Eskilstuna, Rosengård, Little, Brescia, Schelin och Van Egmond

FC Rosengård är tillbaka i toppen av damallsvenskans tabell. Det är väntat.

Betydligt mer oväntat, och kul, är att mästarinnorna skuggas i tabelltoppen av skrällgängen Eskilstuna och Piteå. Det är alltid kul när lag trotsar tipsen och rör om i serier.

Jag har inte sett någon av gårdagens damallsvenska matcher – bara resultaten, och Eskilstunas 1–0-mål mot Göteborg. Men jag noterar att det ”bara” kom 1516 åskådare till Tunavallen för att se Uniteds första match någonsin som Sveriges bästa lag.

Det blev 1–1 sedan Sofie Persson gjort 1–0 i första halvlek och Sara Lindén kvitterat i andra. För en månad sedan hade nog GFC varit missnöjt om de hört att de skulle spela 1–1 borta mot en nykomling. Men efter dagens match twittrade GFC ut: ”1–1 borta mot serieledarna!”

Eskilstuna har snabbt blivit rejält respekterade i serien. Och på söndag spelar de seriefinal borta mot Rosengård. Den matchen hade man gärna velat ha tv-sänd…

Jag hade hoppats att det skulle vara minst den dubbla publiksiffran på Tunavallen. Siffran 1516 är ändå väldigt bra i jämförelse med vad övriga lag i serien lockar.
Visst, Piteå hade fina 1381 vid sin 3–1-seger mot Jitex. Men övriga fyra matcher lockade inte tillsammans 1350 åskådare.

Lina Hurtig

Lina Hurtig

Intresset i Stockholmsområdet är minst sagt uselt. Bara 311 kom till Skytteholm för AIK–Umeå. De fick se AIK bli mållöst för femte gången i rad. De fick således också se Umeå hålla sin fjärde raka nolla. Starkt. UIK vann med 2–0 sedan Lina Hurtig och Emmelie Konradsson gjort sina första damallsvenska mål för säsongen.

För AIK och Jitex väntar en tidig ödesmatch nästa söndag på Åbyvallen. Där snackar vi nagelbitare.

Det är alltså både seriefinal och jumbomöte till helgen. På onsdag är det dessutom prestigematch mellan Göteborg och Tyresö på Valhalla. Det är för övrigt veckans tv-match.

Tyresö spelade idag sin andra hemmamatch för säsongen. Och bara pinsamma 250 åskådare på Tyresövallen. Våra svenska Champions Leaguefinalister har alltså bara haft 561 åskådare på sina båda hemmamatcher i damallsvenskan hittills. Tråkigt.

Caroline Seger

Caroline Seger

Tyresö tog sin andra raka seger, och stärkte därmed sina chanser att spela i elitettan nästa år.
Varken Marta eller Veronica Boquete deltog i det som lär vara deras sista hemmamatch på Tyresövallen. Däremot var Caroline Seger med – och gjorde mål i sin sista match? Övriga målskyttar vid 3–0-segern var Linda Sembrant och Madelaine Edlund.

Slutligen till Skåne. Där vann Linköping en regnblöt match med 2–1 borta mot Vittsjö, sedan Renée Slegers avgjort från straffpunkten. Alltså samma Slegers som nyligen missade straff borta mot Göteborg. Starkt av tränare Martin Sjögren att låt holländskan ha fortsatt förtroende. Och starkt av Slegers att ta snabb revansch.

Renee Slegers

Renee Slegers

LFC är därmed tabellfyra, två poäng bakom Rosengård. Mästarinnorna vann också sin match med 2–1 på bortaplan i Skåne. Tyvärr var det bara 364 åskådare i Kristianstad på Skånederbyt. Samtidigt var drygt 5000 på handboll i samma stad.
Det kanske inte är så många som hade kunnat tänka sig att dubblera, men nog känns det ändå som en ganska olämplig krock?

Johanna B Rasmussen

Johanna B Rasmussen

Rosengårds seger satt för övrigt riktigt hårt inne. Johanna Rasmussen kvitterade till 1–1 i 89:e, men Therese Sjögran hann avgöra innan slutsignalen ljöd. Surt för KDFF. Starkt av Rosengård.

Topplag är ofta starka i slutminuterna. Det gäller även Mallbacken, som vann mot Sunnanå i elitettan efter att 2–1-målet fallit några minuter in på övertid.
Mallbacken imponerar genom att ha full poäng efter fem omgångar.

Elitettans mest känsloladdade historia, och målskytt, hittar vi i Kvarnsveden. Deras Darcel Mollon gjorde matchens enda mål när QBIK besegrades i lördags. Men för Mollon från Trinidad & Tobago var det ändå en sorgens dag, då hennes 22-åriga lillasyster hade gått bort. Så sanslöst tråkigt och sorgligt.

Därmed lämnar jag Sverige och gör en resa genom helgens aktiviteter i övriga världen.

* Jag satt uppe natten mot söndag och såg hur drygt 14000 åskådare i Portland fick se den glödheta skotska mittfältsstjärna Kim Little skjuta poängen till grannstaden Seattle.
Ärligt talat var matchen lite av en besvikelse i 70 minuter. Sedan varvade båda lagen upp, och gjorde att de båda världsmålvakterna Hope Solo och Nadine Angerer fick visa varför de är världens två bästa.
Angerer kunder dock inte rädda när Little kom fri i slutminuterna. Skotskan var iskall, och rundade snyggt tyskan.

Upprinnelsen till målet var intressant, då den rörde två tidigare lagkompisar. Seattles Beverly Goebel snodde nämligen bollen från sin före detta lagkompis i japanska Inac Kobe Leonessa, Rebecca Moros, och serverade Little autostrada mot målet.

Se det målet, och andra höjdpunkter, på det här klippet:

Fullpoängaren Seattle leder nu NWSL med åtta poängs marginal till nya tvåan Western New York Flash. De vann igår kväll svensk tid, med 2–0 mot Sky Blue. Båda målen gjordes av Abby Wambach.

Kansas City står på samma poäng som Wambachs lag. Det efter nattens 2–1-seger hemma mot Washington. Båda målen gjordes av glödheta Amy Rodriguez, som leder skytteligan med sex fullträffar – en mer än Kim Little. Rodriguez båda mål kom på klassavslut som går att se på det här klippet:

Som synes på klippet går inte heller den före detta Vittsjöforwarden Danesha Adams 1–1-mål av för hackor…

* Från USA till Italien. Drygt 2500 åskådare i Brescia fick se hemmalaget säkra sitt första italienska mästerskap genom att vinna den direkt avgörande ligafinalen med 2–1.

Martina Rosucci

Martina Rosucci

Alla målen föll den sista kvarten. Brescia skulle ta guldet på kryss, och var mästarinnor under hela matchen. De tog nämligen ledningen med 1–0 i minut 76 genom Martina Rosucci. Torres kvitterade genom Patrizia Panico fem minuter senare. Sedan följde en nervös period, men på övertid säkrade Elena Linari Brescia:s guld från straffpunkten.

Tvåan Torres blir inte helt lottlös, för båda lagen spelar i Champions League till hösten.

* I Tyskland vann alla tre topplagen. Jag kikade från och till på Essen–Potsdam 1–3. Essen ledde i halvtid mot ett svagt Potsdam. Så långt var 1–0 klart i underkant. Men under en het minut i början av den andra halvleken gjorde Potsdam två mål, och kunde sedan vinna rätt säkert.

Under den minuten kvitterade dessutom Hoffenheim borta mot Sofia Jakobsson:s Cloppenburg. 1–1 blev också slutsiffrorna, som innebär att Jakobssons lag nu är väldigt illa ute i bottenstriden. Duisburg som ligger två poäng före i tabellen har kvar hemmamöte med avsågade Sindelfingen.

För Frankfurt och Wolfsburg blev det klara segrar – även om Wolfsburg bara vann med 3–2. Freiburgs andra reducering kom dock på övertid. De målen, och alla andra i omgången ser du på det här klippet.

För Wolfsburg är det en spännande, och avgörande tid. På fredag är det hemmamatch mot Potsdam, och nästa torsdag väntar ju finalen i Champions League.

Ilaria Mauro

Ilaria Mauro

* Idag blev det klart att SC Sand spelar i Frauen-Bundesliga nästa säsong. Laget som anförs av italienska skyttedrottningen Ilaria Mauro (21 mål hittills) säkrade seriesegern i södra division 2-serien med två omgångar kvar att spela.
Redan inför helgens omgång var det klart att Herforder SV också kommer att flyttas upp. Laget ligger dock bara två bakom Turbine Potsdam 2 i norra serien. Potsdam får dock bara ha ett lag i högsta ligan. Imponerande dock att ha två så starka uppställningar. Speciellt som man inte få flytta spelare fram och tillbaka hursomhelst.

* I Frankrike blir det drömfinal i cupen, PSG–Lyon. Mästarinnorna från Lyon vann nämligen med 3–0 borta mot Soyaux igår, efter att Lotta Schelin bytts in i halvtid och avgjort matchen. Hon satte nämligen 1–0-målet med vänstern ganska omgående efter bytet. Och PSG vann ju som bekant med 6–0 mot Juvisy i lördags. Alla semifinalmålen inklusive Schelins ser du på det här klippet:

* I England blir det Arsenal–Everton i FA-cupfinal. Svensklaget Chelsea (Emma Wilhelmsson) hade 2–2 efter full tid mot Arsenal, men föll med 5–3 efter förlängning.

* I Danmark är Fortuna Hjörring nära guldet efter 2–0-seger borta mot Bröndby. Fem omgångar återstår av 3F-ligans slutspel, och Hjörring leder med fyra poäng. I och med att poängen halveras inför mästerskapsserien tappade Hjörring delar av sitt försprång där. Men gårdagens seger innebär troligen ett rättvist guld till staden i det nordligaste delen av Jylland.

* I Norge är Röa uppe i serieledning efter 1–0 mot Medkila. I kväll kan dock LSK passera genom seger borta mot Trondheims-Örn.

* I Polen har Medyk Konin säkrat sitt guld genom 14 raka segrar. Fyra omgångar återstår, och Konin hade antagligen vunnit guld om tidigare storlaget Unia Raciborz kunnat fullfölja serien. Men tyvärr klarade inte Raciborz ekonomin, och man drog sig ur under vinteruppehållet.

* Slutligen till en liga som sedan länge är avslutad, Australiens W-league. Där fick för övrigt Jessica Samuelsson nyligen pris som spelarnas favoritspelare i sitt lag, Melbourne Victory.

En annan spelare som prisats är blivande Chicagospelaren Emily Van Egmond. Hon prisades nyligen för årets mål i ligan, och det är absolut värt att kolla in hennes lilla dribblingsraid på den här länken.

Tre lag med ganska tunna trupper

I går inledde jag mitt damallsvenska tips med de tre sista placeringarna. Nu är det dags för övriga tre platser på den undre halvan.

Och jag känner verkligen att det på förhand är en viss skillnad mellan de sex lag som återstår att presentera och de sex som nu har placerats in i tipset. Sedan brukar det ju vara något lag som floppar, och något som överraskar positivt – vilket kan innebära någon omkastning.

