Olycklig dragkamp – och lite annat

Det inställda landslagslägret har varit den heta potatisen i Damfotbollssverige under drygt två dygn.

De damallsvenska klubbledningarnas missnöje med alla landslagsläger har varit känd länge. Nu har dragkampen övergått i bojkott, där spelare kommer i kläm. Var det verkligen nödvändigt?

Jag kan inte säga att jag är insatt i alla turer. Men när man läser på damfotboll.com att EDF:s ordförande Per Darnell säger att det är bristfällig dialog som ligger bakom börjar man ju undra om Pia Sundhage bara har blundat för diskussionen, och hoppats att kritiken bara skulle ebba ut.

Ämnet var ju uppe på agendan även vid den här tiden i fjol. Men inför ett EM på hemmaplan hade det ju varit ett sanslöst självmål av klubbarna att stoppa sina spelare. Nu är läget annorlunda.
Och även om jag i grunden är av uppfattningen att det är landslagsfotbollen som bär damfotbollen både nationellt och internationellt så har jag förståelse för klubbarnas ståndpunkt. I Sverige är det ju trots allt klubbarna som betalar spelarnas löner.

Assisterande förbundskapten Lilie Person har svårt att förstå klubbarnas markering. Hon påpekar att alla utlandsproffs skulle fått vara med på lägret. Och det är en bra poäng. Samtidigt visar hon bristfällig kunskap om läget när hon säger så här till GP:

”Jag har mycket svårt att förstå klubbarnas beslut, särskilt när det rör sig om så få spelare för respektive förening. Om det är något en klubb borde vara stolt över så är det ju att ha spelare i landslaget.”

Det hade ju varit rätt om klubbarna bara hade haft svenska A-landslagsspelare. Men de damallsvenska klubbarna har ju dels spelare från en mängd olika länder, dels talanger som åker i väg med olika ungdomslandslag. Det kan under perioder leda till rätt brandskattade trupper i många klubbar.

Sara Thunebro

Sara Thunebro

De som kommer i kläm nu är ju spelarna. Värst är det för de som håller på att försöka slå sig in i laget, och de som skulle få sin första chans på ett A-landslagsläger.

Sara Thunebro ställer sig på landslagsledningens sida i Expressen:

”Jag förstår att klubbarna prioriterar sin verksamhet, men man måste se till helhetsbilden. Landslaget har gjort mig till den jag är i dag och det är alltid en stor ära att få vara med. Som spelare ska man inte behöva välja vem man vill vara lojal mot.”

Även Kosovare Asllani har ifrågasatt bojkotten. Det här är alltså en olycklig konflikt, som riskerar att skada damfotbollen om den inte löses direkt.

Men man kan tänka sig att den uppkommit delvis för att Sundhage närmast kommer från USA, som ju har ett helt annat system. Där betalar förbundet landslagsspelarnas löner, och har således fri tillgång till dem. Som noterats den senaste tiden jobbar ju dessutom förbundet hårt för att få landslagsspelarna att spela i hemmaligan NWSL.
Så funkar det ju inte i Sverige. Eller är det någon som tror att Svenska Fotbollförbundet exempelvis aktivt försöker pressa hem Lotta Schelin från Lyon?

Förhoppningsvis slipper vi prata konflikt om några veckor. I stället får vi en riktig drömstart på landslagsåret, i och med att Frankrike väntar i Amiens den 8 februari. En så mycket roligare landskamp kan vi knappast få. Fransyskorna passerade ju oss på den senaste världsrankningen och är nu femma. Men en svensk seger skulle återställa den ordningen.

* Apropå USA och NWSL så har man många regler som känns udda för oss i Sverige. En är den så kallade utökningsdraft som hålls i morgon fredag. Där får nya Houston Dash plocka spelare från konkurrentklubbarna. De åtta nuvarande NWSL-klubbarna har fått säkra upp ett antal spelare. Listan över vilka som är valbara finns här. Det är lite kul att se vilka spelare varje klubb valt att skydda.

Noterbart är att Shannon Boxx, Meghan Klingenberg, Nicole Barnhart, Rachel Buehler och Kelley O’Hara finns bland de spelare som Houston får välja. De har dock bara rätt att ta maximalt två av de nämnda landslagsspelarna.

I förrgår bytte för övrigt just Houston en före detta Dalsjöforsspelare mot en annan. Man bytte nämligen till sig den kanadensiska målvakten Erin McLeod från Chicago Red Stars i utbyte mot forwarden Melissa Tancredi.

Johanna Frisk

Johanna Frisk

* Till Sverige igen. I går kom det tråkiga beskedet att Johanna Frisk inte blir frisk i sitt knä, utan måste lägga av. Det var ytterligare ett hårt bakslag för Tyresö, som får ytterligare en spelare att ersätta i truppen.

Häromdagen diskuterade jag med en kollega om varifrån klubben skall hämta sina nya spelare? Om inte reglerna har ändrats får man ju inte använda spelare som redan deltagit i den pågående upplagan av Champions League. Det diskar rätt många intressanta, europeiska nytillskott.

Och några fler toppnamn från NWSL verkar det svårt att plocka. Som grädde på moset krockar Asiens VM-kval med Champions Leaguefinalen. Så landslagsspelare från Japan, Sydkorea och Australien lär inte heller vara aktuella. Det blir alltså intressant att se hur Tyresö kan krydda sin trupp under våren.

* Så en tråkig nyhet från Tyskland. Eländet verkar aldrig ta slut för Kim Kulig – som tvingas till en ny knäoperation. Undrar om hon någonsin kommer tillbaka?

* Även sista noteringen är från Tyskland. Där har Nadine Kessler röstats fram av suppotrarna till 2013 års bästa spelare i landslaget.
I somras prisades ju Martina Müller av media som Tysklands bästa spelare säsongen 2012/13.
Men varken Müller eller Kessler platsade bland kandidaterna till Ballon d’Or. Där var ju i stället Nadine Angerer och Lena Goessling tyska representanter.

Årets händelser 2013

Årsgenomgångar skall man ju helst publicera innan Jan Malmsjö har läst nyårsklockorna på Skansens scen. Efter är det ju framåtblickar som gäller.

Men snabbhet har aldrig varit min bästa egenskap. Och när en viss Zlatan tog över fokus under mellandagarna har genomgången av 2013 fått dröja ett par dagar.

Eventuellt har ni som får blogginläggen via mejl redan sett stora delar av det här inlägget. Jag råkade nämligen trycka publicera en gång innan allt var klart. Nu är dock inlägget klart för att visas upp för omvärlden.

Jag har säkert missat en massa kul eller mindre kul saker från 2013. Men här är i alla fall ett försök att spegla årets viktigaste händelser. Trevlig läsning.

Årets avhopp: Det stod assisterande förbundskapten Birger Jacobsson för – bara några dagar innan EM-premiären. Udda.

Årets besvikelse: Publiksnittet i damallsvenskan. Trots publiksuccé på EM påverkades inte intresset för vår bästa serie ett dugg. Snittet slutade på 741. Inför EM-uppehållet låg det på 738.

Årets brutna rekordsviter: Här handlade det om Lyon – dubbelt. Först brast deras svit över matcher utan förlust under 90 minuter. Den höll i 119 matcher och i drygt tre år, fram till Champions Leaguefinalen mot Wolfsburg. Senare på året sprack även Lyons svit av matcher utan förlust på hemmaplan. Det var Potsdam som ändade sviten som totalt varade mellan 10 september 2006 och 14 november 2013. Alltså drygt sju år.

Årets bäst när det gäller: Nadine Angerer förstås. Hon gjorde långt ifrån någon kanonsäsong i Frankfurt, och var så ifrågasatt att förbundskapten Silvia Neid gav Almuth Schult chansen att ta över målvaktshandskarna i A-landslaget i våras. Schult misslyckades dock. Det gjorde inte Angerer i EM. Hon släppte bara in ett mål på hela turneringen, och i finalen räddade hon två norska straffar och blev på kuppen första spelare att vinna Uefas nya pris till bästa spelaren i Europa. Snart kan hon dessutom vara bäst i världen.

Årets Caster Semenya: Precis som den sydafrikanska löparen anklagades sydkoreanska Seoul City Amazones skyttedrottning Park Eun-Seon för att vara man.

Årets debattör: Det kunde även ha kallats årets provokatör, för Malmötränaren Jonas Eidevall provocerade de både toppkonkurrenterna Tyresö och Linköping flera gånger under hösten, bland annat kallade han Tyresö för Harlem Globetrotters. Eidevall blandade sig dessutom in i flera diskussioner, enligt min uppfattning ofta med både vassa och vettiga åsikter.

Årets domarskandal: Straffläggningen i semifinalen av franska cupen som Lyon fick vinna – trots att de förlorade. Ni kanske minns hur Montpelliers japanska Rumi Utsugi gjorde mål på sin straff två gånger, men att domaren inte kunde reglerna. Så när Montpellier trodde att de hade vunnit, och var klart för cupfinal, då meddelade domaren att det var oavgjort. Straffläggningen fortsatte, och Lyon vann. Alla utom domaren insåg snabbt att domslutat hade haft väldigt fel. Lyon var välvilligt, och det blev omspel. Men blixten slår ju inte ner två gånger. Så Lotta Schelins lag vann omspelet, och sedermera också hela cupen.

Årets drömlottning: Fick Tyresö inför nästa års Champions Leaguespel, där österrikiska Neulengbach väntar i kvartsfinal och engelskt motstånd i eventuell semi. Båda de tyska lagen hamnade däremot på den andra finalhalvan. Fast tur och otur jämnar ju ut sig, och Tyresö hade haft rejäl otur i lottningen till sextondelsfinalerna, där man ställdes mot franska PSG. Som man ju besegrade.

Årets fest: Sverige–Finland på Gamla Ullevi. Vilket underbart tryck det var både på planen och på läktarna. Helt klart den mest minnesvärda matchen under ett EM som ju i sin helhet var en fest, väl värd att hylla.

Årets framtidslag: Det svenska F17-landslaget som anförda av Linköpings forward Stina Blackstenius nådde EM-final, men föll mot Polen med 1–0.

Årets framtidslag 2: De tyska Europamästarinnorna, som under ett par matcher hade fyra kantspelare med en medelålder på under 20; Leonie Maier, Melanie Leupolz, Lena Lotzen och Jennifer Cramer.

Årets franska nerver: Frankrike förstås. Med Lyon som klar tvåa. Och trea.

Årets frisör: Josefine Öqvist som fixade till EM-frisyren för förbundskapten Sundhage:

Årets gate: Delad seger mellan Bilgate och Zlatangate. Fast de båda hörde ju ihop.

Årets glädjepriser: De på EM förstås. Jag hade en kollega som tog hela sin trebarnsfamilj på EM-semifinal – och betalade 350 kronor. För att se Elfsborgs Champions Leaguekval mot odugliga bonkalaget Daugava fick samma familj punga ut med 1050 kronor.

Årets homofobi: Den finner vi i Afrika, närmare bestämt Nigeria, som bannlyste lesbiska spelare.

Elisa Vidarsdottir med Islands gullfiskur.

Elisa Vidarsdottir med Islands gullfiskur.

Årets husdjur: Gullfiskur – Islands ”maskot” under EM. Fisken väckte så starka känslor att isländskorna anklagades för djurplågeri.

Årets inkilning: Den hade Göteborg FC. Flera spelare tvingades komma med intressanta avslöjanden på Twitter. Mest stack Marie Hammarström ut när hon meddelade att hon väntade tvillingar – för det ligger i släkten…

Årets jumbo: Sunnanå SK. Sist i damallsvenskan utan seger, och med sämsta tabellraden av alla damallsvenska lag på 2000-talet.

