Dagen efter landslagets möte med Stockholms P15 är det på bloggarna man kan läsa de mest intressanta texterna.
Här kan man läsa om att Therese Sjögran bjöd in sig själv till landslaget. Stämmer det så är nog Sjögran trots allt ganska långt ifrån en plats i både startelva och trupp.
Och här är en genomgång av kampen om platserna i landslagets startelva. Resonemanget känns väldigt genomtänkt, och inlägget ger en bra bild av hur jag upplever läget i landslaget inför EM.
Så till själva matchen. Svenska Fotbollförbundet blir allt bättre på webb-tv. De har lagt upp ett klipp med höjdpunkter. Även Tv4 har ett inslag där man får se landslagets båda mål. Det handlar annars huvudsakligen om kampen om målvaktspositionen.
Förbundets klipp är alltså överlägset bäst. På det kan man se att:
* Ett aggressivt försvarsspel från Antonia Göransson och Lotta Schelin leder till Kosovare Asllani:s 1–0-mål.
* det är Nilla Fischer som spelar med för små marginaler vid 1–1.
* Schelin gör en grov miss när hon blir helt frispelad av Marie Hammarström. Får man så fria lägen måste man få bollen inom ramen.
* Kristin Hammarström gjorde en handfull riktigt bra ingripanden. Med fotparaden på friläget som höjdpunkt.* Segermålet är frukten av en fin djupledslöpning från Seger, och en felträff från Schelin. För inte kan hon väl ha tänkt att avslutet skulle få den bågen?
* Lagen hade varsin boll som slogs bort på mållinjen. Oavgjort i den kolumnen alltså.
Det om gårdagens match. Dagens silly seasonnyhet är att Kristianstad värvar en back från Australien. Det handlar om Nicole Sykes från Canberra United, som har skrivit på ett ettårskontrakt.
Sykes utnämndes till Canberras bästa spelare 2012, vilket inte är så illa. Canberra vann ju mästerskapet aktuellt år.
Så har man läst om, och sett lite höjdpunkter från dagens match. Jag noterar bland annat att Lotta Schelin:s segermål var ett rent flytavslut, och att Pia Sundhage var imponerad av Caroline Seger – framför allt i den första perioden.
Att Seger är bra en kortare del av matcherna är inte alls ovanligt. Tyvärr har jag inte sett henne hålla världsklass genom en hel match under de senaste två åren. Kommer hon att orka det när vi närmar oss EM?
I TT:s text öppnar Sundhage dörren för Therese Sjögran och Charlotte Rohlin i EM-laget. Rohlin verkar det finnas plats för. Sundhage säger så här i TT-texten:
”Jag kan se Fischer och Rohlin som mittbackspar. Jag går så långt att om Fischer är frisk och pigg, då är det den bästa mittbacken vi har. Det jag är stressad för är att om hon går sönder igen.”
Ett intressant uttalande. Att Nilla Fischer anses vara bäst efter mindre än ett år på positionen är knappast en hyllning av konkurrenterna. Och då känns ju ändå mittback som den position där vi har flest spelare som håller internationell klass.
Huruvida Sjögran också skall ha en plats i startelvan är jag mer tveksam till. Men visst, når hon tillbaka till sin toppnivå bör hon i alla fall vara med i truppen.
Så till den hetaste damfotbollsdiskussionen på twitter de senaste dagarna. Den har handlat om återväxten på målvaktssidan i landslaget. Eller snarare bristen på återväxt.
Diskussionen startade förstås när det stod klart att Sunnanås nyförvärv Susanne Nilsson har varit i Serbien och känt sig för på ett landslagsläger. Den Kristianstadsbördiga 21-åringen är en av få yngre, svenska målvakter som har erfarenhet av spel på högsta elitnivå.
I fjol var följande sju svenska spelare förstamålvakter i var sitt lag som spelar på högsta nivå:
* Caroline Jönsson, Umeå, född 22/11 1977 – 35 år
* Kristin Hammarström, född 29/3 1982 – 30 år
* Carola Söberg, Tyresö, född 29/7 1982 – 30 år
* Sofia Lundgren, Linköping, född 20/9 1982 – 30 år
* Hedvig Lindahl, Kristianstad, född 29/4 1983 – 29 år
* Stephanie Öhrström, Bardolino Verona, född 12/1 1987 – 26 år
* Susanne Nilsson, AIK, född 31/12 1991 – 21 år
Utöver dem spelade även Maria Rönnbäck (född 30/3 1989 – 23 år) 21 matcher i damallsvenskan för Piteå. Fast hon var egentligen tänkt som andramålvakt bakom australiska Lydia Williams.
Som synes är listan över svenska toppmålvakter kort. Och tittar man på åldrarna behöver man inte vara professor för att räkna ut att se att de starkaste namnen är i slutet av sina karriärer.
Med tanke på det så är det förstås oroande för landslaget om Nilsson skulle välja Serbien. Och när man dessutom hör att folk i Italien vill att Öhrström skall gifta till sig italienskt medborgarskap ökar oron ytterligare.
För senast om fem år måste vi ha en ny generation målvakter redo att ta hand om handskarna i landslaget. Och visst, det finns talanger.
Sundhage har valt att ta med Jessica Höglander (född 1993) på det pågående lägret när Lundgren lämnade återbud. Höglander verkar vara en favorit hos Lilie Persson, för Tyresös andramålvakt gick före Nilsson i U23-landslaget i höstas.
Jag har bara sett Höglander i två tv-matcher, och jag är inte överväldigad. Och jag tycker att det känns konstigt att en målvakt som bara spelat en damallsvensk match plötsligt är med i landslagstruppen. Men vi får hoppas att Persson och Sundhage har rätt i att Höglander är en blivande världsmålvakt. För vi behöver som sagt få fram unga burväktare av högsta klass.
Utöver Höglander och Nilsson nämns även Malin Reuterwall (född 1990), Emelie Almesjö (1990), Hilda Carlén (1991), Lina Ringshamre (1993), Louise Högrell (1995), Maja Ohlsson (1995), Zecira Musovic (1996) och Matilda Haglund (1996) som talanger.
Det är bra att listan är lång. För många kommer att falla bort på vägen. Målvaktsspelet skiljer sig nämligen enormt mycket på flick- och seniornivå. Det är nästan som två olika sporter.
I flickfotbollen handlar det mest om utrusningar samt att rädda frilägen och skott. I seniorfotbollen blir det plötsligt nästan viktigast att hantera luftspel – något som knappt existerar på flicknivå. Dessutom kostar misstag väldigt mycket mer på seniorsidan. Det är således ett gigantiskt steg från talang till etablerad för en målvakt.
* Slutligen så har den nya amerikanska ligan NWSL i dag fått en egen hemsida. Den är snygg, fast har inte så mycket innehåll ännu.
Vid lunchtid ställs landslaget mot en Stockholmskombination av pojkar födda 1998. Det är ingen vild gissning att spelarna i dagens startelva ligger väldigt bra till för att starta även mot Danmark den 10 juli.
Här är dagens elva: Kristin Hammarström – Lina Nilsson, Nilla Fischer, Emma Berglund, Sara Thunebro – Antonia Göransson, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Marie Hammarström – Kosovare Asllani, Lotta Schelin.
Noterbart är att förbundskapten Pia Sundhage väljer Asllani före Sofia Jakobsson i forwardsposition, och att Göransson placeras till höger på mittfältet.
Känslan är att det är just Jakobsson samt Sofia Lundgren och möjligen långtidsskadade duon Charlotte Rohlin och Therese Sjögran som är de som ligger närmast att slå sig in i elvan.
Personligen tycker jag att dagens lag har lite slagsida, då den svenska högersidan blir väl offensiv med Nilsson och Göransson. Laget hade fått bättre balans om Göransson spelats till vänster.
