Jag kikade den andra halvleken på live-streamen från Linköpings 4–1-seger mot finska mästarinnorna PK-35 Vantaa i dag. Och mest imponerad blev jag av danska stjärnan Pernille Harder.
Hon var bra redan i höstas, och hon kommer garanterat att vara en av damallsvenskans allra största profiler i år.
Hennes sköna bolltouch, och fina rörelsemönster gjorde att hon verkligen lyste på planen. Och hennes 3–1-mål var i högsta grad läckert. Det vill jag gärna se repriser på. Hon gjorde även 1–0, fast det var i den halvlek jag missade – så det har jag ingen uppfattning om.
På avdelningen imponerande insatser placerar jag även Stina Blackstenius inhopp – eller framför allt hennes mål. 17-åringen – hon fyllde för 2,5 veckor sedan – gjorde 38 mål i division II i fjol. Och jag förstår varför.
För när friläget kom fanns det inget tvivel i Blackstenius agerande. Det var som att målvakten inte existerade, och att det bara var självklart att bollen skulle in i målet. Kul att se.
Visst är det skillnad på att göra 4–1 i en träningsmatch än att avgöra matcher i damallsvenskan. Men jag tyckte att jag såg en självsäkerhet hos Blackstenius som gav hopp om att hon även skall kunna avgöra kamper av högre dignitet.
Några av er minns kanske att jag i fjol, efter att ha tittat på Linköpings namnkunniga trupp, valde att tippa östgötarna som svenska mästarinnor. Det visade sig vara ett genomuselt tips. För LFC var rejält blekt under förra våren.
Under hösten repade man sig, och slutplaceringen blev trea. Inför årets säsong har man tappat namnkunniga spelare som Lisa De Vanna, Louise Fors, Nora Holstad Berge och Manon Melis. Och först trodde jag att det automatiskt skulle innebära ett fall ner på tabellens undre halva för laget.
Det tror jag inte längre. För även om truppen är tunnare än i fjol så finns det spännande kvaliteter. Och startelvan är riktigt stark.
Med tanke på EM tittade jag förstås extra på LFC:s båda bidrag till Pia Sundhage:s Algarvetrupp. Ingen av dem visade någon direkt EM-form. Vänsterbacken Jessica Samuelsson hade ett ganska slarvigt försvarsspel, och jag hade aldrig gissat att hon var landslagsspelare om jag inte hade vetat det.
Nilla Fischer
Nilla Fischer blandade väldigt fina uppspel med riskpassningar av det slag man kan ha råd med på mittfältet, men som lätt kostar baklängesmål när de levereras från mittförsvaret. Spelar hon med så små risker i EM kommer supportrarna stundtals att tvingas hålla andan.
Slutligen konstaterar jag att Renée Slegers 2–1-mål var en fullträff av det slaget som får mig att vilja ha mindre mål, och mindre boll inom damfotbollen. Nu har jag inte sett någon repris. Men min uppfattning var att bollen nästan gick in en meter under ribban, men ändå var för hög för den finska målvakten.
Spontant upplever man att mål av det slaget är alldeles för enkla. Och de får även duktiga målvakter att framstå som odugliga.
* Utöver Linköpings matcher har det spelats en mängd andra träningsmatcher med damallsvenskt intresse i helgen. Jitex föll med 3–0 mot de regerande norska mästarinnorna LSK. Däremot vann Mallbacken med samma siffror mot 2011 års norska mästarlag Röa. Mål av Malin Ahlberg, Linda Wallin och Sofie Ahlberg.
Josefine Öqvist gjorde två mål när Kristianstad slog danska BSF med hela 5–0. Bilder därifrån finns på det här klippet. Och visst ser det väl ut som att Jossan har kvar både målsinnet och klippet i steget? Övriga tre målskyttar var för övrigt Therese Björck, Elena Sadiku och Susanne Moberg.
Linda Fransson, Sanna Talonen och Elin Magnusson.
Kif Örebro och Vittsjö har besegrat varsitt pojklag. Kif vann med 4–1 mot ÖSK P98 och Vittsjö med 2–0 mot Hässleholms P16. För Kif gjorde Sanna Talonen två mål och Ellen Karlsson och Elin Magnusson var sitt. Vittsjös mål gjordes av Jane Ross och Elin Nilsen. Slutligen besegrade Göteborg FC UCLA:s collegelag med 2–1 efter två sena mål av norska nyförvärvet Cathrine Dyngvold.
I fjol kritiserade jag de damallsvenska klubbarna för att de bjöd oss intresserade på minimal information från träningsmatcherna på sina hemsidor. Jag måste säga att det skett en förbättring på den fronten i år. Inte minst är många av lagen bra på att liveuppdatera från matcherna på twitter.
Kul. Men det innebär inte att det är helt tillfredställande info på hemsidorna nu heller. För att nå dit finns ännu en del att göra.
Lotta Schelin slog till två gånger inom två minuter, och gjorde både 4–0 och 5–0 inför 10000 åskådare borta i ett isande kallt Guingamp. Det var två av Schelins enklare mål i karriären. Båda gångerna fick hon nämligen bollen serverad med öppet mål. Fast hon hade redan bjudit Elodie Thomis på ett liknande mål till 2–0. Och vårt svenska affischnamn skarvade även fram bollen till 3–0-målet.
Matchen slutade 5–1 till Lyon, som har vunnit samtliga 15 matcher i ligan – och nu har målskillnaden 95–5. Vad mer finns att säga?
Nu toppar Schelin skytteligan med sina 18 fullträffar. Hon är ett före lagkamraten Camille Abily, och ytterligare fem före en annan lagkamrat, Laetitia Tonazzi. Kosovare Asllani ligger på en delad åttondeplats med sina tio fullträffar.
Som jag tidigare varit inne på gör dock Schelin oroväckande få avgörande mål. Nästan alla hennes mål under året har utökat en redan stor ledning. Och det krävs väldigt mycket mer att göra 1–0 än att sätta 4–0 mot uppgivna motståndare.
Visst är det skönt att vårt affischnamn är i målform. Men jag efterlyser alltså återigen att hon skall sätta fler matchavgörande bollar. Jag har tidigare varit inne på ämnet i här och här.
Lyons första och tredje mål gjordes för övrigt av Megan Rapinoe (hennes första i klubben) och Wendie Renard. Se de målen, samt Schelins båda, på den här länken.
Tvåan PSG vann med 2–0 hemma mot tabelljumbon Issy. Målen gjordes av Lindsey Horan, som är uttagen i USA:s Algarvetrupp, och Kenza Dali – ett i vardera halvlek. Kosovare Asllani spelade från start.
* Samtidigt som Lyon tog ytterligare en imponerande seger så gjorde klubbens blivande motståndare i Champions League, LdB FC Malmö, ett riktigt bottennapp. Malmö föll med 2–1 (mål av Anja Mittag) mot danska Bröndby, ett resultat som knappast leder till att Lyon drabbas av stora skälvan.
* Som bekant är tyska Duisburg konkurshotat. För att ytterligare skära i utgifterna bryter man med omedelbar verkan med sin amerikanska stjärnmålvakt, Ashlyn Harris. Harris, som likt Horan är uttagen i USA:s Algarvetrupp, twittrade i dag:
”Nu är det klart. Jag lämnar Duisburg för gott, och flyttar hem för att spela i USA.”
* I BeNe League A toppar Standard Liege tabellen efter tre omgångar. Det belgiska topplaget är ensamt om att ha full poäng. Man skuggas av tre holländska lag på sex pinnar; Twente, ADO Den Haag och Ajax.
Noterbart är att Liege är enda belgiska laget som vunnit mot holländskt motstånd hittills.
Jag får frågor om vilka spelare jag vill ha med i EM-truppen. Det är förstås kul att leka förbundskapten, och jag skall ta ut min trupp senare, men den är trots allt inte speciellt spännande i det stora hela.
