catrine Johansson
Maja Krantz
Kommentar:
Fördelningen av speltid i Algarve säger allt om hur Sundhages EM-backlinje ser ut i dagsläget: Nilsson, Berglund, Fischer och Thunebro.
För om inte Nilsson hade spelat träningsmatch dagarna innan cupen hade nog avståndet mellan henne och Samuelsson varit ännu större.
Just Samuelsson ser också ut att ligga bra till för en plats i EM-truppen. Det gör nog trots allt även Svensson, då hon är användbar både som ytter- och innerback. Den sista platsen tror jag Sundhage håller öppen för Rohlin. Men här är jag inte alls säker.
Levenstad står närmast utanför truppen, medan Ilestedt sannolikt får vänta på sin mästerskapsdebut. Det största hoppet för de båda Malmömittbackarna är att Sundhage väljer att köra åtta backar i EM-truppen.
Jag tror inte att Sundhage ens funderar på att vänta in Sembrant. Och när det gäller Larsson och Segerström så verkar de ha gjort sitt i landslaget.
Som en parentes konstateras att jag hade matchat backlinjen helt annorlunda om jag fått chansen. Jag hade exempelvis gärna velat se både Johansson och Krantz testas som ytterbackar. Därför är de med på listan. Jag har alltså ingen indikation på att Sundhage är på gång att testa dem.

Caroline Seger

Caroline Seger

Mittfältare:
Speltid i Algarve cup:
Caroline Seger               270
Antonia Göransson         270
Lisa Dahlkvist                260
Marie Hammarström       207
Johanna Almgren           119
Susanne Moberg            108
Emmelie Konradsson        90
Hanna Folkesson              84
Carina Holmberg              61
Andra mittfältare som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Lina Hurtig
Malin Diaz Pettersson
Andra mittfältare som skulle kunna vara aktuella för EM:
Therese Sjögran
Hanna Terry
Petra Larsson
Kommentar:
Även här ser man tydligt på spelminuterna hur Sundhage tänkt sig sitt mittfält i EM. I dagslaget ger inte kvartetten Hammarström, Seger, Dahlkvist och Göransson några höga odds på start mot Danmark.
Det är Hammarström som möjligen sitter lite löst – och trion Almgren, Moberg och Konradsson som är utmanarna om den platsen. För Sundhage har indikerat att hon inte helt har spikat vilka kantspelare hon tänker använda sig av.

Alla de sju nämnda mittfältarna bör ligga bra till för att få ingå i truppen till EM – om inte Sundhage minskar ner antalet mittfältare till åtta, för då riskerar en av dem få maka på sig.
Fast Sundhage kan även välja att bara ta med tre utprägladem centrala mittfältare. För hon har ju Fischer och Hammarström som går att spela i mitten. Men i nuläget ligger både Folkesson och Holmberg bra till för att komma med i truppen.

Däremot känns det varken som att Sundhage tänker satsa på Sjögran – som tycks ha gjort sitt, eller på Diaz Pettersson – som inte känns redo ännu.
Jag hoppas att det finns en plats i truppen för superlöftet Hurtig. Hon är svensk damfotbolls framtid, och skulle lära sig mycket av att bara få ingå i truppen. När jag ändå kastar fram en massa namn så nämner jag Larsson – som ju ingick i EM-truppen för fyra år sedan. Hon verkar vara en karaktärsspelare.

Slutligen Terry. Hon nämndes (utan att namnges) av Sundhage som EM-kandidat tidigare i vinter. Det känns inte aktuellt längre. Fast å andra sidan har Sundhage överraskat i sina val av truppspelare förr.

Forwards:
Speltid i Algarve cup:
Lotta Schelin                296
Kosovare Asllani           233
Sofia Jakobsson           144
Olivia Schough               18
Andra forwards som Sundhage tagit ut i sina trupper:
Elin Rubensson
Jessica Landström
Madelaine Edlund
Julia Spetsmark
Andra forwards som skulle kunna vara aktuella för EM:
Josefine Öqvist
Jenny Hjolman
Kommentar:
Här är det klart att Sundhage kommer att satsa på Schelin/Asllani som forwardspar. Lika klart är att Jakobsson har en plats i truppen. Den fjärde forwardsplatsen står sannolikt mellan Schough, Rubensson och Öqvist. Min gissning är att det till slut blir Öqvist som tar plats i truppen.

Av övriga kandidater är ju Edlund mammaledig och borta från EM, Landström känns helt avskriven, och Spetsmark har inte förekommit alls i diskussionen sedan hon var med på januarilägret.
Hjolman har jag lagt till själv. Hon är ett intressant framtidsnamn. Hon gjorde ”bara” fem mål i fjolårets damallsvenska. Men i år känns det som att hon kan få ett lyft.

Det är många namn på listan. Men som jag ser det har vi ett problem på forwardssidan. Och då menar jag inte att vi har dåliga spelare – för vi har flera högklassiga forwards. Det jag är ute efter är att nästan alla tio forwards här ovan är bäst rättvända – de är snabba och i första hand djupledsgående.
Vi har ingen spelare man kan lyfta upp bollar, eller slå inlägg mot. Det är en jättebrist om vi skulle hamna i underläge i EM.

Nu skall Schelin och Seger börja skina

Publicerad den av
Svara
Caroline Seger

Caroline Seger

Pia Sundhage har från början varit tydlig med att hon förväntar sig att Lotta Schelin och Caroline Seger skall bära landslaget i EM.

Det är dags nu för duon att börja visa att de har förutsättningar att klara uppgiften. Algarve cup är en träningsturnering, så placeringen där är egentligen oväsentlig. Men de kommande veckorna vill man få se signaler om att Sundhages bygge är på väg mot något bra.

Rapporterna säger att både Schelin och Seger har visat bra form den senaste tiden. Det känns lovande.

Marie och Kristin Hammarström

Marie och Kristin Hammarström fotas av Johanna Almgren

Annars känns det inte som att det är så många öppna platser i startelvan att slåss om. På målvaktssidan får Kristin Hammarström nu en fantastisk chans att spela till sig tröjan. Konkurrenten Sofia Lundgren är ju nämligen inte i spelbart skick.

Fyrbacklinjen ser ut att bli Lina Nilsson, Emma Berglund, Nilla Fischer och Sara Thunebro. Annica Svensson och Charlotte Rohlin är främsta utmanare. Här är det mest intressant att se hur Fischer klarar sig mot bästa möjliga motstånd.