Sedan är jag inte lika övertygad om att Dahlkvist och Seger är vårt bästa par på centralt mittfält som Sundhage verkar vara. Jag tycker att det är synd att Sundhage har bestämt sig för att spela Fischer i mittförsvaret.
När det gäller forwardsparet kan jag inte säga att jag känner mig övertygad om att Asllani är rätt val i EM. Nu har Jakobsson haft en strulig vinter, så för dagen känns det ändå som att Sundhage väljer rätt forwards.
Dagens motstånd borde vara av den art att landslaget har god chans att vinna. Fullvuxna kvinnor motsvarar ju knappt 15-åriga killar fysiskt sett. Och i de bästa 98-lagen borde ju medelåldern vara just knappt 15. Matchen spelas på Bosön över 3×30 minuter. Avspark är 12.00.
Det blev en oplanerad bloggpaus här i slutet av veckan, men nu är jag tillbaka från att ha haft fokus på innebandy, herrfotboll och orientering under några dagar. Det här inlägget är en genomgång av smått och gott som hänt under de senaste dagarna.
Helgens stormatch spelades i Frankrike mellan Lyon och Juvisy. Där blev Lotta Schelin målskytt när Lyon vann med 2–0, och hjälpte till att minimera Juvisys chanser till att få spela i Champions League till hösten. Skytteligaledaren Camille Abily gav Lyon ledningen i slutet av den första halvleken, och skytteligatvåan Schelin satte 2–0-målet ungefär en kvart in i den andra.
Tobin Heath dricker
Även Kosovare Asllani blev målskytt i den här omgången. Hon gjorde sitt tionde för säsongen när PSG vann med 4–1 borta mot Arras. Övriga Parismål gjordes av amerikanskor. Lindsey Horan stod för två och Tobin Heath för ett.
* Förra helgen skrev jag om att Linnea Liljegärd skulle hem till Sverige för en fotoperation. Då bloggade Liljegärd om att hon var mer målmedveten än på länge, och att målen var att ta sig tillbaka för att vinna ryska ligan och cupen i år. En vecka senare var målen strukna. Nu har Liljegärd brutit sitt kontrakt med Rossiyanka, och står utan både klubb och mål. Kanske dags för henne att verkligen fundera igenom vad hon vill med sin karriär?
* I höstas funderade jag kring att en mängd spelare inom damfotbollen representerat alla de tre klassiska Stockholmsklubbarna AIK, Djurgården och Hammarby. Den klubben har fått ytterligare en medlem i veckan, då Boråstjejen Jessy Sharro skrev på för AIK. Hon var i Hammarby 2011 och i Djurgården 2012, och har alltså avverkat alla tre på tre säsonger. Bra jobbat.
Ännu vassare är Susan Varli som kommer att ha representerat alla inom ett halvår. Hon spelade för AIK till och med augusti i fjol. Sedan gick hon till Djurgården, för att nu vara klar för Hammarby. Visst måste det vara någon form av rekord?
* Frauen-Bundesliga har tjuvstartat i dag. Essen-Schönebeck slog Duisburg med 2–0 efter mål av Oliveira Leite och Melanie Hoffmann. Resultatet innebär att krislaget Duisburg fortfarande ligger bara fyra poäng över nedflyttningsstrecket.
* Vid sidan av tjuvstarten i ligan arrangerade Turbine Potsdam sin inomhusturnering, Hallencup. Turneringen vanns av danska Bröndby, som slog just Potsdam i finalen med 4–3 efter tre mål av Sanne Troelsgaard.
Svensk representant var Djurgården, som slutade sjua av åtta lag. Svensk är förstås även Potsdams Antonia Göransson som återigen visade kvalitet inomhus. Hon gjorde totalt fem mål i cupen, varav två i semifinalen mot Glasgow City och ett i finalen.
* Dansk seger i Potsdam, och apropå Danmark kommer fjolårets Vittsjösspelare Emma Unkuri att spela i den danska ligan under våren. Hennes nya klubbadress blir B93, som tränas av Sverigebekantingen Denise Reddy.
* Vittsjö var just i Köpenhamn och mötte B93 i en av helgens träningsmatcher med damallsvenskt inslag. Vittsjö vann med 4–1 efter att Emma Sjödahl gjort de två sista svenskmålen. Dessför innan hade Sofie Andersson och Jane Ross hittat rätt.
Här är några andra resultat:
Tyresö–Åland United 4–1, mål av Christen Press, Caroline Seger, självmål och Line Röddik Hansen.
Örebro–Öfre Adolfsberg 7–0, mål av Sanna Talonen och Adelisa Grabus 2 vardera samt Elin Magnusson, Helén Eke och Maria Synnerdahl.
Piteå–Merilappi United 8–1, mål av Hanna Pettersson och Anna Westerlund 2, samt ett vardera av Victoria Forsmark, Clara Markstedt, Lisa Renlund och Josefin Johansson.
Danesha Adams
* Trots att den så kallade free agencyn i NWSL är över sedan flera dagar har inte alla värvningar blivit offentliga. Klart är dock att Sky Blue FC gjort klart med en trio spelare som var i damallsvenskan i fjol, nämligen Linköpings Lisa De Vanna samt Vittsjöduon Brittany Bock och Danesha Adams. Dessutom har Sky Blue knutit upp Manya Makoski som var i Åland United i fjol.
Och Western New York Flash har utöver Brittany Taylor, Sarah Huffman och McCall Zerboni gjort klart med spanska forwarden Adriana och australiska mittfältaren Samantha Kerr.
* Kanske kommer LdB FC Malmö snart också offentliggöra sin värvning av colombianska mittfältaren Yoreli Rincon. I varje fall lade Rincon upp en bild på sig själv från Malmö på Instagram tidigare i dag.
* Slutligen blev engelska landslagets vänsterback Stephanie Houghton – som ju spelar för Arsenal – utnämnd till årets spelare i England 2012. Hon fick priset vid gårdagens FA Award-gala. Tvåa blev Casey Stoney, och trea Jill Scott.
Årets engelska U23-spelare blev Evertons Toni Duggan, och årets engelska ungdomsspelare blev Duggans klubbkompis Alex Greenwood.
I morgon spelar landslaget sina två första matcher för året. Ja, det stämmer faktiskt. Pia Sundhage – grattis till kvällens utmärkelse, förresten – har delat upp två lag som skall spela varsin match mot pojklag.
Det toppade laget ställs mot AIK:s P17, medan det andra laget ställs mot Norrtäljes P19. AIK P17 känns som ett tufft motstånd. Även om pojkspelarna sannolikt är närmare 16 år i genomsnitt, så borde landslaget få svårt att vinna den matchen.
Norrtälje har jag inte koll på, men P19 låter som en fysiskt sett väldigt jobbig motståndare.
Så här ser Sundhages båda lag ut:
Mot AIK: Kristin Hammarström – Lina Nilsson, Emma Berglund, Malin Levenstad, Sara Thunebro – Emmelie Konradsson, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Antonia Göransson – Lotta Schelin, Kosovare Asllani.
Ersättare: Carola Söberg, Elin Rubensson, Julia Spetsmark.
Mot Norrtälje: Sofia Lundgren – Hanna Folkesson, Annica Svensson, Amanda Ilestedt, Jessica Samuelsson – Johanna Almgren, Lina Hurtig, Carina Holmberg, Marie Hammarström – Sofia Jakobsson, Olivia Schough.
Ersättare: Carola Söberg, Malin Diaz, Susanne Moberg.
Noterbart är att jämfört med Sundhages första startelva mot Schweiz i slutet av oktober har Lundgren, Almgren och Jakobsson fått ge plats för Hammarström, Konradsson och Göransson. Även Nilla Fischer är borta från startelvan jämfört med Schweizmatchen, men det beror på skada.
