Vi får vända blicken långt norrut för att hitta dagens hetaste svenska nyheter. Piteås Josefin Johansson är nämligen vår senaste landslagsspelare.
Eller, jag brukar ju säga att man måste ha spelat i landslaget för att få kallas landslagsspelare. Men Johansson är i alla fall med i truppen till bortamötet med Frankrike. Johansson ersätter sin namne Josefine Öqvist, som har tackat nej av personliga skäl.
Jag har sett Johansson för lite för att känna att jag kan djupanalysera det riktiga i att ge henne chansen. Fast tittar man på hennes statistik från fjolårets allsvenska så är den imponerande. Hon gjorde nämligen sju spelmål och två straffmål och blev näst bästa svenska målskytt.
Utöver att Piteå idag fått med en spelare i landslagstruppen så har man även presenterat ett nyförvärv, i Sunnanås vänsterback Elin Johansson. Jag såg henne mot Göteborg i höstas, och tyckte att hon visade en intressant anfallsvilja från backplats. Jag antar att hon är tänkt att ersätta isländska landslagsbacken Hallbera Gisladottir, vilket blir en utmaning.
Elin Johansson
Sunnanå har tappat ytterligare en toppspelare i dagarna. Igår blev det nämligen klart att Julia Spetsmark spelar damallsvenskt för Kif Örebro den här säsongen. Spetsmark var uppskriven inför fjolårets serie, men levererade inte på den nivå som många hoppats. Till hennes försvar skall ju sägas att hon spelade i ett väldigt dåligt lag, och därmed inte fick mycket hjälp.
Nu hamnar hon i en mycket bättre omgivning, vilket känns klart intressant. Fast frågan är om hon slår sig in i startelvan. För det är inte lätt att flytta på någon i duon Sara Michael och Sanna Talonen.
Julia Spetsmark
* Jitex värvar en regerande guldmedaljör. Det är Karolin Pettersson som i fjol tog finskt mästerskapsguld med Åland United. Med sina 25 år blir mittbacken en av nya, unga Jitex äldre spelare.
Tillsammans med Emily Zurrer kommer Pettersson att bli riktiga nyckelspelare hos Mölndalslaget.
* Kollar vi utomlands har Notts County – tidigare Lincoln Ladies – i engelska WSL gjort en ny spännande värvning från andra sidan jordklotet. I förra veckan gjorde man ju klart med Nya Zeelands Katie Hoyle. Idag knöt man dessutom upp Melbourne Victorys duktiga målskytt, 20-åriga Caitlin Friend.
Friend har gjort sju mål i W-league vilket gör att hon delar andraplatsen i skytteligan med klubbkompisen Lisa De Vanna. Leder gör ju Jodie Taylor på nio mål. Kan Friend hålla samma klass som De Vanna och Taylor har Notts Co gjort en kanonvärvning.
* Om vi slutligen lämnar silly season, så såg jag i går att EFD sitter med i en arbetsgrupp som skall se över antal lag, säsongsupplägg och så vidare i våra högsta serier. Diskussionen om höst/vår är en av de som kommer upp på dagordningen.
Hoppas verkligen inte att någon vill införa det i svensk damfotboll – för det vore ett slags dödsstöt för intresset. Publiksiffrorna är ju låga som de är. Matcher i mars och slutet av november lär inte direkt locka fler…
Det har inte spelats speciellt många intressanta tävlingsmatcher runtom i världen den här helgen. Den mest intressanta matchen ur svensk synvinkel var en träningsmatch, den mellan Thailand och Linköping.
Från matchen kom den ytterst tråkiga nyheten att Linda Sällström återigen är korsbandsskadad. Fattade jag rätt så var det hennes andra knä som gav med sig den här gången. Det är alltså tredje året den finländska landslagsforwarden får spolierad på grund av en korsbandsskada. Om hon kommer tillbaka från det här gör hon en riktig bragd.Det går inte annat än att lida med Sällström. Jag har själv missat ett antal säsonger på grund av korsbandsskada och följderna av den. Fast jag spelar på låg nivå, och hade mina bästa fotbollsår bakom mig när problemen började. Sällström blir 26 i sommar och borde stå på toppen av sin karriär. Tråkigt var ordet.
Apropå den där träningsmatchen så är det inte omöjligt att Thailand vid månadsskiftet maj/juni kvalar in till nästa års VM-slutspel i Kanada. Thailändskorna passerades i våras av Vietnam på världsrankningen, och är nu sjunde asiatiska land. Då Nordkorea är avstängt från VM talar mycket för att Asiens femte VM-plats står just mellan Vietnam och Thailand.
Vad matchen Thailand–Linköping blev? 3–0 till LFC. Och min uppfattning om att Asien har fått minst en halv plats för mycket till mästerskapet i Kanada har stärkts ytterligare.
* Apropå mästerskapsslutspel i Kanada spelas ju U20-VM där i höst. Idag blev Nigeria klart för den turneringen. Man vann med totalt 7–0 mot Sydafrika i playoff. I Afrikas andra playoff möttes Ghana och Ekvatorialguinea. Hur det slutade har jag inte sett någon uppgift om ännu. Jag vet bara att de senare hade med sig 1–0 från hemmamötet.
I Sydamerika har Brasilien och Paraguay kopplat greppet om platserna. Paraguay vann nämligen med 1–0 mot Colombia samtidigt som Brasilien slog Bolivia med 3–0 i slutspelsrundans första matcher.
* Det har spelats ligamatcher med svenskintresse i Australien och Italien i helgen. I Australien är de fyra slutspelslagen redan klara, trots att två omgångar återstår. Jag blir för övrigt inte klok på hur man gör ett upplägg på tolv matcher i en serie med åtta lag, men det finns säkert en logisk lösning på den gåtan…
De fyra lag som spelar semifinaler 15–16 februari är Sydney FC, Jessica Samuelsson:s lag Melbourne Victory, Brisbane Roar och Canberra United.
Samuelsson spelade hela helgens bortamatch mot Newcastle. Victory vann med 4–1 efter att Lisa De Vanna gjort matchens tre första mål – dock uppdelade på två halvlekar, alltså inget helt äkta hattrick. De Vanna är därmed tvåa i skytteligan med sina sju mål. Leder gör före detta Göteborgsforwarden Jodie Taylor på nio.
I Italien vann alla de fyra topplagen. Serien leds lite överraskande av Brescia på 48 poäng, som vann mot Torres för 14 dagar sedan. Tavagnacco har en match mindre spelad och kan komma upp jämsides med Brescia vid seger. Torres står på 46 poäng. Svensklaget Verona är fyra på 35, alltså långt ifrån topptrion.
I helgen vann Verona med 4–1 borta mot nästjumbon Grifo Perugia.