Årets konstgräsplaner: De i Kanada som VM 2015 skall spelas på. De har redan skapat debatter i USA och Tyskland. Men Fifa verkar inte ändra sig – det blir VM på plast nästa år.

Årets korsbandsskador: Amy LePeilbet, Svenja Huth, Kyah Simon, Emma BerglundHanna Pettersson, Linda Hallin, Linda Sällström, Anna Thörnqvist, Emelie Lövgren, Hanna Glas, Nina Jakobsson, Erika Martinsson och sannolikt ganska många till. För Hanna Folkesson och Johanna Almgren var det andra knäskador som spökade. Men det var tyvärr så illa för båda att de missade EM.

Årets kryssare: Danmark. Laget tog medalj i EM, och var en straffläggning från final – utan att vinna en enda match över 90 minuter. Men kryss mot Sverige, Finland, Frankrike och Norge räckte till brons. Danskorna fortsatte att spela oavgjort efter EM. Och krysset i VM-kvalet borta mot Serbien ger däremot ingen medalj. Det kan kosta Danmark en plats i Kanada nästa år.

Årets käftsmäll: Den delade jag tydligen ut mot damfotboll.com i januari. I varje fall tyckte de så i den här försvarsartikeln. Visst var jag kritisk mot deras nyhetsarbete, och den kritiken kvarstår i stort. Men jag hade aldrig trott att de skulle skriva ett försvarsinlägg. Och damfotboll.com har blivit bättre. De gjorde ett bra 2013, sannolikt var det deras bästa år någonsin. Förhoppningsvis fortsätter de att flytta fram positionerna under 2014.

Årets ledare: Even Pellerud som ledde ett nederlagstippat Norge till EM-final, där de spelmässigt var väl så bra som Tyskland. Men föll på två missade straffar.

Janni Arnth

Janni Arnth

Årets leende: Det bar danska Janni Arnth Jensen när hon klev fram till straffpunkten för att sänka Frankrike. Det sken nästan lika mycket om Arnth innan hon slog till bollen, som det gjorde när hon hade fixat den danska medaljen.

Årets lottning: Uefas Karen Espelund fick chansen att avgöra vilket lag som skulle spela kvartsfinal i EM, Danmark eller Ryssland. Det blev Danmark. Eftersnacket var kritiskt. Uefabasen Michel Platini skyllde ifrån på kvinnorna inom Uefa. Till Tv4 sa han:

”Du vet hur det är med kvinnor, det är svårt att kämpa mot dem…”

Årets mediaskugga: Vårt öppna och tillgängliga landslag som plötsligt bara släppte fram avbytare till presskåren. Den rejält förändrade policyn gjorde mig irriterad både inför och under EM.

Årets mest defensiva: Färöarna på Gamla Ullevi. Hade de backat längre hade de stått ute på parkeringen…

Årets mest oväntade hjälp: Nordkorea vann sydasiatiska mästerskapet. De gjorde det tack vare arvfienden Sydkorea, som slog Japan i sista omgången.

Årets mest svårbedömda spelare: Marta. Stjärnan platsade inte i damallsvenskans allstarlag, men är en av tre som kan vinna Ballon d’Or som världens bästa spelare. Kontraster.

Årets mest udda övergång: Japanska stjärnan Yuki Ogimi som lämnade Potsdam och Frauen-Bundesliga efter att ha blivit skyttedrottning där, för att gå till engelska WSL och Chelsea. Knappast ett steg uppåt på karriärstegen…

Årets mest återkommande debatt: Den om alla utlänningar i damallsvenskan. Jag är positiv. Men den uppfattningen tycks jag inte dela med så många. Eller jo, Lisa Ek och Jonas Eidevall verkar vara på min sida.

Årets metamorfos: Pluggade du in Jitex spelare säsongen 2013? Det har du inget för till årets säsong. Mölndalsklubben byter nämligen ut hela truppen.

Årets miljonregn: Eskilstuna United gick upp i damallsvenskan för första gången, och fick nästan omgående 7,5 miljoner kronor av en sponsor, att använda över en treårsperiod.

Årets missbedömningar: Alla experter på den damallsvenska upptaktsträffen som tippade Kif Örebro på nedflyttningsplats, medan man hade Sunnanå på säker mark. Båda tipsen visade sig ganska snart vara sällsynt ogrundade. Rickard Nilsson:s Örebro tillbringade nämligen hela säsongen på övre halvan, medan Sunnanå alltså var historiskt uselt.

Årets mål 1: Caroline Graham Hansen mot Japan i Algarve cup. Målet finns 2,15 in på det här klippet:

Årets mål 2: Lisa Dahlkvist långskott mot sin blivande lagkompis i Tyresö, Ashlyn Harris. Från Algarve cup:

Årets mål 3: Marija Banusic för Kristianstad i premiären mot Piteå. Se frisparksmålet på den här länken.

Årets mål 4: Alexia Putellas för Barcelona i spanska cupfinalen mot Zaragoza. Den geniala finten som lurar de två backarna måste nästan ses i slow motion för att verkligen uppfattas:

Årets mål 5: Lisa De Vanna för Sky Blue mot Boston Breakers i NWSL. Bicycletan korades av Fifa som årets damfotbollsmål i världen:

Årets mål 6: Fatima El Foul för B93/HIK/Skjold i den danska 3F-ligan:

Årets mål 7: Sydkoreas Kim Na-Rae skickade i väg en riktig projektil på halvvolley mot Kina. Målet kommer 30 sekunder in i det här klippet:

Årets mål 8: En makalös vänstervolley från Stephanie Roche, Peamount United FC, borta mot Wexford Youth:

Årets mål 9: Fullträff nummer ett i damallsvenskan stod Örebros Sarah Michael för mot Tyresö. Vi snackar riktig bomb.

Årets mål 10: Kristine Minde, som då hette Wigdahl Hegland i efternamn slog till på volley i september:

Årets måldrottning: Är också tidernas måldrottning. Abby Wambach passerade nämligen Mia Hamm i statistiken över flest gjorda landslagsmål totalt. Hamm står på 158. Wambach gjorde 11 i år och är nu uppe på 163. Wambach utmanas nu närmast av Kanadas Christine Sinclair som står på 147.

Årets mästarinnor: Wolfsburgskvartetten Lena Goessling, Nadine Kessler, Josephine Henning och Luisa Wensing som inom några månader vann allt man kan vinna i Europa; EM, Champions League, inhemska ligan (Frauen-Bundesliga) och inhemska cupen.

Årets mästarlag: Wolfsburg, Lyon, Portland Thorns, Inac Kobe Leonessa, Liverpool, Sydney FC, Stabaek, Barcelona, Åland United och förstås LdB FC Malmö. Alla de svenska mästarinnornas mål från 2013 kan du för övrigt se här:

Årets mörkläggning: VM-kvalmatchen borta mot Bosnien-Hercegovina som inte tv-sändes någonstans.

Årets nationalhjälte: Dagny Brynjarsdottir som nickade in det snygga målet som tog Island till EM:s kvartsfinal och försatte det lilla öriket i damfotbollsfeber.

Årets nya namn: Lauren Cheney bytte till Holiday, Kristine Wigdahl Hegland till Minde, Celia Okoyino da Mbabi gjorde alla kommentatorer glada genom att byta namn till Sasic och under årets sista dagar blev Fatmire Bajramaj till Fatmire Alushi. I den här kategorien lägger vi även till svenska mästarinnorna LdB FC Malmö som bytte till FC Rosengård.

Årets omskolning: Den påbörjades i och för sig redan 2012. Men mittfältaren Nilla Fischer:s förvandling till mittback är svårslagen. Den gick så bra att hon blev tvåa i EM:s skytteliga och värvades av Europamästarinnorna Wolfsburg.

Årets PR-kvinna: Pia Sundhage förstås. Utan henne hade EM kunnat bli en gäspning. Tack vare Marbäcks stora dotter blev mästerskapet en publiksuccé. Det kostade henne en månads sjukskrivning. Men det kanske hon bjuder på?

Årets publiksiffror: Förstås drygt 41000 på EM-finalen på Friends Arena. Men det fanns fler fina siffror att nämna. 46104 såg Tysklands EM-genrep mot Japan på Allianz Arena. 28000 såg den spanska ligafinalen i Bilbao mellan Athletic och Barcelona. Och på vanliga seriematcher drog Portland Thorns 16479 mot Seattle Reign i NWSL:s grundserie och 17 619 till seriefinalen mot Kansas City.

Årets rankinglista: Den över klubblag i Europa som används i Champions League. Alltså den lista där de skotska och polska mästarinnorna kan hamna före de svenska.

Årets reklamfilm: Den spelade Kosovare Asllani in inför EM:

Årets revansch: Ramona Bachmann. Var avstängd för två hands i guldmatchen 2012. Schweiziskan reste sig och var tungan på vågen när Malmö återtog guldet. Dessutom damallsvenskans bästa spelare 2013 – kanske även världens bästa spelare.

Årets självmål: Englands målvakt Karen Bardsley nickade in Spaniens segermål i EM – ett mål som dels ledde till egna lagets sorti ur EM, dels till att förbundskapten Hope Powell fick sparken.

Årets skor på hyllan: Här är ett urval av toppspelare som valt att lägga av under 2013: Kristin Hammarström, Marie Hammarström, Sonia Bompastor, Heather Mitts, Katrine S Pedersen och Solveig Gulbrandsen. Alla kommer att vara rejält saknade.

Årets skrällar: Chile som låg sist på världsrankingen slog i mitten av december både Kanada och Skottland i fyrnationsturneringen i Brasilia. Kul att nya nationer visar framfötterna.

Årets skytteligavinnare: Bland annat Lotta Schelin (Frankrike och EM), Yuki Ogimi (Tyskland), Lauren Holiday (USA), Christen Press (Sverige), Beverly Goebel-Yanez (Japan), Natasha Dowie (England) och Elise Thorsnes (Norge).

Årets spelare: Den tolfte:

Men även Lotta Schelin (Diamantbollen och franska ligan), Martina Müller (Tyskland), Lauren Holiday (NWSL), Ramona Bachmann (Damallsvenskan), Nadine Angerer (Europa), Ji So-Yun (Asien), Katrine S Pedersen (Danmark), Tinja-Riikka Korpela (Finland) med fler.

Årets straffmissar: De stod Trine Rönning och Solveig Gulbrandsen för i EM-finalen. Lotta Schelin och Kosovare Asllani delar bronsplatsen…

Årets svenska mästarinnor i utlandet: Lotta Schelin (Frankrike), Louise Fors (England) och Karolin Pettersson, Sanna Svensson och Frida Thilén (alla tre i Finland).

Årets sånginsats: Den stod Pia Sundhage för förstås. Förutom att hon sjöng för Wambach, Morgan, Messi, Blatter, Ronaldo och de andra på Fifagalan släppte hon även en singel.

Årets sämsta statistik: Assistligan i damallsvenskan. Ett tag rapporterades det fel i varenda match. Statistiken blev så missvisande att det hade varit bättre att vi varit utan den.

Årets tyngsta skada: Marta:s ryggskada – som sannolikt kostade Tyresö SM-guldet.

Årets tweet: Lindsey Horan, PSG (på svenska):

”Ser fram emot att åka till Sverige nästa vecka, folk kommer älska mitt efternamn.”

Årets urdragningar: Kattem drog sig ur den norska toppserien och Bad Neuenahr lämnade ifrån sig sin plats i Frauen-Bundesliga.

