Det har varit bekant att Tyresö FF letar efter ytterligare någon forward som ersättare till Madelaine Edlund. Trots det kändes det som en överraskning att Norges bästa spelare 2012, Caroline Graham Hansen, i morgon provspelar för klubben i träningsmatchen mot Umeå IK.
Caroline Seger
Nyheten berättar Tyresö i dag på sin hemsida. Det är en överraskning därför att Hansen kanske mer är en nummer tio, en offensiv innermittfältare, än en utpräglad forward.
Som jag ser det är det Caroline Seger, som bör ha satt kaffet i vrångstrupen när hon läste nyheten. För som jag ser det är det vår landslagslagkaptens plats i Tyresös startelva som är i stor fara om norskan skriver på.
För det lilla jag har sett Graham Hansen, som fyllde 18 år i måndags, så är hon redan ett strå vassare än Seger. Det skrev jag om under fjolårets U20-VM.
Norskan är både framspelare och avslutare. Hon kan dribbla sig igenom ett försvar på egen hand, men hon kan även göra mål på distansskott med både höger och vänster fot. Och hon känns väldigt mycket mer löpstark än Seger.
Caroline Graham Hansen är definitivt en framtida världsstjärna – om hon inte stoppas av skador. Tillsammans med jämngamla, och sylvassa straffområdesspelaren Ada Stolsmo Hegerberg är Graham Hansen spelaren som åter kan föra Norge till världstoppen.
Utöver länken ovan har jag bland annat återgivit hyllningar av Tyresös provspelare i slutet av det här inlägget.
Jag är övertygad om att en värvning av Graham Hansen lyfter Tyresö ytterligare ett snäpp.
Huruvida det är bra för Sveriges landslag känns något mer tveksamt eftersom Caroline Seger, eller möjligen Lisa Dahlkvist, riskerar sina platser i vårt mästarlags startelva.
Fast kan det var positivt – om det sätter en blåslampa i backen på Seger, och får henne att jobba hårdare på sin ork. För jag tror som bekant att orsaken till att hon sällan är bra mer än 15–20 minuter per match är att hon har för dålig löpkapacitet.
Jag skrev om Seger, och hennes högst ojämna nivåer i det här inlägget. Ursäkta att jag nu citerar mig själv, men i det länkade inlägget skrev jag:
”Den viktigaste gåtan för Pia Sundhage att lösa är att få Seger att vara en världsspelare under 90 minuter plus tillägg, varje gång hon drar på sig landslagströjan. Knäcker Sundhage den nöten så kan vi faktiskt stå där med EM-pokalen på Friends Arena den 28 juli nästa år.”
Kanske kan Sundhage nu få hjälp med att lösa den gåtan…
I och med Graham Hansens gästspel blir Tyresös träningsmatch helgens mest intressanta match alla kategorier för svensk del. Synd att man inte kan se den.
* Tävlingsmatcher med svenskintresse spelas i bland annat i Frankrike, Italien och Tyskland under helgen.
I Italien måste svensklaget Bardolino Verona i helgen ta det absolut sista halmstrået i kampen för en Champions Leagueplats.
Seger hemma mot obesegrade serietvåan Tavagnacco i morgon är ett absolut måste för att Veronalaget skall ha minsta chans att lägga beslag på andraplatsen. Fast troligen är det redan kört.
* I Frankrike spelar Lyon borta mot ligafemman Guingamp i morgon i en match som har förutsättning att bli årets publikmatch i Feminine Division 1. Kvinnor går nämligen in gratis, och män behöver bara betala 2 euro – alltså mindre än 20 kronor. I fjol var 12300 åskådare och såg aktuell match. Tidigare i veckan har jag sett att 11000 platser var bokade.
Matchen direktsänds i franska Eurosport. Sändningen startar 15.30, matchen en kvart senare.
Även det andra svensklaget, PSG, spelar i morgon. För dem är det hemmamöte med seriejumbon Issy som gäller.
Sara Thunebro
* I Frauen-Bundesliga är det morgondagens möte mellan Leverkusen och Frankfurt som direktsänds på DFB-tv. 14.00 är avspark, men räkna inte med att få se Sara Thunebro som är väldigt långt ifrån en plats i startelvan.
Det andra svensklaget i ligan är Turbine Potsdam, som spelar hemma på söndag mot Duisburg – alltså det lag som Potsdam nyligen alltså försökt hjälpa med en auktion. På söndag lär Duisburg inte få någon hjälp av Antonia Göransson och de andra Potsdamspelarna.
* Slutligen klarnade det varför Lina Hurtig inte är med i U23-landslagets trupp till La Manga. Hon åker till samma plats med F19 i stället. Eftersom F19 snart spelar tävlingsmatcher är det en rimlig prioritering. Fast helst hade jag sett att talangen varit med i A-landslagets trupp till Algarve.
Jag får frågor om vilka spelare jag vill ha med i EM-truppen. Det är förstås kul att leka förbundskapten, och jag skall ta ut min trupp senare, men den är trots allt inte speciellt spännande i det stora hela.
Mer intressant är att försöka titta in i Pia Sundhage:s hjärna och räkna ut vilka 23 spelare hon tar ut i sin trupp.
I dag har Sundhage för övrigt varit hemma i Ulricehamn och spelat in ytterligare ett tv-program. Nu handlar det om ett avsnitt av Tv3:s ”Patrik möter”, där Patrik heter Sjöberg i efternamn. Bilder från inspelningen finns här.
Det var en parentes. För fotbollsmässigt är dagens aktiviteter förstås helt ovidkommande. Däremot är gårdagens hyperintressanta. Vid presskonferensen sa Sundhage så här till TT angående hur stor chans icke uttagna Algarveresenärer har att komma med till EM:
”Det finns en chans att komma med i EM, chansen att ta en plats i startelvan mot Danmark är däremot inte så stor.”
Det är ett tydligt besked. Startelvan är alltså i princip klar. Det innebär samtidigt att Charlotte Rohlin måste vara fantastisk under våren för att ta plats i mittlåset i EM. Och det är nog bara hon som skulle kunna ta sig in i startelvan.
Den andra spelaren jag möjlgien kan tänka mig skulle kunna gå rakt in i laget är Josefine Öqvist. Når hon tillbaka till sin VM-form från 2011 ser jag henne som vassare än huvudkonkurrenterna Kosovare Asllani och Sofia Jakobsson.
I USA har Sundhage gjort sig känd för att göra väldigt få spelarbyten, både i själva matcherna och i trupperna. Hon har kört stenhår med en kärntrupp. Så lär det även bli i Sverige, och det ganska snart. Fast ännu så länge har hon bytt oväntat friskt när det handlar om spelarna i truppens utkant.
Hursom helst är det förstås extra intressant att gå igenom vilka spelare som inte blivit uttagna i de senaste trupperna. Vi kan nog utgå ifrån att det mesta talar för att trion Stina Segerström, Sara Larsson och Jessica Landström har gjort sitt i landslagströjan. Vad man hört verkar även Therese Sjögran få svårt att slå sig in igen.