* I Tyskland var det ny inomhusturnering. Turbine Potsdam vann sin egen cup inför 2000 åskådare efter seger med hela 5–0 mot Bröndby i finalen. Antonia Göransson gjorde två av finalmålen, och blev som grädde på moset utnämnd till turneringens allra bästa spelare. Lovande.
Lovande är också rapporterna från Frankrike, där Lotta Schelin gjorde fyra mål i går. Det var dock cupmatch mot högst begränsat motstånd – Pontarlier. Och Lyon vann med hela 18–0. Kul att publiksiffran var hela 2000 personer.
Apropå Frankrike är här målen från förra helgens omgång i ligan. Den omgång där PSG slog Lyon och där Josefine Öqvist återigen blev målskytt:
* I USA har nya NWSL-klubben Houston Dash värvat japanska ytterbacken Aya Sameshima – ytterligare en namnkunnig värvning till ligan som blir allt starkare. Men lönemässigt anser inte tränarna i ligan att NWSL hänger med de europeiska klubbarna. Det är intressant, och går att läsa mer om här.
* Slutligen till senaste nytt i det norska Kaurinfallet. Det har hänt en hel del sedan jag senast skrev om ämnet. Först har Stabaeks supporterklubb givit tränaren Öyvind Eidesitt stöd, och anklagat Leni Larsen Kaurin och Lisa-Marie Woods för smutskastning.
Sedan har den norska tränarföreningen diskuterat nya regler för hur norska fotbollstränare skall få agera gentemot sina spelare. Och Stabaeks sportchef för damfotbollen, Richard Jansen, har pratat ut i Budstikka. Han säger sig ha tagit Kaurins uppgifter på allvar, och han beklagar att han tappat bort det gåvokort hon fick från tränare Eide.
Han har dock mer att förklara. För som grädde på moset visar det sig att Stabaek i fjol engagerade en annan tränare som hade fått sparken från en annan klubb för misstankar om sexuella trakasserier.
En följd av alla händelser är att det nu ifrågasätts, bland annat i den här krönikan i tidningen Dagbladet, om Stabaeks medlemmar verkligen har förtroende för sin klubbledning. Det känns som en relevant fråga.
I går blev det klart med två riktigt tunga profiler till elitettan. Dels väljer Sara Larsson att spela med LB07, dels har Louise Fors valt att spela med Älta den här säsongen.
Larsson blir 35 i maj, och har kanske gjort sina sista matcher på allra högsta nivå. Personligen tycker jag att det är lite synd att hon kliver ner en division. Med sin rutin skulle hon exempelvis vara en tillgång för nya, unga Jitex.
Fors skall gifta sig till sommaren, och vill inte planera sitt bröllop via Skype. Därför väljer hon att spela med Älta under året. Hon ansluter dock till Liverpool efter avslutat seriespel med förhoppning om att de engelska mästarinnorna är kvar i Champions League då. Fast det blir inte som Louise Fors hon återvänder till England, utan som Louise Schillgard.
* I Frankrike befäste Josefine Öqvist positionen som bästa svenska målskytt i serien. På övertid gjorde hon Montpelliers sista mål i 2–0-segern mot Soyaux. Det var Öqvists 14:e fullträff i serien. Hon delar nu andraplatsen i skytteligan med Juvisys stjärna Gaetane Thiney. De är två mål bakom PSG:s Marie-Laure Delie. Lotta Schelin har gjort elva mål och delar fjärdeplatsen i skytteligan med klubbkompisen Laetitia Tonazzi.
Eftersom Lyon har ett system där de rullar på sina forwards roade jag mig med att jämföra nämnda fem spelares målfacit sett till speltid. Och även där är Öqvist före Schelin, även om marginalen krympte rätt rejält. Listan blev:
1) Delie – som gör mål var 55:e minut.
2) Tonazzi – var 66:e.
3) Öqvist – var 77:e.
4) Schelin – var 79:e.
5) Thiney – var 90:e.
Tillagt i efterhand: Kosovare Asllani har gjort tre mål, hon gör mål var 224:e minut hittills den här säsongen.
* Så till Norge där turerna kring fallet med sexuella trakasserier i Stabaek har gått ytterligare några turer. Dels har klubben Stabaek beslutat sig för att låta tränare Öyvind Eide få fortsätta på sitt jobb. Man ger honom dock en skriftlig varning.
Dels övervägerLeni Larsen Kaurin att göra rättsak av frågan. Dels har norska fotbollsförbundets disciplinnämnd på eget bevåg valt att titta på ärendet. I dag är det även möte mellan Norges motsvarighet till RF och det norska fotbollsförbundet där Kaurinfrågan tas upp.
Som grädde på moset har den före detta landslagsspelaren Siri Nordby på sin Facebook sågat hur Stabaeks spelarråd i förra veckan i ett brev ställde sig bakom tränare Eide. Enligt VG säger Nordby:
”Om det finns så mycket som en bråkdel av sanning i allt det som sägs, och laget vänder ryggen mot en lagkamrat på det här sättet, då måste jag säga att jag är väldigt glad att jag har spelat för en annan klubb under hela min karriär.”
Och:
”Brevet är det mest patetiska jag läst. Helt skandalöst.”
* Slutligen noterar jag att USA vann det nordamerikanska U20-kvalet efter seger mot Mexiko med 4–0 i finalen. Bilder därifrån har du här:
Jag ser att exempelvis damfotboll.com kallar kvalet för mästerskap. Men huruvida turneringen har mästerskapsstatus ställer jag mig frågande till. För i så fall borde väl Kanada ha varit med trots att de redan har en plats i U20-VM?
Utöver USA och Mexiko tog Costa Rica som väntat den sista VM-platsen som stod på spel.
Årsgenomgångar skall man ju helst publicera innan Jan Malmsjö har läst nyårsklockorna på Skansens scen. Efter är det ju framåtblickar som gäller.
Men snabbhet har aldrig varit min bästa egenskap. Och när en viss Zlatan tog över fokus under mellandagarna har genomgången av 2013 fått dröja ett par dagar.
Eventuellt har ni som får blogginläggen via mejl redan sett stora delar av det här inlägget. Jag råkade nämligen trycka publicera en gång innan allt var klart. Nu är dock inlägget klart för att visas upp för omvärlden.
Jag har säkert missat en massa kul eller mindre kul saker från 2013. Men här är i alla fall ett försök att spegla årets viktigaste händelser. Trevlig läsning.
Årets avhopp: Det stod assisterande förbundskapten Birger Jacobsson för – bara några dagar innan EM-premiären. Udda.
