Klart för guldfinal i Tyskland

Publicerad den 1 juni, 2014 av Johan Rydén

Jag har just sett en väldigt bra fotbollsmatch med ologiskt resultat. Turbine Potsdam var nämligen spelmässigt det klart bättre laget i Frankfurt, men hemmalaget vann med 2–1 och spelar guldfinal i Wolfsburg klockan 14.00 på söndag.

Stor matchvinnare blev Kerstin Garefrekes som nickade in segermålet för Frankfurt i tredje övertidsminuten. Innan dess hade Potsdam bland annat missat en straff och två öppna mål.

När Potsdam får offensiven att stämma är laget väldigt starkt, och svårstoppat. Däremot är deras försvarsspel som bygger på ett markeringsspel från 1970-talet ibland förvirrande. Både för oss som tittar på matcherna, och till synes även för spelarna själva.
Troligen är det den gammaldags försvarsfotbollen som gör att spelare numera sällan stannar i Potsdam speciellt många år.

Maren Mjelde

Årets upplaga kommer också att splittras. Dagens lagkapten Maren Mjelde – som för övrigt var den som missa straffen – spelar ju till hösten i Göteborg. Och tydligen skall även Ada Stolsmo Hegerberg lämna klubben. Hegerberg kom till Tyskland som en utpräglad målskytt och straffområdesspelare. Hon har utvecklats till en av världens allra bästa bollmottagare.

Huruvida Antonia Göransson blir kvar eller inte är inte känt. Idag startade svenskan, men hon gjorde en rätt blek insats och blev utbytt. Dessutom hade hon otur och styrde in Frankfurts 1–0-mål med låret, eller möjligen baken. Skottet från Lira Alushi hade nog dock gått in även om inte Göransson kommit i vägen för det.
När det gäller Göransson petades hon alltså ur landslaget i veckan. Jag är splittrad till det, med tanke på att hon är en av de svenska spelare med allra störst potential. Men det verkar sitta i huvudet på henne. Kanske läge för Göranssonatt anlita en mental tränare?

I och med dagens snöpliga förlust är Potsdam klara treor och således borta från höstens Champions League. De tyska platserna går till Frankfurt och Wolfsburg.

Nilla Fischer:s lag vann med 2–0 i svenskmötet borta mot Cloppenburg. Martina Müller gjorde båda målen, och såg ut att sparka ner Sofia Jakobsson:s lag i andraligan. Dessutom såg Wolfsburg ut att gå upp i tabelltopp.

Men Garefrekes mål på övertid innebär att det är Frankfurt som blir ligamästarinnor vid kryss på söndag:

1) Frankfurt     21    +66   53
2) Wolfsburg   21    +51   52
3) Potsdam     21    +44   48

Och Nya Zeeländskan Amber Hearn fixade så att Cloppenburg åtminstone lever till sista omgången. På övertid kvitterade nämligen Hearn till 1–1 för Jena hemma mot Duisburg. Det ger följande läge i bottenstriden:

8) Freiburg            21      –8     22
9) Hoffenheim       21    –22     22
10) Duisburg         21    –25     19
——-
11) Cloppenburg   21   –21      17

Som synes säkrade Hoffenheim kontraktet idag genom att vinna borta mot Bayern München med 3–2. Mana Iwabuchi avgjorde i matchens slutskede. Olivia Schough var återigen placerad på bänken, och tydligen har hon beslutat sig för att byta klubb.

* Just nu pågår det fyra damallsvenska matcher. En är färdigspelad, och där tog Piteå en väntad seger mot Vittsjö med 1–0. Jag återkommer till dagens omgång senare. Men noterar bara även att Rosengård–Göteborg står 4–0 med sex minuter kvar att spela.

Mjelde klar för Göteborg

Publicerad den 2 maj, 2014 av Johan Rydén

Svara

Maren Mjelde

Göteborgs FC fortsätter att bygga upp sin backlinje. Enligt Göteborgs-Posten har GFC nu gjort klart med Potsdams norska stjärnback Maren Mjelde.

Fast nyheten behandlas knappast som någon stjärnvärvning av GP. Tvärtom nämns värvningen i förbifarten i slutet av en kortare artikel om gårdagens 0–0-match i Umeå.

GP:s Mjeldenyhet

För Göteborg blir det garanterat ett lyft med Mjelde. Hon är snabb, följsam och av högsta Europaklass både som mitt- och ytterback. Helt enkelt en kanonvärvning till en backlinje som har lite brister i snabbheten centralt. Naturligtvis är inte Mjelde spelklar förrän till sommaren, när hennes kontrakt med Potsdam löpt ut och transferfönstret åter öppnar.

Marta, Press, Diaz, Kessler, Blackstenius, Angerer med fler

Publicerad den 29 april, 2014 av Johan Rydén

Det har äntligen blivit tid att sammanfatta helgens matcher. Förstås är det Tyresö som blir första anhalt.

Den svenska krisklubben var som väntat bättre än Birmingham från första till sista minut i hemmamatchen. Och jag är rätt nöjd med mitt tips att Tyresö skulle göra två–tre mål i matchen.

Det kändes tidigt att det enda som kunde skaka hemmalaget den målfrossa som laget haft på sistone – och möjligen också Marta.

För Marta höll på att ställa till det, både för sig själv och för laget. Den eftersläng hon bjöd på i den 30:e minuten är ju egentligen oförlåtlig – speciellt när man står på en varning inför matchen. Jag såg ingen repris på situationen, men Radiosportens båda kommentatorer som satt mittför tyckte att det borde ha varit ett solklart rött kort. Och visst såg det misstänkt ut?

Att Marta var ut balans märktes ju även på hennes sätt att slå straffen. Jag gissar att det var en enorm lättnad både för henne, och för lagkompisarna, att hon fick sätta 3–0-målet på övertid.
På ett sätt kan man ju förstå att Marta har det jobbigt. Hon måste ju jaga en ny klubb. För övrigt läste jag att TT skrev att bollen är inte hos världsstjärnan när det gäller Tyresös ekonomi. Men om jag har fattat rätt är det väl just det den är. För eftersom hon inte har fått ut den lön som hennes kontrakt ger henne rätt till så måste väl hon kunna sätta Tyresö Fotboll AB i konkurs vilken dag som helst?

Tyresö har ju nu andra toppspelare än Marta som kan avgöra matcher. Christen Press fortsatte att visa att hon är väl värd den höga lön hon kan kvittera ut. Vilken fantastisk målskytt Press är.
Dessutom visade återigen Malin Diaz härligt hög klass. Talangen var inblandad i många av de avgörande situationerna. Hon fixade ju straffen, och hade den läckra assisten till matchavgörande 1–0-målet och fick ju även assist till 2–0 – även om det mest var en miss. Diaz verkar ändå ha den poänggivande kreativitet som exempelvis Caroline Seger saknar. Fortsätter 20-åringen att spela så här kan hon snart ha tagit över Therese Sjögran:s tröja i landslaget för gott.

Se höjdpunkter från matchen här:

Nu blir det alltså final mot Wolfsburg i Lissabon den 22 maj. Där är tyskorna klara favoriter. Men det borde passa Tyresö utmärkt att få kontra på blixtsnabba spelare som Marta och Press.

Wolfsburg besegrade alltså till slut Turbine Potsdam med 4–2 i hemmareturen. Jag tippade rätt på att Potsdam skulle göra minst ett mål. Däremot hade jag inte räknat med att Wolfsburg skulle göra fyra.
Faktum är att varken Tyresö eller Wolfsburg någonsin har förlorat en Champions Leaguematch. Det är givetvis mest imponerande av tyskorna, som gör sin andra säsong i turneringen.

Att det blev den andra raka finalen skall man framför allt tacka Nadine Kessler för. Även om Lena Goessling och Martina Müller var de Wolfsburgspelare som lyftes fram mest i fjol tyckte jag redan då att karaktärsspelare Kessler var mästarinnornas bästa. Mot Potsdam i söndags var hon fantastisk.

Lagkapten Kessler gjorde själv 1–1 med högerfoten efter ett genombrott. Med vänsterfoten slog hon sedan det fantastiska inlägget till Alexandra Popp:s snygga 2–2-mål. När Popp även nickade in 3–2 var det Kessler som hade dragit upp anfallet, och vid Müllers 4–2 stod Kessler för den fina skarvnicken.
Alltså ett mål, två assist och ett andraassist för Kessler i en Champions Leaguesemifinal. Hyfsat. Se Kessler Show här:

Kessler skall tydligen ha varit nära en övergång till Linköping för några år sedan. Det hade varit en värvning det…

Till Potsdam. De var i överläge i 40 minuter. Men det var inte deras dag. Minuten innan 1–1-målet tvingades formstarka skotskan Lisa Evans lämna planen skadad. Blixtnabba Evans har varit en av världens bästa spelare den här våren, så det var förstås olyckligt för laget. Jag vet inte hur illa det är med henne, men förhoppningsvis är det ingen fara. För även om hon är motståndare till Sverige i VM-kvalet vill man ju få se de bästa spelarna i aktion så ofta som möjligt.

Apropå Potsdam så spelar de ju en gammaldags tysk försvarsfotboll. Bernd Schröder:s man-man-taktik brukar göra att tyska landslagsspelare lämnar klubben när de kommit några år över 20. Norska landslagsspelaren Maren Mjelde funderar nu också på huruvida hon behöver byta miljö för att utvecklas som spelare. Det säger hon i den här artikeln i Bergens Tidende.

Därmed är jag färdig med Champions League för nu, och hoppar över till damallsvenskan. Jag var på Valhalla i söndags och såg Göteborg–Linköping. På läktaren hade jag sällskap av flera välkända profiler. Bland annat var såväl Pia Sundhage, Hollands förbundskapten Roger Reijners och Rosengårdstränaren Jonas Eidevall på plats.

De fick se en match där båda lagen hade anledning att vara missnöjda med att de bara fick en poäng. Göteborg eftersom de totalt sett över 90 minuter var det bättre laget, och borde ha vunnit. Linköping eftersom de missade en straff på slutet.

Linköping har nog ändå störst anledning att vara nöjt med sin poäng. Laget var ju nämligen väldigt reservbetonat. Bland annat spelade norska yttern Kristine Minde mittback i Charlotte Rohlin:s frånvaro. Jag trodde att det jobbet skulle gå till danska Mariann Gajhede Knudsen, men att få in Mindes snabbhet centralt var inte så dumt tänkt. För Minde är en klasspelare, som löste den ovana uppgiften utmärkt.