Linda Sembrant kanske inte är avskriven för all framtid, men hon verkar inte alls ingå i EM-diskussionen. Det gör inte heller Hedvig Lindahl.
Som jag tidigare skrivit hade jag – om jag varit Sundhage – tagit med min tilltänkta EM-trupp till Algarve. Där får man gott om möjlighet att prova spelarna i matchsituationer. Och det är klockrent att trimma in fasta situationer på mellandagarnas träningspass.
Jag tycker att man bör ge plats för två eller tre framtidsnamn i en EM-trupp. Malmöduon Amanda Ilestedt och Elin Rubensson borde ligga bra till för sådana framtidsplatser. Men båda de är petade inför Algarveresan. Det förvånar mig.Det skulle kunna vara så att Sundhage genom U23-kapten Calle Barrling fått höra att Malmöduon är utmärkta turneringsspelare, och att det därför är viktigare att testa ett hur andra spelare klarar tätt matchande.
I höstas hade jag aldrig kunna ana att kvartetten Jessica Samuelsson, Carina Holmberg, Hanna Folkesson och Olivia Schough skulle gå före Ilestedt och Rubensson. Och så sent som när truppen till förra Bosönlägret kom trodde jag att Malin Levenstad var borta ur EM-diskussionen.
Speciellt Schough är en megaskräll. Hon är avbytare i Göteborg FC, och gjorde bara ett mål i fjolårets damallsvenska. Hon verkar i och för sig vara en riktigt skön personlighet, och är säkert underbar att ha med i gänget. Men fotbollsmässigt har jag i alla fall inte sett någon landslagskvalitet hos henne.
Men visst blir det spännande att se hur Sundhage matchar truppen i Algarve? Och det blir inte minst spännande att se hur nästa trupp formeras. För efter Portugalresan är det inte många matcher kvar innan allvaret. Och den tiden bör användas till att trimma ihop den tänkta EM-elvan.
* Slutligen gjorde Lotta Schelin ett mål när Lyon i kväll lätt avancerade till åttondelsfinal i franska cupen. Siffrorna borta mot Woippy i sextondelen blev förkrossande 16–0. Laetitia Tonazzi gjorde hela sex av målen. Tvåmålsskyttar blev Amandine Henry och Sabrina Viguier.
Här är goda nyheter för alla oss som vill se mer damfotboll på svensk tv. Tv4 har nämligen i dag köpt rättigheterna att sända Malmös och Göteborgs hemmamatcher i Champions Leagues kvartsfinal.
Matcherna kommer att sändas på Tv4sport, och det handlar således om Göteborg–Juvisy den 27 mars och Malmö–Lyon dagen efter. Själva nyheten går att läsa här.
Ännu så länge har Tv4 bara köpt två hemmamatcher, men skulle det bli avancemang för något eller båda lagen så borde kanalen förstås också vara intresserad av att sända från semifinalen.
Utöver de här två matcherna har det funnits uppgifter om att Eurosport i Frankrike och Tyskland kommer att sända ytterligare några kvartsfinaler. Kanske kommer det således även att gå att se bortamatcherna på tv.
Förra våren hade jag synpunkter på hur de damallsvenska klubbarna jobbade med sina hemsidor i samband med träningsmatcher. Efter det noterade jag snabba, och rejäla förbättringar – vilket förstås var väldigt positivt.
Nu är det dags för nya synpunkter på olika damallsvenska hemsidor. Fast egentligen är synpunkterna bredare än så, de handlar om klubbarnas mediapolicys.
Om det nu finns sådana – för på många håll verkar det nästan som att tankegångarna inte ens finns.
För samtidigt som damfotbollen, och de damallsvenska klubbarna gnäller på dåligt genomslag, så arbetar de mot media på ett extremt amatörmässigt sätt.
Hade jag jobbat i en damallsvensk klubb hade jag först sett till att klubbens hemsida var uppdaterad med de senaste nyheterna kring klubben. Både som service åt medier – och åt supportrar.
Sedan hade jag upprättat en mejllista där jag först skulle lägga upp adresserna till samtliga medier, journalister och bloggare som skulle kunna tänkas rapportera om min klubb. Därefter hade jag lagt till adresserna från alla de medier som jag önskar skulle rapportera om min klubb.
Ju fler som ser klubbens nyheter, desto större chans har man kan få utökat utrymme i media.
Mejllistan skulle sedan användas exempelvis varje gång klubben hade nyförvärv att presentera. Men även vid andra nyheter. För hellre ett mejl för mycket, än ett för lite. Ju mer klubben syns, desto lättare är det ju att sälja in sponsring.
I dag på förmiddagen hade LdB FC Malmö presskonferens. Enligt Sydsvenskan skulle två spelare presenteras. Att den ena var den colombianska mittfältstalangen Yoreli Rincon förstod man ju redan i början av januari. Men dessutom skulle en defensiv spelare presenteras.
Vid lunchtid började jag leta efter info kring vem den där spelare nummer två kunde vara. Det var inte lätt. Utöver Sydsvenskan, damfotboll.com och diverse damfotbollstwittrare så gick jag in på LdB FC Malmös hemsida för att kika.
Där fick jag en negativ överraskning. Hade jag inte varit inne där förr – och sett hur bristfällig sidan är – så hade jag nog kallat det en chock. För där fanns inte ett ord om dagens presskonferens. Inte ett ord om att klubben värvat Yoreli Rincon.
Och nej, nyheten finns fortfarande inte utlagd nu när vi närmar oss midnatt. Faktum är att jag gissar att den överhuvud taget inte kommer att gå att läsa på hemsidan.
Malmö verkar inte anse att nyheter om nyförvärv är något man skall erbjuda sina supportrar. Jag hittar nämligen inte heller någon info om värvningen av Manon Melis på sidan.
Det är verkligen uselt. Ren korpklass.
Jag kan inte bedöma Malmös mediepolicy som helhet. För det är ju möjligt att man har skickat ut proffsiga pressreleaser till de medier som är viktigast för klubben.
Fast om man har gjort det så borde man snabbast möjligt se till att lägga upp releaserna på sin hemsida, så att övriga medier – och alla supportrar – får en extra chans att ta del av nyheten.
Undrar du vem spelare nummer två var? Det gör jag också. Sydsvenskan hade fattat fel. Malmö skulle bara presentera ett nyförvärv – Rincon. Mitt letande var alltså förgäves.
* Så lite målbilder. Först från Frankrike. På det här klippet finns höjdpunkter från lördagens franska toppmöte mellan Lyon och Juvisy. Där går det bland annat att se Lotta Schelin:s 2–0-mål, som hon styrde in från nära håll efter mästerligt förarbete av Eugenie Le Sommer.
Av det korta klippet kan man också konstatera att Elodie Thomis har konserverat fjolårets toppform.
* Sedan har jag äntligen hittat bilder från förra helgens Grand Final i Australiens W-league. På det här klippet noteras att Sydney FC fick 0–1 till skänks. Däremot är Petra Larsson:s frispark till 1–1 snygg, och språngskallen från Samantha Kerr som betyder 1–2 är en godbit.