Årets uttal: Flera spelare i internationella Tyresö fick kämpa med att uttala sitt lags namn rätt. Meghan Klingenberg lade upp ett youtubeklipp med uttalsskolan. Klippet fick en släkting till amerikanskan (pappa?) att skämtsamt på twitter konstatera att klubben inte borde betala ut lön till spelarna förrän de fixar att säga sin klubbs namn:

Årets vassaste spelare: Jodie Taylor, Göteborg FC. Inte bara för att hon gjorde tio mål under våren, utan framför allt för att hon fick ett knivset när hon blev matchens lirare borta mot Sunnanå. Vasst.

Årets välgörare: Delat pris mellan Johanna Almgren och Helén Eke som arrangerade varsin auktion till förmån för Cancerfonden.

Årets vändning: Malmö låg under med 2–1 mot Tyresö, och hade Amanda Ilestedt utvisad. Tyresös grepp om SM-guldet var bastant. Men anförda av Ramona Bachmann och inhopparen Katrin Schmidt kunde Malmö vända till 3–2-seger – och sedermera även spela hem Kronprinsessan Victorias pokal.

Årets överkörning: Lyon krossade Malmö i Champions League, och fick LdB FC att inse att man inte hade tillräckligt bra försvarsspel. De båda storförlusterna kan ha varit guld värda för Malmö.

Det var allt. Jag har säkert glömt någon viktig händelse, och mottar gärna förslag på fler rubriker.

Stabaek dubbla mästare – bara favoritsegrar i VM-kvalet

Melissa Wiik gjorde matchens enda mål, och ordnade så att favorittippade Stabaek blev norska cupmästarinnor. Hon ordnade också så att lagkapten Ingvild Stensland fick höja lagets andra pokal för året.

Utmanarna Avaldsnes gjorde dock tydligen en bra match, och var flera gånger nära kvittering i den andra halvleken. Det går bland annat att läsa om matchen här.

Även i det europeiska VM-kvalet blev det idel favoritsegrar. Den tuffaste matchen var eftermiddagsmötet mellan Spanien och Rumänien. Där vann spanjorskorna med 1–0 efter att Ruth Garcia nickat in målet efter en hörna i slutet av den första halvleken. Innan dess hade Tyresös Veronica Boquete fått se sin straff räddas av den rumänska målvakten Mirela Ganea. Målet, straffräddningen och fler höjdpunkter ser du här:

Även om det verkar ha varit en ganska massiv spansk press känns Rumänien som ett land som flyttat fram sina positioner. För landslaget har gjort ett par fina resultat i höst.

Ett land som inte flyttat fram några positioner är rumänska grannen Bulgarien. Frankrike hade 4–0 borta mot bulgariskorna redan efter tio minuter. Till slut blev det 10–0 sedan både Marie-Laure Delie och Gaetane Thiney blivit tremålsskyttar. Bilder från matchen finns på det här klippet.

Tre Sverigebaserade spelare blev målskyttar i dagens VM-kval. För Tyskland gjorde Anja Mittag två mål i sin landskamp nummer 100. Tyskland vann borta mot Slovakien med 6–0. Se höjdpunkter därifrån på det här klippet. Även Nadine Kessler blev för övrigt tvåmålsskytt där.

För Holland gjorde Manon Melis (straff) och Mandy van den Berg varsitt mål när Grekland besegrades med 7–0. Flest mål i matchen gjorde dock som vanligt unga Vivianne Miedema, som adderade ytterligare tre till samlingen och därmed är bästa målskytt i hela VM-kvalet med totalt sju.

Slutligen så spelade det en match i Sveriges grupp. Polen vann borta mot Nordirland med 3–0. Polskorna kopplar därmed greppet om tredjeplatsen i gruppen.

Tråkiga matcher i VM-kvalet

Sverige har spelat sin sista landskamp för året. Det innebär dock inte att VM-kvalet har tagit vinterlov ännu.

Det spelas nämligen nio matcher i helgen och fyra på onsdag/torsdag. Bland annat spelar de troliga VM-länderna Frankrike, Tyskland och Spanien dubbelt. Fast ändå känns knappt någon av de 13 matcherna speciellt intressant. Topplagen har nämligen högst överkomligt motstånd.

Anja Mittag

Anja Mittag

Exempelvis ställs tyskorna mot Slovakien och Kroatien. Kuriosa där är att Malmös Anja Mittag står på 99 landskamper, och troligen kommer att göra sin hundrade den kommande veckan.

Några av matcherna sänds på tv i respektive länder. Spanien–Rumänien (lördag 11.45) går att se på den här länken, Slovakien–Tyskland finns här och Bulgarien–Frankrike (lördag 18.00) på den här. Hittar jag fler länkar lägger jag upp dem här.

* Helgens mest intressanta match är inte någon VM-kvalmatch, utan den norska cupfinalen. Där ställs storfavoriterna Stabaek mot svensklaget Avaldsnes med Freja Hellenberg och Mia Jalkerud. Även om Avaldsnes gjort en stark höst är oddsen 90–10 för att ligamästarinnorna Stabaek tar en dubbel. Matchen sänds på NRK med start 16.00.

Katie Fraine

Katie Fraine

* I övrigt är silly season inne i en intensiv period. I dag presenterade Linköping ersättaren till Sofia Lundgren. Det blir Katie Fraine som är LFC:s nya förstemålvakt. Det känns som en stabil värvning.

I övrigt i dag har Kristianstad förlängt med Marija Banusic. Det förekom ju för ett tag sedan uppgifter om att talangen var aktuell för Tyresö. Men känslan är att det här var ett klokt beslut av Banusic, som kan behöva något år till innan hon tar klivet över till någon av de riktigt stora klubbarna.

Oj vad Sundhage rör om i grytan

Tidigare i dag presenterade Pia Sundhage startelvan till morgondagens VM-kvalmatch. Det visade sig bli en rejäl förändring. Vår förbundskapten sätter in hela sju nya spelare jämfört med Bosnienmatchen. Dessutom får två av de fyra kvarvarande nya positioner.

Efter att ha gjort så många ändringar är det läge att ligga lågt ett tag med alla påståenden om att Sundhage är förändringsovillig. Men jag tycker att det är rätt att testa under den här perioden. Kan man få några pusselbitar att falla på plats kan mycket vara vunnet för framtiden.
Eftersom jag inte sett Bosnienmatchen är det omöjligt att ha synpunkter på hur olika spelare klarade olika roller där, och kring vilka som har spelat bort sig ur startelvan, respektive gjort sig förtjänta av en ny chans.

Hursomhelst. Här är morgondagens svenska elva: Kristin HammarströmJessica Samuelsson, Nilla Fischer, Amanda Ilestedt, Antonia GöranssonLisa DahlkvistJosefine Öqvist, Caroline Seger, Therese SjögranLotta Schelin och Kosovare Asllani.

Flera saker blir intressanta att följa. Inte minst hur vänsterförsvaret med Ilestedt – som debuterar från start – och Göransson. Det blir även spännande att se hur det funkar centralt med Dahlkvist i den så kallade ettanrollen. Hennes spelvändningar är ju lysande. Däremot kan hon ibland vara slarvig när det gäller de kortare passningarna.

Intressant blir även att se hur Seger fixar sin centrala roll. Jag har ju ofta kritiserat henne för att söka för många passningar på felvänd spelare. För många sådana bör hon undvika i morgon. För i den position hon kommer att inneha vill man ju ha en spelare som kan slå öppnande passningar ut mot kanterna. Gärna bollar som skär mellan motståndarnas mitt- och ytterbackar.

Bland de matcher som spelades i dag konstateras en blytung bortaseger för Norge. Caroline Graham Hansen och Ingvild Stensland gjorde målen när Holland besegrades med 2–1. Hollands mål gjordes för övrigt av megatalangen Vivianne Miedema – som ju gör mål i varje match. Vilken europeisk toppklubb knyter upp 17-åringen?

Jag hittade ingen stream till Holland–Norge, och vet inte så mycket om matchen. Men enligt Uefas livescore var det 8–2 i avslut mot mål i holländsk favör. Men Norge gjorde alltså mål på båda sina.

I Sveriges grupp spelade Nordirland och Bosnien-Hercegovina 0–0.

Jag såg perioder av Tysklands 4–0-seger mot Kroatien. Gästerna höll nollan till halvtidsvilan. Men efter att Celia Sasic nickat in 1–0-målet i minut 52 var det avgjort. Anja Mittag var inblandad i två avslut som gick i mål via motståndaren Helenna Hercigonja-Moulton. 2–0-målet tycker jag att Mittag bör få tillgodoräkna sig, men det bokfördes som självmål. Vid 3–0 går bollen mot Mittag, men där är det ingen tvekan – det är verkligen ett klockrent självmål. Som grädde på moset hade Hercigonja-Moulton även en boll i egen stolpe. Den kroatiska backen kunde alltså ha gjort ett högst ovälkommet hattrick.
Höjdpunkter från den tyska segern går att se på det här klippet.

En annan match jag har hittat bilder från är Irlands bortaseger med 3–0 mot Slovenien. Se höjdpunkter därifrån på den här länken.

Tillagt i efterhand: Här är ett klipp med höjdpunkter från Holland–Norge. Utöver att det är tre kanonmål är det värt att notera att det är holländska storbacken Daphne Koster som ger bort bollen vid båda de norska målen:

Flera spännande VM-kvalmatcher väntar

Mitt förra inlägg, det om hur förbundet följer upp EM-succén, har fått bra mottagande. Flera högt uppsatta personer i Damfotbollssverige har hört av sig, och alla har varit positiva. Och ämnet är viktigt, och bör behandlas på högsta ort.

Även om det börjar bli sent. Jag frågade ju mig redan i det här inlägget innan EM huruvida förbundet var redo att ta tillvara en eventuell succéturnering. Svaret verkar tyvärr vara nej.

Det finns garanterat anledning att återkomma till ämnet. Men nu till lite sport, för det spelas ju viktiga VM-kvalmatcher runt om i Europa i dag och i morgon. För svensk del är det som bekant hemmamöte med Färöarna i morgon 19.00 i Göteborg.

Färöarna är ett land med färre än 50000 invånare. Det är alltså mindre än en tiondel av Göteborgs befolkning. Det lilla öriket bör vi göra tvåsiffrigt på när vi spelar hemmaplan. Men nu är det ju anfallskris i vårt landslag (läs bland annat här och här), och vi kanske får vara nöjda med fem–sex mål framåt…

Men det är i morgon. Redan i dag spelas ett antal matcher, där den tidiga gruppfinalen i grupp 5, Holland–Norge med avspark 19.00, är den klart mest intressanta. Jag har inte hittat någon länk till matchen, som jag vet funkar i Sverige. Men matchen sänds i Norge på Tv2 Sumo. Om länken funkar i Sverige vet jag inte. Gör den inte det, kommer jag att lägga upp en ny länk här – om jag hittar någon sådan.

Däremot skall matchen Tyskland–Kroatien, som startar en timme tidigare, bland annat att gå att se överallt på den här länken.

Utöver Holland–Norge är det dock i morgon de viktigaste matcherna spelas. Då har vi i Sveriges grupp mötet Polen–Skottland, som bör vara matchen om andraplatsen. Den börjar redan 11.00.

Minst lika intressanta är matcherna Danmark–Schweiz (18.00), Österrike–Frankrike (18.00) och Spanien–Italien (20.00). Här är länkar till två av de matcherna: Dan–Sch och Öst–Fra.

För Danmark är det bara andra matchen. Men det är ändå inte helt fel att prata om ödesmatch, då avståndet till Schweiz skulle vara oroväckande stort vid en förlust. Och Schweiz har flera spelare i toppform, så det här kan bli väldigt tufft för danskorna. Jag tänker förstås på Ramona Bachmann, men även på bland annat Lia Wälti, Lara Dickenmann och Vanessa Bürki.