Skall jag säga något mer om LFC så måste det förstås bli en hyllning av Stina Blackstenius. Det var första gången jag såg henne live, och det gav mersmak. Hon kan ibland se lite kantig ut, men oj vad stark hon är. Och oj vilken förmåga hon har att få med sig bollen. Jag hoppas att Sundhage inte väntar för länge med att ta in Blackstenius i landslagstruppen – för hon är redan redo.

Jag tyckte för övrigt även att 18-åriga inhopparen Tove Almqvist såg ut att vara en intressant spelare. Sett till teknik och smartness kändes det som att hon ligger långt fram. Men hon behöver jobba på sin fysik innan hon är redo för att ta klivet in i startelvan i ett damallsvenskt topplag.

När det gäller Göteborg så hade Manon Melis chanser nog för att göra två–tre mål. Men holländskan har missat väldigt många kanonlägen i de två matcher jag har sett henne. Flera gånger har avsluten varit rätt bleka. Det lär hon inte vara så nöjd med. Å andra sidan är det ett styrkebesked för en forward att hela tiden hamna i bra lägen. Och Melis kommer säkert att göra minst 15–20 mål i år.

Det är ganska tydligt att hon och Sara Lindén inte har lärt sig varandra helt ännu. När deras samarbete börjar bli klockrent kommer smarta Lindén att servera Melis mängder av frilägen. I övrigt i Göteborg tycker jag att Andrine Hegerberg visar klass. Hon har varit väldigt bra både mot Kristianstad och Linköping.

Jag hade som vanligt med mig kameran till Valhalla. Här är några av de bilder jag knäppte:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag var i otakt med sömnen i helgen. Så tidigt i söndags morse var jag vaken och kunde se en fantastisk fotbollsmatch i NWSL. Som ni kanske minns slutade tre lag på samma poäng i grundserien i fjol. Två av dem drabbade samman i söndags morse, nämligen regerande mästarinnorna Portland Thorns och fjolårets ligatvåor FC Kansas City.

Inramningen med drygt 14000 åskådare gav rätt fotbollsstämning. Och det var full fart framåt från båda lagen direkt. Att det bara var 1–0 i halvtid berodde mest på att målvakterna Nadine Angerer och Nicole Barnhardt var fantastiskt bra. Det krävdes straffar för att få hål på dem.
Till slut vann Portland med 3–1 – ett riktigt styrkebesked från ett lag som saknade världsspelare som Alex Morgan, Veronica Boquete, Tobin Heath, Steph Catley och Rachel van Hollebeke. Även om Jessica McDonald blev tvåmålsskytt hette matchvinnarna Angerer och Allie Long. Long är väldigt formstark för tillfället. Hon både fixade och satte straffen till 1–0, och hon stod för den lysande assisten till 2–1-målet.
Hos Kansas var Lauren Holiday lysande. Vilken gudomligt bra spelare hon är. Hade jag varit nästa amerikanska förbundskapten hade jag gjort allt för att skapa en roll åt henne i startelvan.

Höjdpunkter från matchen ser du här:

Även om det inte går att jämföra publiksiffran i Eskilstuna med den Portland har så tänkt jag passa på att hylla succénykomlingarna med några ord. Inte nog med att laget har full poäng och noll insläppta mål efter tre omgångar. Man drog större publik mot Jitex än vad Tyresö gjorde i sin Champions Leaguesemifinal. Imponerande. Och riktigt kul att det är lite damfotbollsfeber i Eskilstuna. För enligt Idrottens Affärers krönikör Åke Stolt är ju damfotboll ointressant för publiken.

Nu känner jag att hag hoppar friskt mellan Sverige och USA. Och Skottland. För jag måste även skriva några ord om skotska playmakern Kim Little. Hon gör verkligen succé i NWSL:s ledarlag Seattle Reign. Mot Houston gjorde hon matchens båda mål, vilket gör att Little leder skytteligan med fyra mål efter tre omgångar. Imponerande.

Nedan är ett klipp med Littles båda mål. I slutet av klippet gör dessutom Sydney Leroux en rätt spektakulär miss. Tur för henne att Seattle ledde med 2–0 där…

För att fortsätta hoppa över Atlanten så imponerar även Piteå IF i damallsvenskan. Med nio poäng efter tre omgångar är man ihop med Eskilstuna de stora skrällgängen. De möts i en högintressant drabbning på torsdag. Då lär inte Emilia Appelqvist vara med. Hennes knä undersöktes med magnetkamera i går. Något besked om vad bilderna visade har jag inte sett ännu. Men tummarna kramas hårt för att allt är helt i knät.

I övrigt i morgon och på torsdag är krislagsmötet mellan Jitex och Tyresö den mest intressanta matchen. Båda lagen står på noll poäng och noll mål hittills. Och båda klubbarna har problem med ekonomin. För utöver att Tyresö blev utan elitlicens igår så höjdes ett varnande finger för Jitex, Umeå IK och Kristianstads DFF. Alla tre måste visa positiva siffror i augusti för att få elitlicens.

Slutligen en liten koll på övriga toppligor i världen. Vi börjar i Norge där stora guldfavoriten Stabaek överraskande tappade poäng genom 2–2 borta mot Trondheims Örn. Utmanarna Lilleström vann däremot med 4–0 mot Grand Bodö, och Mimmi Löfwenius blev målskytt även i sin andra match i toppserien.

I England tog sig Everton, Notts County och Chelsea till semifinal i FA-cupen. De får sällskap av antingen Arsenal eller Birmingham. Vinnaren av den återstående kvartsfinalen ställs borta mot Emma Wilhelmsson:s Chelsea i semifinal.

I Tyskland blev Sofia Jakobsson målskytt när Cloppenburg tog tre livsviktiga poäng i Frauen-Bundesliga genom att besegra jumbon Sindelfingen med 7–1. Topplaget Frankfurt vann med 3–1 hemma mot Jena, efter att alla matchens fyra mål fallit under de första 13 minuterna. Frankfurt leder ligan med tre poäng före Potsdam, som dock har spelat två matcher färre. En av dem går hemma mot Leverkusen nu på torsdag.

I Japan tog Urawa Reds sin femte raka seger. Tvåa är lite oväntat Vegalta Sendai. Än mer överraskande är att de senaste två årens båda topplag Inac Kobe Leonessa och NTV Beleza har inlett knackigt. Kobe är med fem poäng bara två över negativt kval. Beleza står på åtta poäng, och är alltså redan sju bakom Reds. Jumbolaget i ligan heter för övrigt FC Kibikokusaidaigaku Charme. Det är när man ser sådana namn som man är lycklig att man inte jobbar på radio… Kibi, som de kallas, är poänglöst efter fem omgångar.

Apropå Japan så skall landet spela Asiens VM-kval i mitten av maj. Där ställs man bland annat mot Australien, som står utan förbundskapten. Holländska Hesterine de Reus fick nyligen sparken till följd av missnöje från spelarna. Nu vikarierar Alen Stajcic som kapten. Knappast ett klockrent upplägg strax inför ett avgörande kval.

Men Australien skall ju vara bra nog att ändå kunna spela till sig en VM-plats. Och kanske kan de återta Tom Sermanni som ju blivit tillgänglig igen…

Sussie Nilsson är inte längre svensk

Publicerad den 13 februari, 2014 av Johan Rydén

Svara

Sverige har målvaktsproblem. Då släpper vi i väg en av våra mer talangfulla spelare till Serbien. För från och med i dag kan vi inte längre använda Susanne Nilsson.

Susanne Nilsson

Den Kristianstadsbördiga Sunnanåmålvakten gjorde nämligen VM-kvaldebut för Serbien i eftermiddags. Och hon höll nollan när serbiskorna vann med 3–0 borta mot Malta. Därmed kan vi alltså stryka ett namn från listan över tänkbara, framtida landslagsmålvakter.

Personligen har jag trott på Nilsson ända sedan jag såg henne som 15-åring spela upp Boråsklubben Byttorps IF i division 1. Den spontana reaktionen då var att den här tjejen kommer att stå i Sveriges A-landslag framöver. Känslan sedan dess har varit att jag skulle kunna få rätt. Men nu vet vi – Sussie Nilsson blir aldrig svensk A-landslagsmålvakt.

Elise Thorsnes

* I övrigt i dag vann Norge som väntat i Grekland. 5–0 blev det, ett resultat som tar norskorna ett steg närmare VM-slutspelet i Kanada nästa år.
En damallsvensk spelare fanns med på planen i den matchen, nämligen Linköpings nyförvärv Kristine Minde. Det var just hon som bröt isen med sitt 1–0-mål på övertid i första halvlek. Då hade Maren Mjelde kostat på sig att missa straff. Efter paus rullade målen in, och Elise Thorsnes blev tvåmålsskytt.

Melania Gabbiadini

* Italien hakar på Spanien i grupp 2. Det är mellan de båda lagen gruppsegern står. Och båda de lagen vann sina matcher i dag. Först blev Melania Gabbiadini enda tvåmålsskytt när italienskorna vann med 6–1 hemma mot Tjeckien i eftermiddags. I det tjeckiska laget spelade för övrigt Örebrotvillingarna Lucie och Irena Martinkova hela matchen.

Nu i kväll körde sedan Spanien över Makedonien, och vann med hela 12–0. Jag hade tänkt att se matchen, men fick inte streamen att funka mer än några sekunder här och där. Men jag noterar att det var 40–0 i avslut till Spanien när makedonskorna fick till sitt första, så ur spänningssynpunkt var det ingen katastrof att missa matchen.

Här blev Tyresös Veronica Boquete tremålsskytt. Än värre var inhopparen Natalia Pablos. Hon spelade 35 minuter och gjorde hela fem mål. Spanjorskorna hade även en tvåmålsskytt i Sonia Bermudez, medan före detta Tyresöspelaren Jennifer Hermoso gjorde ett.

* Ur svensk synvinkel var eftermiddagens träningsmatch mellan Finland och Skottland intressant. Den slutade med finsk 3–1-seger.

Jag såg cirka 70 minuter av den parallellt med att jag kollade in OS. Jag känner inte att resultatet speglade matchen. Finskorna inledde starkt, och spelade riktigt fin fotboll. Deras 1–0-mål var rättvist. Sanna Talonen satte dit en retur efter en riktig målvaktstavla. Skottland växte dock in i matchen, och när Kim Little äntligen satte kvitteringen hade skotskorna haft en mängd kanonlägen.

Ju längre matchen led, desto mer tydligt blev det att Skottlands viktigaste anfallsvapen är Littles fina bollar ut mot snabba högeryttern Lisa Evans. Pia Sundhage får se till att ha tätat sitt vänsterförsvar tills mötena med skotskorna. För även om Evans kanske inte är riktigt lika snabb som Elodie Thomis, så är det samma spelartyp som väntar.