Intressant att Lundgren och Hammarström verkar få chansen att slåss om målvaktsposten. Också intressant att Sundhage ser ut att vilja balansera laget ungefär som hon ofta gjorde i USA, alltså med en mer ”sittande” kant. Jag hade gärna sett att Marie Hammarström fick den rollen, men det är ändå spännande att Emmelie Konradsson rankas så högt att hon är med i förstaelvan.
Noterar också lite förvånat att Rubensson sitter på bänken i förstalaget, medan Schough startar i det andra. Jag hade nog personligen föredragit att få starta i det ena laget.
I Kina spelades det riktiga landskamper i förmiddags svensk tid. Då visade Norge på nytt klass, och vann med 1–0 mot Kina. Målet lobbade 20-åriga inhopparen Melissa Bjånesöy in i slutminuterna.
Norge är enda laget med full poäng i Yongchuan Cup sedan Sydkorea vunnit med klara 3–1 mot Kanada efter bland annat ett mål av Inac Kobe Leonessas Ji So-Yun. Det målet, samt övriga höjdpunkter från den matchen ses på det här klippet.
I dag tog silly season fart på allvar. Tyresö presenterade för två timmar sedan Christen Press och Malin Diaz som nyförvärv. Därmed visar mästarinnorna att de tänker behålla Kronprinsessan Victorias pokal i mer än ett år.
Kommer ni i håg hur det lät för ett år sedan? Då sa alla att damallsvenskan är den bästa och jämnaste toppligan inom damfotbollen.
De rösterna tystnade sakta men säkert under säsongen, där ju Tyresö och Malmö tidigt gjorde den jämna ligan väldigt ojämn. Till slut var duon 16 poäng före trean Linköping. Ett gigantiskt avstånd i en serie med tolv lag.
Nu är det väldigt få som talar om den jämna damallsvenskan. För allt talar ju för att även 2013 års upplaga blir en tvålagsserie. Medan Malmö och Tyresö förstärker ytterligare kämpar övriga lag med att upprätthålla den nivå de höll 2012.
Samtidigt som Tyresö i dag presenterade en internationell toppspelare och en megatalang redovisade även utmanaren Linköping två nya spelare. Det handlar om Djurgårdens holländska Renée Slegers samt IFK Norrköpings Emma Lennartsson. Inget ont om Slegers och Lennartsson, men det är ändå nyförvärv på en helt annan nivå än de Tyresö kunde visa upp.
Renée Slegers
Avståndet mellan topplagen och övriga ser alltså ut att kunna öka ytterligare i år. För den trupp som Tyresö nu har är makalöst stark. Och Malmös är inte mycket sämre. Men tillbaka till Tyresö. Den 29 december presenterade de följande trupp på sin Facebooksida:
Målvakter Carola Söberg och Jessica Höglander
Backar Johanna Frisk, Karin Lissel, Linda Sembrant, Line Röddik Hansen, Annica Svensson, Meghan Klingenberg och Elaine Estrella Moura.
Mittfältare Lisa Dahlkvist, Caroline Seger, Veronica Boquete, Emilia Appelqvist, Lisa Grönborg och Johanna Rytting Kaneryd.
Ytterfält/forwards Kirsten van de Ven, Marta Vieira da Silva, Madelaine Edlund, Jennifer Egelryd och Pauline Hammarlund.
Dessutom fördes samtal med Lisa Klinga. Till det kommer nu alltså Press och Diaz. Den senare kommer att få svårt att platsa i startelvan. Men jag tror att hon kommer att ha nytta av tempot på Tyresös träningar. Hon kanske kan lära sig att bättre avväga när hon skall spela på få tillslag, och när hon skall vårda boll.
Press däremot går rakt in i startelvan. Och hon kommer att ösa in mål. Min gissning blir att hon gör över 30. Fast det förutsätter att Marta blir kvar.
För det har viskats om att hon haft funderingar på en flytt. Och enligt den här artikeln i Aftonbladet kan hon fortfarande bryta kontraktet. Fast det är väl bara några enstaka klubbar som skulle kunna ha råd med henne.
Jag var just inblandad i en liten twitterdiskussion i ämnet. Och vi stannade vid tre tänkbara klubbar; PSG, Frankfurt och Rossiyanka. Men mest troligt är ändå att hon blir kvar. Eller?
Däremot lär flera av de yngre spelarna vara aktuella för utlåningar. För att gå in i säsongen med 22 eller 23 spelare känns väl saftigt.
Till sist måste jag ändå kritisera Tyresö för dagens presskonferens. Varför presenterade de Press och Diaz samtidigt?
Det här visar lite av damfotbollens brist på kunskap om medias sätt att arbeta. Har man två namnkunniga spelare på väg in så bör man presentera dem en och en, för att maximera spaltutrymmet. Helst på vardagar, då det inte händer så mycket annat i idrottsvärlden.
Att bunta ihop två toppförvärv ger oftast bara halva mediautrymmet mot vad man kunde ha fått. Tyvärr.
Kanske läge för EDF att hålla en kurs i mediahantering för de damallsvenska klubbarna?
Det är knappt 3,5 månader kvar tills damallsvenskan sparkar i gång, och det har blivit dags för en andra genomgång av hur klubbarna står sig i silly season.
Vid min senaste lägeskoll såg Göteborg ut att kunna bli lågsäsongens segrarlag. Sedan dess har klubben tappat skyttedrottningen Christen Press, och GFC är tillbaka på nollnivå igen.
Det är alltså lång tid till avspark, så man skall inte dra för stora slutsatser av dagsläget. Men som det ser ut nu är det inget lag som ser ut att flytta fram sina positioner rejält jämfört med fjolåret.
I den ekonomiska krisens tid verkar det snarare mest handla om att inte backa för mycket. Som jag ser det nu är det bara de båda topplagen Tyresö och Malmö/Rosengård som i nuläget ser ut att få ett starkare premiärlag i år än 2012.
De stora förlorarna är som väntat de båda nedflyttade Stockholmslagen. Framför allt har Djurgården snart tappat hela sin startelva.
Sofia Jakobsson
En spelare som inte förekommit alls i media den senaste månaden är Sofia Jakobsson. Senast jag såg henne nämnas var när GP skrev att hon lämnat Rossiyanka. Då gjorde jag det här inlägget.
Sedan har det varit tyst. Jag började tro att GP var fel ute, och att vår landslagsforward skall vara kvar i Ryssland. För om Jakobsson letar ny klubb borde hon väl låta världen veta det?
Men i går fick uppgifterna om att hon brutit med Rossiyanka ny fyr när Anders Nilsson skrev om dem i sin blogg. Det blir intressant att se vem som rätar ut frågetecknet som finns kring Jakobsson?
Om jag rätar ut så många frågetecken här nedan kan man nog diskutera. Men här är i alla fall en genomgång av läget i silly season:
Meghan Klingenberg stannar
1) Tyresö FF
In: – Ut: – Kommentar: För första året satsar Tyresö på kontinuitet. Inga tunga nyförvärv, men inte heller några besvärande förluster ännu. Det har ryktats om Christen Press och om Malin Diaz.
Men de tyngsta nyheterna är att man får behålla spelare som Marta, Meghan Klingenberg, Veronica Boquete, Line Röddik Hansen, Lisa Dahlkvist, Caroline Seger samt tränare Tony Gustavsson.
Kontinuitet är ett väl beprövat segerrecept – och med samma starka trupp ett år till blir Tyresö förstås megafavoriter till guldet även i år.
Manon Melis
2) LdB FC Malmö (FC Rosengård) In: Manon Melis (Linköping), Zecira Musovic (Stattena), Ut: Emma Wilhelmsson (Jitex), Christina Öyangen Örntoft (Bröndby, Danmark), Hilda Carlén (???), Kommentar: Malmö – eller skall vi redan kalla dem Rosengård? – visar att de tänker ge Tyresö en jättematch om guldet även i år.