I går blev det klart vilka 55 spelare som kommer att få sina löner i NWSL betalda av förbunden i USA, Kanada och Mexiko.
Bland de 23 amerikanska spelarna fanns alla OS-spelare utom reserverna Meghan Klingenberg och Christen Press – som ju båda skall spela för Tyresö i damallsvenskan i år.
Med bland de 23 var dock båda Megan Rapinoe och Ashlyn Harris, som båda spelar i Europa under våren. Av det här kan man alltså dra slutsatsen att Rapinoe inte tänker fortsätta i Lyon efter sommaren, och att Harris inte blir kvar i Duisburg efter avslutad Bundesliga.
Bland Kanadas spelare saknades Melissa Tancredi, som pratat om att göra klart sina studier. Sannolikt tar hon därmed ett sabbatsår. Även vänsterbacken Marie-Eve Nault saknades. Förklaringen kom i dag, då hon blev klar för Kif Örebro.
Däremot var Sophie Schmidt med, vilket ju innebär att uppgiften om att hon skulle vara aktuell för en återkomst till Kristianstad inte känns relevant.
Här är listan över samtliga 55 spelare. I morgon skall det bli klart hur de fördelas mellan de åtta klubbarna.
En annan lista som presenterades i går var den över amerikanska spelare som håller till utomlands. 110 stycken hittade listans upphovskvinna, Tiffany Weimer, under 2012. Hela 39 av dem spelade i Sverige. Många av dem kommer förstås att spela i NWSL i år. Men USA har så gigantiskt många klasspelare, så många blir säkert kvar i Europa även den här säsongen.
Lotta Schelin inledde 2013 med att vräka in mål, och herrlandslagets supportrar ställer sig bakom damlandslaget. Det här var en bra start på EM-året…
Ni minns kanske att jag i december anmärkte lite på att Schelin väldigt sällan har avgjort matcher för sitt Lyon det senaste året. Huvuddelen av hennes många mål har i stället kommit när matcherna redan är avgjorda.
Jag vet inte om hon läste och ville ge svar på tal, men i årets första tävlingsmatch slog hon i alla fall till direkt, och bröt isen med sitt tidiga 1–0-mål borta mot Toulouse.
Schelin gjorde ytterligare två mål vid 11–1-segern, men mål som betyder 4–0 och 7–0 lägger jag inte lika stor vikt vid. Noterbart också att högerbacken Corine Franco gjorde tre av Lyons sex första mål. Hur ofta gör högerbackar hattrick?
I och med dagens tre har Schelin nu gjort 15 ligamål den här säsongen vilket innebär att hon numera är tvåa i skytteligan, ett mål bakom klubbkompisen Camille Abily.
Även om EM är långt borta är det förstås bra för landslaget att vår enda storstjärna får en kanonstart på mästerskapsåret.
En annan kanske ännu bättre sak för landslaget i EM är Hallandspostens nyhet om att herrlandslagets supporterklubb, Camp Sweden, kommer att stötta tjejerna i sommar.
Det var sannolikt en av de bättre nyheterna på länge för både laget – och EM-arrangören.
Med proffsiga hejaklacksledare på matcherna känns det till och med rimligt att tro att tjejerna kommer att få det stöd de förtjänar. Kanske till och med det bästa och välorganiserade stöd ett damlandslag någonsin fått vid ett mästerskap?
Vi är inne i ett nytt fotbollsår. Och nu i helgen drar också själva spelet i gång på allvar. Det gör det i Australien, Italien och Frankrike.
Vi har svenskintresse i alla tre ligorna. Först till Australien, där de viktigaste matcherna spelas. Man är nämligen framme vid näst sista omgången – om jag fattat rätt.
Eftersom det är åtta lag i W-league, borde man spela 14 omgångar. Men spelschemat innehåller bara tolv, och helgens omgång har nummer elva.
De fyra främsta lagen i grundserien går till slutspel. Petra Larsson och Melbourne Victory säkrar sin slutspelsplats i morgon, för jag räknar med att de vinner mot bottenlaget Adelaide United.
Larsson gjorde ju för övrigt sitt första mål i W-league i förra omgången. Hennes lobbskott i svenskmötet mot Louis Fors och Western Sydney Wanderers kan man se 1,10 minuter in i det här klippet. Strax innan Larssons mål visas den frispark från Fors som ledde till 1–0-målet. Och i slutet av klippet kommer Fors till tals i en kort intervju.
För Fors och Wanderers är läget i slutspelskampen ganska utsatt, och risken finns att möjligheterna är helt borta i morgon vid lunchtid, svensk tid. För Wanderers kan inte gå till slutspel på egen hand. De behöver hjälp av serietvåan Brisbane Roar, som måste ta poäng mot Sydney FC i morgon. Blir det så – då öppnas dörren för Fors lag.
Fast det krävs förstås sex egna poäng, alltså segrar både i bortamötet med regerande mästarinnorna Canberra United och i derbyt mot Sydney FC.
Så här är tabelläget inför helgens omgång (alla lag har spelat tio matcher):
1) Perth Glory +12 20
2) Brisbane Roar +7 20
3) Melbourne Victory +9 19
4) Sydney FC +7 17
———-
5) Canberra United +4 15
6) Western Sydney United +2 13
7) Adelaide United –23 6
8) Newcastle Jets –18 4
Australisk damfotboll har ju gått framåt de senaste åren. Och man undrar ju lite intresserad av klassen på W-league.
Canberras forward Michelle Heyman, som spelade i Bröndby under 2012, säger så här till ligans officiella hemsida:
”Jag tycker att vår liga håller högre klass än den i Danmark. Vi har fler bra lag, och de bästa spelarna är bättre spridda mellan lagen.”
* I Frankrike är ligan ännu vassare. Fast årets första helg spelas inga riktiga toppmöten. Mötet mellan PSG och Montpellier spelas nämligen först nästa helg. Nu i helgen spelar Lyon borta mot Toulouse och Juvisy borta mot Rodez.
* I Italien är det seriefinal mellan de båda obesegrade lagen, Tavagnacco och Torres. Det krävs hemmaseger för att spänningen i guldstriden skall hållas vid liv. Men i Verona hoppas svensklaget Bardolino nog på seger för Torres, för att den egna chansen att nå andraplatsen skall leva.
* Slutligen till USA. Här är en länk med aktuell info om alla de åtta lagen i nya ligan NWSL. Vilka spelare som kommer att spela var är ännu inte klart. Den stora draften hålls den 18 januari, och innan dess lär alla landslagsspelare vara fördelade över ligans klubbar.
Klart nu är däremot alla tränare. Och där märks bland annat att den före detta Arsenaltränaren Laura Harvey som skall leda Seattle Reign FC.
Jag avslutade 2012 genom att titta tillbaka i form av en årskrönika. Jag har för övrigt nyss lagt till några rubriker i det inlägget: årets räddningar, årets damallsvenska allstarlag samt årets musikvideo.