Annika Kukkonen

Evans inspel borde ha lett till flera skotsla mål. Men halvdan skärpa i straffområdet kombinerat med storspelande Minna Meriluoto (första halvlek) och Tinja-Riikka Korpela (andra) hindade skotskorna från att göra fler mål. Och de sista fem minuterna kunde Annika Kukkonen och Adelina Engman ge Finland segern. Även Kukkonens mål luktade för övrigt svagt målvaktsspel.

Engmans avslut tycker jag om. När chansen kom mitt i straffområdet valde hon att bara rulla bollen mot målet, med bred marginal till stolpen. Är man bara tillräckligt nära mål är riktningen på avslutet mycket viktigare än kraften.

Finlands startelva: Meriluoto – Katri Nokso-Koivisto, Tuija Hyyrynen, Anna Westerlund, Susanna Lehtinen – Heidi Kivelä, Nora Heroum, Kukkonen, Emmi Alanen – Talonen och Engman.

* Själv satt jag och funderade i eftermiddags varför så många VM-kvalmatcher spelas just en torsdagseftermiddag. Det enda rimliga svar jag kunde komma på var att de olika ländernas landslag har så låg status i sina hemländer att de inte får spela på arenor med elljus. Därför måste de spela innan det mörknar. Någon som vet om jag är rätt ute?

* Genom den utmärkta sammanställningen av dagliga, svenska damfotbollsnyheter som finns på den här adressen hittade jag ett långt, men väldigt intressant amerikanskt reportage som jämför damallsvenskan och NWSL. Har man lite tid är det läsvärt.

* Slutligen finns det nu ett klipp där Panos Papadoupolos pratar om sin inblandning i Jitex. Och nej, jag är fortfarande inte upprörd i dräktfrågan:

Johanna Almgren

Tillagt i efterhand: Glömde att skriva att Johanna Almgren i dag har genomgått ytterligare en knäoperation. Så mycket mer vet jag inte. Inte mer än att det tyvärr inte verkar finnas något slut på hennes skadeproblem.

Potsdam öppnar vägen för Tyresö

Publicerad den 14 november, 2013 av Johan Rydén

Tyresö körde som väntat över Fortuna Hjörring, och vi har ett svenskt lag i kvartsfinal av Champions League. Medan Tyresöspelarna kunde fira en bra avslutning på året fick de hjälp i sin strävan efter att kunna gå hela vägen.

För i Lyon stod Turbine Potsdam för årets kanske största skräll. Ja, jag vet att Potsdam är rankat som tvåa i Europa.
Men Potsdam har byggt nytt lag, och man var inför säsongen förhållandevis nederlagstippade i Tyskland. Och att slå Lyon i dubbelmöte har inte något lag lyckats göra sedan Duisburg i kvartsfinal av Champions League 2009. Att vinna på Stade Gerland har inget lag gjort sedan Juvisy den 10 september 2006. Så visst var det här en jätteskräll.

Lyon är nog i och för sig också lite sämre än förra säsongen. Men det franska storlaget har ändå gått som en slåttermaskin genom den franska ligan. Och man vann bortamötet med 1–0. Inget talade för att Potsdam skulle orka vända.

Oddsen för tysk skräll förbättrades inte direkt i elfte matchminuten i dag när Camille Abily säkert satte 1–0 på Lara Dickenmann:s fina inspel.

Men Bernd Schröder har gjort det igen. Han har byggt ett lag av ett gäng talanger. Stefanie Draws kvitterade när hon nickade in en vänsterhörna från Lia Wälti i minut 33.

Själv började jag följa matchen mer noggrant i början av den andra halvleken. Jag tyckte direkt att Potsdams unga lag – i dagens startelva hade man bland annat tonåringarna Pauline Bremer och Ada Stolsmo Hegerberg – spelade väldigt klokt. De försökte hela tiden spela sig fram på ytan bakom Lyons offensiva ytterbackar. Känslan var att de skapade oro i hemmalaget.

Trots att Potsdam hade svårt att skapa chanser darrade ett par Lyonspelare. Målvakten Sarah Bouhaddi var exempelvis ute på ett par riktigt vådliga utflykter.

I minut 72 pekade domare Kateryna Monzul från Ukraina på straffpunkten. Hon menade att Saki Kumagai hade tagit bollen med högerhanden. Kumagai själv pekade på kinden. Och efter att ha sett ett par repriser tror jag att japanskan kan ha rätt – och att straffen är feldömd. Men säker är jag inte. Huvudkameran var placerad i en väldigt dålig vinkel, så det är svårt att se exakt var bollen tog.

Straff blev det dock. Och den satte norska Maren Mjelde säkert. Matchens sista 20 minuter följde jag med spänning. Lyon vräkte på allt de hade framåt. Men Potsdam försvarade sig lugnt och säkert.

Och när slutsignalen ljöd var skrällen ett faktum.

När kvartsfinalerna lottas om en vecka finns inte storlaget Olympique Lyonnais med. Däremot är Neulengbach, Torres, Birmingham och Barcelona där. De nämnda fyra lagen har inget med slutsegern att göra. Men tänk om de fyra hamnar på samma halva i slutspelsträdet…

Övriga fyra lag är klasslag, även om Arsenal har varit sämre än vanligt i år. Men om Londonklubben värvar bra i vinter kanske de kan skaka om de tre stora till våren. Arsenal är alltså outsidern.

De tre stora är Wolfsburg, Potsdam – och Tyresö. Även om det inte på något sätt är lätt att möta Potsdam heller, så ökade dock Tyresös chanser att vinna turneringen rejält i kväll.

För damfotbollen var det uselt att det lag som drar flest åskådare, och mest intresse – är utslaget. För konkurrenterna var det perfekt.

Men dagens resultat sätter återigen fokus på hur snett upplägget för lottning och seedning har varit. Att ha fri lottning från åttondelsfinalerna i herrarnas Champions League är ok. Men damernas turnering är inte redo.

Att vi på vägen har tappat lag som PSG, Lyon och Malmö är inte bra för sporten. Till nästa turnering bör man kolla över rankningssystemet. Och man bör införa seedning minst i åttondelsfinalerna. Kanske också i kvartsfinalerna.

Det jag såg av Tyresö i dag så imponerade laget med sitt anfallsspel i den första halvleken. Marta:s passning till Kirsten van de Ven:s mål var läcker. Samma ord används med fördel för att beskriva Veronica Boquete:s frisparksmål.

Jag hann dock inte se så mycket. Planen är att se om matchen i morgon. Eller i alla fall den första halvleken.

Malmös match från i går har jag däremot hunnit se i sin helhet nu. Och jag blev mer övertygad om att det är de brister i båda straffområden som jag skrev om i går som fällde avgörandet.

Ser man till dubbelmötet i sin helhet hade Malmö 24 avslut, mot Wolfsburgs 22. Men medan 15 av Malmös gick utanför, och ett i målramen, så sköt Wolfsburg 14 av sina mot mål. Alltså 14–8 till Wolfsburg i avslut mot mål. Och 15–8 till Malmö i avslut utanför. Där är skillnaden mellan lagen.

Harder verkar tycka om Sunnanå

Publicerad den 8 september, 2013 av Johan Rydén

Pernille Harder är dagens namn i svensk damfotboll. Hon gjorde alla Linköpings fyra mål vid bortasegern (4–1) mot Sunnanå i dag – och tog därmed klivet ända upp på andraplatsen i skytteligan.

Harder verkar tycka om Skelleftelaget. Hon gjorde nämligen LFC:s mål mot dem i våras också. Således har fem av danskans 13 mål i damallsvenskan i år alltså kommit mot den avsågade seriejumbon.

Pernille Harder

Fast Harder är inte ensam i skyttetoppen att ha passat på att förbättra sin statistik mot Sunnanå. Christen Press har gjort hela sju av sina 19 (egentligen 20) mål mot aktuellt motstånd. Jennifer Hermoso (fyra), Jodie Taylor (tre), Sarah Michael (tre) och Lina Hurtig (tre) är ytterligare spelare som gjort minst tre mål mot Sunnanå.

Sarah Michael

Michael gjorde för övrigt två mål i dag när Kif Örebro körde över Umeå med 4–0. Jag skriver körde över utan att ha sett matchen. Men Kif hade 3–0 efter 17 minuter, så det känns tveklöst som att det var en överkörning.
I och med de två målen blev nigerianskan sjätte spelare att komma upp i tvåsiffrigt (hon står på 10) i skytteligan. I går blev Margret Lara Vidarsdottir fjärde, och i dag alltså Harder femte.

Margret Lara Vidarsdottir

Som väntat är det väldigt många utländska namn i skytteligatoppen. Först på delad niondeplats kommer första svenska spelare, Umeås Jenny Hjohlman. Av de 16 spelare som gjort fler än fem mål är det 14 utlänningar.

* De svenska målskyttarna finner vi utomlands. Fast i dag blev det inga svenskmål i de stora ligorna.

I Frankrike spelade både Josefine Öqvist och Kosovare Asllani 90 minuter för sina lag. Montpellier vann med 2–0 borta mot Rodez, och PSG vann med 4–0 hemma mot Muret.
Jag såg stora delar av PSG:s match. Asllani var inblandad i mycket, och borde nog ha blivit målskytt. Hon hade i alla fall minst tre riktigt bra lägen att bli målskytt. Nu gjordes PSG:s mål i stället av Marie-Laure Delie, Laura Georges (2) och Lindsey Horan. Höjdpunkter från matchen finns på den här länken.

Apropå inget borde den typen av siffror som PSG har på sina tröjor förbjudas. På avstånd är det ju omöjligt att se numren på spelarnas ryggar.

För övrigt var det 4304 åskådare som såg Lyon–Juvisy i går. Här är höjdpunkter från den matchen – bland annat Lotta Schelin:s snygga klackmål.

Antonia Göransson

* Till Tyskland. Där såg 2780 åskådare Turbine Potsdams hemmapremiär mot Jena. Där spelade Antonia Göransson hela matchen. Som jag konstaterat känns Potsdam sämre än på många år. Att det slutade 1–1 mot ett av de lag som tippas i botten är kanske ett tecken på att jag är rätt ute. Potsdams kvitteringsmål gjordes för övrigt av norska Maren Mjelde.

Maren Mjelde

Sofia Jakobsson debuterade för nykomlingen Cloppenburg borta mot Essen. Svenskan hoppade in i 60:e minuten, och fick vara med om en anmärkningsvärd upphämtning. Essen ledde med 3–1 in i slutminuterna efter att Cloppenburgs målvakt gjort två tavlor. Men Mandy Islacker reducerade i 87:e minuten, och schweiziskan Vanessa Bernauer kvitterade med sitt andra mål för dagen på fyra minuters övertid.