Men är det lite nivåskillnad mellan sexan och sjuan känns avståndet från sjuan och ner till tian mer hårfin. Jag noterar att andra experter även vill ha in Sunnanå i den gruppen. Jag har får dålig koll på Skelleftelaget för att känna mig säker på lagets kvalitet. Men visst, de kan nog också vara med och slåss om en placering över nedflyttningsstrecket.

I kampen för att hänga kvar lär det vara oerhört viktigt att minimera antalet skador. För alla lag har starka startelvor när alla spelare är friska. Men med några skador sjunker kvaliteten ganska snabbt.

Här är mina lag sju till nio:

7) Piteå IF
In
: Clara Markstedt (AIK), Johanna Andersson (Assi), Francisca Ordega (Rossiyanka, Ryssland) och Lisa Klinga (Tyresö, lån)
Ut: Jennifer Nobis (slutar), Ann Marie Dovland (Klepp, Norge), Jessica Olofsson och Erika Karlsson (Piteå Södra) och Camilla Johansson (?). Samt Lena Blomkvist (korsbandsskadad).

Lisa Klinga

Lisa Klinga

Kommentar: 9,0 procent av de närvarande vid den damallsvenska upptaktsträffen tippade att Piteå skall åka ur.

Kanske berodde det på att fjolårets bästa poängspelare, Jennifer Nobis, har tvingats sluta? Tränare Stellan Carlsson verkade dock säker på att någon annan kommer att axla Nobis mantel som skyttedrottning. Kanske nya nigerianskan Francisca Ordega? Kanske snabba Hanna Pettersson?

Jag är även nyfiken på hur unga Ronja Aronsson (född ) har utvecklats. Som 13-åring gjorde en väldigt respektlös debut framför mina ögon hösten 2011. I år är hon 15, och kanske redo för mer speltid?

Carlsson konstaterade också att många pratar om Piteås stabila defensiv. Men, som han sa:

”Vi släppte in 42 mål förra året – det är alldeles för många.”

Defensiven är byggd kring Faith Ikidi, som kontrakterades utan att man hade ekonomisk täckning i vintras. Ekonomin känns som ett ganska stort hot mot klubbens satsning.

Jag tror ändå att Piteå har tillräckligt med kvalitet för att slippa nedflyttningsstrid. Fast helt säker är jag inte.

Ifeoma Dieke

Ifeoma Dieke

8) Vittsjö GIK
In
: Jane Ross (Glasgow City), Elin Nilsen (Kristianstad) och Emma Andersson (Landsbro).
Ut: Danesha Adams och Brittany Bock (båda Sky Blue FC, USA), Emma Kullberg (Umeå Södra), Charlotte Bergstrand och Josefine Mårtensson (båda Glimåkra), Emma Unkuri och Malin Bornander (båda B1913, Danmark) och Malin Winqvist (Öster).

Kommentar: Vittsjö gick in i silly season helt utan kontrakterade spelare. Med tanke på att en stor del av arbetet bestått av att förlänga med nyckelspelare har utfallet varit gott.

Viktigt var förstås att mittbackarna Kendall Fletcher och Ifeoma Dieke blev kvar. Dieke är på väg tillbaka från den korsbandsskada hon ådrog sig under OS. Med henne borta ur laget tappade vårens skrällgäng farten.

Frågan inför 2013 års säsong är om Vittsjö kan hitta tillbaka till den form man hade våren 2012. Klart är att de experter som i fjol var säkra på att laget skulle åka ur damallsvenskan har ändrat uppfattning om laget. Vid upptaktsträffen var det nämligen bara 5,0 procent av de närvarande som trodde att skånskorna skulle åka ur i år.

Själva siktar laget mot topp fem – man skall alltså placera sig bättre än i fjol.

Den ena av lagets båda tränare, nye Simon Sjöfors, hävdade med bestämdhet att årets värvning i damallsvenskan alla kategorier är Jane Ross. Hon beskrivs som en hårt arbetande målmaskin. Visst låter väl det spännande?

Jag tror ändå att Vittsjö får svårt att upprepa fjolårets sjätteplats, även om Ross visar sig vara ett kap. Men laget var väldigt välorganiserat i fjol, och därför bör man ändå kunna slippa akut inblandning i nedflyttningsstriden.

Mimmi Löfwenius

Mimmi Löfwenius

9) Jitex BK
In
: Emma Wilhelmsson (Malmö), Amanda Fredriksson (IFK Kalmar), Julia Wahlberg (Kungsbacka DFF – fd Tölö), Linn Andersson (Eskilstuna United) och Rebecca Johnson (Dalsjöfors eller Tor/KA).
Ut: Nanna Jansson och Caroline Lindblad (båda Hovås-Billdal), Katri Nokso-Koivisto (LSK Kvinner, Norge), Kristin Carlsson (Vålerenga, Norge), Petronella Ekroth (Hammarby) och Elin Carlsson (slutar).
Kommentar: Våren har i mycket handlat om problem, och kriser. Det har varit skadekris, arenakris och nu även ekonomisk kris. Enligt tränare Stefan Rehn är dock spelarna de som påverkas minst av all turbulens. Rehn sa på upptaktsträffen att:

”De är vana vid att flytta runt.”

Rehn sa även att han uppfattade truppen som tunnare, men spetsigare, än i fjol. De närvarande experterna på upptaktsträffen placerade precis som jag gör, Jitex på nionde plats. 28,6 procent av de närvarande tippade att laget åker ur.

Den stora nyckeln för att Jitex skall undvika bottenstrid blir att kunna korta ner skadelistan, som varit besvärande lång de senaste säsongerna. För med frisk trupp har Jitex ett lag som kan utmana om en plats på tabellens övre hälft.
Viktiga Annica Sjölund är på väg tillbaka från sin korsbandsskada. Med henne och riviga Mimmi Löfwenius på topp kan det lila Mölndalslaget mycket väl kontra sönder många av konkurrentlagen.

För det finns kvalitet i laget. Även bland annat finska målvakten Minna Meriluoto, lagkaptenen Sofia Karlsson och yttermittfältaren Fridolina Rolfö är högklassiga spelare. Och nyförvärvet Julia Wahlberg är en av landets större mittfältstalanger. Dessutom tillför Emma Wilhelmsson viktig rutin.

Men truppen är som sagt tunn. Och fortsätter skadeeländet kan det bli ett tungt år. Ekonomin är ju nämligen dålig, vilket gör att meriterade nyförvärv under sommarfönstret inte är att tänka på. Det lär alltså vara den nu befintliga truppen som skall göra det.

Schelin, Liljegärd, Varli, Rincon, Houghton och mycket annat

Det blev en oplanerad bloggpaus här i slutet av veckan, men nu är jag tillbaka från att ha haft fokus på innebandy, herrfotboll och orientering under några dagar. Det här inlägget är en genomgång av smått och gott som hänt under de senaste dagarna.

Helgens stormatch spelades i Frankrike mellan Lyon och Juvisy. Där blev Lotta Schelin målskytt när Lyon vann med 2–0, och hjälpte till att minimera Juvisys chanser till att få spela i Champions League till hösten. Skytteligaledaren Camille Abily gav Lyon ledningen i slutet av den första halvleken, och skytteligatvåan Schelin satte 2–0-målet ungefär en kvart in i den andra.

Tobin Heath dricker

Tobin Heath dricker

Även Kosovare Asllani blev målskytt i den här omgången. Hon gjorde sitt tionde för säsongen när PSG vann med 4–1 borta mot Arras. Övriga Parismål gjordes av amerikanskor. Lindsey Horan stod för två och Tobin Heath för ett.

* Förra helgen skrev jag om att Linnea Liljegärd skulle hem till Sverige för en fotoperation. Då bloggade Liljegärd om att hon var mer målmedveten än på länge, och att målen var att ta sig tillbaka för att vinna ryska ligan och cupen i år. En vecka senare var målen strukna. Nu har Liljegärd brutit sitt kontrakt med Rossiyanka, och står utan både klubb och mål. Kanske dags för henne att verkligen fundera igenom vad hon vill med sin karriär?

* I höstas funderade jag kring att en mängd spelare inom damfotbollen representerat alla de tre klassiska Stockholmsklubbarna AIK, Djurgården och Hammarby. Den klubben har fått ytterligare en medlem i veckan, då Boråstjejen Jessy Sharro skrev på för AIK. Hon var i Hammarby 2011 och i Djurgården 2012, och har alltså avverkat alla tre på tre säsonger. Bra jobbat.
Ännu vassare är Susan Varli som kommer att ha representerat alla inom ett halvår. Hon spelade för AIK till och med augusti i fjol. Sedan gick hon till Djurgården, för att nu vara klar för Hammarby. Visst måste det vara någon form av rekord?

* Frauen-Bundesliga har tjuvstartat i dag. Essen-Schönebeck slog Duisburg med 2–0 efter mål av Oliveira Leite och Melanie Hoffmann. Resultatet innebär att krislaget Duisburg fortfarande ligger bara fyra poäng över nedflyttningsstrecket.

* Vid sidan av tjuvstarten i ligan arrangerade Turbine Potsdam sin inomhusturnering, Hallencup. Turneringen vanns av danska Bröndby, som slog just Potsdam i finalen med 4–3 efter tre mål av Sanne Troelsgaard.
Svensk representant var Djurgården, som slutade sjua av åtta lag. Svensk är förstås även Potsdams Antonia Göransson som återigen visade kvalitet inomhus. Hon gjorde totalt fem mål i cupen, varav två i semifinalen mot Glasgow City och ett i finalen.

* Dansk seger i Potsdam, och apropå Danmark kommer fjolårets Vittsjösspelare Emma Unkuri att spela i den danska ligan under våren. Hennes nya klubbadress blir B93, som tränas av Sverigebekantingen Denise Reddy.

* Vittsjö var just i Köpenhamn och mötte B93 i en av helgens träningsmatcher med damallsvenskt inslag. Vittsjö vann med 4–1 efter att Emma Sjödahl gjort de två sista svenskmålen. Dessför innan hade Sofie Andersson och Jane Ross hittat rätt.
Här är några andra resultat:
Tyresö–Åland United 4–1, mål av Christen Press, Caroline Seger, självmål och Line Röddik Hansen.
Örebro–Öfre Adolfsberg 7–0, mål av Sanna Talonen och Adelisa Grabus 2 vardera samt Elin Magnusson, Helén Eke och Maria Synnerdahl.
Piteå–Merilappi United 8–1, mål av Hanna Pettersson och Anna Westerlund 2, samt ett vardera av Victoria Forsmark, Clara Markstedt, Lisa Renlund och Josefin Johansson.

Danesha Adams

Danesha Adams

* Trots att den så kallade free agencyn i NWSL är över sedan flera dagar har inte alla värvningar blivit offentliga. Klart är dock att Sky Blue FC gjort klart med en trio spelare som var i damallsvenskan i fjol, nämligen Linköpings Lisa De Vanna samt Vittsjöduon Brittany Bock och Danesha Adams. Dessutom har Sky Blue knutit upp Manya Makoski som var i Åland United i fjol.
Och Western New York Flash har utöver Brittany Taylor, Sarah Huffman och McCall Zerboni gjort klart med spanska forwarden Adriana och australiska mittfältaren Samantha Kerr.

* Kanske kommer LdB FC Malmö snart också offentliggöra sin värvning av colombianska mittfältaren Yoreli Rincon. I varje fall lade Rincon upp en bild på sig själv från Malmö på Instagram tidigare i dag.