Mer intressant är att försöka titta in i Pia Sundhage:s hjärna och räkna ut vilka 23 spelare hon tar ut i sin trupp.
I dag har Sundhage för övrigt varit hemma i Ulricehamn och spelat in ytterligare ett tv-program. Nu handlar det om ett avsnitt av Tv3:s ”Patrik möter”, där Patrik heter Sjöberg i efternamn. Bilder från inspelningen finns här.
Det var en parentes. För fotbollsmässigt är dagens aktiviteter förstås helt ovidkommande. Däremot är gårdagens hyperintressanta. Vid presskonferensen sa Sundhage så här till TT angående hur stor chans icke uttagna Algarveresenärer har att komma med till EM:
”Det finns en chans att komma med i EM, chansen att ta en plats i startelvan mot Danmark är däremot inte så stor.”
Det är ett tydligt besked. Startelvan är alltså i princip klar. Det innebär samtidigt att Charlotte Rohlin måste vara fantastisk under våren för att ta plats i mittlåset i EM. Och det är nog bara hon som skulle kunna ta sig in i startelvan.
Den andra spelaren jag möjlgien kan tänka mig skulle kunna gå rakt in i laget är Josefine Öqvist. Når hon tillbaka till sin VM-form från 2011 ser jag henne som vassare än huvudkonkurrenterna Kosovare Asllani och Sofia Jakobsson.
I USA har Sundhage gjort sig känd för att göra väldigt få spelarbyten, både i själva matcherna och i trupperna. Hon har kört stenhår med en kärntrupp. Så lär det även bli i Sverige, och det ganska snart. Fast ännu så länge har hon bytt oväntat friskt när det handlar om spelarna i truppens utkant.
Hursom helst är det förstås extra intressant att gå igenom vilka spelare som inte blivit uttagna i de senaste trupperna. Vi kan nog utgå ifrån att det mesta talar för att trion Stina Segerström, Sara Larsson och Jessica Landström har gjort sitt i landslagströjan. Vad man hört verkar även Therese Sjögran få svårt att slå sig in igen.
Linda Sembrant kanske inte är avskriven för all framtid, men hon verkar inte alls ingå i EM-diskussionen. Det gör inte heller Hedvig Lindahl.
Som jag tidigare skrivit hade jag – om jag varit Sundhage – tagit med min tilltänkta EM-trupp till Algarve. Där får man gott om möjlighet att prova spelarna i matchsituationer. Och det är klockrent att trimma in fasta situationer på mellandagarnas träningspass.
Jag tycker att man bör ge plats för två eller tre framtidsnamn i en EM-trupp. Malmöduon Amanda Ilestedt och Elin Rubensson borde ligga bra till för sådana framtidsplatser. Men båda de är petade inför Algarveresan. Det förvånar mig.Det skulle kunna vara så att Sundhage genom U23-kapten Calle Barrling fått höra att Malmöduon är utmärkta turneringsspelare, och att det därför är viktigare att testa ett hur andra spelare klarar tätt matchande.
I höstas hade jag aldrig kunna ana att kvartetten Jessica Samuelsson, Carina Holmberg, Hanna Folkesson och Olivia Schough skulle gå före Ilestedt och Rubensson. Och så sent som när truppen till förra Bosönlägret kom trodde jag att Malin Levenstad var borta ur EM-diskussionen.
Speciellt Schough är en megaskräll. Hon är avbytare i Göteborg FC, och gjorde bara ett mål i fjolårets damallsvenska. Hon verkar i och för sig vara en riktigt skön personlighet, och är säkert underbar att ha med i gänget. Men fotbollsmässigt har jag i alla fall inte sett någon landslagskvalitet hos henne.
Men visst blir det spännande att se hur Sundhage matchar truppen i Algarve? Och det blir inte minst spännande att se hur nästa trupp formeras. För efter Portugalresan är det inte många matcher kvar innan allvaret. Och den tiden bör användas till att trimma ihop den tänkta EM-elvan.
* Slutligen gjorde Lotta Schelin ett mål när Lyon i kväll lätt avancerade till åttondelsfinal i franska cupen. Siffrorna borta mot Woippy i sextondelen blev förkrossande 16–0. Laetitia Tonazzi gjorde hela sex av målen. Tvåmålsskyttar blev Amandine Henry och Sabrina Viguier.
I dag fick jag ett pressmeddelande från Eurosport med glada nyheter. Kanalen direktsänder alla Sveriges tre gruppmatcher i Algarve cup, alltså mötena med Kina, Island och USA.
I pressmeddelandet säger Dennis Andersson, vd för Eurosport Norden:
”Vi är mycket glada över att exklusivt kunna erbjuda våra tittare Algarve Cup, där världens bästa damfotbollsnationer deltar. Årets upplaga är extra intressant då det är en viktig uppladdning inför sommarens EM i Sverige och första gången det svenska landslaget under Pia Sundhages ledning sätts på prov mot svårast tänkbara motstånd. Damfotbollen är viktig för Eurosport, som utöver Algarve Cup i år även direktsänder från EM i Sverige och Champions League”
Kul.
Matcherna spelas enligt följande:
* 6 mars 17.00: Sverige–Kina
* 8 mars 19.00: Sverige–Island
* 11 mars 16.00: Sverige–USA
Har sett att flera tvärtemot mig skriver att Pia Sundhage:s Algarvetrupp var fri från överraskningar.
Men att Hanna Folkesson, som kom in som blixtinkallad reserv i en 28-mannatrupp i januari, plötsligt kommer med i truppen till den enda turneringen som Sverige har innan EM anser jag är en megaskräll.
För det är i Algarve som Sundhage har sin enda chans att se vilka spelare som klarar av att prestera flera gånger på kort tid. I Algarve är det ju till och med tätare schema än i EM.
Jag såg att Anders Nilssonberättade på sin blogg om att assisterande förbundskapten Lilie Persson har motiverat Nilla Fischer:s mittbacksplacering med att hon kanske kan klara fler täta matcher i backlinjen.
Det är i sig en klok tanke. Men med tanke på att även Caroline Seger och Lisa Dahlkvist har haft svårt att klara av de täta scheman som mästerskap innebär så kanske det inte skadat att ha med Fischer som backup. Fast å andra sidan är ju även Marie Hammarström användbar på centralt mittfält.
Att varken Malmöduon Amanda Ilestedt och Elin Rubensson eller Umeås Lina Hurtig finns med i A- eller U23-landslag är också en skräll. Här har jag svårt att förstå hur förbundskaptenerna tänker.
På dagens presskonferens berättade Sundhage att Antonia Göransson är den spelare som har bäst löpkapacitet i laget. Göransson är den som dominerar i löptesten.
Göransson spelade också hela matchen när Turbine Potsdam inledde årets ligaspel med 3–1-seger borta mot Freiburg.
Det var för övrigt tonåringarnas stora dag. Norska 17-åringen Ada Stolsmo Hegerberg inledde målskyttet för Potsdam, och tyska 16-åringen Pauline Bremer ökade på till 2–0. Bremers mål var i och för sig en riktig gåva från Freiburgs målvakt Laura Benkarth. Se de målen på det här klippet. Potsdam vann matchen med 3–1.
På aktuellt klipp ser man även danska debutanten Lise Overgaard Munk:s härligt känsliga och matchavgörande lobbmål för Frankfurt mot Essen-Schönebeck. Matchen slutade just 1–0. Som vanligt fick inte Sara Thunebro någon speltid i Frankfurt. Thunebro står kvar på 92 spelade minuter i den pågående säsongen i Frauen-Bundesliga.
I Frankrike var det cuphelg. Lyon spelar först i morgon, men PSG spelade – och vann med 6–0 borta mot Tours efter tre mål av Shirley Cruz Trana. Kosovare Asllani fick däremot ingen speltid.
