Här är mitt allstarlag

Publicerad den 28 juli, 2013 av Johan Rydén

I dag har jag alltså presenterat mitt allstarlag i BT. Från den trupp jag tog ut inför EM har sju spelare motsvarat förväntningarna, nämligen Nadine Angerer, Wendie Renard, Nadine Kessler, Louisa Necib, Elodie Thomis, Veronica Boquete och förstås Lotta Schelin.

En match återstår, och efter kvällens övningar kanske jag vill ha in ytterligare några tyska eller norska spelare. En kvartett som är nära är Kristine Hegland, Saskia Bartusiak, Simone Laudehr och Dzsenifer Marozsan.

Simone Laudehr

Hårdast konkurrens var det helt klart i mittförsvaret, där jag tvingades välja bort flera högklassiga spelare. Även målvakter fanns det flera bra som inte fick plats, den som var närmast var ryska Elvira Todua.
Svårast att hitta kandidater var det på vänsterkanten. Och faktum är att jag utöver Schelin också tyckte att det var svårt att hitta forwards. Ada Hegerberg har varit bra, och får plats i startelvan. Men egentligen kanske hon inte är redo för ett allstarlag ännu.

Det om bakgrunden. Här är startelvan i mitt allstarlag:

Ingrid Hjelmseth – Maren Mjelde, Nilla Fischer, Renard, Laure Boulleau – Melania Gabbiadini, Nadine Kessler, Katrine S Pedersen, Lena Lotzen – Schelin och Hegerberg.

Katrine S Pedersen

Och här är bänken:

Målvakter: Stina Lykke Petersen och Nadine Angerer.
Backar: Theresa Nielsen, Sif Atladottir, Marit Fiane Christensen och Leonie Maier.
Mittfältare: Louisa Necib, Ingvild Stensland, Solveig Gulbrandsen och Elodie Thomis.
Forwards: Veronica Boquete och Kosovare Asllani.

Kosovare Asllani

Den självklara frågan nu är, vilka har jag glömt?

Apropå allstarlag finns det ett till (uttaget av Niklas Jarelind) i slutet av det här blogginlägget.

Hörsammas Holstad Berges bön?

Publicerad den 26 juli, 2013 av Johan Rydén

Oj, vad jag har sovit i dag. Efter tre veckors konstant arbete, där allt har handlat om EM så var det skönt att få en riktig vilodag.

Och det är ju först när man får den där vilodagen man inser hur sliten man verkligen är. Men för nu handlade det ju bara om tillfällig vila, för det är ju en match kvar innan jag kan gå på semester på allvar.

Så nu i kväll har jag börjat ta fram EM:s allstarlag som vi skall presentera i söndagstidningen. Och så har man förstås börjat fundera över finalen.

Jag har i dag sett att Norge har bönat och bett om Sveriges stöd på söndag. Bland annat twittrade den före detta Linköpingsbacken Nora Holstad Berge så här:

”Kjære Sverige! Kan dere være #den12spelaren for oss på Søndag? Vi älskar ju #Sweden2013 och inga vill väl att Tyskland vinner – igen? #tack”

Frågan är om Holstad Berges önskan om svenskt stöd blir verklighet. Personligen är jag opartisk eftersom jag tycker om både Norge och Tyskland. Och jag tyckte i går att ganska många svenskar irriterades över det defensiva, norska spelet under gårdagens semifinal.

Jag gissar att det blir en defensiv, norsk grunduppställning på söndag också. Och jag förstår det till 100 procent. För mot Sverige i Linköping i juni, när norskorna försökte ha lite högre utgångspunkter, så var det väldigt virrigt bakåt.

Nu är Norge hyperstabilt, och jag tror faktiskt att Tyskland har full respekt för sin finalmotståndare.

För även om Tyskland har fem raka EM-titlar, och historiens makt är stor, så finns det saker som talar för norsk seger.

En är förstås att man vann med 1–0 i gruppfinalen – trots att förbundskapten Even Pellerud ställde över halva den ordinarie startelvan. Tyskland däremot ställde ju upp med ordinarie lag i den matchen.

Sedan kan det vara aktuellt att notera den senaste gången Tyskland föll i en stor final. Det var i VM 1995.

För motståndet svarade – Norge.

Och matchen spelades i Solna.

Historiens makt kan alltså vändas påverka åt båda håll…

Solveig Gulbrandsen

Men trots allt är förstås Tyskland storfavoriter. Norge är ju ändå en rätt rejäl skräll. Det märks inte minst på att nyckelspelaren Solveig Gulbrandsen hade bokat flygbiljetter till en solsemester med avresa på söndag.

Jag uppskattar det som 65–35 i tysk favör. Men som jag skrev efter Sverige–Tyskland så trivdes tyskorna med att Sverige tryckte upp sin backlinje. Det lär inte norskorna bjuda på. Och Norge är väldigt vasst i kontringarna.

Apropå det här att många svenskar vände sig mot det defensiva norska spelet i går så har jag ju tidigare i den här bloggen uppmärksammat att det verkar finnas lite för mycket anfallsromantik i svensk damfotboll.

I fjol var det ju många damallsvenska lag som hellre spelade optimistiskt – och föll med 7–0 mot lag som Malmö och Tyresö – än spelade efter sina resurser, och backade hem och tätade ytor.

I år har fler damallsvenska lag lärt sig att spela kompakt fotboll. Därför är det också mycket jämnare siffror i vår högsta serie i år.

Och skall man vinna i fotboll handlar det inte bara om att anfalla bäst. Utan på högsta nivå handlar det minst lika mycket om att försvara bäst.

Jag såg att före detta förbundskaptenen i ishockey, Leif Boork, skrev så här på twitter i dag:

”Bollidrott är att försvara sig så, att man kan anfalla smart, och anfalla så, att man kan försvara sig smart. Det visade Norges damer igår.”

Det är väldigt kloka ord från en man med åsikter om det mesta.

Försvarsspel är otroligt viktigt. Och det var helt klart på försvarsspelet som vårt lag föll ur EM. Kanske var det till och med så att det faktum att vi gick in i EM utan en försvarstränare var det som fällde oss. Mer om det senare.

Tillbaka till semifinalen Norge–Danmark. Jag förstod inte riktigt de som tyckte att det var en dålig fotbollsmatch. Visst, det var inte samma svängdörrar som i Sverige–Tyskland, men matchen var utmärkt på ett annat sätt. Det var två väl genomtänkta spelfilosofier som möttes, och jag uppskattade verkligen matchen fullt ut.

Apropå Norge och Danmark så såg jag att LdB FC Malmös tränare Jonas Eidevall utmålar nämnda lag samt Island som de tre lag som har överpresterat i EM. Han skriver på twitter:

”Alla de överpresterande lagen har en väldig klar vision av hur de vill agera, och spelarna är mycket lojala till den visionen.”

Jag håller med honom till 100 procent.

Nadine Angerer

När EM-finalen spelas på söndag kommer bara en spelare från damallsvenskan att deltaga, nämligen Malmös Anja Mittag. Både Tyskland och Norge hade hemmaspelare till 21/23 i sina trupper. Fast sedan Nadine Angerer under EM valt att skriva på för Brisbane Roar i Australien har Tyskland nu tre utlandsbaserade spelare.

Då Norges båda utlandsproffs spelar just i Tyskland ser fördelningen av finalspelarna mellan olika ligor ut så här:

22 spelare:
Frauen-Bundesliga (Tyskland)

21 spelare:
Toppserien (Norge)

1 spelare:
Feminine division 1 (Frankrike)
Damallsvenskan (Sverige)
W-League (Australien)

De klubbar som har tre spelare eller fler är:

8 spelare:
FFC Frankfurt
Stabaek

5 spelare:
VfL Wolfsburg

3 spelare:
FFC Turbine Potsdam (varav två är norskor)
Freiburg
LSK Kvinner (Lilleström)
Arna-Björnar

Känslan säger Sverige–Norge i final

Publicerad den 23 juli, 2013 av Johan Rydén

I morgon spelar Sverige EM-semifinal mot Tyskland. Och med tanke på gårdagens resultat finns det anledning att kalla matchen för en moralisk final.

I varje fall är det självklart att vinnaren i matchen Sverige–Tyskland kommer att vara favorit i finalen. Däremot känns båda semifinalerna vidöppna. Det är faktiskt så nära 50–50 som det bara kan bli.

I finalen lär favoritskapet hamna på typ 65–35 i svensk eller tysk fördel. Fast å andra sidan vet man ju hur starkt Norge brukar vara i en eventuell final. Eller hur det brukar gå för danska lag på svensk mark.

För övrigt är jag lite stolt över att jag flera gånger påtalat att Frankrikes kanske största hot i EM var deras egen medaljfrossa. Dock tippade jag ändå fransk seger mot Danmark, vilket innebar att jag bara satte tre av fyra kvartsfinaler.

Inför dem tippade jag även de åtta lagens startelvor. Utfallet blev hyfsat:

Sverige – 10 rätt
Island – 10 rätt
Tyskland – 9 rätt
Italien – 9 rätt
Norge – 11 rätt
Spanien – 10 rätt
Frankrike – 10 rätt
Danmark – 10 rätt

Notera att jag valde ett upplägg som Pia Sundhage hade varit nöjd med, och skrev hur många rätt – och inte hur många fel – jag hade…

Dags för nya tips. Dock struntar jag i att gissa startelvor den här gången. För det känns svårt nog att pricka in rätt tipstecken i semifinalerna.

* Sverige–Tyskland
Gamla Ullevi i Göteborg, i morgon 20.30

Jag hade inte möjlighet att besöka varken den svenska presskonferensen eller träningen i dag. Men rapporterna därifrån säger att Sundhage kan vara på gång att göra två byten i startelvan. Ut skulle kantspelarna Sofia Jakobsson och Josefine Öqvist gå, och in skulle Lisa Dahlkvist och Antonia Göransson komma.

Ändringarna känns inte orimliga. Men jag undrar samtidigt lite varför Sundhage skulle visa det öppet för media, när 45 av 60 minuter på träningen var stängda. Kan det kanske handla om ett försök att finta tyskorna?

Medan Sverige har imponerat med en makalös effektivitet, och genom att verkligen använda publikstödet som en hjälp, har Tyskland hackat sig genom turneringen.

Men det finns en enorm potential i det tyska laget. Hittills har dock inte Silvia Neid fått pusselbitarna att falla på plats. Det är givetvis ingen fördel att Celia Okoyino da Mbabi är ett frågetecken inför morgondagens drabbning. Men faktum är att det kan räcka med någon mindre justering för att tyskorna skall få igång sitt spel på allvar.

Inför det här mästerskapet var min känsla att Sverige befann sig på en nivå under Tyskland och Frankrike. Den känslan finns inte längre kvar. Tvärtom är jag övertygad om att vi har chans mot tyskorna – en bra chans. Inte minst med hjälp av stödet från ett fullsatt Gamla Ullevi.

Kampen om mittfältet kommer att bli otroligt viktig. Får Sverige utrymme att sikta in bollar bakom, eller utanför, tyskornas sega mittförsvar har vi en jättechans att vinna. Vår snabbhet i offensiven är nämligen ett tänkbart segervapen. Men om tyskorna i stället vinner kampen om mitten, då blir vårt lag vingklippt, och då kommer vårt försvarsspel att ställas på riktigt svåra prov.