* Slutligen blev engelska landslagets vänsterback Stephanie Houghton – som ju spelar för Arsenal – utnämnd till årets spelare i England 2012. Hon fick priset vid gårdagens FA Award-gala. Tvåa blev Casey Stoney, och trea Jill Scott.
Årets engelska U23-spelare blev Evertons Toni Duggan, och årets engelska ungdomsspelare blev Duggans klubbkompis Alex Greenwood.

Intressanta lagbyggen i NWSL

Jag är fascinerad av de lagbyggen som pågår i NWSL. Fascinerad, och något frågande. För inte kan det väl bli bästa kvalitet på lag och spel med på så här kort tid?

För oss i Sverige känns kontruktionen av NWSL väldigt udda. Det är ju inte så här som vi bygger lag.

Ni minns att de åtta klubbarna först fick sju landslagsspelare vardera den 9 januari. Dock valde Meghan Klingenberg i sista stund att skriva på för Tyresö, vilket gjorde att Western New York Flash bara fick sex spelare.
Sedan var det draft, där de fick välja fyra collegespelare vardera. Först i draften gick för övrigt Zakiya Bywaters till Chicago Red Stars.

Nu är klubbarna inne i en period där de från i går och fram till den sista januari vardera får kontraktera fyra så kallade free agents, alltså spelare som står utan kontrakt. Western New York Flash får som enda klubb ta in fem spelare eftersom de har en spelare mindre inför den här perioden.

Ingrid Wells

Ingrid Wells

33 spelare skall alltså kontrakteras de närmaste dagarna. Och jag har uppfattat det som att det bara är amerikanska spelare som är aktuella på det här stadiet. Därmed kommer säkerligen Sverigebekantingar som Ingrid Wells, Danesha Adams, Brittany Bock, Becky Edwards, Val Henderson och Lori Chalupny kunna bli aktuella för olika NWSL-klubbar i veckan.
Andra namn som borde vara högaktuella är exempelvis Brittany Taylor, Jen Buczkowski, Nikki Washington, McCall Zerboni och Ella Masar.

Två värvningar är redan klara, nämligen att Leslie Osborne skall spela för Chicago Red Stars, att Allie Long hamnar hos Portland Thorns FC samt att Sinead Farrelly skall spela för Kansas och Cat Whitehill i Boston.

I kväll svensk tid höll Göteborgsspelaren Yael Averbuch och Ella Masar i en så kallad WSoccerChat på twitter. Där spekulerades i följande värvningar:

Boston: Whitehill.
Chicago: Osborne, Masar och Chalupny.
Kansas City: Farrelly, Buczkowski, Melissa Henderson och Leigh Ann Robinson.
Portland: Long, Taylor, Washington och Tina Dimartino.
Seattle:
Sky Blue:
Washington:
Western New York: Sarah Huffman, Zerboni, Edwards och Bock.

Vi lär snart veta om de tipsen slår in. När det här stadiet är över om ett par dagar kommer samtliga klubbar att ha 15 spelare.

Sedan kommer alla lagbyggen att bli kompletta efter en avslutande draft den 5 eller 6 februari.
I den draften är alla kontraktslösa spelare valbara, och det verkar som att den skall gå över sju eller åtta omgångar. Klubbarna kommer alltså till slut att ha valt 22 eller 23 spelare till sina 20-mannatrupper.

Lagens försäsongen börjar sedan i mars, vilket innebär att tränarna får en månad på sig att välja vilka 20 spelare man till slut skall använda, och bygga ett lag av dem. Vi snackar snabba ryck.

Själva serien skall spelas över 22 omgångar, och dra i gång i april. Obekräftade uppgifter säger att 13 april blir premiärdag, och att grundserien skall vara färdigspelad den 31 augusti.
Jag gissar att lagen delas in i två grupper, där man spelar fyra matcher mot de tre lagen i sin grupp och dubbelmöten med de fyra andra.

Som bekant brukar kontinuitet vara ett segerrecept inom fotbollen. Någon sådan får förstås inte lagen i NWSL.

Tvärtom blir biten med att bygga fungerande lag på en månad oerhört spännande. Det här kommer att ställa väldigt stora krav på tränarna.

Det brukar ju sägas att vi i Europa har ett överlägset taktiskt kunnande kontra amerikanerna. Medan de mest kör ett slags rakt spel – typ sparka och spring. Med sådana här upplägg är det inte så konstigt.

Hade jag haft hand om något av de åtta NWSL-lagen hade jag ägnat försäsongen åt att försöka bygga ett så fungerande försvarsspel som möjligt. Anfallsfotbollen hade fått komma av sig själv.

Göteborg är inte längre ledare av silly season

Det är knappt 3,5 månader kvar tills damallsvenskan sparkar i gång, och det har blivit dags för en andra genomgång av hur klubbarna står sig i silly season.

Vid min senaste lägeskoll såg Göteborg ut att kunna bli lågsäsongens segrarlag. Sedan dess har klubben tappat skyttedrottningen Christen Press, och GFC är tillbaka på nollnivå igen.

Det är alltså lång tid till avspark, så man skall inte dra för stora slutsatser av dagsläget. Men som det ser ut nu är det inget lag som ser ut att flytta fram sina positioner rejält jämfört med fjolåret.

I den ekonomiska krisens tid verkar det snarare mest handla om att inte backa för mycket. Som jag ser det nu är det bara de båda topplagen Tyresö och Malmö/Rosengård som i nuläget ser ut att få ett starkare premiärlag i år än 2012.

De stora förlorarna är som väntat de båda nedflyttade Stockholmslagen. Framför allt har Djurgården snart tappat hela sin startelva.

Sofia Jakobsson

Sofia Jakobsson

En spelare som inte förekommit alls i media den senaste månaden är Sofia Jakobsson. Senast jag såg henne nämnas var när GP skrev att hon lämnat Rossiyanka. Då gjorde jag det här inlägget.
Sedan har det varit tyst. Jag började tro att GP var fel ute, och att vår landslagsforward skall vara kvar i Ryssland. För om Jakobsson letar ny klubb borde hon väl låta världen veta det?
Men i går fick uppgifterna om att hon brutit med Rossiyanka ny fyr när Anders Nilsson skrev om dem i sin blogg. Det blir intressant att se vem som rätar ut frågetecknet som finns kring Jakobsson?

Om jag rätar ut så många frågetecken här nedan kan man nog diskutera. Men här är i alla fall en genomgång av läget i silly season:

Meghan Klingenberg

Meghan Klingenberg stannar

1) Tyresö FF
In
: –
Ut: –
Kommentar: För första året satsar Tyresö på kontinuitet. Inga tunga nyförvärv, men inte heller några besvärande förluster ännu. Det har ryktats om Christen Press och om Malin Diaz.
Men de tyngsta nyheterna är att man får behålla spelare som Marta, Meghan Klingenberg, Veronica Boquete, Line Röddik Hansen, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger samt tränare Tony Gustavsson.
Kontinuitet är ett väl beprövat segerrecept – och med samma starka trupp ett år till blir Tyresö förstås megafavoriter till guldet även i år.

Manon Melis

Manon Melis

2) LdB FC Malmö (FC Rosengård)
In: Manon Melis (Linköping), Zecira Musovic (Stattena),
Ut: Emma Wilhelmsson (Jitex), Christina Öyangen Örntoft (Bröndby, Danmark), Hilda Carlén (???),
Kommentar: Malmö – eller skall vi redan kalla dem Rosengård? – visar att de tänker ge Tyresö en jättematch om guldet även i år.
Miljardären Dan Olofsson har öppnat plånboken och löst klubbens ekonomiska kris. Hans plånbok har även möjliggjort att Manon Melis återvänt till Skåne. Med henne har man har ett överflöd av offensiva spelare. Synd för klubbens många talangfulla tonåringar.
Som jag ser det behöver man en till högklassig back för att få en trupp som inte blir känslig för skador. Kanske också en central mittfältare till.

Magdalena Ericsson

Magdalena Ericsson

3) Linköpings FC
In: Magdalena Ericsson (Djurgården), Lina Ringshamre (Sundsvall), Stina Blackstenius (Vadstena),
Ut: Louise Fors (Liverpool FC, England), Lisa de Vanna (Melbourne Victory, Australien), Karen Bardsley (Lincoln Ladies, England), Ingrid Schelderup (Vålerenga, Norge) Nora Holstad Berge (Arna Björnar, Norge), Josefine Alfsson (Kisa), Matilda Agné (Hammarby), Emma Lundh (???) och Manon Melis (Malmö)
Kommentar: Linköping ser över utgifterna, och har därför tvingats banta truppen. Stommen finns dock kvar – och är stabil. Klarar man sig utan skador på nyckelspelare som Sofia Lundgren, Mariann Gajhede Knudsen, Charlotte Rohlin, Petra Larsson, Nilla Fischer och Pernille Harder bör LFC blir svårslaget. Defensivt har det dessutom ryktats om att AIK:s mittbackstalang Jennie Nordin är på väg in.
Men vem skall göra målen?
Fem av lagets sex främsta målskyttar från i fjol lämnar. Följden är att av LFC tappar 38 av sina 50 mål från 2012. Kostsamt.

Christen Press

Christen Press

4) Göteborg FC
In
: Marie Hammarström (Kif Örebro), Cathrine Dyngvold (Klepp, Norge),
Ut: Christen Press (???), Ingrid Wells (???),
Kommentar: För en månad sedan ledde GFC silly season klart. Men sedan lyckades man inte få behålla skyttedrottningen Christen Press. Med reservation för att jag har dålig koll på Dyngvold så känns det som att klubben är tillbaka på nollnivå.
Press var ju nämligen halva GFC:s offensiv under 2012. Hon gjorde 17 av lagets 48 mål i damallsvenskan, låg bakom cuptiteln och var stor hjältinna i åttondelsfinalen av Champions League. Det är inte många spelare som har kapacitet att ersätta Press.
Utöver forwardsfrågan är spelartruppen fortsatt rekordtunn. GFC behöver bredda för att inte vara extremt känsliga för skador.

Susanne Moberg

Susanne Moberg

5) Kristianstads DFF
In: Marija Banusic (Sirius), Elin Borg (AIK), Brett Maron (Valur, Island)
Ut: Julia Molin (AIK), Moa Pettersson (Wä), Elin Nilsen (Vittsjö), Becky Edwards (???), Katrin Omarsdottir (Liverpool, England), Lisa Petersson (AIK), Anna Persson (Glimåkra) och Emelie Johnson (Boren??).
Kommentar: 2013 års upplaga känns ungefär jämnstark med 2012 års. Offensiven är vass. Margret Lara Vidarsdottir kan säkert producera ihop med danska landslagsspelaren Johanna B Rasmussen, supertalangen Marija Banusic och pålitliga Susanne Moberg.
Men känslan är att laget behöver minst en riktigt stark kraft till på centralt mittfält för att kunna utmana riktigt i kampen om platserna i Champions League. Dessutom har man just nu tunn besättning på ytterbacksplats.