Tillbaka till landslagsuttagningarna. Jag tippade nyligen att Hanna Terry är namnet på Sundhages eventuella EM-joker. Eurosport har vaket ringt upp och pratat med Terry. Läs intervjun här. Huruvida Terry kan vara ett namn för EM-truppen är helt omöjligt att veta. Spontant låter det som ett närmast desperat långskott, men mer än så går det inte att säga förrän man sett henne spela.
Apropå landslagsuttagningar skrev Sussie Nilsson följande på sitt twitterkonto i lördags:
”Tydligen kan alla gå vidare i mello… Nästa år sjunger jag mitt bidrag kallat ”Tack för att du ringer till FK, du har plats 352, hej å hå!””
Det är fri tolkning…
* Det spelades ett stort antal träningsmatcher med damallsvenskt intresse i helgen. De mest intressanta resultaten var väl Linköping–Jitex 2–1 och Kristianstad–Bröndby 1–1. Det mest intressanta med den senare matchen var att Josefine Öqvist var KDFF:s målskytt. Henne vill jag gärna ha med som EM-joker.
* Eftersom jag antar att alla som läser den här bloggen också följer damfotboll.com så gissar jag att ni redan har hittat länken till damfotbollspodden Nätkänning.
Jag har lyssnat igenom premiärupplagan, och tycker att det var en småtrevlig satsning. Dock var ljudnivån ojämn, vilket förhoppningsvis bara är en barnsjukdom. För det är lite jobbigt att man måste skruva upp och ner volymen under olika delar av programmet.
* I podden nämndes för övrigt Kristianstads matchvideos. Det fick mig att kolla upp om den så omskrivna Baywatchvideon numera går att se igen. Och det gör den här.
Efter att ha kollat in den utnämner jag debatten kring videon till 2012 års vattenglasstorm. Den ledde ju till artiklar som den här, och den här och den här. Videon är också självklar vinnare i kategorien bästa damallsvenska matchannons 2012.
För faktum är ju att uppståndelsen säger ganska mycket om hur man som kvinnlig idrottare får bred uppmärksamhet i media. Tyvärr.
Hanna Folkesson, ny i Umeå IK, var skrällen i Pia Sundhage:s trupp till Algarve trupp. Att Folkesson skulle få den här chansen kändes verkligen inte väntat.
Att både Carina Holmberg och Olivia Schough skulle finnas med bland 23 spelare var däremot kanske inte helt oväntat. Fast det var ändå de som man har känt skulle sitta mest löst.
Vilka spelare saknades då i Algarvetruppen, jämfört med senaste lägret på Bosön? Jo, Malmös framtidsnamn Amanda Ilestedt och Elin Rubensson. Samt sent inkallade målvakten Jessica Höglander från Tyresö.
Synd på Ilestedt och Rubensson, för dem vill jag ha med till EM.
Saknades i truppen gjorde också Charlotte Rohlin, trots att Sundhage under presskonferensen pratade om att det skulle tränas fasta situationer i Portugal, och att närvarande duon Nilla Fischer och Rohlin då skulle få visa att de är värda att gå upp på hörnor och frisparkar.
Visst, Rohlin är inte spelklar ännu. Men jag hade gärna sett att hon just varit med när laget tränar fasta situationer. För där har hon kapacitet att spela en nyckelroll.
Sundhages presskonferenser är alltid intressanta. Hon flikar in saker om spelarna som gör att man förstår hur hon tänker när hon gör sina val.
Det enda negativa i dag var felstavningen på Malin Levenstad, som fick hetaMalin Lewnstad under presentationen. Fast jag antar att det inte är Sundhage själv som tar fram presentationsmaterialet.
Nilla Fischer var alltså på plats vid presskonferensen. Så här så hon om att sannolikt blir mittback i EM:
”Det ser ju såpass illa ut.”
Även om det sades med lite skämtsam ton så var det ändå ganska tydligt att Fischer helst spelar högre upp i planen. Jag ser henne också helst på mittfältet. Men förhoppningsvis vet Sundhage vad hon gör.
Algarve cup spelas för övrigt 6–13 mars, och Sverige möter i tur och ordning Kina, Island och USA. Dessutom blir det placeringsmatch mot ett av Tyskland, Japan, Norge och Danmark.
* I dag blev det klart att Sverige spelar landskamp mot Norge i Linköping den 1 juni. Det presenterade Marika Domanski-Lyfors vid dagens presskonferens.
Domanski gick igenom uppladdningen inför EM, och sa:
”Pia har fått igenom alla sina krav, så blir det inga resultat nu så vet jag inte vad vi skall göra…”
* Pia Sundhage hade alltså ett par små skrällar i sin trupp till årets ”Lilla VM”. Det var ändå inget emot hur skrälltätt det var när Japans förbundskapten Norio Sasaki presenterade sin. Han har också ett mästerskapsslutspel i år, i form av Östasiatiska mästerskapet.
Trots det väljer Sasaki att vila flera meriterade spelare i Algarve, såsom målvakten Miho Fukumoto, samt namnkunniga toppspelarna Homare Sawa, Aya Miyama, Shinobu Ohno och Kozue Ando. I stället satsar Sasaki att prova ett gäng unga framtidsnamn.Här är hela Japans trupp.
* Japan är i samma grupp som Tyskland, Danmark och Norge. Här är norskornas trupp.
* Frankrike spelar varken i Algarve eller Cypern i år. Däremot skall de möta Brasilien i två landskamper i början av mars. Förbundskapten Bruno Bini har inte heller den här gången valt att ta med Lyons lagkapten Sonia Bompastor. Här är de spelare som Bini tagit ur.
Jag avslutade 2012 genom att titta tillbaka i form av en årskrönika. Jag har för övrigt nyss lagt till några rubriker i det inlägget: årets räddningar, årets damallsvenska allstarlag samt årets musikvideo.
Nu är vi 2013, och vad passar bättre då än att blicka framåt?
Så här är 2013 års damfotbollskalender:
5 januari: Ligaspelet återupptas med fulla omgångar i Australien och Italien efter ett kort juluppehåll.Även den franska ligan återupptas under helgen efter kort julledighet. Fast här spelas huvuddelen av matcherna på söndagen.
7 januari: Ballon d’Or delas ut. Vem av Abby Wambach, Alex Morgan och Marta utses till världens bästa fotbollsspelare? Och får Pia Sundhage pris som den bästa ledaren?
9 januari: Landskamp, USA–Skottland. Retur den 13 januari.
12–16 januari: Yongchuan Cup. Fyrnationsturnering i Kina mellan värdnationen, Kanada, Norge och Sydkorea.
12–17 januari: Landslagsläger på Bosön.
18 januari: Den nya amerikanska ligan, NWSL håller sin första draft.
3 februari: Frauen-Bundesliga tjuvstartar, med matchen Essen-Schönebeck–Duisburg, som är uppskjuten sedan december.
9–14 februari: Landslagsläger i La Manga.
13 februari: Landskamp, Frankrike–Tyskland.
17 februari: Frauen-Bundesliga. ”Riktig” återstart efter vinteruppehållet.
4–14 mars: Cypern cup. Jag har inte sett något spelschema, men gruppindelningen ser ut så här:
Grupp 1: England, Skottland, Nya Zealand och Italien.
Grupp 2: Kanada, Finland, Schweiz och Holland.
6 mars: Algarve cup: Sverige–Kina. 8 mars: Algarve cup: Sverige–Island. 11 mars: Algarve cup: Sverige–USA. 13 mars: Algarve cup: Placeringsmatch mot Danmark, Norge, Japan eller Tyskland.
15 mars: Ryska Supreme division återstartar efter långt vinteruppehåll.
20–21 mars: Women’s Champions League, kvartsfinaler, första matchen: Juvisy–Göteborg, Lyon–Malmö, Wolfsburg–Rossiyanka och Arsenal–Torres.
27–28 mars: Women’s Champions League, kvartsfinal, returer.
3–8 april: Datum för landskamper.
4 april: VM, Förkval mot Kanada 2015. Åtta mindre nationer spelar. Matcher spelas 4, 6 och 9 april. Sverige slipper givetvis förkvalet.