På mittfältet verkar Seger och Lisa Dahlkvist vara gjutna i de centrala positionerna. Däremot är det tuff kamp om kantplatserna. Där deltar Marie Hammarström, Antonia Göransson, Johanna Almgren, Emmelie Konradsson, Susanne Moberg och troligen även en av Sofia Jakobsson/Kosovare Asllani. Kanske, kanske, kanske kan även Therese Sjögran slå sig in i diskussionen. Fast veteranen verkar vara uträknad.

Elin Rubensson

Elin Rubensson fick inte åka med till Portugal

Jakobsson och Asllani slåss i första hand om den lediga forwardsplatsen bredvid Schelin. Där hoppas jag även att Josefine Öqvist kan bli aktuell under våren. Men i nuläget känns Öqvist, Elin Rubensson och Olivia Schough som ganska långt ifrån startuppställningen.

Tillbaka till kanterna. Där har Sundhage en mängd möjligheter, beroende på vilka egenskaper hon vill prioritera. Jag hade gärna sett Hammarströms känsliga vänsterfot på planen. Å andra sidan har Göransson också visat sig kunna slå bra hörnor och inläggsfrisparkar med sin vänsterfot – och hon har högre fart.

Almgren i toppform har egenskaper som ingen annan i truppen: bollsäker och kreativ – dessutom är hon en bra hörn- och frisparksläggare. Når hon fjolårets Algarveform är hon mitt val till höger. Konradsson känns jämnare, men är ingen lika bra poänggörare som Almgren. Vill man prioritera fart är det Jakobsson eller Moberg som gäller.

Det blir väldigt spännande att se hur Sundhage tänker. Under Algarve cup kommer vi nog få se ganska tydligt hur förbundskaptenen tänker. Och när hon väl bestämt sig för en elva brukar hon inte byta i onödan.

Utöver Sveriges möte med Kina så spelar alltså ytterligare tio EM-länder i morgon. Vi kommer alltså att få lite indikationer på aktuellt styrkeförhållande. Men minns att Sverige vann i Algarve 2009, för att sedan åka ur EM i kvartsfinal på ett närmast fiaskoartat sätt mot Norge.

Här är matcherna med alla EM-lag:

Algarve cup:
14.10: Japan–Norge
15.00: USA–Island
17.00: Sverige–Kina (Eurosport 2)
18.00: Tyskland–Danmark (Eurosport)

Cypern cup:
16.30: England–Italien
16.30: Holland–Finland

Träningsmatcher:
15.00: Ryssland–Bosnien-Hercegovina
18.30: Frankrike–Brasilien

Sverige skulle ha laddat upp för Algarve cup med att träningsspela mot Japan i går. Men den träningsmatchen blåste bort. Två lag som däremot spelat en improviserad träningsmatch är USA och Danmark. USA vann med 4–1, och som man kan se på det här klippet så hade danskorna väldigt svårt att hänga med snabba amerikanskor som Alex Morgan, Heather O’Reilly, Christen Press och Sydney Leroux.

Mest spännande är de som inte är med

Publicerad den av
4

Jag får frågor om vilka spelare jag vill ha med i EM-truppen. Det är förstås kul att leka förbundskapten, och jag skall ta ut min trupp senare, men den är trots allt inte speciellt spännande i det stora hela.

Mer intressant är att försöka titta in i Pia Sundhage:s hjärna och räkna ut vilka 23 spelare hon tar ut i sin trupp.

I dag har Sundhage för övrigt varit hemma i Ulricehamn och spelat in ytterligare ett tv-program. Nu handlar det om ett avsnitt av Tv3:s ”Patrik möter”, där Patrik heter Sjöberg i efternamn. Bilder från inspelningen finns här.

Det var en parentes. För fotbollsmässigt är dagens aktiviteter förstås helt ovidkommande. Däremot är gårdagens hyperintressanta. Vid presskonferensen sa Sundhage så här till TT angående hur stor chans icke uttagna Algarveresenärer har att komma med till EM:

”Det finns en chans att komma med i EM, chansen att ta en plats i startelvan mot Danmark är däremot inte så stor.”

Det är ett tydligt besked. Startelvan är alltså i princip klar. Det innebär samtidigt att Charlotte Rohlin måste vara fantastisk under våren för att ta plats i mittlåset i EM. Och det är nog bara hon som skulle kunna ta sig in i startelvan.

Den andra spelaren jag möjlgien kan tänka mig skulle kunna gå rakt in i laget är Josefine Öqvist. Når hon tillbaka till sin VM-form från 2011 ser jag henne som vassare än huvudkonkurrenterna Kosovare Asllani och Sofia Jakobsson.

I USA har Sundhage gjort sig känd för att göra väldigt få spelarbyten, både i själva matcherna och i trupperna. Hon har kört stenhår med en kärntrupp. Så lär det även bli i Sverige, och det ganska snart. Fast ännu så länge har hon bytt oväntat friskt när det handlar om spelarna i truppens utkant.

Hursom helst är det förstås extra intressant att gå igenom vilka spelare som inte blivit uttagna i de senaste trupperna. Vi kan nog utgå ifrån att det mesta talar för att trion Stina Segerström, Sara Larsson och Jessica Landström har gjort sitt i landslagströjan. Vad man hört verkar även Therese Sjögran få svårt att slå sig in igen.

Linda Sembrant kanske inte är avskriven för all framtid, men hon verkar inte alls ingå i EM-diskussionen. Det gör inte heller Hedvig Lindahl.

Som jag tidigare skrivit hade jag – om jag varit Sundhage – tagit med min tilltänkta EM-trupp till Algarve. Där får man gott om möjlighet att prova spelarna i matchsituationer. Och det är klockrent att trimma in fasta situationer på mellandagarnas träningspass.

Jag tycker att man bör ge plats för två eller tre framtidsnamn i en EM-trupp. Malmöduon Amanda Ilestedt och Elin Rubensson borde ligga bra till för sådana framtidsplatser. Men båda de är petade inför Algarveresan. Det förvånar mig.Det skulle kunna vara så att Sundhage genom U23-kapten Calle Barrling fått höra att Malmöduon är utmärkta turneringsspelare, och att det därför är viktigare att testa ett hur andra spelare klarar tätt matchande.

I höstas hade jag aldrig kunna ana att kvartetten Jessica Samuelsson, Carina Holmberg, Hanna Folkesson och Olivia Schough skulle gå före Ilestedt och Rubensson. Och så sent som när truppen till förra Bosönlägret kom trodde jag att Malin Levenstad var borta ur EM-diskussionen.