Årets besvikelse: Publiksnittet i damallsvenskan. Trots publiksuccé på EM påverkades inte intresset för vår bästa serie ett dugg. Snittet slutade på 741. Inför EM-uppehållet låg det på 738.
Årets brutna rekordsviter: Här handlade det om Lyon – dubbelt. Först brast deras svit över matcher utan förlust under 90 minuter. Den höll i 119 matcher och i drygt tre år, fram till Champions Leaguefinalen mot Wolfsburg. Senare på året sprack även Lyons svit av matcher utan förlust på hemmaplan. Det var Potsdam som ändade sviten som totalt varade mellan 10 september 2006 och 14 november 2013. Alltså drygt sju år.
Årets bäst när det gäller: Nadine Angerer förstås. Hon gjorde långt ifrån någon kanonsäsong i Frankfurt, och var så ifrågasatt att förbundskapten Silvia Neid gav Almuth Schult chansen att ta över målvaktshandskarna i A-landslaget i våras. Schult misslyckades dock. Det gjorde inte Angerer i EM. Hon släppte bara in ett mål på hela turneringen, och i finalen räddade hon två norska straffar och blev på kuppen första spelare att vinna Uefas nya pris till bästa spelaren i Europa. Snart kan hon dessutom vara bäst i världen.
Årets Caster Semenya: Precis som den sydafrikanska löparen anklagades sydkoreanska Seoul City Amazones skyttedrottning Park Eun-Seon för att vara man.
Årets debattör: Det kunde även ha kallats årets provokatör, för Malmötränaren Jonas Eidevall provocerade de både toppkonkurrenterna Tyresö och Linköping flera gånger under hösten, bland annat kallade han Tyresö för Harlem Globetrotters. Eidevall blandade sig dessutom in i flera diskussioner, enligt min uppfattning ofta med både vassa och vettiga åsikter.
Årets domarskandal: Straffläggningen i semifinalen av franska cupen som Lyon fick vinna – trots att de förlorade. Ni kanske minns hur Montpelliers japanska Rumi Utsugi gjorde mål på sin straff två gånger, men att domaren inte kunde reglerna. Så när Montpellier trodde att de hade vunnit, och var klart för cupfinal, då meddelade domaren att det var oavgjort. Straffläggningen fortsatte, och Lyon vann. Alla utom domaren insåg snabbt att domslutat hade haft väldigt fel. Lyon var välvilligt, och det blev omspel. Men blixten slår ju inte ner två gånger. Så Lotta Schelins lag vann omspelet, och sedermera också hela cupen.
Årets drömlottning: Fick Tyresö inför nästa års Champions Leaguespel, där österrikiska Neulengbach väntar i kvartsfinal och engelskt motstånd i eventuell semi. Båda de tyska lagen hamnade däremot på den andra finalhalvan. Fast tur och otur jämnar ju ut sig, och Tyresö hade haft rejäl otur i lottningen till sextondelsfinalerna, där man ställdes mot franska PSG. Som man ju besegrade.
Årets fest: Sverige–Finland på Gamla Ullevi. Vilket underbart tryck det var både på planen och på läktarna. Helt klart den mest minnesvärda matchen under ett EM som ju i sin helhet var en fest, väl värd att hylla.
Årets framtidslag: Det svenska F17-landslaget som anförda av Linköpings forward Stina Blackstenius nådde EM-final, men föll mot Polen med 1–0.
Årets framtidslag 2: De tyska Europamästarinnorna, som under ett par matcher hade fyra kantspelare med en medelålder på under 20; Leonie Maier, Melanie Leupolz, Lena Lotzen och Jennifer Cramer.
Årets franska nerver: Frankrike förstås. Med Lyon som klar tvåa. Och trea.
Årets frisör: Josefine Öqvist som fixade till EM-frisyren för förbundskapten Sundhage:
Årets gate: Delad seger mellan Bilgate och Zlatangate. Fast de båda hörde ju ihop.
Årets glädjepriser: De på EM förstås. Jag hade en kollega som tog hela sin trebarnsfamilj på EM-semifinal – och betalade 350 kronor. För att se Elfsborgs Champions Leaguekval mot odugliga bonkalaget Daugava fick samma familj punga ut med 1050 kronor.
Årets homofobi: Den finner vi i Afrika, närmare bestämt Nigeria, som bannlyste lesbiska spelare.
Elisa Vidarsdottir med Islands gullfiskur.
Årets husdjur: Gullfiskur – Islands ”maskot” under EM. Fisken väckte så starka känslor att isländskorna anklagades för djurplågeri.
Årets inkilning: Den hade Göteborg FC. Flera spelare tvingades komma med intressanta avslöjanden på Twitter. Mest stack Marie Hammarström ut när hon meddelade att hon väntade tvillingar – för det ligger i släkten…
Årets jumbo: Sunnanå SK. Sist i damallsvenskan utan seger, och med sämsta tabellraden av alla damallsvenska lag på 2000-talet.
Årets konstgräsplaner: De i Kanada som VM 2015 skall spelas på. De har redan skapat debatter i USA och Tyskland. Men Fifa verkar inte ändra sig – det blir VM på plast nästa år.
Årets korsbandsskador: Amy LePeilbet, Svenja Huth, Kyah Simon, Emma Berglund, Hanna Pettersson, Linda Hallin, Linda Sällström, Anna Thörnqvist, Emelie Lövgren, Hanna Glas, Nina Jakobsson, Erika Martinsson och sannolikt ganska många till.För Hanna Folkesson och Johanna Almgren var det andra knäskador som spökade. Men det var tyvärr så illa för båda att de missade EM.
Årets kryssare: Danmark. Laget tog medalj i EM, och var en straffläggning från final – utan att vinna en enda match över 90 minuter. Men kryss mot Sverige, Finland, Frankrike och Norge räckte till brons. Danskorna fortsatte att spela oavgjort efter EM. Och krysset i VM-kvalet borta mot Serbien ger däremot ingen medalj. Det kan kosta Danmark en plats i Kanada nästa år.
Årets käftsmäll: Den delade jag tydligen ut mot damfotboll.com i januari. I varje fall tyckte de så i den här försvarsartikeln. Visst var jag kritisk mot deras nyhetsarbete, och den kritiken kvarstår i stort. Men jag hade aldrig trott att de skulle skriva ett försvarsinlägg. Och damfotboll.com har blivit bättre. De gjorde ett bra 2013, sannolikt var det deras bästa år någonsin. Förhoppningsvis fortsätter de att flytta fram positionerna under 2014.
Årets ledare: Even Pellerud som ledde ett nederlagstippat Norge till EM-final, där de spelmässigt var väl så bra som Tyskland. Men föll på två missade straffar.