Alla mål från den första omgången av Frauen-Bundesliga ser du på den här länken. Där noteras snygga frisparksmål från de båda Europamästarinnorna Dzsenifer Marozsan och Isabelle Linden. Och visst blir man glad av att se glädjen hos nykomlingen Hoffenheim när japanska Mana Iwabuchi gör lagets segermål mot Sindelfingen?

* Dagens största svenska segrare ute i Europa spelade inte. För gissningsvis jublade Louise Fors rejält när tvåan Arsenal och trean Bristol spelade 0–0 i engelska WSL. Därmed blir det väldigt svårt för Arsenal att försvara sin titel. Med två omgångar kvar är det nämligen fördel Liverpool. Man leder med tre poäng före Arsenal och fem före Bristol (som dock har tre matcher kvar att spela). Faktum är att det kan bli en helt avgörande match om seriesegern mellan Liverpool och Bristol i sista omgången – den 29 september.

* Slutligen tillbaka till Sverige. Två matcher återstår i den pågående omgången, och det är de båda guldkandidaterna som skall upp till bevis. Båda spelar hemma mot lag på den undre tabellhalvan och är således storfavoriter.
I morgon spelar Malmö mot Piteå i veckans tv-match. Och på tisdag spelar Tyresö mot Vittsjö i en match som ligger på ”tv-tid” men som inte ser ut att sändas.

Tyresö har spelat i cupen i helgen. Det blev 4–0 mot Brommapojkarna, och samtliga mål finns på videoklipp – även om filmningen inte är direkt klockren. Se dem här:

1–0, Kirsten vad de Ven:

2–0, Jennifer Hermoso:

3–0, Hermoso:

4–0, Christen Press:

Bilder av EM-finalen

Publicerad den 1 augusti, 2013 av Johan Rydén

Svara

Detta bildspel kräver JavaScript.

Som jag nämnt har jag riktat kameran åt både det ena och det andra under EM. Det tar sin tid att gå igenom alla bilderna, och jag har börjat med de senaste. Så här är mina bilder från Friends Arena och EM-finalen mellan Tyskland och Norge:

EM:s triumfbåge

Friends Arena efter finalen

Spår efter Europamästarinnorna

Tyskland

Angerer, domartrion och Stensland.

Trine Rönning har just missat från straffpunkten

Nadine Angerer vrålar ut sig glädje över straffräddning nummer ett

Nadine Angerer har räddat första straffen

Svenja Huth

Lund, Haavi och Kaurin.

Anja Mittag

Emilie Haavi

Elise Thorsnes

Lene Mykjåland

Isabelle Linden

Tyskorna väntar på slutsignalen

Slutsignalen har ljudit – Tyskland är mästare.

Tysk guldglädje

Tyskland firar guldet

Ingrid Hjelmseth

Deppiga norskor

Silvia Neid

Tysk guldglädje

Maren Mjelde

Celia Okoyino da Mbabi och Nadine Angerer

Norskorna tackar publiken

Even Pellerud

Nora Holstad Berge

Leni Larsen Kaurin

Even Pellerud på väg upp på podiet

Norge på väg upp på podiet.

Toril Akerhaugen och Trine Rönning.

De norska silvermedaljörerna

Celia Okoyino da Mbabi och Luisa Wensing är glada.

Nadine Kessler håller pokalen

Norge ser på när Tyskland höjer pokalen

Pokalen vandrar mellan tyskorna

En fotograf förevigar vinnare och tvåor.

Alla ville fota tyskorna.

Mästarinnorna i fokus.

Ada Hegerberg intervjuas

Solveig Gulbrandsen

Bianca Schmidt

Nadine Kessler

Annike Krahn

Nadine Kessler

Celia Sasic

Svenja Huth

Isabelle Linden

Norge

Ingrid Hjelmseth

Ingvild Stensland

Ada Stolsmo Hegerberg

Cathrine Dekkerhus

Caroline Graham Hansen

Laura Benkarth

Marita Lund

Toril Akerhaugen och Leni Kaurin

Celia Sasic

Marit Christensen

Ingvild Stensland

Cathrine Dekkerhus

Ada Stolsmo Hegerberg

Solveig Gulbrandsen

Cathrine Dekkerhus

Anja Mittag

Domarteamet lett av Cristina Dorcioman.

EM-finalen 2013 på Friends Arena

Solveig Gulbrandsen från straffpunkten.

Europamästarinnorna 2013.

Välkommen till finalen

Finalplanen

Två EM-bussar på väg mot Friends Arena.

This is my pictures from Friends Arena in Solna, Sweden and the final between Germany and Norway in the 2013 European championship in women’s football.

Hier können sie meine Bilder von Friends Arena in Solna, Schweden, und die Finale in der Europameisterschaft im Frauenfußball 2013 gegen Deutschland und Norwegen sehen. Die DFB-frauen gegen Fotballjentene.

Gulblå kvartett i EM:s Allstarlag

Publicerad den 30 juli, 2013 av Johan Rydén

EM:s allstarlag har just presenteras, och det innehåller fyra svenska spelare – vilket förstås är kul.

Josefine Öqvist

Fast just kan inte säga att jag håller med Uefas jury om att Caroline Seger och Josefine Öqvist förtjänar att ta plats på lagets mittfält. Jag tycker ju att det borde vara självklart att Nadine Kessler och Ingvild Stensland i stället skulle ha haft de båda svenskornas platser.

Att ettan och tvåan i skytteligan, Lotta Schelin och Nilla Fischer, skulle få plats kändes däremot självklart. De hade jag ju förresten även med i det allstarlag jag tog ut innan finalen.

Jag och Uefas kommitté är överens om samtliga tre målvakter. Sedan varierar det mer, delvis beroende på att jag verkligen tog ut två spelare på varje position enligt 4-4-2, alltså två högerbackar, fyra mittbackar och så vidare. Uefa har däremot tagit ut sju backar, sju mittfältare och sex forwards, och av de sju backarna är det exempelvis fem mittbackar.

Vi är ändå överens om fem av sju backar, om tre av sju mittfältare och om tre av sex forwards. Totalt sett tycker jag att Uefa har fått ihop en bra trupp. Fast jag saknar alltså Keßler och Stensland. Dessutom tycker jag att Kosovare Asllani borde ha en plats bland turneringens sex bästa forwards. Med sina fem poäng (ett mål och fyra målpass) slutade hon ändå tvåa i turneringens poängliga.

Här är EM:s officiella allstarlag:

Målvakter:
Nadine Angerer (Tyskland), Ingrid Hjelmseth (Norge), Stina Lykke Petersen (Danmark).

Stina Lykke Petersen

Backar:
Saskia Bartusiak och Annike Krahn (Tyskland), Laure Boulleau och Wendie Renard (Frankrike), Marit Fiane Christensen och Maren Mjelde (Norge) samt Nilla Fischer (Sverige).

Mittfältare:
Lena Goessling och Dzsenifer Marozsan (Tyskland), Solveig Gulbrandsen (Norge), Louisa Necib (Frankrike), Josefine Öqvist och Caroline Seger (Sverige) samt Katrine S Pedersen (Danmark).

Lena Goessling

Forwards:
Veronica Boquete (Spanien), Melania Gabbiadini (Italien), Eugenie Le Sommer och Gaetane Thiney (Frankrike), Celia Okoyino da Mbabi (Tyskland) och Lotta Schelin (Sverige).

Här är mitt allstarlag

Publicerad den 28 juli, 2013 av Johan Rydén

I dag har jag alltså presenterat mitt allstarlag i BT. Från den trupp jag tog ut inför EM har sju spelare motsvarat förväntningarna, nämligen Nadine Angerer, Wendie Renard, Nadine Kessler, Louisa Necib, Elodie Thomis, Veronica Boquete och förstås Lotta Schelin.

En match återstår, och efter kvällens övningar kanske jag vill ha in ytterligare några tyska eller norska spelare. En kvartett som är nära är Kristine Hegland, Saskia Bartusiak, Simone Laudehr och Dzsenifer Marozsan.

Simone Laudehr

Hårdast konkurrens var det helt klart i mittförsvaret, där jag tvingades välja bort flera högklassiga spelare. Även målvakter fanns det flera bra som inte fick plats, den som var närmast var ryska Elvira Todua.
Svårast att hitta kandidater var det på vänsterkanten. Och faktum är att jag utöver Schelin också tyckte att det var svårt att hitta forwards. Ada Hegerberg har varit bra, och får plats i startelvan. Men egentligen kanske hon inte är redo för ett allstarlag ännu.

Det om bakgrunden. Här är startelvan i mitt allstarlag:

Ingrid Hjelmseth – Maren Mjelde, Nilla Fischer, Renard, Laure Boulleau – Melania Gabbiadini, Nadine Kessler, Katrine S Pedersen, Lena Lotzen – Schelin och Hegerberg.

Katrine S Pedersen

Och här är bänken:

Målvakter: Stina Lykke Petersen och Nadine Angerer.
Backar: Theresa Nielsen, Sif Atladottir, Marit Fiane Christensen och Leonie Maier.
Mittfältare: Louisa Necib, Ingvild Stensland, Solveig Gulbrandsen och Elodie Thomis.
Forwards: Veronica Boquete och Kosovare Asllani.

Kosovare Asllani

Den självklara frågan nu är, vilka har jag glömt?

Apropå allstarlag finns det ett till (uttaget av Niklas Jarelind) i slutet av det här blogginlägget.

Norge–Danmark 5–3 efter straffar

Publicerad den 25 juli, 2013 av Johan Rydén

Det blir Norge som möter Tyskland i EM-finalen på söndag. Det tycker jag är bra, inte minst för själva finalens skull.

Känslan är nämligen att den rätt ineffektiva danska passningsfotbollen hade passat tyskorna som handsken, medan norskornas täta defensiv blir en rejäl utmaning för Silvia Neid:s lag. Inte minst då man redan har förlorat mot Norge en gång i den här turneringen. Då vann Norge trots att man ställde över flera ordinarie spelare.

Dagens semifinal är rätt lätt att referera. Norge (Marit Fiane Christensen) gjorde ett skitmål på en hörna i matchupptakten. Mariann Gajhede Knudsen nickade in kvitteringen i slutminuterna. Däremellan hade Danmark bollen i 84 minuter…

Men trots att bollinnehavet stundtals måste ha varit 80–20 i dansk favör så var det bara 17–13 i avslut efter 120 spelade minuter. Och faktiskt 6–3 i avslut mot mål till Norge. Fotboll handlar inte om att ha bollen mest – utan om att ha den bäst.

