Alldeles nyss presenterade Peter Gerhardsson sin trupp till VM-kvaltruppen till matcherna mot Kroatien (den 7 juni i Göteborg) och Ukraina (borta den 12 juni).
Jämfört med den senaste truppen saknas av förklarliga skäl gravida Hilda Carlén och skadade Lina Hurtig. Dessutom har Gerhardsson valt bort formsvaga Marija Banusic. Gerhardsson motiverade det så här till SVT:
”Det är kopplat till prestation, som vi inte tycker är tillräckligt bra. Det är en konkurrenssituation, sådana som Kullashi och Anvegård får före. ”
Med i Gerhardssons trupp finns istället Göteborgs målvakt Jennifer Falk, samt talangfulla forwardsduon Loreta Kullashi och Anna Anvegård.
Jennifer Falk
Det tycker jag är kul uttagningar. Jag har ju rätt många gånger lobbat för Falk och Anvegård. I Falks fall var det förstås ett tag sedan jag lyfte henne, eftersom hon i princip missade hela fjolårets säsong till följd av hjärnskakning. Hon var en av fyra målvakter i Pia Sundhage:s 27 spelare stora trupp till matcherna mot Iran och Norge i oktober 2016, men har ännu inte fått spela någon landskamp. Det lär hon kanske inte få göra nu heller, men hon får i alla fall chansen att visa upp sig. Och hon får för första gången vara med i en ”riktig” 23-mannatrupp.
Kullashi har väl haft det lite tufft i damallsvenskan den här våren, men hon är kanske vårt allra största framtidshopp på forwardssidan och en spelare som bör ges erfarenhet.
Slutligen då Anvegård, som är en spelare jag gillat från första gången jag såg henne. Hon har en fin fotbollshjärna, och dessutom ett gott målsinne. Det skall bli väldigt spännande att se hur hon klarar sig i en A-landslagsmiljö.
När det gäller de båda stundande VM-kvalmatcherna skall Sverige bara vinna hemma mot Kroatien. Däremot är Ukraina borta en lurig historia. Sverige är favoriter där också, men den segern är inte självskriven. Däremot är det nog så att vi måste ta sex poäng på de här matcherna för att ha lite marginal inför gruppfinalen borta mot Danmark i september.
Här är truppen i sin helhet:
Målvakter: Hedvig Lindahl, Zecira Musovic och Jennifer Falk.
Backar: Hanna Glas, Anna Oskarsson, Nilla Fischer, Amanda Ilestedt, Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Jonna Andersson och Mia Carlsson.
Mittfältare: Caroline Seger, Hanna Folkesson, Kosovare Asllani, Julia Roddar, Elin Rubensson och Olivia Schough.
Forwards: Stina Blackstenius, Fridolina Rolfö, Sofia Jakobsson, Loreta Kullashi, Mimmi Larsson och Anna Anvegård.
Med 20 spelare kvar från förra truppen är det tydligt att Gerhardsson börjar sätta en stomme. Kollar vi på fördelningen mellan damallsvenskans klubbar har Göteborg med flest spelare – fyra. Sedan har Rosengård och Eskilstuna tre vardera, Linköping två samt Kristianstad och Växjö varsin.
Gerhardsson pratade lite om att han har valt utifrån hur spelarnas spelsätt liknar varandra i landslag och klubblag. Kanske var det en liten förklaring till varför vårens succélag Piteå fortsatt inte har med någon spelare i landslagstruppen.
Däremot noteras att Piteå har med sex (korrigerat) spelare i den U23-trupp som är uttagen till möte med England i Bollnäs den 9 juni.
Under fredagskvällen tappade Lyon poäng. Det franska storlaget hade ju redan säkrat ligasegern inför toppmötet med tvåan PSG. Så den enda intressanta frågan var om Lyon skulle gå genom serien utan poängförlust. Så blev det inte, utan prestigematchen slutade 0–0.
Det berodde mycket på PSG:s chilenska målvaktsstjärna Tiane Endler, som bland annat räddade en straff.
I övrigt på fredagen blev det klart att Tyskland och Spanien möts i EM-finalen för U17-lag. Finland föll mot Spanien med 1–0 i den ena semifinalen efter att Eva Navarro gjort segermålet i den 52:a minuten.
Tyskland vann sin semifinal mot England med förkrossande 8–0. Finalen spelas på måndag.
Om vi fortsätter internationellt är det tysk cupfinal mellan Nilla Fischer och Fridolina Rolfö i dag klockan 15.00. Hittar jag en länk kommer den upp här. Wolfsburg känns som favoriter till 75–25 mot Bayern München.
På söndag 20.45 är det italiensk guldfinal mellan Juventus och Brescia.
I England avslutas WSL på söndag eftermiddag. Där står kampen om den andra platsen i Champions League. Manchester City har en poängs försprång på Arsenal, och är stora favoriter att ta den åtråvärda platsen.
Slutligen så innehåller pingsthelgen fulla omgångar både i damallsvenskan och elitettan. I allsvenskan hoppas jag att det blir fokus på fotboll den här helgen.
Efter förra helgens cupfinal hade jag ingen tanke på att domarinsatsen skulle bli den stora snackisen. När jag skrev mitt inlägg om matchen berörde jag bara domaren i förbifarten.
Men det inlägget har fått 97 kommentarer – näst flest av alla inlägg någonsin på den här bloggen. Och de allra flesta kommentarerna rör domaren, det trots att alla verkar vara överens om att hon inte avgjorde matchen.
I dag 15.00 skall Linköping tillbaka till Malmö, den här gången för att möta LB07. Och precis som i söndags döms man av en domare från regionen – Niklas Olsson från Ystad. LFC är förstås klara favoriter till segern i den här matchen, men svänggänget LB går inte att räkna bort helt.
1,5 timmar innan den matchen tar Kalmar emot Djurgården i ett tidigt bottenmöte. Lagen ligger på varsin sida om nedflyttningsstrecket med tre poäng vardera. Det blir spännande att se hur Djurgården hanterar Kalmars uppoffrande kontringsfotboll. Tvåan är utgångstecken på tipset, men Kalmar har överraskat och jag hade nog gärna garderat med både kryss och etta.
I morgon är det förstås fokus på serieledarna från Piteå, som 15.00 tar man emot ett Hammarby som kommit ner på jorden efter att ha inlett serien med två raka segrar.
Jag hoppas att Piteås framgångar kan gör att vi får se fler än 2000 åskådare på LF Arena. Sportsligt tror jag att Piteås fina presspel leder till ännu en trepoängare. Matchen döms för övrigt av Tess Olofsson, som antagligen tycker att det är skönt att slippa döma i Malmö den här helgen.
Parallellt spelas det heta Skånederbyt mellan de båda obesegrade lagen Kristianstad och Rosengård. Med en trepoängare blandar KDFF sig i den absoluta toppstriden på allvar, medan bortaseger skulle innebära att Kristianstad även i år halkar långt efter från start. I fjol tog ju KDFF bara tre poäng på de första fem omgångarna, vilket gjorde att medaljhoppet tidigt släcktes.
Övriga söndagsmatcher är Vittsjö–Göteborg och Eskilstuna–Växjö, två rätt öppna historier. I elitettan är det toppmöte i Lidköping i dag 15.00 när tvåan LFK tar emot fyran Kvarnsveden. Båda lagen står på tio poäng inför avspark, bara två mål skiljer dem åt. Det blir intressant att se vad amerikanska Lidköping kan göra mot Kvarnsveden.
Umeå–Kif Örebro är en annan toppmatch i dag, medan vi i morgon har två matcher i seriens bottenskikt i form av Böljan–Assi och Ljusdal–Asarum. Självklart blir det även intressant att se hur serieledande Kungsbacka tacklar att åka till svårspelade Strandvallen och möta Mallbacken.
Vi är framme vid den vecka som vi pollenallergiker i Västsverige fasar, den där det utlovas sol, värme – och mycket höga halter av björkpollen. Vi får således se hur mycket kraft jag kommer att ha att blogga de kommande dagarna.
Efter fredagens trots allt oväntade tränarbyte i Linköping vet jag inte om LFC-spelarna ser fram emot de kommande dagarna med fasa. Men de bör nog förstå att det i alla fall är upp till bevis för dem under den kommande perioden.
Efter att ha gjort sig av med två tränare på mindre än ett halvår tycker jag nog att det nu är dags för spelarna att sluta gnälla och börja prestera. Annars kan ju vi utomstående betraktare förledas att tro att det är spelarna som är för dåliga, och inte tränarna.
LFC ställs omgående inför ett spännande test när man på måndag tar emot Göteborg. Då skall alltså en av damallsvenskans långsammaste backlinjer testas mot seriens kanske allra bästa djupledsforward i Christen Press.
I en sådan match blir det livsviktigt för Linköping att lagets forwards och mittfältare orkar sätta sådan press på Göteborgs bollhållare att göteborgskorna inte får sikta in sina passningar mot Press. Fixar LFC-spelarna det?
Frågan är retorisk, och jag måste säga att matchen är vansinnigt svårtippad. Jag rekommenderar helgardering…
Innan måndag spelas det fem andra matcher. I dag väntar Kalmar–Kristianstad, LB07–Vittsjö och Djurgården–Rosengård. I alla de matcherna är det tvåan som är utgångstecknet på tipset.
Kristianstad bör kunna ta sin första seger för säsongen när de åker till Kalmar. Något säger mig att Therese Ivarsson kommer att göra åtminstone två mål i den matchen.