Janni Arnth
Årets leende: Det bar danska Janni Arnth Jensen när hon klev fram till straffpunkten för att sänka Frankrike. Det sken nästan lika mycket om Arnth innan hon slog till bollen, som det gjorde när hon hade fixat den danska medaljen.
Årets lottning: Uefas Karen Espelund fick chansen att avgöra vilket lag som skulle spela kvartsfinal i EM, Danmark eller Ryssland. Det blev Danmark. Eftersnacket var kritiskt. Uefabasen Michel Platini skyllde ifrån på kvinnorna inom Uefa. Till Tv4 sa han:
”Du vet hur det är med kvinnor, det är svårt att kämpa mot dem…”
Årets mediaskugga: Vårt öppna och tillgängliga landslag som plötsligt bara släppte fram avbytare till presskåren. Den rejält förändrade policyn gjorde mig irriterad både inför och under EM.
Årets mest defensiva: Färöarna på Gamla Ullevi. Hade de backat längre hade de stått ute på parkeringen…
Årets mest oväntade hjälp: Nordkorea vann sydasiatiska mästerskapet. De gjorde det tack vare arvfienden Sydkorea, som slog Japan i sista omgången.
Årets mest svårbedömda spelare: Marta. Stjärnan platsade inte i damallsvenskans allstarlag, men är en av tre som kan vinna Ballon d’Or som världens bästa spelare. Kontraster.
Årets mest udda övergång: Japanska stjärnan Yuki Ogimi som lämnade Potsdam och Frauen-Bundesliga efter att ha blivit skyttedrottning där, för att gå till engelska WSL och Chelsea. Knappast ett steg uppåt på karriärstegen…
Årets mest återkommande debatt: Den om alla utlänningar i damallsvenskan. Jag är positiv. Men den uppfattningen tycks jag inte dela med så många. Eller jo, Lisa Ek och Jonas Eidevall verkar vara på min sida.
Årets metamorfos: Pluggade du in Jitex spelare säsongen 2013? Det har du inget för till årets säsong. Mölndalsklubben byter nämligen ut hela truppen.
Årets miljonregn: Eskilstuna United gick upp i damallsvenskan för första gången, och fick nästan omgående 7,5 miljoner kronor av en sponsor, att använda över en treårsperiod.
Årets missbedömningar: Alla experter på den damallsvenska upptaktsträffen som tippade Kif Örebro på nedflyttningsplats, medan man hade Sunnanå på säker mark. Båda tipsen visade sig ganska snart vara sällsynt ogrundade. Rickard Nilsson:s Örebro tillbringade nämligen hela säsongen på övre halvan, medan Sunnanå alltså var historiskt uselt.
Årets mål 1: Caroline Graham Hansen mot Japan i Algarve cup. Målet finns 2,15 in på det här klippet:
Årets mål 2: Lisa Dahlkvist långskott mot sin blivande lagkompis i Tyresö, Ashlyn Harris. Från Algarve cup:
Årets mål 3: Marija Banusic för Kristianstad i premiären mot Piteå. Se frisparksmålet på den här länken.
Årets mål 4: Alexia Putellas för Barcelona i spanska cupfinalen mot Zaragoza. Den geniala finten som lurar de två backarna måste nästan ses i slow motion för att verkligen uppfattas:
Årets mål 5: Lisa De Vanna för Sky Blue mot Boston Breakers i NWSL. Bicycletan korades av Fifa som årets damfotbollsmål i världen:
Årets mål 6: Fatima El Foul för B93/HIK/Skjold i den danska 3F-ligan:
Årets mål 7: Sydkoreas Kim Na-Rae skickade i väg en riktig projektil på halvvolley mot Kina. Målet kommer 30 sekunder in i det här klippet:
Årets mål 8: En makalös vänstervolley från Stephanie Roche, Peamount United FC, borta mot Wexford Youth:
Årets mål 9: Fullträff nummer ett i damallsvenskan stod Örebros Sarah Michael för mot Tyresö. Vi snackar riktig bomb.
Årets mål 10: Kristine Minde, som då hette Wigdahl Hegland i efternamn slog till på volley i september:
Årets måldrottning: Är också tidernas måldrottning. Abby Wambach passerade nämligen Mia Hamm i statistiken över flest gjorda landslagsmål totalt. Hamm står på 158. Wambach gjorde 11 i år och är nu uppe på 163. Wambach utmanas nu närmast av Kanadas Christine Sinclair som står på 147.
Årets mästarinnor: Wolfsburgskvartetten Lena Goessling, Nadine Kessler, Josephine Henning och Luisa Wensing som inom några månader vann allt man kan vinna i Europa; EM, Champions League, inhemska ligan (Frauen-Bundesliga) och inhemska cupen.
Årets mästarlag: Wolfsburg, Lyon, Portland Thorns, Inac Kobe Leonessa, Liverpool, Sydney FC, Stabaek, Barcelona, Åland United och förstås LdB FC Malmö. Alla de svenska mästarinnornas mål från 2013 kan du för övrigt se här:
Årets mörkläggning: VM-kvalmatchen borta mot Bosnien-Hercegovina som inte tv-sändes någonstans.
Årets nationalhjälte: Dagny Brynjarsdottir som nickade in det snygga målet som tog Island till EM:s kvartsfinal och försatte det lilla öriket i damfotbollsfeber.
Årets nya namn: Lauren Cheney bytte till Holiday, Kristine Wigdahl Hegland till Minde, Celia Okoyino da Mbabi gjorde alla kommentatorer glada genom att byta namn till Sasic och under årets sista dagar blev Fatmire Bajramaj till Fatmire Alushi. I den här kategorien lägger vi även till svenska mästarinnorna LdB FC Malmö som bytte till FC Rosengård.
Årets omskolning: Den påbörjades i och för sig redan 2012. Men mittfältaren Nilla Fischer:s förvandling till mittback är svårslagen. Den gick så bra att hon blev tvåa i EM:s skytteliga och värvades av Europamästarinnorna Wolfsburg.
Årets PR-kvinna: Pia Sundhage förstås. Utan henne hade EM kunnat bli en gäspning. Tack vare Marbäcks stora dotter blev mästerskapet en publiksuccé. Det kostade henne en månads sjukskrivning. Men det kanske hon bjuder på?
Årets publiksiffror: Förstås drygt 41000 på EM-finalen på Friends Arena. Men det fanns fler fina siffror att nämna. 46104 såg Tysklands EM-genrep mot Japan på Allianz Arena. 28000 såg den spanska ligafinalen i Bilbao mellan Athletic och Barcelona. Och på vanliga seriematcher drog Portland Thorns 16479 mot Seattle Reign i NWSL:s grundserie och 17 619 till seriefinalen mot Kansas City.