Damallsvenska målskyttar runtom i världen

Tidigt i går morse svensk tid vann USA med 4–1 mot Nya Zeeland. USA:s tredje mål gjordes av Tyresös Christen Press, som för en gångs skull fick chansen från start bredvid Abby Wambach.

Press spelade hela matchen, och i minut 87 fick hon även ett assist till Heather O’Reilly, när högeryttern fastställde slutresultatet 4–1.

Jag satt uppe och såg den första halvleken. Matchen visades streamad på US Soccers hemsida. USA imponerade riktigt stort i matchupptakten, och man gjorde två mål redan de första tolv minuterna. Först vred Megan Rapinoe snyggt in en frispark, och sedan sprang Carli Lloyd igenom och smällde kraftfullt in 2–0.

Press mål kom i slutet av halvleken, och var inte speciellt snyggt. Men det var ett distinkt avslut, och alla mål räknas ju. Noterbart också att Press klubbkompisar i Tyresö Ali Krieger och Meghan Klingenberg också spelade hela matchen. Däremot fick Yael Averbuch och Whitney Engen se hela drabbningen från bänken.
Något klipp med höjdpunkter har jag inte hittat. Men här går det att se hela matchen:

Och här är ett klipp med intervjuer med Tom Sermanni, Rapinoe, Lloyd och Press:

En annan intervju med Christen Press gjorde nyligen The Equalizer, och där säger damallsvenskans skyttedrottning:

”Jag tror jag kommer att spela i NWSL åtminstone en del av nästa säsong.”

Tyresö behöver alltså troligen leta efter en ny spjutspets till nästa år. För Press verkar bara stanna tills Champions League är färdigspelat.
Tyresös lagbygge är ju för övrigt intressant, då både Marta och Veroniqa Boquete också bara har kontrakt till sommaren.

USA:s match var ju bara en träningsmatch. Amerikanskorna spelar ju bara sådana i år. I Europa spelades det ju däremot en mängd VM-kvalmatcher i helgen. Här kommer ett gäng klipp från de matcherna.

Först har ni här ett klipp med alla Tysklands 13 mål i Slovenien. Där blev alltså Celia Sasic och Anja Mittag tremålsskyttar.

Mittag var inte enda damallsvenska spelare att noteras för tre mål i helgens VM-kvalspel. Tyresös norska stjärnskott Caroline Graham Hansen smällde nämligen in tre av Norges sju fullträffar mot Albanien. Ett par av Hansens projektiler är riktigt snygga.
Notera för övrigt hur uselt den albanska målvakten jobbar. Observera också att Albanien har högre världs- och Europaranking än det bosniska lag som Sverige mötte i lördags:

En annan damallsvensk spelare som stod för ett riktigt sevärt mål i helgen var Linköpings holländska mittfältare Renee Slegers. Hennes frispark till 2–0 kan man se om många gånger. Slegers gjorde för övrigt också Hollands första mål. Hon gjorde däremot inte flest i 7–0-segern i Portugal.

För supertalangen Vivianne Miedema, som leder skytteligan i BeNe League på 17 mål på sju omgångar, fortsätter att imponera enormt i höst. Miedama byttes in i minut 75 och hann göra ett äkta hattrick på den tiden. Totalt har 17-åringen spelat nio tävlingsmatcher i höst, och bara lämnat en mållös. Och i den – VM-kvalmötet med Albanien – byttes hon i minut 84.

Se Slegers och Miedemas mål här:

England slog Wales med 2–0. Höjdpunkter från den matchen finns på den här länken. Det första målet som gjordes av Jordan Nobbs var ett läckert one-touch-anfall. Högst sevärt.

Tyresö hade många målskyttar i helgens landskamper. När Spanien slog Estland med 6–0 i söndags gjorde Jennifer Hermoso ett av målen. Hennes 3–0-skott håller också hög estetisk klass. Däremot slog hon en straff som inte var lika bra. Den räddades nämligen av det estniska målvakten.

Noterbart från Spanien är att Bristol Academys vassa forward Natalia Pablos var tillbaka i landslaget efter flera års frånvaro. Och att hon omgående blev målskytt. Höjdpunkter från matchen finns här:

Tillbaka till träningslandskamperna. I fredags slog ju Frankrike vår VM-kvalmotståndare Polen med 6–0. Höjpunkter från den matchen ser du här:

Dagens sista klipp hämtar jag från Sydkorea, där Incheon Hyundai Steel Red Angels blev mästarinnor i WK-league efter finalseger med totalt 4–2 mot Seoul Amazones. Här är ett klipp från den andra finalmatchen, där laget från Incheon avgjorde i den andra halvleken. Den första matchen hade slutat 1–1, och Seoul ledde returen med 1–0 i halvtid.

Men anförda av de brasilianska spelarna Thais Duarte Guedes (nummer 11) och Luana (nummer 28) kunde Incheon vända och ta hem mästerskapet:

Tillagt i efterhand: Jag hittade även ett klipp från matchen Skottland–Nordirland i Sveriges grupp. Där vann skotskorna med 2–0 efter mål av Vittsjös Jane Ross och Montpelliers Jennifer Beattie. Se deras mål här:

Tre poäng är alltid tre poäng

Helgens högst ointressanta VM-kvalomgång innehöll en skräll och tre svenska poäng.

Skrällen kom i Serbien, där EM-bronsmedaljörerna från Danmark bara fick 1–1 – trots att Pernille Harder gjorde danskornas ledningsmål efter 19 minuter. En minut senare kvitterade serbiskorna. Och trots att Danmark vann avsluten mot mål med 12–4 och hörnorna med 11–2 så blev det inga fler mål.

Samma serbiska lag föll i sin första kvalmatch med 9–0 i Schweiz. Att tappa poäng mot serbiskorna är självklart en mardrömsstart på VM-kvalet för Danmark. Och pressen på Harder och de andra inför torsdagens hemmamatch mot Schweiz är stor. För blir det förlust där kan faktiskt gruppsegern redan vara körd.

Så till Sveriges match. Jag har självklart inte sett den. Det är ju inte många som har gjort det. Däremot hörde jag från och till på Radiosportens sändning, jag har läst några artiklar, och jag har sett det här klippet:

Av det jag hört är det inte många som är nöjda med mycket från matchen. Och det är logiskt, för att bara vinna med 1–0 i Bosnien är uselt. Laget är rankat på plats 78 i världen och på plats 39 i Europa. Bosniens stjärna Lidija Kulis platsade inte i Linköping i våras, och deras andra forward, svenska Iris Kadric, gjorde inte ett enda spelmål (men satte en straff) för Vara SK i division 1 under våren.

Sannolikt var det just division 1-klass på det lag som vårt landslag ställdes mot i går. Glädjen i Bosniens lag efter slutsignalen är ju ganska talande. På klippet ovan ser man hur spelarna kramas och gör vågen – och agerar som att de hade vunnit.

Och så kändes det säkert.

Fast det var ändå vi som vann. I tävlingsmatcher är det ändå poängen som är viktigast. Och där fick vi med oss alla hem. Så någon fiaskostämpel kan man inte sätta på matchen.
Utöver poängen var det förstås också positivt att Lotta Schelin fick avgöra en levande tävlingsmatch i landslaget igen. Det var fyra år sedan senast.

Men att vi inte lyckas göra ett enda spelmål på 90 minuter mot ett svagt Bosnien är alltså oroande. Bosnien föll ju med 7–0 mot Skottland i förra omgången. Samma Skottland som för övrigt har full poäng efter 2–0 mot Nordirland i går.

Sverige är ju rankat på andra plats i Europa bakom Tyskland. Tyskorna hade bortamatch mot Slovenien – ett land som är högre rankat än Bosnien. Resultatet? Jo, det blev 13–0 till Tyskland efter att Celia Sasic och Anja Mittag gjort tre mål vardera. Det var siffror av det slaget jag hade hoppats Pia Sundhage:s lag skulle ha med sig hem från Zenica.

Vågar vi hoppas på målkalas mot Färöarna på torsdag? Det borde bli tvåsiffrigt. Men efter 2–0 mot Polen och 1–0 mot Bosnien får man nog sänka förväntningarna.

Stora siffror första VM-kvalhelgen

Publiksiffran i Malmö i lördags var bra för att vara damfotboll i Sverige, men ändå en missräkning. Däremot noterade jag i dag den glädjande nyheten att Sverige–Polen trots allt var den match i helgen som hade flest tittare i vårt land.

Och då kallades ju ändå helgen för en superhelg, där det både var Manchester- och Romderby, samt den franska toppmatchen ”El Cashico” mellan PSG och Monaco. Det just den sist nämnda matchen som hade näst flest tittare. Zlatan Ibrahimovic och Falcao lockade nämligen 210 000. 20 000 fler, alltså 230 000 såg landslaget mot Polen i lördags.

Även om det svenska spelet var högst beskedligt fick vi ju de tre poäng som vi ville ha – och en bra start på VM-kvalet. Men vi fick också med oss en massa frågor in i framtiden. Mer om dem i kommande inlägg. Nu tänkte jag bara snabbt gå igenom lite resultat från helgens matcher.

Skall man en riktigt snabbgenomgång kan man konstatera att det var rakt igenom favoritsegrar. Utöver Sveriges 2–0 mot Polen var det dessutom stora favoritsegrar.

För när elva matcher är spelade i VM-kvalet, lär de som försöker argumentera för att damfotbollen i Europa har blivit jämnare nog gråta en skvätt. För jämnt har det inte varit.

Jag kollade faktiskt hur det ser ut i herrarnas VM-kval i Europa för att jämföra. I det kvalet är de flesta matcherna spelade – bara två omgångar återstår. De tre största resultaten där har varit 9–0, 8–0 och 8–1.

Redan efter nio matcher hade damkvalet överträffat den listan. För både Schweiz och Tyskland är noterade för segrar med 9–0. Och Rumänien vann med 9–1. Mest anmärkningsvärd är Tysklands 9–0-seger. Den kom ju nämligen inte mot någon blåbärsnation, utan mot Ryssland – som blev nia i EM efter att ha lottats bort.

De nio tyska målen kan du för övrigt se på den här länken. Jag valde bort den matchen, men siffrorna säger ju allt om hur starkt det tyska laget är nu när deras skadade spelare börjar komma tillbaka.

Likt Sverige så vilar Tyskland i veckan när det är VM-kvalets andra speldag. Men på onsdag går Frankrike in i kvalet borta mot Kazakstan.

Samma dag spelar våra två närmaste grannländer nyckelmatcher i det här kvalet. Norge tar emot Belgien och Finland tar emot Österrike. Österrike, som ju vann sin premiärmatch med 4–0 hemma mot Bulgarien. Målen därifrån, och en kort intervju med Laura Feiersinger, ser du på det här klippet:

Även Norges motståndare, Belgien, inledde kvalet med hemmaseger. Svenska domaren Linn Andersson blåste två mål för belgiskorna, noll för Albanien.

På torsdag är den dags för ett tredje nordiskt land att spela riktig nyckelmatch på hemmaplan. Islands nya förbundskapten Freyr Alexandersson hamnar i hetluften direkt då ett formstarkt Schweiz kommer på besök.

Schweiz krossade Serbien med 9–0 i lördags. Tyvärr fick jag inte igång livesändningen från matchen. Men alla nio målen går att se på den här länken.

Noterbart att samtliga schweiziska mål gjordes av utlandsproffs. Frankfurts Ana Maria Crnogorcevic var värst med fyra. Malmös Ramona Bachmann gjorde två, medan Lara Dickenmann (Lyon), Lia Wälti (Potsdam) och Vanessa Bürki (Bayern München) satte varsitt.