Tipset: Jag skulle inte satsa alla mina besparingar på det, för det är inte så att jag känner mig hundraprocentigt säker på min sak – långt ifrån. Men den känsla jag bär på är att Sverige blir ena laget på Friends Arena på söndag. Det svenska favoritskapet i semifinalen är dock bara 51–49.

* Norge–Danmark
Nya Parken i Norrköping, torsdag 20.30.

Även det här är alltså en ytterst oviss match. Båda lagen har visat grym defensiv stabilitet, men sämre spets.

Det innebär inte att det är två lag med liknande spel som möts – utan nästan tvärtom. Danmark har imponerat genom att vara bolltryggt, och spelskickligt. Dock leder det stora bollinnehavet till alldeles för få avslut.
Jag tycker ju exempelvis inte att 26–4 (som det är justerat till) i avslut till Frankrike i kvartsfinalen känns talande. Danskorna ägde ju minst en halvtimma, och borde ha avlossat fler skott i matchen.

Och faktum är ju att Danmark har säkrat minst ett EM-brons utan att ha vunnit en enda match under 90 minuter. Däremot har man segrat i en lottdragning och i en straffläggning. Det är ju faktiskt ganska udda.

Norge spelar en väldigt rak fotboll. Men de gör det bra, och de har EM:s bästa målvakt hittills i Ingrid Hjelmseth, duktiga mittfältare i Ingvild Stensland, Ingvild Isaksen och Solveig Gulbrandsen och fart i Kristine Hegland. Dessutom har måltjuven Ada Stolsmo Hegerberg nu spräckt mästerskapsnollan – vilket är ett stort plus för laget.
Man väntar dock fortfarande på att Caroline Graham Hansen skall få till det. Där har norskorna ett stort sparkapital.

Tipset: Det faktum att Norge kontrar med mycket folk, och har en vassare forward än danskorna, gör att jag tippar norsk seger. Fast inte heller här känner jag mig speciellt säker på min sak, utan nöjer mig med 55–45 i norsk favör.

* Slutligen någonting annat. Jag har under EM inte bistått med lika många länkar med mål och höjdpunkter som jag brukar. Men på uefa.com finns en utmärkt videosida, där man kan se alla mål och höjdpunkter.

Norge–Spanien 3–1

Publicerad den 22 juli, 2013 av Johan Rydén

Svara

Norge imponerade med välorganiserat försvarsspel och snabba kontringar när de säkert besegrade Spanien, och säkrade en ny EM-medalj.

Även om damfotbollen har breddats och blivit bättre är det Sverige, Tyskland och Norge som är klara för semifinal – precis som det brukar vara.

Norskorna kan även bli en svår nöt att knäcka i semifinalen, oavsett vilket motstånd som väntar där.

Jag har hyllat Norges nya generation. Och i dag gjorde Ada Stolsmo Hegerberg ett riktigt klassmål. Men det är nog ändå rutinerade trion Ingrid Hjelmseth, Ingvild Stensland och Solveig Gulbrandsen som förtjänar störst beröm för Norges fina EM.

Ingvild Stensland

Alla tre bidrar med trygghet. I tredje tilläggsminuten fick Hjelmseth för första gången kapitulera för ett spelmål i turneringen. I dag behövde hon inte göra några riktigt svåra räddningar. Men hennes säkerhet i luftrummet skapar trygghet åt hela lagets försvarsspel.

Och Stensland och Gulbrandsen är så lugna och bolltrygga på mittfältet. Båda vågar hålla i bollen när laget är pressat, och gör så att hela laget får andrum, och kan ställa om till offensivt spel.

Spanien var väldigt uddlöst i dag. Men jag gissar att spanjorskorna ändå totalt sett är nöjda med att ha avancerat ur gruppen.

Guide till EM-kvartsfinalerna

Publicerad den 20 juli, 2013 av Johan Rydén

Inför gruppspelet rankade jag alla EM:s lag, och försökte gissa deras startelvor. Jag prickade inte speciellt rätt varken när det gäller rankingen eller de tolv startelvorna. Eller jo, Sveriges premiärelva satte jag trots allt…

Men trots att utfallet av min förra ranking var tveksam så gör jag ett nytt försök nu inför kvartsfinalerna.

Här är min guide till de fyra kvartsfinalerna:

* Sverige–Island
Örjans vall, Halmstad, i morgon söndag 15.00

Jag kommenterade Island ganska ingående i det förra inlägget. När det gäller Sverige gissar jag att Pia Sundhage kommer att match laget ungefär som hon gjorde mot Finland – alltså sanslöst offensivt.

Det talar för att Lina Nilsson och Sofia Jakobsson återkommer i startelvan trots att Jessica Samuelsson och Lisa Dahlkvist var två av Sveriges allra bästa spelare mot Italien.

Det innebär också att jag tror att Therese Sjögran får börja på bänken, trots hennes succéinhopp senast. Men hon lär säkert få göra ett inhopp.

Det här är min teori om hur Sundhage tänker, och skall väl räknas som en kvalificerad gissning.

Hos Island drog Holmfridur Magnusdottir på sig sin andra varning i turneringen i andra övertidsminuten mot Holland. Det innebär att hon är avstängd, vilket är en klar försvagning av den isländska offensiven.

Mitt tips är att Island startar med övriga tio spelare från startelvan mot Holland, och att Magnusdottir ersätts av Harpa Thorsteinsdottir.

Troliga startelvor:
Sverige: Kristin Hammarström – Lina Nilsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Josefine Öqvist, Caroline Seger, Marie Hammarström, Sofia Jakobsson – Kosovare Asllani och Lotta Schelin

Island: Gudbjörg Gunnarsdottir – Dora Maria Larusdottir, Katrin Jonsdottir, Sif Atladottir, Hallbera Gisladottir – Sara Björk Gunnarsdottir, Dagny Brynjarsdottir – Fanndis Fridriksdottir, Harpa Thorsteinsdottir, Rakel Hönnudottir – Margret Lara Vidarsdottir.

Tipset: 80–20 i svensk favör.

* Tyskland–Italien
Myresjöhus Arena, Växjö, i morgon söndag 18.00

Tysklands nya, unga lag har varit ojämnt hittills. Många av spelarna ingick i det lag som spelade final i F20-VM i fjol, som också var ganska ojämnt. När de fick tidig utdelning spelade de makalöst fin fotboll. När de inte gjorde mål i sin startoffensiv var de däremot inte lika imponerande.

Minns bland annat att de krossade USA i gruppspelet. 3–0-segern var i underkant. Men i finalen förvaltade de inte sina chanser, och i stället kunde USA kontra sönder tyskorna. Det blev ju amerikansk 1–0-seger där.

Det stämmer väl med det tyska lag vi har sett i EM. Mot Island spelade de stundtals uppvisningsfotboll. I matchen efter föll de för första gången på 17 år i en EM-match, 1–0 mot Norge.

Så om Tyskland får hål på Italien på ett tidigt skede lär det kunna bli stora siffror. Annars kan faktiskt italienskorna skrälla. Tyskornas vänsterförsvar känns inte hyperstabilt, och Melania Gabbiadini är en av turneringens allra bästa högeryttrar.

Frågan är hur Silvia Neid resonerar kring sin startelva. Nu när Jennifer Cramer och Lena Goessling åter är tillgängliga gissar jag att hon går tillbaka till de spelare som krossade Island. Fast säker är jag inte. Det skulle kunna bli ett gäng förändringar efter förlusten – även om den inte verkade tynga tyskorna speciellt mycket.

Stämmer det Antonio Cabrini sa inför Sverigematchen så är mittbacken Laura Neboli redo för spel hos Italien. Det lär vara betydelsefullt, då hon håller till i Duisburg och känner till alla de tyska anfallsspelarna. Hon ersätter alltså troligen Roberta d’Adda i mittförsvaret.

Annars lär Italien spela med samma lag som besegrade Danmark med 2–1 i förra veckan. För även om Elisa Camporese åter är spelklar tycker jag att Sandy Iannella var så bra mot danskorna att jag tror att hon åter får förtroendet.

Troliga startelvor:
Tyskland: Nadine Angerer – Leonie Maier, Saskia Bartusiak, Annike Krahn, Jennifer Cramer – Lena Goessling, Nadine Kessler – Lena Lotzen, Dzsenifer Marozsan, Melanie Leupolz – Celia Okoyino da Mbabi.

Italien: Chiara Marchitelli – Elisa Bartoli, Laura Neboli, Cecilia Salvai, Raffaella Manieri – Alessia Tuttino, Daniela Stracchi – Melania Gabbiadini, Alice Parisi, Sandy Iannella – Patrizia Panico.

Tipset: Tyskland är favorit till 75–25.

* Norge–Spanien
Guldfågeln Arena, Kalmar, måndag 18.00

Det här är den på förhand klart mest ovissa kvartsfinalen. Det är två helt olika spelstilar som möts, och jag tror att det här passar Norge bäst.

Spanien kommer att rulla runt bollen, medan norskorna lugnt kan få koncentrera sig på kontringar. Det borde passa dem bra. Norskorna har varit imponerande stabila i defensiven, vilket trots allt är ganska oväntat. Målvakten Ingrid Hjelmseth har utstrålat säkerhet, och hon har ju faktiskt inte släppt in ett enda spelmål.

Känslan har ju varit ett tag att Norge håller på att bygga något bra. Det bör minst leda till brons i EM.

För Spanien är det en framgång att ha nått kvartsfinal. Känslan är att de har blivit lite sämre för varje match, och att de är nöjda med att ha avancerat ur gruppspelet.
Å andra sidan kan de spela avslappnat nu, för medalj vore klart mer än vad någon hade förväntat sig från dem.

När det gäller startelvorna är de inte helt självklara. Spanien har roterat en aning. Men jag tror att de gör som mot Ryssland, alltså satsar på att ha med sina båda 90-talister Alexia Putellas och Vicky Losada i startelvan.

Hos Norge fick Even Pellerud angenäma problem när en reservbetonad uppställning besegrade Tyskland. Jag tror dock att han återgår till det lag som slog Holland i andra omgången. Här känner jag mig dock väldigt långt ifrån säker.

Apropå inget är det anmärkningsvärt att Ingvild Isaksen bokförts för segermålet mot tyskorna när det är så tydligt att Elise Thorsnes, om än ofrivilligt, är sista norska på bollen.

Troliga startelvor:
Norge: Ingrid Hjelmseth – Maren Mjelde, Trine Rönning, Marit Fiane Christensen, Toril Akerhaugen – Caroline Graham Hansen, Solveig Gulbrandsen, Ingvild Stensland, Ingvild Isaksen, Kristine Hegland – Ada Stolsmo Hegerberg.

Spanien: Ainhoa Tirapu – Marta Torrejon, Ruth Garcia, Irene Paredes, Elisabeth Ibarra – Silvia Meseguer, Vicky Losada – Alexia Putellas, Jennifer Hermoso, Adriana Martin – Veronica Boquete.

Tipset: Jag ser Norge som knapp favorit till 55–45.

* Frankrike–Danmark
Linköping Arena, måndag 20.45

Frankrike blev enda fullpoängaren i gruppspelet, medan Danmark lottades vidare efter att bara ha tagit två poäng.

Utgången av den här matchen borde alltså vara självklar. Inte minst med tanke på att Frankrike har massor av matchvinnare, medan Danmarks problem är just att man saknar en utpräglad spjutspets.

Fast det finns ett stort MEN här. Frankrike har ju aldrig tagit en medalj i landslagssammanhang. I tre raka mästerskap har de fallit på målsnöret. Nu borde det inte vara möjligt. Men efter att ha sett fransyskorna på ett närmast absurt sätt rada upp missade målchanser i tidigare medaljchanser inser jag att de har en mental barriär att besegra här.