Danesha Adams

Danesha Adams

6) Vittsjö GIK
In: Jane Ross (Glasgow City) och Elin Nilsen (Kristianstad)
Ut: Emma Kullberg (Umeå Södra) och Josefine Mårtensson (Glimåkra)
Kommentar: Vann nyligen dragkamperna om Elin Nilsen och om skotska skyttedrottningen Jane Ross. Det känns som två bra tillskott.
Många frågor återstår dock att få svar kring Vittsjös trupp. Inga av 2012 års spelare hade tvåårskontrakt, så en stor del av arbetet fram till nu har bestått av att förlänga med nyckelspelare.
Om Ross möjligen är ersättare för fjolårets bästa målskytt, Danesha Adams, har skotskan mycket att leva upp till. För amerikanskan var oerhört nyttig i offensiven med sin tyngd.
Och vad händer med Ifeoma Dieke? Hon höll ihop försvaret lysande innan hon drog av korsbandet i OS.

Hanna Folkesson och Mattias Eriksson

Hanna Folkesson och Mattias Eriksson

7) Umeå IK
In: Hanna Folkesson (AIK)
Ut: –
Kommentar: Här har vi ytterligare en klubb som kämpar med ekonomin. AIK:s Umebördiga lagkapten Hanna Folkesson är den enda som har skrivit på Och det är även en klubb där det varit väldigt få nyheter hittills under silly season.
Fast de har försökt. De har haft Olivia Schough på besök, men forwarden valde att stanna i Göteborg. De jagade Marija Banusic, som hamnade i Kristianstad.
På målvaktssidan spelar Caroline Jönsson våren ut. UIK har täckt upp genom att skriva tvåårskontrakt med Malin Reuterwall. Henne har jag dålig koll på. Håller hon?

8) Piteå IF
In: Clara Markstedt (AIK), Johanna Andersson (Assi).
Ut: Jennifer Nobis (slutar), Ann Marie Dovland (Klepp, Norge), Jessica Olofsson (???), Camilla Johansson (???)
Kommentar: Man har ett tungt avbräck i poängspelaren Jennifer Nobis, som tvingas sluta. Men det är sportsligt viktigt att Faith Ikidi stannar. Här kommer man dock in på ekonomi. Frågan är även hur mycket pengar klubben har att spendera. Man var illa ute i våras, och borde kanske hålla lite i pengarna i vinter. Trots det har man kontrakterat Ikidi utan att ha ekonomisk täckning. Riskabelt.
Jakten på Nobis ersättare är i full gång. Man förlorade kamperna om amerikanska U23-landslagsanfallaren Lindsay Taylor, isländska landslagsspelaren Fanndis Fridriksdottir – som gick till norska Kolbotn – och om skotska skyttedrottningen Jane Ross.
På minuskontot finns även Lena Blomkvist som dragit av korsbandet, och blir borta minst halva säsongen.

Katri Nokso-Koivisto

Katri Nokso-Koivisto

9) Jitex BK
In: Emma Wilhelmsson (Malmö),
Ut: Nanna Jansson (Hovås-Billdal), Katri Nokso-Koivisto (LSK Kvinner, Norge), Caroline Lindblad (???)
Kommentar: Här verkar det också väldigt lugnt på spelarfronten. Det talar för att Stefan Rehn får ungefär samma lag att jobba med som i fjol, även om både Kristin Carlsson och Elin Carlsson ännu så länge är osäkra på framtiden.
En nyckel för Jitex blir att kunna korta ner skadelistan, som varit besvärande lång de senaste säsongerna. För med frisk trupp har Jitex ett lag som kan utmana om en plats på tabellens övre hälft.

Linda Fransson med Sofia Karlsson i ryggen.

Linda Fransson med Sofia Karlsson i ryggen.

10) Kif Örebro
In:
Ut: Marie Hammarström (Göteborg), Edda Gardarsdottir (???), Emelie Lundberg (???), Linda Fransson (???), Nina Fellbrant (slutar) och Hanna Ågren-Åhbom (slutar).
Kommentar: Kanske kan Kif få ihop ett starkare lag än jag först trodde. För känslan var att den svaga ekonomin skulle leda till spelarflykt, och att Kif skulle få extremt svårt att kunna hänga kvar. Nu får man nog i alla fall ihop ett gäng som har chansen till nytt kontrakt.
Inga nyförvärv är ännu presenterade, men det var förstås oerhört viktigt att klubbledningen fick Sara Larsson att stanna. Stannar gör också Marina Petterson-Engström, Elin Magnusson, Sanna Talonen, Susanna Lehtinen och Linda Hallin. Klubben förlängde nyligen också med kanadensiska målvakten Stephanie Labbé och nigerianska forwarden Sarah Michael.
Man skall ha klart med en ny back. Det kan handla om Tyresös Helén Eke, som har varit i Örebro och provtränat.

Gudbjörg Gunnarsdottir

Gudbjörg Gunnarsdottir

11) Djurgården
In:
Ut: Gudbjörg Gunnarsdottir, Mia Jalkerud och Freja Hellenberg (alla Avaldsnes, Norge), Magdalena Ericsson (Linköping), Anna Lindblom (Hammarby), Annika Kukkonen (Sunnanå), Renee Slegers (Holland), Katrin Jonsdottir (???), Katrine Petrous (???), Caroline Frånberg (???) och Natalia Rickne (???).
Kommentar: Här är det spelarflykt i den högre skolan. Och man lär tappa fler. För inte kommer väl Jessica Landström och Susan Varli spela med ett lag som riskerar att bli bottenlag i elitettan?
För där är känslan just nu. Djurgården måste stoppa utströmningen, och dessutom få in ett par etablerade spelare. För annars lär det bli ett riktigt jobbigt år i elitettan.

12) AIK
In: Julia Molin och Lisa Petersson (båda Kristianstad),
Ut: Nazanin Vasegpanah (slutar), Elin Borg (Kristianstad), Maija Saari (Mallbacken), Clara Markstedt (Piteå), Hanna Folkesson (Umeå IK), Elin Bragnum (???).
Kommentar: Har hittills klarat sig klart bättre under silly season än Djurgården. Fast flera av AIK:s talangfulla spelare är attraktiva på marknaden. Man får svårt att behålla Malin Diaz, Jennie Nordin och Sussie Nilsson.
Men stannar spelarflykten där bör AIK kunna klara sig hyfsat i elitettan. Kanske till och med bli ett topplag.

13) Sunnanå SK
In: Annika Kukkonen (Djurgården), Hanna Glas (Sundsvall),
Ut:
Anna Bodén (Morön)
Kommentar: Har värvat Annika Kukkonen från Djurgården och Hanna Glas från Sundsvall. Behöver garanterat ett par etablerade spelare till för att inte bli indragna i nedflyttningsstriden från omgång ett.
Har jobbat hårt för att hitta de nyförvärven, dock utan någon större framgång. Man hade exempelvis AIK-duon Elin Borg och Malin Diaz på besök, men fick nej från båda. Man hoppades på, men gick miste om Alexandra Nilsson, som stannar ett år till i Umeå.

14) Mallbackens IF
In: Hayley Lauder (Åland United), Maija Saari (AIK), Sarah Bergman (QBIK), Emmie Johansson (QBIK)
Ut: Anna Arnfeldt (slutar), Felicia Edgren (QBIK)
Kommentar: Mallbacken lär bli extremt nederlagstippade. Man hade en stabil defensiv i söderettan. Den måste man kunna luta sig mot i allsvenskan. Gissningsvis behöver man ytterligare minst två–tre rutinerade nyförvärv.

Bilder av Vittsjö och Tyresö

Vittsjö föll i kväll borta mot Linköping med 4–3. Sensationslaget har bara tagit en poäng på de senaste fyra omgångarna och är nu nere på femte plats i tabellen – bara två poäng före LFC, och fem före Umeå.

Nu har Vittsjö ett ganska bra program för de avslutande fyra omgångarna, så de skall nog trots allt kunna hamna på övre halvan i sluttabellen. I de båda kommande matcherna väntar ju exempelvis bottengängen Kif Örebro och Djurgården.

Men Vittsjö har tappat rejält med fart nu i höst. Minns i våras när Sofie Andersson gjorde mål i varenda match, och man länge till och med hängde på Malmö och Tyresö i guldstriden. Andersson gjorde för övrigt dagens sista Vittsjömål – hennes första sedan det här mot Jitex, den 9 juni:

Sofie Andersson gör mål

Sofie Andersson gör mål

Efter att ha gjort mål i 20 raka seriematcher gick Andersson mållös i åtta raka. Börjar en ny svit nu?

Jag skriver så mycket om Vittsjö eftersom det är dags för mitt fjärde bildspel damallsvenskan. Och det är från nykomlingarnas allra största dag – den då Marta kom till byn.

Jag har tidigare skrivit om Vittsjö–Tyresö 1–1 här, här, här och här. I de inläggen har jag lagt upp ett gäng bilder. Här kommer många fler:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och här är bilderna en och en:

Bilder av Jitex och Vittsjö

Jag kommer alltså att lägga upp ett antal bildspel den närmaste tiden. Jag lade upp ett från Göteborg–Linköping här. Nu är det dags för ett andra inlägg med damallsvenska bilder.

Det här är från matchen Jitex–Vittsjö 1–2, den 9 juni. Jag skrev om den här. I det inlägget finns även ett litet bildspel med fem bilder. Här är betydligt fler bilder:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Och här är bilderna en och en:

Sundhage bör kolla in Rolfö

I skuggan av Pia Sundhage, vars amerikanska landslag just nu håller på att pulverisera Costa Rica, så har det spelats viktiga damallsvenska matcher i dag.

Ett topplag var i farten. I Stockholm fick Vittsjö en kanonstart mot AIK genom ett tidigt ledningsmål av Danesha Adams. Men AIK kvitterade före paus, och var enligt rapporter närmast ett segermål efter paus. Men det slutade 1–1 för tabelltrean mot seriens nästjumbo. Inget bra för Vittsjö, om de tänker behålla tredjeplatsen.

Trots en ny fin poäng mot ett topplag försämrades AIK:s chanser att hänga kvar rätt rejält i dag. För både KIF Örebro och Jitex tog trepoängare. Kif vann med 1–0 i Umeå efter segermål av Linda Fransson tio minuter från slutsignal.

Jag såg Jitex köra över Djurgården med 3–0. Skillnaden mellan lagen var minst de tre mål som siffrorna indikerar.

Jag har för länge sedan skrivit att nedflyttningen redan är klar för de båda Stockholmslagen. AIK har dock lyft sig, och för dem har kanske inte sista tåget gått.

Men för Djurgården ger jag inte mycket hopp. Det jag såg på Valhalla i dag gjorde ingen supporter glad. Man mötte ett av lagen närmast ovanför nedflyttningsstrecket, och skapade bara en enda målchans värd namnet.
Trots att man stundtals hade rätt stort bollinnehav så lyckades man i princip aldrig få en mittfältare eller forward rättvänd med boll. Tvärtom slogs nästan alla djupledsbollar från backlinjen. Och det är inget segerrecept…

Taktiskt satt jag och undrade hur Djurgårdstränare Putte Eklöf egentligen tänker. För hans mittfältare och forwards flyttade runt som om man hade ett slags volleybollrotation. Jessica Landström spelade exempelvis central mittfältare under en stor del av andra halvlek. Där kommer knappast hennes kvaliteter till sin rätt.

Nej, Djurgården kommer att spela i damettan nästa år. Var så säkra på det.