Speciellt Schough är en megaskräll. Hon är avbytare i Göteborg FC, och gjorde bara ett mål i fjolårets damallsvenska. Hon verkar i och för sig vara en riktigt skön personlighet, och är säkert underbar att ha med i gänget. Men fotbollsmässigt har jag i alla fall inte sett någon landslagskvalitet hos henne.

Men visst blir det spännande att se hur Sundhage matchar truppen i Algarve? Och det blir inte minst spännande att se hur nästa trupp formeras. För efter Portugalresan är det inte många matcher kvar innan allvaret. Och den tiden bör användas till att trimma ihop den tänkta EM-elvan.

* Slutligen gjorde Lotta Schelin ett mål när Lyon i kväll lätt avancerade till åttondelsfinal i franska cupen. Siffrorna borta mot Woippy i sextondelen blev förkrossande 16–0. Laetitia Tonazzi gjorde hela sex av målen. Tvåmålsskyttar blev Amandine Henry och Sabrina Viguier.

Två intressanta blogginlägg

Publicerad den av
Svara

Dagen efter landslagets möte med Stockholms P15 är det på bloggarna man kan läsa de mest intressanta texterna.

Här kan man läsa om att Therese Sjögran bjöd in sig själv till landslaget. Stämmer det så är nog Sjögran trots allt ganska långt ifrån en plats i både startelva och trupp.

Och här är en genomgång av kampen om platserna i landslagets startelva. Resonemanget känns väldigt genomtänkt, och inlägget ger en bra bild av hur jag upplever läget i landslaget inför EM.

Så till själva matchen. Svenska Fotbollförbundet blir allt bättre på webb-tv. De har lagt upp ett klipp med höjdpunkter. Även Tv4 har ett inslag där man får se landslagets båda mål. Det handlar annars huvudsakligen om kampen om målvaktspositionen.

Förbundets klipp är alltså överlägset bäst. På det kan man se att:
* Ett aggressivt försvarsspel från Antonia Göransson och Lotta Schelin leder till Kosovare Asllani:s 1–0-mål.
* det är Nilla Fischer som spelar med för små marginaler vid 1–1.
* Schelin gör en grov miss när hon blir helt frispelad av Marie Hammarström. Får man så fria lägen måste man få bollen inom ramen.
* Kristin Hammarström gjorde en handfull riktigt bra ingripanden. Med fotparaden på friläget som höjdpunkt.* Segermålet är frukten av en fin djupledslöpning från Seger, och en felträff från Schelin. För inte kan hon väl ha tänkt att avslutet skulle få den bågen?
* Lagen hade varsin boll som slogs bort på mållinjen. Oavgjort i den kolumnen alltså.

Det om gårdagens match. Dagens silly seasonnyhet är att Kristianstad värvar en back från Australien. Det handlar om Nicole Sykes från Canberra United, som har skrivit på ett ettårskontrakt.
Sykes utnämndes till Canberras bästa spelare 2012, vilket inte är så illa. Canberra vann ju mästerskapet aktuellt år.

Vi riskerar att få en målvaktskris

Publicerad den av
3

Så har man läst om, och sett lite höjdpunkter från dagens match. Jag noterar bland annat att Lotta Schelin:s segermål var ett rent flytavslut, och att Pia Sundhage var imponerad av Caroline Seger – framför allt i den första perioden.

Att Seger är bra en kortare del av matcherna är inte alls ovanligt. Tyvärr har jag inte sett henne hålla världsklass genom en hel match under de senaste två åren. Kommer hon att orka det när vi närmar oss EM?

I TT:s text öppnar Sundhage dörren för Therese Sjögran och Charlotte Rohlin i EM-laget. Rohlin verkar det finnas plats för. Sundhage säger så här i TT-texten:

”Jag kan se Fischer och Rohlin som mittbackspar. Jag går så långt att om Fischer är frisk och pigg, då är det den bästa mittbacken vi har. Det jag är stressad för är att om hon går sönder igen.”

Ett intressant uttalande. Att Nilla Fischer anses vara bäst efter mindre än ett år på positionen är knappast en hyllning av konkurrenterna. Och då känns ju ändå mittback som den position där vi har flest spelare som håller internationell klass.

Huruvida Sjögran också skall ha en plats i startelvan är jag mer tveksam till. Men visst, når hon tillbaka till sin toppnivå bör hon i alla fall vara med i truppen.

Så till den hetaste damfotbollsdiskussionen på twitter de senaste dagarna. Den har handlat om återväxten på målvaktssidan i landslaget. Eller snarare bristen på återväxt.

Diskussionen startade förstås när det stod klart att Sunnanås nyförvärv Susanne Nilsson har varit i Serbien och känt sig för på ett landslagsläger. Den Kristianstadsbördiga 21-åringen är en av få yngre, svenska målvakter som har erfarenhet av spel på högsta elitnivå.

I fjol var följande sju svenska spelare förstamålvakter i var sitt lag som spelar på högsta nivå:
* Caroline Jönsson, Umeå, född 22/11 1977 – 35 år
* Kristin Hammarström, född 29/3 1982 – 30 år
* Carola Söberg, Tyresö, född 29/7 1982 – 30 år
* Sofia Lundgren, Linköping, född 20/9 1982 – 30 år
* Hedvig Lindahl, Kristianstad, född 29/4 1983 – 29 år
* Stephanie Öhrström, Bardolino Verona, född 12/1 1987 – 26 år
* Susanne Nilsson, AIK, född 31/12 1991 – 21 år

Utöver dem spelade även Maria Rönnbäck (född 30/3 1989 – 23 år) 21 matcher i damallsvenskan för Piteå. Fast hon var egentligen tänkt som andramålvakt bakom australiska Lydia Williams.

Som synes är listan över svenska toppmålvakter kort. Och tittar man på åldrarna behöver man inte vara professor för att räkna ut att se att de starkaste namnen är i slutet av sina karriärer.

Med tanke på det så är det förstås oroande för landslaget om Nilsson skulle välja Serbien. Och när man dessutom hör att folk i Italien vill att Öhrström skall gifta till sig italienskt medborgarskap ökar oron ytterligare.

För senast om fem år måste vi ha en ny generation målvakter redo att ta hand om handskarna i landslaget. Och visst, det finns talanger.

Sundhage har valt att ta med Jessica Höglander (född 1993) på det pågående lägret när Lundgren lämnade återbud. Höglander verkar vara en favorit hos Lilie Persson, för Tyresös andramålvakt gick före Nilsson i U23-landslaget i höstas.