Skånederbyt mellan LB och Vittsjö är kanske den mest öppna matchen. Målglada LB har gjort lika många framåt som serieledande Piteå, men måste hitta rätt i försvarsspelet om de skall kunna klättra i tabellen. Vittsjö har varit ojämnt i serieupptakten, men känns ändå stabilare än Malmölaget.
Djurgården imponerade i premiären, men kanske lurades man av att laget mötte ett svagt Eskilstuna. För i de två nästföljande matcherna har Stockholmslaget inte alls känts speciellt bra. Däremot har ju Rosengård fått en bra start, vilket gör att det är rimligt att tro på en bortaseger med två mål marginal.
På söndag väntar Växjö–Piteå och Eskilstuna–Hammarby, även det två matcher där tvåan bör vara med på en tipsrad. Dock bör framför allt matchen på Myresjöhus Arena garderas. Växjö och Piteå har bara släppt in två mål vardera så här långt, något som talar för att det inte blir något målkalas. Å andra sidan visade båda lagen offensiv form i förra omgången.
Det som blir mest spännande med den matchen är att se hur Växjös passningsorienterade spel som bygger på bollinnehav klarar av Piteås fina press. Senast blev Djurgården periodvis sönderstressat av pitetjejerna.
På Tunavallen väntar en riktig ångestmatch för hemmalaget. Efter tre omgångar har man gjort minst och släppt in flest mål i serien. Nu behöver United få med sig ett positivt resultat för att känna att man är med i serien. Förhoppningsvis är några av alla de tidigare skadade backarna tillbaka i Eskilstuna.
För annars blir det nog tufft. Hammarby har ju varit väldigt rappt och vasst framåt, och faktiskt gjort näst flest mål. Och nu lär ju Elise Kellond-Knight ha lärt sig sina lagkamrater ännu lite bättre, vilket knappast är ett minus för Bajen.
I helgens omgång i elitettan ställs det båda sjupoängarna mot de båda poänglösa lagen. Medan Kungsbacka tar emot Assi skall Kif Örebro spela halvderby mot Mallbacken. Omgångens kanske mest intressanta match är nog ändå den i Medelpad mellan Sundsvall och AIK. Båda lagen har startar positivt, och stå på sex poäng.
Jessica Samuelsson
Utanför Sveriges gränser är väl dagens FA-cupfinal dagens höjdpunkt. Arsenal och Chelsea gör upp på Wembley 18.30 inför storpublik. I början av veckan meddelade BBC att fler än 40 000 biljetter var sålda. Det lär bli en häftig upplevelse för Hedvig Lindahl, Magdalena Eriksson och Jonna Andersson. När det gäller Arsenals Jessica Samuelsson är hon äntligen tillbaka i fotbollsträning. Någon speltid i FA-cupfinalen lär det ju dock inte bli.
Apropå England spelade Manchester City sin ena hängmatch i WSL i veckan. Man besegrade Bristol City med 6–1, vilket innebär att City passerade Chelsea i tabelltoppen med två måls marginal. Julia Spetsmark ingick inte i Citys matchtrupp.
Fridolina Rolfö
I morgon är det full omgång i tyska Frauen-Bundesliga. På DFB-tv visas högintressanta svenskmötet Bayern München–Turbine Potsdam med start 14.00, alltså matchen där Fridolina Rolfö ställs mot Amanda Ilestedt. Jag har ju räknat bort Potsdam ur striden om andraplatsen. Men med seger i Bayern i morgon har man ändå en liten, liten chans. För Rolfö och hennes lag gäller det nog att vinna. Annars kan Freiburg smita förbi i tabelltoppen – om de vinner hemma mot SC Sand.
I veckan har Wolfsburg tagit ännu ett steg mot guldet genom att bortabesegra Werder Bremen med 5–0. Nilla Fischer:s gäng åker till Frankfurt för att ytterligare förstärka greppet om guldet.
I Frankrike är det dags för semifinaler i cupen. Både Soyaux–PSG och Lyon–Montpellier spelas på måndag klockan 21.00. Det känns väl som att det är upplagt för final mellan PSG och Lyon?
I USA:s NWSL är det ”derby” mellan Portland och Seattle i kväll 21.30. Det brukar vara kul matcher. I morgon 21.00 är det dessutom toppmöte mellan de två lag som just nu ligger etta och tvåa i den haltande tabellen, North Carolina och Chicago Red Stars. Alla matcher i NWSL brukar gå att se via ligans hemsida.
Slutligen några ord om veckans debatt i kommentatorsfältet. Jag klev in och satte stopp när det kom kommentarer som med råge passerade gränsen för hur stora personangrepp som kan tillåtas.
Efter det kom det även några inlägg skrivna i en ton som jag normalt tillåter. Men eftersom jag var rädd att de kommentarerna skulle leda till att påhoppen skulle ta fart igen valde jag inte heller publicera dem.
Som någon konstaterade var det här ju inte första gången som gränsen passerades. Jag fick frågan vad som återstår för mig som ”debattledare” när tillsägelserna inte räcker till.
Det är en bra fråga. Man kan ju ägna sig åt avstängningar, men sådana åtgärder vill jag undvika så långt det bara går. I grunden är det ju bra att damfotbollen väcker känslor och engagemang. Man vill ju ha en het och levande debatt. Men som sagt, man vill ju att den debatten skall handla om fotboll, och inte om påhopp.
När man skall svara på något som man blivit upprörd av rekommenderar jag att man, innan man skickar i väg det, läser igenom sitt svar högt och funderar över om man verkligen står för de ord man skrivit. Så brukar jag göra, och inte sällan leder det till att ordvalen blir mindre aggressiva.
Hammarby leder damallsvenskan. Och nu är även deras tyngsta nyförvärv på plats. Australiens Elise Kellond-Knight, som kommit med i allstarlaget i de två senaste VM-slutspelen, har dessutom hunnit ge sin första intervju om sitt korttidskontrakt i Stockholm.
För ett par veckor sedan gjorde Hammarby klart med australiensiska landslagsmittfältaren Elise Kellond-Knight. Nu har hon anslutit – efter att ha spelat final i asiatiska mästerskapen. Se HTV-intervjun med @elise_kk8 här: https://t.co/xD6R7JbqA8#bajenpic.twitter.com/fauxInSfbn
Med det har det blivit dags för en internationell utblick från de senaste dagarna. Det största har förstås varit semifinalerna i Champions League.
Där lyckades Manchester City avsluta Lyons segersvit. Inför söndagens 0–0-matchpå Academy Stadium i Manchester hade Lyon 28 raka segrar i tävlingsmatcher den här säsongen.
City blev således första laget att såväl nolla som snuva Lyon på poäng sedan fjolårets final i Champions League, då ju Lyon–PSG blev just 0–0. Jag har inte sett något klipp med höjdpunkter, men noterar att det totalt var 24–5 i avslut till Lyon, men bara 6–3 i avslut mot mål. Om någon är intresserad av att se hela matchen, där Julia Spetsmark blev kvar på bänken, finns den här:
City är för övrigt dessutom senaste lag att besegra Lyon. Man vann ju borta i fjolårets semifinal med 1–0 den 29 april i fjol. Då hade dock Lyon vunnit med 3–1 i England, vilket räckte för avancemang totalt sett. Jag hade Lyon som favoriter till 90–10 inför dubbelmötet. Lyon är fortsatt favoriter, men jag sänker oddsen till 70–30 nu.
I den andra semifinalen såg jag Wolfsburg som favoriter till 60–40 mot Chelsea inför söndagens möte. Efter att tyskorna vann i London med 3–1 har självklart deras favoritskap ökat. Nu skulle jag säga att det är 90–10.
Även från den här matchen saknar jag klipp med höjdpunkter, däremot går den att se i sin helhet här:
Om vi tar svenskkollen först så spelade trion Hedvig Lindahl, Magdalena Eriksson och Nilla Fischer hela matchen. Jonna Andersson fick ta plats på läktaren eftersom hon redan har spelat Champions League för Linköping den här säsongen.
Annars startade det ju otroligt bra för Chelsea. Redan i tredje minuten drog Fran Kirby upp ett anfall på högerkanten och spelade in bollen till Ji So-Yun. Sydkoreanskan vände bort Sara Björk Gunnarsdottir och placerade in ledningsmålet i bortre hörnet.
Björk Gunnarsdottir fick sin revansch en kvart senare. Hon tryckte sig in framför Magdalena Eriksson och kunde nicka in Lara Dickenmann:s fina inlägg i tomt mål till 1–1.
Wolfsburgs ledningsmål kom i den 42:a minuten och var ett självmål från Millie Bright. Mittbacken som gjorde mer eller mindre klara självmål i samtliga Englands tre matcher i She Believes Cup tidigare i vår har verkligen haft missflyt med styrningar i eget straffområde den här våren.
1–3-målet i 67:e minuten var ett riktigt konstnummer av Dickenmann. Otroligt starkt av schweiziskan att hinna ställa om kroppen till den volleyn efter att inlägget skarvats.
Apropå Chelsea blev Fran Kirby på måndagen första spelare att ta emot PFA:s nya pris till årets bästa spelare i England. PFA är ju spelarnas egen organisation, så det är alltså spelarna som röstat fram Kirby.