Jag har flera gånger skrivit att Jitex är för bra för bottenstrid. Med Annica Sjölund på skadelistan befarade jag dock att de trots allt skulle få det tufft i höst. Men i dag var det utklassning. Jitex var bättre på allt.
Bäst var tvåmålsskytten Fridolina Rolfö. Hon är så lugn och trygg med bollen. Hon känns helt klart som en spelare för Pia Sundhage att titta extra på.
Men även mittbacken Sofia Karlsson imponerar. Hon är stabil i defensiven, och försöker alltid spela sig ur situationerna. Nu har vi redan bra mittbackar i landslaget. Fast jag tror inte att Karlsson skulle göra bort sig

Utlänningarna som lyfter svensk damfotboll

Debatten om svensk damfotbolls framtid är i gång i diverse forum och på twitter.
Väldigt ofta möts jag av åsikten att alla utlänningar i damallsvenskan står i vägen för våra unga talanger.

Den får mig att bli väldigt förvånad, för personligen tycker jag att det är precis tvärtom.

Utan alla utlänningarna skulle damallsvenskan tappa rejält, och den skulle dra med sig svensk damfotboll på landslagsnivå i fallet.
Det är ju bara att se på hur det är i Norge. Där är utlänningarna lätträknade i toppserien. Och norsk damfotboll har ju haft en lysande utveckling de senaste åren. Eller hur?

För ärligt talat. Hur många svenska spelare av hög damallsvensk klass finns det?

Personligen uppskattar jag mellan tummen och pekfingret siffran till 60, varav en handfull spelar utomlands.
Men genom att lägga till 67 utländska spelare, där nästan alla utom amerikanskorna tillhör sina nationers landslag, har vi nästan fyllt upp en rakt igenom högklassig damallsvenska med tolv lag.

Ta bort de 67 utlänningarna, och vi får fylla på med lika många svenska spelare av hyfsad eller låg damallsvensk klass.
Som brev på posten blir det en massa fler ojämna matcher, och så kommer önskemålet om att skära ner serien till sex eller åtta lag.

Och då får ju inte våra unga talanger mer speltid. Bara sämre motstånd.

För vi skall ju i stället vara extremt tacksamma över att våra unga talanger får chansen att dagligen träna med, och varje vecka matchas både med och mot, spelare av hög internationell klass.

Så utlänningarna i damallsvenskan är ett rakt igenom positivt inslag, så länge de håller så hög klass som de gör nu. Det är ju tack vare dem som damallsvenskan är en av världens fem bästa ligor. Och jag skulle inte tacka nej om ytterligare ett gäng världsstjärnor dök upp i Sverige.

Däremot är det ett problem för våra talanger att Uefa har stoppat Sveriges upplägg med farmarlag, och med korttidsutlåningar. Det leder till att vi för tillfället har väldigt många spelare som i princip aldrig får någon speltid.
Att lösa den gåtan är otroligt viktigt. Här har Svenska Fotbollförbundet och klubbarna genom EFD kanske sin viktigaste uppgift för tillfället.

Jag har för övrigt gjort en sammanställning av alla damallsvenskans utlänningar. Jag har tagit med samtliga som tillhör, eller har tillhört, någon damallsvensk klubb under säsongen. Och jag tror inte att jag glömt någon. Eller?

* AIK                             2
Maija Saari (Finland)
Lori Chalupny USA)

* Djurgården                4
Gudbjörg Gunnarsdottir och Katrin Jonsdottir (Island)
Renée Slegers (Holland)
Annika Kukkonen (Finland)

* Jitex                          6
Minna Meriluoto, Katri Nokso-Koivisto, Leena Puranen och Annica Sjölund (Finland)
Christina Julien (Kanada)
Kristine Lindblom (Norge)

* KIF Örebro                5
Susanna Lehtinen och Sanna Talonen (Finland)
Edda Gardarsdottir (Island)
Sarah Michael (Nigeria)
Stephanie Labbé (Kanada)

* Göteborg FC             5
Ingrid Wells, Christen Press, Camille Levin och Yael Averbuch (USA)
Anita Asante (England)

* Kristianstads DFF    6
Sif Atladottir, Katrin Omarsdottir och Gudny Björk Odinsdottir (Island)
Johanna Rasmussen (Danmark)
Becky Edwards (USA)
Sophie Schmidt (Kanada)

* Linköpings FC          8
Linda Sällström (Finland)
Manon Melis (Holland)
Lisa De Vanna (Australien)
Nora Holstad Berge och Ingrid Schjelderup (Norge)
Karen Bardsley (England)
Mariann Gajhede Knudsen och Pernille Harder (Danmark)

* Ldb FC Malmö          8
Ramona Bachmann (Schweiz)
Katrine Veje och Christina Öyangen Örntoft (Danmark)
Thora Helgadottir och Sara Björk Gunnarsdottir (Island)
Anja Mittag och Katrin Schmidt (Tyskland)
Ali Riley (Nya Zeeland)

* Piteå IF                     7
Ann-Mari Dovland och June Pedersen (Norge)
Faith Ikidi
(Nigeria)
Jennifer Nobis (USA)
Hallbera Gisladottir (Island)
Anna Westerlund (Finland)
Lydia Williams (Australien)

* Tyresö FF                 5
Marta Viera da Silva och Elaine Moura (Brasilien)
Line Röddik Hansen (Danmark)
Veronica Boquete (Spanien)
Kirsten van de Ven (Holland)

* Umeå IK                   4
Ogonna Chukwudi och Rita Chikwelu (Nigeria)
Tuija Hyyrynen och Pernilla Nordlund (Finland)

* Vittsjö GIK                7
Loes Geurts och Mandy van den Berg (Holland)
Kirsty Yallop (Nya Zeeland)
Kendall Fletcher, Danesha Adams och Brittany Bock (USA)
Ifeoma Dieke (Skottland)

Totalt handlar det om 67 utländska spelare, fördelade på följande länder:

1) Finland 12
2) USA 10
3) Island 9
4) Danmark 6
5) Norge 5
Holland 5
7) Nigeria 4
8) Kanada 3
9) Australien 2
Brasilien 2
England 2
Tyskland 2
Nya Zeeland 2
14) Skottland 1
Spanien 1
Schweiz 1

Fotnot. Efter listans tillkomst har ytterligare två utländska spelare anslutit till damallsvenska klubbar, nämligen Meghan Klingenberg (USA, Tyresö) och Margret Lara Vidarsdottir (Island, Kristianstad). Alltså totalt 69 utlänningar i damallsvenskan 2012.

Lång genomgång av den damallsvenska våren

Damallsvenskan har tagit sommarlov sedan ett par dagar tillbaka. Därmed har det också blivit hög tid att göra en sammanfattning av vårsäsongen.

Jag tippade som bekant serien inför avspark. Här är länken till tipset för toppstriden, och här är länken till bottenstriden.
Det enda man brukar kunna vara säker när man gör ett sådant tips, det är att nästan inget blir som man tänkt sig.

Här är en genomgång av tabellen som den ser ut nu:

1) Tyresö FF
Mitt tips: 2:a
12 matcher, +23 i målskillnad, 28 poäng
* Visst, Tyresö ligger överst i tabellen. Ändå anser jag att jag har prickat dem på rätt placering halvvägs, den som tvåa. Malmö har ju nämligen en hängmatch, som jag tror att de vinner. Och då vinner ju faktiskt LdB vårserien även i år.
Inför avspark i april ifrågasatte jag Tyresös backlinje. Så här långt har laget släppt in överlägset minst mål, åtta. Och man har bara släppt till 43 avslut totalt mot mål. Det är fantastiskt bra siffror, så jag får stå med skammen…

Sett till spelartruppen bör Tyresö vinna den här serien lätt. Men namn spelar inte. Och Tyresö har ännu inte hittat in på den autobahn som leder raka vägen mot kronprinsessan Victorias pokal. Orsaken är att lagbygget långt ifrån är klart. Alla stjärnor måste placeras i roller som de accepterar, något som visat sig vara en svår nöt att knäcka.

Våren har varit väldigt omtumlande. Tränaren hoppade av, starke mannen fälldes för sexköp, superstjärnan var ur balans, och så vidare.
Hittar man lugnet i klubben, och får viljestarka stjärnor som Marta, Vero Boquete, Caroline Seger, Elaine, Lisa Dahlkvist med fler att dra jämnt i höst, då blir det guld.
Annars blir det en spännande höst i damallsvenskan.

2) LdB FC Malmö
Mitt tips: 3:a
11, +17, 27
* Moraliska serieledare. Malmö har verkligen varit överraskande starka. Laget bärs av makalösa poängdrottningen Anja Mittag. Hon är en spelare som gör att omgivningen växer. Smartare än de flesta.

På senare tid har även Ramona Bachmann börjat prestera på sin högsta nivå. Defensivt ser jag Tora Helgadottir som seriens bästa målvakt. Och mittbackarna Malin Levenstad och Amanda Ilestedt har visat hög klass. Dessutom är centrala mittfältarna Sara Björk Gunnarsdottir och Katrin Schmidt nyttiga tvåvägsspelare.

Jag undrade lite över bredden i truppen. Men den oron var obefogad. Juniorerna har visat sig hålla hög klass. Elin Rubensson, Ilestedt och Saga Fredriksson är redan allsvenska spelare.
Trots att Malmö är regerande mästarinnor, och i praktiken leder halvvägs, så får de räknas som första utmanare om guldet.

3) Vittsjö GIK
Mitt tips: 10:a
12, +5, 25
* Malmö är alltså en överraskning för mig. Därmed räcker inte ordlistan riktigt till för att beskriva hur stor skräll Vittsjö är.
Jag har hyllat klubben flera gånger på sistone (bland annat här), och känner att jag inte har så mycket att tillägga. Mer än ett nöjt konstaterande av att jag i alla fall inte hade laget på nedflyttning…

4) Kristianstads DFF
Mitt tips: 6:a
12, +4, 22
* Tränare Elisabet Gunnarsdottir såg lätt kaxigt sitt lag som guldkandidat inför seriestart. Visst har våren varit bra, men guldkandidat? Nej, chanserna till serieseger var i praktiken försvunna ganska tidigt för ojämna KDFF.

Ojämnheten märks på att det har blivit segrar mot topplagen Tyresö, Vittsjö och Göteborg, men förluster mot mittenlag som Jitex, Umeå och Piteå.
Ett tag vann man bara i Stockholm. Men Gunnarsdottirs gäng har lyft på sistone, och går in i höstsäsongen med goda chanser att sluta topp fyra.

Ja, man är ju faktiskt med i racet om en plats i Champions League. Men för att verkligen kunna nå dit får man nog inte tappa fler än fem–sex poäng på de sista tio omgångarna. Och det blir väl för tufft? Eller?

Jag har inte sett laget mer än på korta tv-klipp. På dem ser det ut som att Sif Atladottir kan vara seriens bästa mittback, och att Kosovare Asllani har toppat formen lagom till OS. Och statistiken visar att man skjutit flest skott på mål av alla lag under våren. Bättre utdelning på skotten i höst, och…

5) Linköpings FC
Mitt tips: 1:a
12, +12, 19
* Oj, vad jag var snett ute här. Med sju poäng på lika många omgångar var säsongsupptakten så svag att serien på många sätt var förstörd långt innan det roliga ens var nära att ha börjat.
LFC utnämns därför till vårens stora besvikelse.

Men laget har haft en väldigt positiv trend på sistone. Manon Melis har genom fem mål på två möten med Djurgården lyft till tredje plats i skytteligan, och med Nilla Fischer i mittförsvaret har man hittat defensiv stabilitet.