I Sveriges grupp vann Skottland som väntat över Färöarna. Ölandet fick två tröstmål på slutet, och matchen ändade 7–2. Vittsjös Jane Ross gjorde ett av skotskornas mål. Det, och matchens övriga åtta ser du på det här klippet:

Av klippet känns Färöarnas målvaktsspel direkt uselt. På herrsidan har det lilla öriket en riktig toppmålvakt. Det epitetet går knappast att sätta på damlagets målvakt Randi Wardum efter söndagens match…
Däremot var det roligt att se glädjen över hemmamålen från Heidi Sevdal. Vid båda målen gör Sevdal för övrigt högklassiga prestationer.

Skottland och Färöarna kvalar vidare på torsdag. Färöarna skall till Polen, och skotskorna tar emot Bosnien-Hercegovina.

För Skottlands grannar i söder, England, blev första matchen utan Hope Powell en succé. Sannolikt stärkte den tillfällige förbundskaptenen Brent Hills sina aktier att få bli permanent på jobbet. Han valde att bänka Stephanie Houghton, Anita Asante och Jill Scott.

Jag såg den första halvleken i 6–0-segern, och en som stärkte sina aktier på planen var förstås tremålsskytte Karen Carney. Men även vänsterbacken Lucy Bronze och innermittfältaren Jordan Nobbs imponerade.

Mål från den matchen hittar du på det här youtubekontot:

Det spelas landskamper även utanför Europa. Japan slog Nigeria med 2–0, i en match där målskytten Yuki Ogimi verkar ha skadat knät. Bilder från den matchen hittar du här.

Japans U-landslag vann för övrigt Sydostasiatiska mästerskapen i söndags efter straffseger mot Australiens U-lag i finalen.

Apropå U-lag så har Sveriges F19 vunnit sina två första EM-kvalkamper riktigt klart. Mot Estland blev det 8–1 sedan Stina Blackstenius gjort fyra mål. Och i dag mot Litauen blev det 10–0 sedan Lina Hurtig blivit fyramålsskytt. I dag gjorde Blackstenius bara tre…

Det kvalet avslutas på torsdag, då F19-landslaget möter Portugal i gruppfinal. Oavgjort räcker för svensk gruppseger.

Slutligen till vänskapscupen Valais cup i Schweiz. Där blir det överraskande final mellan Nya Zeeland och Kina. Nya Zeeland slog Brasilien med 1–0 i sin semifinal. Målnickare efter hörna var Tysklandsproffset (USV Jena) Amber Hearn, som dessutom kostade på sig att bränna en straff. Se höjdpunkter från den matchen här:

Kina besegrade Mexiko med 1–0 i sin semifinal. Målet gjorde Wang på straff. Höjdpunkter därifrån ser du här:

Mexiko funderar för övrigt fortfarande på om de skall fortsätta att släppa spelare till NWSL. De tycker att deras spelare har fått för lite speltid. Mer om det går att läsa här.

Nokso-Koivisto spräckte finska nollan

I går tog det 57 minuter innan Italien fick hål på Estland. I dagens första VM-kvalkamp var Finland ännu mer illa ute i Kazakstan.

Jag kollade då och då under matchen in på Uefas livescore. Och sett till den var matchen oväntat jämn. Länge hade faktiskt Kazakstan fler avslut än finskorna.

Till slut gjorde dock Finland ett ryck, och i minut 69 spräckte fjolårets Jitexspelare Katri Nokso-Koivisto nollan. Och i minut 85 spelade sedan Sunnanås Annika Kukkonen fram Örebros Sanna Talonen till 0–2 – vilket också blev slutresultatet. En väntad bortaseger för Helmarit till slut alltså.

Katri Nokso-Koivisto

Katri Nokso-Koivisto

Sveriges match mot Polen startar ju 17.30. Innan dess går dagens två mest intressanta matcher. Klockan 14.00 är det avspark mellan England och Vitryssland. Den matchen kan man se via den här länken.

Och från 15.00 kan man ladda upp inför den svenska VM-kvalpremiären genom att se den än mer intressanta matchen Tyskland–Ryssland. Det kan man bland annat göra via den här länken.

I går spelade alltså Frankrike och Tjeckien vänskapsmatch. Det var betydligt mycket färre åskådare än vad fransyskorna har haft på sina senaste landskamper. Målen från 2–0-matchen ser du här:

Sundhage spelar säkert mot Polen

I morgon går Sverige alltså in i VM-kvalet i Malmö, mot Polen. Avspark är 17.30 och matchen visas på Tv4sport.

Vad jag förstått från dagens träning och presskonferens – som du kan se i sin helhet här – så blir det 4-4-2 och följande spelare från start:
Kristin HammarströmJessica Samuelsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara ThunebroSofia Jakobsson, Caroline Seger, Marie Hammarström, Therese SjögranLotta Schelin och Josefine Öqvist.

Therese Sjögran och Caroline Seger

Therese Sjögran och Caroline Seger

Under samlingen har man också jobbat lite med ett alternativt spelsystem, i form av 4-1-3-2. Där har Caroline Seger använts både i rollen som mittfältslibero och i den centrala, offensiva rollen. Det berättade man om på presskonferensen, och det berättar Seger om i det här inslaget.
Jag tycker att det låter spännande. För visst pratade Seger på presskonferensen om att hon fortfarande ser sig som en potentiell poängspelare. Men är man 28 år och har gjort noll mål och ett assist på de tre senaste mästerskapen så kanske man skall sluta drömma. Det är bättre Seger får en utpräglad, defensiv roll, och släpper poängfixandet till de som är bättre på det. Och jag tror att Seger kan bli utmärkt som mittfältslibero framöver.

Men det är ett ämne att återkomma till. För när kvalet startar väljer Pia Sundhage att spela med det gamla, invanda systemet. Det tycker jag är klokt. Det finns gott om tid att jobba in förändringar innan VM-slutspelet, exempelvis i två stycken Algarve cup. Och det vore bara dumdristigt att experimentera mot Polen. För i morgon är tre poäng högsta prioritet.

På testfronten har jag förstått att man även prövat Antonia Göransson lite som vänsterback under samlingen. Kanske att hon får testa den positionen under några minuter i morgon, om resultatet i matchen går med oss.

Normalt skall Sverige vinna hemma mot Polen med minst två–tre måls marginal. Men skulle vi bara vinna med ett är det också ok – för som sagt, viktigast är tre poäng.

Det blir alltså som väntat Josefine Öqvist som ersätter Kosovare Asllani bredvid Lotta Schelin. Öqvist gjorde som jag tidigare berättat två mål för sitt Montpellier förra helgen. De båda finns med i det här målsvepet från de franska ligan:

* Apropå Frankrike så lyckades jag inte hitta någon stream till deras möte med Tjeckien i kväll. Jag har alltså ingen aning om hur det såg ut spelmässigt. Däremot vet jag att fransyskorna vann med 2–0 (1–0) efter mål av Wendie Renard och Louisa Necib.

Jag vet också att nye franske förbundskaptenen Philippe Bergeroo startade med Amandine Henry på centralt mittfält. Det var en nyordning i min smak. Däremot var det överraskande att Sabrina Delannoy petade Laura Georges i mittförsvaret. Här är hela den franska startelvan:
Sarah BouhaddiCorine Franco, Delannoy, Renard, Jessica Houara – Henry, Camille AbilyElodie Thomis, Necib, Gaetane ThineyMarie-Laure Delie.

* Utöver Sverige–Polen spelas ytterligare sex VM-kvalkamper i morgon. Den klart mest intressanta är förstås den potentiella gruppfinalen Tyskland–Ryssland i grupp 1. Där blir det extra intressant att se hur mycket publik som kommer för att hylla Europamästarinnorna.

* Apropå publik har Pia Sundhage framfört åsikten att drygt 5000 sålda biljetter till morgondagens match i Malmö inte är någon bra siffra. Jag håller med, och tycker att det är bra att Sundhage sätter press på sin arbetsgivare, Svenska Fotbollförbundet.

I länkad artikel säger Sundhage att:

”Jag är bara förbunds­kapten så jag förväntar mig att marknad och kommunikation gör sitt. Det har ­experter som håller på med, det kan inte jag…”

De experterna har knappast imponerat förr om åren. Jag vill avvakta den slutliga siffran på morgondagens match innan jag betygsätter deras arbete nu. Men…

Den stora guiden till VM-kvalet

Jag inser att jag inte har sammanfattat EM riktigt ännu. Det ligger ett halvskrivet inlägg, som jag kanske får klart någon gång.
Men nu står VM-kvalet för dörren, och det har förstås varit högprioriterat att göra en riktigt rejält genomgång av alla Europas sju grupper. Och här är den.

Upplägget är ju sådant att Europa har åtta platser till 2015 års mästerskap i Kanada. De sju gruppsegrarna samt en tvåa är det som får platserna.

Den bästa tvåan tas fram på följande sätt:
1) Först går de fyra tvåor som har bäst poäng i sina möten med gruppernas etta, trea, fyra och femma vidare. Mötena med gruppjumbon räknas alltså bort.
2) De fyra tvåorna spelar playoff i semifinal och final nästa höst. Datumen för semifinalerna är 25/26 och 29/30 oktober, och finalen spelas 22/23 och 26/27 november.

Här kan man ju faktiskt ifrågasätta hur sportsligt rättvist de fyra första lagen väljs ut. Alla har ju olika tufft motstånd. Följer man Uefas upplägg från EM borde det kanske ha varit lottning om vilka fyra tvåor som skall gå till playoff. Eller?
Det var bara en reflektion. Jag är ju emot lottning, så jag föredrar det aktuella upplägget – även om det har ganska stora rättvisebrister.

Det om reglerna. Nu har det blivit dags att komma till saken, genomgången av Europas kval grupp för grupp:

Grupp 1:
Tyskland, Ryssland, Irland, Slovakien, Slovenien och Kroatien.

* Här blir det Tyskland före Ryssland. Allt annat vore en jätteskräll. Tyskland står i särklass, och ryskorna visade i EM att man har kvalitet. Det som är mest intressant kring Tyskland blir att se hur Silvia Neid väljer sitt lag. Alltså om hon fortsätter med det ungdomliga lag hon tvingades spela i EM, eller om hon väljer att plocka in alla de rutinerade spelare som missade mästerskapet på grund av skador i startelvan.

Ryssland är alltså given tvåa i tipset. Anförda av stjärnan Elena Morozova skall ryskorna ha bra chans att samla så många poäng mot övriga lag att man kan slå sig in bland de fyra playoffnationerna.

Övriga fyra nationer kanske kan sno någon poäng mot ryskorna på hemmaplan. Fast jag är inte så säker på att det blir så.

Det skulle kanske vara Irland då. Det är nämligen ett svårspelat lag, som sällan förlorar stort. Men deras kvalitet är inte i närheten av Tysklands, och de skall inte heller räcka till för att rå på Ryssland i längden. Men Emma Byrne är en duktig målvakt. Hennes tre klubbkompisar i Arsenal Ciara Grant, Niamh Fahey och Yvonne Tracy samt Sverigebekanta Fiona O’Sullivan (numera i tyska Freiburg) är ytterligare klasspelare i det irländska laget.
Hos serieledarna i elitettan, Eskilstuna United, hittar vi ännu en duktig irländska. Det är förstås mittbacken Louise Quinn som avses. Hon är ett av huvudskälen till att Eskilstuna kan vara på väg mot damallsvenskan.

Slovakien och Slovenien är profillösa lag som inte skall ha med toppstriden att göra. Slovakiskorna är dock lite starkare som lag, och bör kunna ge Irland en match om gruppens tredjeplats.
Slovenien slutade före Kroatien i EM-kvalet, och bör kunna göra det igen. Det trots att Kroatien har två spelare i Frauen-Bundesliga (Martina Tufekovic, Hoffenheim och Iva Landeka, Jena). Det kroatiska laget är ändå totalt sett så svagt att man troligen slutar sist i gruppen.