Miljardären Dan Olofsson har öppnat plånboken och löst klubbens ekonomiska kris. Hans plånbok har även möjliggjort att Manon Melis återvänt till Skåne. Med henne har man har ett överflöd av offensiva spelare. Synd för klubbens många talangfulla tonåringar.
Som jag ser det behöver man en till högklassig back för att få en trupp som inte blir känslig för skador. Kanske också en central mittfältare till.
Magdalena Ericsson
3) Linköpings FC In: Magdalena Ericsson (Djurgården), Lina Ringshamre (Sundsvall), Stina Blackstenius (Vadstena), Ut: Louise Fors (Liverpool FC, England), Lisa de Vanna (Melbourne Victory, Australien), Karen Bardsley (Lincoln Ladies, England), Ingrid Schelderup (Vålerenga, Norge) Nora Holstad Berge (Arna Björnar, Norge), Josefine Alfsson (Kisa), Matilda Agné (Hammarby), Emma Lundh (???) och Manon Melis (Malmö) Kommentar: Linköping ser över utgifterna, och har därför tvingats banta truppen. Stommen finns dock kvar – och är stabil. Klarar man sig utan skador på nyckelspelare som Sofia Lundgren, Mariann Gajhede Knudsen, Charlotte Rohlin, Petra Larsson, Nilla Fischer och Pernille Harder bör LFC blir svårslaget. Defensivt har det dessutom ryktats om att AIK:s mittbackstalang Jennie Nordin är på väg in.
Men vem skall göra målen?
Fem av lagets sex främsta målskyttar från i fjol lämnar. Följden är att av LFC tappar 38 av sina 50 mål från 2012. Kostsamt.
Christen Press
4) Göteborg FC In: Marie Hammarström (Kif Örebro), Cathrine Dyngvold (Klepp, Norge), Ut: Christen Press (???), Ingrid Wells (???), Kommentar: För en månad sedan ledde GFC silly season klart. Men sedan lyckades man inte få behålla skyttedrottningen Christen Press. Med reservation för att jag har dålig koll på Dyngvold så känns det som att klubben är tillbaka på nollnivå.
Press var ju nämligen halva GFC:s offensiv under 2012. Hon gjorde 17 av lagets 48 mål i damallsvenskan, låg bakom cuptiteln och var stor hjältinna i åttondelsfinalen av Champions League. Det är inte många spelare som har kapacitet att ersätta Press.
Utöver forwardsfrågan är spelartruppen fortsatt rekordtunn. GFC behöver bredda för att inte vara extremt känsliga för skador.
Susanne Moberg
5) Kristianstads DFF In: Marija Banusic (Sirius), Elin Borg (AIK), Brett Maron (Valur, Island) Ut: Julia Molin (AIK), Moa Pettersson (Wä), Elin Nilsen (Vittsjö), Becky Edwards (???), Katrin Omarsdottir (Liverpool, England), Lisa Petersson (AIK), Anna Persson (Glimåkra) och Emelie Johnson (Boren??). Kommentar: 2013 års upplaga känns ungefär jämnstark med 2012 års. Offensiven är vass. Margret Lara Vidarsdottir kan säkert producera ihop med danska landslagsspelaren Johanna B Rasmussen, supertalangen Marija Banusic och pålitliga Susanne Moberg.
Men känslan är att laget behöver minst en riktigt stark kraft till på centralt mittfält för att kunna utmana riktigt i kampen om platserna i Champions League. Dessutom har man just nu tunn besättning på ytterbacksplats.
Danesha Adams
6) Vittsjö GIK In: Jane Ross (Glasgow City) och Elin Nilsen (Kristianstad) Ut: Emma Kullberg (Umeå Södra) och Josefine Mårtensson (Glimåkra) Kommentar: Vann nyligen dragkamperna om Elin Nilsen och om skotska skyttedrottningen Jane Ross. Det känns som två bra tillskott.
Många frågor återstår dock att få svar kring Vittsjös trupp. Inga av 2012 års spelare hade tvåårskontrakt, så en stor del av arbetet fram till nu har bestått av att förlänga med nyckelspelare.
Om Ross möjligen är ersättare för fjolårets bästa målskytt, Danesha Adams, har skotskan mycket att leva upp till. För amerikanskan var oerhört nyttig i offensiven med sin tyngd.
Och vad händer med Ifeoma Dieke? Hon höll ihop försvaret lysande innan hon drog av korsbandet i OS.
Hanna Folkesson och Mattias Eriksson
7) Umeå IK In: Hanna Folkesson (AIK) Ut: – Kommentar: Här har vi ytterligare en klubb som kämpar med ekonomin. AIK:s Umebördiga lagkapten Hanna Folkesson är den enda som har skrivit på Och det är även en klubb där det varit väldigt få nyheter hittills under silly season.
Fast de har försökt. De har haft Olivia Schough på besök, men forwarden valde att stanna i Göteborg. De jagade Marija Banusic, som hamnade i Kristianstad.
På målvaktssidan spelar Caroline Jönsson våren ut. UIK har täckt upp genom att skriva tvåårskontrakt med Malin Reuterwall. Henne har jag dålig koll på. Håller hon?
8) Piteå IF In: Clara Markstedt (AIK), Johanna Andersson (Assi). Ut: Jennifer Nobis (slutar), Ann Marie Dovland (Klepp, Norge), Jessica Olofsson (???), Camilla Johansson (???) Kommentar: Man har ett tungt avbräck i poängspelaren Jennifer Nobis, som tvingas sluta. Men det är sportsligt viktigt att Faith Ikidi stannar. Här kommer man dock in på ekonomi. Frågan är även hur mycket pengar klubben har att spendera. Man var illa ute i våras, och borde kanske hålla lite i pengarna i vinter. Trots det har man kontrakterat Ikidi utan att ha ekonomisk täckning. Riskabelt.
Jakten på Nobis ersättare är i full gång. Man förlorade kamperna om amerikanska U23-landslagsanfallaren Lindsay Taylor, isländska landslagsspelarenFanndis Fridriksdottir – som gick till norska Kolbotn – och om skotska skyttedrottningen Jane Ross.
På minuskontot finns även Lena Blomkvist som dragit av korsbandet, och blir borta minst halva säsongen.
Katri Nokso-Koivisto
9) Jitex BK In: Emma Wilhelmsson (Malmö), Ut: Nanna Jansson (Hovås-Billdal), Katri Nokso-Koivisto (LSK Kvinner, Norge), Caroline Lindblad (???) Kommentar: Här verkar det också väldigt lugnt på spelarfronten. Det talar för att Stefan Rehn får ungefär samma lag att jobba med som i fjol, även om både Kristin Carlsson och Elin Carlsson ännu så länge är osäkra på framtiden.
En nyckel för Jitex blir att kunna korta ner skadelistan, som varit besvärande lång de senaste säsongerna. För med frisk trupp har Jitex ett lag som kan utmana om en plats på tabellens övre hälft.
Linda Fransson med Sofia Karlsson i ryggen.
10) Kif Örebro In: – Ut: Marie Hammarström (Göteborg), Edda Gardarsdottir (???), Emelie Lundberg (???), Linda Fransson (???), Nina Fellbrant (slutar) och Hanna Ågren-Åhbom (slutar). Kommentar: Kanske kan Kif få ihop ett starkare lag än jag först trodde. För känslan var att den svaga ekonomin skulle leda till spelarflykt, och att Kif skulle få extremt svårt att kunna hänga kvar. Nu får man nog i alla fall ihop ett gäng som har chansen till nytt kontrakt.
Inga nyförvärv är ännu presenterade, men det var förstås oerhört viktigt att klubbledningen fick Sara Larsson att stanna. Stannar gör också Marina Petterson-Engström, Elin Magnusson, Sanna Talonen, Susanna Lehtinen och Linda Hallin. Klubben förlängde nyligen också med kanadensiska målvakten Stephanie Labbé och nigerianska forwarden Sarah Michael.