I höst ansluter danska supertalangen Pernille Harder. Och med en stark höst finns chansen att laget trots allt kan sluta topp fyra. Ja, går man rent kan man till och med ta en plats i Champions League. Fast det känns kanske inte så sannolikt. Eller?

6) Göteborgs FC
Mitt tips: 4:a
12,  +11, 17
* Tillhör vårens stora besvikelser. Då tänker jag inte i första hand på placeringen, utan på avståndet upp till topplagen. För att ta in elva poäng på Tyresö på tio omgångar gör man inte.

Laget ligger i ett ingenmansland, och seriehösten blir en enda lång transportsträcka. En transport där det gäller att få ihop laget. För det har fattats både spets, och defensiv stabilitet.
Det är bara att titta på statistiken över avslut i slutet av det här långa inlägget. Göteborg tillhör de lag som avlossat minst skott på mål, och de som har dragit på sig flest skott på eget mål.

Offensivt har man stått och fallit med Christen Press. Hon är för övrigt ett av få riktiga glädjeämnen i laget. Jag skrev inför att ”Press inte bara är en utmärkt bloggare och twittrare, hon har även snabbheten för att bli en sensation i allsvenskan.”
Det känns som att jag var ganska rätt ute där… Amerikanskan sprang ju så snabbt att hon hann in som reserv i USA:s OS-trupp.

Defensivt slutar försvarsgeneralen Jane Törnqvist. Kommer Annike Krahn in där? Och värvar man något mer? Jag hade gärna sett att laget skaffade ytterligare en stabil back, och en utpräglad vänsterspelare.

7) Piteå IF
Mitt tips: 8:a
12, –1, 16
* Piteå har gjort en stark vår, och överraskat många på ett positivt. Nyckeln är att man har lyckats bra med sina nyförvärv.
Grunden är en rak och ganska enkel fotboll. Och genom ettriga Hanna Pettersson och kraftfulla Jennifer Nobis har man den spets som behövs för att kunna slå hål på samtliga damallsvenska försvar.

Piteå har dessutom flera spelare som är starka i luftrummet, vilket ju är nyttigt både offensivt och defensivt. Och med Sofie Persson har laget fått en spelare som kan leverera fasta situationer med god precision.
Piteå ligger trea i publikligan, trots att inte Marta har varit på besök. Det skall inte behöva bli en kall fotbollshöst i Norrbotten i år.

8) Jitex BK
Mitt tips: 5:a
12 matcher, –6, 12 poäng
* Jitex gjorde en fantastiskt stark försäsong, och inledde också serien stabilt. Man låg sexa efter åtta omgångar, vilket var i takt med mitt tips. Sedan dess har det blivit noll poäng och bara ett mål på de sista fyra omgångarna.
Gemensamt för de matcherna är att laget spelat samtliga utan talangen Fridolina Rolfö. Är det så att Jitex står och faller med henne?

Jaja. Jitex är för bra för någon bottenstrid. När Rolfös löpningar åter tillförs laget så kommer poängen att trilla in under hösten.

9) Umeå IK
Mitt tips: 9:a
11, –10, 12
* Umeå har jag placerat på rätt plats. För jag kände inför serien att UIK riskerade göra årets ras i damallsvenskan.
Mest tvivlade jag på målskörden framåt eftersom man tappade flera av sina bästa målskyttar under vintern. Och mitt tvivel var befogat. I fjol gjorde man 45 mål. I år har det blivit 14 halvvägs.

Jenny Hjolman ser ut att ha spännande kvaliteter. Men hon verkar inte mogen att bära ett lag i damallsvenskan ännu. Således är det tydligt att UIK behöver tillföras en pålitlig målskytt under sommaren.
Men fjolårets trea har även sviktat defensivt. I fjol släppte man in 21 mål på 22 matcher. I år har det blivit 24 efter elva.

Men offensiv och defensiv hör ihop. Har man inga utpräglade målskyttar måste man gå fram med mer folk, och då öppnar man sig bakåt. Som jag ser det finns risken för att UIK kan trilla ner ytterligare en placering.
Men åka ut? Nej, så illa skall det inte behöva gå. För Caroline Jönsson, Emma Berglund, Emmelie Konradsson och de båda nigerianskorna Rita Chikwelu och Ogonna Chukwudi utgör en så stabil stomme att kontraktet kommer att säkras.

10) KIF Örebro
Mitt tips: 7:a
12, –18, 10
* Utan Sara Larsson har Kif varit svagare än väntat. Framför allt har man darrat bakåt. Tillsammans med Djurgården är Örebro det lag som släppt in flest mål, och det är ingen stark merit.
Men nu är Larsson tillbaka, och hon bör kunna styra upp försvarsspelet rejält.

15 mål framåt imponerar inte heller. Men kritiserade Sarah Michael har börjat producera på sistone. Hon har god uppbackning av Marie Hammarström och isländska Edda Gardarsdottir. Kif kan bli kvar på tionde plats, men där är det stopp. Nedflyttning skall inte behöva bli aktuellt.

11) AIK Fotboll Damer
Mitt tips: 12:a
11, –10, 6
* AIK har ett ungt och talangfullt lag, som har gjort kanonresultat mot topplagen.
Jag har inte sett laget spela, men har förstått att de spelar smart, efter sina resurser när de känner sig nederlagstippade. Det har inneburit seger mot Malmö, och poäng mot både Linköping och Göteborg. Man var dessutom väldigt nära att nå oavgjort även mot Tyresö.

Men mot bottenlagen verkar talangerna inte vara lika disciplinerade. För man har bara tagit en pinne på gängen på tabellens undre halva.
Skall AIK ha minsta chans att lyfta upp över nedflyttningsstrecket krävs nog minst 13 poäng – alltså nästan full utdelning mot bottenlagen i höst. Orkar man med det?

12) Djurgårdens IF DFF
Mitt tips: 11:a
11, –27, 6
* Uddlösa Djurgården har bara gjort sex mål på elva omgångar. Det är inte allsvensk klass.
Visst, Jessica Landström har anlänt, och kommer att ge lite bättre spets åt anfallet.
Och trots att Gudbjörg Gunnarsdottir är en utmärkt målvakt har laget släppt in flest mål i serien.
Det är alltså tydligt att försvarsspelet inte håller damallsvensk klass.
Djurgården behöver nog åtminstone två, starka defensiva nyförvärv för att kunna ha en chans att klättra över nedflyttningsstrecket. Fast det känns som att det är superettan nästa. Det ser för övrigt ut att bli en serie med många Stockholmslag under premiäråret.

Här är slutligen lite statistik:

Skytteligan:
1) Anja Mittag           13
2) Christen Press     10
3) Manon Melis          9
4) Sofie Andersson    8
5) Danesha Adams    7

Poängligan:
1) Anja Mittag                 17, 13+4
2) Marta                          13, 6+7
3) Christen Press           11, 10+1
4) Elin Rubensson          11, 6+5
4) Kosovare Asllani        11, 6+5
6) Sofie Andersson        10, 8+2
7) Sara Lindén               10, 5+5
—-
Madelaine Edlund            8, 5+3
Susanne Moberg             8, 5+3
Caroline Seger                6, 3+3

Målvaktsligan
1) Carola Söberg               81 procent, 35 räddningar–8 insläppta mål
2) Kristin Hammarström    81 procent, 73–17
3) Sussie Nilsson              77 procent, 65–19
4) Thora Helgadottir          77 procent, 50–15
5) Sofia Lundgren             76 procent, 51–16
—-
8) Hedvig Lindahl              73 procent, 55–20

Bäst offensiv. Flest egna avslut på mål:
Kristianstads DFF     114
Tyresö FF                 113
LdB Malmö                 99
Jitex                            91
Linköpings FC            88
Umeå IK                     85
Vittsjö GIK                  85
Göteborg FC              83
Piteå IF                      82
Kif Örebro                  66
Djurgården                52
AIK FF                       50

Bäst defensiv. Minst avslut på eget mål:
Tyresö FF                  43
LdB FC Malmö          65
Linköpings FC           67
Vittsjö GIK                 70
Jitex BK                     72
Kristianstads DFF     75
AIK FF                       84
Kif Örebro                  88
Göteborg FC             90
Piteå IF                     92
Umeå IK                    96
Djurgården                98

Damfotboll liknas vid ägg från frigående höns

Jag har skrivit mycket om Vittsjö–Tyresö här i bloggen. Men det har ju spelats fler damallsvenska matcher de senaste dagarna.
Jag förutspådde segrar för Linköping och Kristianstad. Och så blev det. Fast med större siffror än väntat.

Manon Melis och Emma Lundh

Manon Melis, här tillsammans med Emma Lundh

För Linköping gjorde Manon Melis mål igen. Och utan att man riktigt fattat hur det gått till är den holländska måldrottningen nu uppe på åtta mål – och delad tredjeplats i skytteligan.
Jag vet inte om Linköping–Jitex var en våldsam historia. Men på den här bilden ser det ut som att en flygande Nilla Fischer försöker sätta fotsulan i kinden på Stefan Rehn. Eller hur.

Vill du se de fyra målen från matchen, så finns de på det här klippet.

Med undantag för den uppskjutna matchen Djurgården–Malmö har vi nu kommit halvvägs i serien. Men det blir ingen lång halvtidsvila, för i kväll sparkar Tyresö och Göteborg i gång höstsäsongen.

* Malmös Elin Rubensson avgjorde på straff när Sveriges F19-landslag fick en kanonstart på EM-slutspelet i går kväll. Seger mot Serbien på torsdag och semifinalplatsen bör vara klar. Eurosport sänder semifinal och final, så det finns hopp om att få se laget på tv i nästa vecka.

* Därmed är det dags för veckans internationella utblick. Den börjar med ekonomiskt elände för de båda finalisterna från 2009 års Champions League.
Den finalen förlorade ryska Zvezda 2005 Perm. Nu har de trefaldiga ryska mästarinnorna (2007, 2008 och 2009) förlorat sin sista match.
För klubben får inte ihop ekonomin, och efter den sista ligaomgången meddelades att ligafyran Zvezda 2005 Perm lägger ner sitt damlag.

* Riktigt så illa som nedläggning blir det inte för segrarna i 2009 års Champions League, den tyska storklubben FCR 2001 Duisburg. Tvärtom har den tyska ligafyran vunnit kampen mot sin dåliga ekonomi.
Men man har gjort det genom ett stålbad, där man bland annat tvingats att släppa flera av sina storstjärnor. Borta är bland annat de tyska landslagstjejerna Simone Laudehr (FFC Frankfurt), Luisa Wensing och Alexandra Popp (båda Wolfsburg) samt lagkaptenen Annike Krahn, som tippas hamna i Göteborg FC.

Målvakten Ashlyn Harris

Ashlyn Harris

Duisburg har i och för sig värvat USA:s fjärdemålvakt Ashlyn Harris, som blev WPS-mästare för Western New York Flash i fjol. Hon blev dessutom utnämnd till ligans bästa målvakt, och straffhjältinna i finalen. Straffläggningen finns på det här klippet. Där kan man även se Marta, Caroline Seger, Vero Boquete och Danesha Adams skjuta straffar.
Tillbaka till Duisburg. Klubben skriver på sin hemsida att det inte blir några fler spektakulära värvningar. Därmed kommer även målsättningen att sänkas. Det finns helt enkelt inte pengar för att slåss i toppen av Frauen-Bundesliga.