Dags för ett litet ligasvep. Och vad passar bättre än att börja i just England. Där har Arsenal nu spelat båda sina hängmatcher i WSL, och sannolikt försvann guldchansen när man spelade 0–0 borta mot tabelljumbon Yeovil i lördags. Yeovil har på 14 omgångar inte lyckats göra ett enda ligamål. Men två kryss har man nu fått till.
Dagens 3–0-seger mot Liverpool var klen tröst, då Arsenal hade behövt sex poäng för att riktigt skugga toppduon Chelsea och Manchester City. Nu ser tabelltoppen ut så här:
Chelsea 14 35– 9 32
Manchester City 13 36–13 29
Arsenal 14 28–13 28
WSL avgörs över 18 omgångar. I dag gjorde för övrigt Jordan Nobbs två mål för Arsenal, hennes 50:e och 51:a för Londonlaget.
Jordan Nobbs
Arsenal är inte det enda topplag som darrade i de europeiska toppligorna i helgen. I Frankrike var det svensklaget Montpellier som tappade två otroligt viktiga poäng genom att spela 0–0 borta mot Bordeaux.
Fast det kunde ha blivit förlust. Bordeaux slog nämligen en straff stolpe och ut, en straff de fått sedan Linda Sembrant fått bollen på handen.
Sembrant och Sofia Jakobsson spelade hela matchen, medan Stina Blackstenius blev utbytt i 65:e minuten hos Montpellier.
Poängförlusten innebär sannolikt att Montpellier tappade chansen att spela Champions League i höst. Nu är det i princip bara är ett mirakel som kan göra att kustlaget passerar PSG i tabelltoppen:
PSG måste tappa minst fem poäng på sina fyra sista matcher för att Montpellier skall kunna passera. Där möter Emma Berglund:s lag Fleury och Lyon hemma samt Bordeaux och Soyaux borta.
Så till Tyskland, där Bayern München mycket oväntat spelade 0–0 hemma mot tabelljumbon Jena. Resultatet innebär att Freiburg återigen är uppe jämsides med Bayern.
Det innebär också att Wolfsburg nu leder ligan med två poäng trots att man har två matcher färre spelade. Fridolina Rolfö spelade hela matchen för Bayern, en match som sågs av blott 433 åskådare.
I klassikermötet mellan Potsdam och Frankfurt vann Amanda Ilestedt:s lag på ett snyggt frisparksmål från Svenja Huth:
Ilestedt spelade hela matchen. Och segern innebär att Potsdam plötsligt bara är två poäng bakom Bayern och Freiburg i kampen om den åtråvärda andraplatsen.
I Italien inträffade det ovaliga att de båda topplagen Juventus och Brescia förlorade i samma omgång. Tidigare hade de bara förlorat mot varandra. Men nu föll Juventus borta mot Stephanie Öhrström:s Fiorentina med 2–1 och Brescia föll hemma mot Mozzanica med 3–2. Med tre omgångar kvar att spela ser det fortfarande ut att bli skiljematch om guldet, då Juve och Brescia står kvar på samma poäng.
I botten har Julia Molin och Verona fått lite andrum i kampen om nytt kontrakt. Man har nu sju poäng ner till Zaccaria på kvalplats. Just Zaccaria och Sassuolo är tänkbara motståndare för Jenny Hjohlman i kvalet. Hennes CF Florentia vann i helgen med 12–1 mot Luchese och är därmed klara seriesegrare i andraligan, vilket innebär kval mot högsta divisionen.
Så till Spanien där topplagen Atletico och Barca vann i helgen. Atletico leder fortsatt med en poäng med tre omgångar kvar att spela.
Det är dock inte deras matcher som hamnar i mitt fokus, utan från den spanska ligan vill jag hellre passa på att hylla den här fantastiska tunneln från teknikern Jessica Silva:
Slutligen till Nordamerika och NWSL, där North Carolinas Merritt Mathias drog i väg den här bomben i helgen:
Från Nordamerika kommer också tråkiga nyheter. Kontinentens U17-mästerskap avbröts i söndags på grund av det osäkra säkerhetsläget i arrangörslandet Nicaragua.
Concacaf Cancels Remainder of Concacaf Women’s Under-17 Championship 2018 for Security Concerns https://t.co/TBljY1EA14
I aktuellt U17-mästerskap mönstrade Kanada en stark trupp där A-landslagsspelaren Jordyn Huitema ingick. Kanada meddelade i går att deras trupp hade kommit hem oskadd.
STATEMENT: Canada Soccer's Women's U-17 National Team and Canadian referees have all departed Nicaragua and are safely on their way back to Canada. https://t.co/nQNnh0KiKxpic.twitter.com/yt4F12XWFy
Från det där U17-mästerskapet har jag kollat lite höjdpunkter. Och i Haitis lag kände jag igen ett av namnen, Melchie Dumornay.
Hon imponerade på mig i det nordamerikanska U20-mästerskapet tidigare i år, en mittfältare med ett fantastiskt bra skott och bra huvudspel. När jag kollade upp Dumornay visade det sig att hon är född den 17 oktober 2003 – hon är alltså bara 14 år.
Där snackar vi supertalang.
Slutligen har BBC nominerat de fem kandidaterna till deras pris till världens bästa bästa spelare.
Lieke Martens is één van de vijf genomineerden voor de BBC Women's Footballer of the Year Award! 👏 Je kunt stemmen via de website van de BBC! https://t.co/UQ4OC8LenS
På torsdag, i Ungern, drar tävlingsåret i gång för vårt A-landslag. Flera av spelarna genrepade i dag med viktiga ligamatcher, och inte mindre än tre av våra offensiva spelare blev målskyttar.
Jag börjar i Frankrike där Montpellier stod för en otroligt stark andra halvlek i nyckelmatchen mot PSG. I den halvleken gjorde laget från den franska sydkusten tre mål, vilket ledde till en hyperviktig 3–0-seger.
Sofia Jakobsson
Det var Sofia Jakobsson som visade vägen genom att först rulla in 1–0 på ett friläge i 49:e minuten. En kvart senare fick hon ett nytt friläge, där hon föll och fick straff. Den satte Janice Cayman till 2–0.
Jakobsson och Linda Sembrant ingick i Montpelliers startelva, medan Stina Blackstenius var bänkad från start. Den Vadstenafostrade powerforwarden byttes in i minut 69 istället för danska Katrine Veje. Fem minuter senare tog Blackstenius emot en rensning från Jakobsson på egen planhalva, och satte sedan fart. PSG-backarna lyckades aldrig fånga in Blackstenius, som gjorde 3–0.
Montpelliers 3–0-seger kan bli oerhört viktig. Den innebär nämligen att laget nu vinner det inbördes mötet med PSG. De båda lagen har lika många poäng i nuläget, men Parislaget har fem matcher kvar, medan Montpellier bara har fyra. Dock skall noteras att PSG har kvar ett möte med suveräna serieledarna Lyon. Sannolikt måste PSG ta poäng i den matchen för att få spela i Champions League till hösten.
Lyon vann för övrigt med 4–0 mot Albi idag. Därmed har man nu 18 raka segrar och målskillnaden 88–4. Man behöver fem poäng till för att säkra ytterligare en ligaseger.
Ada Stolsmo Hegerberg
I skytteligan ryckte Ada Stolsmo Hegerberg ytterligare genom att göra två mål i dag. Norskan har gjort 26 mål och leder med nio före PSG:s talang Marie Antoinette Katoto. Blackstenius gjorde sitt tolfte mål och ligger fyra i skytteligan, medan Jakobsson gjorde sitt sjunde och delar tiondeplatsen.
I tyska Frauen-Bundesliga finns det inte längre något obesegrat lag. I omgång 15 sprack nämligen Turbine Potsdams förlustnolla. Wolfsburg med Nilla Fischer vann svenskmötet mot Potsdam med Amanda Ilestedt med 1–0. Segerskytt blev norska Caroline Graham Hansen i den andra halvleken.
Resultatet innebär att Wolfsburg har ett järngrepp om ligaguldet, samt att Potsdam nu får det svårt att ta en plats i Champions League. Med sju omgångar kvar har man nämligen fem poäng upp till Freiburg och sju upp till Bayern München (som dock har en match mer spelad).
Fridolina Rolfö
Bayern vann för övrigt den svåra bortamatchen mot SC Sand med övertygande 4–0. Där visade formstarka Fridolina Rolfö vägen genom att sätta 1–0 redan i sjätte minuten. Det var Rolfös sjätte mål i ligan, en notering som placerar henne på en delad fjärdeplats i skytteligan. Pernille Harder leder överlägset på 14, medan Lina Magull är tvåa på tio.
Även i England spelades det viktiga matcher. Där stärkte Chelsea sin ligaledning, trots att man ”bara” fick 1–1 i Londonderbyt mot Arsenal.
Huvudkonkurrenten Manchester City är nämligen väldigt formsvagt för tillfället. I dag föll man mycket överraskande med 2–0 hemma mot tabellsexan Reading. På sina åtta senaste matcher har City bara vunnit två under ordinarie tid – tyvärr handlar det om de båda matcherna mot Linköping.
— Barclays Women's Super League (@BarclaysWSL) April 1, 2018
I dag startade City med exakt samma elva som startade på Linköping Arena i onsdags. Kanske är det spelschemat som knäcker laget, tränare Nick Cushing borde nog ha valt att rulla på lite fler spelare.
I Londonderbyt spelade hela svensktrion Hedvig Lindahl, Magdalena Eriksson och Jonna Andersson 90 minuter. Chelsea tog ledningen med 1–0 när Ramona Bachmann och Fran Kirby utnyttjade ett misstag från Arsenalmålvakten Sari van Veenendaal.
I den haltande ligatabellen står nu Chelsea på 29 poäng, vilket är tre fler än tvåan Manchester City. Chelsea har dock spelat 13 matcher, medan City bara står på tolv. Arsenal är på fjärde plats, åtta poäng bakom Chelsea. Dock har Arsenal bara spelat elva matcher, vilket gör att de kan komma upp i 27 poäng om de vinner sina hängmatcher. Minst tre lag är alltså inblandade i guldstriden.
I Spanien vann både Atletico Madrid och Barcelona i dag. Det innebär att Atletico är kvar i tabelltoppen, en poäng före Barca. Fem omgångar återstår.
På svensk mark har det varit en träningsmatch mellan Vittsjö och IFK Kalmar i dag. Resultatet blev 1–1, vilket sannolikt var väldigt viktigt för självförtroendet i Kalmar.
Slutligen till landslagsfotbollen. I förra inlägget nämnde jag att de Asiatiska mästerskapen drar igång kommande vecka. Det gör även de Sydamerikanska mästerskapen. När det gäller Asien genrepade andrahandsfavoriterna Japan i dag genom att vinna med klara 7–1 mot Ghana. Japanskorna utnyttjade snyggt vid flera tillfällen en naivt högt stående ghanansk backlinje:
Då har jag nått fram till mitt sista inlägg med tidigare icke publicerade bilder från fjolårets EM-slutspel. Den här gången handlar det om de bilder jag tog på de två EM-kvartsfinaler som jag såg på plats i Nederländerna, alltså värdnationens 2–0-seger mot Sverige och Englands 1–0-viktoria mot Frankrike.
Det är totalt 144 bilder. Här är de i mosaikform:
England
Besviken Nilla Fischer
Sveriges EM-elva mot Nederländerna
Alex Greenwood
Jordan Nobbs
Kosovare Asllani med bollen.
Angela Christ och Vanity Lewerissa.
Claire Lavogez och Amandine Henry
England firar
England värmer upp
Vivianne Miedema och Renate Jansen.
Camille Abily med nästa generation
Izzy Christiansen
Lieke Martens
Kadidiatou Diani
Lucy Bronze
Stina Blackstenius
Laura Bassett
Kosovare Asllani
Vivianne Miedema
Sandie Toletti
Sverige är utslaget
England värmer upp
Stefanie van der Gragt
Sarah Bouhaddi
Jill Roord och Anouk Dekker.
Nederländsk glädje
Alex Scott
Lotta Schelin
Desiree van Lunteren
Frankrike
Shanice van de Sanden
Lieke Martens och drygt halva den svenska truppen.
Jodie Taylor
Lieke Martens
Demi Stokes
Steph Houghton
Sakina Karchaoui
Sverige laddar för kvartsfinal.
Eugenie Le Sommer
Casey Stoney
Nederländerna och Sverige
Lieke Martens
Fran Kirby
Steph Houghton, Sarah Bouhaddi, Amandine Henry och Laura Georges.
Esther Staubli
Sherida Spitse
Kika van Es, Sherida Spitse och Sarina Wiegman
Jackie Groenen
Bibiana Steinhaus
Eugenie Le Sommer
England
Sari Van Veenendaal
Camille Abily
Kika van Es, Jackie Groenen och Sheila van den Bulk.
Nederländsk glädje
Jill Scott
Kika van Es
Bibiana Steinhaus
Sakina Karchaoui, Eugenie Le Sommer och Griedge Mbock Bathy.
Josanne Potter
Laura Georges
Sarah Bouhaddi
England
Eugenie Le Sommer
Sverige
Nederländskt segerjubel
Vivianne Miedema
Jill Roord
Sisca Folkertsma och Liza van der Most.
Jill Roord och Renate Jansen
Shanice van de Sanden
Vivianne Miedema
Lieke Martens
Sveriges startelva i EM-kvartsfinalen.
Danielle van de Donk
Belinda Brem
England firar
Sarina Wiegman
Grace Geyoro
Nederländerna
Jackie Groenen
Danielle van de Donk och Lieke Martens.
Jo Potter och Casey Stoney
Vivianne Miedema
Loes Geurts och Pauline Hammarlund.
Lieke Martens
Vivianne Miedema och Fridolina Rolfö
Caroline Seger och Lisa Dahlkvist
Camille Abily
Vivianne Miedema och Fridolina Rolfö.
Kika van Es
Lucy Bronze
Stefanie van der Gragt
Elise Bussaglia
Karen Carney
Elodie Thomis
Caroline Seger och Lisa Dahlkvist
Sheila van den Bulk
Lucy Bronze
Sverige laddar för kvartsfinal.
Kadidiatou Diani
England
Nederländsk glädje
Stefanie van der Gragt och Vivianne Miedema.
Louisa Necib Cadamuro
De svenska ledarna deppar
Marie-Laure Delie och Amandine Henry
Sisca Folkertsma
Stefanie van der Gragt
England firar
Jackie Groenen och Kika van Es
Millie Bright
Carly Telford
Stephanie Houghton
Lieke Martens, Hanna Folkesson, Emma Berglund och Lotta Schelin
Nederländerna
Gaetane Thiney
Nederländskt segerjubel
Jill Roord
Jordan Nobbs
Renate Jansen
Jackie Groenen
England firar
Toni Duggan
Isobel Christiansen
Orange segerjubel
Kika van Es, Lieke Martens och Jackie Groenen
Anouk Dekker
Sakina Karchaoui
Ellen White
Danielle van de Donk
Fara Williams, Alex Greenwood, Karen Carney, Lucy Bronze och Alex Scott.
Det var en träningsmatch i januari, och såg väldigt mycket ut som en träningsmatch i januari brukar göra. Hade det inte varit för Kullashis inhopp skulle Peter Gerhardsson inte haft mycket att glädjas åt.
Men under de 45 minuter Kullashi fick visade hon att hon verkligen vill vara med och konkurrera om en plats i startelvan även när det blir riktiga matcher. För det är inte lätt att göra avtryck efter paus i träningslandskamper. Då görs det ju nämligen byten var tionde minut, byten som förrycker spelet och försvårar för spelarna att hitta bra samarbeten.
Men avtryck var just vad 18-åringen från Eskilstuna United gjorde. Två mål och en situation där hon borde haft straff är ju helt enkelt ett lysande facit av en landslagsdebut. Marija Banusic lär få kämpa framöver om hon skall hålla startplatsen som tia.
I övrigt fick tyvärr Peter Gerhardsson samma svar som vi brukade få på Pia Sundhage:s tid. Alltså att det inte får något speciellt bra passningsspel när man väljer tre djupledsgående forwards. Det gjorde Sundhage gång på gång, och det funkade aldrig.
Nu gjorde Gerhardsson ett liknande test, med samma utgång. Stundtals, framför allt under den första halvleken, rullade Sverige boll riktigt snyggt i backlinjen och upp på centrala mittfältare. Stina Blackstenius var även oväntat duktig på att göra sig spelbar i uppspelsfas.
Men när bollen hamnade framför det svenska mittfältet blev det sällan något. Orsaken var huvudsakligen valet av forwards. Man saknade spelare med god speluppfattning som Fridolina Rolfö och Lina Hurtig (som klev av på uppvärmningen) rätt rejält. De är nämligen forwards som söker samarbeten med omgivningen. Både Blackstenius och Sofia Jakobsson är väldigt duktiga i djupled, men ingen av dem är speciellt bra på att kombinera med lagkompisar.
Även om 2–0-målet kom på ett fint samarbete mellan just Montpellierspelarna.
Och Olivia Schough var som hon brukar i landslaget. Bra intentioner, men inte tillräckligt bra genomförande. Det blir hela tiden bara nästan bra.
I den första halvleken skapade Sydafrika fler riktigt vassa chanser än Sverige, jag räknade till 3–2. Efter paus hade vårt landslag god kontroll i defensiven, och så fixade ju Kullashi målen.
Faktum är att bara en svensk lyckades bli tvåmålsskytt i landslaget i fjol, och det var Kosovare Asllani vid två tillfällen. Fjolårets skytteliga i landslaget såg för övrigt ut så här:
5 mål: Asllani.
3 mål: Lotta Schelin.
2 mål: Blackstenius, Hurtig, Nilla Fischer och Caroline Seger,
Det är dags att ytterligare utöka bloggens bildarkiv. Här är 140 bilder från fjolårets EM-slutspel på Sverige, Danmark, Norge, Schweiz, Frankrike, Spanien och Skottland.
Lee Alexander
Guro Reiten
Frankrike
Jessica Samuelsson
Ana Maria Crnogorcevic
Olga Garcia
Pernille Harder
Cecilia Salvai
Anja Sönstevold
Sofie Junge Pedersen
Oda Bogstad, Cecilie Fiskerstrand och Frida Leonhardsen Maanum.
Som utlovat fortsätter jag att ladda upp de bilder från 2017 som funnits i min dator, men som jag antingen hade glömt eller inte hade hunnit ladda upp tidigare. Redan i förra bildinlägget nådde jag fram till EM, och den första svenska träningen som jag bevittnade.
Den här gången blir det rakt igenom bilder från EM. Det handlar dels om ytterligare en svensk träning samt bilder från matcherna Spanien–Portugal, Sverige–Ryssland och Frankrike–Österrike. Totalt handlar det om 132 bilder. Här är de även en och en:
Hanna Glas
Jasmin Eder
Lisa Makas i mixade zonen
Sarah Bouhaddi
Portugal
Eugenie Le Sommer
Irene Paredes
Eugenie Le Sommer
Viktoriya Shkoda (5), Marina Fedorova (16) och Anna Belymyttseva (13).
Olivier Echouafni
Frankrike tackar fansen
Kvadraten, Olivia Schough jagar
Kvadraten, Lilie Persson jagar
Grace Geyoro
Irene Paredes
Elena Fomina
Natalya Solodkaya
Gaetane Thiney
Wendie Renard
Österrikisk glädje
Sverige
Österrike tackar fansen
5 Andrea Pereira 15 Silvia Meseguer
Nina Burger
Sverige
Kosovare Asllani
Sverige
Franska fans
Anna Cholovyaga
Sarah Puntigam
Stina Blackstenius och Hanna Folkesson
Nicole Billa på presskonferens
Kvadraten, Hanna Folkesson med bollen. Lilie Persson jagar. Och Sara Thunebro fotar.
Sarah Zadrazil
Ryssland
Leila Ouahabi
Pia Sundhage och Fridolina Rolfö
Andrea Pereira
Amandine Henry
Amandine Henry
Viktoriya Shkoda
Carolin Grössinger
Nilla Fischer
Spanien
Spanien
Orange supportrar.
Österrike
Portugal
Österrike
Lisa Makas
Jessica Houara-d’Hommeaux
Elvira Ziyastinova
Olivier Echouafni på presskonferens
Marie-Laure Delie
Sandie Toletti och Clarisse Le Bihan
Nicole Billa
Sarah Puntigam
Hedvig Lindahl och Hilda Carlén
Spanien
Lisa Makas
Paula Nicart
Spanien
Sakina Karchaoui och Kadidiatou Diani
Frankrike tackar fansen
Österrike
Daria Makarenko
Österrike
Aissatou Tounkara
Viktoria Schnaderbeck
Sarah Puntigam och Nina Burger
TV4:s studio
Lilie Persson
Gaetane Thiney
Inne på spelarhotellet
Elena Morozova
Amandine Henry
Volleyboll med levande nät
Fransisco Neto
Frankrike
Manuela Zinsberger
Mapi Leon
Fridolina Rolfö och Jessica Samuelsson stretchar
Silvia Meseguer
Fridolina Rolfö
Stina Blackstenius
Alexia Putellas
Österrikisk glädje
Kadidiatou Diani, Claire Lavogez och Sakina Karchaoui
Alexia Putellas
Frankrike
Silvia Rebelo
Dominik Thalhammer på presskonferens
Frankrike
Tatyana Shcherbak
Carina Wenninger
Laura Feiersinger
Marina Kiskonen och Nadezhda Karpova
Österrike
5 Andrea Pereira och 17 Olga Garcia
Alena Belyaeva
Laura Georges
Österrikes fans
Dominik Thalhammer
Österrikisk glädje
Portugal deppar
Carolina Mendes och Fransisco Neto
Linda Sembrant och Magdalena Eriksson
Amanda Sampedro
Huvuddomare Jana Adamkova med Bibiana Steinhaus vid sin sida
Österrike firar poängen
Eugenie Le Sommer
Spanien
Elena Fomina, presskonferens
Anna Kozhnikova, (15) Elena Danilova och Elvira Ziyastinova
Portugal
Ekaterina Sochneva
Viktoria Schnaderbeck
Claudia Neto
Camille Abily
Lilie Persson och Pia Sundhage
Ryssland
Magdalena Eriksson, presskonferens
Nadine Prohaska
Hanna Glas
Kosovare Asllani och Fridolina Rolfö i mixade zonen
Loreta Kullashi var det nya namnet i Peter Gerhardsson:s trupp till landskampen mot Sydafrika i januari. Kul att hon får chansen, det lilla jag såg av Eskilstuna i höst tyckte jag att hon såg väldigt intressant ut.
I övrigt noteras att Hedvig Lindahl och Nilla Fischer inte är med, det är inte heller Marija Banusic, Julia Spetsmark eller skadade Fridolina Rolfö. Däremot är Olivia Schough med igen. Bland ”nya” spelare får Emma Holmgren, Amanda Edgren och Julia Roddar nya chanser.
Truppen ser ut så här:
Målvakter: Hilda Carlén, Zecira Musovic och Holmgren.
Mittbackar: Linda Sembrant, Magdalena Eriksson, Amanda Ilestedt och Emma Berglund.
Ytterbackar: Jonna Andersson, Nathalie Björn, Mia Carlsson och Hanna Glas.
Centrala mittfältare: Kosovare Asllani, Hanna Folkesson, Roddar, Elin Rubensson och Caroline Seger.
Yttermittfältare: Lina Hurtig, Edgren och Schough.
Forwards: Stina Blackstenius, Sofia Jakobsson, Mimmi Larsson och Kullashi.
Det om landslaget. Härom dagen skrev jag om lottningen till Asiatiska mästerskapen, en lottning som gör att minst ett av Thailand, Jordanien och Filippinerna kommer att spela VM i Frankrike 2019.
Vid lunchtid råkade jag hitta en stream som visade en vänskapslandskamp mellan just Thailand och Jordanien. Jag såg de sista 25 minuterna av matchen som slutade 2–1 till Jordanien. Här är klipp på Jordaniens båda mål:
Jag vet inte vad länderna kom med för lag, alltså om det var starkast möjliga lag. Thailand har ju åtminstone tidigare haft ett par Europaproffs, som ju kanske inte var med. Thailand hade två bollar i målramen de sista minuterna, och kunde mycket väl ha fått med sig ett bättre resultat.
Den stund jag såg spelade Jordanien mest försvarsspel, och satsade på snabba och farliga omställningar. Kontringarna bestod ofta av långa bollar från Stephanie Al-Naber:s vänsterfot mot snabba Maysa Jbarah.
Tyvärr är dock det mest bestående minnet av de 25 minuter jag såg hur Jordanien ”rutinerat” fördröjde tiden. Deras spelare tog varje chans att kasta bort bollen, ställa sig i vägen vid frisparkar och göra liknande tjuvknep. Domaren var usel och lät dem hållas. Enda gången domaren sa ifrån var när en jordansk spelare flyttade fram bollen cirka 15 meter vid en frispark. Effekten blev dock obefintlig, då den jordanska spelare först backade tre meter, för att sedan rulla fram bollen tre meter igen.
Det här med att herrfotbollens avarter letar sig allt djupare in i damfotbollen är ju väldigt tråkigt. Framför allt är det ju spelarnas ansvar att inte ägna sig åt den här typen av saker. Men det gäller ju även för domarna att direkt statuera exempel. Jag såg en hel hög gula kort under de 25 minuter jag tittade på. Men domaren, som jag inte har något namn på, gjorde inte ens en antydan till att varna någon. Tråkigt.
I gårdagens tyska seriefinal agerade däremot domaren Katrin Rafalski och delade ut två röda kort i en ovanligt känsloladdad damfotbollsmatch. Det första, till Wolfsburgs Tessa Wullaert var ju rätt solklart.
Det andra, på Bayerns Jovana Damnjanovic är mer diskutabelt. Hon fick sitt andra gula kort för den här försöket att tysta sin gamla hemmapublik. En publik som hade buat rätt rejält mot henne under större delen av matchen.
Känslor är ofta något positivt – för de visar på att matchen är viktig. Men den här bröstvärmaren från Alexandra Popp är ju exempelvis något man inte brukar se i damfotbollsmatcher:
Som syns på klippen ovan var Pernille Harder inblandad i Wolfsburgs två första mål. Här är ett klipp där danskan berättar om hur hon har utvecklats av att lämna Linköping för den tyska storklubben. Intressant att den tyska serien är mer fysisk, och att det ställs högre krav på spelarna i Wolfsburg än i LFC:
Hun har udviklet sig til en af verdens bedste spillere. Skiftet til Tyskland har været et led i den udvikling.
Vi är alltså inne i silly season. Göteborg rivstartade den delen av säsongen genom att i dag presentera Julia Roddar som nyförvärv, en signal om att man inte tänker harva i bottenträsket nästa år.
För Göteborg gäller det ju att hålla kvar sina nyckelspelare Elin Rubensson och Pauline Hammarlund, samt att få tillbaka Jennifer Falk i matchform.
Värvningen av Roddar borde ju stärka klubbens aktier i kampen för att få ha kvar Rubensson och Hammarlund.
Kvarnsveden tappar alltså Roddar, men värvar i stället en ny landslagsspelare från Malawi i Sabina Thom.
I övrigt vad gäller silly season har ju flera spelare aviserat att de kommer att lämna Eskilstuna. En av dem är Nathalie Björn, som kommer att avslöja sin nya klubbadress under veckan.
En som inte kommer att spela fler matcher är Carola Söberg. Hon tackar för sig efter en snygg karriär, lite i skymundan. Det blev inte så många A-landskamper, men väl tre Champions Leaguefinaler, vilket inte är fy skam. Bra jobbat.
Dagens stora debattämne är förstås fortfarande landslagets hot om att bojkotta Fotbollsgalan. Lite om bakgrunden går att läsa i det här blogginlägget från Olof Lundh. Men det hade ju varit intressant att få veta mer exakt vad förhandlingarna konkret handlar om.
Gäller de ekonomi kan ju spelarna glädjas åt att förbundet fått väldigt mycket mer pengar i kväll, i och med herrlandslagets fantastiska avancemang till VM – grattis.
Tillbaka till svensk damfotboll, och de nya damallsvenska lagen. Växjö DFF firade sin allsvenska plats genom att vända ett 3–0-underläge i paus till 6–3-seger mot Uppsala. Därmed satte man nytt poängrekord i elitettan med 69 poäng. Däremot fattades det ett mål för att tangera målrekordet. LB07 gjorde 84 mål i fjol, Växjö ”bara” 83 i år.
Däremot var plusmålskillnaden +66 (83–17) nytt rekord med fem mål. Kvarnsveden hade +61 för två år sedan.
Allt borde förstås varit uppåt i Växjö DFF, men i ett blogginlägg beskriver Smålands-Postens Daniel Enestubbe elefanten i rummet under Växjös firande – alltså det faktum att mannen bakom uppflyttningen inte fick vara med. Även om elitidrott inte är någon välgörenhet agerade ju faktiskt klubben otroligt underligt när man sparkade sin tränarhjälte Pierre Persson i slutet av serien.
Pierre Persson
Oavsett hur glatt det var i Växjö i går lär man inte ha nått upp till den lycka som rådde i IFK Kalmar. Här är först ett gäng glada klipp från Gröndals IP, och här är ett långt inslag från segerbanketten. För det kallas väl segerbankett även när man kommit tvåa i elitettan?
Med det är det dags att kolla lite händelser utanför Sveriges gränser. I returmatchen mellan USA och Kanada blev det amerikansk seger med 3–1. Noterbart här att Kanada och förbundskaptenen John Herdman tänker framtid när han matchar sitt lag. Han använde nämligen totalt sett sex tonåringar i matchen.
Etablerade 19-åringen Jessie Fleming spelade hela matchen, 18-åringen Deanne Rose startade, och sista 19 minuterna byttes även tre stycken 16-åriga spelare (födda 2001) in i form av Jordyn Huitema, Jayde Riviere och Ariel Young. Dessutom fick 17-åriga Julia Grosso hoppa in på tilläggstid.
USA vann alltså matchen. Julie Ertz nickskarvade in det första målet på fast situation. Har vi sett det förut?
Segermålet till 2–1 gjorde Alex Morgan – hennes 80:e i landslagssammanhang. Hon gjorde det efter att Fleming misslyckats med att slå en tunnel på egen planhalva:
Men även om USA alltså vann med 3–1 tror jag att Kanada vann mest på matchen genom att de gav sina unga talanger erfarenhet mot världsmotstånd. Känslan är ju faktiskt att Kanadas framtid kan vara ljusare än den amerikanska.
Ett annat lag som jobbar på samma sätt som Kanada, alltså med att släppa fram talanger tidigt är Australien. De hade tre tonåringar, varav två spelare födda 2000 på planen i en av sommarens landskamper. Då förklarade förbundskapten Alen Stajcic att han vill ha in unga spelare för att de tar med sig erfarenhet och professionalitet till ungdomslandslagen. En intressant tanke.
På tal om ungdom. Jag älskar den här bilden på nederländska EM-stjärnan Jackie Groenen, från när hon var tolv år:
Det ser lite farligt ut med lilltjejen bland de stora killarna. Men rent spelmässigt måste det ha varit väldigt utvecklande. Groenen spelar ju för Frankfurt, som föll mot Wolfsburg med 1–0 i går. Höjdpunkter från matchen finns här.
Segerskytt för die Wölfinnen var Pernille Harder, danskan som nyligen korades till världens bästa spelare av fotbollssajten goal.com. Det var Harders sjunde mål i ligan, en notering som gör att hon leder skytteligan.
För den snygga framspelningen stod polska stjärnskottet Ewa Pajor, som äntligen fått sitt lyft. Hon har haft en tuff tid med synproblem, men efter två ögonoperationer har hon nu full syn – och då börjar Pajor växa fram till den världsspelare som man trott att hon skulle bli.
I tabellen är det fortsatt Freiburg i topp, det trots att man ”bara” fick 2–2 i den svåra bortamatchen mot SC Sand. Det var rejält blåsigt på Sands åker, och serieledarna var i underläge två gånger – men redde ut det.
Fridolina Rolfö gav Bayern München ledningen med 2–1 i svenskmötet med Turbine Potsdam. Men hemmalaget Potsdams 17-åring Gina Chmielinski smällde in en frisparksretur till 2–2. Potsdam är fortsatt obesegrat, men med fem kryss är man ändå åtta poäng ifrån Freiburg i tabelltoppen. Wolfsburg och Bayern är tvåa och trea, en poäng från serieledningen.
Apropå Potsdam har deras Tabea Kemme gjort ett av årets allra läckraste mål. Minns inte om jag lagt upp den här lobben i bloggen tidigare. Men i så fall är den värd att köras i repris:
I England tappade Chelsea för första gången poäng. Det blev 2–2 mot Reading sedan kvitteringen kommit på ett högst olyckligt självmål från Magdalena Eriksson. Därmed är Manchester City enda fullpoängaren i WSL.
Innan jag sätter punkt blir det lite herrfotboll. Man kan ju inte låta bli att skänka en tanke åt stackars Jakob Johansson, som befaras ha dragit av korsbandet i dagens VM-kvalmatch. Det skulle ju innebära att han sköt Sverige till ett VM-slutspel som han inte kommer att kunna vara med i. Snacka om bitterljuv upplevelse. Jag kramar självklart båda tummarna för att det handlade om en lindrigare skada.
Under onsdagseftermiddagen (klockan 14.30) presenterar Peter Gerhardsson den landslagstrupp som skall till Bordeaux och spela mot Frankrike den 27 november.
Det blir förstås intressant att se hur truppen formeras nu när Sofia Jakobsson bör vara aktuell på forwardssidan, medan varken Jessica Samuelsson eller Johanna Rytting Kaneryd är tillgängliga.
Men ännu intressantare än truppen blir ju vilken startelva Gerhardsson kommer att välja, och hur laget kommer att spela. Vår nye förbundskapten har ju sagt att han kommer att anpassa valet av spelare och spelsätt efter motstånd.
Mot Kroatien och Ungern har ju Gerhardsson kunnat tänka 95 procent offensivt. Mot Frankrike måste han höja den defensiva procenten rätt rejält.
Med det sagt är det dags för en liten tillbakablick på EM-kvalmatchen i Borås för två veckor sedan. Jag har kollat om matchen och gjort lite noteringar. De kommer här i den ordning som de hamnade på mitt anteckningspapper:
* Matchinledningen: Plottrigt spel, men väldigt många korta passningar. Dessutom inte alltid med 100-procentig precision. Den typen av spel kan funka mot svaga lag som Ungern, men känns som lite av självmordstaktik mot Frankrike.
I tolfte minuten försökte Mia Carlsson med ett långt uppspel från backlinjen, in bakom den ungerska. Vad jag kan minnas var det både det första och det enda långa, svenska uppspelet i matchen.
Linda Sembrant
* Snabbhetsproblem i vänsterförsvaret. Carlsson och Linda Sembrant hängde inte riktigt med när det blev s defensiva omställningar. Följden blev att Sembrant föll ner några meter och tog extra djup.
Det lär inte vara någon bra taktik mot snabba franska kantspelare. Med tanke på att Samuelsson också är borta blir en av Gerhardssons viktigaste uppgifter att hitta snabbhet i backlinjen till Frankrikematchen.
Jämfört med deras EM-lag kan ju Frankrike nu spela med blixtsnabba kantspelare både till vänster (Amel Majri) och höger (Delphine Cascarino).
* För mycket tvåtouch i uppspelsfas. När Sverige byter kan har ofta såväl Nilla Fischer, Linda Sembrant som Caroline Seger två tillslag innan de spelar vidare. Följden blev att Ungern lätt hann flytta över sitt lag.
Mot Frankrike måste Sverige flytta bollen mycket snabbare i backlinjen. I den 31:a minuten fick vi dock till ett kanonanfall, mycket tack vare en snabb vändning i backlinjen. Det började med att Samuelsson spelade direkt till Sembrant, som tog med sig bollen med sitt första tillslag och spelade vidare ut på kanten till Mia Carlsson på det andra. Kristianstadsbacken stötte fram bollen med ett direktpass till Hurtig som fick autobahn fram till vänster. Hurtig valde ett tidigt inlägg mot bortre stolpen där Fridolina Rolfö först var nära att göra mål. På returen var det ett upplägg för Stina Blackstenius, som dock sköt över från nära håll.
Trots att det inte blev mål var det ett föredömligt anfall. Men de svenska spelarna måste alltså jobba på att minska antalet tillslag, inte minst gäller det här Seger, som gärna slår till bollen två gånger. Hon behöver lära sig att jobba med ett tillslag mycket mer. Hade jag varit hennes tränare hade jag nog förbjudit henne att spela med fler än ett tillslag på träning, och dessutom tvingat henne att spela framåt. På så sätt skulle hon kanske få ett lite snabbare, offensivt beslutsfattande. Nu tar det ofta lite för lång tid innan hon blir rättvänd, och då hinner motståndarna stänga till luckorna.
Lina Hurtig och Zecira Musovic
* Lina Hurtig var fantastisk i den första halvleken. Jag fick ju lite kritik för att jag gav Hurtig för högt betyg – en fyra. Men när jag kollar om matchen finner jag ingen anledning att sänka det betyget.
Linköpingsspelaren var direkt inblandad i fyra av Sveriges fem första, riktigt heta målchanser. Totalt var hon direkt eller indirekt inblandad i fyra av de fem målen. Solklar fyra, speciellt som det var hon som visade vägen genom att göra det viktiga 1–0-målet och få hål på Ungern.
* I den andra halvleken tappade det svenska laget lite fokus. Det blev ännu mer tvåtouch, och dessutom alltfler slarviga passningar. Alltså passningar bakom medspelare, eller på fel fot, saker som gjorde att vårt lag tappade tempo i spelet.
Under några perioder blixtrade dock laget till, och till slut hamnade vi enligt min räkning på 15–0 (8–0) i klara målchanser.
* Jag står fast vid att Kosovare Asllani var bästa svenska spelare, men Lina Hurtig var inte långt efter. När det gäller den betygsättning jag medverkade till i BT, se länk ovan, står jag i princip fast vid den. Mia Carlsson gjorde mycket bra, men hade väldigt många felpass, vilket gör att hennes trea känns svag.
Marija Banusic
Kvaliteten på de fasta situationerna från Marija Banusic var såpass hög att hon nosade på en trea. Mina fokusspelare inför matchen var just anfallsduon med Banusic och Stina Blackstenius. Banusic briljerade med högklassiga hörnor och frisparkar, däremot tyckte jag att hon var rätt medioker i själva spelet. Blackstenius ville otroligt mycket, men var ärligt talat inte speciellt lyckad. Hon kommer nog mer till sin rätt när det blir mer djupledsspel, vilket det lär bli mot Frankrike.
I den matchen kommer mitt fokus sannolikt riktas mot defensiven, där ju inte minst Caroline Seger har en nyckelroll. Vi får väl se vilken elva Gerhardsson väljer, men troligt är att man kommer att kolla in Seger lite extra på tv-sändningen från Frankrike.
Julia Spetsmark
* Det om senaste landskampen. I den truppen ingick ju Julia Spetsmark. Hon har stått för dagens svenska damfotbollsnyhet genom att skriva på ett ettårskontrakt med Manchester City. Det blir intressant att följa hur hon lyckas där.
* I dag har även kandidaterna till Årets tränare presenterats. De tre blev Kim Björkegren (Linköping), Elisabet Gunnarsdottir (Kristianstad) och Joel Riddez (Djurgården). Det rimliga är att Björkegren tar hem det, men man tycker ju att Gunnarsdottir också borde prisas för sitt tålmodiga arbete med Kristianstad.
* Slutligen har Dalarnas Tidningar i dag kommit med uppgifter om att Tabitha Chawinga skulle vara klar för Jiangsu Suning i den kinesiska ligan. Det skulle ju sannolikt innebära att hon kommer att få en rejäl lön, vilket är kul.
Men nog hade man velat se henne i någon av de stora europeiska ligorna? För att få se hur många mål hon hade kunnat göra där.
Som jag anade från träningen i söndags blir det samma svenska startelva som mot Kroatien. Den här gången är den uppritad som 4–2–3–1, vilket känns rimligt.
Hedvig Lindahl – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Linda Sembrant, Mia Carlsson – Kosovare Asllani, Caroline Seger – Fridolina Rolfö, Marija Banusic, Lina Hurtig – Stina Blackstenius.
På bänken sitter Hilda Carlén, Jonna Andersson, Magdalena Eriksson, Julia Roddar, Hanna Folkesson, Elin Rubensson och Mimmi Larsson.
De senaste dagarna har jag nästan haft landslaget runt knuten. De bor nämligen bara någon minuts promenad från mitt hem.
I dag struntade jag trots det i träningen. Den var bara öppen för media i 15 minuter, och att kolla på uppvärmningar är sällan speciellt givande.
Däremot såg jag en spännande träning i går. Den var väldigt fokuserad på att hitta rörelsemönster för att spela sig igenom tajt stående motståndare. Upplägget liknade inte något jag sett tidigare. Det var väldigt mycket spel med elva spelare på små ytor, bland annat spel elva mot elva på cirka en fjärdedels plan.
Jag såg att Kosovare Asllani tyckte att det var lite konstigt att vara så nära Göteborg, där Gamla Ullevis gräsmatta var väldigt fin. Jag kan förstå det. Samtidigt ser det ut att bli regn både i Göteborg och Borås i morgon. Och då tror jag att Sverige gynnas mer av att spela på konstgräs, än på ett halt hybridgräs.
Samtidigt som jag började skriva på det här inlägget hade jag för övrigt på Malmö FF–AIK i herrallsvenskan. Och när man såg färgen på gräset i Malmö så var det lätt att förstå varför förbundet valde att lägga en av de här oktoberkamperna på konstgräs.
Vad blir det då för typ av match i morgon?
Eftersom det sannolikt blir spel mot ett mål kommer Ungern mest att få spela försvarsspel. Där lär de spela ett markeringsspel som påminner om Kroatiens.
Det kan således bli en matchbild som liknar den Sverige hade i första VM-kvalmatchen. Ungern spelade 2–2 mot just kroatiskorna i förra veckan. Och i första omgången föll man med 6–1 mot Danmark.
Kollar man Ungerns resultat de senaste åren är de väldigt varierande. De hade Tyskland i sin EM-kvalgrupp. Tyskorna vann med 12–0 hemma 2015, men bara med 1–0 borta i fjol.
Ungern har ett affischnamn, den otroligt duktiga Wolfsburgspelaren Zsanett Jakabfi, som ju bland annat gjorde fem av Wolfsburgs åtta mål mot Eskilstuna i fjolårets Champions League. Men Jakabfi är inte med här i Borås. Jag är lite osäker på skälet. Men uppfattade jag rätt på DFB-tv:s sändning senast berodde det på att hon är lite småskadad.
Den trupp Ungern har med sig består av rakt igenom nya spelare för mig. På pappret är Henrietta Csiszár den man skall ha lite koll på. Hon håller till i tyska Bayer Leverkusen (startade 17 matcher i Frauen-Bundesliga i fjol) och har gjort två av de tre ungerska målen i VM-kvalet.
Men Csiszár i all ära, det här är en match som Sverige skall vinna säkert. Det blir spännande att se om man klarar av att spela sig igenom ett tajt, ungerskt försvar.
Senast i Kroatien gjorde planen det svårt att spela sig igenom centralt. Däremot kom man runt på kanterna flera gånger. Då var dock inläggskvaliteten inte av internationell klass. Det kanske var därför som man nötte inlägg och inlöpningar på slutet av gårdagens träning.
Marija Banusic
Sett till gårdagens träning blir det alltså samma svenska startelva som i Kroatien. Således får Marija Banusic en ny chans som tia. Linköpingsforwarden har inte varit lika vass i höst som hon var i våras.
Varför det är så kan man bara spekulera i. Jag har ju flera gånger skrivit att jag tycker att jag tror att hon varit en av världens allra bästa spelare om hon lagt till löpstyrka till de egenskaper hon redan besitter. Hon har bra teknik, bra skott med båda fötterna, kan nicka – och är framför allt väldigt smart på planen, jag skulle säga att hon har den främsta fotbollshjärnan i svensk damfotboll.
Men hennes löpstyrka borde inte vara sämre nu än den var i våras. En gissning är att hon lidit av avsaknaden av Claudia Neto. Banusic har bara gjort ett mål (två om man räknar in Svenska cupen) sedan Neto blev skadad. Kanske har det gjort att Banusic fått färre bollar att jobba med i klubblaget.
Förhoppningsvis klarar landslagets backar och mittfältare av att hitta in med bollar till Banusic i morgon.
Sofia Jakobsson
Som tia har Banusic en huvudroll i det offensiva spelet. Men det är fler än hon som behöver prestera. Exempelvis är det press på Stina Blackstenius i rollen som toppforward. Klubbkompisen Sofia Jakobsson har visat kanonform efter comebacken och bankar på dörren. Men Jakobsson kommer inte att spela i den här samlingen, så Blackstenius får en bra chans att visa att platsen som toppforward är hennes.
Noterbart kring Blackstenius är att hon spelat 28 landskamper och gjort fem mål. Fyra av de målen har kommit i stora mästerskap. Blackstenius har alltså vuxit med uppgiften, vilket är otroligt viktigt. Men skall hon Jakobsson på bänken måste Blackstenius även göra mål i kval- och träningsmatcher framöver.
När man är inne på forwards, och på Banusic (som hade tröja nummer 8 senast) är det lätt att börja tänka på Lotta Schelin. För oj, vad jag lider med henne. Det gjorde ont att kolla på det SVT-klipp som jag länkade i förra veckan. Och när jag läste den här intervjun i Aftonbladet var det nästan som att jag också fick huvudvärk.
Jag hoppas verkligen att Schelin kommer tillbaka till fotbollsplanen. För gör hon det så har hon ju fått ordning på värken. Så vi får hoppas, hoppas, hoppas.
I övrigt i morgon går Hedvig Lindahl förbi Thomas Ravelli som den målvakt som spelat flest A-landskamper för Sverige. För mig var hon den som hade spelat flest redan för länge sedan, för jag tycker inte att man skall jämföra antalet herr- och damlandskamper. Mest eftersom damerna har fler landslagsdatum per år än herrarna.