Nu är vi 2013, och vad passar bättre då än att blicka framåt?
Så här är 2013 års damfotbollskalender:
5 januari: Ligaspelet återupptas med fulla omgångar i Australien och Italien efter ett kort juluppehåll.Även den franska ligan återupptas under helgen efter kort julledighet. Fast här spelas huvuddelen av matcherna på söndagen.
7 januari: Ballon d’Or delas ut. Vem av Abby Wambach, Alex Morgan och Marta utses till världens bästa fotbollsspelare? Och får Pia Sundhage pris som den bästa ledaren?
9 januari: Landskamp, USA–Skottland. Retur den 13 januari.
12–16 januari: Yongchuan Cup. Fyrnationsturnering i Kina mellan värdnationen, Kanada, Norge och Sydkorea.
12–17 januari: Landslagsläger på Bosön.
18 januari: Den nya amerikanska ligan, NWSL håller sin första draft.
3 februari: Frauen-Bundesliga tjuvstartar, med matchen Essen-Schönebeck–Duisburg, som är uppskjuten sedan december.
9–14 februari: Landslagsläger i La Manga.
13 februari: Landskamp, Frankrike–Tyskland.
17 februari: Frauen-Bundesliga. ”Riktig” återstart efter vinteruppehållet.
4–14 mars: Cypern cup. Jag har inte sett något spelschema, men gruppindelningen ser ut så här:
Grupp 1: England, Skottland, Nya Zealand och Italien.
Grupp 2: Kanada, Finland, Schweiz och Holland.
6 mars: Algarve cup: Sverige–Kina. 8 mars: Algarve cup: Sverige–Island. 11 mars: Algarve cup: Sverige–USA. 13 mars: Algarve cup: Placeringsmatch mot Danmark, Norge, Japan eller Tyskland.
15 mars: Ryska Supreme division återstartar efter långt vinteruppehåll.
20–21 mars: Women’s Champions League, kvartsfinaler, första matchen: Juvisy–Göteborg, Lyon–Malmö, Wolfsburg–Rossiyanka och Arsenal–Torres.
27–28 mars: Women’s Champions League, kvartsfinal, returer.
3–8 april: Datum för landskamper.
4 april: VM, Förkval mot Kanada 2015. Åtta mindre nationer spelar. Matcher spelas 4, 6 och 9 april. Sverige slipper givetvis förkvalet.
5 april: Landskamp, USA–Tyskland.
13 april: Damallsvenskan, premiär: Kif Örebro–Mallbackens IF.
13–14 april: Women’s Champions League, semifinaler, första matchen: Lyon/Malmö–Juvisy/Göteborg och Arsenal/Torres–Wolfsburg/Rossiyanka.
16 april: VM, Europas kval lottas.
20–21 april: Women’s Champions League, semifinaler, returer.
12 maj: Frauen-Bundesliga, sista omgången.
23 maj: Women’s Champions League, final. Spelas på Stamford Bridge i London.
26 maj: Franska Feminine division 1, sista omgången.
29 maj–2 juni: Datum för landskamper.
15–20 juni: Datum för landskamper.
29 juni: Landskamp, Tyskland–Japan.
30 juni–5 juli: Landslagets EM-läger i Stenungsund.
Fotbollsåret 2012 är slut. Det finns många sätt att sammanfatta det. Jag väljer modellen med korta rubriker för bloggens årskrönika. Hoppas det kan erbjuda en stunds nöje.
Här är årets…
Betyg på den svenska OS-truppen: Här är mina spelarbetyg, och här en mer allmänt hållen analys av landslagets insats i Storbritannien.
Bästa spelare: Christine Sinclair, som slog målrekord i OS, och förde Kanada till brons. Fast att hon varit bäst förstod inte juryn till Ballon d’Or…
Damallsvenska All star-team: Något officiellt sådant finns inte. Men hade jag fått sätta ihop ett skulle det förstås ha tagit guld. Och det skulle ha sett ut så här, med uppställning 4-3-3: Thora Helgadottir – Meghan Klingenberg, Faith Ikidi, Linda Sembrant, Line Röddik Hansen – Sara Björk Gunnarsdottir, Veronica Boquete, Nilla Fischer – Ramona Bachmann, Anja Mittag, Marta.
Ersättare: Kristin Hammarström (målvakt), Sif Atladottir, Ifeoma Dieke, Anita Asante, Pernille Harder, Kosovare Asllani och Christen Press.
Drömlottning: Den fick vi. För Sveriges EM-lottning är så 100-procentigt perfekt att den nästan känns tillrättalagd. Röda mattan ligger utlagd mot finalen på Friends Arena.
Elände: Alla korsbandsskador. Ett tag gick nästan ett korsband av per omgång i damallsvenskan. Så vansinnigt tråkigt. Rohlin, Dieke, Lindahl, Sjögran och Sembrant blev några av de tunga namnen på årets tråkigaste skadelista. Internationellt kan vi lägga till exempelvis Krieger och Bajramaj.
Framtidsnamn: De hittar vi i F19-landslaget som vann EM-guld i somras. Flera av namnen Rubensson, Ilestedt, Hurtig, Wahlberg, Diaz, Nordin, Rolfö med fler kommer säkert snart att vara välkända även bland massorna.
Frisparkar: För dem stod den japanska talangen Yoko Tanaka, som satte två frisparkar i samma match i U20-VM. En med högerfoten, och en med vänstern. Gör om det om du kan…
Mimmi Löfwenius
Glädjefnatt: Det drabbades Mimmi Löfwenius av efter hennes mål och assist mot Italien med F19-landslaget. Det här underbara klippet kan man se hur många gånger som helst. För övrigt kvalar väl hennes mål dessutom in som ett av årets läckraste solomål?
Hjärnsläpp: Det stod Ramona Bachmann för när hon tog med hands två gånger i Umeå, och blev stor syndabock när Malmö tappade SM-guldet till Tyresö.
Jag intervjuar Alex Morgan
Internationella genombrott: Alex Morgan. Inledde säsongen på bänken i USA:s landslag. Avslutar den som USA:s skyttedrottning, poängdrottning i OS, samt finalist i Ballon d’Or.
Japanska reklamfilmer: Jaja, några av dem kanske är från i fjol. Men jag är väldigt svag för japansk reklam. Är du det också finns här länkar till ett smörgåsbord av damfotbollsrelaterade, kommersiella klipp…
Kanonstart: Sveriges inledning i OS-turneringen. Efter 25 minuter hade vi 3–0 mot Sydafrika, och allt såg väldigt bra ut. Tyvärr var kanske de 25 minuterna våra bästa i London.
Konkurs: Boråslaget Dalsjöfors Goif ledde söderettan i stor stil, och var på god väg mot damallsvenskan, när man gick i konkurs.
Konstigaste petning: Frankrikes förbundskapten Bruno Bini som plötsligt inte längre ville ha med en av världens allra bästa vänsterbackar, Sonia Bompastor, i sitt lag.