Jag har bara sett Höglander i två tv-matcher, och jag är inte överväldigad. Och jag tycker att det känns konstigt att en målvakt som bara spelat en damallsvensk match plötsligt är med i landslagstruppen. Men vi får hoppas att Persson och Sundhage har rätt i att Höglander är en blivande världsmålvakt. För vi behöver som sagt få fram unga burväktare av högsta klass.

Utöver Höglander och Nilsson nämns även Malin Reuterwall (född 1990), Emelie Almesjö (1990), Hilda Carlén (1991), Lina Ringshamre (1993), Louise Högrell (1995), Maja Ohlsson (1995), Zecira Musovic (1996) och Matilda Haglund (1996) som talanger.

Det är bra att listan är lång. För många kommer att falla bort på vägen. Målvaktsspelet skiljer sig nämligen enormt mycket på flick- och seniornivå. Det är nästan som två olika sporter.

I flickfotbollen handlar det mest om utrusningar samt att rädda frilägen och skott. I seniorfotbollen blir det plötsligt nästan viktigast att hantera luftspel – något som knappt existerar på flicknivå. Dessutom kostar misstag väldigt mycket mer på seniorsidan. Det är således ett gigantiskt steg från talang till etablerad för en målvakt.

* Slutligen så har den nya amerikanska ligan NWSL i dag fått en egen hemsida. Den är snygg, fast har inte så mycket innehåll ännu.

Nu är vi nära Sundhages EM-elva

Publicerad den av
5

Vid lunchtid ställs landslaget mot en Stockholmskombination av pojkar födda 1998. Det är ingen vild gissning att spelarna i dagens startelva ligger väldigt bra till för att starta även mot Danmark den 10 juli.

Här är dagens elva: Kristin Hammarström – Lina Nilsson, Nilla Fischer, Emma Berglund, Sara Thunebro – Antonia Göransson, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Marie Hammarström – Kosovare Asllani, Lotta Schelin.

Noterbart är att förbundskapten Pia Sundhage väljer Asllani före Sofia Jakobsson i forwardsposition, och att Göransson placeras till höger på mittfältet.

Känslan är att det är just Jakobsson samt Sofia Lundgren och möjligen långtidsskadade duon Charlotte Rohlin och Therese Sjögran som är de som ligger närmast att slå sig in i elvan.

Personligen tycker jag att dagens lag har lite slagsida, då den svenska högersidan blir väl offensiv med Nilsson och Göransson. Laget hade fått bättre balans om Göransson spelats till vänster.
Sedan är jag inte lika övertygad om att Dahlkvist och Seger är vårt bästa par på centralt mittfält som Sundhage verkar vara. Jag tycker att det är synd att Sundhage har bestämt sig för att spela Fischer i mittförsvaret.
När det gäller forwardsparet kan jag inte säga att jag känner mig övertygad om att Asllani är rätt val i EM. Nu har Jakobsson haft en strulig vinter, så för dagen känns det ändå som att Sundhage väljer rätt forwards.

Dagens motstånd borde vara av den art att landslaget har god chans att vinna. Fullvuxna kvinnor motsvarar ju knappt 15-åriga killar fysiskt sett. Och i de bästa 98-lagen borde ju medelåldern vara just knappt 15. Matchen spelas på Bosön över 3×30 minuter. Avspark är 12.00.

I dag dominerar Expressen, kan damfotboll.com kontra?

Publicerad den av
4

Expressen kliver in och dominerar nyhetsflödet om landslaget i dag. Tre bra texter har de lagt ut under eftermiddagen. Det är nyheter av ett slag där jag helst hade sett att damfotboll.com varit totaldominant.

Expressens Mats Bråstedt har varit på Bosön i dag. Med sig hem fick han tre bra texter:

1) Sofia Jakobsson berättar om sin situation, på ett lite mer utförligt sätt än vad hon gjorde i SVD nyligen.

2) Pia Sundhage svarar på fler intressanta frågor. Bland annat om de spelare som inte är med på Bosön, exempelvis skadade Charlotte Rohlin och Therese Sjögran. Men Sundhage svarar även på kritiken från flera klubbar om att det är för många landslagsläger, samt berättar att lägret i La Manga är flyttat till Bosön.

3) En separat artikel där Sundhage säger att hon inte räknar med att Hedvig Lindahl blir spelklar till EM.

Inget av det här har jag läst på den sida som borde haft nyheterna, den som jobbar heltid med att bevaka svensk damfotboll – damfotboll.com.
Eller jo, det har stått om Jakobsson, men då citerades Svenska Dagbladet. Det var alltså ingen egen nyhetsartikel.

Jag tycker att det är synd att inte damfotboll.com jobbar mer nyhetsorienterat. För det skulle öka pulsen inom sporten.
Nu är i stället bloggen Spelare 12 oftast först med nyheter kring övergångar, samt med  resultat- och målrapportering från våra utlandsproffs. I den senare kategorien oftast i konkurrens med den här bloggen.

För tillfället är känslan att damfotboll.com gör minsta möjliga arbete när det gäller nyheter. Resultatet blir därför ofta slarvigt, och inte speciellt bra.
Två exempel är när Josefine Öqvist presenterades som nyförvärv i Kristianstad. Då hade vår bästa damfotbollshemsida inte ett enda pratminus med huvudpersonen. Det är inte ok.
Och när uppgifterna kom om att Yoreli Rincon skulle vara på väg till Malmö stod det så här:

”LdB FC Malmö blir nästa klubb för 19-åriga mittfältaren Yoreli Rincón erfar damfotboll.com sent på fredagen.”

Strax innan hade både Spelare 12 och jag haft nyheten på våra bloggar. Vi uppgav våra källor. Varför kunde inte damfotboll.com avslöja sina?

Som jag ser det står damfotboll.com för tillfället för nära spelare, klubbar och förbund. Titta på de här rubrikerna:

Ann-Helénrubrik Biggerubrik TrotjänarrubrikAlla tre rubrikerna markerar närhet till huvudpersonerna. En närhet som gör mig skeptisk, för personligen är jag inte ”Bigge” med Birger Jacobsson, inte Ann-Helén med Ann-Helén Grahm och inte heller Therese med någon Kristianstadsspelare.

Som jag ser det är det bara några få personer i Damfotbollssverige som är såpass kända att riksmedia kan använda deras för- eller smeknamn i rubriker. Jag skulle egentligen säga att det stannar vid Pia och Lotta.
Möjligen att damfotboll.com också skulle kunna komma undan med smeknamn som Kosse, Thunis, Landis och Dala – men jag ser helst att de står över.