Får fransyskorna hål på danskorna bör det här alltså bli en enkel historia. Men för varje minut som Danmark håller nollan kommer det mentala spöket att växa bland de franska spelarna.

Och jag har sett Danmark ge toppländer bra matcher förr. De har ju flera riktigt bolltrygga spelare, med Katrine S Pedersen och Pernille Harder i spetsen. Frågan är dock om Kenneth Heiner-Möller kör vidare på det lag han hade i början av turneringen, eller det han spelade mot Finland. Jag tror att han återgår till samma startuppställning som mot Sverige och Italien.

Hos Frankrike slutar jag inte att förvånas över att inte förbundskapten Bruno Bini bygger sitt lag kring Lyons centrallinje, utan att spelare som Louisa Necib, Elodie Thomis, Eugenie Le Sommer och Amandine Henry ofta är bänkade från start.
Henry lär inte få spela alls i slutspelet. För övriga tre finns det nog en plats i startelvan, och jag gissar att Necib får den, men det kan lika gärna bli Le Sommer, som är trea i EM:s poängliga med två mål och två assist.

Troliga startelvor:
Frankrike: Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Laura Georges, Wendie Renard, Laure Boulleau – Sandrine Soubeyrand, Elise Bussaglia – Louisa Necib, Camille Abily, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.

Danmark: Stina Lykke Petersen – Theresa Nielsen, Line Röddik Hansen, Christina Öyangen Örntoft, Mia Brogaard – Sofie Junge Pedersen, Katrine S Pedersen – Katrine Veje, Mariann Gajhede Knudsen, Johanna B Rasmussen – Pernille Harder.

Tipset: Fransyskorna är hela EM:s guldfavoriter nu. Därmed är de förstås också jättefavoriter i den här matchen, 90–10.

En analys av alla EM-lag

Publicerad den 10 juli, 2013 av Johan Rydén

Svara

Jag har under en längre period studerat alla tolv lagen i EM. Och för en tid sedan började jag samla all fakta i ett utkast här i bloggen. Tanken var att det skulle resultera i en riktigt nördig genomgång med ett inlägg per lag.

Men väldigt mycket EM-tid de senaste veckorna har gått åt till att producera högklassigt material till tidningen. Och jag måste säga att jag både är nöjd och stolt över de artiklar vi på BT-sporten har kört inför EM.

Dessutom har kvällstidningarna och bloggen Spelare 12 gjort utmärkta och fullmatade genomgångar av alla lag de senaste veckorna.

Så tolv fullmatade inlägg blev det inte. Men jag känner ju att jag inte bara vill kasta det här materialet som jag trots allt lagt en hel del tid på. Därför får min ranking av EM-lagen bli ett långt inlägg i stället. Hoppas någon orkar läsa igenom allt…

Innan jag går in på själva rankingen vill jag lätt nördigt spekulera i hur många poäng som kommer att behövas för avancemang till kvartsfinal.
Tre gånger tidigare har tolvlagssystemet använts i EM eller OS, vilket innebär att de två bästa treorna går till kvartsfinal.

Så här har det sett ut för de tredjeplacerade lagen i de turneringarna:

OS 2008:
Japan          +3      4
Kanada      +–0     4
—————————
Nordkorea    –1     3

EM 2009:
England     +–0      4
Norge          –3       4
—————————-
Danmark     –1       3

OS 2012:
Kanada            +2      4
Nya Zeeland +–0      3
—————————-
Nordkorea       –4      3

Fyra poäng har alltså givit avancemang varje gång. Och bara en gång har det räckt med tre poäng – och det var i fjolårets OS.

Därmed kan man alltså slå fast att fyra poäng räcker för att nå kvartsfinal. Med den vetskapen är det hög tid att dra i gång min EM-ranking:

Islands startelva mot Sverige i Växjö

12) Island
Var som bäst för två år sedan. Då var alla lagets spelare i toppform, och man nådde bland annat final i Algarve cup efter att ha besegrat Sverige (som ju senare tog VM-brons aktuellt år) med 2–1 i gruppspelet. I finalen ledde Island mot USA med 2–1, men föll till slut med 4–2.

Under 2011 lade man också grunden för sitt EM-avancemang, bland annat genom att slå Norge med 3–1. Men sedan dess har skador förstört mycket. Och i år har man visat usel form genom sex förluster på sju träningsmatcher.

Island har gjort sin bragd genom att kvala in till två raka EM-slutspel. Det är ju värt att notera att det bara bor 320000 invånare på Island. Jämförelsevis har Göteborgs kommun 520000 invånare.

Isländskorna lämnade EM 2009 med noll poäng. Då spelade man i en rekordtuff grupp med Tyskland, Frankrike och Norge. Årets grupp är också tuff, och det mesta talar för en repris – alltså att Island lämnar mästerskapet utan poäng.

Spelstilen är aggressiv, med vansinnig press på bollhållaren. Malmös härliga innermittfältare Sara Björk Gunnarsdottir personifierar verkligen det spelet. Skall Island kunna hävda sig mot Tyskland, Norge och Holland måste hon vara i absolut toppform, något som även gäller för klubbkompisen, målvakten Thora Helgadottir samt Kristianstads mittback Sif Atladottir och måltjuv Margret Lara Vidarsdottir måste vara klinisk i avsluten.

De fyra är Islands ryggrad. Tyvärr har den ryggraden varit väldigt skadedrabbad det senaste året.

Trolig startelva: Thora Helgadottir – Olina Vidarsdottir, Katrin Jonsdottir, Sif Atladottir, Hallbera Gisladottir – Sara Björk Gunnarsdottir, Katrin Omarsdottir – Fanndis Fridriksdottir, Dora Maria Larusdottir, Holmfridur Magnusdottir – Margret Lara Vidarsdottir.

11) Ryssland
Det här är ett lag jag har riktigt dålig koll på. Jag såg en halvlek i hemmamatchen mot Österrike i playoffspelet mot EM. Då hade ryskorna en seger i ryggen, backade hem och spelade bara på resultatet. Det gick således inte att läsa ut så mycket om det ryska laget på den halvleken.

Inte mer än att jag minns att de hade ett par snabba kantspelare att kontra på. Samt att de var riktigt effektiva när chanserna dök upp. Inte minst var de bra på fasta situationer.
Faktum är att Österrike vann avsluten med förkrossande marginal i det där dubbelmötet. Men det är ryskorna som skall spela EM.

En spelare som jag imponerats av det lilla som jag sett är Natalia Shlyapina. Hon är en smart forward.
En spelare som är Rysslands nyckel i EM, men som däremot inte imponerat speciellt på mig är målvakten Elvira Todua. Visst är hon välväxt, spänstig och bjuder på en del makalösa räddningar. Men ibland kastar hon verkligen in bollar i eget mål. Exempelvis bjöd hon Potsdam på flera mål i 2012 års Champions Leaguekvartsfinal. Hon har plågats av en skulderskada på sistone. Men är hon frisk lär hon stå.

Ryssland var EM:s sämsta lag 2009. Jag var på gång att tippa dem sist nu också. Men sedan slog de Norge i genrepet efter att ha försvarat bra, och visat effektivitet i kontringarna. Med Todua i toppform, och god effektivitet kanske ryskorna kan sno åt sig någon poäng. Men något avancemang är man inte nära.

Troliga startelva: Elvira Todua – Elena Medved, Olga Petrova, Ksenia Tsybutovich, Alla Sidorovskaya – Valentina Savchenkova, Anastasia Kostyukova – Elena Terekhova, Elena Morozova, Ekaterina Sochneva – Natalia Shlyapina.

Annica Sjölund

10) Finland
Finland spelade EM-semifinal 2005, och kvartsfinal 2009. Årets lag har väldigt lite gemensamt med det topplag man ställde på benen för åtta år sedan.

Faktum är att endast Örebros Sanna Talonen är kvar från bronstruppen. Hon blir nyckelspelare i årets lag ihop med Jitex Annica Sjölund. De bildar ett intressant anfallspar där Sjölund är bollmottagare och framspelare medan Talonen är en utmärkt straffområdesspelare. Jag är riktigt förtjust i hennes distinkta löpningar mot den första stolpen.

Annars saknas förstås korsbandsskadade duon Linda Sällström och Maija Saari. Finland har lidit av måltorka i sina senaste landskamper, där dock Sjölund inte varit med. Frågan är om hennes comeback räcker.

Jag tror inte det. Finland har ett gäng unga talanger på väg framåt. Men de är inte redo för någon EM-succé redan i år. Tvärtom är jag rädd att Andreé Jeglertz finska lag kommer att vända hem från västkusten poänglöst.

Trolig startelva: Minna Meriluoto – Tuija Hyyrynen, Anna Westerlund, Laura Kivistö, Katri Nokso-Koivisto – Annika Kukkonen, Tiina Saario – Leena Puranen, Annica Sjölund, Marianna Tolvanen – Sanna Talonen.

Veronica ”Vero” Boquete

9) Spanien
Spanien är oprövat på den här nivån. De har haft många riktigt duktiga flick- och juniorlandslag. Men satsningen på damseniorerna har varit tveksam, vilket gjort att många talanger lagt av i tidig ålder. Därmed är samtliga spanska spelare mästerskapsdebutanter.

Dessutom har det varit en del interna bråk, något som bland annat lett till att två vassa forwards saknas i EM-truppen, nämligen Natalia de Pablos och Laura del Rio, som båda numera spelar för engelska Bristol Academy. Duon har tackat nej till landslaget. Synd, då det före detta WPS-proffset del Rio ju gjorde fantastiska 40 mål på sina 39 A-landskamper.

Men Spanien har ändå några fina profiler. I damallsvenskan känner vi väl till Tyresös mittfältsgeni Veronica Boquete (Vero) – som dock spelar toppforward i landslaget. Från Tyresö kommer även tekniska Jennifer Hermoso (Jenni).

Med Vero, Jenni, NWSL-proffset Adriana Martin samt en mängd talangfulla spelare från fjolårets F19-landslag är Spanien en outsider i EM. Laget är riktigt bollskickligt, och bör ha en god chans att nå kvartsfinal.

Spanjorskorna har laddat med läger, och matcher mot pojklag. De har bara spelat tre riktiga träningsmatcher. Jag såg dem dock en stund mot Danmark i vintras. Det blev 0–0 i en match där spanjorskorna mest rullade bollen i sidled.

Men i sina bästa stunder är Spanien riktigt vasst. Det fick Tyskland märka i EM-kvalet. Då slutade mötet på spansk mark 2–2 – vilket var första gången sedan 2001 som Tyskland lämnade en EM-match utan att ha vunnit.

Jag tror att Spanien blir grupptrea. Sannolikt behöver de dock sno poäng av England eller Frankrike för att avancera. För som noteras ovan, det har oftast krävts fyra poäng för avancemang.

Tänkbar startelva: Ainhoa Tirapu – Marta Torrejon, Ruth Garcia, Irene Paredes, Elisabeth Ibarra – Silvia Meseguer, Nagore Calderon – Sonia Bermudez, Jennifer Hermoso, Adriana Martin – Veronica Boquete

8) Italien
Här är ytterligare ett lag man sällan får chansen att se, och som jag därmed har dålig koll på.