5 april: Landskamp, USA–Tyskland.
13 april: Damallsvenskan, premiär: Kif Örebro–Mallbackens IF.
13–14 april: Women’s Champions League, semifinaler, första matchen: Lyon/Malmö–Juvisy/Göteborg och Arsenal/Torres–Wolfsburg/Rossiyanka.
16 april: VM, Europas kval lottas.
20–21 april: Women’s Champions League, semifinaler, returer.
12 maj: Frauen-Bundesliga, sista omgången.
23 maj: Women’s Champions League, final. Spelas på Stamford Bridge i London.
26 maj: Franska Feminine division 1, sista omgången.
29 maj–2 juni: Datum för landskamper.
15–20 juni: Datum för landskamper.
29 juni: Landskamp, Tyskland–Japan.
30 juni–5 juli: Landslagets EM-läger i Stenungsund.
Fotbollsåret 2012 är slut. Det finns många sätt att sammanfatta det. Jag väljer modellen med korta rubriker för bloggens årskrönika. Hoppas det kan erbjuda en stunds nöje.
Här är årets…
Betyg på den svenska OS-truppen: Här är mina spelarbetyg, och här en mer allmänt hållen analys av landslagets insats i Storbritannien.
Bästa spelare: Christine Sinclair, som slog målrekord i OS, och förde Kanada till brons. Fast att hon varit bäst förstod inte juryn till Ballon d’Or…
Damallsvenska All star-team: Något officiellt sådant finns inte. Men hade jag fått sätta ihop ett skulle det förstås ha tagit guld. Och det skulle ha sett ut så här, med uppställning 4-3-3: Thora Helgadottir – Meghan Klingenberg, Faith Ikidi, Linda Sembrant, Line Röddik Hansen – Sara Björk Gunnarsdottir, Veronica Boquete, Nilla Fischer – Ramona Bachmann, Anja Mittag, Marta.
Ersättare: Kristin Hammarström (målvakt), Sif Atladottir, Ifeoma Dieke, Anita Asante, Pernille Harder, Kosovare Asllani och Christen Press.
Drömlottning: Den fick vi. För Sveriges EM-lottning är så 100-procentigt perfekt att den nästan känns tillrättalagd. Röda mattan ligger utlagd mot finalen på Friends Arena.
Elände: Alla korsbandsskador. Ett tag gick nästan ett korsband av per omgång i damallsvenskan. Så vansinnigt tråkigt. Rohlin, Dieke, Lindahl, Sjögran och Sembrant blev några av de tunga namnen på årets tråkigaste skadelista. Internationellt kan vi lägga till exempelvis Krieger och Bajramaj.
Framtidsnamn: De hittar vi i F19-landslaget som vann EM-guld i somras. Flera av namnen Rubensson, Ilestedt, Hurtig, Wahlberg, Diaz, Nordin, Rolfö med fler kommer säkert snart att vara välkända även bland massorna.
Frisparkar: För dem stod den japanska talangen Yoko Tanaka, som satte två frisparkar i samma match i U20-VM. En med högerfoten, och en med vänstern. Gör om det om du kan…
Mimmi Löfwenius
Glädjefnatt: Det drabbades Mimmi Löfwenius av efter hennes mål och assist mot Italien med F19-landslaget. Det här underbara klippet kan man se hur många gånger som helst. För övrigt kvalar väl hennes mål dessutom in som ett av årets läckraste solomål?
Hjärnsläpp: Det stod Ramona Bachmann för när hon tog med hands två gånger i Umeå, och blev stor syndabock när Malmö tappade SM-guldet till Tyresö.
Jag intervjuar Alex Morgan
Internationella genombrott: Alex Morgan. Inledde säsongen på bänken i USA:s landslag. Avslutar den som USA:s skyttedrottning, poängdrottning i OS, samt finalist i Ballon d’Or.
Japanska reklamfilmer: Jaja, några av dem kanske är från i fjol. Men jag är väldigt svag för japansk reklam. Är du det också finns här länkar till ett smörgåsbord av damfotbollsrelaterade, kommersiella klipp…
Kanonstart: Sveriges inledning i OS-turneringen. Efter 25 minuter hade vi 3–0 mot Sydafrika, och allt såg väldigt bra ut. Tyvärr var kanske de 25 minuterna våra bästa i London.
Konkurs: Boråslaget Dalsjöfors Goif ledde söderettan i stor stil, och var på god väg mot damallsvenskan, när man gick i konkurs.
Konstigaste petning: Frankrikes förbundskapten Bruno Bini som plötsligt inte längre ville ha med en av världens allra bästa vänsterbackar, Sonia Bompastor, i sitt lag.
Kriser: De var ekonomiska, och visade sig i var och varannan klubb i damallsvenskan. Värst drabbade var Kif Örebro och LdB FC Malmö. Men även Piteå IF, Linköping, Umeå och ytterligare några klubbar hade det kämpigt med att hålla budgeten.
Lundgren sågade
Kritik 1: För den stod Sofia Lundgren, som talade ur hjärtat när hon sågadeThomas Dennerby för hans agerande i målvaktsfrågan. Kritik 2: Pia Sundhage var skoningslös i sin kritik av de svenska insatserna i franska toppmötet PSG–Lyon. Både Lotta Schelin och Kosovare Asllani fick höra kännbara sanningar.
Kunskapsmiss: Den stod den nya förbundsbasen Karl-Erik Nilsson för, när han vid den damallsvenska upptaktsträffen inte visste skillnaden på Kronprinsessan Victorias och Susanne Erlandssons pokaler.
Kvotering: Den bjuder media på i slutet av varje år, då spelare som man knappt skrivit en artikel om under året plötsligt platsar på alla möjliga bästalistor. Allt för att kvotera in lite tjejer på listorna.
Hans Löfgren och Leif Edeborg
Lögn: Tyresö, som hela säsongen hävdade att ”Hans Löfgren har ingen funktion”, trots att han hela tiden hade en framträdande roll kring laget.
Mardrömsdebut: Stackars Tove Enblom fick chansen att vakta Djurgårdens mål borta mot Linköping. Då rasade lagets försvarsspel ihop fullständigt, och 17-åringen tvingades släppa in hela elva bollar.
Match: Den underbart svängiga OS-semifinalen USA–Kanada. I tuff konkurrens med finalen, USA–Japan.
Moraldiskussion 1: Den om huruvida Japans agerade i 0–0-mötet med Sydafrika i OS var inom ramarna för vad som är moraliskt tillåtet. Moraldiskussion 2: Den i Japan om huruvida det var rimligt att landets mediokra herrlag fick flyga business class, medan de regerande världsmästarinnorna fick fortsätta längre bak i samma plan, och sätta sig i ekonomiklass.
Mål 1: Kosovare Asllani, klackvolley i en träningsmatch mot Sundsvall i mars. Mål 2: Yuki Ogimi, volley mot Arsenal. Mål 3: Cristiana Girelli, trixar in 1–0 mot Lazio. Mål 4: Patricia Hanebeck sätter bollen i krysset mot Duisburg. Det handlar alltså om hennes 2–0-mål, som kommer med 1,40 kvar av klippet. Fast 1–0-målet är rätt snyggt det också.
Mörkläggning: Svenska Fotbollförbundet som verkade anstränga sig för att damlandslaget skulle spela sina träningslandskamper så långt ifrån rampljuset som det bara gick. Först dröjde de 8,5 månader efter VM-bronset innan man visade upp laget på hemmaplan. Sedan undvek man att ge direktrapporter från de matcher som spelades, som här mot Norge i januari. Eller som här mot Kina i Algarve cup.
Yuki, när hon hette Nagasato
Namnbyte 1: Yuki Nagasato blev Yuki Ogimi. Namnbyte 2: LdB FC Malmö blev FC Rosengård. Eller skall jag kanske snarare skriva att de snart blir FC Rosengård. Hur snart återstår att se…
Nedläggning: Den amerikanska proffsligan WPS, som lades ner i januari efter tre års verksamhet. I oktober stod det klart att det blir en ny liga i USA till nästa år, och för ett par veckor sedan meddelades namnet: NWSL.