Jag vet inte om klubbens ekonomichef Dirk Broska har bakgrund som lantbrukare, men han drar i alla fall till med följande intressanta liknelse:

”Damfotboll kan jämföras med ägg från frigående höns. Alla tycker de är bra, men ingen vill betala för dem.”

* Till Norge och toppserien. Där har jag inte fattat att Andrine Stolsmo Hegerberg och Ada Stolsmo Hegerberg är två olika Stabaekspelare. Jag trodde att Ada var ett smeknamn på Andrine…
Men de är alltså två. Och det är lillasyster Ada, som ännu inte har fyllt 17 år, som leder toppseriens skytteliga överlägset på 18 mål. I fjol gjorde hon tolv för Kolbotn. Och hon har redan debuterat i A-landslaget i EM-kvalet. Imponerande.

I helgens omgång gjorde Ada bara ett mål när serieledande Stabaek vann med 7–1 borta mot Sandviken. Två år äldre storasyster Andrine blev däremot tvåmålsskytt.
Alla de fem högst placerade lagen vann för övrigt i helgen. När det nu blir tre veckors uppehåll leder Stabaek en poäng före Lilleström och sex före Arna-Björnar. Röa är fyra, åtta poäng bakom Stabaek. Femma ligger Klepp.

* Slutligen har det blivit dags att redovisa hur mitt favoritlag i vitryska Premier League Women, Molodechno klarade sig borta mot regerande mästarinnorna Bobruichanka.
Det gick bra.
Förlusten stannade vid 11–0, vilket gör att Molodechno ligger kvar under tio insläppta mål per match. Målskillnaden efter 13 omgångar är nämligen 4–129.

Marta håller högsta världsklass – men Tyresö kan mycket bättre

Det har blivit dags för den andra delen av min sportsliga genomgång av lördagens damallsvenska toppmöte. Vittsjö var ganska lättanalyserat. Men det är väldigt mycket svårare att förstå sig på Tyresö FF.

Jag hade bara sett dem på tv tidigare i år, och var väldigt nyfiken på att få se superlaget live.
På förhand fanns det många frågeställningar som kändes intressanta:
* Som att få se hur formen var på fem svenska OS-spelare.
* Som att på plats få se om det ligger något i snacket om att Marta är en stor besvikelse.
* Som att med egna ögon få se hur bra Veronica Boquete är.

Vad fick jag då se?
Jag såg Vittsjös spelare jobba stenhårt tillsammans mot ett gemensamt mål. Jag såg Tyresös se ut som ett gäng individualister utan spelidé och utan någon given rollfördelning. Jag satte dessutom ganska stora frågetecken för vem som egentligen bestämmer i laget.

Nu låter det som att Vittsjö var mycket bättre än Tyresös stjärnlag. Det är förstås inte sant. Tyresös stjärnor är så bra att det trots allt borde ha vunnit matchen med ett par måls marginal. Det visar inte minst det här klippet med höjdpunkter från matchen.

Att Tyresö var bättre, och ändå får mest kritik beror på att jag ställer väldigt olika krav på klubbarna. Vittsjö är en nykomling som nästan alla trodde skulle åka ut direkt.
Tyresö däremot var överlägsna guldfavoriter. Och som jag ser det är laget spelmässigt väldigt långt ifrån den nivå man borde ligga på.

Under vintern har jag sett de tyska och franska topplagen flera gånger på tv. Känslan är att Lyon, Potsdam, Wolfsburg med fler är betydligt mer välgjorda lagbyggen än Tyresö, där många frågor fortfarande väntar på att få svar.
Som vilka skall springa i djupled? Vem skall fungera som speluppläggare? Vilken är Martas roll?

Nu har jag ställt många frågor. Men det blir lätt så när man just har sett ett lag på riktigt för första gången. Det är då frågorna uppstår, de som man behöver få ett par matcher för att hitta svaren på.

Men jag skall nu ge mig ut på djupt vatten, och redan nu försöka ge några svar. Jag börjar med de inledande frågeställningarna.
Här min bild av de svenska OS-spelarnas insats:

* Annica Svensson visade sin snabbhet och defensiva styrka några gånger när hon stoppade Vittsjökontringar. Inte speciellt delaktig i offensiven.

Linda Sembrant

Linda Sembrant

* Linda Sembrant blev närmast avklädd av Danesha Adams i början, och det var i Sembrants yta som Emma Sjödahl kunde nicka in 1–0-målet. Den andra halvleken var bättre för Sembrant. Då fick hon huvudsakligen ägna sig åt anfallsspel, och uppspel är hon riktigt skicklig på.

* Lisa Dahlkvist. Visade sin vinnarvilja när hon blev målskytt efter hörna. Spelar i biroll i laget, och har inte så mycket boll som jag tycker att hon borde ha. Känns som en sämre spelare nu än för ett år sedan. Jag hoppas verkligen att den känslan är fel, för hon blir viktig i OS.

* Madelaine Edlund. Var inblandad i ett par farligheter i början av matchen. Men försvann sedan ur matchbilden. Att inte ha ett enda avslut på de sista 70 minuterna i en match som ens lag dominerar är inte godkänt för en landslagsforward. Inte ens nära.

* Caroline Seger. Lysande i en kvart. Då visade hon härlig löpvilja, och gav Vero Boquete alternativ för sina djupledsbollar. Men precis som jag sett i tidigare matcher – se det här inlägget – så slutade Seger att springa i djupled.
Såg jag rätt så löpte hon fler gånger i djupled under de första 15 minuterna än under övriga 75. Det bidrog till att göra Tyresös spel alltmer statiskt och lättläst. Nu hör det till saken att hon tog ett halvsteg bakåt i halvtid, från nummer tio-rollen till att bli defensiv innermittfältare. Men även i den rollen borde hon springa mer.
Och tre mål och tre assist under våren är inget vidare facit för den spelare som är tänkt som Sveriges nummer tio i OS.

Alltså inga toppbetyg för våra svenska OS-spelare. Hur var då Marta?

Jo, hon var bra. Hon är bra, riktigt bra. Man behövde inte se många minuter för att slå fast att snacket om att hon är slut är rent trams. Den volleykanon hon skickade i väg i tionde minuten höll högsta världsklass. Det gjorde även hennes bollbehandling och förstatouch genom hela matchen.
Marta är fortfarande en toppspelare – utan tvekan. Sannolikt ställer de som sågat eller ifrågasatt henne orimligt höga krav. Marta leder ju faktiskt assistligan på sju målpass, och har gjort fyra mål. Bara Anja Mittag (12+4) har gjort fler poäng är elva i hela serien. Martas vår måste väl vara mer än godkänd? Eller?

Men visst, Marta är inte lika dominant som hon var under åren i Umeå. Men spontant tror jag att det beror mer på Tyresö än på Marta.
I Umeå var hon den sista pusselbiten i ett komplett lagbygge. I Tyresö är hon en av många stjärnor i något som inte känns som ett lag, utan mer som en all-star-samling.

Marta Viera da Silva

Marta i duell med Line Röddik Hansen. i bakgrunden är Vero Boquete.

En av alla all-stars är förstås Veronica Boquete. Hon är verkligen en briljant fotbollsspelare. Vittsjöspelarna var rejält imponerade efteråt, för det gick ju inte att ta bollen av spanjorskan. Och visst har Vero många likheter med herrlandslagets passningsgenier, som Xavi och Iniesta.
I första halvlek spelade hon som en av två defensiva innermittfältare. Efter paus bytte hon roll med Caroline Seger och agerade nummer tio.
Men precis som med Marta och Seger känns det inte som att Tyresö har hittat den rätta rollen för Vero. Fyra mål och två assist under våren är inte ett facit värdigt en världsstjärna.

Problemet mot Vittsjö, som jag ser det, var alltså löpviljan hos Tyresö. Alla stjärnorna ville möta bollföraren, och helst få chansen att vårda bollen en stund.
Därmed fanns det inte många måltavlor för Veros precisa passningar. Och följden blir att Tyresö för tillfället bara får ut en väldigt liten del av sin trupps kapacitet.

Nu kanske det är vädligt bra för damallsvenskan. För Tyresö har så stor individuell skicklighet att man kan vinna serien även med det spel de har nu. Och skulle de prestera på sin topp skulle alla matcherna riskera att bli totala överkörningar.

Men är tanken att Tyresö skall kunna mäta sig med typ Lyon i framtiden behövs en stark ledare som får stjärnorna att underordna sig varandra. Och som placerar rätt spelare i rätt roll.

Jag tror att alla motståndares backlinjer är rätt nöjda med att Tyresö spelar Madelaine Edlund som forward, och att Marta håller till på kanten.
Och som jag ser det är Vero den självskrivna speluppläggaren. Det innebär att Caroline Seger får ikläda sig rollen som djupledslöpare, om hon skall vara med. Fixar hon det?

Den viktigaste frågan är således om tränare Leif Edeborg klarar av att hantera alla stjärnor, och bygga ett lag. Det skall bli intressant att följa.

Dags för Vittsjö att höja ribban

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det har blivit dags för den sportsliga genomgången av lördagens toppmöte på Vittsjö Idrottspark. Uppstickaren Vittsjö mot storfavoriten Tyresö.
Det visade sig att jag hade många åsikter, så jag tänkte gå igenom lagen i varsitt inlägg.

Jag börjar med hemmalaget Vittsjö.
När det gäller dem var jag förstås nyfiken på att få se hur de kunde klara sig mot stjärnorna. Om de skulle darra mentalt, eller klara av att köra på som vanligt?

Jag fick se Vittsjös lag klara sig alldeles utmärkt mot Tyresös stjärnor.
För det var precis så – Vittsjös lag mot Tyresös stjärnor.
Vittsjö är ett väl sammansvetsat lag med en klar spelidé, en given rollfördelning – och starka ledare.
Det såg jag redan på några minuter mot Jitex. Och jag såg det igen i lördags.

Även om Vittsjö har fem utländska spelare, och en sjätte är på ingång, så hade tränaren Thomas Mårtensson rätt när han efter matchen konstaterade att Tyresö hade fem svenska A-landslagsspelare i sin startelva och att Vittsjö ställde fem så kallade närproducerade spelare mot stjärnorna.

Men långa meritlistor springer inte. Det gör däremot Vittsjös närproducerade spelare. Och när det gäller arbetsvilja så vann Vittsjö på knockout mot Tyresö. Nordskånskorna har ett helt gäng med hårt arbetande grovarbetare som underordnar sig de få affischnamn som laget innehåller.

Eller ja, så många affischnamn finns väl inte. Det är lagkaptenen och skyttedrottningen Sofie Andersson som har fått de flesta rubrikerna under säsongen. Det var också hon som fick sköta snacket i tv.

Sofie A i Tv4sport

Sofie Andersson intervjuas i Tv4sport.

Det är förstås välförtjänt, framför allt för hennes inledning av serien. När jag pratade med henne efter matchen sa hon att hon har känt att formen – både lagets och hennes egen – har varit lite på nedgång de senaste tre omgångarna.
Att laget trots det lyckats vinna borta mot Jitex och ta poäng av Tyresö på de omgångarna är förstås imponerande. Och ett tecken på att det finns både stabilitet och trygghet i laget.