Italienskorna har av tradition en stabil defensiv, och är svårspelade. De var snubblande nära semifinal för fyra år sedan. Och de skakade USA i VM-playoff 2010. Då som nu var nyckelspelaren den rutinerade forwarden Patrizia Panico. Hon är den som uppspelen går mot. En annan rutinerad, och farlig spelare är kvicka Melania Gabbiadini, som Panico oftast försöker lägga bollen till.

Lagets största profil är nog ändå förbundskaptenen, Antonio Cabrini. Han tog som spelare VM-guld för Italien 1982. Att han skulle kunna leda damerna till EM-guld 31 år senare känns inte troligt. Men en god chans på en kvartsfinalplats skall italienskorna ha, även om det är svårt att veta exakt var de står. Precis som Spanien spelar nämligen Italien väldigt få träningslandskamper. De laddar i stället genom läger, och matcher mot pojklag.

En sen skada har gjort att viktiga backen Elisabetta Tona missar EM. Det är ett tungt avbräck för Italien.

Tänkbar startelva: Chiara Marchitelli – Sara Gama, Laura Neboli, Roberta D’Adda, Raffaella Manieri – Alessia Tuttino, Daniela Stracchi – Melania Gabbiadini, Alice Parisi, Elisa Camporese – Patrizia Panico.

Daphne Koster

7) Holland
Anförda av placeringssäkra mittbacken Daphne Koster och Malmös måldrottning Manon Melis tog sig Holland ända till semifinal i sitt första EM-slutspel någonsin. Fyra år har gått sedan dess, och holländskorna har lämnat den mer fysiska och defensiva spelstil man hade 2009.

Nu är det ett spelsätt som mer liknar landets herrlandslag som gäller. I truppen finns en mängd intressanta spelare, varav flera hör hemma i damallsvenskan. Vittsjös Mandy Van den Berg har ju tyvärr tvingats lämna återbud på grund av skada. Men klubbkompisen Loes Geurts, Tyresös Kirsten vad de Ven och Linköpings Renée Slegers är tillsammans med Melis en kvartett som känner sig hemma i Sverige.

Utöver dem har jag personliga favoriter i passningsskickliga innermittfältaren Anouk Hoogendijk och liraren Lieke Martens. Holland har även en av världens bästa frisparksskyttar i Sherida Spitse.

Jag tippar att holländskorna blir trea i sin grupp, och avancerar till kvartsfinal – där mycket väl Sverige kan vänta.

Trolig startelva: Loes Guerts – Dyanne Bito, Daphne Koster, Leonne Stentler, Claudia van den Heiligenberg – Anouk Hoogendijk, Sherida Spitse, Danielle van de Donk – Kirsten van de Ven, Lieke Martens, Manon Melis.

Line Röddik Hansen

6) Danmark
Danskorna åkte ur EM 2009 i gruppspelet, och missade VM 2011 efter förlust i playoff i kvalet – som bekant efter förlängning mot Sverige.

Efter ett imponerande starkt kval är man nu tillbaka i mästerskapsslutspel. Nyckelspelaren heter numera Pernille Harder – Linköpings tekniska stjärnskott. Danmark har ett starkt och spelskickligt lag som inte skall underskattas. De har gjort flera bra resultat mot starkt motstånd på senare tid.

Spelstilen är väldigt passningsorienterad. Bollen skall gärna rullas fem–sju passningar i sidled innan anfallen startas. En svaghet i truppen är bristen på spjutspetsar. Harder är mer en utpräglad tia än toppforward. Hade hon haft en straffområdesspelare att samarbeta med hade Danmark varit guldkandidat.

Nu nöjer jag mig med att tippa dem vidare ur gruppen. Men väl i kvartsfinal är man ju bara en seger från medalj.

Trolig startelva: Stina Lykke Petersen – Theresa Nielsen, Line Röddik Hansen, Christina Öyangen Örntoft, Mia Brogaard – Mariann Gajhede Knudsen, Katrine S Pedersen – Katrine Veje, Pernille Harder, Johanna B Rasmussen – Sanne Troelsgaard Nielsen.

Trine Rönning

5) Norge
Inför förlusten i genrepet mot Ryssland tänkte jag haussa det norska laget rejält. Nu väljer jag att hålla mig lite mer försiktig.

Norskorna är mitt i en generationsväxling. Det innebär att laget består av en del gammalt och en del nytt. Rutinerade stöttespelare som Ingvid Stensland, Trine Rönning och Solveig Gulbrandsen kompletteras med ett helt gäng spelare som nådde kvartsfinal i F20-VM i fjol.

Mest intressant är förstås nya anfallsvapnet Caroline Graham Hansen. Hon är en utmärkt dribbler, och har dessutom bra skott med båda fötterna. Hansen och fantastiska straffområdesspelaren Ada Stolsmo Hegerberg är stora framtidsnamn. Ni som läst den här bloggen ett tag kanske tycker att jag är tjatig, men jag påminner återigen om att båda är födda 1995.

Den norska akilleshälen har varit mittförsvaret. Men med Rönning och Potsdamproffset Maren Mjelde borde man ha ett hyfsat stabilt mittlås.
Jag tror att norskorna går vidare ur sin grupp som tvåor – och ställs mot Danmark i kvartsfinal. Det är en på förhand en ren 50/50-match, så den norska medaljchansen är god.

Trolig startelva: Ingrid Hjelmseth – Toril Akerhaugen, Trine Rönning, Maren Mjelde, Kristine Hegland – Ingvild Isaksen, Ingvild Stensland – Emilie Haavi, Solveig Gulbrandsen, Caroline Graham Hansen – Ada Stolsmo Hegerberg.

Casey Stoney

4) England
Inför genrepet i Ljungskile hade jag England före Sverige på rankingen. Jag ändrade dock den ordningen efter den engelska 4–1-förlusten.

Fast England är ett starkt lag, med en mängd bollskickliga spelare. Tydligen gjorde dessutom Kelly Smith comeback i en testmatch i Linköping häromdagen. Hennes betydelse för det engelska landslaget de senaste åren kan inte överskattas.

England har väldigt starka kanter, både den högra och den vänstra. Däremot har man lite problem på målvaktssidan. Karen Bardsley är okej på skott, men hon ger ett osäkert intryck på exempelvis inlägg och hörnor.

England är ett väldigt underskattat lag, som har möjlighet att vinna hela mästerskapet. Man spelade faktiskt final i EM 2009, och följde upp det med kvartsfinaler i både VM och OS. Det är ett facit som bara är en hårsmån sämre än Sveriges.

Kollar vi ännu mer noggrant på resultaten från de senaste mästerskapen noteras segrar mot Japan i VM och mot Brasilien i OS. Samt att man var nära semifinal i VM, men åkte ut mot Frankrike på straffar.

Det som talar för England är en makalös högstanivå. Det som talar emot dem är en låg lägstanivå. Jag tror att de går vidare ur gruppen som etta eller tvåa.

Trolig startelva: Karen Bardsley – Alex Scott, Casey Stoney, Sophie Bradley, Stephanie Houghton – Jill Scott, Anita Asante – Rachel Yankey, Kelly Smith, Eniola Aluko – Ellen White.

Lotta Schelin

3) Sverige
Pia Sundhage har bytt USA mot Sverige och skapat EM-feber i värdlandet. Med hjälp av snabbhet och ett intensivt presspel skall svenskorna skörda framgångar på hemmaplan.

Vi är näst högst på världsrankingen av de deltagande länderna, och har en av Europas bästa forwards i Lotta Schelin. Hon blir en given nyckelspelare i jakten på en finalplats. För med den drömlottning som Sverige fått är final det enda rimliga målet.

Det känns realistiskt att Sverige skall kunna nå finalen. Men det är inte autobahn dit. Går det bra i inledningen kan hemmaplan bli ett lyft för laget. Om spelet däremot hackar kan pressen på laget bli ett sänke.

Jag tror att Sverige vinner gruppen och därmed ställs mot Spanien eller Holland i kvartsfinal. Det innebär riktigt bra chanser till semifinal – och medalj.

Trolig startelva: Kristin Hammarström – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Charlotte Rohlin, Sara Thunebro – Josefine Öqvist, Caroline Seger, Marie Hammarström, Antonia Göransson – Kosovare Asllani och Lotta Schelin.

2) Frankrike
För många är Frankrike den stora guldfavoriten. Och man har nog det mest samspelta laget, och de största stjärnorna.

Men Frankrike är helt utan medaljer i stora mästerskap. Tre gånger i rad har man fallit på mållinjen, och det känns lite som en förbannelse. Det finns tveklöst potential i truppen att bryta den förbannelsen. För de många Lyonspelarna vet hur man vinner titlar. Men lottningen är tuff, så jag ser bara Frankrike som andrahandsfavorit bakom tyskorna.

Frankrike har dock ett antal fantastiskt bra spelare. Louisa Necib är bolltalangen som serverar läckra passningar och levererar hörnor och frisparkar. Där har man flera nickstarka spelare, inte minst långa mittbacken Wendie Renard.

Man har extrem snabbhet i Elodie Thomis, passningsgenialitet i Camille Abily, hårt arbetande lagspelare i Amandine Henry, Sandrine Soubeyrand och Elise Bussaglia och så vidare. Akilleshälen är forwardsposten. Marie-Laure Delie är duktig, men ojämn. Och Eugenie Le Sommer och Gaetane Thiney opererar helst från kanterna.

Med Delie i toppslag blir Frankrike svårstoppat. Om inte riskerar man faktiskt att stöta på Tyskland redan i kvartsfinal. Och då kan man få vänta ytterligare ett antal år på den där efterlängtade medaljen.

Slutligen måste jag återigen säga att jag verkligen saknar Sonia Bompastor i EM. Vänsterbacken som ingick i världslaget 2011 petades ju ur landslagstruppen i vintras, något som påskyndade hennes beslut att lägga av. Tråkigt.

Trolig startelva: Sarah Bouhaddi – Corine Franco, Laura Georges, Wendie Renard, Laure Boulleau – Sandrine Soubeyrand, Camille Abily – Elodie Thomis, Louisa Necib, Gaetane Thiney – Marie-Laure Delie.

Anja Mittag

1) Tyskland
EM-meriterna talar för sig själv. Tyskland har inte förlorat en mästerskapsmatch mot ett annat europeiskt land sedan den 24 september 2000 då man föll mot Norge i OS-semifinal.

I EM-sammanhang får man backa drygt 17 år – till den 5 maj 1996 – för att hitta en förlust. Även då var det Norge som vann, i en kvalmatch.

Tyskland har således en makalös vinnarkultur. Och det faktum att sex spelare tvingats lämna återbud på grund av skador har knappast skakat laget. Det finns nämligen sådan bredd i tysk damfotboll att man ändå har 23 högklassiga spelare med till Sverige.

Nyckelspelare, och personlig favorit är släpande forwarden Dzenifer Maroszan. Hon kommer garanterat att servera lagkompisarna läckra passningar.

Lagets stora affischnamn är skyttedrottningen Celia Okoyino da Mbabi. Kanske är EM turneringen då hon tar det sista steget och blir en megastjärna även på världsnivå. Personligen tyckte jag att hon borde ha varit nominerad till priset som världens bästa spelare redan ifjol.

De som tror att tysk damfotboll är i en svacka har inte kollat in resultaten. Trots att man ställer en ung trupp på benen finns enorm potential. Under 2012 förlorade tyskorna inte en enda match, och då mötte man ändå såväl Japan, USA, Sverige som Frankrike.

I år har det blivit en förlust – mot USA. Men 4–2-segern i genrepet mot regerande världsmästarna Japan skvallrar om att Tyskland klarar sin generationsväxling bra.