Carli Lloyd
OS-hjältinna 1: Carli Lloyd. Avgjorde OS-finalen 2008. Gjorde det igen 2012. OS-hjältinna 2: Hope Solo. Var inte normalt briljant under hela OS-turneringen. Men när det blev final, och det skulle avgöras. Då var hon makalös.
Promenadseger: Nya Zeeland, som hade en pinsamt enkel väg till OS. Medan världstvåan Tyskland misslyckades i de europeiska kvalet, så behövde The Football Ferns bara vinna ett dubbelmöte med korpgänget Papua Nya Guinea. Vad det blev? Jo, totalt 15–0, via 8–0 och 7–0. Pinsamt var ordet.
Publiksuccé 1: OS-turneringen som drog massorna till arenorna. Finalen sålde ut Wembley, det gjorde även en gruppmatch. Och i USA drog fotbollstjejerna störst tv-publik av alla under OS. Publiksuccé 2: Champions League-finalen som lockade 50212 till Münchens olympiastadion. Läs mer om den här. Publiktapp: Publiksnittet i damallsvenskan, som sjönk trots att Marta lockade storpublik vart hon än drog fram. Lägg till landslagets usla publiksiffror, och EM känns som en livsviktig vågdelare.
Ramaskri: Uppstod när Djurgårdens ordförande Anders Emanuelsson framförde synpunkter om storleken på boll och mål inom damfotbollen. Det tog inte många minuter förrän debatten var kvävd.
Rubriknamn: Bor man mindre än en timmes bilresa från Göteborg älskar man lätt rubrikvänliga namn som Bock, Fiser och Pulver. Eller varför inte Horan, Skoda, Testa, Christ, Wakt, Botten eller Husballe? Ja, det finns fler. I ett inlägg i somras frossade bloggen i namn som är som gjorda för ordvitsar.
Skapar rubriker
Rubrikskapare: Här vinner Hope Solo i stor stil. Bland mycket annat noteras rubriker om dopning, girighet, ett omdiskuterat bröllop, en omtalad biografi – samt om en och annan hyfsad räddning…
Räddning 1: Hope Solo i OS-finalen. Hennes guldräddning på Mana Iwabuchi:s friläge i slutet av finalen ledde just till guld. Räddning 2: Solo igen. Nu mot Kanada i juni. Inte lika viktig som den första, men väl så spektakulär. Räddning 3: Sif Atladottir mot Tyresö. Isländskans fantastiska hemjobb och räddning när Marta rundat Lindahl är tveklöst årets räddning i damallsvenskan. Den kommer 1,50 in i klippet.
Skandal: Den som redan nämnde Hans Löfgren ställde till med i våras.
Smäll: Potsdamspelarna Stefanie Mirlach och Alex Singer gick båda kompromisslöst på samma boll i slutet av mötet med Frankfurt. Smällen som uppstod när de nickade ihop var inte att leka med. Här är lite info om följderna.
Marlene Sjöberg
Straffskytt: Marlene Sjöberg som njöt till fullo när hon i Göteborgs favör avgjorde cupfinalen från straffpunkten.
Succévecka: Veronica Boquete:s i oktober med EM-kvaldrama med lyckligt slut samt en mirakulös återkomst in i kampen om SM-guldet. Och utökar vi succéperioden till tio dagar så inrymmer den även själva guldet…
Tyresö jublar
Svenska mästarinnor: Tyresö FF förstås, som ju spurtade förbi LdB FC Malmö på den damallsvenska upploppsrakan. Men svenska spelare blev mästarinnor i andra nationer också. Sofia Jakobsson blev rysk mästarinna, Lotta Schelin fransk, Antonia Göransson tysk och Rebecca Johnson isländsk.
Sofie Andersson på språng mot nya mål
Svit 1: Lyon, som inte förlorade en enda tävlingsmatch på hela året. Och som totalt nu står på fler än 100 matcher i rad utan förlust under ordinarie tid. Svit 2: Sofie Andersson, som gjorde mål i 20 seriematcher i rad.
Sämsta försvar: Vitryska Molodechno, som slutade på målskillnaden 7–271 efter 27 omgångar i vitryska Premier League. De fyra största förlusterna var på 18–0, 19–0, 21–0 och 22–0. Kul att vara målvakt i det gänget…
Sämsta speaker: Han i Halmstad som skötte snacket under Volvo Winners Cup i somras. Han hade jätteproblem med båda japanska och amerikanska uttal. Så oproffsigt hoppas jag verkligen inte att speakerjobbet kommer att skötas i sommarens EM-slutspel.
Tränarkaruseller: Här vann Linköping knappt, men klart före Tyresö. TFF inledde säsongen med Stefan Fredriksson, som hoppade av, och ersattes av Leif Edeborg innan man avslutade med Tony Gustavsson.
Hos LFC var det snurrigare ändå. De började med kommandot Denise Reddy/Christian Andersson, bytte till Jörgen Petersson, som lämnade, och ersattes av Andersson, som i sin tur avslutade som assistent till årets sista huvudtränare, Martin Sjögren. Visst var väl det en riktig karusell…
Caroline Seger uttalar sig
Utspel: Det gjordes av Caroline Seger, som knappt hann gå av planen efter förlusten i OS-kvartsfinalen förrän hon krävde Thomas Dennerby:s avgång.
Utlänningar i damallsvenskan: 69 stycken blev det till slut, och de lyfte definitivt seriens kvalitet flera snäpp i positiv riktning. Bland annat var åtta av de tio spelare som gjorde flest mål utländska – bland annat tre i topp: Anja Mittag, Christen Press och Manon Melis.
VM-avancemang: Alla länder som kan spela fotboll i Nordamerika, Asien och Oceanien blev i praktiken VM-klara i början av juni när Fifa meddelade fördelningen av VM-platser till Kanada 2015.
Marta Viera da Silva
Värvning: Den av Marta förstås. Viktig, inte minst för intresset kring damfotbollen. Men även för Tyresö på vägen mot klubbens första SM-guld.
Världslag: Något officiellt sådant utses inte när det inte är VM-år. Men här är mitt lag, uppställt enligt 4-3-3. Och jag har byggt ett lag som jag tror skulle kunna fungera, och alltså inte bara satt upp de elva bästa spelarna: Hope Solo – Yukari Kinga, Wendie Renard, Christie Rampone, Stephanie Houghton – Camille Abily, Viola Odebrecht, Aya Miyama – Elodie Thomis, Christine Sinclair, Alex Morgan.
Ersättare: Miho Fukumoto (mv), Azusa Iwashimizu, Sonia Bompastor, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Marta, Yuki Ogimi, Celia Okoyino da Mbabi och Abby Wambach.
Återuppståndelse: Damfotboll.com, som lades ner i februari, men väcktes till liv igen i början av april.
Har jag missat något viktigt? Lägg gärna till den egen rubrik.
Oron i rubrikfrågan på mitt förra inlägg var obefogad. Malmö var klart för nästa års WCL.
För skulle Göteborg vinna årets upplaga får Sverige tre platser nästa år, precis som Tyskland hade tre platser (Duisburg, Potsdam och Bayern München) säsongen 09/10. Det hade varit något.
Men nu är det inte mycket som talar för att Göteborg skall vinna årets upplaga. Gårdagens lottning blev ju inte av någon önskekaraktär för de svenska lagen.
Jag vet att jag skrev att det bästa för svensk damfotboll hade varit att ett lag lottades mot Lyon i kvartsfinal, helst Göteborg. Men det handlade bara om att få maximalt fokus på damfotbollen. Det viktigaste i mitt upplägg var att ett svenskt lag fick öppen väg mot finalen – och så blev det ju inte alls.