Loes Geurts

Loes Geurts

Trygghet är kanske inte det första ord jag förknippar med målvakten Loes Geurts efter att ha sett henne i tre matcher. Hon jobbar långt ut, och har ett ganska flaxigt och okonventionellt arbetssätt, men trots det har hon stått i vägen för de flesta bollarna.

Vittsjös mittbackar

Ifeoma Dieke och Kendall Fletcher

Men de båda mittbackarna Ifeoma Dieke och Kendall Fletcher utstrålar både stabilitet och trygghet. De var definitivt bättre än Tyresös. Och jag har svårt att se vilket lag i damallsvenskan som skulle kunna ha ett bättre mittbackspar. Kom gärna med förslag…

Danesha Adams

Danesha Adams

Framåt är Danesha Adams ett fynd. Hon är stark och grymt bra på att hålla i bollen. Det gnälldes på hennes passningsspel i Vittsjö. Det kan kanske vara så. Hon måste ju ha några svagheter. För när hon som bollförare lekfullt enkelt tryckte sig förbi Linda Sembrant i början av matchen så var svaghet det sista man tänkte på.

Tillbaka till Sofie Andersson. Hon hade den hopplösa uppgiften att som ensam forward försöka stångas med fyra A-landslagsbackar. Dessutom fick hon inte de precisa bollar att jobba med som hon brukar få. Nya Zeeländska speluppläggaren Kirsty Yallop var ju avstängd. Utan att vara dålig hade väl Andersson ingen av sina större dagar.

Men Vittsjö har fler svenska spelare än Andersson som bör lyftas fram. Jag har imponerats av både Emma Sjödahl (som gjort tre mål och fem assist under våren) och Sandra Adolfsson (tre mål och tre assist). Mot Jitex spelade de på varsin kant. I går agerade de båda defensiva innermittfältare mot Tyresös världsstjärnor. Det handlar om två hårt arbetande tvåvägsspelare.

Emma Sjödahl

Emma Sjödahl

Sandra Adolfsson

Sandra Adolfsson

För när Vittsjö vinner bollen så går det fort. Jag ser likheter med Tysklands herrlandslag när det gäller löpviljan och förmågan att få till blixtsnabba omställningar.

Vittsjö verkar alltid ha fyra–fem spelare som är beredda att sticka i djupled med full kraft. Det var just i andravåg efter en sådan omställning som Vittsjö gjorde sitt mål i lördags. Och det var i princip bara på sådana omställningar man förmådde skapa oreda i gästernas försvar.

Den här typen av omställningar är ett lysande vapen. För sådana är väldigt svåra att gardera sig mot.

Nu kommer Vittsjö troligen att ha hyfsad guldkänning över sommaren. Men tränare Mårtensson vill inte höja målsättningen om att sluta topp åtta. Han vill inte sväva i väg. Och förstod jag honom rätt ville han inte hålla på att ändra sig som vi i media ofta gör.

Men jag kan meddela honom att det är en rättighet att ändra sina tips eller målsättningar efter aktuell status. Det var helt rimligt att tippa Vittsjö i botten inför serien. Ingen hade ju sett laget i aktion inför premiären – inte ens Mårtensson.
Nu har halva serien spelats, och Vittsjö ligger trea. Då är det inte bara tillåtet, utan även fullt rimligt att ha laget som favoriter i många av de kommande matcherna.

På samma sätt är det nu fullt rimligt att Mårtensson och hans lag nu höjer sin målsättning en aning. Jag uppskattar att 25 poäng kommer att räcka till en placering topp åtta. Vittsjö har 22, och måste väl sikta på att ta fler än en vinst i höst?

Själv tycker jag att topp fem är en rimlig, ny målsättning för Vittsjö GIK. Och jag tror att de kommer att klara av att nå även den.

Jo, det är sant – Vittsjö kan hålla hela vägen

Sofie Andersson gör mål

Sofie Andersson gör mål

Jag tog en sväng till Valhalla innan det var dags för tv-soffan och dagens EM-dos.
Jag lämnade arenan rejält imponerad av serieledande Vittsjö. Varför återkommer jag till.

För att först blir det lite kändis-spotting.
När jag klev in på Valhalla stod jag bakom Christen Press, Becky Sauerbrunn och Heather O’Reilly och engelska Anita Asante i biljettkön.

Jag skrev på twitter att jag gick in samtidigt som halva USA:s landslag.
Sedan visade det sig – om jag inte missade någon – att inga fler amerikanska landslagsspelare var på matchen. Däremot var ett tiotal ledare på plats. Så halva landslaget var kanske en smärre överdrift. Här är i alla fall en bild på den USA-trio som jag såg…

Finbesök

Finbesök från USA

För er som är sugna på att träffa på amerikanskorna kommer däremot Pia Sundhage enligt damfotboll.com ta med sig hela laget till morgondagens toppmöte mellan Göteborg FC och Tyresö.

Tillbaka till serieledande nykomlingen Vittsjö GIK. De har verkligen vänt upp-och-ner på alla förhandstips. Jag såg dem i deras genrep mot Dalsjöfors. Då var laget långt ifrån imponerande.

Trots det tippade jag dem över nedflyttningsstrecket. Det är jag glad för nu. För det var inget bottengäng jag såg vinna med 2–1 i dag efter mål av Sofie Andersson och Emma Sjödahl.
Jag har skrivit att Vittsjö inte kommer att hålla hela säsongen. Efter att ha sett dem i dag ändrar jag mig på den punkten.
Slipper Skånelaget bara skador, behåller ödmjukheten och fortsätter göra det hårda arbetet, så kan de mycket väl hålla sig kvar i toppen under hela säsongen. Mycket väl. För de spelar klockrent efter sina resurser.

Jag har flera gånger – bland annat här – gnällt på att flera damallsvenska lag spelar en väldigt naiv fotboll. Försvarsspelet startas högt upp i planen, vilket gör att lagen riskerar att bli rejält straffade om de tappar i press mot motståndare med snabba forwards.

Vittsjö och Jitex visade i dag att det finns taktisk skicklighet i damallsvenskan. För Jitex hade god organisation och bra positioner i sitt uppställda spel. Man lät inte Vittsjö spela sig till några målchanser. Alla matchens tre mål kom på, eller just efter, fasta situationer.
Här jublar Christina Julien över sitt nickmål för Jitex:

Christina Julien jublar

Christina Julien jublar

Men Jitex i all ära. Det var Vittsjö som var klart vassast taktiskt sett. Efter matchen såg jag på twitter att flera Jitexspelare ansåg att deras lag hade ägt matchen – och att bortasegern var orättvis.
Jag förstår vad de menar. För visst, Jitex hade mest boll, och man tillbringade mycket tid på offensiv planhalva.

Men som jag ser det var Jitex övertag skenbart. Vittsjö såg hela tiden ut att ha bra kontroll i defensiven. De låg ganska lågt med sin backlinje, samtidigt som målvakten Loes Geurts jobbade långt ut.
Därmed lämnade man inga ytor för Jitex att sticka in bollen på. Dessutom kontrade skånskorna effektivt. Vittsjös kontringsspel kändes klart farligare än Jitex uppställda anfallsspel.

Vittsjös mittbackar

Ifeoma Dieke och Kendall Fletcher

Vittsjös mittbackspar Ifeoma Dieke och Kendall Fletcher är grymt starkt. De båda kompletterar varandra perfekt, och i dag gick de inte bort sig någon gång. De låg dessutom tätt på Annica Sjölund, vilket är viktigt mot Jitex.

Dessutom är Danesha Adams ett fynd. Den starka forwarden vinner bollar, håller i dem – och ser till att få upp laget. Dessutom har hon ibland kraft att gå på egna anfall. En klasspelare.

Lagkaptenernas kamp

Sofie Andersson och Sofia Karlsson

Och så har man Sofie Andersson som spjutspets. I dag gjorde lagkaptenen kanske inte sitt livs match. Men hon sprang mycket, var oftast spelbar i kontringarna – och hon pillade in ett mål. Man förstår hur viktig hon är för sitt lag.

Jag lämnade Ramnavallen i mars med känslan av att Vittsjö var botten. I dag såg jag en tänkbar medaljkandidat.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vittsjö håller – visst är det kul?

Hade jag haft hatt hade jag tagit av den nu. Och sedan hade jag bugat för Vittsjö GIK.
För vem hade trott att nykomlingen skulle samla lika många poäng som Tyresö, Malmö och Göteborg under de första tre omgångarna? Inte jag i alla fall.

Jag såg Vittsjö veckan innan den allsvenska premiären. Visst saknades Kendall Fletcher, Ifeoma Dieke och Kirsty Yallop, och det var debut för Danesha Adams. Men det var verkligen ett långt ifrån imponerande Vittsjögäng som misslyckades med att slå ett Dalsjöfors som var en kvinna kort i över en halvtimme.

Att Vittsjö skulle bli bättre än då med de tre utländska förstärkningarna på plats var självklart. Så självklart att jag ju trots allt tippade dem över nedflyttningsstrecket. Men att de har kommit så här långt med sitt lagbygge redan efter tre omgångar är ändå sensationellt.
Och kul. Fast kanske inte för AIK och Djurgården, som riskerar att gå miste om en räddningsplanka i damallsvenskans nedflyttningsstrid.

Att vinna i Göteborg är för övrigt långt ifrån lätt. Senast något lag lyckades med det var den 26 april i fjol, då Umeå vann med 1–0 efter mål av Sofia Jakobsson. Med reservation för tankefel så har Göteborg sedan dess vunnit 16 raka tävlingsmatcher på Valhalla. Tio allsvenska, tre i Champions League och tre i svenska cupen. Även om cupfinalen var oavgjord under ordinarie tid, så tycker jag man kan säga att inget lag hade lämnat Valhalla ens med poäng i bagaget sedan Umeåmatchen.

Sviten höll i 365 dagar. Sedan bröts den alltså av Vittsjö, av alla lag. Och sett till alla rapporter, och alla statistik var det helt i sin ordning. Skånskorna hade bland annat 11–4 i skott på mål och 8–1 i hörnor.
Och så har de Sofie Andersson, som fortsätter att ösa in mål. Fjolårets måldrottning i svensk damelitfotboll är nu den enda spelare som gjort mål i alla årets tre omgångar. Imponerande.

Jaja, Vittsjö får passa på att njuta idag. För ännu är det trots allt långt kvar till laget är på säker mark. För att vara hyfsat säker på att hänga kvar bör man ta över 20 poäng. Visst har det gått att hänga kvar i damallsvenskan både med tio och 15 poäng de senaste åren. Men varför ta den risken…

* Så till tråkigare saker. Som intresset i damfotbollens huvudstad, Göteborg. I fjol hade GFC 403 som sin sämsta publiksiffra. Igår var det 382 på Valhalla – och i premiären mot Djurgården hade man 318.
Det faktum att Göteborg FC inte hade någon tränare på bänken igår gör knappast att man tänker världens bästa liga. Det ger snarare vibbar av gärdsgårdsfotboll, eller korpen.

* Jag anade redan när jag såg tv-bilderna att det var illa med Piteås målvakt Lydia Willams, och skrev här att hon riskerade missa hela säsongen. Ibland är det tråkigt att vara så negativ, och sedan få rätt. För korsbandet var av, och säsongen är slut för australiskan.
Men sedan jag själv drog av korsbandet så misstänker jag alltid det värsta när benen viker sig på fotbollsspelare.