Jag ser dem som givna guldfavoriter, och tror att deras nya lag kan bli minst lika starkt som det dubbla VM-guldgäng som bars av spelare som Birgit Prinz och Kerstin Garefrekes.

Trolig startelva: Nadine Angerer – Luisa Wensing, Saskia Bartusiak, Annike Krahn, Leonie Maier – Lena Goessling, Nadine Kessler – Anja Mittag, Dzsenifer Marozsan, Lena Lotzen – Celia Okoyino da Mbabi.

Slutligen då mitt EM-tips, mer i detalj:

Grupp A:
1) Sverige
2) Danmark
3) Italien
4) Finland

Grupp B:
1) Tyskland
2) Norge
3) Holland
4) Island

Grupp C:
1) Frankrike
2) England
3) Spanien
4) Ryssland

Slutspelsträdet ser ut så här:
Övre halvan:
A1–B3/C3
A2–B2
Undre halvan:
B1–C2
C1–B3/A3

Jag tippar således att kvartsfinalerna kommer att spelas enligt följande:
Sverige–Spanien/Holland
Danmark–Norge
Tyskland–England
Frankrike–Spanien/Italien

Jag tänkte återkomma med en ny ranking, och nya tips inför kvartsfinalerna.

Knän, Holland, Asllani och Frankfurt

Publicerad den 3 juli, 2013 av Johan Rydén

Svara

Mandy van den Berg är knäskadad och missar EM. Det är förstås ett tungt bakslag för Holland – och kanske också för Vittsjö.

Van den Berg ersätts av Merel van Dongen i EM-truppen. Hur svår skadan är finns inga uppgifter på ännu, men det finns nog anledning till oro även i Vittsjöleden.

Kopplat till van den Bergs skada är det läge att göra en kort koll på den nationella fotbollen så här en vecka innan EM-premiären.

Tyvärr finns det ytterligare en knäskada att rapportera om. Det är Kif Örebros talangfulla nyförvärv Michelle de Jongh som dragit av korsbandet redan innan hon anlänt till damallsvenskan.

Apropå korsband undrar jag om hur det gick med Johanna Frisk? Någon som sett någon uppgift kring hennes korsband?

Frisks klubb Tyresö har valt att låna ut andramålvakten Jessica Höglander till AIK. Det är förstås bra för talangen Höglander att få speltid på hög nivå. Frågan man ställer sig är dock i första hand vad Tyresö tänker sig för ersättare. Tänker man skaffa en ny uttalad andremålvakt, eller är det en ny prestigevärvning på gång?

Det här är ren spekulation, men Hope Solo har ju kopplats ihop med klubben förr. Och hennes Seattle Reign lär inte nå slutspelet i NWSL.

I övrigt på svensk mark jagar Göteborg spelare att bredda truppen med. Enligt den här artikeln kommer Torbjörn Nilsson att kolla in EM extra noga.

Jag har även obekräftade uppgifter om att GFC har försökt att värva en mittfältare från Jitex. Men att det inte blev någon övergång.

* I Frankrike fortsätter PSG att storsatsa. I dagarna gjorde klubben bland annat klart med franska EM-spelarna Marie-Laure Delie och Laura Georges från Montpellier respektive Lyon. Det innebär ökad konkurrens för Kosovare Asllani. För Delie lär ju slåss om just den platsen Kosse har haft i PSG, den som djupledsgående spjutspets. Svenskan var dock positiv till värvningarna när jag frågade henne i går. Hon sa så här om värvningarna:

”Det tycker jag är skitbra. Det visar att klubben är på väg att ta nästa steg. Vi behöver bredda truppen för att få en bred bänk för Champions League, precis som Lyon har. Jag tror inte att det är färdigvärvat ännu.”

* Frågan är ändå om inte Frankfurt gjort den bästa värvningen i veckan, då de kontrakterat Celia Okoyino da Mbabi. Känslan är att hon kan bli den målskytt som fyller den stora luckan efter Birgit Prinz. Frankfurt lär bli farligt i höstens Frauen-Bundesliga.

Frankfurt är också på väg att tappa sin landslagsmålvakt Nadine Angerer. Ny klubb meddelas närsomhelst.

I Tyskland har även mästarlaget Wolfsburgs förstamålvakt från den gångna säsongen Alisa Vetterlein valt att skriva på för nykomlingen Hoffenheim. Övergången är garanterat en reaktion på att Wolfsburg nyligen knöt upp tyska EM-målvakten Almuth Schult.

Bloggen Spelare 12 har för övrigt en bra lista över sommarens viktigaste övergångar. Den hittar du här.

* Slutligen något helt annat. Expressens EM-bilaga är verkligen jättematig – och på många sätt riktigt, riktigt bra och intressant. Betygsättningen är det man kollar på först, och jag har en del synpunkter där, som jag återkommer till senare. Fast betygsättning är något subjektivt, och där kan man inte säga att något är fel.

Ett grovt fel har jag dock hittat – nämligen slutspelsträdet. Där har man missat hur semifinalerna spelas. Troligen är det just det misstaget som gjort att många av tidningens ”experter” tippar att Frankrike och Tyskland kommer att mötas i final. Men det sannolika är ju att Tyskland, Frankrike och England kommer att hamna på samma halva – och att det är öppet för Sverige på den andra halvan.

Här är min EM-trupp

Publicerad den 2 juli, 2013 av Johan Rydén

Nu har alla förbundskaptener presenterat sina EM-trupper. Därmed är det dags för mig att presentera min. Och jag tar mig friheten att plocka spelare ur samtliga de tolv deltagande länderna.

Jag har försökt att bygga en trupp, och en startelva, som faktiskt också skulle fungera i verkligheten. Det innebär att jag alltså inte bara tagit med offensiva spelare. De positioner där jag känner att konkurrensen är sämst är målvakten samt egentligen alla positioner i backlinjen. Däremot vimlar det av duktiga ”tior” och vassa forwards.

I min drömtrupp finns det inte speciellt många platser för svenska spelare. Jag har faktiskt bara med två, varav båda kallas Lotta. Den ena Lotta är lite av ett önsketänkande. För om den svenska backlinjen skall fungera som vi vill måste nämligen Charlotte Rohlin hitta 2011 års VM-form. Och det hoppas och tror jag att hon gör.

Förhoppningsvis kommer det med betydligt fler svenska spelare i mitt dreamteam efter turneringen. För det vore ju fantastiskt kul om man då fick anledning att ta med exempelvis Kristin Hammarström, Nilla Fischer, Caroline Seger, Antonia Göransson, Kosovare Asllani och kanske någon till.

Nog om bakgrunden till min drömtrupp. Här är den:

Målvakter (3):
* Nadine Angerer, Tyskland
Rutinerad målvakt, som sannolikt dock har haft sin topp. Men som jag ser det är hon fortfarande Europas bästa på sin position. I varje fall känns det så inför EM…

* Sarah Bouhaddi, Frankrike
Spänstig, och jobbar gärna långt utanför straffområdet. Har en fantastisk högstanivå, men är fortfarande lite flaxig – och bjuder ibland på rejäla misstag.

Thora Helgadottir

* Thora Helgadottir, Island
Lite av Bouhaddis motsats. Är i och för sig duktig på fötterna, men håller sig oftast i eget målområde. En trygg och stabil sista utpost.

Backar (7):
* Alex Scott, England
Teknisk, offensiv ytterback. Kommer hela tiden i löpningar längs med långlinjen, men är ändå stabil i defensiven. En av mina favoritspelare.

* Wendie Renard, Frankrike
Lång, och ett riktigt stark i luftrummet. Således ett hypervasst vapen vid fasta situationer.

Charlotte Rohlin

* Charlotte Rohlin, Sverige
Snabb, placerings- och brytsäker. Uttagningen är dock lite av ett önsketänkande. Höll världslagsnivå i VM 2011. Måste upp dit nu igen om det skall bli svensk succé.

* Stephanie Houghton, England
Ofta mittfältare i klubblaget. Används däremot som väldigt offensiv vänsterback i landslaget. En bra frisparksskytt. Målfarlig. Hängde bra med i skytteligan i OS.

* Saskia Bartusiak, Tyskland
Håller ihop den tyska backlinjen. Stark i luftrummet och placeringssäker.

* Luisa Wensing, Tyskland
Ung talangfull back, som både kan spela centralt eller som ytterback. Bra tajming i luftrummet, och således ett vapen vid fasta situationer.

Line Röddik Hansen

* Line Röddik Hansen, Danmark
Elegant, passningssäker back med skön vänsterfot. Användbar både som mitt- och ytterback.

Mittfältare (9):
* Nadine Kessler, Tyskland
Wolfsburgs lagkapten har en stor arbetskapacitet. Är ett vasst vapen när hon kommer i sina djupledslöpningar. Har riktigt bra tajming i luftrummet, och nickar in en och annan hörna.

* Camille Abily, Frankrike
Ett spelgeni. Styr sitt lags anfallsspel med sitt fina passningsspel, och sin blick för spelet. Bra på att öppna kanterna. Och en bra skytt.

* Louisa Necib, Frankrike
Lagets tia – alltså hon som skall sticka in de avgörande passningarna. Har bra känsla i högerfoten, och slår således väl avvägda hörnor och frisparkar.

* Elodie Thomis, Frankrike
Hypersnabb ytter. Det finns inte många – om ens några – ytterbackar som vinner löpdueller med Thomis. Hade tidigare problem med bollkontrollen, men har förbättrat sin teknik rejält.

* Eniola Aluko, England
Är precis som Thomis hypersnabb – och högerfotad. Men är ändå användbar till vänster, då hon både kan komma runt på kanten och kliva in och skjuta. Har nämligen ett väldigt bra skott.

Caroline Graham Hansen.

* Caroline Graham Hansen, Norge
Norges bästa spelare 2012 är en fantastisk dribbler, och har dessutom bra skott med båda fötterna. Dribblar kanske lite väl mycket ibland. Men har megapotential, och kan få sitt stora genombrott i EM.

Anita Asante

* Anita Asante, England
Mittbacken som har klivit upp i planen är en favoritspelare. Stark, löpstark och bolltrygg. Dessutom duktig i luftrummet.

Veronica ”Vero” Boquete

* Veronica Boquete, Spanien
Passningsgeni som är användbar i många roller. Agerar spjutspets i landslaget, används ofta som innermittfältare i Tyresö.

* Lena Goessling, Tyskland
Spelskicklig, defensiv innermittfältare med ett bra skott. Har även visat sig ha bra kapacitet som innerback i sitt klubblag, Champions Leaguemästarinnorna Wolfsburg.

Forwards (4):
* Celia Okoyino da Mbabi
Snabb, stark och gör mål både med fötterna och huvudet. Gjorde 17 på sju matcher i EM-kvalet. En av världens allra bästa forwards.

Lotta Schelin

* Lotta Schelin, Sverige
Snabb och otroligt vass när hon kommer rättvänd. Duktig på att löpa in mot första stolpen.

* Dzenifer Marozsan, Tyskland
Otroligt teknisk och bolltrygg. Styr det tyska anfallsspelet, och är den som sticker in de avgörande passningarna. Bra högerfot för leverans av hörnor och frisparkar.

Pernille Harder

* Pernille Harder, Danmark
Teknisk, spelskicklig och utrustad med en riktigt bra känsla i högerfoten. Men är inte heller oäven med vänstern. Har fin arbetskapacitet – och är därmed tänkbar också i de flesta mittfältsrollerna.