Tvärtom är lottningen med Lyon–Malmö och Juvisy–Göteborg på ena finalhalvan, och Arsenal–Torres och Wolfsburg–Rossiyanka på den andra, riktigt dålig ur svensk synvinkel.
Visst lär det bli härligt fokus på Malmös kvartsfinal, men chansen att vi får ett svenskt lag i final känns obefintlig. För inte nog med att man skall besegra Lyon i dubbelmöte, man skall göra det i mars eller april – när de svenska lagen är i uppbyggnadsperiod medan den franska ligan är i full gång.
Eftersom jag själv inte kommenterat lottningen förrän nu är det lite som att kasta tegelsten i växthus när jag ifrågasätter andra mediers bevakning. Men jag känner att jag har giltiga skäl för mitt dröjsmål i form av en knäoperation.
Men medan framför allt Radiosporten, men även SVT, i går hade riktigt bra inslag om lottningen så sätter Göteborgs-Posten någon form av bottenrekord i dag. De har i och för sig en notis om lottningen (i överkant på bilden nedan), men de har behållit TT-rubriken ”Malmö mot Schelins Lyon i CL-kvart”. Och att Göteborg har ett eget lag kvar i turneringen nämns bara med en mening i förbifarten. Usel lokaljournalistik.
GP i dag
Däremot ger GP mer plats till en annan nyhet kring damfotbollen, nämligen det att Pia Sundhage vill ha landslagsspelarna under 100 dagar nästa år. På ett ställe står det att hon vill få loss spelarna 100 dagar inför EM, men då mästerskapet börjar på årets dag nummer 191 känns det inte rimligt. Det måste vara 100 dagar totalt under året. Eller?
Hur som helst upprör det här klubbarna. Och jag förstår dem. Men jag förstår även Sundhage. Hon är van från USA vid att ha tillgång till spelarna ofta och länge. Och visst lär EM-resultaten bli bättre om landslaget får rejält med tid för gemensam uppladdning.
Samtidigt är det förbundet som betalar spelarnas löner i USA. I Sverige är det klubbarna som betalar.
Och det är ju inte konstigt om Malmö och Göteborg vill ha maximal tillgång till sina landslagsspelare inför kvartsfinalerna av WCL. Även här blir ju lagen som mest konkurrenskraftiga om de får så mycket förberedelsetid som möjligt. Och som sagt, det är klubbarna som betalar.
Men nu lär det alltså inte bli så jättemycket finputsning för klubbarna. Algarve cup spelas nämligen 6–13 mars, och bara en vecka senare är det kvartsfinal i WCL. Fast det upplägget stör ju trots allt de flesta nationerna. För nästan alla framstående landslag spelar ju antingen i Alvarve eller på Cypern där i början av mars.
Det finns förstås anledning att återkomma med tips av kvartsfinalerna när de närmar sig. Nu är det så mycket som är osäkert med de svenska lagens trupper att det inte är någon idé att lägga ner någon större tid på ett tips.
Men kortfattat hade jag i nuläget satt följande odds: Lyon–Malmö 95–5 och Juvisy–Göteborg 53–47. I det senare fallet får fransyskorna tipset mer för att de är mitt i sin säsong när matcherna spelas än för att de för tillfället känns som ett klart bättre lag än Göteborg. Men som sagt, mycket kan komma att ändras innan avspark.
* Apropå USA och deras landslag så spelar de i natt (04.00) mot Irland. Det känns som en match där det skulle kunna bli väldigt många mål.
* Färre mål blir det säkert i morgondagens riktiga prestigemöte. Klockan 15.15 möts nämligen Europas två bästa lag för tillfället, Tyskland och Frankrike. Det blir en skön förfäktning inför nästa års EM-slutspel i Sverige.
* I damallsvenskan är dagens hetaste nyhet att Kristianstad vinner dragkampen om Sirius jättetalang Marija Banusic. Bra jobbat av KDFF, som fortsätter att flytta fram sina positioner.
För Piteå har det däremot varit jobbiga dagar. Först meddelade skyttedrottningen Jennifer Nobis att hon lägger av. Sedan kom uppgifter om att Piteå också ser ut att tappa Faith Ikidi. Stämmer det så står klubbledningen inför en utmaning att få ihop ett lika slagkraftigt lag till nästa säsong.
* TSG 1899 Hoffenheim är ett lag som fixar rubriker. De har fått många under året för att Birgit Prinz har gjort ett par inhopp i laget.
Att laget från lilla Sinsheim någon timmes bilresa söder om Frankfurt visar allvar i sin satsning mot Frauen-Bundesliga visas av att man nu värvar japanska landslagsspelaren och jättetalangen Mana Iwabuchi från NTV Beleza.
Iwabuchi är kanske mest känd för att hon blev utnämnd till bästa spelare i F17-VM redan som 15-åring. Nu är hon 19 år och har redan varit med och tagit VM-guld och OS-silver. I OS-finalen hade hon chansen att kvittera på slutet, men Hope Solo gjorde som bekant en kanonräddning på Iwabuchis friläge.
Hoffenheim ligger för övrigt i nuläget tvåa i den södra division II-serien. På söndag är det dock seriefinal, borta mot ettan FC Köln.
Det var stor avskedskväll inför 18 589 åskådare i Denver i morse svensk tid. Pia Sundhage rördes till tårar. Och jag gissar att även en eller annan som tittar på den här skakiga videon också gör det.
Här är en fin stillbild när Lauren Cheney kramar om en tårögd Sundhage. Knäpp som man är satt jag uppe och kikade på en rätt grynig stream. Men det var det värt. För det var en kanonmatch, och det var ett känslosamt avsked efteråt.
På Twitter i USA var Pia Sundhage en av kvällens mest skrivna namn. Det handlade i princip uteslutande om hyllningar. Via den här länken ligger många av dem kvar ett par veckor.
Sundhage avslutade sina fem säsonger i USA med att leda laget till sin 14:e raka seger. Den senaste förlusten kom mot Japan i Algarve den 5 mars. Att USA skulle vinna mot Australien var förstås ingen skräll. Amerikanskorna har inte förlorat på hemmaplan sedan den 6 november 2004, då Danmark vann med 3–1.
Men jag återkommer till själva matchen. Först blir det mer Pia Sundhage. Spelarna började hyllningarna av henne på twitter redan inför avspark. Inte minst för att trigga igång alla supportrar. Här är några exempel:
Kelley O’Hara:
”Tacksam att ha blivit coachad av Pia. Hon är verkligen den enda av sitt slag. Så kom igen, nu måste vi se till att höras. Låt oss tacka av henne på bästa sätt.”
Heather O’Reilly:
”Det är Pias sista match med oss, vi hoppas tacka av henne på bästa sätt.”
Alex Morgan:
”Pias sista match. Låt oss visa vår tacksamhet genom att spela bra fotboll – och genom en högljudd publik.”
Carli Lloyd:
”I sista matchen för Pia möter vi Australien. Låt oss göra den minnesvärd. Vi kommer att sakna dig, Pia.”
Christie Rampone:
”Sista matchen med Pia. Dubbla OS-guld, en klassisk VM-final och massor av nöje. Bra jobbat.”
Abby Wambach:
”Det är matchdag, folk. Vilka tänker titta? Vi får göra Pias sista match minnesvärd. Du kommer att bli saknad.”
Och efter avslutad match kom några hyllningar till:
Heather Mitts:
”Önskar det bästa för Pia. Hon har fått oss att älska spelet ännu mer. Tack för att man fick vara med i kväll i Denver. Det blir något att minnas. Tack Pia.”
Wambach:
”Pia”
Lauren Cheney:
”Tack Pia.”
Under matchen pratade ESPN:s kommenatatorer mycket om Sundhage. Det var mest ros, men man pratade även lite om den kritik som funnits.
Bland annat hade flera spelare nu önskat en mer hårdhänt tränare. För flera har tyckt att Sundhage har varit för vek i disciplinära frågor.