Ingrid Hjelmseth

Det slutade med straffläggning. Där visade Ingrid Hjelmseth det jag redan sa efter två omgångar – att hon är turneringens bästa målvakt. Så klart är Nadine Angerer en utmanare om titeln. Men i min värld leder Hjelmseth den kampen inför finalen.

Han hade i och för sig en fördel av att ha sett danskorna skjuta straffar mot Frankrike. Men att rädda de två första straffarna är ändå väldigt imponerande. Danmarks målvakt Stina Lykke Petersen gjorde en jättetavla vid det norska ledningsmålet. Men hon visade sedan klass och karaktär genom att följa upp missen med två riktiga kanonräddningar.

Lykke Petersen är totalt sett ett stort danskt utropstecken. Det finns fler, men totalt sett var danskorna för uddlösa. Att bara prestera tre avslut mot mål på det stora övertaget man hade i dag är inte tillräckligt.

Dessutom hade det känts fel om Danmark vunnit straffläggningen. Då hade de fått spela final utan att ha vunnit en enda match under ordinarie tid, eller under förlängning.

Maren Mjelde

I Norge imponerar även backlinjen. Even Pellerud har verkligen hittat rätt där. Fast det var i sista stund. För minns hur extremt darrigt mittförsvaret kändes i Linköping i juni. Nu är backlinjen plötsligt rena muren. Och Maren Mjelde som inte hade spelat högerback i en enda match inför EM, borde nu vara aktuell för en plats all star team i sin helt nya position.

Slutligen måste dagens seger ändå ha kostat hysteriskt mycket kraft för Norge. Lägg till att Tyskland har fått en extra vilodag inför finalen – och det redan stora tyska favoritskapet blir ännu större.

Guide till EM-kvartsfinalerna

Publicerad den 20 juli, 2013 av Johan Rydén

Inför gruppspelet rankade jag alla EM:s lag, och försökte gissa deras startelvor. Jag prickade inte speciellt rätt varken när det gäller rankingen eller de tolv startelvorna. Eller jo, Sveriges premiärelva satte jag trots allt…

Men trots att utfallet av min förra ranking var tveksam så gör jag ett nytt försök nu inför kvartsfinalerna.

Här är min guide till de fyra kvartsfinalerna:

* Sverige–Island
Örjans vall, Halmstad, i morgon söndag 15.00

Jag kommenterade Island ganska ingående i det förra inlägget. När det gäller Sverige gissar jag att Pia Sundhage kommer att match laget ungefär som hon gjorde mot Finland – alltså sanslöst offensivt.

Det talar för att Lina Nilsson och Sofia Jakobsson återkommer i startelvan trots att Jessica Samuelsson och Lisa Dahlkvist var två av Sveriges allra bästa spelare mot Italien.

Det innebär också att jag tror att Therese Sjögran får börja på bänken, trots hennes succéinhopp senast. Men hon lär säkert få göra ett inhopp.

Det här är min teori om hur Sundhage tänker, och skall väl räknas som en kvalificerad gissning.

Hos Island drog Holmfridur Magnusdottir på sig sin andra varning i turneringen i andra övertidsminuten mot Holland. Det innebär att hon är avstängd, vilket är en klar försvagning av den isländska offensiven.

Mitt tips är att Island startar med övriga tio spelare från startelvan mot Holland, och att Magnusdottir ersätts av Harpa Thorsteinsdottir.

Troliga startelvor:
Sverige: Kristin Hammarström – Lina Nilsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Josefine Öqvist, Caroline Seger, Marie Hammarström, Sofia Jakobsson – Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Island: Gudbjörg Gunnarsdottir – Dora Maria Larusdottir, Katrin Jonsdottir, Sif Atladottir, Hallbera Gisladottir – Sara Björk Gunnarsdottir, Dagny Brynjarsdottir – Fanndis Fridriksdottir, Harpa Thorsteinsdottir, Rakel Hönnudottir – Margret Lara Vidarsdottir.

Tipset: 80–20 i svensk favör.

* Tyskland–Italien
Myresjöhus Arena, Växjö, i morgon söndag 18.00

Tysklands nya, unga lag har varit ojämnt hittills. Många av spelarna ingick i det lag som spelade final i F20-VM i fjol, som också var ganska ojämnt. När de fick tidig utdelning spelade de makalöst fin fotboll. När de inte gjorde mål i sin startoffensiv var de däremot inte lika imponerande.

Minns bland annat att de krossade USA i gruppspelet. 3–0-segern var i underkant. Men i finalen förvaltade de inte sina chanser, och i stället kunde USA kontra sönder tyskorna. Det blev ju amerikansk 1–0-seger där.

Det stämmer väl med det tyska lag vi har sett i EM. Mot Island spelade de stundtals uppvisningsfotboll. I matchen efter föll de för första gången på 17 år i en EM-match, 1–0 mot Norge.

Så om Tyskland får hål på Italien på ett tidigt skede lär det kunna bli stora siffror. Annars kan faktiskt italienskorna skrälla. Tyskornas vänsterförsvar känns inte hyperstabilt, och Melania Gabbiadini är en av turneringens allra bästa högeryttrar.

Frågan är hur Silvia Neid resonerar kring sin startelva. Nu när Jennifer Cramer och Lena Goessling åter är tillgängliga gissar jag att hon går tillbaka till de spelare som krossade Island. Fast säker är jag inte. Det skulle kunna bli ett gäng förändringar efter förlusten – även om den inte verkade tynga tyskorna speciellt mycket.

Stämmer det Antonio Cabrini sa inför Sverigematchen så är mittbacken Laura Neboli redo för spel hos Italien. Det lär vara betydelsefullt, då hon håller till i Duisburg och känner till alla de tyska anfallsspelarna. Hon ersätter alltså troligen Roberta d’Adda i mittförsvaret.

Annars lär Italien spela med samma lag som besegrade Danmark med 2–1 i förra veckan. För även om Elisa Camporese åter är spelklar tycker jag att Sandy Iannella var så bra mot danskorna att jag tror att hon åter får förtroendet.

Troliga startelvor:
Tyskland: Nadine Angerer – Leonie Maier, Saskia Bartusiak, Annike Krahn, Jennifer Cramer – Lena Goessling, Nadine Kessler – Lena Lotzen, Dzsenifer Marozsan, Melanie Leupolz – Celia Okoyino da Mbabi.

Italien: Chiara Marchitelli – Elisa Bartoli, Laura Neboli, Cecilia Salvai, Raffaella Manieri – Alessia Tuttino, Daniela Stracchi – Melania Gabbiadini, Alice Parisi, Sandy Iannella – Patrizia Panico.

Tipset: Tyskland är favorit till 75–25.

* Norge–Spanien
Guldfågeln Arena, Kalmar, måndag 18.00

Det här är den på förhand klart mest ovissa kvartsfinalen. Det är två helt olika spelstilar som möts, och jag tror att det här passar Norge bäst.

Spanien kommer att rulla runt bollen, medan norskorna lugnt kan få koncentrera sig på kontringar. Det borde passa dem bra. Norskorna har varit imponerande stabila i defensiven, vilket trots allt är ganska oväntat. Målvakten Ingrid Hjelmseth har utstrålat säkerhet, och hon har ju faktiskt inte släppt in ett enda spelmål.

Känslan har ju varit ett tag att Norge håller på att bygga något bra. Det bör minst leda till brons i EM.

För Spanien är det en framgång att ha nått kvartsfinal. Känslan är att de har blivit lite sämre för varje match, och att de är nöjda med att ha avancerat ur gruppspelet.
Å andra sidan kan de spela avslappnat nu, för medalj vore klart mer än vad någon hade förväntat sig från dem.

När det gäller startelvorna är de inte helt självklara. Spanien har roterat en aning. Men jag tror att de gör som mot Ryssland, alltså satsar på att ha med sina båda 90-talister Alexia Putellas och Vicky Losada i startelvan.

Hos Norge fick Even Pellerud angenäma problem när en reservbetonad uppställning besegrade Tyskland. Jag tror dock att han återgår till det lag som slog Holland i andra omgången. Här känner jag mig dock väldigt långt ifrån säker.

Apropå inget är det anmärkningsvärt att Ingvild Isaksen bokförts för segermålet mot tyskorna när det är så tydligt att Elise Thorsnes, om än ofrivilligt, är sista norska på bollen.

Troliga startelvor:
Norge: Ingrid Hjelmseth – Maren Mjelde, Trine Rönning, Marit Fiane Christensen, Toril Akerhaugen – Caroline Graham Hansen, Solveig Gulbrandsen, Ingvild Stensland, Ingvild Isaksen, Kristine Hegland – Ada Stolsmo Hegerberg.

Spanien: Ainhoa Tirapu – Marta Torrejon, Ruth Garcia, Irene Paredes, Elisabeth Ibarra – Silvia Meseguer, Vicky Losada – Alexia Putellas, Jennifer Hermoso, Adriana Martin – Veronica Boquete.

Tipset: Jag ser Norge som knapp favorit till 55–45.

* Frankrike–Danmark
Linköping Arena, måndag 20.45

Frankrike blev enda fullpoängaren i gruppspelet, medan Danmark lottades vidare efter att bara ha tagit två poäng.

Utgången av den här matchen borde alltså vara självklar. Inte minst med tanke på att Frankrike har massor av matchvinnare, medan Danmarks problem är just att man saknar en utpräglad spjutspets.

Fast det finns ett stort MEN här. Frankrike har ju aldrig tagit en medalj i landslagssammanhang. I tre raka mästerskap har de fallit på målsnöret. Nu borde det inte vara möjligt. Men efter att ha sett fransyskorna på ett närmast absurt sätt rada upp missade målchanser i tidigare medaljchanser inser jag att de har en mental barriär att besegra här.

Får fransyskorna hål på danskorna bör det här alltså bli en enkel historia. Men för varje minut som Danmark håller nollan kommer det mentala spöket att växa bland de franska spelarna.

Och jag har sett Danmark ge toppländer bra matcher förr. De har ju flera riktigt bolltrygga spelare, med Katrine S Pedersen och Pernille Harder i spetsen. Frågan är dock om Kenneth Heiner-Möller kör vidare på det lag han hade i början av turneringen, eller det han spelade mot Finland. Jag tror att han återgår till samma startuppställning som mot Sverige och Italien.