Årets rankinglista: Den över klubblag i Europa som används i Champions League. Alltså den lista där de skotska och polska mästarinnorna kan hamna före de svenska.
Årets reklamfilm: Den spelade Kosovare Asllani in inför EM:
Årets revansch: Ramona Bachmann. Var avstängd för två hands i guldmatchen 2012. Schweiziskan reste sig och var tungan på vågen när Malmö återtog guldet. Dessutom damallsvenskans bästa spelare 2013 – kanske även världens bästa spelare.
Årets självmål: Englands målvakt Karen Bardsley nickade in Spaniens segermål i EM – ett mål som dels ledde till egna lagets sorti ur EM, dels till att förbundskapten Hope Powell fick sparken.
Årets skor på hyllan: Här är ett urval av toppspelare som valt att lägga av under 2013: Kristin Hammarström, Marie Hammarström, Sonia Bompastor, Heather Mitts, Katrine S Pedersen och Solveig Gulbrandsen. Alla kommer att vara rejält saknade.
Årets skrällar: Chile som låg sist på världsrankingen slog i mitten av december både Kanada och Skottland i fyrnationsturneringen i Brasilia. Kul att nya nationer visar framfötterna.
Årets skytteligavinnare: Bland annat Lotta Schelin (Frankrike och EM), Yuki Ogimi (Tyskland), Lauren Holiday (USA), Christen Press (Sverige), Beverly Goebel-Yanez (Japan), Natasha Dowie (England) och Elise Thorsnes (Norge).
Årets spelare: Den tolfte:
Men även Lotta Schelin (Diamantbollen och franska ligan), Martina Müller (Tyskland), Lauren Holiday (NWSL), Ramona Bachmann (Damallsvenskan), Nadine Angerer (Europa), Ji So-Yun (Asien), Katrine S Pedersen (Danmark), Tinja-Riikka Korpela (Finland) med fler.
Årets straffmissar: De stod Trine Rönning och Solveig Gulbrandsen för i EM-finalen. Lotta Schelin och Kosovare Asllani delar bronsplatsen…
Årets svenska mästarinnor i utlandet: Lotta Schelin (Frankrike), Louise Fors (England) och Karolin Pettersson, Sanna Svensson och Frida Thilén (alla tre i Finland).
Årets sånginsats: Den stod Pia Sundhage för förstås. Förutom att hon sjöng för Wambach, Morgan, Messi, Blatter, Ronaldo och de andra på Fifagalan släppte hon även en singel.
Årets sämsta statistik: Assistligan i damallsvenskan. Ett tag rapporterades det fel i varenda match. Statistiken blev så missvisande att det hade varit bättre att vi varit utan den.
”Ser fram emot att åka till Sverige nästa vecka, folk kommer älska mitt efternamn.”
Årets urdragningar: Kattem drog sig ur den norska toppserien och Bad Neuenahr lämnade ifrån sig sin plats i Frauen-Bundesliga.
Årets uttal: Flera spelare i internationella Tyresö fick kämpa med att uttala sitt lags namn rätt. Meghan Klingenberg lade upp ett youtubeklipp med uttalsskolan. Klippet fick en släkting till amerikanskan (pappa?) att skämtsamt på twitter konstatera att klubben inte borde betala ut lön till spelarna förrän de fixar att säga sin klubbs namn:
Årets vassaste spelare: Jodie Taylor, Göteborg FC. Inte bara för att hon gjorde tio mål under våren, utan framför allt för att hon fick ett knivset när hon blev matchens lirare borta mot Sunnanå. Vasst.
Årets välgörare: Delat pris mellan Johanna Almgren och Helén Eke som arrangerade varsin auktion till förmån för Cancerfonden.
Årets vändning: Malmö låg under med 2–1 mot Tyresö, och hade Amanda Ilestedt utvisad. Tyresös grepp om SM-guldet var bastant. Men anförda av Ramona Bachmann och inhopparen Katrin Schmidt kunde Malmö vända till 3–2-seger – och sedermera även spela hem Kronprinsessan Victorias pokal.
Årets överkörning: Lyon krossade Malmö i Champions League, och fick LdB FC att inse att man inte hade tillräckligt bra försvarsspel. De båda storförlusterna kan ha varit guld värda för Malmö.
Det var allt. Jag har säkert glömt någon viktig händelse, och mottar gärna förslag på fler rubriker.
Vi är framme vid årets allra sista dag. Därmed har det blivit hög tid att äntligen publicera det här inlägget, som påbörjades redan dagarna efter damallsvenskans avslutning.
Nu kan jag inte vänta längre. För man vill ju inte ta med sig 2013 års damallsvenska in i 2014. Så här är inlägget.
Från början var det tänkt som en genomgång av säsongen, lag för lag. Men ju längre tiden har gått, har det mer blivit framåtsyftande. Ett tag var det en silly seasongenomgång. Men på den fronten har ju Spelare12 och damfotboll.com varit så föredömliga att jag valt att inte redovisa alla klara övergångar här.
Inför avspark i damallsvenskan 2013 skrev jag i mitt tips att serien kommer att bli väldigt förutsägbar, och lättippad. Och i stora drag var det ju precis så det blev. För även om jag bara tippade två lag på helt rätt placering, så var jag max en plats ifrån korrekt tips på 75 procent av lagen, alltså nio av tolv. Det tionde, Linköping, missade jag med två placeringar.
Årets två svårplacerade lag var Kif Örebro och Kristianstads DFF. Det förstnämnda stod var den positiva överraskningen, medan KDFF var den negativa.
Här är hela genomgången, som dock mer ser framåt än tittar tillbaka. Lagen är placerade efter årets placering:
1) FC Rosengård (LdB FC Malmö) Mitt tips: 2
Jag trodde inför seriestart att ett bristande försvarsspel skulle kosta Malmö guldet. Fast de svagheter som fanns under 2012 och under försäsongens Champions Leaguespel jobbade laget sakta men säkert bort. Till slut imponerade Malmö med att rada upp hållna nollor.
Dessutom visade Ramona Bachmann under hösten att hon håller allra högsta världsklass, och borde ha funnits med bland toppkandidaterna till Ballon d’Or.
Känslan är att man gjort ett bra jobb med sin spelartrupp under hösten. Visst spelade Manon Melis en riktigt viktig roll genom att göra flera viktiga mål. Men att hon lämnar bör inte behöva vara så tungt. Kirsten vad de Ven är ju ett bra nytillskott, och den något minskade konkurrensen på kanterna öppnar dörren för exempelvis Elin Rubensson. Är hon redo att ta nästa steg?
Anita Asante
I mittförsvaret skall Anita Asante ersätta Malin Levenstad. Sett till spelskicklighet kommer den engelska landslagsspelare att fylla luckan. Det frågetecken man kan sätta här är huruvida Levenstads ledaregenskaper kommer att saknas eller inte.