För även om läsarna vill komma nära sina idoler, så handlar det inte om att göra det på det här sättet. Med för stort användande av för- och smeknamn riskerar man tvärtom att stänga ute de som inte vet vilka Bigge och Ann-Helén är.

Nu har jag varit rejält kritisk mot damfotboll.com. Men det är med förhoppningen att det skall kunna leda till förbättring.
Och allt är inte dåligt, för de gör ju också en hel del bra grejer. Jag blev exempelvis glad när jag läste den här artikeln om Malin Diaz klubbval. Där ställs de intressanta frågorna, och Diaz får gott om utrymme att svara.

Får man hoppas på liknande texter om exempelvis Sara Thunebro, Madelaine Edlund och varför inte med Josefine Öqvist?

Min årskrönika över 2012

Publicerad den av
Svara

Fotbollsåret 2012 är slut. Det finns många sätt att sammanfatta det. Jag väljer modellen med korta rubriker för bloggens årskrönika. Hoppas det kan erbjuda en stunds nöje.

Här är årets…

Betyg på den svenska OS-truppen: Här är mina spelarbetyg, och här en mer allmänt hållen analys av landslagets insats i Storbritannien.

Bästa spelare: Christine Sinclair, som slog målrekord i OS, och förde Kanada till brons. Fast att hon varit bäst förstod inte juryn till Ballon d’Or…

Damallsvenska All star-team: Något officiellt sådant finns inte. Men hade jag fått sätta ihop ett skulle det förstås ha tagit guld. Och det skulle ha sett ut så här, med uppställning 4-3-3: Thora Helgadottir – Meghan Klingenberg, Faith Ikidi, Linda Sembrant, Line Röddik Hansen – Sara Björk Gunnarsdottir, Veronica Boquete, Nilla Fischer – Ramona Bachmann, Anja Mittag, Marta.
Ersättare: Kristin Hammarström (målvakt), Sif Atladottir, Ifeoma Dieke, Anita Asante, Pernille Harder, Kosovare Asllani och Christen Press.

Drömlottning: Den fick vi. För Sveriges EM-lottning är så 100-procentigt perfekt att den nästan känns tillrättalagd. Röda mattan ligger utlagd mot finalen på Friends Arena.

Elände: Alla korsbandsskador. Ett tag gick nästan ett korsband av per omgång i damallsvenskan. Så vansinnigt tråkigt. Rohlin, Dieke, Lindahl, Sjögran och Sembrant blev några av de tunga namnen på årets tråkigaste skadelista. Internationellt kan vi lägga till exempelvis Krieger och Bajramaj.

Framtidsnamn: De hittar vi i F19-landslaget som vann EM-guld i somras. Flera av namnen Rubensson, Ilestedt, Hurtig, Wahlberg, Diaz, Nordin, Rolfö med fler kommer säkert snart att vara välkända även bland massorna.

Frisparkar: För dem stod den japanska talangen Yoko Tanaka, som satte två frisparkar i samma match i U20-VM. En med högerfoten, och en med vänstern. Gör om det om du kan…

Mimmi Löfwenius

Mimmi Löfwenius

Glädjefnatt: Det drabbades Mimmi Löfwenius av efter hennes mål och assist mot Italien med F19-landslaget. Det här underbara klippet kan man se hur många gånger som helst. För övrigt kvalar väl hennes mål dessutom in som ett av årets läckraste solomål?

Hemkomst: Pia Sundhage. Vad mer behöver sägas?

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Hjärnsläpp: Det stod Ramona Bachmann för när hon tog med hands två gånger i Umeå, och blev stor syndabock när Malmö tappade SM-guldet till Tyresö.

Jag intervjuar Alex Morgan

Jag intervjuar Alex Morgan

Internationella genombrott: Alex Morgan. Inledde säsongen på bänken i USA:s landslag. Avslutar den som USA:s skyttedrottning, poängdrottning i OS, samt finalist i Ballon d’Or.

Japanska reklamfilmer: Jaja, några av dem kanske är från i fjol. Men jag är väldigt svag för japansk reklam. Är du det också finns här länkar till ett smörgåsbord av damfotbollsrelaterade, kommersiella klipp…

Kanonstart: Sveriges inledning i OS-turneringen. Efter 25 minuter hade vi 3–0 mot Sydafrika, och allt såg väldigt bra ut. Tyvärr var kanske de 25 minuterna våra bästa i London.

Konkurs: Boråslaget Dalsjöfors Goif ledde söderettan i stor stil, och var på god väg mot damallsvenskan, när man gick i konkurs.

Konstigaste petning: Frankrikes förbundskapten Bruno Bini som plötsligt inte längre ville ha med en av världens allra bästa vänsterbackar, Sonia Bompastor, i sitt lag.

Kriser: De var ekonomiska, och visade sig i var och varannan klubb i damallsvenskan. Värst drabbade var Kif Örebro och LdB FC Malmö. Men även Piteå IF, Linköping, Umeå och ytterligare några klubbar hade det kämpigt med att hålla budgeten.

Sofia Lundgren

Lundgren sågade

Kritik 1: För den stod Sofia Lundgren, som talade ur hjärtat när hon sågade Thomas Dennerby för hans agerande i målvaktsfrågan.
Kritik 2: Pia Sundhage var skoningslös i sin kritik av de svenska insatserna i franska toppmötet PSG–Lyon. Både Lotta Schelin och Kosovare Asllani fick höra kännbara sanningar.

Kunskapsmiss: Den stod den nya förbundsbasen Karl-Erik Nilsson för, när han vid den damallsvenska upptaktsträffen inte visste skillnaden på Kronprinsessan Victorias och Susanne Erlandssons pokaler.

Kvotering: Den bjuder media på i slutet av varje år, då spelare som man knappt skrivit en artikel om under året plötsligt platsar på alla möjliga bästalistor. Allt för att kvotera in lite tjejer på listorna.

Hans Löfgren och Leif Edeborg

Hans Löfgren och Leif Edeborg

Lögn: Tyresö, som hela säsongen hävdade att ”Hans Löfgren har ingen funktion”, trots att han hela tiden hade en framträdande roll kring laget.

Mardrömsdebut: Stackars Tove Enblom fick chansen att vakta Djurgårdens mål borta mot Linköping. Då rasade lagets försvarsspel ihop fullständigt, och 17-åringen tvingades släppa in hela elva bollar.

Match: Den underbart svängiga OS-semifinalen USA–Kanada. I tuff konkurrens med finalen, USA–Japan.