Man skall ha klart med en ny back. Det kan handla om Tyresös Helén Eke, som har varit i Örebro och provtränat.
Gudbjörg Gunnarsdottir
11) Djurgården In: – Ut: Gudbjörg Gunnarsdottir, Mia Jalkerud och Freja Hellenberg (alla Avaldsnes, Norge), Magdalena Ericsson (Linköping), Anna Lindblom (Hammarby), Annika Kukkonen (Sunnanå), Renee Slegers (Holland), Katrin Jonsdottir (???), Katrine Petrous (???), Caroline Frånberg (???) och Natalia Rickne (???). Kommentar: Här är det spelarflykt i den högre skolan. Och man lär tappa fler. För inte kommer väl Jessica Landström och Susan Varli spela med ett lag som riskerar att bli bottenlag i elitettan?
För där är känslan just nu. Djurgården måste stoppa utströmningen, och dessutom få in ett par etablerade spelare. För annars lär det bli ett riktigt jobbigt år i elitettan.
12) AIK In: Julia Molin och Lisa Petersson (båda Kristianstad), Ut: Nazanin Vasegpanah (slutar), Elin Borg (Kristianstad), Maija Saari (Mallbacken), Clara Markstedt (Piteå), Hanna Folkesson (Umeå IK), Elin Bragnum (???). Kommentar: Har hittills klarat sig klart bättre under silly season än Djurgården. Fast flera av AIK:s talangfulla spelare är attraktiva på marknaden. Man får svårt att behålla Malin Diaz, Jennie Nordin och Sussie Nilsson.
Men stannar spelarflykten där bör AIK kunna klara sig hyfsat i elitettan. Kanske till och med bli ett topplag.
13) Sunnanå SK In:Annika Kukkonen (Djurgården), Hanna Glas (Sundsvall), Ut: Anna Bodén (Morön) Kommentar: Har värvat Annika Kukkonen från Djurgården och Hanna Glas från Sundsvall. Behöver garanterat ett par etablerade spelare till för att inte bli indragna i nedflyttningsstriden från omgång ett.
Har jobbat hårt för att hitta de nyförvärven, dock utan någon större framgång. Man hade exempelvis AIK-duon Elin Borg och Malin Diaz på besök, men fick nej från båda. Man hoppades på, men gick miste om Alexandra Nilsson, som stannar ett år till i Umeå.
14) Mallbackens IF In: Hayley Lauder (Åland United), Maija Saari (AIK), Sarah Bergman (QBIK), Emmie Johansson (QBIK) Ut: Anna Arnfeldt (slutar), Felicia Edgren (QBIK) Kommentar: Mallbacken lär bli extremt nederlagstippade. Man hade en stabil defensiv i söderettan. Den måste man kunna luta sig mot i allsvenskan. Gissningsvis behöver man ytterligare minst två–tre rutinerade nyförvärv.
Fotbollsåret 2012 är slut. Det finns många sätt att sammanfatta det. Jag väljer modellen med korta rubriker för bloggens årskrönika. Hoppas det kan erbjuda en stunds nöje.
Här är årets…
Betyg på den svenska OS-truppen: Här är mina spelarbetyg, och här en mer allmänt hållen analys av landslagets insats i Storbritannien.
Bästa spelare: Christine Sinclair, som slog målrekord i OS, och förde Kanada till brons. Fast att hon varit bäst förstod inte juryn till Ballon d’Or…
Damallsvenska All star-team: Något officiellt sådant finns inte. Men hade jag fått sätta ihop ett skulle det förstås ha tagit guld. Och det skulle ha sett ut så här, med uppställning 4-3-3: Thora Helgadottir – Meghan Klingenberg, Faith Ikidi, Linda Sembrant, Line Röddik Hansen – Sara Björk Gunnarsdottir, Veronica Boquete, Nilla Fischer – Ramona Bachmann, Anja Mittag, Marta.
Ersättare: Kristin Hammarström (målvakt), Sif Atladottir, Ifeoma Dieke, Anita Asante, Pernille Harder, Kosovare Asllani och Christen Press.
Drömlottning: Den fick vi. För Sveriges EM-lottning är så 100-procentigt perfekt att den nästan känns tillrättalagd. Röda mattan ligger utlagd mot finalen på Friends Arena.
Elände: Alla korsbandsskador. Ett tag gick nästan ett korsband av per omgång i damallsvenskan. Så vansinnigt tråkigt. Rohlin, Dieke, Lindahl, Sjögran och Sembrant blev några av de tunga namnen på årets tråkigaste skadelista. Internationellt kan vi lägga till exempelvis Krieger och Bajramaj.
Framtidsnamn: De hittar vi i F19-landslaget som vann EM-guld i somras. Flera av namnen Rubensson, Ilestedt, Hurtig, Wahlberg, Diaz, Nordin, Rolfö med fler kommer säkert snart att vara välkända även bland massorna.
Frisparkar: För dem stod den japanska talangen Yoko Tanaka, som satte två frisparkar i samma match i U20-VM. En med högerfoten, och en med vänstern. Gör om det om du kan…
Mimmi Löfwenius
Glädjefnatt: Det drabbades Mimmi Löfwenius av efter hennes mål och assist mot Italien med F19-landslaget. Det här underbara klippet kan man se hur många gånger som helst. För övrigt kvalar väl hennes mål dessutom in som ett av årets läckraste solomål?
Hjärnsläpp: Det stod Ramona Bachmann för när hon tog med hands två gånger i Umeå, och blev stor syndabock när Malmö tappade SM-guldet till Tyresö.
Jag intervjuar Alex Morgan
Internationella genombrott: Alex Morgan. Inledde säsongen på bänken i USA:s landslag. Avslutar den som USA:s skyttedrottning, poängdrottning i OS, samt finalist i Ballon d’Or.
Japanska reklamfilmer: Jaja, några av dem kanske är från i fjol. Men jag är väldigt svag för japansk reklam. Är du det också finns här länkar till ett smörgåsbord av damfotbollsrelaterade, kommersiella klipp…
Kanonstart: Sveriges inledning i OS-turneringen. Efter 25 minuter hade vi 3–0 mot Sydafrika, och allt såg väldigt bra ut. Tyvärr var kanske de 25 minuterna våra bästa i London.
Konkurs: Boråslaget Dalsjöfors Goif ledde söderettan i stor stil, och var på god väg mot damallsvenskan, när man gick i konkurs.
Konstigaste petning: Frankrikes förbundskapten Bruno Bini som plötsligt inte längre ville ha med en av världens allra bästa vänsterbackar, Sonia Bompastor, i sitt lag.
Kriser: De var ekonomiska, och visade sig i var och varannan klubb i damallsvenskan. Värst drabbade var Kif Örebro och LdB FC Malmö. Men även Piteå IF, Linköping, Umeå och ytterligare några klubbar hade det kämpigt med att hålla budgeten.
Lundgren sågade
Kritik 1: För den stod Sofia Lundgren, som talade ur hjärtat när hon sågadeThomas Dennerby för hans agerande i målvaktsfrågan. Kritik 2: Pia Sundhage var skoningslös i sin kritik av de svenska insatserna i franska toppmötet PSG–Lyon. Både Lotta Schelin och Kosovare Asllani fick höra kännbara sanningar.
Kunskapsmiss: Den stod den nya förbundsbasen Karl-Erik Nilsson för, när han vid den damallsvenska upptaktsträffen inte visste skillnaden på Kronprinsessan Victorias och Susanne Erlandssons pokaler.
Kvotering: Den bjuder media på i slutet av varje år, då spelare som man knappt skrivit en artikel om under året plötsligt platsar på alla möjliga bästalistor. Allt för att kvotera in lite tjejer på listorna.