Kriser: De var ekonomiska, och visade sig i var och varannan klubb i damallsvenskan. Värst drabbade var Kif Örebro och LdB FC Malmö. Men även Piteå IF, Linköping, Umeå och ytterligare några klubbar hade det kämpigt med att hålla budgeten.
Lundgren sågade
Kritik 1: För den stod Sofia Lundgren, som talade ur hjärtat när hon sågadeThomas Dennerby för hans agerande i målvaktsfrågan. Kritik 2: Pia Sundhage var skoningslös i sin kritik av de svenska insatserna i franska toppmötet PSG–Lyon. Både Lotta Schelin och Kosovare Asllani fick höra kännbara sanningar.
Kunskapsmiss: Den stod den nya förbundsbasen Karl-Erik Nilsson för, när han vid den damallsvenska upptaktsträffen inte visste skillnaden på Kronprinsessan Victorias och Susanne Erlandssons pokaler.
Kvotering: Den bjuder media på i slutet av varje år, då spelare som man knappt skrivit en artikel om under året plötsligt platsar på alla möjliga bästalistor. Allt för att kvotera in lite tjejer på listorna.
Hans Löfgren och Leif Edeborg
Lögn: Tyresö, som hela säsongen hävdade att ”Hans Löfgren har ingen funktion”, trots att han hela tiden hade en framträdande roll kring laget.
Mardrömsdebut: Stackars Tove Enblom fick chansen att vakta Djurgårdens mål borta mot Linköping. Då rasade lagets försvarsspel ihop fullständigt, och 17-åringen tvingades släppa in hela elva bollar.
Match: Den underbart svängiga OS-semifinalen USA–Kanada. I tuff konkurrens med finalen, USA–Japan.
Moraldiskussion 1: Den om huruvida Japans agerade i 0–0-mötet med Sydafrika i OS var inom ramarna för vad som är moraliskt tillåtet. Moraldiskussion 2: Den i Japan om huruvida det var rimligt att landets mediokra herrlag fick flyga business class, medan de regerande världsmästarinnorna fick fortsätta längre bak i samma plan, och sätta sig i ekonomiklass.
Mål 1: Kosovare Asllani, klackvolley i en träningsmatch mot Sundsvall i mars. Mål 2: Yuki Ogimi, volley mot Arsenal. Mål 3: Cristiana Girelli, trixar in 1–0 mot Lazio. Mål 4: Patricia Hanebeck sätter bollen i krysset mot Duisburg. Det handlar alltså om hennes 2–0-mål, som kommer med 1,40 kvar av klippet. Fast 1–0-målet är rätt snyggt det också.
Mörkläggning: Svenska Fotbollförbundet som verkade anstränga sig för att damlandslaget skulle spela sina träningslandskamper så långt ifrån rampljuset som det bara gick. Först dröjde de 8,5 månader efter VM-bronset innan man visade upp laget på hemmaplan. Sedan undvek man att ge direktrapporter från de matcher som spelades, som här mot Norge i januari. Eller som här mot Kina i Algarve cup.
Yuki, när hon hette Nagasato
Namnbyte 1: Yuki Nagasato blev Yuki Ogimi. Namnbyte 2: LdB FC Malmö blev FC Rosengård. Eller skall jag kanske snarare skriva att de snart blir FC Rosengård. Hur snart återstår att se…
Nedläggning: Den amerikanska proffsligan WPS, som lades ner i januari efter tre års verksamhet. I oktober stod det klart att det blir en ny liga i USA till nästa år, och för ett par veckor sedan meddelades namnet: NWSL.
Carli Lloyd
OS-hjältinna 1: Carli Lloyd. Avgjorde OS-finalen 2008. Gjorde det igen 2012. OS-hjältinna 2: Hope Solo. Var inte normalt briljant under hela OS-turneringen. Men när det blev final, och det skulle avgöras. Då var hon makalös.
Promenadseger: Nya Zeeland, som hade en pinsamt enkel väg till OS. Medan världstvåan Tyskland misslyckades i de europeiska kvalet, så behövde The Football Ferns bara vinna ett dubbelmöte med korpgänget Papua Nya Guinea. Vad det blev? Jo, totalt 15–0, via 8–0 och 7–0. Pinsamt var ordet.
Publiksuccé 1: OS-turneringen som drog massorna till arenorna. Finalen sålde ut Wembley, det gjorde även en gruppmatch. Och i USA drog fotbollstjejerna störst tv-publik av alla under OS. Publiksuccé 2: Champions League-finalen som lockade 50212 till Münchens olympiastadion. Läs mer om den här. Publiktapp: Publiksnittet i damallsvenskan, som sjönk trots att Marta lockade storpublik vart hon än drog fram. Lägg till landslagets usla publiksiffror, och EM känns som en livsviktig vågdelare.
Ramaskri: Uppstod när Djurgårdens ordförande Anders Emanuelsson framförde synpunkter om storleken på boll och mål inom damfotbollen. Det tog inte många minuter förrän debatten var kvävd.
Rubriknamn: Bor man mindre än en timmes bilresa från Göteborg älskar man lätt rubrikvänliga namn som Bock, Fiser och Pulver. Eller varför inte Horan, Skoda, Testa, Christ, Wakt, Botten eller Husballe? Ja, det finns fler. I ett inlägg i somras frossade bloggen i namn som är som gjorda för ordvitsar.
Skapar rubriker
Rubrikskapare: Här vinner Hope Solo i stor stil. Bland mycket annat noteras rubriker om dopning, girighet, ett omdiskuterat bröllop, en omtalad biografi – samt om en och annan hyfsad räddning…
Räddning 1: Hope Solo i OS-finalen. Hennes guldräddning på Mana Iwabuchi:s friläge i slutet av finalen ledde just till guld. Räddning 2: Solo igen. Nu mot Kanada i juni. Inte lika viktig som den första, men väl så spektakulär. Räddning 3: Sif Atladottir mot Tyresö. Isländskans fantastiska hemjobb och räddning när Marta rundat Lindahl är tveklöst årets räddning i damallsvenskan. Den kommer 1,50 in i klippet.
Skandal: Den som redan nämnde Hans Löfgren ställde till med i våras.
Smäll: Potsdamspelarna Stefanie Mirlach och Alex Singer gick båda kompromisslöst på samma boll i slutet av mötet med Frankfurt. Smällen som uppstod när de nickade ihop var inte att leka med. Här är lite info om följderna.
Marlene Sjöberg
Straffskytt: Marlene Sjöberg som njöt till fullo när hon i Göteborgs favör avgjorde cupfinalen från straffpunkten.
Succévecka: Veronica Boquete:s i oktober med EM-kvaldrama med lyckligt slut samt en mirakulös återkomst in i kampen om SM-guldet. Och utökar vi succéperioden till tio dagar så inrymmer den även själva guldet…
Tyresö jublar
Svenska mästarinnor: Tyresö FF förstås, som ju spurtade förbi LdB FC Malmö på den damallsvenska upploppsrakan. Men svenska spelare blev mästarinnor i andra nationer också. Sofia Jakobsson blev rysk mästarinna, Lotta Schelin fransk, Antonia Göransson tysk och Rebecca Johnson isländsk.