Hos Frankrike slutar jag inte att förvånas över att inte förbundskapten Bruno Bini bygger sitt lag kring Lyons centrallinje, utan att spelare som Louisa Necib, Elodie Thomis, Eugenie Le Sommer och Amandine Henry ofta är bänkade från start.
Henry lär inte få spela alls i slutspelet. För övriga tre finns det nog en plats i startelvan, och jag gissar att Necib får den, men det kan lika gärna bli Le Sommer, som är trea i EM:s poängliga med två mål och två assist.

Troliga startelvor:
Frankrike: Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Laura Georges, Wendie Renard, Laure Boulleau – Sandrine Soubeyrand, Elise Bussaglia – Louisa Necib, Camille Abily, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.

Danmark: Stina Lykke Petersen – Theresa Nielsen, Line Röddik Hansen, Christina Öyangen Örntoft, Mia Brogaard – Sofie Junge Pedersen, Katrine S Pedersen – Katrine Veje, Mariann Gajhede Knudsen, Johanna B Rasmussen – Pernille Harder.

Tipset: Fransyskorna är hela EM:s guldfavoriter nu. Därmed är de förstås också jättefavoriter i den här matchen, 90–10.

En analys av alla EM-lag

Publicerad den 10 juli, 2013 av Johan Rydén

Svara

Jag har under en längre period studerat alla tolv lagen i EM. Och för en tid sedan började jag samla all fakta i ett utkast här i bloggen. Tanken var att det skulle resultera i en riktigt nördig genomgång med ett inlägg per lag.

Men väldigt mycket EM-tid de senaste veckorna har gått åt till att producera högklassigt material till tidningen. Och jag måste säga att jag både är nöjd och stolt över de artiklar vi på BT-sporten har kört inför EM.

Dessutom har kvällstidningarna och bloggen Spelare 12 gjort utmärkta och fullmatade genomgångar av alla lag de senaste veckorna.

Så tolv fullmatade inlägg blev det inte. Men jag känner ju att jag inte bara vill kasta det här materialet som jag trots allt lagt en hel del tid på. Därför får min ranking av EM-lagen bli ett långt inlägg i stället. Hoppas någon orkar läsa igenom allt…

Innan jag går in på själva rankingen vill jag lätt nördigt spekulera i hur många poäng som kommer att behövas för avancemang till kvartsfinal.
Tre gånger tidigare har tolvlagssystemet använts i EM eller OS, vilket innebär att de två bästa treorna går till kvartsfinal.

Så här har det sett ut för de tredjeplacerade lagen i de turneringarna:

OS 2008:
Japan          +3      4
Kanada      +–0     4
—————————
Nordkorea    –1     3

EM 2009:
England     +–0      4
Norge          –3       4
—————————-
Danmark     –1       3

OS 2012:
Kanada            +2      4
Nya Zeeland +–0      3
—————————-
Nordkorea       –4      3

Fyra poäng har alltså givit avancemang varje gång. Och bara en gång har det räckt med tre poäng – och det var i fjolårets OS.

Därmed kan man alltså slå fast att fyra poäng räcker för att nå kvartsfinal. Med den vetskapen är det hög tid att dra i gång min EM-ranking:

Islands startelva mot Sverige i Växjö

12) Island
Var som bäst för två år sedan. Då var alla lagets spelare i toppform, och man nådde bland annat final i Algarve cup efter att ha besegrat Sverige (som ju senare tog VM-brons aktuellt år) med 2–1 i gruppspelet. I finalen ledde Island mot USA med 2–1, men föll till slut med 4–2.

Under 2011 lade man också grunden för sitt EM-avancemang, bland annat genom att slå Norge med 3–1. Men sedan dess har skador förstört mycket. Och i år har man visat usel form genom sex förluster på sju träningsmatcher.

Island har gjort sin bragd genom att kvala in till två raka EM-slutspel. Det är ju värt att notera att det bara bor 320000 invånare på Island. Jämförelsevis har Göteborgs kommun 520000 invånare.

Isländskorna lämnade EM 2009 med noll poäng. Då spelade man i en rekordtuff grupp med Tyskland, Frankrike och Norge. Årets grupp är också tuff, och det mesta talar för en repris – alltså att Island lämnar mästerskapet utan poäng.

Spelstilen är aggressiv, med vansinnig press på bollhållaren. Malmös härliga innermittfältare Sara Björk Gunnarsdottir personifierar verkligen det spelet. Skall Island kunna hävda sig mot Tyskland, Norge och Holland måste hon vara i absolut toppform, något som även gäller för klubbkompisen, målvakten Thora Helgadottir samt Kristianstads mittback Sif Atladottir och måltjuv Margret Lara Vidarsdottir måste vara klinisk i avsluten.

De fyra är Islands ryggrad. Tyvärr har den ryggraden varit väldigt skadedrabbad det senaste året.

Trolig startelva: Thora Helgadottir – Olina Vidarsdottir, Katrin Jonsdottir, Sif Atladottir, Hallbera Gisladottir – Sara Björk Gunnarsdottir, Katrin Omarsdottir – Fanndis Fridriksdottir, Dora Maria Larusdottir, Holmfridur Magnusdottir – Margret Lara Vidarsdottir.

11) Ryssland
Det här är ett lag jag har riktigt dålig koll på. Jag såg en halvlek i hemmamatchen mot Österrike i playoffspelet mot EM. Då hade ryskorna en seger i ryggen, backade hem och spelade bara på resultatet. Det gick således inte att läsa ut så mycket om det ryska laget på den halvleken.

Inte mer än att jag minns att de hade ett par snabba kantspelare att kontra på. Samt att de var riktigt effektiva när chanserna dök upp. Inte minst var de bra på fasta situationer.
Faktum är att Österrike vann avsluten med förkrossande marginal i det där dubbelmötet. Men det är ryskorna som skall spela EM.

En spelare som jag imponerats av det lilla som jag sett är Natalia Shlyapina. Hon är en smart forward.
En spelare som är Rysslands nyckel i EM, men som däremot inte imponerat speciellt på mig är målvakten Elvira Todua. Visst är hon välväxt, spänstig och bjuder på en del makalösa räddningar. Men ibland kastar hon verkligen in bollar i eget mål. Exempelvis bjöd hon Potsdam på flera mål i 2012 års Champions Leaguekvartsfinal. Hon har plågats av en skulderskada på sistone. Men är hon frisk lär hon stå.

Ryssland var EM:s sämsta lag 2009. Jag var på gång att tippa dem sist nu också. Men sedan slog de Norge i genrepet efter att ha försvarat bra, och visat effektivitet i kontringarna. Med Todua i toppform, och god effektivitet kanske ryskorna kan sno åt sig någon poäng. Men något avancemang är man inte nära.

Troliga startelva: Elvira Todua – Elena Medved, Olga Petrova, Ksenia Tsybutovich, Alla Sidorovskaya – Valentina Savchenkova, Anastasia Kostyukova – Elena Terekhova, Elena Morozova, Ekaterina Sochneva – Natalia Shlyapina.

Annica Sjölund

10) Finland
Finland spelade EM-semifinal 2005, och kvartsfinal 2009. Årets lag har väldigt lite gemensamt med det topplag man ställde på benen för åtta år sedan.

Faktum är att endast Örebros Sanna Talonen är kvar från bronstruppen. Hon blir nyckelspelare i årets lag ihop med Jitex Annica Sjölund. De bildar ett intressant anfallspar där Sjölund är bollmottagare och framspelare medan Talonen är en utmärkt straffområdesspelare. Jag är riktigt förtjust i hennes distinkta löpningar mot den första stolpen.

Annars saknas förstås korsbandsskadade duon Linda Sällström och Maija Saari. Finland har lidit av måltorka i sina senaste landskamper, där dock Sjölund inte varit med. Frågan är om hennes comeback räcker.

Jag tror inte det. Finland har ett gäng unga talanger på väg framåt. Men de är inte redo för någon EM-succé redan i år. Tvärtom är jag rädd att Andreé Jeglertz finska lag kommer att vända hem från västkusten poänglöst.

Trolig startelva: Minna Meriluoto – Tuija Hyyrynen, Anna Westerlund, Laura Kivistö, Katri Nokso-Koivisto – Annika Kukkonen, Tiina Saario – Leena Puranen, Annica Sjölund, Marianna Tolvanen – Sanna Talonen.

Veronica ”Vero” Boquete

9) Spanien
Spanien är oprövat på den här nivån. De har haft många riktigt duktiga flick- och juniorlandslag. Men satsningen på damseniorerna har varit tveksam, vilket gjort att många talanger lagt av i tidig ålder. Därmed är samtliga spanska spelare mästerskapsdebutanter.

Dessutom har det varit en del interna bråk, något som bland annat lett till att två vassa forwards saknas i EM-truppen, nämligen Natalia de Pablos och Laura del Rio, som båda numera spelar för engelska Bristol Academy. Duon har tackat nej till landslaget. Synd, då det före detta WPS-proffset del Rio ju gjorde fantastiska 40 mål på sina 39 A-landskamper.

Men Spanien har ändå några fina profiler. I damallsvenskan känner vi väl till Tyresös mittfältsgeni Veronica Boquete (Vero) – som dock spelar toppforward i landslaget. Från Tyresö kommer även tekniska Jennifer Hermoso (Jenni).

Med Vero, Jenni, NWSL-proffset Adriana Martin samt en mängd talangfulla spelare från fjolårets F19-landslag är Spanien en outsider i EM. Laget är riktigt bollskickligt, och bör ha en god chans att nå kvartsfinal.

Spanjorskorna har laddat med läger, och matcher mot pojklag. De har bara spelat tre riktiga träningsmatcher. Jag såg dem dock en stund mot Danmark i vintras. Det blev 0–0 i en match där spanjorskorna mest rullade bollen i sidled.

Men i sina bästa stunder är Spanien riktigt vasst. Det fick Tyskland märka i EM-kvalet. Då slutade mötet på spansk mark 2–2 – vilket var första gången sedan 2001 som Tyskland lämnade en EM-match utan att ha vunnit.

Jag tror att Spanien blir grupptrea. Sannolikt behöver de dock sno poäng av England eller Frankrike för att avancera. För som noteras ovan, det har oftast krävts fyra poäng för avancemang.

Tänkbar startelva: Ainhoa Tirapu – Marta Torrejon, Ruth Garcia, Irene Paredes, Elisabeth Ibarra – Silvia Meseguer, Nagore Calderon – Sonia Bermudez, Jennifer Hermoso, Adriana Martin – Veronica Boquete

8) Italien
Här är ytterligare ett lag man sällan får chansen att se, och som jag därmed har dålig koll på.

Italienskorna har av tradition en stabil defensiv, och är svårspelade. De var snubblande nära semifinal för fyra år sedan. Och de skakade USA i VM-playoff 2010. Då som nu var nyckelspelaren den rutinerade forwarden Patrizia Panico. Hon är den som uppspelen går mot. En annan rutinerad, och farlig spelare är kvicka Melania Gabbiadini, som Panico oftast försöker lägga bollen till.