Startelvan kommer enligt Lyonmodell att ställas upp 4-2-3-1 med snabba spelare på de offensiva kanterna, alltså: Angerer – Scott, Renard, Rohlin, Houghton – Kessler, Abily – Thomis, Necib, Aluko – Okoyino da Mbabi.

Några spelare som hamnat precis utanför truppen är Laura Georges och Amandine Henry (Frankrike), Leonie Maier (Tyskland), Anouk Hoogendijk (Holland), Sara Björk Gunnarsdottir (Island), Ada Stolsmo Hegerberg (Norge) och skadeförföljda Kelly Smith (England). De lag som blivit helt utan representation i truppen är Finland, Ryssland, Holland och Italien.

Nu väntar jag bara på era synpunkter på min trupp…

Fanatisk disciplin i seriefinalen

Publicerad den 12 juni, 2013 av Johan Rydén

I kväll är det seriefinal i damallsvenskan. Malmö har redan presenterat sin tänkta startelva, och det är till tio elftedelar samma spelare som startade vid segrarna mot Göteborg och Sunnanå.

Förändringen är att Malin Levenstad kommer in i mittförsvaret på Kathleen ”Paula” Radtke:s bekostnad. Det känns som en rimlig förändring. Även om Levenstad har haft en tung säsong så är hon snabbare än spelskickliga Radtke, och Malmö lär behöva snabbhet för att hänga med Christen Press, Marta och de övriga Tyresöspelarna.

Tyresö är i superform och har sedan den oväntade poängförlusten borta mot Mallbacken gjort 25–3 på fyra matcher – alltså fler än sex mål i snitt.

25 mål är för övrigt ett fler än vad Malmö har gjort totalt i serien. Det är således ingen tvekan om annat än att Tyresö går in i matchen som klara favoriter – trots att Malmö är otroligt starka på hemmaplan.

Men Tyresö vann guldmatchen i fjol på Malmö IP, och lär således få sköna vibbar när man återkommer till arenan där man säkrade sitt första SM-guld.

Malmös tränare Jonas Eidevall inser vad som krävs av hans lag. Så här säger han till Kvällsposten:

”Vi kommer att vara fanatiskt disciplinerade.”

Frågan är om det räcker. Men visst, det blir en intressant match. Kanske kan Malmö få ligga på kontring på hemmaplan. Och då blir det kul att se hur Tyresös backlinje klarar av kvartetten Katrine Veje, Anja Mittag, Ramona Bachmann och Manon Melis i omställningarna.

* Det spelas fyra matcher till i damallsvenskan i dag. Linköping och Göteborg känns som klara favoriter mot Umeå respektive Mallbacken. Vittsjö tar emot Jitex – två lag som har två raka segrar bakom sig – i en match där hemmalaget får favoritskapet, men bara med knapp marginal. Jitex med Annica Sjölund är ett mycket bättre lag än de var utan. Slutligen får Kristianstad räknas som knapp favorit borta mot Kif Örebro. Sedan Sarah Michael skadade sig har Kif nämligen spelat fyra raka matcher utan att göra mål.

* Conny Pohlers skall spela i NSWL för Washington Spirit den närmaste tiden. Hon är utlånad från Wolfsburg. Exakt över hur lång tid lånet sträcker sig har jag inte uppfattat. Men hon är tillgänglig nu direkt, och kan eventuellt debutera till helgen.

Två andra tyskor spelar redan i NWSL. Det är Sonja Fuss och Inka Grings som båda spelar för Chicago Red Stars. Jag såg för övrigt den andra halvleken i deras segermatch (1–0) mot Boston Breakers i helgen. Det var första gången jag fick se en dålig NWSL-match. För det var hafsigt passningsspel, och två utdragna lag som stundtals helt saknade mittfält.

Schelin målskytt i Bompastors final

Publicerad den 8 juni, 2013 av Johan Rydén

Svara

Lotta Schelin gjorde matchens första mål när Lyon i kväll blev franska cupmästare via 3–1 (1–0) mot Saint Etienne i finalen i Clermont.

Fast Schelin i all ära – det här var Sonia Bompastor:s final. Och det på många sätt. Lyons vänsterback och lagkapten fyller 33 år i dag. Soso, som hon kallas, avslutade sin långa karriär i och med cupfinalen.

Och hon gjorde det genom att bli lite av matchhjälte. För det var en väl avvägd frispark från Bompastors känsliga vänsterfot som Eugenie Le Sommer snyggt nickade in till 3–1 i 75:e minuten.

Fem minuter senare fick Bompastor ta emot publikens stora hyllningar då hon byttes ut. När hon lämnade planen stod lagkamraterna i två led och tackade av sin kapten. Ett högst värdigt slut för en stor spelare.

Många har passat på att hylla Bompastor i dag. Bland annat twittrade Abby Wambach, som var lagkamrat med Bompastor i WPS-laget Washington Freedom 2009/10, det här just innan finalen:

”Ett stort grattis till Sonia Bompastor för en underbar karriär!! Du är min idol.”

Efter 3–1-målet följde Wambach upp med att även skriva:

”Och avsluta med en assist på frispark!!! Grattis Sonia. Så stolt över dina framgångar. #legend”

Bompastor fick alltså avsluta karriären med att bli cupmästarinna. Hennes Lyon dominerade finalen ganska rejält från start, och man satt bara och väntade på ledningsmålet.

Camille Abily borde ha gjort det, för hon hade två fantastiskt bra lägen – dock utan att få in bollen.

Det blev alltså Lotta Schelin som gjorde det i den första halvlekens slutminuter. En lång boll från egen målvakt skarvades av mittbacken Wendie Renard, som låg kvar högt efter en fast situation. Schelin blev helt fri. Med höger yttersida mötte hon lugnt och behärskat den studsande bollen i högt läge, och lyfte in den vid bortre stolpen. Ett klassmål.

Svenskan gjorde en godkänd insats. Och det är förstås väldigt glädjande att hon gör första målet. För det är alltid svårare att göra 1–0 än 5–0. Schelin blev dock utbytt i minut 56.

Två minuter senare nickade nämnda Renard starkt in 2–0 på en frispark från Louisa Necib. Sedan gjorde Saint Etienne 2–1 i 63:e minuten på lagets första och enda riktiga avslut i matchen. Det hann ändå vara lite nerv i finalen innan Bompastor och Le Sommer punkterade tillställningen.

Lyon har en extremt bred trupp. Tränare Patrice Lair hade valt att ta med fem nya spelare i startelvan jämfört med Champions Leaguefinalen mot Wolfsburg. Lyon spelade så här i dag: Sarah Bouhaddi – Lara Dickenmann, Sabrina Viguier, Renard, Bompastor (Corine Franco, 80) – Elise Bussaglia, Necib – Le Sommer, Abily, Amel Majri (Megan Rapinoe, 46) – Schelin (Elodie Thomis, 56).

Ett klipp från den franska cupfinalen hittar du här.

* Linnea Liljegärd räddade en poäng åt Avaldsnes i toppserien. Hon gjorde 2–2-målet i absolut sista minuten borta mot Medkila. Det var svenskans tredje mål i seriespelet.

Namnet för dagen i toppserien var annars Emilie Haavi. 20-åringen gjorde alla LSK:s tre mål när serietvåan vann med 3–1 mot Arna-Björnar. Även serieledande Stabaek vann med 3–1 i dag. Fast i det här fallet stod Vålerenga för motståndet.

* I England vann Liverpool med Louise Fors hemma mot Birmingham med 4–1, och behåller därmed serieledningen. Svenskan blev mållös i kväll.

* I Österrike vann uppstickargänget Spratzern cupfinalen mot Neulengbach efter straffläggning.

* I Vitryssland fortsätter mitt favoritgäng Molodechno att ha det tufft. I dag föll man med 17–0 hemma mot Zorka-DBU. Fast Molodechnos match var ändå hysteriskt jämn jämfört med mötet mellan Viktorya-86 Brest och Nadezhda. Gästerna vann nämligen med sanslösa 34–0.
Vitryska Premier League verkar vara en jämn serie…

Snart halvtid och skrällarna är få

Publicerad den 8 juni, 2013 av Johan Rydén

Vi börjar närma oss halvtid i damallsvenskan, och serien har utvecklats precis som väntat – den har splittrats upp i flera grupper. För tillfället handlar det om tre grupper.

Toppgruppen består precis enligt tipset av två lag; Tyresö och Malmö. Därefter är det två grupper om fem lag vardera. Mittengruppen med Linköping, Göteborg, Umeå, Kif Örebro och Kristianstad samt bottengruppen med Jitex, Vittsjö, Mallbacken, Piteå och Sunnanå.

Det här följer nästan exakt det tips jag lämnade i fyra inlägg inför seriestart. Tätgruppen med Tyresö och Malmö var lätt att hitta. Att Linköping, Göteborg, Umeå och Kristianstad skulle vara övriga lag på tabellens övre halva var också lättippat.

Däremot var Kif Örebro mer svårfunnet. De är seriens stora positiva skräll, även om de har tappat mycket av sin spets nu när Sarah Michael inte kunnat spela. Den lilla skrällen är Mallbacken – som hänger med bättre än väntat. Dock drabbades de i veckan av ett tungt avbräck i och med korsbandsskadan på Maija Saari. Det kan faktiskt vara smällen som sänker värmländskorna.

Största besvikelsen har Sunnanå varit. Skelleftelaget har inte vunnit någon match ännu, och deras försvar läcker som ett såll. De riskerar att snart bilda en helt egen grupp i tabellens bottenskikt. Även om det ännu finns tid att lyfta så talar mycket för att matchen Sunnanå–Piteå den 24 juni är tabelljumbons sista biljett in i serien. Förlust där och klubbledningen kan börja planera för elitettan.

Jag tror inte att något lag från de tre olika grupperingarna i tabellen har kapacitet att lyfta upp i en högre grupp. Däremot finns det risk att något lag tappar, och faller ner i gruppen under. Dessutom kan grupperna delas upp i fler. Toppgruppens två lag kan för övrigt dela upp sig redan på onsdag, då det ju är seriefinal.

Samtliga matcher i omgång 10 spelas i morgon. Jag har hört att ”toppmötet” Tyresö–Kristianstad skulle visas i Tv4sport. Men matchen finns inte med i några tablåer, så det är kanske ingen match som tv-sänds den här helgen. Synd, för det hade varit kul att äntligen få se KDFF på tv.

I övrigt är Malmö och Linköping storfavoriter i sina matcher mot de båda nykomlingarna. Dessutom är det tre ganska öppna matcher i form av Vittsjö–Umeå, Örebro–Jitex och även Piteå–Göteborg.

* För Malmös Anja Mittag är det tydligen hektiska tider. Hon pendlar mellan Malmö och en samling med det tyska landslaget. Läs om det här. Det är en stor trupp som är samlad, för den tyska EM-truppen presenteras först den 20 juni.

* Så en koll på vad som händer utanför våra gränser. Ligorna i Sydeuropa börjar bli färdigspelade, och i helgen är det egentligen bara två cupfinaler som drar till sig lite intresse.

* I Frankrike lär Lyon vinna sin final med minst tre–fyra måls marginal mot skrällgänget Saint-Etienne. Matchen börjar 21.00 i kväll, och här är en länk till matchen.

Matchen är kanske mest intressant för att den här Sonia Bompastor:s allra sista. Dessutom fyller lagkaptenen 33 år i dag. Gissningsvis kommer det att finna många skäl att fira henne i kväll.

* I Österrike vann Neulengbach ligan på bättre målskillnad än tvåan Spratzern. Båda lagen vann 17 matcher och förlorade en, och båda spelar till hösten i Champions League. Men först gör de i dag 17.00 upp i cupfinal.

* De enda ligorna av intresse som pågår för fullt i Europa är engelska WSL och norska toppserien.

I WSL ser det ut att bli jämnare än i fjol. Tre lag verkar utmana om guldet, nämligen Liverpool, Bristol Academy och storfavoriten Arsenal. Inga av de tre möts inbördes i helgen, utan de får räknas som favoriter i sina respektive matcher.

Liverpool är ju ett svensklag (Louise Fors). För det andra, Chelsea med Sofia Jakobsson, talar mycket hittills för en placering i tabellens mittenskikt.

Jakobsson delar ledningen i ligans skytteliga på fyra mål med Natasha Dowie (Liverpool) och spanska Natalia de Pablos (Bristol). Fors har gjort tre, och delar därmed fjärdeplatsen med två spelare.

* I Norge har de båda favoriterna Stabaek och LSK (Lilleström) dragit ifrån. Båda är obesegrade inför helgens omgång.

Båda svensklagen Avaldsnes (Freja Hellenberg, Mia Jalkerud och Linnea Liljegärd) och Vålerenga (Kristin Carlsson) ligger i det stora och täta mittenskiktet mellan plats fem och tio.

Skytteligan leds av Stabaeks Elise Thorsnes på elva mål. Tvåa är Trine Lise Åvik från Amazon på sju. Av svenskorna har Liljegärd gjort två mål och Jalkerud ett.

Apropå mål och Norge så rekommenderas en titt på det här målet från en av toppseriens tidiga omgångar. Det är Medkilas Elisabeth Jeppesen som bjuder på ett riktigt drömmål mot Sandviken.

* Slutligen noteras att Linköpings serbiska testspelare från i vintras, Jovana Damnjanovic, inte hamnar i damallsvenskan. Den 18-åriga talangen har nämligen skrivit på för Champions Leaguemästarinnorna VfL Wolfsburg. Läs nyheten på tyska här.

Bra statistik, men inte pålitlig

Publicerad den 7 juni, 2013 av Johan Rydén

För ett tag sedan klagade jag i två raka inlägg (här och här) på den officiella statistiken i damallsvenskan.

Min kritik i första inlägget gällde det mål (1–0-målet i matchen Tyresö–Linköping) som Christen Press antingen skall stå som målskytt eller passningsläggare till – men där amerikanskan fortfarande inte fått någon poäng.
Vi som sett alla repriser vet ju att Press skott tog i ribban, och studsande innanför mållinjen. Alltså borde det vara hennes mål. Men om domarna vidhåller att de inte bedömde att bollen var inne så skall Press åtminstone ha en assist – då Kirsten van de Ven ju slog in returen.

Min andra kritik gällde ett assist i matchen Sunnanå–Göteborg (0–2-målet) som Anita Asante absolut borde bokföras för.

Innan jag fortsätter kritisera statistiken vill jag dock poängtera att vi i Sverige ligger väldigt långt framme när det gäller statistik och rapportering kring damfotbollen.

Damfakta.se och livescore på svenskfotboll.se är utmärkta verktyg, där man snabbt kan följa utvecklingen i våra två högsta serier. Vad jag vet finns det knappt någon motsvarighet i något annat land. Och om det gör det så välkomnar jag länkar till de statistikverktygen.

Eller ja, två bra direktrapporteringar känner jag till. Dels Uefas utmärkta för Womens Champions League, dels tyska liveticker för Frauen-Bundesliga. Men i England, Frankrike eller Norge hittar jag inte någon lika utförlig direktrapportering som den svenska. Inte i USA heller.

I Sverige har vi alltså även bra rapportering från våra andradivision – och det är väl unikt? Så för ambitionen utdelas en guldstjärna.

Däremot är tyvärr trovärdigheten i rapporteringen högst tveksam. I går var jag säker på att jag såg Jenny Hjolman spela fram Emmelie Konradsson till Umeås 1–1-mål mot Jitex. Assisten står dock på Elin Landström – som var den som gav Hjolman bollen.

När jag dessutom nu ser det här klippet med matchens höjdpunkter så känns det väldigt tveksamt att Sofia Skog kan få assist till Annica Sjölund:s 1–0-mål. Frågan är om Skog ens rör bollen i situationen. Och även om hon har någon lättare touch så är det definitivt inte hon som lägger fram bollen till Sjölund. Det ser ut att vara Umeås Alexandra Nilsson som inte får någon kraft i sin rensning.

En annan sak. Flera gånger under året – även i herrarnas allsvenska – har jag sett hur målvakter räddar skott eller frilägen så att bollen går ut till hörna. På livescore på svenskfotboll.se bokförs dock bara en hörna. Inte något avslut.

I halvtid på en damallsvensk match i Borås 2011 frågade jag de som skötte statistiken hur det kom sig att gästerna bara hade bokförts för ett avslut mot mål. Jag hade ju sett hur Dalsjöfors kanadensiska målvakt Erin McLeod hade gjort fyra–fem räddningar – några av dem riktigt spektakulära.

Svaret jag fick var att målvakten räddade bollen till hörna så skulle man bara fylla i hörna, och inte något avslut.
Det verkar vara fler statistiker som jobbar efter samma högst tveksamma linje. Följden av det blir ju bland annat att målvakterna bokförs för en klart mycket lägre räddningsprocent än vad de borde ha.

Man kan tycka att det inte är relevant vem som gör mål, vem som spelar fram, vem som räddar ett skott eller vem som skjuter. Och visst, det är hur många mål de olika lagen gör som är den enda riktigt relevanta statistiken.

Men har vi ändå detaljerad statistik från matcherna bör den vara så korrekt som möjligt. Och vinnare av skytteligor och assistligor är dessutom något som olika spelbolag erbjuder spel på. Om de ligorna då avgörs på högst godtyckliga – för att inte säga helt felaktiga – grunder så är det förstås riktigt illa för damfotbollen.

Jag är ingen spelare och har inte koll på exakt vad man kan satsa pengar på kring damallsvenskan. Men ju mer som är spelbart, desto bättre för intresset kring serien.

Och vinnare av skytteligan lär man ju definitivt kunna spela på. Därmed kan det där målet som Christen Press har gjort, men inte är bokförd för, kunna kosta någon ganska stora pengar framåt senhösten.

Jag hoppas verkligen att det finns klara riktlinjer för hur man skall gå till väga för att rapportera målskytt och passningsläggare så korrekt som möjligt. Samt att det finns möjlighet att korrigera fel när man ser sådana i efterhand.

Apropå det så hoppas jag att vi snart får se målkavalkader från damallsvenskans åttonde och nionde omgångar – på samma sätt som EFD tog fram från seriens sjätte och sjunde.

Kul med Hurtig och Banusic

Publicerad den 6 juni, 2013 av Johan Rydén

Pia Sundhage är svårläst när hon tar ut sina trupper. Hon väljer sällan den raka vägen, utan slingrar sig fram mot det stora målet – EM.

För när man i princip hade räknat bort att Lina Hurtig och Marija Banusic skulle få chansen att visa upp sig i landslagstruppen före EM så fick dom just chansen att visa upp sig. Kul.

Med tanke på att F19-landslaget inte har någon landskamp där i mitten av juni är det förstås bättre ur F19-synpunkt att de tas med nu, än att det var med mot Norge. Förhoppningsvis besväras in Kristianstadsspelaren för mycket av sin handskada, utan kan göra sig själv rättvisa om ett par veckor.

Ni har säkert redan sett och gått igenom truppen noggrant, och noterat att Hedvig Lindahl slår ut Carola Söberg, samt att Stina Segerström och Elin Magnusson är de spelare som Sundhage valt som backuper i mittförsvar respektive på centralt mittfält.

Fast på mittfältet såg Sundhage enligt Anders Nilsson:s blogg ytterligare en tänkbar joker. Hon sa nämligen så här på presskonferensen om jakten på centrala mittfältare:

”Det skulle kunna vara Elin Magnusson. En riktig kämpe som löper mycket. En lojal spelare som är vänsterfotad och kan konkurrera om en plats centralt eller till vänster på mittfältet. Det skulle också kunna vara Lina Hurtig.”

Jag ser ju kanske helst Hurtig som lekkamrat till Lotta Schelin – de borde kunna passa klockrent ihop. Men just att Hurtig är så mångsidig borde tala för henne i en EM-trupp. Att Banusic är så irrationell, och är ett vapen på frisparkar och hörnor, borde tala för henne. Men mot dem talar ju att om de kommer med till stora EM får de inte spela i F19-EM – som är kval till nästa års U20-VM. Och det vore ju väldigt synd för svensk fotboll. För där vill vi ju vara med.

Lina Hurtig

Den där nya regeln om att man inte får dubblera känns inte så kul. Jag förstår tanken, men tycker ändå att regeln slår fel.

Det om landslaget. Nu till några andra noteringar:

* Pernille Harder fortsätter att visa att hon är det stora hotet mot svensk premiärsuccé i EM. Danskan blev återigen matchhjälte för sitt Linköping, när man vann med 2–1 borta mot Piteå i går. Piteå har det däremot tungt. De har bara tagit en poäng på de senaste sex matcherna – trots att alla verkar ha varit ganska jämna. Jag har tidigare varit inne på deras brist på spets. Sannolikt är det där skon fortsätter att klämma.

En tråkig nyhet för Linköping i matchen var att bosniska Potsdamlånet Lidija Kulis tvingades kliva av med skadat knä. Det låter på den här artikeln som att det kan vara illa.

Lotta Schelin

* Lyon hade som väntat inga problem att vinna omspelet mot Montpellier i semifinalen av franska cupen. 4–0 vann mästarlaget med efter att Schelin blivit tvåmålsskytt.

Man kan inte låta bli att lida med Montpellier som ju faktiskt blev bestulet på segern i första mötet av en okunnig domare. Visst fick laget en andra chans – men blixten slår sällan ner på samma ställe två gånger i rad. Så chansen att man skulle skrälla mot Lyon en gång till kändes ju närmast obefintlig.

Nu ligger banan öppen för Lyon att ta dubbeln i Frankrike. För i finalen på lördag kväll väntar Saint-Etienne – ett lag Schelins gäng brukar köra över rätt komfortabelt.

* I dag är det viktiga poäng på spel för flera av lagen i damallsvenskans bottenskikt. Fyra av seriens fem lägst placerade lag är i farten. Mest intressant känns mötet i Värmland mellan Mallbacken och Vittsjö. Skånelaget har inte vunnit sedan premiären – då den andra nykomlingen Sunnanå besegrades på bortaplan. Blir det en repris i eftermiddag?

Övriga två matcher spelas i kväll mellan Kristianstad och Sunnanå samt mellan Jitex och Umeå.

I England spelas också en intressant match i kväll. Det är nämligen Londonderby i WSL mellan Arsenal och Sofia Jakobsson:s Chelsea.

Harder har en lysande träffbild

Publicerad den 30 maj, 2013 av Johan Rydén

Jag är ju lite sen på bollen, men Linköping–Malmö i tisdags var på många sätt en riktigt intressant match. Tyvärr fick man ännu en gång känslan av att årets upplaga av Malmö inte håller den klass som krävs för att ge Tyresö en match om guldet. Men mer om det senare.