Hans Löfgren och Leif Edeborg
Lögn: Tyresö, som hela säsongen hävdade att ”Hans Löfgren har ingen funktion”, trots att han hela tiden hade en framträdande roll kring laget.
Mardrömsdebut: Stackars Tove Enblom fick chansen att vakta Djurgårdens mål borta mot Linköping. Då rasade lagets försvarsspel ihop fullständigt, och 17-åringen tvingades släppa in hela elva bollar.
Match: Den underbart svängiga OS-semifinalen USA–Kanada. I tuff konkurrens med finalen, USA–Japan.
Moraldiskussion 1: Den om huruvida Japans agerade i 0–0-mötet med Sydafrika i OS var inom ramarna för vad som är moraliskt tillåtet. Moraldiskussion 2: Den i Japan om huruvida det var rimligt att landets mediokra herrlag fick flyga business class, medan de regerande världsmästarinnorna fick fortsätta längre bak i samma plan, och sätta sig i ekonomiklass.
Mål 1: Kosovare Asllani, klackvolley i en träningsmatch mot Sundsvall i mars. Mål 2: Yuki Ogimi, volley mot Arsenal. Mål 3: Cristiana Girelli, trixar in 1–0 mot Lazio. Mål 4: Patricia Hanebeck sätter bollen i krysset mot Duisburg. Det handlar alltså om hennes 2–0-mål, som kommer med 1,40 kvar av klippet. Fast 1–0-målet är rätt snyggt det också.
Mörkläggning: Svenska Fotbollförbundet som verkade anstränga sig för att damlandslaget skulle spela sina träningslandskamper så långt ifrån rampljuset som det bara gick. Först dröjde de 8,5 månader efter VM-bronset innan man visade upp laget på hemmaplan. Sedan undvek man att ge direktrapporter från de matcher som spelades, som här mot Norge i januari. Eller som här mot Kina i Algarve cup.
Yuki, när hon hette Nagasato
Namnbyte 1: Yuki Nagasato blev Yuki Ogimi. Namnbyte 2: LdB FC Malmö blev FC Rosengård. Eller skall jag kanske snarare skriva att de snart blir FC Rosengård. Hur snart återstår att se…
Nedläggning: Den amerikanska proffsligan WPS, som lades ner i januari efter tre års verksamhet. I oktober stod det klart att det blir en ny liga i USA till nästa år, och för ett par veckor sedan meddelades namnet: NWSL.
Carli Lloyd
OS-hjältinna 1: Carli Lloyd. Avgjorde OS-finalen 2008. Gjorde det igen 2012. OS-hjältinna 2: Hope Solo. Var inte normalt briljant under hela OS-turneringen. Men när det blev final, och det skulle avgöras. Då var hon makalös.
Promenadseger: Nya Zeeland, som hade en pinsamt enkel väg till OS. Medan världstvåan Tyskland misslyckades i de europeiska kvalet, så behövde The Football Ferns bara vinna ett dubbelmöte med korpgänget Papua Nya Guinea. Vad det blev? Jo, totalt 15–0, via 8–0 och 7–0. Pinsamt var ordet.
Publiksuccé 1: OS-turneringen som drog massorna till arenorna. Finalen sålde ut Wembley, det gjorde även en gruppmatch. Och i USA drog fotbollstjejerna störst tv-publik av alla under OS. Publiksuccé 2: Champions League-finalen som lockade 50212 till Münchens olympiastadion. Läs mer om den här. Publiktapp: Publiksnittet i damallsvenskan, som sjönk trots att Marta lockade storpublik vart hon än drog fram. Lägg till landslagets usla publiksiffror, och EM känns som en livsviktig vågdelare.
Ramaskri: Uppstod när Djurgårdens ordförande Anders Emanuelsson framförde synpunkter om storleken på boll och mål inom damfotbollen. Det tog inte många minuter förrän debatten var kvävd.
Rubriknamn: Bor man mindre än en timmes bilresa från Göteborg älskar man lätt rubrikvänliga namn som Bock, Fiser och Pulver. Eller varför inte Horan, Skoda, Testa, Christ, Wakt, Botten eller Husballe? Ja, det finns fler. I ett inlägg i somras frossade bloggen i namn som är som gjorda för ordvitsar.
Skapar rubriker
Rubrikskapare: Här vinner Hope Solo i stor stil. Bland mycket annat noteras rubriker om dopning, girighet, ett omdiskuterat bröllop, en omtalad biografi – samt om en och annan hyfsad räddning…
Räddning 1: Hope Solo i OS-finalen. Hennes guldräddning på Mana Iwabuchi:s friläge i slutet av finalen ledde just till guld. Räddning 2: Solo igen. Nu mot Kanada i juni. Inte lika viktig som den första, men väl så spektakulär. Räddning 3: Sif Atladottir mot Tyresö. Isländskans fantastiska hemjobb och räddning när Marta rundat Lindahl är tveklöst årets räddning i damallsvenskan. Den kommer 1,50 in i klippet.
Skandal: Den som redan nämnde Hans Löfgren ställde till med i våras.
Smäll: Potsdamspelarna Stefanie Mirlach och Alex Singer gick båda kompromisslöst på samma boll i slutet av mötet med Frankfurt. Smällen som uppstod när de nickade ihop var inte att leka med. Här är lite info om följderna.
Marlene Sjöberg
Straffskytt: Marlene Sjöberg som njöt till fullo när hon i Göteborgs favör avgjorde cupfinalen från straffpunkten.
Succévecka: Veronica Boquete:s i oktober med EM-kvaldrama med lyckligt slut samt en mirakulös återkomst in i kampen om SM-guldet. Och utökar vi succéperioden till tio dagar så inrymmer den även själva guldet…
Tyresö jublar
Svenska mästarinnor: Tyresö FF förstås, som ju spurtade förbi LdB FC Malmö på den damallsvenska upploppsrakan. Men svenska spelare blev mästarinnor i andra nationer också. Sofia Jakobsson blev rysk mästarinna, Lotta Schelin fransk, Antonia Göransson tysk och Rebecca Johnson isländsk.
Sofie Andersson på språng mot nya mål
Svit 1: Lyon, som inte förlorade en enda tävlingsmatch på hela året. Och som totalt nu står på fler än 100 matcher i rad utan förlust under ordinarie tid. Svit 2: Sofie Andersson, som gjorde mål i 20 seriematcher i rad.
Sämsta försvar: Vitryska Molodechno, som slutade på målskillnaden 7–271 efter 27 omgångar i vitryska Premier League. De fyra största förlusterna var på 18–0, 19–0, 21–0 och 22–0. Kul att vara målvakt i det gänget…
Sämsta speaker: Han i Halmstad som skötte snacket under Volvo Winners Cup i somras. Han hade jätteproblem med båda japanska och amerikanska uttal. Så oproffsigt hoppas jag verkligen inte att speakerjobbet kommer att skötas i sommarens EM-slutspel.
Tränarkaruseller: Här vann Linköping knappt, men klart före Tyresö. TFF inledde säsongen med Stefan Fredriksson, som hoppade av, och ersattes av Leif Edeborg innan man avslutade med Tony Gustavsson.
Hos LFC var det snurrigare ändå. De började med kommandot Denise Reddy/Christian Andersson, bytte till Jörgen Petersson, som lämnade, och ersattes av Andersson, som i sin tur avslutade som assistent till årets sista huvudtränare, Martin Sjögren. Visst var väl det en riktig karusell…
Caroline Seger uttalar sig
Utspel: Det gjordes av Caroline Seger, som knappt hann gå av planen efter förlusten i OS-kvartsfinalen förrän hon krävde Thomas Dennerby:s avgång.