I övrigt får Katrine Veje lämna, liksom Yoreli Rincon. De ersätts inte utifrån, utan klubben låter de många egna produkterna komma lite närmare startelvan.
Mot Wolfsburg i Champions League noterades att Malmö inte helt hade lyckats jobba bort de defensiva bristerna. Tränare Jonas Eidevall får slipa vidare under vintern.
Noterbart är också att LdB FC Malmö har gjort sin sista match. Från och med nu heter man ju FC Rosengård. Klubbens resa är värd att fundera över. Minns att man ursprungligen är Malmö FF:s damsektion. Därifrån slog man sig fri, för att prova de egna vingarna. När man inte klarade ekonomin där fick man återigen gå upp i en förening som även har herrfotboll på agendan.
2) Tyresö FF Mitt tips: 1
Under våren såg mitt guldtips klockrent ut. Marta dominerade stort i serien, och mästarlaget gick fram som en slåttermaskin. Men med Martas ryggskada kom det in rejält med grus i maskineriet.
Guldet försvann i princip i de båda seriefinalerna, där målvaktsspelet fällde Tyresö. Carola Söberg bjöd Malmö på billiga mål i båda matcherna, mål som blev väldigt dyra för TFF.
Till slut blev 2013 ett misslyckat år, helt utan titel. Till slut var avståndet klart kortare till trean Linköping än till Malmö. Segern över PSG i Champions League räddade dock äran, och känslan är att 2014 kan bli riktigt kul. I varje fall fram till sommarens transferfönster.
En av de saker som fällde Tyresö i år var bristen på kontinuitet i truppen. Spelare kom och gick, och Tony Gustavsson fick gång på gång bygga om sitt lag.
Känslan är att 2014 inte heller kommer att innebära lugn och kontinuitet. För flera spelare, bland annat Marta, Caroline Seger och Veronica Boquete, har bara kontrakt fram till sommaren.
Och hur långt kommer man att skriva med amerikanskorna? Viktiga skyttedrottningen Christen Press har ju exempelvis sagt sig vilja spela i NWSL under kommande år.
Madelaine Edlund
Hittills under silly season har man värvat en ny målvakt i starka finska landslagsspelaren Tinja-Riikka Korpela. Dessutom kommer Madeleine Edlund tillbaka efter ett års uppehåll för barnafödande.
På minuskontot finns Kirsten vad de Ven, Sara Thunebro, Jennifer Egelryd och Ashlyn Harris. Dessutom lär de flesta av alla klubbens utlånade spelare försvinna. För inte kommer väl exempelvis Annica Svensson tillbaka?
3) Linköpings FC Mitt tips: 5
Unga LFC visade sig vara klart starkare än väntat. Trots att laget tappade Nilla Fischer i somras gjorde man en urstark höst. Och efter avslutad säsong har tränare Martin Sjögren fortsatt med sitt jobb att samla 2012 års F19-Europamästarinnor i Östergötland.
Fridolina Rolfö
Jitex duktiga vänsterytter Fridolina Rolfö är senaste tillskottet från det laget. Man har dessutom gjort en av damallsvenskans allra mest spännande värvningar i Kristine Minde.
Minde? Vem är det kanske några av er undrar. Det är Norges ytterst talangfulla kantspelare Kristine Wigdahl Hegland som gift sig till ett nytt efternamn.
Känslan är att Linköpings offensiv kan bli riktigt jobbig att möta nästa år. Med spelgeniet Pernille Harder bakom sprinters som Minde, Linda Sällström och Stina Blackstenius lär det bli riktigt farligt att ge LFC ytor att anfalla på.
När det gäller målvaktsfrågan har man ersatt Sofia Lundgren och Brianna Davey med Katie Fraine. Det känns också stabilt. LFC har byggt sitt lag på ett klokt sätt, och känns som 2014 års givna outsiders.
4) Göteborg FC Mitt tips: 3
Även om Göteborg bara kom en placering sämre än mitt tips var laget en av seriens tre största besvikelser. Vid EM-uppehållet hade man fortfarande kontakt med topplagen. Men efter att Jodie Taylor stack var laget närmast pinsamt uddlöst.
Tränare Torbjörn Nilsson tog ansvaret för höstens ras och avgick. Med honom försvann också stora delar av årets lag. På minuskontot finns utöver Taylor även Anita Asante, tvillingarna Kristin och Marie Hammarström, Yael Averbuch, Camille Levin, Olivia Schough och Jessica Landström. Dessutom finns det fortfarande ett stort frågetecken för om Johanna Almgren kommer att kunna spela något mer.
Kathlene Fernström
Nye tränaren Stefan Rehn kommer alltså att få bygga ett helt nytt lag. Hittills har man värvat holländskorna Manon Melis och Loes Geurts samt Jitextrion Kathlene Fernström, Annica Sjölund och Julia Wahlberg.
Med tanke på hur tunn årets trupp var kommer det att behövas ytterligare minst tre–fyra etablerade spelare i truppen.
Intressant dock att klubben äntligen skall skaffa ett F19-lag. GFC har varit damallsvenskans svarta får när det gäller talangutveckling. Nu verkar det vara en skärpning på gång.
Men förändringarna i laget är så stora att det känns som att laget kan få svårt att hamna på medaljplats även 2014. Men den som lever…
5) Umeå IK Mitt tips: 6
Umeås framtvingade satsning på svenskt och hemvävt gav god utdelning under året. Under sitt sista år som tränare för laget lyckades Joakim Blomqvist slipa bort delar av den naivitet som kännetecknat laget tidigare.
UIK var stabilare än väntat. Och att Emma Berglund drog av korsbandet på ett tidigt stadium kostade antagligen en medalj.
Nu är Berglund tillbaka. Däremot slutar Katrin Jonsdottir, och Ogonna Chukwudi lämnar. Dessutom är Jenny Hjohlman knäskadad. Hon skall kunna vara tillbaka till seriestart, men spelare som får sin försäsong söndertrasad av skador riskerar att drabbas av en mellansäsong.
Lina Hurtig
Däremot hoppas man att Lina Hurtig är redo att ta sista steget in i A-landslaget. Med sina tio mål blev hon bästa svenska målskytt i damallsvenskan redan 2013. Nästa år borde hon kunna ta ytterligare ett steg.
Den mest intressanta nyheten i UIK hittills i vinter är de nye tränaren Jonas Wikström. För mig är han ett stort frågetecken. Men kan han tajta till lagets defensiv ytterligare kan både han och laget bli ett stort utropstecken under 2014.