Sofie Andersson på språng mot nya mål
Svit 1: Lyon, som inte förlorade en enda tävlingsmatch på hela året. Och som totalt nu står på fler än 100 matcher i rad utan förlust under ordinarie tid. Svit 2: Sofie Andersson, som gjorde mål i 20 seriematcher i rad.
Sämsta försvar: Vitryska Molodechno, som slutade på målskillnaden 7–271 efter 27 omgångar i vitryska Premier League. De fyra största förlusterna var på 18–0, 19–0, 21–0 och 22–0. Kul att vara målvakt i det gänget…
Sämsta speaker: Han i Halmstad som skötte snacket under Volvo Winners Cup i somras. Han hade jätteproblem med båda japanska och amerikanska uttal. Så oproffsigt hoppas jag verkligen inte att speakerjobbet kommer att skötas i sommarens EM-slutspel.
Tränarkaruseller: Här vann Linköping knappt, men klart före Tyresö. TFF inledde säsongen med Stefan Fredriksson, som hoppade av, och ersattes av Leif Edeborg innan man avslutade med Tony Gustavsson.
Hos LFC var det snurrigare ändå. De började med kommandot Denise Reddy/Christian Andersson, bytte till Jörgen Petersson, som lämnade, och ersattes av Andersson, som i sin tur avslutade som assistent till årets sista huvudtränare, Martin Sjögren. Visst var väl det en riktig karusell…
Caroline Seger uttalar sig
Utspel: Det gjordes av Caroline Seger, som knappt hann gå av planen efter förlusten i OS-kvartsfinalen förrän hon krävde Thomas Dennerby:s avgång.
Utlänningar i damallsvenskan: 69 stycken blev det till slut, och de lyfte definitivt seriens kvalitet flera snäpp i positiv riktning. Bland annat var åtta av de tio spelare som gjorde flest mål utländska – bland annat tre i topp: Anja Mittag, Christen Press och Manon Melis.
VM-avancemang: Alla länder som kan spela fotboll i Nordamerika, Asien och Oceanien blev i praktiken VM-klara i början av juni när Fifa meddelade fördelningen av VM-platser till Kanada 2015.
Marta Viera da Silva
Värvning: Den av Marta förstås. Viktig, inte minst för intresset kring damfotbollen. Men även för Tyresö på vägen mot klubbens första SM-guld.
Världslag: Något officiellt sådant utses inte när det inte är VM-år. Men här är mitt lag, uppställt enligt 4-3-3. Och jag har byggt ett lag som jag tror skulle kunna fungera, och alltså inte bara satt upp de elva bästa spelarna: Hope Solo – Yukari Kinga, Wendie Renard, Christie Rampone, Stephanie Houghton – Camille Abily, Viola Odebrecht, Aya Miyama – Elodie Thomis, Christine Sinclair, Alex Morgan.
Ersättare: Miho Fukumoto (mv), Azusa Iwashimizu, Sonia Bompastor, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Marta, Yuki Ogimi, Celia Okoyino da Mbabi och Abby Wambach.
Återuppståndelse: Damfotboll.com, som lades ner i februari, men väcktes till liv igen i början av april.
Har jag missat något viktigt? Lägg gärna till den egen rubrik.
LdB FC Malmös chanser att ta sig förbi kvartsfinalen i Champions League minskar ytterligare. I dag har nämligen superlaget Lyon blivit ännu mer super.
Först kom nyheten om att Japans tekniska yttermittfältare/forward Shinobu Ohno lämnar Inac Kobe Leonessa för att skriva på ett tvåårskontrakt med världens bästa klubb. Sedan kom tämligen säkra uppgifter om att även USA:s stjärnmittfältare Megan Rapinoe kommer att spela för Lyon under våren. Uppgifterna kom nämligen från pappa Jim Rapinoe. Läs mer här.
Shinobu Ohno har fått Kelley O’Hara på fall
Megan Rapinoe
Lyon har ju gått genom det här året helt utan förluster. På 37 tävlingsmatcher har man 36 segrar och ett kryss. Lägger man till de båda matcherna i det inofficiella klubblags-VM:et blir facit 37 segrar, två kryss och noll förluster.
Det var alltså en gigantiskt svår uppgift för Malmö – eller skall man kanske börja skriva FC Rosengård? – redan tidigare. Med värvningarna av ytterligare två världsspelare lär det inte bli lättare i WCL-kvartsfinalen.
Tillskotten av Ohno och Rapinoe är intressanta, då Lyon redan tidigare hade starka kantspelare som Elodie Thomis och Lara Dickenmann i truppen. Jag skulle nog säga att Lyon nu kanske till och med har världens tre bästa yttermittfältare. Det är väl det som brukar kallas mördande konkurrens?
Lyon har för övrigt även nyligen förlängt kontrakten med tränaren Patrice Lair samt med spelarna Louisa Necib, Amandine Henry, Eugénie Le Sommer, Lara Dickenmann, Camille Abily och Laetitia Tonazzi.
Det blir intressant att se vad det här innebär för Lotta Schelin, och hennes speltid i laget. Med fler utpräglade kantspelare i truppen lär ju Le Sommer nu i första hand konkurrera om den enda forwardsplatsen med Schelin, Tonazzi och japanska Ami Otaki.
Rent spontant känner jag inte att Schelin och Rapinoe är en klockren kombination. Jag hade velat ha en riktigt nickstark forward som måltavla för Rapinoes precisa inlägg. Och när det gäller huvudspelet känner jag att exempelvis Tonazzi ligger före, trots att Schelin är såpass lång att hon borde vara bra i luftrummet. Men jag hoppas för Schelins och landslagets skull att hon passar klockrent med Rapinoe.
Men som sagt. Det blir spännande att se hur Lair formerar Lyons startelva i vårens avgörande matcher i ligan och Champions League.
Lotta Schelin gjorde 3–0-målet när Lyon vann med just 3–0 mot Yzeure Allier i lagens sista ligamatch för året.
Det var Schelins tolfte mål för säsongen, vilket innebär att hon nu är trea i skytteligan efter klubbkamraterna Camille Abily (15) och Laetitia Tonazzi (13). Det är förstås bra gjort. Fast personligen hade jag helst sett att Schelin hade gjort fler viktiga mål.
I höst har hon bara avgjort en ligamatch – mot Juvisy. I övrigt har hon oftast utökat en redan stor ledning. Och personligen ser jag hellre att man gör tre matchavgörande mål än vräker in tolv mål i ledning 4–0.
Hur som helst är det förstås bra för landslaget om Schelin öser in mål, och därmed bygger upp sitt självförtroende inför nästa års EM-slutspel.
Statistik är en viktig del av idrotten. Det finns rekord av alla möjliga slag. Två lysande siffror som uppnåtts den senaste tiden är 100 och 150.