Utlänningar i damallsvenskan: 69 stycken blev det till slut, och de lyfte definitivt seriens kvalitet flera snäpp i positiv riktning. Bland annat var åtta av de tio spelare som gjorde flest mål utländska – bland annat tre i topp: Anja Mittag, Christen Press och Manon Melis.
VM-avancemang: Alla länder som kan spela fotboll i Nordamerika, Asien och Oceanien blev i praktiken VM-klara i början av juni när Fifa meddelade fördelningen av VM-platser till Kanada 2015.
Marta Viera da Silva
Värvning: Den av Marta förstås. Viktig, inte minst för intresset kring damfotbollen. Men även för Tyresö på vägen mot klubbens första SM-guld.
Världslag: Något officiellt sådant utses inte när det inte är VM-år. Men här är mitt lag, uppställt enligt 4-3-3. Och jag har byggt ett lag som jag tror skulle kunna fungera, och alltså inte bara satt upp de elva bästa spelarna: Hope Solo – Yukari Kinga, Wendie Renard, Christie Rampone, Stephanie Houghton – Camille Abily, Viola Odebrecht, Aya Miyama – Elodie Thomis, Christine Sinclair, Alex Morgan.
Ersättare: Miho Fukumoto (mv), Azusa Iwashimizu, Sonia Bompastor, Carli Lloyd, Megan Rapinoe, Marta, Yuki Ogimi, Celia Okoyino da Mbabi och Abby Wambach.
Återuppståndelse: Damfotboll.com, som lades ner i februari, men väcktes till liv igen i början av april.
Har jag missat något viktigt? Lägg gärna till den egen rubrik.
Julafton närmar sig och jag hade tänkt att släppa damfotbollen, och i stället ägna mig åt lite julklappsrim, samtidigt som jag skall lyssna till Jussi Björling.
Eftersom fotbollsserierna nu tar några dagars paus tänkte jag också ta lite julledigt de närmaste dagarna. Men det handlar inte om någon långsemester, utan jag är tillbaka i mellandagarna.
Fast innan jag går på ledighet tänkte jag erbjuda en liten julklapp, kanske framför allt för alla Göteborgssupportrar.
För jag hade lite bilder från säsongen kvar i datorn. De kommer från finalen i Svenska cupen tidigare i höst. Den spelades som bekant mellan Göteborg FC och Tyresö FF en mörk och kall kväll. Min fotoutrustning/fotograftalang visade sig otillräcklig, för det blev en väldigt stor andel oskarpa bilder.
Här är ett galleri med de minst oskapa: God jul.
Detta bildspel kräver JavaScript.
Och här bilderna en och en:
Anita Asante med pokalen
Göteborg firar andra raka cupsegern
Stina Segerström höjer pokalen.
Line Röddik Hansen
Carola Söberg
Göteborg jublar över Sjöbergs straffmål
Glada Göteborgsspelare
Kirsten van de Ven pratar med Hans Löfgren
Yael Averbuch
Prisbordet
Line Röddik Hansen jagas av Johanna Almgren
Johanna Almgren
Meghan Klingenberg
Den avgörande straffen
Marta Viera da Silva
Marta prisas
Karin Lissel
Caroline Seger intervjuas
Tyresös spelare var inte nöjda med domaren
Pauline Hammarlund
Yael Averbuch slår en frispark.
Line Röddik Hansen
Göteborg jublar på slutsignalen
Hans Löfgren är bekymrad
Glada vinnare inför prisutdelningen
Cupmästarinnor 2012
Veronica Boquete med Anita Asante i ryggen
Veronica Boquete och Ingrid Wells
Marta är steget före Marlene Sjöberg
Catrine Johansson och Johanna Almgren
Veronica Boquete
Pauline Hammarlund, Annica Svensson och Lisa Klinga
Ingrid Wells och Veronica Boquete
Mer glädje i Göteborgslägret
Marlene Sjöberg går mot straffpunkten
Olivia Schough med bollen. Vero och Klingenberg tittar på.
Många namn bollas i luften nu under silly season. Ett jag saknat är Josefine Öqvist.
Hur är det med henne? Kommer hon att spela nästa år? Och i så fall var?
Öqvist borde vara ett intressant namn på marknaden. För som jag förstått det har hennes kontrakt med Tyresö gått ut.
Men sedan den här artikeln i Sydsvenskan har jag inte sett hennes namn nämnas. Hon sa ju till damfotboll.com några veckor tidigare att hon tänker spela, om kroppen tillåter.
Jag såg uppgifter om att Tyresö uppvaktar Christen Press. Stämmer det så måste det väl innebära att mästarinnorna räknar bort Öqvist.
En annan uppgift som förekommit på flera ställen är att Malmö jagar Caroline Seger. Det kan jag verkligen inte förstå. Malmö har ju redan skaffat sig en offensiv av högsta världsklass. Det är ju defensiva spelare de behöver ett par till för att på allvar kunna vara med och slåss om Champions League-titeln till våren. Och för att återigen ta kampen med Tyresö om SM-guldet.
Faktum är ju att Malmö tappade kvalitet i fjol när Seger anslöt från USA. Jag tror att Malmös lag skulle må bäst av att ha mer arbetsvilliga centrala mittfältare som Sara Björk Gunnarsdottir, Lisa Ek och Katrin Schmidt (blir hon kvar?).
Pia Sundhage har just tagit ut en 28 spelare stor landslagstrupp för nästa veckas träningsläger på Bosön. Här motiverar hon sina val.
Vid en genomläsning av truppen saknar jag ett par unga talanger. För det är ju i sådana här sammanhang som Sundhage har sin stora chans att öppna dörren på glänt för de som knackar på underifrån. Och visst är Amanda Ilestedt, Olivia Schough och Malin Diaz uttagna, vilket är kul. Fast i min värld är det ett rätt, och två fel. Ilestedt känns tveklöst redo för landslaget. Den uttagningen är alltså helt korrekt.
Amanda Ilestedt
Däremot ifrågasätter jag Schough och Diaz. När det gäller Diaz är det i och för sig på svaga grunder, för jag har bara sett henne på tv mot Tyresö och Malmö under hösten. Men där visade hon ingen landslagsklass. Inte ens nära. Tvärtom skrev jag i det här inlägget om att Diaz fortfarande spelar juniorfotboll.
Schough har kvaliteter, men är i nuläget långt ifrån någon A-landslagsspelare. Hon har ju fått kämpa rejält för sin speltid i Göteborg under året, och faktum är att hon bara spelat en enda hel allsvensk match i år. I övriga har hon blivit in- eller utbytt.
Jag har skrivit det förr, men upprepar gärna att de två unga talanger som jag tycker borde stå näst på tur för en landslagschans – efter Ilestedt och Elin Rubensson – ärLina Hurtig och Fridolina Rolfö.
Men när de inte får plats bland de 33 bästa spelarna nu så känns deras chanser att slå sig in i nästa års EM-trupp försvinnande små. Synd.
Jag skriver 33, eftersom det saknas fem självskrivna spelare. Jag tänker på skadade kvartetten Hedvig Lindahl, Charlotte Rohlin, Linda Sembrant och Therese Sjögran, samt på Lotta Schelin som missar lägret för att hon skall spela inofficiella klubblags-VM i Japan.
Utöver Diaz, Schough och Ilestedt finns ett annat helt nytt namn med i truppen. Det är 29-åriga Carina Holmberg från Sunnanå, som utsågs till norrettans bästa spelare i år. Henne har jag ingen bild av, så huruvida den uttagningen är rätt eller fel får andra bedöma.
Som en markering i marginalen noteras att Nilla Fischer är uttagen som mittfältare. Det kan ju bara vara en felskrivning, men jag fick nog känslan av att Sundhage tänker att försöka spela in Fischer i mittförsvaret.