6) Kif Örebro Mitt tips: 10
Det är bara att bocka och buga för årets skrällgäng. Jag borde ha insett lagets styrka redan på försäsongen när jag såg dem spela 3–3 mot Tyresö. Men känslan av att truppen var för tunn gjorde att jag tippade närkingarna just ovanför nedflyttningsstrecket.
Sarah Michael
I stället var laget med i kampen om medaljerna ändå in på mållinjen. Framtidsrecepten hette organisation, disciplin – och Sarah Michael. Och om bara nigerianskan konserverar formen, och laget inte drabbas av ett riktigt stort skadeelände bör de kunna fortsätta slåss på tabellens övre halva nästa år.
För hittills ser det ut som att man får behålla hela truppen utöver Helén Eke. Dessutom ansluter Chukwudi från Umeå samt att talangerna Linda Hallin och Michelle de Jongh bör vara tillbaka från korsbandsskador.
7) Piteå IF Mitt tips: 7
Se där – ett lag jag tippade på helt rätt placering. Likt Örebro är Piteå ett riktigt välorganiserat lag. Man var rätt länge indraget i bottenstriden, men när Josefin Johansson började ösa in mål på hösten så kom lyftet för laget.
Till nästa år står man inför ett målvaktsbyte. Den duktiga australiska landslagsmålvakten Lydia Williams lämnar, eftersom klubben har inte råd att behålla henne. Hon ersätts av Hilda Carlén, som får sannolikt slåss med Maria Rönnbäck om målvaktsplatsen.
Maria Rönnbäck
Lämnar gör även flera andra spelare, bland annat Hallbera Gisladottir (Torres Calcio) och Anna Westerlund (LSK Kvinner). Men Piteå får behålla nyckelspelarna Johansson, Faith Ikidi och June Pedersen. Känslan är att norrbottningarna till slut kommer att få ihop ett lag som är jämbördigt med årets.
8) Vittsjö IK Mitt tips: 8
Precis som med Piteå var jag helt rätt ute när jag tippade Vittsjös slutplacering. Laget var lite trögstartat i våras, men när Jane Ross började göra mål lyfte också skånskorna upp på säker mark i tabellen.
Jane Ross
Under hösten har man bytt målvakt. Loes Geurts har lämnat, och ersatts av Jitex finska landslagsmålvakt Minna Meriluoto. Som jag ser det har man bytt upp sig. Dessutom har man ökat sitt antal skotska spelare genom att hämta Hayley Lauder från Mallbacken.
Ifeoma Dieke har fått 1,5 år förstörda av knäproblem. Om hon kan få vara hel och frisk är hon dessutom som ett nyförvärv.
Även om det ännu finns ganska många frågetecken kvar kring truppen, bland annat kring vad som händer med höstlånet Annica Svensson, så känns det som att Nordskånes bästa lag 2013 kommer att få ihop en slagkraftig trupp även till 2014.
9) Kristianstads DFF Mitt tips: 4
Här var jag verkligen helt fel ute. Med Josefine Öqvist som affischnamn skulle Kristianstad utmana om de ädlaste medaljerna. Öqvist hann med fyra mål innan hon stack till Frankrike.
Och ett tag var topptippade KDFF rejält indraget i nedflyttningsstriden. Mycket på grund av att man släppte in alldeles för många mål. Till nästa år har man mycket att bevisa, inte minst i defensiven. Och med en världsback som Sif Atladottir i truppen borde det vara möjligt att minska läckaget rätt rejält.
Sif Atladottir
Offensivt stod man sig bra, och blev fyra i tabellen över antalet gjorda mål. Ett rejält avbräck här är dock att lagets skyttedrottning Margret Lara Vidarsdottir (13 mål) missar hela den kommande säsongen på grund av barnafödande.
Det innebär ett ökat tryck på talangen Marija Banusic. Hon visade periodvis högsta klass, men fick hösten sönderhackad av skador. Till slut blev det fyra mål på 18 matcher – det skall dock konstateras att hon bara spelade sex hela matcher. Om Kristianstad åter skall lyfta upp på tabellens övre halva måste nog Banusic spela en nyckelroll i offensiven nästa år.
10) Jitex BK Mitt tips: 9
Trots massor av skador klarade man kontraktet. Med någorlunda ordinarie uppställning var 2013 års Jitex välorganiserat och vasst på fasta situationer. Det var ingen tvekan utan att Stefan Rehns lag höll damallsvensk klass.
Men ekonomin har varit svag, och organisationen kring laget minst sagt svajig. Det har märkts efter säsongen, då i princip hela årets lag har stuckit. Det ser inte ut som att någon av de spelare som gjorde tio matcher eller fler kommer att finnas kvar under 2014.
Även tränare Rehn har lämnat. Tidigare klubbchefen Anders Holmvén tar nu klivet ut på planen. Känslan är att han står inför ett närmast omöjligt uppdrag. Med ett helt nytt, och dessutom ungt och oprövat, lag skall han försöka hålla Jitex kvar i damallsvenskan.
Jennifer Falk
Visst är Emily Zurrer ett riktigt bra nyförvärv. Och Jennifer Falk är en intressant målvakt. Men klarar Jitex av att hänga kvar trots förluster av Minna Meriluoto, Annica Sjölund, Kathlene Fernström, Sofia Karlsson, Fridolina Rolfö, Mimmi Löfwenius, Frida Höglund, Elin Sandgren, Julia Wahlberg med fler – då har man gjort en riktig bragd.
11) Mallbackens IF Mitt tips: 12
Mallbacken visade att en stabil defensiv kan bära långt. Väldigt få trodde på värmländskorna inför avspark. Men hade det inte varit för ett högst olyckligt domslut borta mot Jitex, så kunde man faktiskt ha hängt kvar.
Laget var välorganiserat, och svårspelat. Men avsaknaden av en riktig måltjuv blev till slut lagets fall. Ingen Mallbackenspelare gjorde fler än tre mål, och det håller förstås inte.
Efter säsongen har man tappat sina utländska förstärkningar till damallsvenska klubbar. Viktiga målvakten Katie Fraine går till Linköping, mittbacken Maija Saari till AIK och yttermittfältaren Hayley Lauder till Vittsjö.
Mimmi Larsson
Men man har lyckats hålla kvar huvuddelen av sina svenska spelare, bland annat lovande forwarden Mimmi Larsson. Och hittar man bara en ny, stabil målvakt bör Mallbacken bli ett topplag i elitettan nästa år.
12) Sunnanå SK Mitt tips: 11
Om Göteborg och Kristianstad var besvikelser var Sunnanå rena fiaskot. Försvaret läckte som ett såll, och man gick igenom serien helt utan trepoängare.
De enda tabeller man toppade var den över flest insläppta mål – och den över 2000-talets sämsta damallsvenska lag alla kategorier.