Den senare siffran gäller antalet mål som 32-åriga Abby Wambach har gjort i USA:s landslag. 150 mål på 197 landskamper är förstås fantastiskt bra. Hon nådde siffran i och med sitt andra mål mot Kina i förrgår amerikansk tid. I går svensk tid.
47 av målen har kommit i tävlingsmatcher, och 22 av dem i VM- eller OS-slutspel. Det är kanske de mest imponerande siffrorna i sammanhanget. Här är hela listan. Där märks också att Wambach har gjort tio mål på 13 möten med Sverige.
Samtidigt som jag är imponerad av Wambachs bedrift finns det en målmaskin som gör mig ännu mer imponerad, tre år yngre Christine Sinclair.
Wambach har under hela den här perioden varit en utpräglad straffområdesspelare i ett lag som hela tiden tillhört topp två i världen. Då måste man ligga kring de här siffrorna för att få behålla sin plats i laget.
Sinclair har gjort 143 mål på 190 landskamper. Det är ännu vassare eftersom hon gör målen för ett klart sämre lag, Kanada. Dessutom bidrar Sinclair med betydligt mer utanför straffområdet för sitt lag än vad Wambach gör.
Så till siffran 100. Den står här för antalet tävlingsmatcher i rad som Lyon har spelat utan att förlora under ordinarie tid. Eller snarare under spel, för de franska mästarlaget har inte heller förlorat under förlängning på de senaste 100 tävlingsmatcherna.
Lyon föll med 2–0 borta mot Juvisy i ligan den 14 mars 2010. Tre dagar senare föll man med 1–0 borta mot italienska Torres Calcio i Champions League. Men sedan den 17 mars 2010 har alltså inte Lyon förlorat en enda match – under speltid.
Däremot har det blivit tre förluster efter straffläggning:
* Mot PSG i semifinal av franska cupen den 25 april 2010.
* Mot Turbine Potsdam i final av Champions League den 20 maj 2010.
* Mot Juvisy i kvartsfinal av franska cupen den 3 april 2011.
De här tre matcherna har således slutat med kryss efter ordinarie tid, och förlängning. Under den här tiden har man även spelat oavgjort mot Umeå (WCL), PSG (ligan), Zvezda Perm (WCL), Montpellier (ligan), PSG (ligan), Juvisy (ligan) och Potsdam (WCL).
Facit i Lyons 100 senaste tävlingsmatcher är alltså 90–10–0. Makalöst bra.
Jag har räknat in Womens Champions League, franska ligan och franska cupen i sammanräkningen. Eftersom klubblags-VM var en inofficiell tävling är den inte med. Men med de två matcherna i Japan är sviten uppe i 102, och facit för ordinarie tid ligger på 91–11–0. Svårslaget…
* Slutligen slog det mig när damfotboll.com i går hade ”nyheten” om Maria Karlsson:s mål från i lördags att jag inte lagt upp länken till målet. I det här klippet ser man att Karlsson även hade en frispark i ribban.
Men Karlssons nickmål i all ära, det mål man minns från är det drömmål som Christiana Girelli gör till 1–0. Det finns absolut med på min tre i topp över mål från det här året. Titta och njut av en teknisk prestation av absolut högsta klass.
Jag har just sett stora delar av Parisderbyt PSG–Juvisy. Det storsatsande hemmalaget vände 0–1 till seger 2–1 i en ganska dålig fotbollsmatch. Om man kommer att komma ihåg matchen är det nog för det usla målvaktsspelet.
Alla tre målen var nämligen frukten av missar eller missbedömningar av lagens båda målvakter. Juvisys ledningsmål var ett inlägg som PSG-målvakten Veronique Pons slog in i eget mål.
PSG:s kvittering var en inläggsfrispark där Juvisykeepern – som jag tror var Marion Mancion – kom ut helt snett. Starka huvudspelaren Lindsey Horan kunde därför nicka bollen i tomt mål.
Segermålet var i och för sig en läcker lobb med vänster fot från Linda Bresonik, efter fint förarbete av Shirley Cruz. Men återigen befann sig målvakten i ett ingenmansland.
Faktum är att det kunde blivit fler mål på målvaktstavlor. Pons släppte en enkel boll mellan sina ben vid 1–1, men då hann en back upp och räddade på mållinjen. Och hon var även helt snett ute på en inläggsfrispark i första halvlek. Men då tog bollen i ribban.
Missarna märktes extra mycket eftersom det inte skapades så många målchanser utöver de som uppstod genom vilsna målvakter.
För matchen som sådan var alltså dålig. Det var ett lag – Juvisy, mot ett gäng individualister – PSG. Oavgjort hade känts som det rimligaste resultatet.
Kosovare Asllani var alltså med i det vinnande laget. Fast frågan är om hon spelmässigt skall känna sig som en vinnare. Svenskan byttes ut i 60:e minuten. Jag såg bara 30 av hennes 60 minuter, och av det jag såg blev betyget mer än med tvekan godkänt.
Asllani vårdade bollen, och höll den fint inom laget ett par gånger. Men när hon fick chansen i ett friläge sköt hon högt över, vilket är långt ifrån godkänt. Det hör till saken att hon var offside, och att det således inte skulle ha blivit mål om hon avslutat bättre. Men om hon inte stördes av visselsignalen finns det inget försvar för ett så dåligt avslut.
I och med segern behåller PSG andraplatsen i ligan. Leder gör förstås Lyon, som vann med 8–0 mot Issy i dag. Lotta Schelin gjorde två av målen, de som betydde 5–0 och 8–0. Tvåmålsskytt blev även skytteligaledaren Camille Abily.
I går tappade Montpellier oväntat poäng via 1–1 hemma mot Guingamp, vilket innebär att tabelltoppen ser ut så här när serien är halvvägs:
Jag har använt vanligt trepoängssystem i uträkningen. Jag vet att Frankrike officiellt använder sig av ett system där lagen får varsin poäng om de kommer till spel. Men avstånden i tabellen blir lika stora, och personligen tycker jag det här känns mer naturligt.
Manon Melis är tillbaka i Malmö. Och hon säger sig få ett lönepåslag i den klubb som verkade bankrutt så sent som härom dagen.
Det är så många turer i LdB FC Malmö att man lätt hade kunnat göra en tv-såpa av allt.
Formerna för sammanslagningen med, och namnbytet till, FC Rosengård verkar ännu så länge högst lösa i kanterna. Det enda som känns säkert är att man måste ha fått in en hel hög med pengar. För annars hade man ju knappast kunnat värva Melis, och dessutom betala henne en hög lön. Huvuddelen av pengarna kommer tydligen från Dan Olofsson.
Men utöver att det här verkar lösa ekonomin på kort sikt verkar man bara vara i början av sammanslagningsprocessen. För det väcktes tveklöst fler frågor än vad det gavs svar på dagens presskonferens.
Nej, jag var inte där. Men det känns nästan så, för Sydsvenskans Max Wiman stod för en högklassig rapportering därifrån. Läs den här.