Moraldiskussion 1: Den om huruvida Japans agerade i 0–0-mötet med Sydafrika i OS var inom ramarna för vad som är moraliskt tillåtet.
Moraldiskussion 2: Den i Japan om huruvida det var rimligt att landets mediokra herrlag fick flyga business class, medan de regerande världsmästarinnorna fick fortsätta längre bak i samma plan, och sätta sig i ekonomiklass.

Musikvideo: Gjordes väl av Olivia Schough? Eller var kanske USA:s lagvideo bättre? Eller någon av de andra klippen på den här länken?

Kosovare Asllani

Kosovare Asllani gjorde ett av årets mål

Mål 1: Kosovare Asllani, klackvolley i en träningsmatch mot Sundsvall i mars.
Mål 2: Yuki Ogimi, volley mot Arsenal.
Mål 3: Cristiana Girelli, trixar in 1–0 mot Lazio.
Mål 4: Patricia Hanebeck sätter bollen i krysset mot Duisburg. Det handlar alltså om hennes 2–0-mål, som kommer med 1,40 kvar av klippet. Fast 1–0-målet är rätt snyggt det också.

Mörkläggning: Svenska Fotbollförbundet som verkade anstränga sig för att damlandslaget skulle spela sina träningslandskamper så långt ifrån rampljuset som det bara gick. Först dröjde de 8,5 månader efter VM-bronset innan man visade upp laget på hemmaplan. Sedan undvek man att ge direktrapporter från de matcher som spelades, som här mot Norge i januari. Eller som här mot Kina i Algarve cup.

Yuki Nagasato

Yuki, när hon hette Nagasato

Namnbyte 1: Yuki Nagasato blev Yuki Ogimi.
Namnbyte 2: LdB FC Malmö blev FC Rosengård. Eller skall jag kanske snarare skriva att de snart blir FC Rosengård. Hur snart återstår att se…

Nedläggning: Den amerikanska proffsligan WPS, som lades ner i januari efter tre års verksamhet. I oktober stod det klart att det blir en ny liga i USA till nästa år, och för ett par veckor sedan meddelades namnet: NWSL.

Carli Lloyd trixar

Carli Lloyd

OS-hjältinna 1: Carli Lloyd. Avgjorde OS-finalen 2008. Gjorde det igen 2012.
OS-hjältinna 2: Hope Solo. Var inte normalt briljant under hela OS-turneringen. Men när det blev final, och det skulle avgöras. Då var hon makalös.

Promenadseger: Nya Zeeland, som hade en pinsamt enkel väg till OS. Medan världstvåan Tyskland misslyckades i de europeiska kvalet, så behövde The Football Ferns bara vinna ett dubbelmöte med korpgänget Papua Nya Guinea. Vad det blev? Jo, totalt 15–0, via 8–0 och 7–0. Pinsamt var ordet.

Publiksuccé 1: OS-turneringen som drog massorna till arenorna. Finalen sålde ut Wembley, det gjorde även en gruppmatch. Och i USA drog fotbollstjejerna störst tv-publik av alla under OS.
Publiksuccé 2: Champions League-finalen som lockade 50212 till Münchens olympiastadion. Läs mer om den här.
Publiktapp: Publiksnittet i damallsvenskan, som sjönk trots att Marta lockade storpublik vart hon än drog fram. Lägg till landslagets usla publiksiffror, och EM känns som en livsviktig vågdelare.

Ramaskri: Uppstod när Djurgårdens ordförande Anders Emanuelsson framförde synpunkter om storleken på boll och mål inom damfotbollen. Det tog inte många minuter förrän debatten var kvävd.

Rubriknamn: Bor man mindre än en timmes bilresa från Göteborg älskar man lätt rubrikvänliga namn som Bock, Fiser och Pulver. Eller varför inte Horan, Skoda, Testa, Christ, Wakt, Botten eller Husballe? Ja, det finns fler. I ett inlägg i somras frossade bloggen i namn som är som gjorda för ordvitsar.

Hope Solo

Skapar rubriker

Rubrikskapare: Här vinner Hope Solo i stor stil. Bland mycket annat noteras rubriker om dopning, girighet, ett omdiskuterat bröllop, en omtalad biografi – samt om en och annan hyfsad räddning…

Räddning 1: Hope Solo i OS-finalen. Hennes guldräddning på Mana Iwabuchi:s friläge i slutet av finalen ledde just till guld.
Räddning 2: Solo igen. Nu mot Kanada i juni. Inte lika viktig som den första, men väl så spektakulär.
Räddning 3: Sif Atladottir mot Tyresö. Isländskans fantastiska hemjobb och räddning när Marta rundat Lindahl är tveklöst årets räddning i damallsvenskan. Den kommer 1,50 in i klippet.

Skandal: Den som redan nämnde Hans Löfgren ställde till med i våras.

Skott 1: Emilie Haavi mot Wolfsburg.
Skott 2: Linda Hallin mot Djurgården.

Skräll: Vittsjö GIK. Motivering känns överflödig.

Smäll: Potsdamspelarna Stefanie Mirlach och Alex Singer gick båda kompromisslöst på samma boll i slutet av mötet med Frankfurt. Smällen som uppstod när de nickade ihop var inte att leka med. Här är lite info om följderna.

Marlene Sjöberg

Marlene Sjöberg

Straffskytt: Marlene Sjöberg som njöt till fullo när hon i Göteborgs favör avgjorde cupfinalen från straffpunkten.

Succévecka: Veronica Boquete:s i oktober med EM-kvaldrama med lyckligt slut samt en mirakulös återkomst in i kampen om SM-guldet. Och utökar vi succéperioden till tio dagar så inrymmer den även själva guldet…

Tyresö jublar över Martas 1-1-mål

Tyresö jublar

Svenska mästarinnor: Tyresö FF förstås, som ju spurtade förbi LdB FC Malmö på den damallsvenska upploppsrakan. Men svenska spelare blev mästarinnor i andra nationer också. Sofia Jakobsson blev rysk mästarinna, Lotta Schelin fransk, Antonia Göransson tysk och Rebecca Johnson isländsk.

Sofie Andersson

Sofie Andersson på språng mot nya mål

Svit 1: Lyon, som inte förlorade en enda tävlingsmatch på hela året. Och som totalt nu står på fler än 100 matcher i rad utan förlust under ordinarie tid.
Svit 2: Sofie Andersson, som gjorde mål i 20 seriematcher i rad.