Sedan har förstås även hennes laguttagningar periodvis ifrågasatts. Det finns ju ingen tränare som tar ut en elva som alla spelare och supportrar tycker är helt korrekt.
I Sundhages fall är det backlinjen som de flesta frågetecken höjts för. Och visst har USA svagheter i defensiven. Men med hjälp av Christie Rampones snabbhet och Hope Solo:s målvaktsspel har de bristerna inte blivit så tydliga.
Sundhage fick även rätt mycket kritik för att hon höll tillbaka Alex Morgan så länge. Många experter tyckte att hon borde ha fått en ordinarie plats redan innan VM i fjol. Själv tycker jag att Morgan var redo för startelvan på senhösten i fjol.
Sundhage höll dock länge tillbaka den blixtsnabba forwarden. Morgan var inte helt ordinarie förrän i Algarve cup i mars i år.
Sedan dess har hon visat att hon förtjänar sin plats. Så även i natt. För Morgan var tveklöst spelaren som gjorde Sundhages avskedsmatch till en amerikansk fest.
Hon spelade fram till 1–0, placerade själv in 2–2, sköt skottet som träffade Abby Wambach och betydde 3–2 och nickade in 4–2. Ja, dessutom hade hon en boll i stolpen innan hon byttes ut.
Morgan har nu gjort 24 mål och 15 assist i år. Därmed är hon den yngsta spelaren i USA:s landslagshistoria att göra över 20 mål under ett kalenderår.
Det var överhuvud taget en väldigt bra match. USA gick på för fullt från första spark, och Australien höll emot i drygt en halvlek. Här är sevärda höjdpunkter. Klippet avslutas med en sundhagsk tår.
Heather O’Reilly gjorde 1–0 med ett skott som ändrade riktning på Servet Uzunlar. Sedan sprang USA:s spelare ut till Sundhage och spelade lite luftgitarr.
Efter det stal Australiens unga Matildas showen en stund. De visade nämligen återigen att de blir att räkna med framöver – om de kan stabilisera sitt försvarsspel.
En av damallsvenskans besvikelser i år är Lisa De Vanna. Hon har visat god form i dubbellandskamperna, och gjorde för andra matchen i rad ett riktigt klassmål. Det betydde 1–1.
Strax efter gjorde veteranen Sarah Walsh sitt sista landslagsmål. För det var inte bara avskedsmatch för Sundhage. Även Walsh tog avsked av sitt landslag. Och hon gjorde det alltså med stil.
I sin 75:e landskamp gav hon Australien ledningen med 2–1 genom att göra sitt 38:e mål. Snart 30 år gammal är dock hennes knän så sargade att hon till och med har svårt att passa bollen. Så det är nog hög tid att trappa ner karriären.
I den 57:e minuten lämnade Walsh planen, och överöstes med hyllningskramar på väg mot bänken.
Då stod det 3–2 till USA. Sedan fixade alltså Alex Morgan två mål innan Shannon Boxx nickade in en hörna till 5–2 och slutligen Sydney Leroux bjöd på en läcker språngskalle som fastställde segersiffrorna till 6–2.
När Ballon d’Or skall delas ut i vinter måste Morgan och Christine Sinclair vara självklara som två av de tre finalisterna. Kanske att Yuki Ogimi bör var den tredje som tar plats på Fifagalan. Eller vad tycker ni?
På den galan kommer garanterat Pia Sundhage också ta plats. Hon lär ju få kröna sina fem år i USA med titeln som världens bästa tränare. Eller hur?
Men innan dess skall hon dra på sig de svenska landslagskläderna för första gången såsom förbundskapten på seniornivå. Debuten sker på Myresjöhus arena i Växjö den 23 oktober. För motståndet svara Schweiz.
1027 åskådare kom i dag till Behrn Arena och visade stöd till Kif Örebro. Krislaget tackade för förtroendet genom att vinna det viktiga bottenmötet med Jitex med 1–0.
Sanna Talonen gjorde segermålet, som innebär att Kif återigen har fyra poängs marginal till nedflyttningsstrecket.
Jitex ligger på samma poäng, och står inför en ny nervmatch på lördag. Då väntar nämligen hemmamöte med Djurgården.
Det Djurgården som i dag tog sista halmstrået genom att vinna med 1–0 mot AIK på Skytteholm. Jessica Landström blev matchhjälte, och förlängde samtidigt AIK:s poänglösa svit mot bottenlag.
AIK verkar inte kunna föra matcher. För de har bara tagit poäng mot topplag. Mot bottengängen har man dock kammat noll. Därför har AIK återigen fyra poäng upp till fast mark. Nästa gång väntar Vittsjö på AIK. Är skånskorna ett tillräckligt bra lag för att AIK skall kunna ta poäng…
Stockholmsderbyt sågs av 567 åskådare, vilket förstås är alldeles för lite för ett damallsvenskt derby.
Jag noterar även att det blev ett sent domarbyte. Så i stället för danska Kristina Husballe, som jag ju byggde ett helt blogginlägg på i går, så dömdes matchen av en domartrio med rakt igenom män. Något som är ovanligt i årets serie.
I dagens tredje match gjorde Christen Press sina mål nummer elva och tolv i årets serie när Göteborg FC körde över Umeå med hela 5–0 på Valhalla. För Umeå snackade landslagsbacken Emma Berglund till sig två gula kort på övertid. Hon får därmed se på när UIK möter Kif Örebro på lördag.
* I EM-kvalet vann Slovakien borta mot Estland med 2–0 efter mål av Patricia Hmirova och Dominika Skorvankova. Resultatet innebär att slovakiskorna har en viss chans att ta playoffplatsen i grupp 5.
Men för det krävs att man vinner mot Vitryssland i sista matchen samtidigt som Ukraina max får ta en poäng på sina två återstående matcher.
* Enligt damfotboll.com är de åtta topplagen till Algarve cup 2013 klara. Det blir exakt samma lag som spelade i årets cup som gör upp 6–13 mars nästa år. Alltså Sverige, Norge, Danmark, Island, Tyskland, USA, Kina och Japan.
Som ni kanske minns vann Tyskland finalen i våras mot Japan, och USA slog Sverige i matchen om tredje pris.
För att undvika missförstånd vill jag direkt slå fast att jag är en stor beundrare av Pia Sundhage. Hon är en fantastisk människa, och en stor fotbollstränare.
Hon är alltid tillmötesgående när man träffar henne. Och att hon mitt under OS ställde upp och chattade på http://www.bt.se i en timma och 32 minuter är helt makalöst. Har du förresten missat chatten finns den här.
Jag skulle gärna alltså se att Sundhage tar över vårt landslag nu efter OS. Och jag hoppas verkligen att hon snart blir den första kvinnan att träna ett herrlag på elitnivå.
Men. Skulle det mot förmodan vara hon som är vår nästa förbundskapten innebär det inte automatiskt att Sverige blir världsettor. Inte ens nära.
Sundhage är en inspiratör och glädjespridare. Och hon har gedigna kunskaper i ämnet fotboll. Men hon kan inte trolla. Och hon tar inte alltid ut det allra bästa laget, eller truppen.
Sverige kommer inte att börja spela kortpassningsfotboll á la Japan bara för att vi får ny förbundskapten.
Minns att vi tog VM-brons i fjol på hårt arbete, en stark defensiv – och vassa kontringar. Den som tar över efter Thomas Dennerby gör förstås bäst i att bygga sitt spel kring de styrkor som finns i vårt landslag. Alltså stabilitet och kontringsspel.
Kollar vi på Sundhages jobb i USA är det inte på något sätt jämförbart med hur det skulle bli i Sverige. USA har en hel hög duktiga spelare i varenda åldersgrupp. De skulle säkert kunna sätta ihop fem–sex landslag som skulle kunna konkurrera om medaljer i OS.
Sverige har vissa åldersgrupper där inte en enda spelare håller på internationell nivå. Stor skillnad.