Grupp 2:
Italien, Spanien, Tjeckien, Rumänien, Estland och FYR Makedonien.

* Det här är en betydligt mer öppen grupp, i varje fall kan kampen om gruppsegern bli jämn. Både Italien och Spanien spelade kvartsfinal i EM, och visade att man håller god kvalitet. Jag tror att Melania Gabbiadini leder italienskorna till gruppseger. Men det lär inte gå i närheten av lika smärtfritt som i EM-kvalet där man inte släppte in ett enda mål.

Ungdomliga Spanien är ju som sagt en värdig utmanare. Anförda av Tyresöduon Veronica Boquete och Jennifer Hermoso lär spanjorskorna pressa Italien ända in i kaklet.

Och det finns fler farliga lag i gruppen. Tjeckien och Rumänien slåss nog i första hand om tredjeplatsen, men båda lagen har kapacitet att kunna sno någon poäng mot toppduon, vilket i sin tur gör att grupptvåan riskerar att missa playoffspelet.

Tjeckien först. Laget inledde EM-kvalet med att spela 1–1 borta mot Österrike, i en match som borde ha vunnits. Höjdpunkter från den matchen ser du här:

Tjeckiskorna tappade lite i slutet av kvalet, och hamnade ganska långt bakom Danmark och Österrike i sluttabellen. Men det finns kvalitet i det tjeckiska laget. I Sverige känner vi ju exempelvis väl till Kif Örebros tvillingar Irena och Lucie Martinkova, och i tyska Duisburg spelar Lucie Vonkova.

Irena Martinkova

Irena Martinkova

Lucie Martinkova

Lucie Martinkova

Rumänien spurtade bra i EM-kvalet och slutade faktiskt före Schweiz i grupp 3. Man var trea, bara fyra poäng bakom Spanien. Faktum är att rumänskorna avslutade gruppen med att vinna med 4–2 hemma mot schweiziskorna och sedan spela 0–0 borta mot Spanien. Så Rumänien är inte ofarligt. Varningsflaggen är hissad.
Den rumänska storstjärnan är förstås Fortuna Hjörrings vänsterfotade forward Laura Rus. Hon gjorde sju mål i EM-kvalet. I fjolårets Champions League gjorde hon elva för sin dåvarande klubb, cypriotiska Apollon Limassol. Det innebar att rumänskan vann hela turneringens skytteliga.

Slutligen i gruppen har Makedonien två framtidsspelare i Tysklandsproffsen Natasa Andonova (Potsdam) och Gentijana Rochi (Cloppenburg) – som båda är tonåringar när kvalet drar i gång. Men som lag är Makedonien väldigt ihåligt, och man lär inte kunna hota gruppens topplag. Fast Andonova är verkligen otroligt intressant. Får hon vara skadefri tror jag att hon kommer att vara en av Bundesligas allra bästa spelare i vinter.

Grupp 3:
Danmark, Island, Schweiz, Serbien, Israel och Malta.

* Här har vi den allra mest öppna gruppen. Inte mindre än tre lag gör upp om gruppsegern. Och det gäller nog att vinna, för snor topplagen poäng av varandra så är risken uppenbar att grupptvåan missar playoff.

Katrine S Pedersen

Katrine S Pedersen

Danmark är favorit, och får också mitt tips. Anförda av Pernille Harder och veteranen Katrine S Pedersen bör danskornas passningsorienterade spel göra att man följer upp sitt EM-brons med en VM-plats. Men Island och Schweiz är svåra motståndare, så den danska resan mot Kanada kan bli skakig.

Man åker ju exempelvis inte till Reykjavik och bara hämtar tre poäng. Även om isländskorna blev överkörda av Sverige i EM:s kvartsfinal så har man ett lag som kan skaka de allra bästa i världen, när man har en bra dag. Framför allt finns det en offervilja hos isländskorna som är berömvärd.
Men laget är skadekänsligt. Det är otroligt viktigt för dem att nyckelspelarna Thora Helgadottir, Sif Atladottir, Sara Björk Gunnarsdottir, Margret Lara Vidarsdottir och Holmfridur Magnusdottir är friska. I EM tycker jag att Dagny Brynjarsdottir fick sitt genombrott, vilket gör att collegespelaren (Florida State) numera också kanske skall räknas in bland nyckelspelarna.
Är nämnda spelare i form är Island en allvarlig utmanare om gruppsegern. Ett par skador och man riskerar att bli trea.

För Schweiz borde vara ett lag för VM. Man har flera spelare i europeiska topplag än vad Danmark och Island har. I första hand tänker jag på Ramona Bachmann (Malmö), Lara Dickenmann (Lyon), Ana Maria Crnogorcevic (Frankfurt), Lia Wälti (Potsdam), Noelle Maritz (Wolfsburg) och Vanessa Bürki (Bayern München).
Totalt har Schweiz faktiskt tio spelare i Frauen-Bundesliga, även om en av dem, backen Lara Keller (USV Jena) tyvärr drog av korsbandet i premiären av den tyska ligan häromveckan.

Ramona Bachmann

Ramona Bachmann

Schweiz har alltså flera etablerade stjärnor. Man har också fina talanger på väg uppåt. Man spelade i F20-VM i fjol, och nämnda Maritz är född 1995, precis som två andra spelare som bankar på dörren till landslaget; Audrey Wuichet och Carmen Pulver.
Schweiz svaghet i EM-kvalet var defensiven. I kvalet till VM 2011 vann man sin grupp närmast före Ryssland. I playoff föll man sedan först mot England. Och i ”andra chansen” slog man först ut Danmark, för att sedan försvinna mot Italien. Det skapade förväntningar inför EM-kvalet, som dock blev rent fiaskoartat. Schweiz slutade fyra i sin grupp efter att bland annat ha förlorat borta mot blåbärsnationen Kazakstan.

Men det finns alltså kvalitet i truppen. Och får bara förbundskapten Martina Voss-Tecklenburg ihop laget kan Schweiz till och med vinna gruppen. Fast jag vågar inte tro på det, utan väljer Island som tvåa i mitt tips.

Men det står mellan tre lag. Serbien skall inte vara något hot mot de tre topplagen, även om man nådde 2–2 hemma mot England i EM-kvalet. Serbiens mest intressanta spelare är forwardstalangen Jovana Damnjanovic, som provspelade för Linköping i våras, men hamnade i Wolfsburg.

Israel och Malta är utfyllnad. Israel blev poänglöst i EM-kvalet, och Malta åkte ut redan i förkvalet. Mot de här båda lagen kan topplagen göra massor av mål, vilket kan hjälpa grupptvåan att kvala in bland de fyra bästa – trots att det kan bli jämnt mellan gruppens tre topplag.

Grupp 4:
Sverige, Skottland, Polen, Nordirland, Bosnien-Hercegovina och Färöarna.

* Sveriges väg mot Kanada ligger vidöppen. Vi har nämligen fått en fantastiskt gynnsam lottning. Visst är Skottland på gång, liksom Polen, men den här gruppen måste vi bara vinna.

Det är skotskorna som är det största hindret. Och de leds ju som bekant av en svenska, Anna Signeul. Hon var ytterst nära att ta hem laget till Sverige, och sommarens EM-slutspel. Men på övertid i förlängningen av den andra playoffmatchen förstörde spanska Tyresöstjärnan Veronica Boquete den skotska drömmen. Minns du inte dramat så finns det på det här klippet:

Den som hade det allra värst den där oktoberkvällen i Spanien i fjol var mittbacken Rachel Corsie. Hon drog nämligen av korsbandet i knät i den 79:e minuten, och fick sedan se Spanien vinna på övertid från sidan. Då fanns även den andra ordinarie mittbacken Ifeoma Dieke på skadelistan.
Under VM-kvalet lär båda spela viktiga roller, vilket ökar stabiliteten framför superrutinerade målvakten Gemma Fay – som räknas in för en bit över 150 landskamper.

Skottlands stora spelare är annars liten, jag tänker förstås på Arsenals lysande speluppläggare Kim Little. Henne hade jag gärna haft i det svenska laget. Hon är definitivt en personlig favorit, en spelare vårt landslag får se upp med. Om man nu skriver så om någon som heter Little?
I Arsenal finns numera även före detta Tysklandsproffset Emma Mitchell. Andra profiler i det skotska laget är Sverigeproffsen Dieke och Jane Ross (båda Vittsjö) samt Hayley Lauder (Mallbacken). I tyska Potsdam hittar vi snabba yttermittfältaren Lisa Evans och i franska Montpellier nickstarka powerforwarden Jennifer Beattie.

En spelare som borde vara aktuell igen är rutinerade skyttedrottningen Julie Fleeting. 32-åringen var först skadad och sedan mammaledig under EM-kvalet. Nu har hon gjort comeback i Celtic, och med ett facit på 116 mål på 120 landskamper skulle det förvåna om hon inte snart är tillbaka i Signeuls lag.

Skottland har alltså ett antal duktiga spelare. Och i enstaka matcher kan de säkert båda ta poäng, och även besegra Sverige. Men i längden skall skotskorna inte räcka till. I EM-kvalet föll man exempelvis med 2–0 och 5–0 mot Frankrike. Sverige borde kunna göra liknande resultat.

Det är Sverige och Skottland som skall bli etta och tvåa. Övriga lag bör inte ha med topplaceringarna att göra. Polen kan bli bra på sikt. De har talanger på uppgång, bland annat vann de ju oväntat F17-EM i år efter att ha slagit Sverige i finalen.

Polskorna gjorde också ett hyfsat EM-kval, där de drog på sig tre förluster. De föll i båda matcherna mot Italien, och i en mot Ryssland. Man snodde en poäng av ryskorna, vilket var starkt gjort. Mindre imponerande var att man även noterades för ett kryss mot svaga Grekland.

Polskorna har alltfler utlandsproffs. Inte minst har man tre målvakter som spelar utomlands. Katarzyna Kiedrzynek har nyligen skrivit på för franska PSG och Daria Antonczyk för holländska Ajax. Dessutom har Polen fyra spelare i tyska Frauen-Bundesliga. En av dem är målvakt, och samtliga – målskytten Agnieszka Winczo, mittfältaren Marta Stobba, målvakten Dominika Wylezek och backen Dagmara Grad – är lagkompisar med Sofia Jakobsson i nykomlingen Cloppenburg. Ytterligare två polskor finns i tyska andraligan, i Blau Weiss Hohen Neuendorf, Jolanta Siwinska och Patricia Pozerska.

Dessutom har Polen lagom till VM-kvalet värvat in etablerade backen/defensiva mittfältaren Nikki Krzysik från USA. Krzysik har spelat i amerikanska landslag upp till och med U23, och var lagkapten för WPS-laget Philadelphia Independence sista året innan WPS lades ner. Men eftersom hon inte representerat USA på A-landslagsnivå var det möjligt för henne att börja spela för Polen.

Bästa polska målgöraren i EM-kvalet med åtta fullträffar var 30-åriga Anna Żelazko, som till vardags representerar etablerade Champions Leagueklubben Unia Raciborz. På det här klippet gör Zelazko mål både från straffpunkten och på nick vid 2–0-segern mot Grekland i EM-kvalet:

Zelazko i all ära. Polens mest intressanta forward debuterade i A-landslaget för någon vecka sedan, och blev målskytt direkt. Jag tänker på 16-åriga Ewa Pajor, som ledde det polska F17-landslaget till det mycket överraskande EM-guldet i somras.
Minns att polskorna då slog Sverige i finalen med 1–0. I Polen har man 16-årsgräns för sin Extraliga. Men Pajor fick dispens för att spela där tidigare. Hon var 15 år och 133 dagar vid debuten, och behövde bara två minuter innan hon gjorde sitt första mål för sitt Medyk Konin.
Den 3 december fyller hon 17, och har utöver guldet i F17-EM också lett sin klubb till en polsk cuptitel. I finalen mot storlaget Unia Raciborz gjorde Pajor båda Konins mål. Matchen slutade 2–1.

Här är en hyllningsvideo till kvicka och tekniska Pajor, där man får se ett par riktigt fina mål:

Varken Pajor eller Katarzyna Konat – också född 1996, och som också redan har debuterat i A-landslaget – finns med i truppen till lördagens möte med Sverige. De skall i stället till Slovenien och spela kvalomgång 1 till F19-EM, där Polen ställs mot just Slovenien, Italien och Albanien. Men räkna med att de båda talangerna kommer att dyka upp i Polens lag senare under VM-kvalet. I truppen saknas för övrigt även Zelazko. Där vet jag dock inte skälet.

Polen lär bli grupptrea, även om Nordirland inte får underskattas. Det nordirländska laget är utan namnkunniga stjärnor, men nordirländare brukar kunna visa härlig attityd och fajtervilja. Och hösten 2011 visade fotbollstjejerna just sådan attityd i EM-kvalet, och vann mycket överraskande hemma mot Norge med 3–1, trots att norskorna vann hörnorna med 16–2. Nordirland spelade även 2–2 borta mot Belgien i EM-kvalet, och samlade totalt ihop elva poäng i den tuffa grupp där även Island, Ungern och slagpåsen Bulgarien ingick.

Bilder från 2–2-mötet i Belgien har du här:

Bosnien-Hercegovina var antagligen det bästa laget i den näst lägsta seedningsgruppen. Det innebär dock inte att de skall kunna skapa några problem för Sverige. I EM-kvalet tog man tio poäng, fyra mot Grekland och sex mot Armenien. Lagets stora stjärna är Potsdams Lidija Kulis, som ju var på lån i Linköping i våras. Hon gjorde sju av Bosniens tolv mål i EM-kvalet.
Noterbart här är att Bosnien även har en svensk i laget. Herrljungatjejen Iris Kadric som bland annat spelat för Frisco, Falköping KIK och Vara SK har dubbla medborgarskap, och har valt att spela för Bosnien. I Sverige kom hon som längst till ett 30-mannaläger på Bosön med F17-landslaget. Nu kan hon komma att möta sitt hemland i VM-kvalet.

Färöarna då? Ja, det skall kunna bli tvåsiffrigt mot dem i båda mötena. För det här är ett totalt profillöst lag, som bara är med i gruppen som utfyllnad. Rankingen är så låg att man tvingas kvala för att vara med i VM-kvalet.
EM-kvalet fick man däremot inte deltaga i. Då slutade laget sist i ena förkvalet efter förluster mot Georgien och Armenien, och seger mot Malta. Armenien noterades sedan för åtta raka förluster och 2–44 i sin kvalgrupp.
I förkvalet till VM-kvalet lyckades Färöarna bättre, och vann sin grupp före Montenegro, Georgien och Litauen. Det säger dock inte så mycket, för nivån på det där förkvalet var minst sagt usel.

Grupp 5:
Norge, Holland, Belgien, Portugal, Grekland och Albanien.

* Det här är en tuff grupp för Norge, som dock givetvis är storfavoriter. Norskorna visade under EM att man har något på gång, en bra blandning av gammalt och ungt. Ge Even Pellerud något år till och laget kan vara redo för att göra resultat även i VM och OS.

Men vägen till Kanada blir alltså inte lätt för norskorna. Holland lär vara rejält revanschsuget efter att man totalt sett underpresterade i EM. Det är på ett sätt konstigt att säga så om ett lag som tog poäng av Tyskland.

Men Holland föll med 1–0 mot Island, blev näst sist i EM-slutspelet, och lämnade Sverige utan att ha gjort mål. Skyttedrottningen Manon Melis var riktigt blek, och vill säkert ha en chans till att visa att hon kan prestera när det verkligen gäller.

Holland var däremot väldigt stabilt i EM-kvalet. De förlorade bara en match – mot England. Och de släppte bara in två mål. Det vittnar om att laget vet hur man tar sig igenom ett kval.

Utöver Holland så har även landets södra granne Belgien ett bra lag på gång. Det är kanske inte så namnkunnigt, även om Juvisys Janice Cayman är en riktigt duktig spelare. Och vi har ju ytterbacken Lorca van de Putte i damallsvenskan, Kristianstad.

Men BeNe League är ett lyft, där spelarna får fler högklassiga matcher. Och i EM-kvalet hängde belgiskorna på Norge och Island ända in i kaklet. Här exempelvis bilder från Belgiens 1–0-seger mot Island. Det är 20-åriga talangen Tessa Wullaert som gör målet:

Norge har dock ett mentalt övertag på Belgien, då man vann båda mötena i EM-kvalet med uddamålet. Men belgiskorna tog totalt sett fler poäng mot övriga lag, och var bara fyra poäng bakom i sluttabellen. Så Norge är varnat.

Portugal är inte heller helt oävet. Laget tog i och för sig bara sex poäng i EM-kvalet. Men man föll sällan med stora siffror, och man har fyra spelare i Frauen-Bundesliga  – vilket vittnar om kvalitet. Kanske kan portugisiskorna sno någon poäng här och var?

Grekland och Albanien är ren utfyllnad. Mot dem skall de tre topplagen kunna ösa in mål, och grundlägga en bra målskillnad.

Men jag ser ändå en uppenbar risk att de tre topplagen kommer att tappa poäng lite här och där, vilket gör att grupptvåan här riskerar att missa playoff. Det gäller alltså att ta hem gruppen…

Grupp 6:
England, Ukraina, Vitryssland, Wales, Turkiet och Montenegro.

* Här skall England vara i särklass. Visst spelade Ukraina EM-slutspel 2009, och var i playoff i fjolårets kval. Men där blev man utmanövrerade av Island.

Så om England bara har kommit över den snöpliga sistaplatsen i EM så bör man rusa igenom den här gruppen.
De hot man kan se är att det har varit oro i truppen, att man har målvaktsproblem samt att det är jobbiga resor till Ukraina och Vitryssland. Fast de problemen skall inte vara så stora att de kan förhindra en engelsk promenadseger.

Det mest spännande blir nästan att se vad England hittar för ny förbundskapten, och vad hen ställer för lag på benen. Det är ju så att flera engelska spelare valde att tacka nej till spel under Hope Powell. Kanske kan exempelvis Katie Chapman vara aktuell för comeback nu? Och hur blir det med Jodie Taylor, kommer hon till slut att få sin chans att spela för Lionesses, som laget kallas?

Min gissning är att grupptvåan här kommer att missa playoff, eftersom övriga lag i gruppen kommer att sno poäng av varandra lite härs och tvärs.

Wales är starka på hemmaplan. De har en härligt aggressiv spelare i Jessica Fishlock, som gjort succé både i Australien och USA under det senaste året. I NWSL var hon så bra att hon kom med i ligans allstarlag. I det laget bildade Fishlock mittfält med Lauren Holiday (före detta Cheney), Diana Matheson och Lori Chalupny. Framför sig hade de Abby Wambach och Sydney Leroux. Det låter väl som ett hyfsat lag?

Ukraina och Vitryssland lär ta en hel del poäng på hemmaplan. Det är två lag som inte skall underskattas. Ukrainskorna känns dock lite vassare och känns som favorit till andraplatsen i gruppen, närmast före walesiskorna och vitryskorna.

Turkiet och Montenegro är däremot gruppens stryklag. Turkiskorna har ett Tysklandsproffs, i Cloppenburgs mittfältare Aylin Yaren, men hon lär inte kunna hjälpa laget till speciellt många poäng. Montenegro tog sig in i EM-kvalet via förkval. Väl där nådde de två kryss mot Grekland. De kan kanske ta någon poäng av Turkiet, men mer troligt är att Makedonien blir sist.

Grupp 7:
Frankrike, Finland, Österrike, Ungern, Bulgarien och Kazakstan.

* Frankrike vinner den här gruppen. Om det råder ingen tvekan. Kampen om andraplatsen är mer intressant. Där tippar jag faktiskt att Österrike hamnar före Finland. Fast det är ett tips som mest bygger på en känsla.

Frankrike först. Ihop med Tyskland är fransyskorna det lag som har störst potential i Europa. De har haft svårt att få till det i medaljmatcher i mästerskap. I kval har de däremot gått som tåget. Det här kvalet blir inget undantag.

Det mest intressanta blir att se hur laget formeras under nye förbundskaptenen Philippe Bergeroo. I sin första trupp har han bara spelare från tre klubbar; Lyon, PSG och Juvisy. Både Amandine Henry och Laetitia Tonazzi är med i truppen, vilket de sällan var under Bruno Bini. Frågan är om de även får speltid.
Däremot har ju veteranen Sandrine Soubeyrand gjort sitt för Les Bleues efter 198 landskamper.

Österrike ett ungt lag som inledde EM-kvalet knackigt, men spurtade bra. Man slog exempelvis Danmark i lagens andra möte, och hamnade bara två poäng bakom i sluttabellen.

I playoff dominerade man stort mot Ryssland, men blev sönderkontrade på hemmaplan. Den matchen kan man i sin helhet här:

I det andra playoffmötet hade Österrike nio spelare födda på 1990-talet i startelvan. Och då var ändå Bayern Münchens mittback Carina Wenninger – också 90-talist – avstängd. Sex av de nio spelarna var födda 1992 eller senare.
Utöver Wenninger har man två spelare till i Bayerns startelva, Viktoria Schnaderbeck och Laura Feiersinger. För rutinen svarar Neulengbachs skyttedrottning Nina Burger.

Österrike har alltså ett riktigt spännande lag.

Det kan Finland också få på sikt. Finskorna har ju kvalat in till F20-VM nästa år. I EM spelade man hyperdefensivt. Och utöver raset mot Sverige så snodde man ju faktiskt poäng av både Italien och Danmark. Och det var ju inte långt ifrån att Helmarit – som laget kallas – även satte ett segermål på slutet mot Danmark.
Finland kommer definitivt att slåss om andraplatsen med österrikiskorna. Fast frågan är om landets unga talanger är redo redan nu. Klart är att lagets kvalitet ökar när/om trion Maija Saari, Annica Sjölund och Linda Sällström är tillbaka i topptrim.

Ungern lär bli fyra i gruppen. De har en kanonspelare i Wolfsburgs spelgeni Zsanett Jakabfi – om hon nu ställer upp i VM-kvalet. Hon gjorde nämligen bara en match i EM-kvalet.
En annan spännande spelare som kan matchas in är talangfulla forwarden Anna Vidovenyecz, som redan spelar för Sindelfingen i Frauen-Bundesliga som 16-åring. Men mot de tre toppnationerna skall ungerskorna inte ha något att hämta.

När det gäller Bulgarien och Kazakstan så gör de upp om femteplatsen. Det är två svaga lag, även om Kazakstan ju faktiskt vann en skrällseger mot Schweiz i fjol.

* Det var hela den överlånga genomgången. Faller mina tips in innebär det alltså att följande sju länder tar direktplatserna till VM:

* Tyskland
* Italien
* Danmark
* Sverige
* Norge
* England
* Frankrike

Och till playoff går:

* Ryssland
* Island
* Skottland
* Österrike
De tre grupptvåor som inte når playoff blir alltså Spanien, Holland och Ukraina.