Sämsta försvar: Vitryska Molodechno, som slutade på målskillnaden 7–271 efter 27 omgångar i vitryska Premier League. De fyra största förlusterna var på 18–0, 19–0, 21–0 och 22–0. Kul att vara målvakt i det gänget…

Sämsta speaker: Han i Halmstad som skötte snacket under Volvo Winners Cup i somras. Han hade jätteproblem med båda japanska och amerikanska uttal. Så oproffsigt hoppas jag verkligen inte att speakerjobbet kommer att skötas i sommarens EM-slutspel.

Tränarkaruseller: Här vann Linköping knappt, men klart före Tyresö. TFF inledde säsongen med Stefan Fredriksson, som hoppade av, och ersattes av Leif Edeborg innan man avslutade med Tony Gustavsson.
Hos LFC var det snurrigare ändå. De började med kommandot Denise Reddy/Christian Andersson, bytte till Jörgen Petersson, som lämnade, och ersattes av Andersson, som i sin tur avslutade som assistent till årets sista huvudtränare, Martin Sjögren. Visst var väl det en riktig karusell…

Caroline Seger intervjuas

Caroline Seger uttalar sig

Utspel: Det gjordes av Caroline Seger, som knappt hann gå av planen efter förlusten i OS-kvartsfinalen förrän hon krävde Thomas Dennerby:s avgång.

Utlänningar i damallsvenskan: 69 stycken blev det till slut, och de lyfte definitivt seriens kvalitet flera snäpp i positiv riktning. Bland annat var åtta av de tio spelare som gjorde flest mål utländska – bland annat tre i topp: Anja Mittag, Christen Press och Manon Melis.

VM-avancemang: Alla länder som kan spela fotboll i Nordamerika, Asien och Oceanien blev i praktiken VM-klara i början av juni när Fifa meddelade fördelningen av VM-platser till Kanada 2015.

Marta Viera da Silva

Marta Viera da Silva

Värvning: Den av Marta förstås. Viktig, inte minst för intresset kring damfotbollen. Men även för Tyresö på vägen mot klubbens första SM-guld.

Världslag: Något officiellt sådant utses inte när det inte är VM-år. Men här är mitt lag, uppställt enligt 4-3-3. Och jag har byggt ett lag som jag tror skulle kunna fungera, och alltså inte bara satt upp de elva bästa spelarna: Hope Solo – Yukari Kinga, Wendie Renard, Christie Rampone, Stephanie Houghton – Camille Abily, Viola Odebrecht, Aya Miyama – Elodie Thomis, Christine Sinclair, Alex Morgan.
Ersättare: Miho Fukumoto (mv), Azusa Iwashimizu, Sonia Bompastor, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Marta, Yuki Ogimi, Celia Okoyino da Mbabi och Abby Wambach.

Återuppståndelse: Damfotboll.com, som lades ner i februari, men väcktes till liv igen i början av april.

Har jag missat något viktigt? Lägg gärna till den egen rubrik.

Melis – senaste avsnittet i Malmösåpan

Publicerad den av
2
Manon Melis

Manon Melis

Manon Melis är tillbaka i Malmö. Och hon säger sig få ett lönepåslag i den klubb som verkade bankrutt så sent som härom dagen.

Det är så många turer i LdB FC Malmö att man lätt hade kunnat göra en tv-såpa av allt.

Formerna för sammanslagningen med, och namnbytet till, FC Rosengård verkar ännu så länge högst lösa i kanterna. Det enda som känns säkert är att man måste ha fått in en hel hög med pengar. För annars hade man ju knappast kunnat värva Melis, och dessutom betala henne en hög lön. Huvuddelen av pengarna kommer tydligen från Dan Olofsson.

Men utöver att det här verkar lösa ekonomin på kort sikt verkar man bara vara i början av sammanslagningsprocessen. För det väcktes tveklöst fler frågor än vad det gavs svar på dagens presskonferens.
Nej, jag var inte där. Men det känns nästan så, för Sydsvenskans Max Wiman stod för en högklassig rapportering därifrån. Läs den här.

Det kan faktiskt dröja flera år innan FC Rosengård spelar i damallsvenskan. För om Malmö skräller och går till semifinal i Champions League måste den formella sammanslagningen dröja minst till våren 2014.
Man får nämligen inte slå ihop klubbar i en pågående tävling. Och då Champions League och damallsvenskan går in i varandra kan det dröja innan sammanslagningen formellt av. Fast det mest troliga är ju fortfarande att Malmö åker ut mot Lyon i mars, och att det trots allt blir FC Rosengård som spelar i nästa års damallsvenska.

Förutom alla konstiga turer kring Malmös ekonomiska situation måste man ju slutligen konstatera att nya FC Rosengård nu har en offensiv av yttersta världsklass.
Till våren har man Anja Mittag, Ramona Bachmann, Melis, Therese Sjögran och Elin Rubensson.
Jag brukar ju tycka att det är bra för våra unga talanger att tvingas mäta sig med de internationella storstjärnorna. Men det här är ingen kanonsituation för Rubensson. Hon skulle kanske må bäst av en utlåning?
Samma sak gäller för Sofia Anker-Kofoed som riskerar att hamna väldigt långt från startelvan.

Sara Björk Gunnarsdottir

Sara Björk Gunnarsdottir

Jag är inte helt uppdaterad på kontraktssituationen, men utöver nämnda spelare finns väl Katrine Veje, Lisa Ek, Sara Björk Gunnarsdottir och Katrin Schmidt med i konkurrensen om sex platser på mittfält och i anfall i Malmö?

28 i truppen – men var är Hurtig och Rolfö?

Publicerad den av
6

Pia Sundhage har just tagit ut en 28 spelare stor landslagstrupp för nästa veckas träningsläger på Bosön. Här motiverar hon sina val.

Vid en genomläsning av truppen saknar jag ett par unga talanger. För det är ju i sådana här sammanhang som Sundhage har sin stora chans att öppna dörren på glänt för de som knackar på underifrån. Och visst är Amanda Ilestedt, Olivia Schough och Malin Diaz uttagna, vilket är kul. Fast i min värld är det ett rätt, och två fel. Ilestedt känns tveklöst redo för landslaget. Den uttagningen är alltså helt korrekt.

Amanda Ilestedt

Däremot ifrågasätter jag Schough och Diaz. När det gäller Diaz är det i och för sig på svaga grunder, för jag har bara sett henne på tv mot Tyresö och Malmö under hösten. Men där visade hon ingen landslagsklass. Inte ens nära. Tvärtom skrev jag i det här inlägget om att Diaz fortfarande spelar juniorfotboll.