I USA har Sundhage kunnat handplocka spelare efter sin fotbollsfilosofi. I Sverige skulle hon i mycket större utsträckning få välja spelsätt efter spelarmaterialet.
Och trots att USA i morgon gör sin tredje raka stora mästerskapsfinal under Pia Sundhage så gör även hon misstag. Och omdiskuterade laguttagningar.
Det finns rätt många experter i USA som exempelvis inte håller med Sundhage om att den fyrbackslinje hon spelar med i OS är den bästa.
Och i OS nu har hon chansat med en extremt offensiv trupp. Den chansningen höll på att fälla laget i semifinalen.
För sedan truppens enda defensiva mittfältare, Shannon Boxx, fick problem med ena baklåret har USA:s lag blivit framtungt. Eller skall jag i stället säga att det är för offensivt balaserat, med hela sju spelare som är mer offensiva än defensiva.
I Boxx frånvaro spelar Carli Lloyd och Lauren Cheney på centralt mittfält. Båda är i första hand offensiva. Och ingen av dem lyckades få tag på Christine Sinclair i den farliga ytan mellan backlinje och mittfält senast.
Att USA dessutom har en omskolad forward i Kelley O’Hara som vänsterback utnyttjade också Kanada framgångsrikt. O’Hara brukar ju oftast mest få anfalla. Hon har sällan satts på svåra defensiva prov. Och när Kanada började ställa svåra frågor – då ställdes O’Hara svarslös flera gånger.
Offensivt bytte Sundhage spelsystem till 4-2-3-1 med Abby Wambach som ensam forward efter fjolårets VM. Trots att Alex Morgan var bättre än Wambach hela vintern så krävdes det en hel hög stormatcher från ”Baby Horse” – som hon kallas – innan hon fick sin välförtjänta startplats. Det var ju först i samband med Algarve Cup som Sundhage ändrade tillbaka till 4-4-2, och gav plats för både Morgan och Wambach.
Men trots att USA troligen får spela med sin framtunga uppställning även i torsdagens final så tror jag att de vinner. De vinner trots att Japan nu har sett var svagheterna finns.
Jag tror på Sundhages lag som guldmedaljörer eftersom offensiven är så stark att den kompenserar de defensiva bristerna.
Det spelas fotboll även utanför OS. I helgen har den danska 3F-ligan dragit igång igen. Och norska toppserien har kört sin sista omgång innan sitt VM-uppehåll.
Fast vi börjar i Tyskland, där Sveriges F20-landslag åkte på en pinsamt tung smäll tidigare i dag. Tysklands VM-lag vann med hela 7–0 (3–0).
I den svenska startelvan fanns sju nyblivna Europamästarinnor. De fick känna på hur långt det är mellan F19-EM och F20-VM.
För dit skall det tyska laget. Och det känns som att de kan komma hem till Tyskland med medaljer av ädlaste slag.
Trion Dzsenifer Marozsan (Frankfurt), Lena Lotzen (Bayern München) och Luisa Wensing (Wolfsburg) har alla redan fått prova på spel i det tyska A-landslaget. De två sistnämnda gjorde bland annat inhopp vid lagets 4–1-seger mot Sverige i Algarve cup tidigare i år.
Jag vet att flera spelare saknades. Men med tanke på det här resultatet kanske det trots allt är tur att vi inte är med i mästerskapet i Japan, som inleds den 19 augusti.
* Till Norge, som är ytterligare ett av deltagarländerna i F20-VM. För att ge sina VM-spelare lite möjlighet att förbereda sig så är det uppehåll i toppserien nu. I går spelades sista omgången inför uppehållet, och alla fyra topplagen vann på hemmaplan.
Lilleström slog jumbon Fart med 5–0. Stabaek gjorde samma siffror mot nästjumbon Kattem. Arna-Björnar vann med 2–1 mot Sandviken och Röa vann derbyt mot Vålerenga med 2–0.
Lilleströms Cecilie Pedersen var omgångens målskytt med tre mål. Pedersen är nu fem mål bakom Stabaeks F20-VM-spelare Ada Stolsmo Hegerberg i skytteligan.
Hegerberg gjorde ett mål i går. En annan 17-årig F20-VM-spelare i Stabaek blev tvåmålsskytt, nämligen hårdskjutande Caroline Graham Hansen.
Toppserien återstartar den 23 september med bland annat seriefinalen Lilleström–Stabaek. Så här ser tabelltoppen ut nu:
* I Danmark spelar man ju höst-vår. Det var alltså säsongspremiär för 3F-ligan i helgen. Bloggen Spelare12 har haft en bra guide inför serien. Den hittar du här.
Premiäromgången är inte helt färdigspelad. Men de båda storfavoriterna Bröndby och Fortuna Hjörring tog varsin säker seger. Ja Bröndby vann med hela 7–0 mot OB (Odense).
Lite överraskande var väl att fjolårets topplag BSF föll mot B1913 med 3–2.
* Även i Österrike har det varit premiär i helgen. Regerande mästarinnorna NÖSV Neulengbach vann med hela 14–0 borta mot Bergheim/Hof. En hyfsad säsongsstart…
Japanska storlaget Inac Kobe Leonessa fortsätter att vara fullpoängare i ligan. Men helgens 2–1-seger mot Iga FC Kunoichi kan ha blivit kostsam. Både för klubben, och för det japanska landslaget.
Glödheta anfallstalangen Mai Kyokawa tvingades nämligen kliva av i första halvlek med befarad ledbandsskada i ena knät.
Se skadesituationen, och Inacs mål – som gjordes av Megumi Takase och Shinobu Ohno – i det här klippet.
18-åriga Kyokawa hade gjort mål i samtliga de fyra första ligamatcherna. Hon och var dessutom med i Japans landslag i Algarve cup – och är alltså högaktuell för OS.
För henne, och Japans skull, får vi hoppas att det inte är något allvarligt. Man vill ju se så många profiler som möjligt i spelen.
För övrigt har man fortfarande ett hyfsat grepp om publiken i Nadeshiko League, även om några lag har dåliga siffror.
Tre av de 25 spelade matcherna har haft över 6500 åskådare, och i helgens omgång hamnade snittet på 2090 efter publiksiffrorna 3910, 3183, 2098, 942 och 315.
* Till Sverige. Här är ett klipp med höjdpunkter och intervjuer från lördagens match mellan LdB FC Malmö och Vittsjö GIK.
Efter att ha sett dem kan jag inte förstå hur Anja Mittag kan ha tilldelats det första målet i den officiella statistiken.
När jag satt som matchsekreterare i herrallsvenskan var regeln att skott/inlägg som inte hade gått i mål utan motståndarens hjälp skulle klassas som självmål.
Och Mittags inlägg hade ju knappast gått in utan hjälp. Hoppas förbundet går in och justerar felet i efterhand. Vi vill ju att skytteligan skall vara korrekt. Eller hur?
* Vittsjös försvarsspel känns inte helt imponerande på klippet från Malmömatchen.
För att väga upp lite för alla Vittsjösupportrar lägger jag även upp det här klippet, från 3–0-segern mot Linköping.
Där är det i stället LFC som ser darrigt ut. Sofia Lundgren:s ingripande vid 3–0-målet är exempelvis långt ifrån OS-klass. Långt ifrån.
* I Danmarks 3F-slutspel delade Fortuna Hjörring och Bröndby på poängen i seriefinalen. Målen i 1–1-matchen kom sista tio minuterna och gjordes av australiska Michelle Heyman för Bröndby och Hjörrings kvittering av amerikanska Tiffany Weimer.
Eftersom BSF (Ballerup-Skovlunde) slog Skovbakken med 2–0 – båda målen gjorda av Louise Priergaard Lund – ryckte topplagen ifrån med en poäng i tabellen.
Bröndby leder med tre poängs marginal till Hjörring och sju till Skovbakken. BSF i sin tur har trots helgens seger sex poäng upp till tredjeplats.
En blogg om internationell damfotboll 