Lagets största profil är nog ändå förbundskaptenen, Antonio Cabrini. Han tog som spelare VM-guld för Italien 1982. Att han skulle kunna leda damerna till EM-guld 31 år senare känns inte troligt. Men en god chans på en kvartsfinalplats skall italienskorna ha, även om det är svårt att veta exakt var de står. Precis som Spanien spelar nämligen Italien väldigt få träningslandskamper. De laddar i stället genom läger, och matcher mot pojklag.

En sen skada har gjort att viktiga backen Elisabetta Tona missar EM. Det är ett tungt avbräck för Italien.

Tänkbar startelva: Chiara Marchitelli – Sara Gama, Laura Neboli, Roberta D’Adda, Raffaella Manieri – Alessia Tuttino, Daniela Stracchi – Melania Gabbiadini, Alice Parisi, Elisa Camporese – Patrizia Panico.

Daphne Koster

7) Holland
Anförda av placeringssäkra mittbacken Daphne Koster och Malmös måldrottning Manon Melis tog sig Holland ända till semifinal i sitt första EM-slutspel någonsin. Fyra år har gått sedan dess, och holländskorna har lämnat den mer fysiska och defensiva spelstil man hade 2009.

Nu är det ett spelsätt som mer liknar landets herrlandslag som gäller. I truppen finns en mängd intressanta spelare, varav flera hör hemma i damallsvenskan. Vittsjös Mandy Van den Berg har ju tyvärr tvingats lämna återbud på grund av skada. Men klubbkompisen Loes Geurts, Tyresös Kirsten vad de Ven och Linköpings Renée Slegers är tillsammans med Melis en kvartett som känner sig hemma i Sverige.

Utöver dem har jag personliga favoriter i passningsskickliga innermittfältaren Anouk Hoogendijk och liraren Lieke Martens. Holland har även en av världens bästa frisparksskyttar i Sherida Spitse.

Jag tippar att holländskorna blir trea i sin grupp, och avancerar till kvartsfinal – där mycket väl Sverige kan vänta.

Trolig startelva: Loes Guerts – Dyanne Bito, Daphne Koster, Leonne Stentler, Claudia van den Heiligenberg – Anouk Hoogendijk, Sherida Spitse, Danielle van de Donk – Kirsten van de Ven, Lieke Martens, Manon Melis.

Line Röddik Hansen

6) Danmark
Danskorna åkte ur EM 2009 i gruppspelet, och missade VM 2011 efter förlust i playoff i kvalet – som bekant efter förlängning mot Sverige.

Efter ett imponerande starkt kval är man nu tillbaka i mästerskapsslutspel. Nyckelspelaren heter numera Pernille Harder – Linköpings tekniska stjärnskott. Danmark har ett starkt och spelskickligt lag som inte skall underskattas. De har gjort flera bra resultat mot starkt motstånd på senare tid.

Spelstilen är väldigt passningsorienterad. Bollen skall gärna rullas fem–sju passningar i sidled innan anfallen startas. En svaghet i truppen är bristen på spjutspetsar. Harder är mer en utpräglad tia än toppforward. Hade hon haft en straffområdesspelare att samarbeta med hade Danmark varit guldkandidat.

Nu nöjer jag mig med att tippa dem vidare ur gruppen. Men väl i kvartsfinal är man ju bara en seger från medalj.

Trolig startelva: Stina Lykke Petersen – Theresa Nielsen, Line Röddik Hansen, Christina Öyangen Örntoft, Mia Brogaard – Mariann Gajhede Knudsen, Katrine S Pedersen – Katrine Veje, Pernille Harder, Johanna B Rasmussen – Sanne Troelsgaard Nielsen.

Trine Rönning

5) Norge
Inför förlusten i genrepet mot Ryssland tänkte jag haussa det norska laget rejält. Nu väljer jag att hålla mig lite mer försiktig.

Norskorna är mitt i en generationsväxling. Det innebär att laget består av en del gammalt och en del nytt. Rutinerade stöttespelare som Ingvid Stensland, Trine Rönning och Solveig Gulbrandsen kompletteras med ett helt gäng spelare som nådde kvartsfinal i F20-VM i fjol.

Mest intressant är förstås nya anfallsvapnet Caroline Graham Hansen. Hon är en utmärkt dribbler, och har dessutom bra skott med båda fötterna. Hansen och fantastiska straffområdesspelaren Ada Stolsmo Hegerberg är stora framtidsnamn. Ni som läst den här bloggen ett tag kanske tycker att jag är tjatig, men jag påminner återigen om att båda är födda 1995.

Den norska akilleshälen har varit mittförsvaret. Men med Rönning och Potsdamproffset Maren Mjelde borde man ha ett hyfsat stabilt mittlås.
Jag tror att norskorna går vidare ur sin grupp som tvåor – och ställs mot Danmark i kvartsfinal. Det är en på förhand en ren 50/50-match, så den norska medaljchansen är god.

Trolig startelva: Ingrid Hjelmseth – Toril Akerhaugen, Trine Rönning, Maren Mjelde, Kristine Hegland – Ingvild Isaksen, Ingvild Stensland – Emilie Haavi, Solveig Gulbrandsen, Caroline Graham Hansen – Ada Stolsmo Hegerberg.

Casey Stoney

4) England
Inför genrepet i Ljungskile hade jag England före Sverige på rankingen. Jag ändrade dock den ordningen efter den engelska 4–1-förlusten.

Fast England är ett starkt lag, med en mängd bollskickliga spelare. Tydligen gjorde dessutom Kelly Smith comeback i en testmatch i Linköping häromdagen. Hennes betydelse för det engelska landslaget de senaste åren kan inte överskattas.

England har väldigt starka kanter, både den högra och den vänstra. Däremot har man lite problem på målvaktssidan. Karen Bardsley är okej på skott, men hon ger ett osäkert intryck på exempelvis inlägg och hörnor.

England är ett väldigt underskattat lag, som har möjlighet att vinna hela mästerskapet. Man spelade faktiskt final i EM 2009, och följde upp det med kvartsfinaler i både VM och OS. Det är ett facit som bara är en hårsmån sämre än Sveriges.

Kollar vi ännu mer noggrant på resultaten från de senaste mästerskapen noteras segrar mot Japan i VM och mot Brasilien i OS. Samt att man var nära semifinal i VM, men åkte ut mot Frankrike på straffar.

Det som talar för England är en makalös högstanivå. Det som talar emot dem är en låg lägstanivå. Jag tror att de går vidare ur gruppen som etta eller tvåa.

Trolig startelva: Karen Bardsley – Alex Scott, Casey Stoney, Sophie Bradley, Stephanie Houghton – Jill Scott, Anita Asante – Rachel Yankey, Kelly Smith, Eniola Aluko – Ellen White.

Lotta Schelin

3) Sverige
Pia Sundhage har bytt USA mot Sverige och skapat EM-feber i värdlandet. Med hjälp av snabbhet och ett intensivt presspel skall svenskorna skörda framgångar på hemmaplan.

Vi är näst högst på världsrankingen av de deltagande länderna, och har en av Europas bästa forwards i Lotta Schelin. Hon blir en given nyckelspelare i jakten på en finalplats. För med den drömlottning som Sverige fått är final det enda rimliga målet.

Det känns realistiskt att Sverige skall kunna nå finalen. Men det är inte autobahn dit. Går det bra i inledningen kan hemmaplan bli ett lyft för laget. Om spelet däremot hackar kan pressen på laget bli ett sänke.

Jag tror att Sverige vinner gruppen och därmed ställs mot Spanien eller Holland i kvartsfinal. Det innebär riktigt bra chanser till semifinal – och medalj.

Trolig startelva: Kristin Hammarström – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Josefine Öqvist, Caroline Seger, Marie Hammarström, Antonia Göransson – Kosovare Asllani och Lotta Schelin.

2) Frankrike
För många är Frankrike den stora guldfavoriten. Och man har nog det mest samspelta laget, och de största stjärnorna.

Men Frankrike är helt utan medaljer i stora mästerskap. Tre gånger i rad har man fallit på mållinjen, och det känns lite som en förbannelse. Det finns tveklöst potential i truppen att bryta den förbannelsen. För de många Lyonspelarna vet hur man vinner titlar. Men lottningen är tuff, så jag ser bara Frankrike som andrahandsfavorit bakom tyskorna.

Frankrike har dock ett antal fantastiskt bra spelare. Louisa Necib är bolltalangen som serverar läckra passningar och levererar hörnor och frisparkar. Där har man flera nickstarka spelare, inte minst långa mittbacken Wendie Renard.

Man har extrem snabbhet i Elodie Thomis, passningsgenialitet i Camille Abily, hårt arbetande lagspelare i Amandine Henry, Sandrine Soubeyrand och Elise Bussaglia och så vidare. Akilleshälen är forwardsposten. Marie-Laure Delie är duktig, men ojämn. Och Eugenie Le Sommer och Gaetane Thiney opererar helst från kanterna.

Med Delie i toppslag blir Frankrike svårstoppat. Om inte riskerar man faktiskt att stöta på Tyskland redan i kvartsfinal. Och då kan man få vänta ytterligare ett antal år på den där efterlängtade medaljen.

Slutligen måste jag återigen säga att jag verkligen saknar Sonia Bompastor i EM. Vänsterbacken som ingick i världslaget 2011 petades ju ur landslagstruppen i vintras, något som påskyndade hennes beslut att lägga av. Tråkigt.

Trolig startelva: Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Laura Georges, Wendie Renard, Laure Boulleau – Sandrine Soubeyrand, Camille Abily – Elodie Thomis, Louisa Necib, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.

Anja Mittag

1) Tyskland
EM-meriterna talar för sig själv. Tyskland har inte förlorat en mästerskapsmatch mot ett annat europeiskt land sedan den 24 september 2000 då man föll mot Norge i OS-semifinal.

I EM-sammanhang får man backa drygt 17 år – till den 5 maj 1996 – för att hitta en förlust. Även då var det Norge som vann, i en kvalmatch.

Tyskland har således en makalös vinnarkultur. Och det faktum att sex spelare tvingats lämna återbud på grund av skador har knappast skakat laget. Det finns nämligen sådan bredd i tysk damfotboll att man ändå har 23 högklassiga spelare med till Sverige.

Nyckelspelare, och personlig favorit är släpande forwarden Dzenifer Maroszan. Hon kommer garanterat att servera lagkompisarna läckra passningar.