I playoff tror jag kanske lite överraskande att Österrikes unga lag är redo att gå vinnande ur kampen.
Därmed har jag tagit ut vilka åtta lag som når VM. Det här kvalet är tyvärr inte alls lika ovisst som herrkvalet, där framför allt kamperna om andraplatserna är svårtippade i många grupper. Här är skillnaden mellan topplagen och de övriga ofta gigantisk.

Det hindrar inte att jag totalt sett tycker jag att Europa har fått för få VM-platser. Det har jag skrivit om flera gånger förr. Bland annat här.

Det blir Wolfsburg i år igen

Förra veckan inleddes franska Feminine Division 1. Det är en serie där det bara går att tippa ett segrarlag – Olympique Lyonnais.

Trots att det finns ytterligare tre riktigt bra lag i serien, och Lyon har gått lite minus under sommarens transferfönster så lär man vinna i år igen.
Lika självklart känns det att tippa PSG som tvåa. Laget har breddat truppen ytterligare med Laura Georges, Sara Gama och framför allt Marie-Laure Delie, och man kan kanske utmana Lyon.

Sara Gama

Sara Gama

Trea och fyra lär Juvisy och Montpellier komma. Juvisy känns starkare än i fjol med nyförvärv som Laure LepailleurSandrine Bretigny och andramålvakten i landslaget, Celine Deville.
Även Josefine Öqvist:s nya lag Montpellier har värvat intressant. Utöver svenskan har man hämtat Marina Makanza hos Freiburg och Jennifer Beattie hos Arsenal. Trots det tror jag laget får svårt att slå sig in på topp tre i tabellen.

Övriga åtta lag i serien är en bra bit bakom tätkvartetten. De lägger jag därför inte tid och kraft på här.

Då finns det fler intressanta lag i tyska Frauen-Bundesliga. Både i franska och tyska ligorna har vi i vinter tre svenska spelare. I Frankrike är det förstås utöver nämnda Öqvist också Lotta Schelin (Lyon) och Kosovare Asllani (PSG). I Tyskland är det Antonia Göransson (Potsdam), Nilla Fischer (Wolfsburg) och Sofia Jakobsson (Cloppenburg).

Precis som damallsvenskan är det en stor mängd utlänningar i Europas bästa liga, Frauen-Bundesliga. Inte mindre än 74 stycken när serien drar i gång i dag. Framba.de har gjort en genomgång – här finns hela listan.

Ingrid Wells och Louise Fors

Ingrid Wells och Louise Fors

På listan noteras att det är tolv amerikanskor i serien. Sist in var fjolårets Göteborgsspelare Ingrid Wells, som kontrakterats av Turbine Potsdam.

Flest amerikanska spelare har Bayern München – hela sex stycken. Bland dem finns hypertekniska Erika Tymrak, som man lånat in fram till jul. En riktigt intressant spelare, som fick debutera i USA:s landslag mot Mexiko häromdagen.

Även i Tyskland är det fyra lag som ligger lite före de andra. Fast avståndet ner till övriga lag är klart mindre än i Frankrike.
Känslan i år är att guldstriden kommer att stå mellan Wolfsburg och Frankfurt – de båda lag som byggt mest kring tyska spelare.

Vårens tvåa, Potsdam känns klart svagare än förra säsongen, och lär få slåss med Bayern om tredjeplatsen.

Almuth Schult

Almuth Schult

Wolfsburg får räknas som favoriter att försvara sin ligatitel. Man har kvar alla de viktigaste spelarna från det lag som vann trippeln i våras. Dessutom har man spetsat med Nilla Fischer och Almuth Schult.

Frankfurt har underpresterat flera år i rad nu. Ja, i princip ända sedan Birgit Prinz slutade. Men nu har man värvat Celia Sasic, och det borde kunna ge laget den spets man saknat de senaste åren. Frankfurt blir första utmanare till Wolfsburg.
Jag gissar också att förbundskapten Silvia Neid tycker att det är väldigt bra att forwardsparet Sasic och Dzsenifer Marozsan spelar ihop i klubblaget.

Att Nadine Angerer lämnar bör inte vara så kostsamt. För även om Angerer var lysande i EM så gjorde hon ingen vidare säsong i klubblaget i fjol. Desiree Schumann är en utmärkt ersättare, och kan kanske till och med göra Frankfurt mer stabilt.

Kampen om tredjeplatsen bör stå mellan de båda främlingslegionerna Potsdam och München. Jag tror att Bayern drar det längsta strået. Utöver sina sex amerikanskor har man tre duktiga spelare från Österrike samt de båda talangfulla tyska Europamästarinnorna Lena Lotzen och Leonie Maier.

Leonie Maier

Leonie Maier

Potsdam klarade andraplatsen med ett nödrop i våras, och har tappat Yuki Ogimi och duktiga målvakten Alyssa Naeher. Visst har de redan en bra ersättare till Naeher i Anna Sarholz, men sin japanska skyttedrottning får man svårt att ersätta.
Det är nog tanken att Ada Stolsmo Hegerberg skall få jobbet. Hon är ett stort framtidsnamn, men att hon redan skall kunna ersätta en världsspelare som Ogimi känns inte rimligt.

Potsdam blir således fyra. Freiburg var femma i våras, och bör ha bra chans att behålla den positionen. Deras unga Europamästarinnor Melanie Leupolz och Sara Däbrits är ett år bättre, och kan nog tillsammans fylla luckan efter flyktade Marina Makanza.

Från plats sex till elva känns det rätt öppet. Klart är att alla – inklusive de själva – tror att Sindelfingen kommer sist. Laget fick den vakanta plats som uppstod när Bad Neuenahr tvingades dra sig ur.

Men lag som Essen, Leverkusen, Jena och Duisburg kommer att slåss med nykomlingarna Cloppenburg och Hoffenheim om att undvika den andra nedflyttningsplatsen. Jag tippar att Essen och Leverkusen slåss om sjätteplatsen, medan Hoffenheim gör Sindelfingen sällskap ner i andraligan. Om nu inte något annat lag går i konkurs. Duisburg har ju exempelvis varit illa ute förr.

I dag börjar serien. För de som är intresserade, så här är alla övergångar i Frauen-Bundesliga.

Blir Schelin bäst i Europa?

I dag presenterade Uefa den trio som gör upp om det nyinstiftade priset som Europas bästa spelare, UEFA Best Player in Europe Award. Det kan bli svensk seger, för de tre finalisterna är Lotta Schelin, samt tyskorna Nadine Angerer och Lena Goessling.

Uefa berättar om finalisterna här.

Själv reagerade jag spontant över nomineringarna, och tänkte tillbaka på Ballon d’Or i vintras. Minns att Abby Wambach vann där, och blev världens bästa spelare 2012, trots att Alex Morgan hade valts till USA:s bästa spelare.

Nu kan vi få ett liknande utfall. För minns att Martina Müller nyligen fick det officiella priset som Tysklands bästa spelare 2012/13. Men trots att hon är bäst i Tyskland har hon minst fyra andra tyskor framför sig i kampen om Europas bästa spelare. Udda.

För Uefa presenterade i dag även vilka spelare som hamnade på platserna fyra till tio, nämligen:

4) Nadine Kessler (Tyskland, Wolfsburg) – 16
5) Veronica Boquete (Spanien, Tyresö) – 11
6) Caroline Seger (Sverige, Tyresö) – 8
7) Nilla Fischer (Sverige, Linköping) – 6
8) Celia Okoyino da Mbabi (Tyskland, Bad Neuenahr) – 4
9) Wendie Renard (Frankrike, Lyon) – 3
10) Louisa Necib (Frankrike, Lyon) – 2

Siffran efter namnen är antal röstpoäng spelaren fått.

Röstningen har avgjorts i två omgångar. Först röstade de tolv förbundskaptenerna för EM-nationerna samt de åtta tränare som ledde lagen som spelade kvartsfinal i Champions League. De 20 tränarna/förbundskaptenerna valde ut fem spelare vardera, som de gav 5, 4, 3, 2 respektive 1 poäng.

De tio spelare som fick högst poäng gick vidare till final, där 18 journalister har fått rösta på tre spelare vardera, med poängfördelningen 5, 3 och 1. Och det är poängen från journalisternas röstning som syns här ovanför.

Jag funderade lite på vilka spelare jag hade nominerat, och kom fram till att jag hade haft Kessler före Goessling. Men Angerer och Schelin hade nog stått även på min lista.

I varje fall om kriterierna är som i Ballon d’Or. Där väger nämligen titlar tungt, samt avgörande insatser i stora finaler. Är det så även här riskerar Schelin att få det tufft att vinna.

För Schelin vann skytteligorna i EM och i franska ligan – vilket förstås är bra meriter. Men när det kom till avgörandet i EM spelade hon ingen huvudroll. Hon var också långt ifrån någon centralfigur i Champions Leaguefinalen.

Lotta Schelin

Lotta Schelin

Angerer däremot har inte haft någon vidare säsong i ligan, men hennes insatser under hela EM-slutspelet lär ju väga riktigt tungt. Där spelade hon ju verkligen en avgörande roll i de viktiga matcherna. Inte minst i finalen.

Nadine Angerer

Nadine Angerer

Frågan är ändå om inte Goessling har tyngst meriter från säsongen av de tre. Hon har alltså vunnit EM, Champions League, den högst rankade ligan (Frauen-Bundesliga) och den mest prestigeladdade cupen (DFB-pokal). Fyra tunga titlar. Dessutom gjorde hon en kanonmatch i EM-finalen, där hon garanterat hade blivit matchens lirare om inte Angerer hade räddat två straffar. Dessutom blev Goessling matchens lirare i Champions Leaguefinalen.

Lena Goessling

Lena Goessling

Jag ser ändå Angerer som favorit. Men det känns rätt öppet, och det skall bli intressant att se hur juryn väljer.

Vinnaren presenteras den 5 september, i samband med lottningen av vinterns Champions League.

Tittar man på de tio namnen på listan är det förstås kul att Sverige har en finalist, och att vi har ytterligare två spelare bland Europas sju främsta spelare. Samtidigt bör man här betänka att det var fyra svenskar bland de 20 som tog fram listan, vilket förstås är en stor fördel för våra spelare.

Frankrike hade tre röstande, medan Tyskland, England, Italien och Ryssland hade två vardera, och exempelvis Norge bara har haft en, vilket kan förklara att EM-finalisten inte har fått med en enda spelare.

Och personligen kan jag inte förstå hur Caroline Seger kan hamna sexa på den här listan. Hade jag bara fått välja mellan Europas centrala mittfältare hade jag lätt hittat ett tiotal som gått före Seger. Två sådana namn är Katrine S Pedersen och Ingvild Stensland. Två andra är Camille Abily och Kim Little. Och…

(Inlägget är uppdaterat 7/8 med korrekt info om hur röstningen gått till)

Müller bäst i Tyskland

Tysklands bredd är imponerande. När de tyska sportjournalisterna korade årets spelare i Tyskland föll valet på Wolfsburgs Martina Müller – en spelare som inte ingick i guldlaget från EM.

33-åriga Müller var bäst när det gäller under säsongen. Hon gjorde både 1–0 och 2–0 mot Potsdam i den tyska cupfinalen och hon avgjorde Champions Leaguefinalen från straffpunkten. Dessutom gjorde hon tolv mål i Frauen-Bundesliga som ju Wolfsburg också tog hem.

För er som kan tyska finns en intervju med henne här.

Orsaken till att Müller inte fanns med i Tysklands EM-lag är att hon har tackat nej till landslagsspel efter 101 landskamper.

Det är ju för övrigt rätt imponerande att tyskorna vann trots att Müller och några spelare till har tackat för sig, samt att ytterligare sex ordinarie spelare fanns på skadelistan.