Det kan faktiskt dröja flera år innan FC Rosengård spelar i damallsvenskan. För om Malmö skräller och går till semifinal i Champions League måste den formella sammanslagningen dröja minst till våren 2014.
Man får nämligen inte slå ihop klubbar i en pågående tävling. Och då Champions League och damallsvenskan går in i varandra kan det dröja innan sammanslagningen formellt av. Fast det mest troliga är ju fortfarande att Malmö åker ut mot Lyon i mars, och att det trots allt blir FC Rosengård som spelar i nästa års damallsvenska.
Förutom alla konstiga turer kring Malmös ekonomiska situation måste man ju slutligen konstatera att nya FC Rosengård nu har en offensiv av yttersta världsklass.
Till våren har man Anja Mittag, Ramona Bachmann, Melis, Therese Sjögran och Elin Rubensson.
Jag brukar ju tycka att det är bra för våra unga talanger att tvingas mäta sig med de internationella storstjärnorna. Men det här är ingen kanonsituation för Rubensson. Hon skulle kanske må bäst av en utlåning?
Samma sak gäller för Sofia Anker-Kofoed som riskerar att hamna väldigt långt från startelvan.
Sara Björk Gunnarsdottir
Jag är inte helt uppdaterad på kontraktssituationen, men utöver nämnda spelare finns väl Katrine Veje, Lisa Ek, Sara Björk Gunnarsdottir och Katrin Schmidt med i konkurrensen om sex platser på mittfält och i anfall i Malmö?
Här är sent omsider är här en liten sammanfattning av helgens fotboll runt om i världen.
* Lotta Schelin gjorde tre av Lyons mål när Arras kördes över med hela 13–1 i söndags. Schelin var inte värst, för Laetitia Tonazzi gjorde fyra.
Det var förstås inte mycket till spänning i matchen, utan ställningen var 5–0 redan efter 16 minuter. Då hade Tonazzi redan då gjort tre och Schelin två.
Schelins mål betydde 2–0, 5–0 och 8–0. En spelare till gjorde tre mål, nämligen japanskan Ami Otaki som stod för ett äkta hattrick på 16 minuter i andra halvlek.
Camille Abily blev mållös. Trots det leder hon fortfarande skytteligan på 13 mål, ett före Tonazzi. Schelin är uppe på nio, och delar med det tredjeplatsen med tre spelare till. Kosovare Asllani är PSG:s bästa målskytt. Hon står på sju fullträffar, vilket ger en delad sjundeplats i skytteligan.
Efter tio omgångar har Lyon i praktiken redan vunnit ligan. De kvarvarande tolv omgångarna lär bli en ren transportsträcka.
Efter att tidigare tvåan Montpellier förlorat med 2–0 borta mot Juvisy är det nämligen sju poäng mellan Lyon och nya tvåan, PSG.
Parislaget vann med 3–0 borta mot Vendenheim efter att tyska Linda Bresonik gjort alla tre målen. Om det känns klart vilka som skall vinna ligan så är kampen om andraplatsen nu rejält raffinerad. PSG är nämligen en poäng före både trean Juvisy och fyran Montpellier.
* I Tyskland når Frauen-Bundesliga halvtid i morgon. Då spelas hängmatchen mellan Bayern München och serieledande Wolfsburg. De båda lagen spelade huvudroller i helgens omgång. München i positiv riktning, Wolfsburg i lite mer negativ.
Serieledarna tappade nämligen oväntat två poäng borta mot Bad Neuenahr. Det blev 2–2 efter att Alexandra Popp och Zsanett Jakabfi gjort Wolfsburgs mål. Neuenahrs målskyttar var Nya Zeelands snabba landslagsspelare Sarah Gregorius samt Tysklands anfallsess Celia Okoyino da Mbabi.
Wolfsburg fick dock hjälp av Bayern München som återigen besegrade FFC Frankfurt. Det var tredje gången under 2012 som det inträffade. De båda tidigare segrarna har kommit i cupen. Nu var det ligan, och amerikanska Sarah Hagen bakom skrällen. Hennes 1–1-mål var ett högklassigt tekniskt nummer – en volleylobb via ribban och in. Segermålet var däremot ett riktigt skitmål. Och nej, Sara Thunebro fick ingen speltid den här gången heller.
Ligatvåan Turbine Potsdam tog in två poäng på Wolfsborg. Två spelare som jag hade kunnat tänkt mig bland de tio i den första nomineringen till Ballon d’Or gjorde samtliga mål vid 5–0-segern mot Gütersloh. Först satte Genoveva Anonma de tre första, sedan tog Yuki Ogimi över och stod för de två sista. Hennes frispark till 5–0 var läckert fräck. Antonia Göransson spelade hela matchen, och slog inläggsfrisparken som ledde till 1–0-målet.
På den här länken ser du Göranssons och Ogimis frisparkar, samt alla andra mål från helgens omgång i Frauen-Bundesliga.
* I Italien är båda Bardolino Veronas svenska spelare nominerade för priset till ligans bästa spelare. Man kan rösta på Stephanie Öhrström, Maria Karlsson eller någon av de andra kandidaterna via den här länken.
I helgens omgång blev det 3–1-seger hemma mot Mozzanica. Maria Karlsson hade assist till samtliga tre Bardolinomål. Alla assisten bestod i frisparkar från egen planhalva som nådde lagkamrater i straffområdet. Se dem, och lite fler höjdpunkter från matchen här.
I tabellen leder Sassari Torres utan poängförlust. Vinner man eftermiddagens hängmatch mot mittenlaget Chiasiellis växer avståndet till fyra poäng till tvåan Tavagnacco och till nio ner till Bardolino på fjärde plats.
* Slutligen läste jag på damfotboll.com att tre svenska spelare hade vunnit det amerikanska mästerskapet för universitets- och collegelag.
Jag undrade lite över nyheten, för jag vet att slutspelet av det stora collegemästerskapet NCAA har spelats i helgen.
Där vann för övrigt Tar Heels från University of North Carolina finalen mot Penn State med 4–1. Höjdpunkter ses via den här länken.
1–0 smälldes för övrigt in via ribban av blixtsnabba Kealia Ohai. Minns att det även var hon som visade vägen för USA i finalen av F20-VM tidigare i höstas.
Några svenska spelare såg jag inte i laguppställningarna. Däremot noterade jag att Tar Heels använde sig av hela 21 spelare i finalen. Det verkar inte finnas några begränsningar för byten i collegefotbollen.
Men som sagt. Jag hittade inga svenska spelare i finalen av NCAA:s högsta division. Inte heller i division 2 eller division 3.
Vid en närmare koll visade det sig att de tre svenska spelarna vann finalen av NAIA, vilket är ett mästerskap för små universitet. Det är säkerligen också prestigeladdat, men ändå typ collegemästerskapets division fyra. Jag tycker nog allt att damfotboll.com lurar sina läsare i länkad artikel. Fy på sig.
Vilket som är här ett klipp där bland annat NAIA-mästerskapets bästa spelare, Sjöbos Mia Persson, berättar om segern.