Schough har kvaliteter, men är i nuläget långt ifrån någon A-landslagsspelare. Hon har ju fått kämpa rejält för sin speltid i Göteborg under året, och faktum är att hon bara spelat en enda hel allsvensk match i år. I övriga har hon blivit in- eller utbytt.

Jag har skrivit det förr, men upprepar gärna att de två unga talanger som jag tycker borde stå näst på tur för en landslagschans – efter Ilestedt och Elin Rubensson – är Lina Hurtig och Fridolina Rolfö.

Men när de inte får plats bland de 33 bästa spelarna nu så känns deras chanser att slå sig in i nästa års EM-trupp försvinnande små. Synd.

Jag skriver 33, eftersom det saknas fem självskrivna spelare. Jag tänker på skadade kvartetten Hedvig Lindahl, Charlotte Rohlin, Linda Sembrant och Therese Sjögran, samt på Lotta Schelin som missar lägret för att hon skall spela inofficiella klubblags-VM i Japan.

Utöver Diaz, Schough och Ilestedt finns ett annat helt nytt namn med i truppen. Det är 29-åriga Carina Holmberg från Sunnanå, som utsågs till norrettans bästa spelare i år. Henne har jag ingen bild av, så huruvida den uttagningen är rätt eller fel får andra bedöma.

Som en markering i marginalen noteras att Nilla Fischer är uttagen som mittfältare. Det kan ju bara vara en felskrivning, men jag fick nog känslan av att Sundhage tänker att försöka spela in Fischer i mittförsvaret.

Jessica Samuelsson

Slutligen är nygamla Jessica Samuelsson också uttagen. Jag vet att många håller henne högt. Men jag är inte lika översvallande positiv. För att klara en ytterbacksuppgift på internationell nivå räcker det inte med att göra ett par offensiva framstötar. I de stora matcherna måste man göra rätt defensiva avvägningar. Där är jag tveksam till om Samuelsson är redo. Men å andra sidan är ju det här rätt sammanhang att lära sig. Så i en trupp av den här storleken förtjänar hon sin plats.

Här är hela truppen till lägret som hålls 22–26 november:
Målvakter:
Sofia Lundgren, Kristin Hammarström och Carola Söberg.

Backar:
Emma Berglund, Amanda Ilestedt, Emmelie Konradsson, Sara Larsson, Malin Levenstad, Lina Nilsson, Jessica Samuelsson, Stina Segerström, Annica Svensson och Sara Thunebro.

Mittfältare och forwards:
Johanna Almgren, Kosovare Asllani, Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer, Antonia Göransson, Marie Hammarström, Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Malin Diaz Pettersson, Carina Holmberg, Olivia Schough, Madelaine Edlund, Jessica Landström, Susanne Moberg och Elin Rubensson.

Korsbandet på Sembrant också…

Publicerad den av
3
Linda Sembrant

Linda Sembrant

Korsbandseländet verkar inte ha någon ände det här året. Alldeles nyss gick Tyresö FF ut med nyheten om att även Linda Sembrant har skadat korsbandet.

Grymt tråkigt för Sembrant själv förstås, men även för Pia Sundhage, som får färre alternativ i bygget av sin backlinje. Jag hoppas att Sundhage nu väljer att satsa på Amanda Ilestedt, men mer om kommande landslagstrupper senare.

Tillbaka till Sembrant, och hennes tråkiga skada. Hon blir den fjärde landslagsspelaren som drabbas av en korsbandsskada i år – den 14:e i damallsvenskan. Och det är nästan genomgående stora profiler som drabbats.
Jag har tidigare konstaterat att det skulle gå att sätta ihop ett lag som skulle konkurrera om en medalj i de stora mästerskapen av de skadade. Med Sembrant upp på den tråkiga listan förstärks den uppfattningen. Framför allt backlinjen skulle hålla högsta världsklass.

Här är återigen den tråkiga listan över alla – för jag har väl inte missat någon? – korsbandsskadade spelare i damallsvenskan:

Göteborg FC: Sara Lindén.
Jitex: Petronella Ekroth och Annica Sjölund.
Kristianstads DFF: Gudny Björk Odinsdottir och Hedvig Lindahl.
Linköpings FC: Charlotte Rohlin och Linda Sällström.
LdB FC Malmö: Frida Nordin, Therese Sjögran och Lisa Ek.
Piteå IF: Lydia Williams.
Tyresö FF: Linda Sembrant.
Vittsjö GIK: Ifeoma Dieke.
KIF Örebro: Jennie Wecksell.

Det är alltså bara AIK, Djurgården och Umeå som klarat sig undan korsbandsskador i år.

Tillagt i efterhand: På listan saknades Piteås Lena Blomkvist, och senare under året drog även Umeås Linda Molin av ett av sina korsband. Sembrant var alltså 15:e spelare att drabbas av skadan. Och totalt drabbades 16 under året. Eller 18. Där går siffrorna isär.

Korsbandseländet fortsätter – senast att drabbas är Sara Lindén

Publicerad den av
Svara

Det verkar nästan som att korsbandsskadorna smittar i årets damallsvenska. Senast att drabbas är Göteborg FC:s Sara Lindén.

Hon skadades i slutet av matchen mot Piteå. Och enligt klubbens hemsida är det främre korsbandet som är av. Här är hennes egna ord om skadan.

Förstås ett tufft slag för henne, men även för klubben. Dels var Lindén i kanonform, och låg bakom cupsegern mot Malmö förra veckan.
Men framför allt så är Göteborgs trupp tunn – man har nu bara 16 spelare. Och med tanke på att de nyligen släppte Mimmi Löfwenius till Jitex, och inte längre får ta in några fler spelare, så behövs det inte mycket för att det skall bli riktig kris.

Göteborg FC: Sara Lindén.
Jitex: Petronella Ekroth och Annica Sjölund.
Kristianstads DFF: Gudny Björk Odinsdottir.
Linköpings FC: Charlotte Rohlin och Linda Sällström.
LdB FC Malmö: Frida Nordin och Therese Sjögran.
Piteå IF: Lydia Williams.
Vittsjö GIK: Ifeoma Dieke.
KIF Örebro: Jennie Wecksell.

Jag kan ha glömt någon. Men jag får alltså ihop elva spelare, som tillsammans hade bildat ett ganska hyfsat lag.

Jag har tidigare ställt frågan om elitlagen kör knäkontroll – det specialutformade träningsprogrammet för att bygga styrka kring knäna. Med tanke på alla skador får man i alla fall en känsla av att träningen inte sköts på rätt sätt. Eller?