Lagets stora affischnamn är skyttedrottningen Celia Okoyino da Mbabi. Kanske är EM turneringen då hon tar det sista steget och blir en megastjärna även på världsnivå. Personligen tyckte jag att hon borde ha varit nominerad till priset som världens bästa spelare redan ifjol.

De som tror att tysk damfotboll är i en svacka har inte kollat in resultaten. Trots att man ställer en ung trupp på benen finns enorm potential. Under 2012 förlorade tyskorna inte en enda match, och då mötte man ändå såväl Japan, USA, Sverige som Frankrike.

I år har det blivit en förlust – mot USA. Men 4–2-segern i genrepet mot regerande världsmästarna Japan skvallrar om att Tyskland klarar sin generationsväxling bra.

Jag ser dem som givna guldfavoriter, och tror att deras nya lag kan bli minst lika starkt som det dubbla VM-guldgäng som bars av spelare som Birgit Prinz och Kerstin Garefrekes.

Trolig startelva: Nadine Angerer – Luisa Wensing, Saskia Bartusiak, Annike Krahn, Leonie Maier – Lena Goessling, Nadine Kessler – Anja Mittag, Dzsenifer Marozsan, Lena Lotzen – Celia Okoyino da Mbabi.

Slutligen då mitt EM-tips, mer i detalj:

Grupp A:
1) Sverige
2) Danmark
3) Italien
4) Finland

Grupp B:
1) Tyskland
2) Norge
3) Holland
4) Island

Grupp C:
1) Frankrike
2) England
3) Spanien
4) Ryssland

Slutspelsträdet ser ut så här:
Övre halvan:
A1–B3/C3
A2–B2
Undre halvan:
B1–C2
C1–B3/A3

Jag tippar således att kvartsfinalerna kommer att spelas enligt följande:
Sverige–Spanien/Holland
Danmark–Norge
Tyskland–England
Frankrike–Spanien/Italien

Jag tänkte återkomma med en ny ranking, och nya tips inför kvartsfinalerna.

Oväntad rysk seger i Norge

Publicerad den 5 juli, 2013 av Johan Rydén

I går vann Sverige med 4–1 mot England. I dag noterades ett nytt överraskande resultat i Norges genrep.

Ryssland, som jag sett som EM:s kanske allra sämsta lag, vann nämligen på bortaplan med 3–2. Det var förstås ett rejält bakslag för det norska laget, som jag sett som en given medaljkandidat med tanke på hur lottningen ser ut.

Jag försökte se matchen, men stoppades en geoblock på norska tv 2.

Därför har jag fått läsa mig till att matchen hade två tvåmålsskyttar. Caroline Graham Hansen gav Norge ledningen två gånger, och ryska mittbacken och tillika lagkaptenen Ksenia Tsybutovich vände med sina båda mål ett norskt 2–1 till ryskt 3–2 kort tid i den andra halvleken. Först slog hon till på hörna, sedan på straffretur. Rysslands 1–1-mål gjorde Nelli Korovkina.

Spelare som saknades i lagen var Ada Stolsmo Hegerberg för Norge och förstamålvakten Elvira Todua för Ryssland. Den senare vet jag är skulderskadad, och går en kamp för att hinna bli spelklar till den ryska EM-premiären. Jag noterar också att Natalia Shlyapina saknades i den ryska startelvan. Det är en spelare jag imponerats av de få gånger jag sett henne.

Norge spelade så här: Ingrid Hjelmseth (Silje Vesterbekkmo, 62) – Kristine Hegland, Trine Rönning, Maren Mjelde (Marit Fiane Christensen, 62), Toril Akerhaugen – Emilie Haavi, Solveig Gulbrandsen, Ingvild Stensland (Lene Mykjåland, 80), Ingvild Isaksen (Cathrine Dekkerhus, 66), Caroline Graham Hansen – Elise Thorsnes (Melissa Bjånesöy, 46).

Och Rysslands lag formerades så här: Julia Grishenko – Xxxx, Olga Petrova, Ksenia Tsybutovich, Alla Sidorovskaya – Valentina Savchenkova, Anastasia Kostyukova – Elena Terekhova, Nelli Korovkina (Anastasia Pozdeeva, 68), Ekaterina Sochneva – Elena Morozova. Där saknades ett namn i uppställningen på norska Tv2:s hemsida. Vem det handlade om har jag inte lyckats lura ut.

Slutligen har Uefa sammanställt alla de tolv deltagande nationernas träningsmatcher sedan EM-kvalet blev klart. Den listan hittar du här. Noterbart är hur få matcher Italien har spelat, bara en utöver de fyra i Cypern cup.

46104 åskådare – men ingen feber

Publicerad den 30 juni, 2013 av Johan Rydén

Svara

Fantastiska 46 104 åskådare var på Allianz Arena i München i går och såg Tyskland besegra Japan med 4–2. Dessutom satt 2,3 miljoner tyskar och såg matchen på tv.

Det är siffror som befäster tyskornas position som stora guldfavoriter i EM. Och som skvallrar om ett grymt stort intresse för tysk damfotboll.

Fast ibland pratar man om falsk matematik. Och frågan är om det inte är en bra beskrivning av läget i Tyskland.

För samtidigt som det förstås är fantastiskt kul att det slås nytt Europarekord när det gäller publiksiffra på en träningslandskamp, så finns det fog för att konstatera att tysk damfotboll inte lyckades bygga vidare på den hausse som fanns under VM på hemmaplan för två år sedan.

Jag har skrivit om det en gång tidigare – i det här inlägget, där jag även väckte frågan om vad Sverige har för plan för att rida vidare på en EM-vågen. Den frågan kvarstår, för jag hoppas inte att skrivbordsprodukten ”Öppet mål” är enda satsningen.

Men tillbaka till hur det ser ut i Tyskland. För exakt en vecka sedan kom jag hem från en fyra dagar lång midsommarutflykt i Danmark och Tyskland.

Jag anlände i Tyskland dagen efter att man slog Kanada med 1–0 inför 9781 åskådare. Höjdpunkter från den matchen finns på den här länken. Det var för övrigt samma dag som förbundskapten Silvia Neid tog ut sin EM-trupp.

När jag är ute på sådana här resor brukar jag köpa tidningar samt lyssna på radio för att försöka uppfatta vad som finns på agendan i aktuella länder.

Tyska och danska tidningar

Jag förstår tyska hyfsat, och kunde ganska snabbt konstatera att det inte råder EM-feber i Tyskland. Inte alls.

Det gick knappt att läsa någonstans om Neids trupp. Däremot var det en meganyhet att spelprogrammet till herrarnas Bundesliga presenterades på midsommarafton. Det diskuterades och analyserades friskt på radionyheterna om vilka lag som hade fått bäst lottning i ligaupptakten.

Fotbollstidningen Kicker hade på sina 48 sidor ungefär en fjärdedels sida om damlandslaget – och den enda artikeln rörde alla återbud. Som jämförelse hade Kicker sex respektive fyra sidor om herrarnas andra- och tredjeligor – där ju spelet för tillfället ligger nere.

Jag hade faktiskt förväntat mig att få läsa betydligt mer om EM. Men 2,5 veckor före mästerskapet var tysk media väldigt kallsinnig.

Jag trodde förresten att jag hade hittat en damfotbollsartikel då jag såg två fotbollsklädda tjejer på förstasidan till lokaltidningen i Rostock – Ostsee Zeitung. Men det visade sig att tjejerna var flickvänner till två spelare i Rostocks herrjuniorlag, som skulle spela final i tysk juniormästerskapet under helgen. Artikeln handlade om att tjejerna önskade sina killar lycka till.

Var det tunt med uppmärksamhet i tysk media är det inget mot hur illa det var i de danska tidningarna. Trots att Danmark mötte Island i träningsmatch den ena dagen jag reste igenom landet så hittade jag inte ett ord inför matchen. Inte heller i söndagstidningarna fanns ett enda ord om EM eller damfotboll.

Dock noterade jag en annons om EM i torsdagens BT (Berlingske Tidene). Jag gissar att annonsering är enda chansen för dansk damfotboll att få utrymme. För tidningarna var späckade av cykel (Tour de France), herrfotboll och bilsport.

* Så till något annat. Jag tycker att det är lite intressant hur de olika lagen ställer upp sina startelvor i genrepen. Så här är startelvorna från de EM-lag som spelade i går, samt Japans:

Tyskland: Nadine Angerer – Jennifer Cramer, Saskia Bartusiak, Luisa Wensing, Leonie Maier – Lena Goessling, Nadine Kessler – Anja Mittag, Dzsenifer Marozsan, Lena Lotzen – Celia Okoyino Da Mbabi.

Japan: Miho Fukumoto – Asuna Tanaka, Saki Kumagai, Azusa Iwashimizu, Saori Ariyoshi – Aya Miyama, Mizuho Sakaguchi – Nahomi Kawasumi, Kozue Ando, Shinobu Ohno – Yuki Ogimi.

Frankrike: Celine Deville – Corine Franco, Laura Georges, Sabrina Delannoy, Laure Boulleau – Elise Bussaglia, Sandrine Soubeyrand – Elodie Thomis, Louisa Necib, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.

Norge: Ingrid Hjelmseth – Toril Akerhaugen, Trine Rönning, Maren Mjelde, Kristine Hegland – Solveig Gulbrandsen, Ingvild Isaksen, Ingvild Stensland – Emilie Haavi, Ada Hegerberg, Caroline Graham Hansen.

Holland: Sari van Veenendaal – Dyanne Bito, Daphne Koster, Mandy van den Berg, Claudia van den Heiligenberg – Anouk Hoogendijk, Sherida Spitse, Danielle van de Donk – Kirsten van de Ven, Lieke Martens, Manon Melis.

* Matchen Frankrike–Norge sågs för övrigt av 11 245 åskådare, och här är ett klipp med höjdpunkter från matchen som slutade 1–0 efter mål av Gaetane Thiney.

Bilder av Sverige–Norge

Publicerad den 30 juni, 2013 av Johan Rydén

Svara

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag har som vanligt haft med mig kameran på samtliga de matcher jag sett på plats under våren. Några bildspel har jag dock inte lyckats/hunnit lägga upp här på bloggen.

Inte förrän nu.

Årets första bildspel är från Sverige–Norge i Linköping den 1 juni. Som vanligt är bildkvaliteten något varierande. Jag är ju inte någon fotograf, och jag har ingen proffsutrustning, utan jag ser mig mer som en journalist med en hyfsad kamera.

Men det är kul att kunna lägga upp lite bilder på de spelare man skriver om. Dessutom gör bilderna bloggen mer lättläst. Så här är mina bilder från Linköping Arena: