Tar Malmö FF över LB07?

Inlägget uppdaterat med senaste nytt kring MFF och LB07, fler tv-matcher och rättelse kring seedade lag i Champions League. 

Torsdagens stora svenska damfotbollsnyhet var uppgiften om att det skall föras samtal om att Malmö FF skall ta över LB07:s damallsvenska lag.

Jag trodde nog att det var Rosengård som låg närmast till hands för ett samarbete med MFF på damsidan, då ju FCR är MFF:s gamla damlag.

Spontant känns det ju intressant med både MFF och Rosengård på högsta elitnivå. Och inte minst låter det ju vansinnigt spännande med att ha två så drivna talangfabriker i samma stad. Både MFF och Rosengård är ju väldigt bra på att fostra elitspelare.

Vi får se vart det här tar vägen.

Under fredagsförmiddagen har Sydsvenskan skrivit att det är bekräftat att det blir någon form av samarbete mellan MFF och LB07. Mer skall presenteras på en presskonferens klockan 14.00.

Fotbollsmässigt spelades det fem Champions League-matcher under torsdagen. Bortalagen vann i fyra av matcherna, medan det blev kryss mellan Anderlecht och BIIK Kazygurt.

Här lurades jag först av att Fiorentina och Arsenal har bytt hemmamatch, och i en tidigare version av det här inlägget skrev jag att det fanns en chans/risk att samtliga sextondelsfinaler skulle vinnas av de seedade lagen.

Något som knappast ger vatten på kvarnen för oss som gnällt på seedningsupplägget.

Men Arsenal lär ju i alla fall gå vidare, så minst ett oseedat lag kommer att avancera.

Det var ingen stor svenskdag. Stephanie Öhrström var bänkad till förmån för Francesca Durante när Fiorentina föll med hela 4–0 hemma mot Arsenal. Där gjorde Vivianne Miedema två av målen.

Även Hanna Glas fick sitta och titta på när hennes lag spelade. Glas fick dock se sitt PSG vinna med hela 7–0 borta mot portugisiska Braga. Där stod Marie-Antoinette Katoto för tre av målen och Jordyn Huitema för två.

För Annahita Zamanian har säsongen börjat tungt. Hon satt på bänken utan att få speltid i helgens ligamatch mot Metz. I övrigt har hon inte ens ingått i matchtruppen till tävlingsmatcherna.

Under torsdagen var det även toppmöte i amerikanska NWSL. Där satt Julia Spetsmark på bänken hela matchen när hennes North Carolina Courage vann med förkrossande 6–0 borta mot tidigare serieledarna Portland Thorns.

Det verkar ha varit gräsligt dålig inställning från Portlandspelarna när matchen hade glidit dem ur händerna. Se bara på vilket obefintligt hemjobb huvuddelen av lagets spelare gör vid gästernas 5–0-mål.

Därmed är det dags att blicka framåt mot helgen. För svensk del är det söndag 15.00 som är tiden som gäller. Då är det ju nämligen ett avgörande läge både i toppen och botten av damallsvenskan. Då spelas ju nämligen matcherna Göteborg–Rosengård och Djurgården–LB07 parallellt.

Det är matcher där jag håller Rosengård och Djurgården som favoriter. Även om Göteborg stod upp bra mot Bayern München och borde ha fått lite självförtroende av sin insats så måste den matchen ha slitit på laget. Därav Rosengårds favoritskap, även om matchen spelas i Göteborg.

Samtidigt är det en måstematch för Göteborg. Känslan är att KGFC måste ta tre poäng för att ha kvar chansen på SM-guldet. Vid förlust är guldhoppet helt ute, men även vid kryss känns det svårt att nå förstaplatsen.

Och i botten är det en absolut måstematch för Djurgården. Vid förlust talar väldigt mycket för att man får börja om i elitettan nästa år. Jag tror att stockholmarna tar sig samman och kniper en efterlängtad trepoängare.

Men redan i kväll drar damallsvenskans 17:e omgång i gång. Den gör det med matchen Linköping–Eskilstuna klockan 18.30. Den matchen är ju också spännande med tanke på LFC:s svaga insats senast och Eskilstunas fina höstform.

I kväll kan man även se Frauen-Bundesliga på svensk tv. Matchen Köln–Turbine Potsdam visas på Viasat Fotboll med start 19.15.

I morgon lördag hittar jag inga tv-matcher. Däremot har vi en högintressant toppmatch i elitettan när trean Uppsala tar emot fyran AIK – avspark 15.00. Ett av lagen kommer att ligga på damallsvensk plats efter slutsignalen. Där kommer det att ligga kvar åtminstone till söndag då Hammarby spelar borta mot Asarum.

Under lördagen blir det även intressant att se hur det går för Tacon i deras hemmapremiär mot Huelva (avspark 18.00). Madridklubben lär ju vara extremt revanschsugen efter fiaskostarten i ligan.

Det är ju värt att notera att Tacon faktiskt värvat ett par defensiva toppspelare, men att varken Daiane eller Thaisa var med i premiären. De lär behövas, och nu har man ju även fått in en tredje meriterad försvarsspelare i Växjöförvärvet Osinachi Ohale. Ohale borde vara spelklar till matchen. Frågan är om de båda brasilianska affischnamnen är det?

Lördagen innehåller även ett intressant toppmöte i den franska ligan, Bordeaux–Montpellier, samt fyra matcher i premiäromgången i den italienska ligan. Där känns svenskmötet Juventus–Empoli klockan 20.45 som lördagens mest intressanta. Omgångens toppmatch spelas annars på söndag, nämligen mötet Roma–Milan.

Under söndagen visas en hel del damfotboll på svensk tv. 13.00 visar Sportkanalen matchen mellan damallsvenskans två positiva överraskningar, Vittsjö-Kif Örebro. 13.30 sänder Viaplay WSL-matchen Reading–Manchester City och 14.00 visar samma kanal tyska ligamatchen Bayern München–Leverkusen.

15.00 visar SVT damallsvenska toppmötet Göteborg–Rosengård och 16.30 är det fransk ligamatch, Lyon–Fleury, på Viasat Sport.

Bara tre lag kvar i guldstriden

Med 18 poäng kvar att spela om känner jag att det bara är tre lag kvar som kan vinna SM-guldet – Rosengård, Vittsjö och Göteborg.

Övriga lag har minst sju poäng upp till serieledande Rosengård, och det känns inte rimligt att något lag skulle kunna ta in så många poäng på Malmöklubben.

Det känns knappt rimligt att något lag skall kunna ta in fyra poäng – vilket är avståndet ner till tvåan Vittsjö. Rosengård är således otroligt nära guldet.

I går säkrade Växjö i praktiken en plats ovanför nedflyttningsstrecket genom att vinna mot Linköping med 1–0. Sitt damallsvenskan kontrakt har den småländska klubben däremot inte säkrat – det är en ekonomisk fråga som kommer att avgöras av licensnämnden. Även Linköpings framtid i damallsvenskan ligger ju för övrigt i händerna på licensnämnden.

Linköping är så långt efter Rosengård att de får koncentrera sig på att försöka nå Europaspel. Fast möjligheterna minskade dramatiskt i går.

Den bild man i första hand bär med sig från matchen Växjö–Linköping är Violah Nambi:s sanslösa glädje över segermålet.

Det var Nambis första damallsvenska mål någonsin, och man blir ju varm i hela kroppen över att se vilken lycka det målet gav.

Mindre lycklig blev man över Linköpings insats i matchen. För drygt två veckor sedan såg jag ett starkt LFC på Gamla Ullevi. I går var östgötarna väldigt långt ifrån starka.

LFC var väldigt passivt från start och skall tacka högre makter för att man hade 0–0 i paus. Växjö borde ha gjort minst ett mål före paus. Bland annat stod Mimmi Strömgren för en grov miss efter att hon snott bollen av Emma Holmgren och fått öppet mål.

LFC hade periodvis otroligt dålig passningskvalitet. På den punkten var Växjö överlägset bättre. Kanske att LFC hade 5–0-segern från premiären i bakhuvudet och trodde att det skull gå lätt. Samtidigt är det ingen stor skräll att passningsspelet är ett problem för den här LFC-upplagan. Flera av klubbens landslagsspelare har ju sina stora styrkor i fysik och aggressivitet och inte i passningsskicklighet.

Nu är guldet helt kört för Linköping. Det är nio poäng och 18 mål upp till Rosengård – det tar man inte ens in med full poäng i återstående omgångar. Det är även både många poäng och många lag att passera om man skall kunna bli tvåa.

Redan på fredag spelar LFC nästa match. Då tar man emot höstens lag – Eskilstuna. Sett till de fyra senaste omgångarna är United seriens mest formstarka lag med tio poäng. Totalt efter VM-uppehållet har bara Rosengård (21 poäng) tagit fler poäng än Eskilstunas 19. United är hett, och har nu tagit in sju poäng på LFC efter uppehållet.

Vid Unitedseger i Linköping byter för övrigt lagen plats i tabellen. Sett till den senaste omgången känns det som ett rimligt utfall. Samtidigt är Linköping otroligt ojämnt, så de kanske gör en toppmatch på fredag.

En glädjande nyhet från damallsvenskan som jag glömde nämna i går är ju att Jessica Samuelsson äntligen är tillbaka i spel igen. I söndags spelade hon sina 32 första minuter i damallsvenskan sedan hon lämnade för Arsenal sommaren 2017. Det var en på alla sätt välkommen comeback. Nu håller man både tummar och tår för att Samuelsson kan hålla sig frisk och hel framöver.

I övrigt på nyhetsfronten noteras att Svenska fotbollförbundet valde att inte offentligt redovisa ersättningsnivåerna för spelarna i dam- respektive herrlandslag – de nöjde sig med att säga att ersättningarna är rättvisa. Vi får se om DO accepterar att hålla siffrorna hemliga, eller om summorna blir offentliga.

Jag håller i och för sig med förbundet om att spel i landslaget inte skall jämställas med att vara anställd. Men om förbundet nu har rättvisa och jämställda ersättningar fattar jag inte varför ledningen kämpar så hårt med att dölja nivåerna. Skäms de över de ersättningar de betalar ut?

I Finland har man tagit klivet fullt ut till jämställda landslagsersättningar. På sätt och vis lär det ju vara enklare än i Sverige, då det finländska herrlandslaget i princip aldrig spelar in några framgångsbonusar. Fast just nu har ju faktiskt de finländska herrarna en bra chans att kvala in till EM, på så sätt var det här bra tajming för damerna.

I Jamaica är man däremot långt ifrån några jämställda ersättningar. Spelarna i damlandslaget strejkar nu i väntan på att få betalt för VM. Så här skrev forwardsstjärnan Khadija Shaw på sitt Instagramkonto för ett tag sedan:

https://www.instagram.com/p/B17B-_tBg9-/

Och här är en artikel där målvakten Nicole McClure ger sin syn på saken:

Vi får se om Jamaica kommer till spel i förkvalet till OS i månadsskiftet. Khadija ”Bunny” Shaw har däremot kommit till spel i den franska ligan. Hennes start i Bordeaux går inte att benämna som något annat än succé.

Efter två omgångar i ligan står Shaw på fyra mål. Hon har gjort två per match, och ligger trea i skytteligan efter de båda femmålsskyttarna Ada Hegerberg och Kadidiatou Diani.

Det är för övrigt Lyon, PSG, Montpellier och just Bordeaux som har full poäng efter två ligaomgångar.

Nämnda Hegerberg är en av 55 spelare som kan komma med i den internationella spelarorganisationen Fifpros världslag för säsongen 2018/19. Det kan även den svenska trion Hedvig Lindahl, Nilla Fischer och Kosovare Asllani. Kul med tre svenska nomineringar.

Noterbart på listan är att skytteligasegraren från Frauen-Bundesliga, Ewa Pajor inte finns med. Udda med tanke på att polskan gjorde hela 24 mål, vilket var bästa noteringen i tyska ligan sedan 2011.

Minst lika förvånande är att för mig helt okända Rayo Vallecanoforwarden Oriana Altuve från Venezuela är nominerad. Under aktuell säsong gjorde Altuve två landslags- och tio ligamål. Just Venezuela känns väldigt överrepresenterat. Man har nämligen även med La Corunas Michelle Romero på listan.

När det gäller nästa VM-slutspel återstår nu åtta kandidater till att arrangera mästerskapet. Klart är att det inte kommer att arrangeras i Europa. Det blir att resa till Sydamerika, till Asien eller till Oceanien.

I morgon 14.00 är det avspark i sextondelsfinalerna i Champions League, och Bayern München har landat i Sverige.

Till Schweiz där landslagets storstjärnor de senaste åren har hetat Ramona Bachmann och Lara Dickenmann. Men det är en tredje spelare, Ana Maria Crnogorcevic, som numera toppar listan över flest landslagsmål för Schweiz. Den 28-åriga Portlandspelaren gjorde i förra veckan sitt 54:e landslagsmål.

Apropå antal landslagsmål har det förvånat mig att Kanada inte spelat några landskamper i höst. Christine Sinclair är ju bara två mål från att tangera Abby Wambach:s världsrekord i antal landslagsmål, och tre ifrån att ta över det själv. Om jag hade varit ansvarig på det kanadensiska förbundet hade jag bjudit in något blåbärslag till Vancouver för att ge Sinclair möjligheten att slå rekord på hemmaplan. Och jag hade gjort det fortast möjligt. För det skulle ju kunna hända att 36-åringen skadar sig.

Sinclair ligger för övrigt även tvåa i skytteligan i amerikanska ligan, NWSL. Men där har hon hela sex mål upp till fantastiska Sam Kerr. Australiskan gjorde två mål till i går och står nu på 15. Kerrs eget rekord lyder på 17 mål på en säsong – två kvar dit alltså.

En nyhet från förra veckan är att Irlands nya förbundskapten heter Vera Pauw. Den meriterade holländskan har tidigare varit förbundskapten för Skottland, Holland, Ryssland och Sydafrika, samt att hon varit rådgivare åt Thailand.

Slutligen noteras att det strömmat norska spelare ut i de europeiska ligorna den här sommaren. I går blev ju Lisa Marie Utland klar för Reading, och i förra veckan var det Kolbotns målvakt Aurora Mikalsen som skrev på för Manchester United.

Även om Utland gick via Sverige finns nu en debatt i Norge om att toppserien håller på att brandskattas på sina bästa spelare. I sommar har bland annat följande spelare lämnat toppserien: Ingrid Syrstad Engen (Wolfsburg), Guro Reiten (Chelsea), Amalie Eikeland (Reading), Karina Sævik (PSG), Kristine Björdal Leine (Reading), Cecilie Kvamme (West Ham) och nu Mikalsen.

Det innebär att tolv av 20 spelare i förbundskapten Martin Sjögren:s senaste landslagstrupp är utlandsbaserade. Jämför man med Sverige var bara åtta av de 23 spelarna i Peter Gerhardsson:s senaste trupp utlandsbaserade.

Den norska debatten är för övrigt inget nytt. Den fanns redan för två år sedan.

 

Sundhage landade med ett plask

Pia Sundhage fick ju en riktig succédebut som brasiliansk förbundskapten. Tidigare i veckan vann hennes lag mot Argentina med hela 5–0, och svenskan hyllades efter sin debut.

Men under söndagen kom Sundhage och hennes Brasilien ner på jorden igen. Och det med ett rejält plask.

På en vattensjuk plan förlorade nämligen Brasilien mot Chile efter straffläggning i finalen av den fyrnationsturnering som spelats i veckan. Och det hör verkligen inte till vanligheterna att Brasilien på seniornivå förlorar mot ett annat sydamerikanskt landslag.

På de sju tidigare landskamperna mot Chile under 2010-talet hade exempelvis Brasilien sju raka segrar och målskillnaden 22–2. I dag blev det 0–0 och förlust med 5–4 efter straffläggning. Det trots att Brasiliens målvakt Aline Reis räddade tre straffar. Brasilien slog nämligen två utanför plus att Chiles stjärnmålvakt Tiane Endler räddade två.

Jubel i Chile, medan Sundhage fick lära sig att Brasilien anno 2019 inte är något självspelande piano. Dock skall det sägas att matchen tycks ha spelats under väldigt blöta förhållanden. Och när matcherna mer blir vattenpolo än fotboll underlättas arbetet för försvarande lag.

I helgen har det bara varit två EM-kvalmatcher i Europa. Tyskland vann med 10–0 mot Montenegro och Serbien med 3–0 i Kazakstan. Montenegro gör sitt andra EM-kval, och ännu så länge har man inte tagit någon poäng.

Under måndagen går två matcher, bland annat intressanta Island–Slovakien i Sveriges grupp. Sedan det smäller till rejält i EM-kvalet med hela 15 matcher på tisdag. Det är ju då som Sverige går in i kvalet, vårt landslag gör det 18.00 borta mot Lettland. En match som sänds på TV6 och Viaplay. Den sportsligt mest intressanta matchen under tisdagen är dock Ukraina–Tyskland.

Tidigare i dag föll F18/01-landslaget med 2–1 mot Norge. Jag såg delar av den första halvleken, och av det jag såg var norskorna det klart bättre laget. Så jag kan inte säga att jag var förvånad över slutresultatet.

Under helgen blev det för övrigt bekräftat att CD Tacon/Real Madrids nya forward är engelskamerikanska Chioma Ubogagu.

Svensk i Algeriet – och fransk premiär

Hanna Boubezari

På måndag öppnar det första internationella fönstret efter VM. Som bekant spelar Sverige en EM-kvalmatch under fönstret, den går i Lettland först tisdagen den 3 september. Själva EM-kvalet inleds redan på torsdag med fem matcher, bland annat Island–Ungern i vår grupp.

Dagen innan kan en svensk spelare göra landslagsdebut i det afrikanska OS-kvalet. Då möts nämligen Algeriet och Nigeria i åttondelsfinal. Och i Algeriets trupp finns för första gången den Umeåbördiga Kungsbacka- och Jitexspelaren Hanna Boubezari.

Hon flög ner till Afrika i onsdags för att eventuellt få göra landslagsdebut i mötet med Thomas Dennerby:s meriterade landslag. Boubezari har varit på läger med det svenska flicklandslaget, men är vad jag kan se inte bokförd för någon landskamp.

Det kan alltså bli debut alla kategorier på onsdag. Afrika har bara en plats i nästa års OS-turnering, och kampen lär i första hand stå mellan VM-lagen Nigeria, Kamerun och Sydafrika. Möjliga utmanare är Ghana, Mali och Elfenbenskusten.

Algeriet känns inte som ett troligt OS-lag. Men algeriskorna var ett av åtta lag som nådde slutspelet i Afrikanska mästerskapen förra året. Då blev det noll poäng och 2–7 i målskillnad. Till nästa gång (2020) utökas för övrigt de Afrikanska mästerskapen från åtta till tolv lag, så kanske att Boubezari kan få spela i ett mästerskap framöver.

I år har hon spelat två matcher i damallsvenskan för Kungsbacka. Nu under hösten är hon utlånad till division I-klubben Jitex.

https://twitter.com/sam4wigan/status/1151488011022065664

Inför det stundande landslagsuppehållet har vi fått besked om att två rutinerade mittfältare slutar i sina respektive landslag. Det handlar dels om den 33-åriga tyska OS- och EM-mästarinnan Lena Goessling.

Wolfsburgspelaren har dessutom vunnit Champions League två gånger. Hennes bästa säsong hittills var 2013, då hon bland annat kom med i EM:s allstarlag samt prisades som världens bästa speluppläggare av den internationella statistikorganisationen IFFHS.

Goessling fick bara speltid i en match i årets VM-slutspel, och ingår sannolikt inte i förbundskapten Martina Voss-Tecklenburg:s planer. Det var sannolikt därför rimligt att tacka för sig nu.

I övrigt vad gäller det tyska landslaget så har talangfulla 19-åringen Lena Lattwein tvingats lämna återbud till det stundande landslagslägret. Hon ersätts av Pauline Bremer, en spelare som jag trodde hårt på för några år sedan. Men den 23-åriga Manchester Cityspelaren har inte fått den utveckling hon spåddes. Inte ännu i alla fall.

Den andra spelaren som tackar för sig är franska mittfältaren Elise Bussaglia. 33-åringen (fyller 34 i slutet av september) som numera spelar för Dijon i franska ligan var startspelare i VM. Hon spelade fyra av fem matcher, bland annat hela kvartsfinalen mot USA. Den matchen visade sig bli hennes sista landskamp.

Apropå Frankrike så drar ligan igång med fem matcher under lördagen. I fjol var Lyon, PSG, Montpellier, Bordeaux och Paris FC de fem högst placerade lagen. Känslan är att det kommer att se ut på ett liknande sätt i år.

Lyon är förstås megafavorit. Lagets senaste förlust i ligan kom mot PSG den 17 december 2016. Under de fem senaste säsongerna har Lyon på 110 ligamatcher tagit 103 segrar, 6 kryss – och bara en förlust.

Under sommaren tycker jag nog ändå att klubben har gjort några rätt konstiga värvningar. Det känns mer som att klubben breddar truppen än spetsar den. Det mest namnkunniga nytillskottet är Nikita Parris. Men man hade redan två högklassiga kantspelare till höger i Shanice van de Sanden och Delphine Cascarino.

Man får ju sannolikt klara sig utan korsbandsskadade Jessica Fishlock under hela säsongen. Men jag ser ingen riktig ersättare till henne bland nykomlingarna Alex Greenwood, Janice Cayman, Jessica Silva och den talangfulla finländska målvakten Katriina Talaslahti.

Dock har ju Lyon sedan tidigare en väldigt stabil stomme att luta sig mot. En intressant fråga blir ju om Ada Stolsmo Hegerberg kan återta kommandot i skytteligan. Norskan blev ligans bästa målskytt tre säsonger i rad 2016–18 (dock delat med kompisen Eugenie Le Sommer ett av åren). Den senaste säsongen fick dock Hegerberg nöja sig med andraplatsen bakom PSG:s Marie Antoinette Katoto.

Då tycker jag att första utmanaren PSG har gjort fler spännande värvningar. Man har bland annat toppat sin trupp med tyska Sara Däbritz, kanadensiska jättetalangen Jordyn Huitema och norska VM-spelaren Karina Saevik.

När PSG nyligen vann med 2–1 mot Bayern München i en träningsmatch hade Annahita Zamanian en större roll än tidigare. Det blir intressant att se om det även fortsatt kommer att se ut så för den svenskfostrade speluppläggaren.

I fjol hade vi fem svenskor plus Zamanian i D1 Feminine. I år är det nere i 2+1. I PSG finns ju även Hanna Glas, och i Montpellier har vi Marija Banusic.

I fjol var Montpellier tidigt borta ur striden om de två topplaceringarna. Till årets säsong har man gjort stora förändringar i sin spelartrupp. Bland annat har Linda Sembrant och Sofia Jakobsson lämnat. In har man fått tyska målvakten Lisa Schmitz, tidigare Rosengårdsmittfältaren Iva Landeka samt tyska landslagsforwarden Lena Petermann.

Iva Landeka

Montpellier har vunnit mot Chelsea och PSG (efter straffar) under försäsongen, och kan kanske utmana om andraplatsen i år.

Men man får se upp bakåt för ett alltmer intressant Bordeaux. Tittar man på FC Girondins trupp innehåller den en hel hög spännande spelare. Där finns bland annat nyazeeländska landslagsmålvakten Erin Nayler och brasilianska mittbacken Kathellen. I backlinjen finns även Estelle Cascarino, och på mittfältet landslagsmeriterade duon Charlotte Bilbault och Clarie Lavogez. Och forwardssidan är namnkunnig. Där finns Ouleymata Sarr, Viviane Asseyi och spännande jamaicanska nyförvärvet Khadija Shaw.

Till topplagen skall vi även räkna in före detta storklubben Juvisy, som ju sedan några år tillbaka spelar under namnet Paris FC. I Parisklubben hittar vi bland annat Sverigebekanta forwarden Linda Sällström.

Det är just på forwardssidan som PFC ser riktigt spännande ut. Utöver Sällström finns även anfallare som Gaetane Thiney, Camille Catala och Clara Mateo.

Juvisy har tagit sex ligaguld genom åren. Paris FC har ett berg att bestiga om man i år skall kunna ta första guldet i den nya konstellationen. Laget har just laddat för säsongen genom att bestiga berg.

Spelarna kämpade i sju timmar för att bestiga det 3173 meter höga Campbieil i Pyrenéerna.

Det om den franska ligan. Tittar vi på veckans silly season noteras att den före detta LFC-lagkaptenen Janni Arnth lämnar Arsenal för lagets motståndare i Champions League, italienska Fiorentina.

32-åringen gjorde mål i sin debut för Londonklubben. Men sedan blev det inte någon succé för Arnth i Arsenal. Hon fick bara spela totalt 254 minuter i WSL, och det är därmed rimligt att hon flyttar på sig.

I övrigt noteras att Australiens landslagsforward Emily Gielnik är nästa spelare att ansluta till Bayern München. Amanda Ilestedt:s lag spelar för övrigt i kväll mot Frankfurt, en match som visas på tyska Europsport, men som inte går att se gratis i Sverige.

I höst är det inte längre möjligt att se matcher från Frauen-Bundesliga eller NWSL gratis i Sverige. Det skriver bloggen Hattrick om här. Det är förstås tråkigt för oss som är intresserade, för det finns ju gränser för hur många kanaler man har råd att betala för. Samtidigt får vi hoppas att det innebär fina intäkter till klubbar och spelare.

I NWSL spelar ju bara amerikanska lag. I en bra intervju med Kanadas superstjärna Christine Sinclair beklagar hon bristen på proffslag i landet. Kanada är ju det högst rankade landet i världen utan att ha någon högklassig liga. Inom herrfotbollen spelar ju kanadensiska lag i MLS. Nog borde väl det kunna finnas intresse även för ett kanadensiskt lag i NWSL? Exempelvis är det ju inte jättelångt mellan Vancouver och Seattle.

I på seneftermiddagen har Umeå återtagit ledningen i elitettan. Laget vann med 2–0 borta mot Lidköping. Lova Lundin visade vägen genom två tidiga mål. Lundin inledde säsongen som inhoppare och har bara spelat sju hela matcher. Men ju längre säsongen har gått, desto större roll har hon tagit i laget. Nu är den 20-åriga powerforwarden uppe på tolv mål. Och vad jag kan se har hon gjort mål i nio av de tio senaste tävlingsmatcherna.

Matchen i Lidköping hade för övrigt avspark redan 16.30, vilket ju är en mycket konstig avsparkstid. Jag antar att det handlar om att Umeå skall kunna åka hem under kvällen, vilket ju är bra för dem. Spontant känns det ju rent publikmässigt som att man ger upp på förhand om man lägger matcher så tidigt en vardagskväll.

Samtidigt noterar jag att publiksiffran blev 190, vilket är ganska exakt var Lidköping brukar ha. Så kanske att det inte spelade någon roll.

Slutligen en snabbtitt på helgens damallsvenska omgång. Klart inför omgången är att toppduon Rosengård och Göteborg kommer att ligga topp två även under landslagsuppehållet. Frågan är vilka som kommer att vara i ledning, samt vilket avstånd de båda lagen kommer att ha neråt.

Om Göteborg och Rosengård vinner hemma mot Linköping respektive borta mot Piteå kommer de båda topplagen att ha en lucka neråt på minst tre poäng plus målskillnad. Men om LFC och Piteå skulle vinna skulle vi återigen ha en extremt tajt toppstrid.

För övriga topplag väntar hemmamatcher. Kif Örebro tar emot LB07 och Vittsjö tar emot Växjö. Matchen Kristianstad–Djurgården blev lite extra intressant i dag när stockholmarna bytte tränare. Hur väljer Pierre Fondin att matcha Djurgården? Blir det exempelvis tre eller fyra backar?

Viktiga segrar för Göteborg och Linköping

I dag har vi avskrivit två av fjolårets fyra medaljlag från kampen om nästa års Champions Leauge-platser. Kristianstad föll i Göteborg och Piteå tappade två poäng i Eskilstuna. Därmed har de båda lagen nu 7,5 respektive 8,5 poäng upp till Göteborg på andraplatsen.

Det känns som ett för långt avstånd, speciellt som det är många lag att passera. Efter Kristianstads 2–0-förlust i Göteborg konstaterade också Kristianstadstränaren Elisabet Gunnarsdottir att hennes lag var borta från kampen om andraplatsen.

”I varje fall nu. Men man vet aldrig vad som händer i den här jämna serien.”

Däremot hänger Linköping med. Laget tog en nödvändig livlina när man vann toppmötet mot Vittsjö med 2–1. Östgötskorna är därmed fyra poäng bakom Göteborg. Göteborg i sin tur är i dagsläget bara en poäng bakom Rosengård. Fast det kan växa till fyra på tisdag. Och på lördag möts Göteborg och Linköping i en riktig sexpoängsmatch. Där kan LFC återigen på allvar blanda sig i striden om andraplatsen. De kan också spela en avgörande roll i striden om SM-guldet.

För tillfället känns det ju nämligen som att Göteborg är det enda rimliga hotet mot guld för Rosengård. Men göteborgskorna får inte förlora speciellt många fler poäng än man redan har gjort. Man lär definitivt inte ha råd med en massa poängförluster på hemmaplan.

Matchen på lördag spelas på gräs på Gamla Ullevi. I dag var det däremot konstgräs och Valhalla som gällde för Göteborg. I frånvaro av Pauline Hammarlund testade tränare Marcus Lantz att spela med Rebecka Blomqvist som ensam forward. Dessutom flyttade han fram Julia Zigiotti Olme ett halvsteg, så att hon var ett slags tia.

Jag skulle säga att Göteborg från start spelade 4–5–1 eller 4–4–1–1 i försvar och något som skulle kunna beskrivas som 2–3–4–1 i anfall.

Även om Kristianstadstränare Gunnarsdottir tyckte att hennes lag redan från start hade problem med Göteborgs starka högerkant skulle jag säga att det inte direkt blixtrade om Göteborg med det nya spelsystemet. Jag hade 1–0 i klara målchanser till hemmalaget efter 27 minuter. Dessutom hade båda lagen så långt haft varsin halvchans.

Hemmalaget blev faktiskt väldigt mycket bättre när Taylor Leach tvingades av med skada i just 27:e minuten. Då bytte Lantz in Karin Lundin på topp och återgick till det spelsätt som Göteborg haft under större delen av säsongen.

På bara några minuter skapade Göteborg en jättechans samt två straffsituationer. Till Elisabet Gunnarsdottirs stora frustration…

”Det var inte straff.”

…valde domare Sara Persson att blåsa för den andra straffsituationen, där Emma Koivisto stoppades av Josefin Harrysson. Jag håller med om att straffen inte var solklar, men jag tycker inte heller att domslutet var helt galet.

Elin Rubensson satte snyggt straffen i krysset med tio minuter kvar av den första halvleken. Och ganska exakt tio minuter in i den andra kom 2–0. Det var ett litet mästerverk. Dels stod Filippa Curmark för en väldigt precis passning, dels gjorde Rebecka Blomqvist en härligt vältajmad löpning.

Fri med Brett Maron gjorde Blomqvist inget misstag. Ibland tycker jag att den damallsvenska skyttedrottningen har för små marginaler i sina avslut, vilket gör att de ofta går utanför. Men den här gången hade Blomqvist tvärtom väldigt god marginal i sitt avslut.

I det skedet hade jag 5–1 i klara målchanser till Göteborg. Där kändes det som att Göteborg hade full kontroll. På slutet lyfte dock Kristianstad sitt spel, och man skapade också flera fina chanser att reducera. Till slut vann Göteborg målchanserna med 6–5, och matchen med 2–0.

Dock var det ju oroande för laget att mittback Leech skadades. I dag fanns varken Emma Berglund eller Emma Pennsäter med i matchtruppen. Berglund sa till mig att hon närmar sig spel, men det kändes inte som att hon gör comeback redan på lördag.

Stor matchvinnare i Linköpings 2–1-seger mot Vittsjö var Frida Maanum. Norskan var en av få bra LFC-spelare i onsdagens förlust i Kungsbacka. Och i dag stod hon först för en läcker assist till Lina Hurtig vid 1–0. Dock verkar inte LFC:s matchsekreterare ha tillgång till damallsvenskan.tv, för Maanums fina assist är officiellt tillskriven Elin Landström. Och i 82:a minuten placerade Maanum snyggt in segermålet. Ett otroligt viktigt mål för Linköping.

I ett regnigt Eskilstuna kunde Felicia Rogic göra sitt enklaste mål för året när hon gav hemmalaget ledningen. Cajsa Andersson kom ut helt fel på en långboll och Rogic blev helt ensam med det tomma målet. På övertid kvitterade Julia Karlernäs på nick. Kryss var ett resultat som inte gynnade något av lagen.

I elitettan vann alla de tre topplagen Hammarby, AIK och Uppsala sina bortamatcher i dag. Därmed är Bajen nya serieledare, och både AIK och Uppsala har nu närkontakt med båda lagen på damallsvensk plats.

I Tyskland höll Hedvig Lindahl nollan i sin debut i Frauen-Bundesliga. Wolfsburg vann hemma mot SC Sand med 1–0 efter segermål av Pernille Harder.

I en träningsmatch vann PSG med 4–0 mot Juventus efter bland annat två mål av kanadensiska jättetalangen Jordyn Huitema. Jag hade inte möjlighet att se matchen, men noterade att Lisa Ek hörde Linda Sembrant styra Juventus backlinje.

Nu talar ju resultatet för att Sembrant inte hade så stor framgång. Men den bild man fått av att det är hon som styr landslagets försvarsspel försvagades ju knappast av det här:

Slutligen noterar jag att en ny brasiliansk mittback kopplas till CD Tacon/Real Madrid, nämligen Monica Hickmann. Vi får se om den uppgiften är korrekt.

Jaja. När jag ändå är inne på Tacon/Real Madrid kan det ju vara läge att även lägga upp den här länken med Sofia Jakobsson:s ribbskott från förra helgens träningsmatch. Jakobsson ser ut att ha konserverat VM-formen.

https://twitter.com/RealMadridPink/status/1161276873424461824

Bayern och Bröndby väntar för Göteborg och Piteå

Alldeles nyss blev lottningen för sextondelsfinalerna av Champions League klar. Tyskorna Nadine Kessler och Josephine Henning drog tyskt och danskt motstånd för våra svenska lag.

Göteborg ställs mot Amanda Ilestedt och Bayern München, ett möte där jag bedömer att chanserna för svensk seger är mindre än tio procent. Bayern har satt ihop ett väldigt spännande lag i år, och bör faktiskt kunna utmana Wolfsburg om det tyska ligaguldet. Och Göteborgs odds förbättrades ju inte av att Pauline Hammarlund:s säsong tog slut i veckan.

För Piteå blev det ett mer mänskligt motstånd. I sin Champions Leaguedebut ställs de regerande svenska mästarinnorna mot de danska mästarinnorna Brøndby IF. Här känns det som att det är ungefär 50/50 mellan lagen.

Om jag måste framhålla något lag som knapp favorit är det nog ändå Bröndby. Till danskornas fördel talar att laget är väldigt långt ifrån några debutanter i de här sammanhangen.

I fjol slog de ut Juventus i sextondelsfinalen, för att sedan åka ut mot norska LSK i åttondel. Även för två år sedan var det LSK som stoppade danskorna, då i sextondelsfinal. Och för tre år sedan föll man i åttondelsfinal mot Manchester City med uddamålet efter två matcher.

Säsongen 2014/15 var senaste gången Brøndby stötte på svenskt motstånd. Då vann man kvartsfinalen mot Linköping med totalt 2–1. Sedan blev det hela 0–13 mot Frankfurt i semifinal.

Här är övriga sextondelsfinaler:
Juventus–Barcelona,
Hibernian–Slavia Prag,
Spartak Subotica–Atletico Madrid,
Braga–PSG,
Vllaznia–Hjörring,
Chertanovo–Glasgow,
Ryazan–Lyon,
Arsenal–Fiorentina,

St Pölten–Twente,
Anderlecht–BIIK Kazygurt,
Breidablik–Sparta Prag,
Mitrovica–Wolfsburg
,
Lugano–Manchester City,
Minsk–FC Zürich

I natt var tre av de här 32 lagen i farten i det inofficiella världsmästerskapet för klubblag, International Champions Cup. Båda semifinalerna slutade med favoritsegrar efter avgörande på övertid.

Jag såg en stund av mötet Atletico Madrid–Lyon, en ganska jämn match där Atletico visade att man är ett högklassigt lag. Under den perioden jag såg var det 2–2 i målchanser till spanjorskorna. Men medan Ludmila och Charlyn Corral missade sina kanonlägen nickade Wendie Renard in matchens enda mål på hörna på övertid. Renard fick god hjälp av att Atleticos målvakt Dolores ”Lola” Gallardo helt missbedömde hörnan.

https://www.youtube.com/watch?v=m53RiaAcdAI

Senare i natt stod North Carolina Courage för en sen vändning mot Manchester City. De engelska tvåorna tog ledningen genom Georgia Stanway, men McKenzie Meehan smällde upp kvitteringen i nättaket i 84:e och världsmästaren Jessica McDonald sprang igenom och satte segermålet på i tredje övertidsminuten. Julia Spetsmark byttes in i minut 76 för amerikanskorna.

https://www.youtube.com/watch?v=n_Ay-8IVwfk

Det blir alltså repris på fjolårets final – Champions Leaguemästarinnorna mot NWSL:s mästarlag. I fjol vann NC Courage. Jag gissar att Lyon är revanschsuget i år.

 

Lottningar, nomineringar – och Kungsbacka DFF Marathon

I morgon klockan 13.30 lottas sextondelsfinalerna i Champions League. Inför lottningen ser jag det som att de svenska lagen har cirka 50 procents chans att gå vidare till åttondelsfinal.

Det finns ju några lotter som är näst intill omöjliga. Både Göteborg och Piteå är ju exempelvis chanslösa mot Lyon och Wolfsburg. Och våra lag skulle heller inte ha så stora chanser mot Bayern München, PSG, Manchester City samt mot de båda spanska lagen.

Mot lag som FC Zürich, Glasgow City, Twente och BIIK Kazygurt skulle de svenska lagen vara klara favoriter. Våra lag skulle även vara favoriter mot de båda danska och tjeckiska lagen samt mot Fiorentina.

Mycket avgörs alltså för våra båda lag i morgon 13.30. Lottningen direktsänds på uefas hemsida.

Jag har många gånger tidigare kritiserat Uefas klubbranking. Och det finns anledning att göra det igen. Det är ju faktiskt närmast patetiskt att serbiska ZFK Spartak Subotica kan vara rankat före både de engelska och svenska mästarinnorna.

Subotica har aldrig vunnit en utslagsomgång i Champions Leauge. Däremot har de vunnit ligaguldet i Serbien nio år i rad. 2012, 2013, 2015 och 2018 har man tagit sig vidare ur gruppspelet. I slutspelet har det blivit åtta förlorade matcher och målskillnaden 3–24.

Men med Uefas sätt att räkna anses det alltså bättre att spela Champions League fem år i rad än att vinna WSL eller damallsvenskan. Det tycker jag är vansinnigt.

I dag har Uefa presenterat finalisterna i omröstningen om vem som varit Europas bästa spelare säsongen 2018/19. Det är Lyontrion Lucy Bronze, Ada Hegerberg och Amandine Henry som gör upp om segern.

Det spännande med finalisterna är ju att Hegerberg egentligen hade en ganska svag säsong. Dock slog hon ju till med hattrick i Champions Leaguefinalen, och det kan således räcka med en riktigt bra match för att prisas som bäst i Europa.

Placeringarna 4–10 blev så här:

4) Vivianne Miedema – 31 poäng
5) Ellen White – 22 poäng
6) Pernille Harder – 21 poäng
7) Dzsenifer Marozsán – 12 poäng
8) Caroline Graham Hansen – 10 poäng
9) Lieke Martens och Wendie Renard – båda på 9 poäng

Det är mycket Lyon på den där listan. Lyon är för övrigt just nu i USA för att spela det inofficiella världsmästerskapet för klubblag, Women’s International Champions Cup. Där spelar det franska mästarlaget nu 23.00 semifinal mot spanska mästarinnorna Atletico Madrid. Se matchen härSe matchen här. I den andra semifinalen (01.30 i natt) möts NWSL-mästarinnorna North Carolina Courage och engelska ligatvåan Manchester City. Final och tredjeprismatch spelas natten mot måndag.

På hemmaplan väntar vi på att få veta vem som blir Pauline Hammarlund:s ersättare i EM-kvaltruppen. Det troliga är ju att det blir Mimmi Larsson, om inte de skavanker som stoppade henne från spel i går stoppar henne. I så fall kanske det kan vara dags för Rebecka Blomqvist?

Jag tror att svaga Lettland skulle kunna passa Göteborgsanfallaren ganska bra. Lettiskorna är riktigt dåliga, ett lag som knappast hade hållit sig kvar i damallsvenskan.

Gissningsvis väntar landslagsledningen ut helgens omgång innan Hammarlunds ersättare offentliggörs.

I dag har för övrigt tredje omgången av Svenska cupen lottats. Det är geografisk lottning, vilket innebär flera spännande derbyn. Tyresö slog ut Hammarby i går. Nästa gång väntar AIK för division I-laget. I norr ställs Morön mot Piteå. De lagen möttes i genrep i april, och då vann Skelleftelaget med 3–2. I fjol skrällvann Jitex mot Vittsjö i cupen. Nu får Vittsjö chans till revansch.

Först trodde jag att det var klart att det skulle bli minst ett division I-lag i nästa års gruppspel, eftersom länken från förbundets odugliga hemsida visar att Älvsjö AIK lottats mot Bollstanäs i en av sextondelsfinalerna. Fast det är inte korrekt. Efter att det här inlägget först publicerats blev jag uppmärksammad på att Älvsjö och Bollstanäs möts i en 32-delsfinal. Vinnaren där skall möta Eskilstuna United om en plats i gruppspelet.

Slutligen brukar det ju heta att tala är silver och att tiga är guld. Radio Hallands reporter Anton Berglund hade garanterat tyckt att det varit guld om han tigit i går inför matchen Kungsbacka–Linköping.

Men Berglund teg inte, utan i sändning sa han att han skulle springa mellan Varberg och Kungsbacka om KDFF tog poäng. Hör inslaget genom att klicka på den här länken. Eller på länken i den här tweeten:

Den kortaste vägen mellan städerna är på marathondistans, alltså 42 kilometer. Så Berglund får börja träna. Kungsbackabacken Emilia Hjertberg tyckte för övrigt att Berglund borde få springa sträckan tre gånger eftersom laget tog tre poäng. Men det är nog tillräckligt med ett Kungsbacka DFF Marathon för Berglund.

Silly season och Champions League

Vid midnatt på tisdag stänger det svenska transferfönstret för den här sommaren. De flesta damallsvenska klubbarna passade på att göra sina justeringar under VM-uppehållet, så jag räknar inte med att det blir speciellt många nya övergångar de här sista dagarna.

I dag har jag dock uppdaterat och fräschat till silly seasonsidan. I arbetet med den upptäckte jag flera förändringar i LB07:s trupp som jag inte hört talas om tidigare. Bland annat har Eveliina Parikka lämnat för HJK.

LB07 är verkligen genomuselt på att nå ut med information i etablerade, eller sociala medier. Däremot uppdaterar man truppen på sin hemsida bra, så kollar man in den lite då och då kan man ibland upptäcka att någon spelare är borta, eller att någon ny har tillkommit.

Torsdagens största svenska transfernyhet var att Emma Lundh lämnar Vittsjö för elitettan och sin ungdomsklubb, BP.

Den näst största svenska transfernyheten var att Göteborg inte skall värva några fler spelare. I början av VM-uppehållet pratades det om tre sommarförvärv. Och någon vecka efter att Emma Berglund hade värvats hörde jag att en spelare till var på väg in. Men nu förklarar tränare Marcus Lantz att man istället kommer att flytta upp spelare från egna led.

I den länkade GP-artikeln står det för övrigt att Evelyn Ijeh är permanent uppflyttad. Jag är lite osäker där. Hon har ju ingått i matchtrupperna på sistone, men hon finns inte med i A-truppen på klubbens annars väluppdaterade hemsida. Fast det kan ju bara vara en miss, precis som FC Rosengård har missat att ta med Anam Imo i sin spelartrupp.

Med start i kväll drar den andra halvan av damallsvenskan igång. Det spelas bara en match i dag, den mellan nian Växjö och tian Djurgården. Växjö får räknas som favoriter med tanke på att de tagit sju poäng på de tre senaste omgångarna, medan Djurgården kammat noll. Men stockholmarna vann vårmötet med 3–0 så det finns ändå anledning att gardera.

Övriga fem matcher i omgången spelas i morgon lördag. De på pappret mest intressanta är sexpoängsmatcherna Kif Örebro–Piteå och Linköping–Kristianstad. I båda de matcherna behöver bortalaget vinna för att inte riskera att hamna fem–sex poäng från Champions Leagueplats. Jag håller Piteå och Linköping som knappa favoriter, då båda lagen sett allt bättre ut på sistone.

I övrigt är Vittsjö, Göteborg och Rosengård klara favoriter på hemmaplan mot LB07, Kungsbacka respektive Eskilstuna. För övrigt är det ett litet lurigt upplägg på årets serie. Oftast brukar man antingen vända den, så att samma lag möts både i omgång 11 och 12. Eller så gör man så att de lag som möttes i omgång 1 också möts i höstens första omgång.

I årets damallsvenska är det däremot lite både och. Göteborg–Kungsbacka, Rosengård–Eskilstuna och Örebro–Piteå är lag som möttes även i första omgången, medan Vittsjö–LB07 möts två gånger i rad.

I elitettan drar 17:e omgången i gång i kväll med västerbottniskt derby mellan Umeå och Morön. UIK leder serien med tre poäng efter att Lova Lundin nickat in det här segermålet på övertid senast mot BP:

I övrigt har tvåan Hammarby och trean AIK hemmamatcher mot sjätteplacerade Assi och sjundeplacerade Lidköping, medan Uppsala tar emot tolvan BP. I botten är det ett viktigt möte mellan tian Mallbacken och elvan Asarum.

Från elitettan till Champions League. Årets turnering drog i gång i onsdags, och fortsätter i morgon. Jag skummade igenom laguppställningarna för de 40 lag som deltar och gjorde lite noteringar. Norska LSK vann som väntat mot nordirländska Linfield.

Det mest anmärkningsvärda i 4–0-segern var att den tidigare EM-finalisten Cathrine Dekkerhus byttes in i 62:a minuten. Det var nämligen comeback efter cirka två års skadefrånvaro.

Cathrine Dekkerhus

En annan typ av comeback stod finländska PK-35 Vantaa för. Laget kom i 2–0-underläge mot estniska Flora Tallinn i början av den andra halvleken. Reduceringen kom i 56:e minuten, kvitteringen i 86:e – och så vann PK-35 på ett självmål på övertid.

Jag kan inte historiken fullt ut, men PK-35 Vantaa borde vara det första andradivisionslaget någonsin i Champions League. Och som division II-klubb är man ännu obesegrad i turneringen. Fast risken är att första förlusten kommer i morgon mot kazakiska mästarlaget BIIK Kazygurt.

Många av klubbarna har rakt igenom inhemska spelare. Men man noterar också en och annan småsatsningar här och där i Europa. Lite oväntat hade exempelvis albanska Vllaznia fyra amerikanskor i sin startelva i 3–1-segern mot irländska Wexford Youth.

Några bekanta spelare dök upp i oväntade miljöer. Den thailändska VM-spelaren Miranda Nild spelar exempelvis för litauiska Gintra-Universitetas och den tidigare Vittsjö- och Mallbackenspelaren Nkem Ezurike håller numer till i israeliska Asa Tel-Aviv.

Omgångens stormatch var portugiska mästarinnorna Sporting Braga mot österrikiska tvåan Sturm Graz. Där vann Braga en regnig match med 2–0, bland annat efter mål av fjolårets Kalmarspelare Shade Pratt.

Utöver Pratt hittade jag även den venezuelanska jättetalangen Daniuska Rodriguez, som hunnit bli 20 år, samt den nigerianska VM-spelaren Chinaza Uchendo hos de portugisiska mästarinnorna.

De spelar för övrigt gruppfinal i morgon mot Apollon Limassol med svenska Matilda Abramo. Skånskan byttes in efter 60 minuter när de cypriotiska mästarinnorna vann med 10–0 mot lettiska Riga FS. Här är några bilder som jag fått inskickade som visar Abramo i onsdagens match:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Noterbart var att Apollon bara hade en cypriotisk spelare i startelvan. Däremot fanns där tre amerikanska, två engelska och två grekiska.

Första gruppomgångens spelare var den 34-åriga georgiska forwarden Gulnara Gabelia. Hon gjorde fem mål, bland annat ett äkta hattrick på fem minuter, för tidigare nämnda BIIK Kazugurt från Kazakstan när laget vann med 9–0 mot EBS/Skala från Färöarna.

Det som var extra anmärkningsvärt var att Gabelia gjorde alla sin fem mål i den första halvleken, och skytteligaledaren blev sedan utbytt i paus.

Tre lag som går in i Champions Leagues sextondelsfinal fick se sig besegrade av Montpellier i en fyrnationsturnering i Frankrike. Marija Banusic:s lag vann nämligen finalen mot PSG efter straffläggning. Det blev 1–1 i själva matchen. Sedan lyckades Montpellier göra mål på fyra av sex straffar, medan PSG bara satt hälften av sina sex.

Trots att det var en träningsturnering noteras att Montpelliers spelare verkade väldigt nöjda med att vinna mot PSG:

Banusic startade för Montpellier i finalen, men ser ut att ha bytts ut i paus i underläge med 1–0, för hon ingick i den elva som startade den andra halvleken. Hos PSG startade Hanna Glas, medan Annahita Zamanian byttes in i slutminuterna.

I tredjeprismatchen vann Bayern München med förkrossande 5–0 mot Chelsea. Hos Bayern spelade svenska Ali Riley hela matchen, medan Amanda Ilestedt byttes ut i minut 74.

Chelsea ser ut att ha startat med starkast möjliga lag. Bland annat spelade trion Magdalena Eriksson, Millie Bright och Maria Thorisdottir i backlinjen.

Transferfönstret stänger på olika dagar i olika länder i Europa. Det engelska fönstret stängde redan i går. Innan stängning hann Reading värva den norska VM-spelaren Amalie Eikeland från IL Sandviken. Toppseriespelare har varit heta på marknaden i det här fönstret.

Apropå England noteras trevliga nyheter för de som är intresserade av att följa WSL i vinter. Samtliga matcher skall tv-sändas, och det trevligaste är att det är både gratis och att det inte skall vara geoblockat.

https://twitter.com/ElaineBucko/status/1158716416977178625

I Italien är fönstret öppet ytterligare ett tag. Det hindrade inte Fiorentina för att presentera Lisa De Vanna som nyförvärv under torsdagen. Klubben har haft en bra vecka. I fredags fick de nämligen italienska VM-spelaren och tillika ”Violas” lagkapten Alia Guagni att förlänga sitt kontrakt.

Guagni uppgavs vara väldigt nära att skriva på för spanska svensklaget CD Tacon/Real Madrid, men 31-åringen valde till slut att stanna i Florens, där hon spelat hela sin karriär. En anledning till att hon inte flyttade på sig sägs vara att Fiorentinas klubbpresident ringde henne och bad henne stanna.

Veckans tråkiga nyhet kommer från USA och NWSL, där Orlandobacken Toni Pressley har drabbats av bröstcancer. Hon är redan opererad, och uppmanar via sitt Twitterkonto folk att inte tycka synd om henne.

Slutligen lite mer resultat. I Cosafa-mästerskapet är det nu finalklart. Zambia vann torsdagens första semifinal med klara 4–0 mot Botswana. Därmed tog sig Shepolopolo, som Zambias landslag kallas, för första gången till final i Cosafa Womens Cup.

Motståndaren och värdnationen Sydafrika har däremot spelat i alla de sex tidigare finalerna. Fem gånger har de vunnit, och Banyana Banyana måste räknas som storfavorit till att ta en sjätte titel på söndag. I sin semifinal vann Sydafrika med 3–1 mot Zimbabwe.

Morgan har 55 miljoner skäl att le – Benfica har 452

Jag intervjuar Alex Morgan

Jag intervjuar Alex Morgan

Som väntat är Alex Morgan den damfotbollsspelare i världen som tjänar mest pengar.

Enligt affärstidningen Forbes drog USA:s forwardsstjärna in 55 miljoner kronor det senaste året. 95 procent av Morgans intäkter kommer består av egna reklam- och sponsorsavtal. Hennes lön bedöms nämligen ”bara” ligga på just under 2,5 miljoner kronor.

Som jag berättade i förra veckan kom Forbes nyligen med sin årliga lista över de 100 idrottare i världen som tjänar mest pengar. På den listan fanns bara en kvinna, tennisstjärnan Serena Williams. Nu har Forbes kommit med en ny lista, den här gången över de 15 bäst betalda idrottskvinnorna i världen.

Den listan toppas förstås av Williams, med Naomi Osaka på andra plats. Bland herrarna var det tre fotbollsspelare i topp. Bland damerna dominerar tennisen totalt. Det är tolv tennistjejer på listan, varav elva i topp. Alex Morgan är den enda fotbollsspelaren, hon återfinns på tolfte plats och är således även den högst placerade icke tennisspelaren.

Utöver Morgan och tennisspelarna finns indiska badmintonstjärnan P.V. Sindhu och thailändska världsfemman i golf, Ariya Jutanugarn med på 15 i topp.

Från ekonomi till själva spelet. För i dag klockan 11.00 drog årets Champions League igång med gruppspel. Matcherna spelas i dag, på lördag och på tisdag. Det är 40 klubbar som gör upp om tio platser i sextondelsfinalerna. Det är alltså bara gruppsegrarna som tar sig vidare.

Sveriges båda representanter behöver ju inte spela gruppspelet, utan är direktkvalade till slutspelet. Vad jag har hittat har vi bara en svensk i aktion under veckan. Det handlar om Matilda Abramo i det cypriotiska mästarlaget Apollon Limassol. De spelar mot Sturm Graz, Riga och SC Braga i Lettland.

Däremot behöver de norska, finländska och isländska mästarlagen gå in redan i gruppspelet. Jag har tidigare berättat den anmärkningsvärda nyheten att Finland representeras av PK-35 Vantaa. Det trots att klubben inte fick elitlicens och flyttades ner i finländska andradivisionen.

Vid en snabb blick på startfältet i gruppspelet noteras sex debutantklubbar. Bland dem är tre välkända herrfotbollsklubbar, nämligen Besiktas, SC Braga och Flora Tallinn.

Portugal är ju ett land som är på hastig frammarsch inom damfotbollen. Där började herrfotbollsklubbarna Sporting och Braga dominera damfotbollen för tre år sedan. Sporting vann ligan före Braga 2017 och 2018, medan det var omvänt i år.

Men frågan är om det inte blir ett nytt mästarlag 2020. Den portugisiska ligan har nämligen en extremt spännande nykomling i år – det ”riktiga” Benfica.

Det har funnits ett Benfica i Portugals högsta damfotbollsliga i ett par säsonger. Det handlar om CF Benfica, en rödsvart klubb som tog hem ligaguldet både 2015 och 2016.

Det rödvita Benfica som vunnit den portugisiska herrligan 37 gånger och herrarnas Champions League två gånger heter SL Benfica, eller Sport Lisboa e Benfica. Den klubben startade damlag i december 2017 och gjorde en makalös premiärsäsong 2018/19. 

Bland annat vann man den portugisiska cupen efter att ha slagit ut Braga med totalt 5–4 över två matcher i semifinalen. Och man vann andraligan i förkrossande stil.

Den portugisiska andraligan, Segunda Divisão de futebol feminino, är uppdelad i flera steg. Först delas lagen in i fem grundserier. Benfica vann serie D på 16 raka segrar. Lagets målskillnad var otroliga 273–0 – man vann alltså matcherna med i snitt 17–0.

De tolv bästa lagen i grundserierna gick sedan vidare till två finalserier. Benfica vann den södra med tio raka vinster och målskillnaden 83–1. Sedan vann man även finalen mot segrarlaget i den andra finalserien med 9–0.

Som Uefas damfotbollsskribent Paul Saffer konstaterar i tweeten nedan. Totalt spelade SL Benfica 36 tävlingsmatcher förra säsongen, och nådde målskillnaden 452–6.

I år skall alltså SL Benfica kämpa om den portugisiska ligatiteln. Och laget blir guldfavoriter direkt. Truppen är nämligen namnkunnigt. Lagkapten är portugisiska EM-backen från 2017 Silvia Rebelo.

Silvia Rebelo

Och i lagets trupp finns även tre spelare som spelat VM för Brasilien, nämligen Tayla, Geyse och Darlene. Den sistnämnda var med 2015 medan de andra två spelade VM nu i somras. Känslan är att Benfica är en klubb som ganska snart kommer att kunna bli en maktfaktor även inom damfotbollen.

Om någon Boråsklubb kan bli en damfotbollens maktfaktor återstår att se. Dock ser det nu ut som att det i alla fall kommer att göras en rejäl elitsatsning i Borås, med start nästa år. Den grupp som under några år har jobbat för elitdamfotboll i staden verkar vara väldigt nära att få klartecken från alla håll.

Blir det så kommer gruppen att ta över Bergdalens IK:s plats i division I nästa år. Eller möjligen Bergdalens plats i elitettan. Boråslaget ligger ju nämligen på andra plats i sin division I-serie, och på lördag väntar seriefinal borta mot IFK Norrköping.

Från Borås till Peru. I Lima avgjordes tidigare i dag semifinalerna i de Panamerikanska spelen. Efter dem står det klart att det blir Argentina som ställs mot Colombia i finalen, som spelas natten mot lördag svensk tid.

Argentina vann med komfortabla 3–0 mot Paraguay efter mål av VM-spelarna Mariana Larroquette (straff), Aldana Cometti och Yael Oviedo. Trots att det varit stormigt kring det argentinska laget har de alltså tagit sig hela vägen till final.

Colombia hade det tuffare i sin semifinal. De vann till slut med 4–3 efter förlängning mot Costa Rica. Costaricanskorna kvitterade till 3–3 i 89:e minuten genom inhopparen Maria Salas. När Salas bytte av storstjärnan Shirley Cruz sju minuter tidigare ledde Colombia med 3–1. Costa Ricas Las Ticas stod alltså för en stark avslutning av matchen.

Redan tre minuter in i förlängningen gjorde dock Catalina Usme 4–3 för Colombia, vilket alltså blev segermålet.

Colombias tre första mål gjordes av Leicy Santos, Natalia Gaitan och Diana Ospina, medan Carol Sanchez gjorde Costa Ricas två första.

Vidare till Sydafrika. Där är de framme vid semifinaler i Cosafa-mästerskapet. Sydafrikas Banyana Banyana vann sin grupp i stor stil. De ställs i ena semifinalen mot The Mighty Warriors från Zimbabwe, som krossade Swaziland i deras gruppfinal.

Den andra semifinalen spelas mellan Zambia och Botswana, två lag som möttes i gruppfinal så sent som i tisdags. Då blev det 0–0, ett resultat som alltså innebar att båda lagen gick vidare. Om Zambia hade gjort mål på någon av sina många chanser skulle istället Malawi blivit bästa grupptvåa och tagit Boswanas semifinalplats. Malawi som ju spelar utan sina stjärnspelare, systrarna Chawinga.

Cosafa är knappast ett glamourös mästerskap. Det här klippet från matchen Malawi–Komorerna 13–0 ger ganska mycket Algarve cup-känsla. Förutom att planerna oftast är mycket bättre i Algarve. Linda Kasenda gjorde för övrigt åtta mål i den där matchen.

Algarve cup är ju en träningsturnering. En annan träningsturnering spelas i veckan i Frankrike. Där möts fyra klubblag med svenskintresse i semifinaler och placeringsmatcher. Semifinalerna spelades under tisdagen och gick så här: Montpellier–Chelsea 5–2 och PSG–Bayern München 2–1. Det blir således helfransk final på torsdag, medan Chelsea och Bayern spelar om tredje pris. För PSG gjorde för övrigt göteborgaren Annahita Zamanian kvitteringsmålet till 1–1.

 

Dagens transfernyhet är att Manchester City har skrivit ett tvåårskontrakt med den duktiga sydkoreanska kantspelaren Lee Geum-Min. Hon spelade senast på hemmaplan för Gyeongju KHNP.

 

Och strax efter lunch presenterade Tacon/Real Madrid en ny, brasiliansk spelare. Det var inte VM-mittbacken Kathellen Sousa, som jag först trodde. Utan det var Daiane som lånas in från PSG.

https://twitter.com/cd_tacon/status/1159056594631626753?s=21

Allra sist hade vi ju under VM en hel del diskussioner här i bloggen kring handsregeln. Nu har Ifab ytterligare preciserat hur regeln skall tolkas. Och jag är fortsatt övertygad om att Saki Kumagai:s hands i åttondelsfinalen mot Nederländerna inte borde ha bestraffats. Samt att det var rätt att inte Kelley O’Hara:s hands i kvartsfinalen mot Frankrike ledde till bestraffning.

Noterbart i övrigt är att det vanligtvis inte skall dömas hands om en spelare nickar bollen på sin egen arm. Eller om bollen flipperstudsar upp på armen via egen eller motståndarkropp.

Rosengård vårmästarinnor

FC Rosengård var bäst i damallsvenskan förra hösten, och de är även bäst den här våren. I dag blev det 3–0 borta mot Djurgården vilket innebär att Rosengård leder serien på 24 poäng när vi kommit halvvägs. Malmölaget är tre poäng och elva mål före tvåan Linköping.

I dagens match nickade inhopparen Lisa Marie Utland in två av målen. Norskan gick därmed upp i delad skytteligaledning med Rebecka Blomqvist, båda på åtta mål. Det har varit utländska spelare som vunnit skytteligan de senaste nio åren. I år är det 14 svenska spelare bland de 16 främsta. Utöver Utland delar Örebros Heather Williams tiondeplatsen med fyra mål.

Det viktiga är dock tabellen. I fjol ledde Piteå den halvvägs på just 24 poäng och för två år sedan hade Linköping 30 poäng efter elva omgångar. Båda de lagen höll hela vägen.

Senaste gången vårmästaren misslyckades med att ta hem guldet var 2016, då just Rosengård ledde. Man gjorde det på fina 31 poäng, men tvåan LFC hade samma antal poäng och lyckades smita förbi på hösten.

Halvtidsmästarinnorna har tagit hem guldet sex gånger av de tio senaste. Rosengård har alltså guldläge när högsta serien nu går in i sin andra halvlek.

Dagens transfernyhet är att PSG skrivit tvåårskontrakt med norska VM-spelaren Karina Saevik, senast i Kolbotn. Det är en spelare man gärna hade sett i damallsvenskan.

Ett stort sillysvep

I och med att VM tog slut drog även silly season i gång på allvar på den internationella nivån. För svensk del är det dock ganska lugnt.

De största svenska nyheterna de senaste dagarna är att Petronella Ekroth vänder hem till Djurgården, samt att Hedvig Lindahl skall ha klart med en ny klubb. Det blir intressant att se var Lindahl hamnar. Antar att det kommer att visa sig väldigt snart.

En tredje nyhet med svensk anknytning är att Iva Landeka har presenterats som nyförvärv av Montpellier. Klubben gör en mycket stor förändring av sitt lag. Bland de spelare som finns kvar i en framtung trupp är Marija Banusic.

Däremot är det klart att Linda Sembrant kommer att lämna, och det troliga är att även Sofia Jakobsson kommer att lämna. Jakobsson har dock lämnat en liten öppning för att bli kvar. Det har inte Sembrant.

Innan jag tänkte göra ett litet internationellt sillysvep noteras att de damallsvenska lagen spelar en del träningsmatcher den här helgen. Rosengård (utan svenska VM-spelare) är i Tyskland där man ledde med 2–0 efter mål av Hanna Bennison och Johanna Kaneryd efter 50 minuter. På slutet tappade man dock, och föll med 4–2.

Andra resultat i dag är Kristianstad–LB07 3–2 samt Växjö–Eskilstuna 1–1. Ria Öling och Loreta Kullashi – i omvänd ordning – var målskyttar i den senare matchen.

Då är det dags för transfersvepet. En spelare som omges av rykten är den norska före detta Göteborgsmittfältaren Andrine Hegerberg. Hon kommer att lämna PSG. Ny klubbadress uppges både vara spanska Real Sociedad och italienska Roma. Till Roma ryktas även den tidigare Barcelonaspelaren Andressa Alves.

När vi ändå är i Barcelona står det klart att engelska Toni Duggan kommer att lämna den spanska storklubben. Nu står de engelska klubbarna på rad för att få in Duggan i sina trupper. Längst fram i kön uppges Manchester United vara, men konkurrensen verkar tuff även från italienska och tyska klubbar.

En spelare som ansluter till Barca är den spanska VM-spelaren Andrea Falcon. 22-åringen återvänder efter tre år i Atletico Madrid.

Just Atletico har även presenterat två spännande nyförvärv den senaste veckan. Dels värvar man Montpelliers spanska VM-mittfältare Virginia Torrecilla, dels plockar man in Levantes mexikanska skyttedrottning Charlyn Corral.

Levante tappar alltså sin bästa målskytt från förra säsongen. Men man har inte legat på latsidan, utan plockat in flera riktigt spännande forwards.

Man har kvar Sonia Bernudez samt har värvat Esther Gonzalez från Atletico och Alba Redondo från Albacete. De tre har gjort 88 ligamål tillsammans de två senaste säsongerna, fördelat på Bermudez 27 (20+7), Gonzalez 21 (8+13) och Redondo 30 (16+14).

Dessutom har Levante plockat in den tidigare Rosengårdsspelaren Natasa Andonova från Barcelona. Levante tänker ta upp kampen med de två senaste årens båda topplag Atletico och Barca.

Albacete tappar alltså skyttedrottningen Alba Redondo. Däremot gör man en spännande värvning när man plockar in Panamaspelaren Natalia Mills.

Panama var en överraskning i det nordamerikanska mästerskapet i fjol, där man missade bronset och därmed även en VM-plats efter straffläggning mot Jamaica.

Tillbaka till England. Där har Manchester United skaffat sig en stabil målvaktsuppsättning. Sedan tidigare hade man Siobhan Chamberlain i truppen. Nu ansluter även tredjemålvakten i VM, den före detta Wolfsburgmålvakten Mary Earps.

Även Everton har gjort en spännande värvning i veckan. Mittfältaren Maéva Clemaron var med i den franska landslagstruppen ett par gånger inför VM, men platsade till slut inte i truppen. Nu lämnar Fleury och D1 Feminine för Liverpoolklubben och WSL.

Everton har även värvat Hollands ordinarie vänsterback Kika van Es från Ajax. Ni minns väl att van Es skadade handen i genrepet, och därefter bara kunde spela sporadiskt i VM.

Reading har värvat den norska VM-reserven Kristine Leine.

Tillbaka till Frankrike. Där kan man säga att PSG ersätter Andrine Hegerberg med tyska OS-mästarinnan Sara Däbritz. Det har sedan länge varit klart att Däbritz skulle lämna Bayern München, och det har också varit allmänt känt att hon skulle flytta till Paris.

Under VM-turneringen meddelade Europamästarinnorna Olympique Lyonnais hela fyra värvningar. Att Nikita Parris skulle ansluta var ju känt redan före VM.

Men de andra tre var nyheter för mig. Man hämtar duktiga belgiskan Janice Cayman från Montpellier, den 18-åriga finska målvaktstalangen Katriina Talaslahti från Bayern München och den före detta Linköpingsspelaren Jessica Silva från Levante.

Silva var bara 19 år när hon var i LFC, och hon fick bara spela i två matcher i damallsvenskan. Nu är hon 24 och provar lyckan i Europas och kanske världens bästa klubblag.

Lyon har även bytt tränare i sommar. Reynald Pedros lämnar och ersätts av Jean-Luc Vasseur, som senast var tränare i franska andraligan på herrsidan. Vasseur var mittfältare som spelare, och var bland annat i PSG några säsonger.

Slutligen en riktigt tråkig nyhet med Lyonkoppling. Vårens Lyonspelare Jess Fishlock har nämligen dragit av korsbandet.

Walesiska Fishlock är ju en högst tänkbar OS-spelare för Storbritannien kommande sommar. Nu lär hon ju gå en kamp mot klockan om hon kan vara spelklar till den 22 juli nästa år, då OS-turneringen drar i gång.

Den stora VM-guiden – grupp F

Under tisdagskvällen avslutas första omgången i gruppspelet med de båda matcherna i grupp F – Sveriges grupp.

Det är en grupp där USA och Sverige är jättefavoriter att ta de två direktplatserna till åttondelsfinalerna. Motståndarna Chile och Thailand är nämligen högst orutinerade på den största internationella scenen. Här är bloggens genomgång av lagen i grupp F:

Crystal Dunn, Kelley O’Hara och Alyssa Naeher

USA

Världsranking: 1

Guldchans: 25–30 procent

Nyckelspelare: Julie Ertz. Förutom att hon är ett fantastiskt vapen på fasta situationer genom sin hänsynslöshet i nickduellerna är det Ertz som skall lösa balansen på mittfältet. USA har inte förlorat när hon har spelat balansspelare de senaste två åren.

Spelare med Sverigekoppling: Tony Gustavsson är assisterande förbundskapten. Trion Ashlyn Harris, Ali Krieger och Christen Press har tidigare spelat i damallsvenskan för Tyresö. Press har även gjort två sejourer i Göteborg.

Startelva i genrepet (4–3–3): Alyssa Naeher – Kelley O’Hara, Abby Dahlkemper, Becky Sauerbrunn, Crystal Dunn – Rose Lavelle, Julie Ertz, Samantha Mewis – Tobin Heath, Alex Morgan, Megan Rapinoe.

Kommentar: USA hackade rejält efter VM-guldet 2015. Mycket beroende på att viktiga Lauren Holiday lade av (alldeles för tidigt).

Holiday hade ansvaret för balansen på mittfältet. Och efter hennes sorti blev USA känsligt för kontringar. Efter mycket testande har jobbet att sköta USA:s kontringsskydd gått till tidigare mittbacken Julie Ertz.

Ett jobb hon har löst på ett lysande sätt. Sedan hon i juli 2017 fick rollen som balansspelare på USA:s mittfält har amerikanskorna bara förlorat en landskamp. Och i den var Ertz inte med.

Ertz är ingen speciellt bra passningsspelare. Däremot är hon en riktig pådrivare, en vass närkampsspelare samt att hon har otroligt bra tajming i luftrummet. Därmed är hon ett mycket vasst vapen på fasta situationer. Jag måste säga att jag är riktigt rädd för vilket hot Ertz är mot ett svenskt lag som zonar på fasta.

Framför Ertz har USA massor av talang. Hemma i NWSL vimlar det av fysiska djupledsforwards. Förbundskapten Jill Ellis har dock valt att prioritera tekniska och bollskickliga spelare framför djupledslöpare.

Därmed kommer troligen tekniska Rose Lavelle och smarta Lindsey Horan spela centralt. Lavelle kommer att fungera som speluppläggare. Tanken är väl att hon skall bjuda på sådana här konstnummer:

På kanterna har USA duon Megan Rapinoe och Tobin Heath. Tekniskt briljanta Heath är en viktig kugge i USA:s offensiv. Lagets anfallsspel brukar vara som bäst när hon är på planen.

Noterbart är att USA har två före detta forwards som ytterbackar. I varje fall stämmer det där med före detta i Kelley O’Hara:s fall. Crystal Dunn däremot är fortfarande ofta forward i sitt klubblag North Carolina Courage. Dunn ligger för övrigt på delad andraplats i NWSL:s skytteliga med fyra mål på tre matcher.

Carli Lloyd

USA kommer till Frankrike som världsetta – och ganska klar guldfavorit. Det amerikanska laget har vanan av att vinna – och truppen är bred. Längst upp på topp har man pålitliga målskytten Alex Morgan – mitt tips som VM:s skyttedrottning. Och skulle inte Morgan leverera finns matchvinnarnas matchvinnare på bänken – Carli Lloyd. Efter ett par tunga år tycker jag att 36-åringen sett riktigt pigg ut de senaste månaderna. Jag skulle inte bli förvånad om det är Lloyd som skjuter guldet till USA om en knapp månad.

Jag har ju tippat USA som världsmästare. Jag tror att laget vinner gruppen, och sedan ställs mot Frankrike i kvartsfinal  – en match som känns som en moralisk final. Där tippar jag alltså amerikansk seger, mycket eftersom fransyskorna brukar drabbas av stora darren i kvartsfinaler.

 

Chile

Världsranking: 39

Guldchans: Promillenivå.

Nyckelspelare: Tiane Endler – Chile har en riktig världsmålvakt att luta sig mot.

Spelare med Sverigekoppling: Ingen

Startelva i genrepet (4–5–1): Tiane Endler – Su Helen Galaz, Carla Guerrero, Camila Saez, Rocio Soto – Daniela Zamora, Yanara Aedo, Karen Araya, Francisca Lara, Rosario Balmaceda – Maria José Urrutia.

Kommentar: Chiles La Roja Femiemina har inte vunnit någon match i år. Man har faktiskt inte vunnit en enda landskamp sedan man slog till med en riktig skrällseger, 3–2 mot Australien i november.

 

Det var en match som både Australiens försvar och målvakten Lydia Williams nog helst vill förtränga. Alla Chiles tre mål kom efter australiensiska tavlor.

Tre dagar efter den oväntade chilenska segern möttes lagen igen. Då vann Australien med 5–0 – vilket känns som ett mer rimligt resultat lagen emellan.

Jag har sett Chile några gånger. I de flesta matcherna har de ställt sig högt, och försökt spel med hög press. Det är ett spelande lag, man försöker spela sig ur nästan alla situationer.

Längst bak har man en världsmålvakt i PSG:s Cristiane Endler. Hon ger stabilitet åt en annars ganska svag defensiv. Offensivt är man däremot väldigt duktiga. Laget vimlar av boll- och passningsskickliga spelare som kan bli attraktioner i VM. Några spelare som jag imponerats av är Fransisca Lara (Huelva, Spanien), Yanara Aedo (Washington Spirit, USA) samt de båda skickliga frisparksläggarna från brasilianska Gremio, Karen Araya (högerfot) och Claudia Soto (vänsterfot).

Chile kvalade in via att bli tvåa i fjolårets Copa America, en turnering man hade på hemmaplan. Precis som Argentina är Chile ett lag som sällan spelar landskamper. Laget är inte bokfört för några landskamper alls 2015 och 2016, och man spelade bara fem matcher 2017. Det senaste året har man dock spelat ganska många matcher i uppladdningen inför VM.

I sitt genrep, borta mot Tyskland, visade chilenskorna upp en tajtare defensiv än jag sett tidigare. Då valde laget att backa hem i ett lågt försvarsspel. Följden blev att tyskorna hade svårt att komma till öppna avslut. Tyskland vann med 2–0 efter ett hörnmål av Alexandra Popp och ett misslyckat inlägg från Carolin Simon som seglade in i bortre krysset.

Just defensiva fasta situationer är en svaghet. Endler är stark i luftrummet. Men får man bort bollen från henne gör det att göra saker på fasta mot Chile.

Gissningsvis kommer Chile att spela den typen av lågt försvar mot Sverige och USA i de två öppningsmatcherna. Om man klarar av att hålla nere siffrorna i de matcherna kan det räcka med seger mot Thailand för att ta en plats i åttondelsfinalerna.

Chile är inte helt ofarligt, men det är ändå ett lag Sverige både skall – och brukar vinna mot. Det rimliga är att chilenskorna slutar trea i gruppen, vilket gör att man har viss chans att få spela en slutspelsmatch – vilket vore en stor framgång. Men längre än åttondelsfinal kan jag inte tänka mig att man går.

 

Thailand

Världsranking: 34

Guldchans: Mindre än promillenivå.

Nyckelspelare: Kanjana Sung-Ngoen – den snabba veteranen gör huvuddelen av lagets mål.

Spelare med Sverigekoppling: Sukanya Chor Charoenying och Taneekarn Dangda har båda varit i Östersund i elitettan.

Startelva i genrepet (4–2–3–1): Sukanya Chor Charoenying – Warunee Phetwiset, Natthakarn Chinwong, Pitsamai Somsai, Sunisa Srangthaisong – Pikul Khueanpet, Wilaiporn Boothduang – Kanjana Sung-Ngoen, Silawan Intamee, Rattikan Thongsombut – Suchawadee Nildhamrong.

Kommentar: Thailand och Argentina är turneringens två sämsta lag. I VM 2015 lyckades thailändskorna överraskande vinna mot Elfenbenskusten. Om det skall bli några poäng i år är det i första hand matchen mot Chile som gäller.

För mot USA och Sverige skall Thailand vara chanslöst. Laget har en seger och elva förluster på sina tolv senaste landskamper. Segern kom mot Ungern i slutet av februari.

I genrepet fick man storstryk mot Belgien – 6–1. Där såg det thailändska försvarsspelet långt ifrån stabilt ut.

https://www.youtube.com/watch?v=e8C4yvzwWQA

Just i försvarsspelet har Thailand oftast jätteproblem. Spelarna är dåligt utbildade, och tar felbeslut lite för ofta för att man skall kunna hota topplagen. Dock hade man ju flytet att Asien hade fem VM-platser, och att Nord- och Sydkorea hamnade i samma kvalgrupp. Därmed fanns det en VM-plats för Asiens sjätte bästa lag.

Thailand tar väldigt sällan poäng mot lagen på världsrankingens topp 30. Men i semifinalen av Asiatiska mästerskapen var man nära att ta en riktigt tung skalp. Precis som för Chile var det mot Australien som Thailand slog till. I semifinalen tog The Matildas väl lätt på uppgiften och vilade flera nyckelspelare. Det höll på att kosta finalplatsen. Först på övertid nickade Alanna Kennedy in kvitteringen till 2–2. Och sedan vann Australien efter straffläggning.

Som synes på klippet har Thailand väldigt svårt på fasta situationer. Förutom att man har ett kortvuxet lag har man väldigt svaga målvakter. Det måste Sverige kunna utnyttja.

Däremot är thailändskorna inte ofarliga framåt. Framför allt är 32-åriga veteranen Kanjana Sung-Ngoen väldigt snabb och ligger bakom mycket i Thailands offensiv. Hon spelade tidigare högst upp på topp. Numera utgår hon oftast från en position på högerkanten. Henne måste den svenska backlinjen se upp med.

Som toppforward värvade Thailand för två år sedan USA-födda Suchawadee Nildhamrong. Hon är född Miranda Nild – vilket hon även heter på Fifas hemsida. Men oftast spelar 22-åringen under sitt thailändska namn. Hon har gjort tolv mål på 19 landskamper och är ett bra tillskott till Thailands offensiv.

Thailand skall alltså vara chanslöst mot USA och Sverige. Mot Sverige är väl Thailands största chans att det blir riktigt varmt i Nice, för värme bör Thailands spelare kunna hantera bättre än svenskorna. Men inte ens värmerekord skall kunna räcka för thailändsk seger. Hoppet om poäng ligger i stället huvudsakligen på matchen mot Chile. Men det rimliga utfallet är att Thailand åker hem poänglöst efter gruppspelet.

VM-truppen

Sverige

Världsranking: 9

Guldchans: 1–5 procent.

Nyckelspelare: Kosovare Asllani. Linköpingsstjärnan bär nyckeln till Sveriges anfallsspel genom att det i första hand är hon som skall servera de öppnande passningarna. Hon var dessutom bästa målskytt i kvalet.

Startelva i genrepet (4–4–1–1): Hedvig Lindahl – Hanna Glas, Amanda Ilestedt, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson – Sofia Jakobsson, Elin Rubensson, Nathalie Björn, Lina Hurtig – Kosovare Asllani – Stina Blackstenius.

Kommentar: Jag sparade Sverige till sist. Det är ett lag som jag tidigare analyserat hur mycket som helst, därför blir det ingen djupare analys nu.

Klart är att Sverige såg ut som en riktigt seriös utmanare förra hösten. Då hade vi en väldigt stabil defensiv att falla tillbaka på, vilket gjorde att det inte var så kostsamt att våra forwards hade halvdan form.

Under våren har det däremot funnits anledning att sätta flera frågetecken för landslagets form. Målvakt Hedvig Lindahl har varit stabil, men med tanke på att hon har haft minimalt med speltid i Chelsea finns där ändå en osäkerhetsfaktor kring henne.

I backlinjen saknas den extrema snabbheten eftersom Jessica Samuelsson fått de senaste 1,5 åren förstörda av skador, och inte är i spelbart skick.

Under våren har man satt ett litet frågetecken för mittförsvaret. Den tidigare så stabila duon Nilla Fischer och Linda Sembrant har inte känts så bra som vi är vana vid. I stället har Magdalena Eriksson varit vår bästa mittback.

Även mittfältet har haft sämre form. Ingen ur trion Caroline Seger, Elin Rubensson och Kosovare Asllani har känts lika vass som i höstas – då alla tre var lysande. Den som känts närmast toppformen är Rubensson. Men Sverige behöver alla tre i toppad form när det drar ihop sig i VM.

Fridolina Rolfö

På forwardssidan har vi haft problem ett tag. Den enda forward som har levererat på internationell nivå på sistone är Fridolina Rolfö. Problemet med henne är att hon är väldigt skadeförföljd. I genrepet mot Sydkorea stod dock Rolfö för ett riktigt lovande inhopp. Känslan i dag är att det är hon som skall bära Sveriges offensiv.

Förbundskapten Peter Gerhardsson har varierat mellan fyrbackslinje och att spela med tre mittbackar. När han spelat med fyrbackslinje har laget formerats som en 4–4–1–1-uppställning. Och när han spelat med tre mittbackar har det varit något som liknat 5–3–2 i försvarsspelet.

Fyrbackslinjen har använts i matcher som Sverige förväntas vinna, medan det varit tre mittbackar mot starkare motstånd. Det troliga är således att Gerhardsson kör med fyrbackslinje mot Chile och Thailand, och sedan byter till spel med tre mittbackar.

En intressant sak är att förbundskaptenen ännu aldrig har behövt välja mellan kvartetten Sofia Jakobsson, Fridolina Rolfö, Lina Hurtig och Stina Blackstenius. Alla de fyra har startat varje gång de varit friska. Således har inte hela kvartetten varit frisk samtidigt någon gång. Men lagom till VM bör vi vara i den idealsituationen. Och är det något som talar för Sverige i VM är det väl just det att alla våra fyra vassaste spelare äntligen är friska.

Madelen Janogy

Dessutom har Gerhardsson hittat jokrar som Madelen Janogy och Mimmi Larsson, som båda kan komma in från bänken och ändra matchbilder. Mitt tips har varit att Sverige skall sluta tvåa i gruppen och sedan åka ut i kvartsfinal mot Tyskland. Det får jag stå fast vid. Det bör bli ganska säkra segrar mot Chile och Thailand, och vi kan kanske jobba till oss ett kryss mot USA. Fast jag tror att amerikanskorna kommer att göra fler mål i de två första matcherna, och därmed vinna gruppen.

Tyvärr är slutspelslottningen riktigt dålig för svensk del. Vinnaren av grupp F möter tvåan i grupp B i åttondelsfinal. Det lär bli något av Spanien, Kina eller Tyskland. I en eventuell kvartsfinal väntar sedan troligen vinnaren av grupp A – vilket blir Frankrike eller Norge. Det bli väldigt tufft att ta sig till semifinal den vägen.

Problemet är att det inte är mycket lättare om man kommer tvåa i gruppen. För tvåan väntar tvåan i gruppen med Nederländerna och Kanada i åttondelsfinal. Och i kvartsfinal väntar vinnaren i Tysklands grupp. Även det känns som en riktigt tuff väg.

Men om Gerhardssons gäng kan hitta tillbaka till höstformen är inget omöjligt. Då kan faktiskt det svenska laget gå hela vägen.

Ett genrep utan starkaste elvan

Jag sitter i solen på Gamla Ullevi och väntar in matchstart i genrepet. Utöver Caroline Seger och Olivia Schough saknas tyvärr även Nilla Fischer och Fridolina Rolfö i startelvan.

Sverige ställer upp så här i dag: Hedvig Lindahl – Hanna Glas, Amanda Ilestedt, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson – Sofia Jakobsson, Elin Rubensson, Nathalie Björn, Lina Hurtig – Kosovare Asllani – Stina Blackstenius.

Som jag konstaterade i går är det bra för Nathalie Björn att få träna i den centrala mittfältsrollen. Men det är synd att vi inte får ett genrep där vårt lag kan ställa upp med allra starkaste elvan.

Jag antar att laguttagningen beror på att Fischer och Rolfö inte anses vara 100-procentiga. Därmed får vi inte heller i dag svaret på hur Peter Gerhardsson rankar kvartetten Blackstenius, Jakobsson, Rolfö och Hurtig.

Det man är mest intresserad av i kväll är ju hur Sverige klarar anfallsspelet. För det kommer att bli mycket anfallsspel i de två första VM-matcherna.

Premiärmotståndaren Chile visade i går att laget kan försvara bra. I april släppte chilenskorna in sex mål mot Nederländerna redan i den första halvleken. Då blev det 7–0-förlust sedan tidigare Göteborgsspelaren Danielle van de Donk gjort fyra mål.

Mot Nederländerna var det underläge för La Roja Femenina nästan innan matchen hade börjat. van de Donk gjorde 1–0 efter 1.09. Men i det tuffa VM-genrepet borta mot Tyskland såg Chiles försvarsspel riktigt bra ut.

Tyskorna vann bara med 2–0 efter ett hörnmål av Alex Popp och efter att Carolin Simon misslyckats så bra med ett inlägg att det gick in i krysset. De båda tyska målen går att se här.

Visst hade tyskorna chanser att göra fler mål. Men det var ändå trångt i Chiles straffområde. Chilenskorna gick inte lika högt i sitt försvarsspel som mot Nederländerna. Då lämnade man massor av ytor. Mot Tyskland var det däremot mer av att man hade parkerat bussen vid eget straffområde.

Offensivt hade Chile egentligen bara en målchans, och den var en gåva från Almuth Schult. Men genrepet visade att det inte är helt enkelt att låsa upp Chiles försvarsspel.

Chile ställde för övrigt upp med följande lag (4–5–1): Christiane EndlerSu Helen Galaz, Carla Guerrero (Yessenia Lopez, 46), Camila Saez, Rocio SotoDaniela Zamora, Karen Araya, Yanara Aedo, Francisca Lara, Rosario Balmaceda (Yessenia Huenteo, 90+3) – Maria José Urrutia (Maria José Rojas, 57).

Tyskland körde med en väldigt offensiv uppställning i genrepet. Man började med yttermittfältaren Giulia Gwinn som högerback och i paus tog man ut en mittback (Marina Hegering) och satte in en central mittfältare (Lena Oberdorf). Så här såg laget ut (4–2–3–1): Schult – Gwinn (Turid Knaak, 72), Hegering (Oberdorf, 46), Sara Doorsoun, Simon – Melanie Leupolz (Lina Magull, 60), Sara Däbritz (Lena Goessling, 60) – Svenja Huth, Dzsenifer Marozsan (Klara Bühl, 71), Lea Schüller (Linda Dallmann, 46) – Popp.

Emma Berglund klar för Göteborg

Emma Berglund

Kopparbergs Göteborg FC är obesegrat i tävlingsmatcher sedan september i fjol och leder damallsvenskan under VM-uppehållet.

Nu är det klart att laget stärker upp truppen med PSG-proffset Emma Berglund. Göteborg har en stark men tunn trupp, inte minst vad gäller mittbackar. Dessutom har ju Taylor Leach sagt att det här kan vara karriärens sista säsong.

Min känsla är att Berglund kommer att passa in klockrent i Göteborgs spelsätt. Hon är en passningsskicklig mittback med ett fantastiskt rent och fint tillslag. Tränare Marcus Lantz har ett spelsätt som kräver hårda och precisa uppspel. Det kommer han att kunna få från Berglund.

Det blir för övrigt intressant att se hur tränare Lantz formerar sin backlinje med Berglund i truppen. Jag tycker att Göteborgs defensiv har fungerat utmärkt med en fyrbackslinje med Leach och Beata Kollmats i mittförsvaret. Men det sägs ju att Lantz har en förkärlek till 3–5–2, så kanske att det kan bli vissa matcher med tre mittbackar framöver?

Berglund har skrivit ett kontrakt på 2,5 år som löper från den 1 juli, dagen efter att hennes kontrakt med Paris Saint-Germain går ut.

I det länkade pressmeddelandet säger Berglund att hon är helt frisk.

”Nej, inget hämmar mig med skadan längre. Jag har egentligen varit i full träning sedan i julas.”

Den gångna säsongen spelade hon sju ligamatcher för PSG (samtliga från start). Det blev totalt 521 spelminuter och 0 mål. Dessutom spelade hon två hela matcher i Champions League.

 

Berglund till Göteborg? – och annat aktuellt

Dagens svenska damfotbollsnyhet är att Emma Berglund kan vara på väg till Göteborg. Det är fotbollskanalen som kommer med uppgiften.

Berglund har utgående kontrakt med PSG, och har inte fått speltid sedan hon blev utbytt i paus mot Lyon i 20:e omgången. Jag har inte hört något om någon skada, utan det är väl en signal om att hon är på väg bort från den franska storklubben.

Och Göteborg har tunn trupp, inte minst vad gäller mittbackar. Så deras intresse känns rimligt. Dessutom är Berglund en passningsskicklig mittback som borde passa in bra i Göteborgs spelsätt.

Annars trodde jag möjligen att Göteborg skulle kunna vara ett alternativ för Linda Sembrant. Hon har ju tidigare varit i klubben. Men ännu har jag inte sett några uppgifter om vart Montpelliers lagkapten är på väg.

Göteborg spelar för övrigt hemma mot Djurgården i morgon. Det i en damallsvensk mellanomgång. I varje fall känner jag det så. Malmöderbyt hade ju kunnat vara kul om man trott att LB skulle ha någon chans. Men det tror jag ju inte.

En kul detalj som LB uppmärksammat är att derbyt på Limhamns IP spelas nästan på dagen 50 år efter den första seriematchen i damfotboll i Skåne. En match som spelades just på Limhamns IP.

Som bekant var Skåne tvåa på bollen inom damfotbollen. Först var Västergötland, där första damfotbollsserien sparkades igång året innan, 1968.

Nu ligger ju däremot Skåne i framkant inom svensk damfotboll med fyra lag i damallsvenskan och ytterligare ett i elitettan.

Helgens mest intressanta match har också skånskt deltagande. Den match jag tänker på är söndagens möte mellan Piteå och Kristianstad.

Det är två lag som historiskt sett har väldigt jämn statistik. På 19 tävlingsmatcher har Piteå tio segrar och Kristianstad åtta. Bara en match har slutat oavgjord.

Noterbart dock att KDFF vann båda fjolårets möten och dessutom följde upp med bortaseger i Piteå i vårens cupsemifinal. Kristianstad har således tre raka på svenska mästarinnorna.

Matchen i Piteå är den enda på söndag. Resten av omgången spelas under lördagen. Utöver matcherna i Göteborg och Malmö är Linköping stor favorit hemma mot tabelljumbon Kungsbacka medan vi har två öppna matcher i form av Vittsjö–Eskilstuna och Kif Örebro–Växjö.

Kikar vi internationellt färdigspelas flera ligor i helgen. Klockan 14.00 på söndag drar sista omgången av Frauen-Bundesliga igång. Där gör ju samtliga svenska spelare sina sista matcher för sina nuvarande klubbar.

DFB-tv visas Wolfsburg–Turbine Potsdam, vilket innebär att man kan se Nilla Fischer avtackas i Wolfsburg. Man kan även se Amanda Ilestedt för sista gången i Potsdamdräkten.

Fridolina Rolfö gör sin sista match för Bayern München borta mot nedflyttningsklara Mönchengladbach. Som jag tidigare berättat är det bara spänning kvar kring nedflyttningsstrecket. I övrigt är ligan avgjord.

Även i England färdigspelas ligan i helgen. Det är lördag 13.30 som gäller, och här finns ingen direkt spänning kvar. Men prestigemötet mellan vinnarna Arsenal och tvåan Manchester City känns ändå lite kul.

Lördagens omgång är avslutningsföreställning för West Hams Claire Rafferty. 30-åringen, som spelade huvuddelen av sin karriär i Chelsea, har meddelat att hon slutar med fotbollen.

En tredje liga som avslutas i helgen är den danska 3F-ligan, eller elitedivisionen som den också kallas. Där går sista omgången under lördagen, bland annat med toppmöte mellan Bröndby och Fortuna Hjörring. Där är det dock mer prestige än placeringar i potten. Det står nämligen redan klart att Bröndby vinner guldet. Sedan 2013 har för övrigt Bröndby och Fortuna vunnit varannat år.

Bröndby är dock 2000-talets lag med totalt tolv guld. Fortuna står totalt på tio guld, varav sex är bärgade på 2000-talet.

I skytteligan går Bröndbys Nanna Christiansen mot en överlägsen seger. Hon har gjort 26 mål. Sverigebekanta klubbkompisen Nicoline Sörensen har gjort 16 och delar andraplatsen med Amalie Thestrup från BSF.

Vad jag vet har vi inte haft någon svensk spelare i elitedivisionen den här säsongen.

En spelare som tackar för sig i och med lördagens omgång är Lotte Troelsgaard, tvillingssyster till Rosengårds Sanne Troelsgaard.

I USA rullar ligan på. Dock har Chicagos Alyssa Mautz spelat klart för i år. Här är tyvärr det senaste namnet på listan över alla korsbandsskadade damfotbollsspelare.

Till Spanien, där ligan är färdigspelad, men en match återstår av säsongen. Lördag 20.30 är det cupfinal mellan ligamästarinnorna Atletico Madrid och Real Sociedad.

Och apropå cupfinaler. Här är höjdpunkter från den franska, som ju spelades tidigare i veckan. En final som Lyon vann med 3–1 (0–0) mot Lille. En intressant notering är att lagkaptenen och mittbacken Wendie Renard är Lyons straffskytt. Det är ju faktiskt lite anmärkningsvärt med tanke på att Lyon har så många offensiva toppspelare.

Eftersom både liga och cup är färdigspelade i Frankrike har landslaget redan börjat sina förberedelser inför VM-slutspelet. I dag tycks man ha tränat inför publik.

Nästa anhalt blir Australien, där förbundet har förlängt kontraktet med nye förbundskaptenen Ante Milicic så att det även löper över nästa års OS-turnering – om The Matildas kvalar in dit.

Som bekant fick Milicic förbundskaptensjobbet efter mycket konstiga turer i början av året. Turer som började med att förbundet sparkade den tidigare förbundskaptenen Alen Stajcic utan att kunna motivera varför. Och utan att berätta för spelarna.

Ett annat VM-klart lag som har bytt förbundskapten under 2019 är Kamerun. I januari fick tidigare förbundskaptenen Joseph Brian Ndoko kliva av. Han ersattes av den tidigare fystränaren Alain Djeumfa.

Den senare har hittills bara lett landslaget i två matcher, båda i en fyrnationsturnering i Kina. Nu har Djeumfa samlat en första VM-trupp, som bland annat skall möta Spanien den 17 maj. Totalt är 26 spelare uttagna, vilket gör att tre kommer att få lämna.

Djeumfa har dock bara tillgång till 23 spelare under inledningen av VM-förberedelserna. Den utlandsbaserade trion Gabrielle Aboudi Onguene (CSKA Moskva), Adjara Nchout (Valerenga) och Augustine Ejangue (Arna-Björnar) ansluter senare eftersom de inte släpps av sina klubblag.