Jessica Samuelsson
Slutligen är nygamla Jessica Samuelsson också uttagen. Jag vet att många håller henne högt. Men jag är inte lika översvallande positiv. För att klara en ytterbacksuppgift på internationell nivå räcker det inte med att göra ett par offensiva framstötar. I de stora matcherna måste man göra rätt defensiva avvägningar. Där är jag tveksam till om Samuelsson är redo. Men å andra sidan är ju det här rätt sammanhang att lära sig. Så i en trupp av den här storleken förtjänar hon sin plats.
Här är hela truppen till lägret som hålls 22–26 november:
Målvakter: Sofia Lundgren, Kristin Hammarström och Carola Söberg.
Backar: Emma Berglund, Amanda Ilestedt, Emmelie Konradsson, Sara Larsson, Malin Levenstad, Lina Nilsson, Jessica Samuelsson, Stina Segerström, Annica Svensson och Sara Thunebro.
Mittfältare och forwards: Johanna Almgren, Kosovare Asllani, Lisa Dahlkvist, Nilla Fischer, Antonia Göransson, Marie Hammarström, Sofia Jakobsson, Caroline Seger, Malin Diaz Pettersson, Carina Holmberg, Olivia Schough, Madelaine Edlund, Jessica Landström, Susanne Moberg och Elin Rubensson.
Tyresö är svenska mästarinnor. Madelaine Edlund är guldhjältinna.
Madelaine Edlund
Det första var ju inte helt oväntat. Det andra var en större skräll.
Även om Edlund gör många mål är hon knappast den spelare jag ser som matchvinnare. Eller hjältinna. Men nu blev hon det.
Förarbetet var läckert, avslutningen likaså.
Det var Meghan Klingenberg som drog upp anfallet med en grymt läcker yttersidespassning i djupled, ut på högerkanten. Därifrån slog Caroline Seger ett precist inlägg, som Edlund mötte med pannan.
Nicken var stenhård, och annars utmärkta Malmömålvakten Thora Helgadottir hann inte reagera. När målet föll hade matchklockan tickat in i den 82:a minuten.
Malmö hade länge greppet, och skall man leta syndabock så blev det ironiskt nog seriens skytteligavinnare, Anja Mittag. Tyskan missade nämligen en straff i den första halvleken. Eller snarare, Carola Söberg räddade.
Någon minut efter Edlunds mål var Malmö millimetrar från en kvittering. Utmärka Söberg gjorde en missbedömning, och limmade ett inlägg från Elin Rubensson. Söberg höll på att hoppa in i målet med bollen. Men jag tror att domarna gjorde rätt, som efter en lång diskussion valde att bedöma det som att bollen INTE var inne.
Tyresö vann, och är 2012 års svenska mästarinnor. Därmed är det på sin plats med ett stort: GRATTIS.
3–0 mot Schweiz efter mål av Sofia Jakobsson, Kosovare Asllani och Antonia Göransson. Det var vad man kan förvänta sig av landslaget. Varken mer eller mindre.
För Schweiz av aktuell standard är ingen riktig värdemätare. Inte alls. Ett lag som nyligen förlorat mot Rumänien och Kazakstan måste vi slå med några måls marginal. Och det gjorde vi ju.
Hur skötte sig då de spelare som fick chansen?
Det är svårbedömt, eftersom motståndet var för dåligt. Vi måste bygga ett lag som kan stå upp när motståndaren heter Tyskland, England eller Frankrike. Alltså när man även tvingas spela försvarsspel. I dag var det 98 procent anfallsspel.
Och kvaliteten på anfallsuppbyggnaden var ibland en bra bit ifrån EM-klass. Mot de tre nämnda nationerna hade vi garanterat åkt på många livsfarliga kontringar. Och sannolikt ett par baklängesmål.
Men till spelarkritiken:
Sofia Lundgren var felfri i målet. Hon ställdes i och för sig inte på så många svåra prov. Men hon jobbade långt ut, och avstyrde anfallen på ett tidigt stadium.
Nilla Fischer gjorde en utmärkt insats i mittförsvaret. Själv har jag sett matchen från tv:n vilket gör att man inte får någon helhetsbild. Men en kollega på plats på Myresjöhus arena var imponerad både av hennes positionsspel och av hennes rörelseschema. Lovande.
På mittfältet gjorde Johanna Almgren en stabil insats, med bra kvalitet i passningsspelet.
På topp vann Asllani matchen i matchen mot Jakobsson om platsen bredvid Lotta Schelin.
Slutligen visade våra båda kaptener och tänkta stjärnor, Schelin och Caroline Seger, väl däremot inte den stjärnstatus som Pia Sundhage vill tillskriva dem. Framför allt vill man se mer glädje och självförtroende i Schelins ögon. I dag tyckte jag att jag mest såg osäkerhet.
Pia Sundhage har presenterat sin första startelva som svensk förbundskapten. Den innehåller oväntade namn i alla lagdelar.
Här är en snabbanalys lagdel för lagdel.
När det gäller målvaktsfrågan trodde jag på Kristin Hammarström, men det är ändå ingen skräll att valet fallit på Sofia Lundgren. Motiveringen ”bäst på träning” känns dock inte så bra. För är det någon roll där träning och match är annorlunda så är det målvaktens.
I backlinjen spelar Nilla Fischer mittback i stället för Sara Larsson. Det var oväntat.
På mittfältet får Johanna Almgren chansen till höger. Som boråsare känner jag Almgren väl, och unnar henne all framgång. Det hindrar inte att jag är förvånad över att hon får starta. Jag trodde faktiskt att hon till och med riskerade att ställas utanför truppen.
På den andra kanten spelar Kosovare Asllani. Även det känns konstigt, då ”Kosse” uttalat att hon trivs bäst centralt. Samt att Marie Hammarström faktiskt var Sveriges särklassiga poängdrottning i OS. Nu får Hammarström inte ens chansen på bänken. Känns konstigt.
Slutligen får Sofia Jakobsson chansen att starta bredvid Lotta Schelin på topp. Det är ju ingen skräll.
Men min uppfattning är ändå att Sundhage har valt ett alldeles för offensivt balanserat lag. Sju offensivt orienterade spelare, och bara tre defensivt, kan möjligen funka mot Schweiz. Men för att vinna titlar behövs det fler än tre spelare som kan agera bollvinnare.
Startelvan i sin helhet: Sofia Lundgren – Lina Nilsson, Emma Berglund, Nilla Fischer, Sara Thunebro – Johanna Almgren, Caroline Seger, Lisa Dahlkvist, Kosovare Asllani – Lotta Schelin, Sofia Jakobsson.
Avbytare: Kristin Hammarström, Annica Svensson, Sara Larsson, Antonia Göransson, Susanne Moberg, Emmelie Konradsson och Elin Rubensson.
Utanför matchtruppen står således Carola Söberg, Malin Levenstad, Stina Segerström, Marie Hammarström och Jessica Landström.
Pia Sundhage har redan tagit ut sina lagkaptener. Det blir Caroline Seger och Lotta Schelin. Jag förstår tanken, och hoppas att den faller väl ut.
Men under OS visade inte duon Seger/Schelin att de är kaptensämnen. Jag tänker på att att de gick ut omgående efter kvartsfinalförlusten mot Frankrike och ville ha byte av både förbundskapten och spelsystem.
Jag vill ha kaptener som tar fullt ansvar på planen. För sig själva, och för laget. Kaptener som inte skyller ifrån sig efter slutsignalen, utan står rakryggat och svarar på alla frågor.
Jag har således frågetecken för våra nya lagkaptener. Och jag är inte ensam.
Men jag förstår Pia Sundhages tankegång. Hon vill att Schelin och Seger skall vara lagets stjärnor. Och då måste hon ge dem fullt förtroende från början. Genom att ge dem bindeln sätter hon också press på dem att verkligen ikläda sig rollen som spelarna som bär vårt landslag. Jag hoppas verkligen att Sundhages tanke funkar.
En blogg om internationell damfotboll 