Jessica Samuelsson och Pernille Harder

Först är det återigen dags att hylla fantastiska Pernille Harder. Ni som följer den här bloggen kan inte vara överraskade av den 20-åriga danskans storhet. Hon har helt enkelt en makalöst bra bollbehandling.

Där är hon minst topp tre i damallsvenskan. De hårdaste konkurrenterna om titeln bästa bollbehandling är väl Marta, Veronica Boquete, Anja Mittag, Caroline Seger och kanske även Anita Asante och Ramona Bachmann.

Det som imponerar mest med Harder är att hon använder sin touch så effektivt. Det är inte en massa onödiga sidledspassningar, eller tunnlar för tunnlandets skull. Utan det hon gör är väldigt konstruktivt, och hon skapar därför väldigt mycket på egen hand. Dessutom har hon bra träffbild på sina avslut. Av hennes 27 avslut i årets serie har 20 gått mot mål, och två i målställningen. Hon har alltså bara skjutit fem skott utanför – vilket är makalöst bra gjort.

I Malmömatchen klädde hon först av, och förnedrade sedan hela motståndarbacklinjen. Och här håller inte argumentet om svagt motstånd. För även om backlinjen är Malmös svagaste lagdel innehåller den ju med undantag för Kathleen Radtke rakt igenom landslagsaktuella spelare.

Pia Sundhage uttryckte sin beundran för Harder i Tv4sport efter matchen. Det har Sundhage anledning till. För Harder bör stoppas i EM-premiären den 10 juli.

Apropå EM så var gräsmattan på Linköping Arena sanslöst usel. Jättetorvor lossnade alldeles för lätt, och alldeles för ofta. Underlaget kommer att försvåra skönspel mot Norge på lördag. Men förhoppningsvis lyckas arrangören i Linköping få ordning på gräset under de veckor som återstår tills EM drar i gång.

Då hoppas man även att publiken kommer. För utöver invigningsmatchen har Linköping haft riktigt svaga siffror i år. 336, 5361, 304 och 682 är den något ojämna raden för LFC.

Apropå Sundhage och Linköping så har vår förbundskapten gång på gång efter Emma Berglund:s korsbandsskada förklarat att det är Charlotte Rohlin och Nilla Fischer som har förtroendet som mittbackspar.

Som duo blir de bättre och bättre för varje gång man ser dem. Och de börjar komma upp på en nivå som håller mot internationellt toppmotstånd. Men ännu ser jag ett antal onödiga skönhetsfel. Fischer ligger ner och spelar lite för ofta. Chansartade glidtacklingar kan man ägna sig åt på mittfältet. Men i mittförsvaret är det bättre att stå upp än att chansa.

Däremot är Fischers passningsspel en jättetillgång i backlinjen. Jag förstår inte varför inte Malmö försökte styra bort uppspelen från henne. De hade vunnit på att Rohlin skött alla uppspel. Hennes passningsspel var stundtals en bra bit ifrån landslagsklass. Hon har 41 dagar på sig att hitta den rätta touchen.

Totalt sett imponerade LFC genom hårt arbete, och genom Harder. Det känns som att man börjar få bitarna att falla på plats, och laget är garanterat rejält svårspelat. För faktum är ju att Sofia Lundgren hade en ganska lugn dag på jobbet.

För Malmö är det lite tvärtom. Jonas Eidevall provar och provar, men har inte fått pusslet att gå ut ännu. Känslan är att han lider lite av överflödets förbannelse.

Dessutom är det så att flera nyckelspelare visar svag form. I backlinjen känns Malin Levenstad riktigt darrig. Hon blev bortskojad gång på gång av Harder, och uppvisar för tillfället inte den podus som man vill att en landslagsaktuell mittback skall göra.

Manon Melis

Offensivt väntar Eidevall på Manon Melis. Holländskan fick tillräckligt med chanser för att göra något mål, men hade riktigt svaga avslut. Melis står på tre mål hittills i år. Följer hon fjolårets utveckling så lossnar det för henne när som helst. Då stod hon på två mål efter åtta omgångar – men slutade på 16.

Som jag var inne på i början av inlägget är Malmö en bra bit ifrån Tyresö lagmässigt sett. Och om det ser ut nu lär det inte bli någon tät guldstrid. Men jag vill inte räkna ut LdB FC ännu.

För individuellt har man så många matchvinnartyper att man kanske inte kommer att behöva hitta det optimala lagspelet. Det kan räcka med att få igång någon eller några av Melis, Mittag och Bachmann.

Den trion, och några Malmöspelare till, har kapacitet att göra som Pernille Harder – alltså avgöra matcher på egen hand. Men Malmö har nog inte råd att ge Tyresö mycket större försprång än det nuvarande. Lagens inbördes möte på Malmö IP den 12 juni är exempelvis en måstematch för Malmö.

Slutligen har jag nu fått se Elin Rubensson som ytterback i en back. Det var inte lysande, men känns fortsatt intressant. Man skall nog ge henne ytterligare ett antal matcher innan man gör någon större analys. Dock tror jag att backspelet stärker hennes aktier att komma med i en EM-trupp. För plötsligt kan hon ju vara användbar i alla tre lagdelarna – vilket ju är något som en tränare tycker om.

* I går vann Tyresö säkert mot Kif Örebro. Tyresö ligger därmed kvar på det poängsnitt som de hade i fjol – vilket talar mot att det kommer att tappa elva poäng totalt. Malmö har redan tappat sju, Göteborg och Umeå har tappat tio och Linköping har tappat elva. Mer än så säger jag inte…

Tyresö och Göteborg är för övrigt de enda obesegrade lagen i serien.

Johanna Almgren

* Apropå Göteborg så var det precis så illa med Johanna Almgren som befarat. Och inte nog med att hon missar EM, nu funderar dessutom hon på att sluta helt med fotbollen. Visst är väl det ett riktigt tråkigt besked?

Man vill ju ha tillbaka henne på planen igen. Samtidigt så har hon varit extremt skadeförföljd ända sedan de tidiga tonåren, så man förstår ju om hon känner att hon gjort sitt i rehabsammanhang.

* Louise Fors blev målskytt i WSL i går. Hon gjorde 3–1-målet när Liverpool vann med 3–2 hemma mot Lincoln. Stämmer siffrorna på soccerway.com så är det nu dubbelt svenskt i skytteligan i WSL. Sofia Jakobsson leder på fyra mål, ett före Fors.

Schelin vann skytteligan

Publicerad den 27 maj, 2013 av Johan Rydén

Lotta Schelin avslutade sin succésäsong i den franska ligan, där hon ju prisats som dess allra bästa spelare, med att även bli skyttedrottning. Svenskan gjorde ett av målen när Rodez besegrades med 3–0 i sista omgången.

Schelin vinner därmed på totalt 24 mål, fyra före lagkamraterna Eugenie Le Sommer och Camille Abily. Förstås imponerande av Schelin, men ännu mer imponerande av Abily att som defensiv mittfältare snitta i princip ett mål per match.

Viktigast för Lyon i dag var dock att herrlaget slutade trea i ligue 1, och får kvala mot herrarnas Champions League – för det innebär troligen att satsningen på damerna inte behöver minskas.

Kosovare Asllani gjorde två mål i sista omgången när PSG vann med 5–0 mot Guingamp Hon slutade därmed på 17 mål – vilket innebär delad sjätteplats i skytteligan bland annat med klubbkompisen Lindsey Horan.

I damallsvenskan vann Umeå med 2–0 hemma mot Mallbacken. Det får väl anses vara ganska väntade siffror. Lina Hurtig gjorde ena målet, och är nu uppe på tredje plats, jämsides med Marta, i skytteligan. Båda står på sex mål.

Apropå Hurtig läste jag på Alva Nilsson:s twitter att Pia Sundhage skulle ha sagt så här om Umeåspelarens möjlighet att tas ut i A-landslaget:

”Är hon bäst i U19? Dominerar hon där? När hon gör det kommer hon att bli uttagen.”

Hoppas vår förbundskapten har uttryckt sig slarvigt. För det var ett sällsynt dumt uttalande. Vadå dominera? Vilka av våra A-landslagstjejer dominerar till exempel i damallsvenskan?
Där har Hurtig gjort flest mål av alla svenska spelare. Innebär det att hon dominerar? Caroline Seger har gjort ett mål och tre målpass. Dominerar hon därmed tillräckligt för att spela i landslaget?

Det hyperviktiga bottenmötet mellan Vittsjö och Piteå slutade 2–2 efter att Faith Ikidi kvitterat i samband med en hörna i fjärde övertidsminuten. Tungt förstås för Vittsjö som hade behövt en trepoängare.

Efter helgens resultat känns det ganska solklart att nedflyttningslagen ryms inom kvintetten Mallbacken, Piteå, Jitex, Vittsjö och Sunnanå.
Det är rätt öppet mellan lagen, även om min känsla är att Jitex – trots raset i lördags – trots allt kommer att klara sig. De har i grunden en god stabilitet. Och enligt Tony Gustavsson i GP hade hans lag sällsynt bra utdelning på Åbyvallen. Statistiken sa 4–12 i skott på mål, och 1–0 i skott i målställning. Det brukar innebära ett slutresultat på typ 1–3 eller 1–4 – och inte 0–7.

* I övrigt i Europa lade Hoffenheim slag på den sista platsen i Frauen-Bundesliga. Man spelade 3–3 hemma i seriefinalen hemma mot Köln. Gästerna hade 1–2 och greppet om seriesegern när schweiziska forwarden Martina Moser satte det viktiga kvitteringsmålet. Hoffenheim gjorde sedan 3–2 och verkar inte ha varit riktigt hotat på slutet.

* I Danmark gratulerar vi Bröndby till ligaguldet. De ser ut att kunna gå helt obesegrade genom seriesäsongen. En match återstår, och Bröndby har 22 segrar och ett kryss så här långt.

* Arsenal vann FA-cupfinalen mot Bristol Academy med 3–0 efter mål av Stephanie Houghton, Jordan Nobbs och Ellen White.

* I USA:s NWSL fortsätter det att vara jämna resultat i princip i alla matcher. Men poängmässigt håller Portland Thorns och Sky Blue FC på att göra ett ryck.
Sophie Schmidt gjorde segermålet när Sky Blue vann med 1–0 mot Kansas City. Därmed leder mycket överraskande fjolårets Kristianstadsmittfältare ligans skytteliga på fem mål.
Mindre överraskande var att Portlands segerskytt i 1–0-segern i ”derbyt” mot Seattle Reign hette Christine Sinclair. Kanadensiskan är en av sex spelare som delar skytteligans andraplats på fyra mål. Hon har sällskap av klubbkompisen Alex Morgan, landsmanninan Diana Matheson, den USA-födda mexikanskan Renae Cuellar samt Morgans båda amerikanska landslagslagskollegor Abby Wambach och Sydney Leroux.

En blogg om internationell damfotboll

Johan Rydén, sportreporter på Borås Tidning, bloggar om damfotboll på allra högsta nivå

Kategoriarkiv: Féminine Division 1 – franska ligan

Här är mitt allstarlag

Hörsammas Holstad Berges bön?

Känslan säger Sverige–Norge i final

Norge–Spanien 3–1

Guide till EM-kvartsfinalerna

En analys av alla EM-lag

Knän, Holland, Asllani och Frankfurt

Här är min EM-trupp

Fanatisk disciplin i seriefinalen

Schelin målskytt i Bompastors final

Snart halvtid och skrällarna är få

Bra statistik, men inte pålitlig

Kul med Hurtig och Banusic

Harder har en lysande träffbild

Schelin vann skytteligan