Det har ju för övrigt varit en ovanligt nyhetstät landslagssamling, framför allt förstås genom den danska strejken. Danmarks landslag befinner sig för tillfället i Kroatien, där man skall spela VM-kval i morgon.
Huruvida den matchen kommer att ha någon betydelse eller inte återstår att se. Det troliga är ju fortfarande att Uefa på något sätt ser till att Danmark blir chanslöst på att ta en VM-plats. Antingen genom uteslutning, eller genom ett så stort poängavdrag att de varken kan vinna gruppen eller bli en av de fyra bästa grupptvåorna.
I går skrev Hedvig Lindahl och Magdalena Eriksson på Twitter att de vill spela Danmarksmatchen vid senare datum.
To @UEFA : If you are yet to decide what will happen to the Danish players with regards to the #WCQ, I am willing to reschedule the game.
I dag har förbundet klargjort att så inte blir fallet. Spontant tycker jag att det är rätt från Svenska fotbollförbundets sida. De danska spelarna visste vad de gjorde. De blev informerade inför Ungernmatchen om vilka straff som skulle kunna följa om man lämnade walkover i en VM-kvalmatch. Ändå ställde valde man att strejka och att ställa ultimatum.
För övrigt vacklar jag fortfarande ganska rejält om vad jag egentligen tycker om grunden i den danska konflikten, alltså om vad spelare skall tjäna när de representerar sitt landslag.
I de flesta sporterna är det enbart en ära att dra på sig landslagsdressen, det är inte snack om någon lön. På så sätt är den danska konflikten en ren lyxgrej. Å andra sidan tjänar ju landslagsspelarna på herrsidan otroligt mycket mer än damerna, och borde det inte vara lika mycket värt att spela fotbollslandskamper för herrar som för damer? Det handlar ju inte om ett jobb, utan om ett uppdrag. Ja, jag är medveten om att det finns undantag, att vissa länders fotbollsförbund har anställt sina landslagsspelare. Och det gör ju förresten inte frågan enklare.
Så till lite saker som hänt utanför Sveriges gränser. Just nu pågår Fifagalan där man prisar världens bästa spelare och ledare från november 2016 till augusti 2017. Som bekant har ju nomineringarna på damsidan varit pinsamma i år.
Men det blev två bra vinnare till slut. Nederländerna tog storslam i form av Lieke Martens och Sarina Wiegman, vilket känns bra. Mindre bra att Fifagalan arrangerades ett datum där damvinnarna inte kunde vara med.
Apropå Nederländerna är de ju inblandade i tisdagens mest intressanta VM-kvalmatch när man tar emot Martin Sjögren:s Norge. Det blir intressant att se hur de båda lagen har utvecklats efter sina så extremt åtskilda EM-öden.
Eftersom det är inbördes möten som prioriteras före målskillnad är matcherna mellan de olika gruppernas tilltänkta topplag extremt viktiga.
Nederländerna var för övrigt i Österrike i slutet av förra veckan, och spelade ett riktigt dimdrama, där Europamästarinnorna vann med 2–0 mot bronsmedaljörerna.
Apropå möten mellan tilltänkta topplag i så innebär ju Islands 3–2-seger i Tyskland att tyskorna måste vinna med två måls marginal på bortaplan för att vinna det inbördes mötet med isländskorna.
Skulle Tyskland och Island vinna sina respektive matcher mot Tjeckien, Slovenien och Färöarna väntar en hyperintressant gruppfinal på Island den 1 september nästa år.
Tillbaka till intressanta matcher under tisdagen. Till den kategorien räknas helt klart Portugal–Belgien. Det är portugisiskornas första VM-kvalmatch, medan Belgien redan har två segrar. Skall Portugal kunna haka på Belgien och Italien i kampen om gruppsegern krävs nog hemmaseger här.
I kväll gjorde jag en utflykt till Kungsbacka för att kolla in Assi, som inför avspark var ett potentiellt damallsvenskt lag till 2018.
Kalixlaget kommer fortfarande att ligga kvar på damallsvensk plats inför de tre slutomgångarna, men efter 3–3 mot Kungsbacka i kväll ger jag framför allt AIK, men även IFK Kalmar större chanser att ta den där andraplatsen som leder upp i finrummet.
Assi har ju nämligen kvar att möta både Växjö och just IFK Kalmar under slutomgångarna, och jag har svårt att tro att Kalixlaget går rent i de matcherna, vilket de sannolikt måste göra.
För AIK väntar hemmamöte med Uppsala under lördagen. Vinner man den tror jag att Solnalaget går upp. AIK har ju nämligen tre hemmamatcher under slutomgångarna, och den enda bortamatchen går mot avsågade jumbon Hovås Billdal.
Jag tror alltså inte att Assi står distansen ut. Men vem vet, nykomlingen har ju stått för skräll på skräll under året – kanske har de sparat den största till serieavslutningen.
Jag kollade alltså in Kalixlaget i kväll. Det var en regnig och rätt höstruskig fredagskväll i Kungsbacka. Det blev alltså sex mål, och kvittering på övertid – men trots spänningen var det ingen speciellt välspelad historia.
Kungsbacka har jag sett rätt många gånger i år, och de har en handfull individuellt skickliga spelare, med potential att spela på högre nivå framöver. Däremot är Kungsbackas lagspel mediokert. Man har en tendens att bli väldigt utspridda över planen.
Assi var tvärtom. Laget agerade verkligen föredömligt som ett lag, tajt och disciplinerat. När man vann bollen ställde man om snabbt framåt. De två första målen gjordes just på snabba kontringar.
Efter matchen sa jag till Fredrik Söderholm att jag såg likheter i spelsätt med ”grannen” tolv mil bort, Piteå. Fast det såg Assitränaren inte som någon komplimang. Han sa:
”Jag gillar Stellan, men inte liknelsen med Piteå.”
Söderholm tyckte att jag hade valt en dålig dag att kolla in hans lag, för enligt hon hade Assi underpresterat i matchen, och han var långt ifrån nöjd – trots att poängen räddades på hörna på övertid.
Söderholm menade att hans lag normalt sett brukar vara betydligt mer spelförande och bollvårdande. Dessutom var han väldigt missnöjd med att för första gången under året ha släppt in mål på fasta situationer.
Kungsbacka gjorde nämligen sina två första mål i samband med hörnor och det tredje på ett inlägg i en ”hörnliknande” situation. Assis försvarsspel på inlägg var verkligen bristfälligt. För hemmalaget hade fler klara målchanser på hörnor än de som blev mål.
Å andra sidan skall det sägas att jag under hela året har tyckt att Kungsbacka slagit väldigt bra hörnor. I varje fall såtillvida att bollen har slagits in på farliga ytor. Däremot har jag tidigare under året tyckt att man startat sina inlöp för långt ut, eller för sent, vilket har gjort att hörnorna inte blivit så farliga som de borde. Men i kväll fick alltså Kungsbacka utdelning.
För Assi kommer det alltså sannolikt att krävas full poäng i de tre avslutade omgångarna om laget skall lyckas gå rakt igenom elitettan. Söderholm sa att man har en budget på cirka 4,5 miljoner kronor i år. Kollar man på förbundets genomgång av ekonomin för klubbarna i elitettan för 2016 ligger Assi väl till rent ekonomiskt.
Dock har ju laget väldigt dyra resekostnader. I år flyger man till elva av 13 bortamatcher. Så på resefronten skulle man få lägre utgifter i allsvenskan, där det ju bara skulle bli nio flygresor.
Det om elitettan. Nu en kort genomgång av den internationella damfotbollshelgen.
Höjdpunkten är förstås finalen i NWSL, som spelas på lördag 22.30, svensk tid, mellan North Carolina Courage och Portland Thorns. Matchen skall direktsändas på ligans hemsida.
En annan höjdpunkt sker på söndag 15.00. Då är det nämligen toppmatch i Frauen-Bundesliga, och tillika svenskmöte. Amanda Ilestedt och Turbine Potsdam åker nämligen de cirka 20 milen till Wolfsburg, där de bland annat stöter på Nilla Fischer. Matchen sänds på DFB-tv.
I Frankrike är helgen mest intressanta match söndagens Parisderby mellan Paris FC och PSG. För Montpellier väntar hemmamatch mot Guingamp. Där hoppas jag att bara två svenska spelare får speltid…
I England får inga svenska spelare speltid i helgen. Där är det nämligen uppehåll i helgen, varför vet jag inte. Apropå engelska lag kan jag inte släppa Fran Kirby:s ”segermål” mot Bayern München från i fredags.
Målet kommer 1,24 in i klippet nedan. Men följ inte bollen, utan kolla in Kirby, som befinner sig bredvid domaren, i övre bildkanten. Kolla hur tidigt Kirby ser luckan och startar sin löpning, och hur många meter hon får innan Bayernbacken Verena Faisst inser faran. Härlig speluppfattning. Dessutom följt av ett underbart snyggt avslut.
En annan snygg sak är hur Magdalena Eriksson tröstade sin tidigare lagkompis i Linköping, Fridolina Rolfö, efter slutsignalen:
Slutligen till Norge, där LSK troligen säkrar sin fjärde raka titel på söndag. Vinner man borta mot Kolbotn är saken klar redan i tredje omgången från slutet.
En blogg om internationell damfotboll 