Visst ställde skador till det för Skellefteklubben. Men lagets offensiva, och rejält naiva, grundspel var största misstaget. Det krävs otroligt mycket av en nykomlings anfallsspel om det skall kunna bära laget i damallsvenskan.
Carina Holmberg
Men anfallsspelet höll inte heller, och Sunnanå var aldrig nära att hänga kvar. Nu får de kliva ner i elitettan. Man behåller nyckelspelare som målvakten Susanne Nilsson och utespelarna Carina Holmberg och Perpetua Nkwocha samt får tillbaka Nina Jacobsson från korsbandsskada.
Det gör att chansen finns att man blir ett topplag i näst högsta serien. Men om man har planer på att bli en damallsvensk klubb igen bör årets huvuduppgift vara att organisera upp defensiven,
Eskilstuna United Jag tippade ju aldrig elitettan, men att Eskilstuna skulle spela i damallsvenskan 2014 hade jag inte kunnat ana.
Jag har inte sett laget, och vet inte så mycket om det. Men att man bara åkte på två förluster och att man inte släppte in fler än 21 mål är lovande. För det vittnar ju om en god grundstabilitet – något som är otroligt viktigt i högsta serien.
Efter uppflyttningen stod det klart att klubben hittat en huvudsponsor som går in med 7,5 miljoner kronor över en treårsperiod. Det ger möjlighet att bygga ett riktigt starkt lag.
Sara Thunebro
Prestigevärvningen av regionens stora dotter, Sara Thunebro, visar att United inte tänker bli strykflickor i allsvenskan. I övrigt har man säkrat upp Kim Ekebom Arodin, Elena Sadiku, Siriusduon Emelie Almesjö och Alyssha Chapman samt intressanta forwarden Gaelle Enganamouit.
Känslan är att Eskilstuna kommer att få ihop ett slagkraftigt lag. Frågan är hur stark deras offensiv blir. Men minns jag rätt hade Göteborg problem med att stoppa Enganamouit i fjolårets Champions League. Och det känns ju lovande. Det blir även intressant att se hur årets 14-målsskytt Felicia Karlsson klarar sig i damallsvenskan.
AIK Det blev bara ett år i näst högsta serien för AIK. Man återvänder till damallsvenskan med ett ungt och lovande lag. Dessutom har man spetsat med två hyperstabila mittbackar i Malin Levenstad och Maija Saari.
Känslan är att AIK kommer att stå på en stabil, defensiv grund inför comebacken. Frågetecknen sätts för offensiven. Det krävs oftast att man har en riktig måltjuv för att hävda sig i damallsvenskan.
I år hade alla de nio bäst placerade lagen minst varsin spelare som gjorde nio mål eller fler. Tian Jitex bästa målskytt noterades för sex fullträffar, medan båda 2013 års nykomlingslag inte hade någon målskytt som gjorde fler än tre mål.
Emma Lundh
Men kanske kan någon ur kvartetten Daniella Chamoun, Emma Lundh, Jessy Sharro eller Sarah Storck ta för sig i skytteligan.
Med det här inlägget har det blivit dags att önska er alla en god jul.
Tre spelare som njuta till skinka och gröt var våra tre Frankrikeproffs. Alla tre vann, och alla blev målskyttar i helgens omgång. Bäst lyckades Josefine Öqvist som satte två fullträffar, medan Lotta Schelin och Kosovare Asllani fick till varsin. Öqvist avancerar i och med målen till en delad andraplats i skytteligan. Så här ser toppen ut över jul:
1) Marie-Laure Delie 16
2) Öqvist och Gaetane Thiney 13
4) Schelin och Laetitia Tonazzi 11
22) Asllani 3
Helgens mål har förstås inte hunnit komma upp på franska förbundets youtubekanal. Men här är i alla fall målen från förra helgen, där Öqvist blev tremålsskytt:
* I Tyskland fick Antonia Göransson för första gången på länge spela en hel match. Hon fick dessutom jubla över tre poäng. Turbine Potsdam vann nämligen med 4–0 hemma mot Essen, ett resultat som för Potsdam förbi Wolfsburg i tabellen. Nilla Fischer:s lag har dock en match mindre spelad.
I den tyska skytteligan leder Celia Sasic överlägset på 14 fullträffar. Tvåan Martina Müller är noterad för åtta. Göransson och Sofia Jakobsson har gjort varsitt, medan Nilla Fischer är mållös enligt förbundets skytteliga. På andra ställen är hon bokförd för ett mål, men det har hon ju inte mycket för…
* I Italien har Maria Karlsson nu gjort tre mål. Mittbacken befann sig i forwardsposition när hon tryckte in Veronas 4–1-mål mot Inter. Det målet kan du se på det här klippet:
* Jessica Samuelsson och Melbourne Victory firar jul som serieledare i Australien. Lisa De Vanna blev segerskytt i helgens 1–0-seger mot Adelaide. Tabellen haltar dock, och Sydney FC är bara fem poäng bakom, och har fem matcher färre spelade.
* Väl på andra sidan jordklotet så spelas finalen av Empress cup i natt, svensk tid, i Tokyo mellan Inac Kobe Leonessa och Albirex Niigata. I Kobes semifinal sköt sydkoreanska Ji So-Yun segermålet (3–2) i minut 88.
Häromdagen skrev jag felaktigt att So-Yun är klar för Chelsea. Så är det inte. Det har däremot förekommit flera uppgifter om att övergången är nära förestående. Dessutom presenterades på sidan Women Soccer United i dag uppgifter om att Yukari Kinga skall vara på väg till Arsenal och att tre klubbar (Seattle, Sky Blue och Barcelona) jagar Nahomi Kawasumi.
* Fina 15262 åskådare i Brasilia såg Brasilien köra över Chile i finalen av fyrnationsturneringen, där Kanada slog Skottland med 1–0 i tredjeprismatchen.
Jag såg korta delar av finalen, och Marta med vänner var verkligen överlägsna under de perioder då jag kunde kolla koncentrerat. Chile hängde inte med, och deras höga försvarsspel kostade massor av öppna chanser för hemmalaget. Marta gjorde för övrigt ett av målen, det som betydde 2–0. Matchen slutade för övrigt hela 5–0.
* Apropå Kanada, och veckans följetong Jitex så har Mölndalsklubben nu presenterat ett riktigt kvalitetsförvärv. Kanadas landslagsback Emily Zurrer skall nämligen spela i damallsvenskan igen. Hon gjorde det senast hösten 2011, då för Dalsjöfors här i Borås. Zurrer gjorde ett riktigt gott intryck på mig, både på och vid sidan av planen.
Slutligen så är vårens damallsvenska tv-matcher spikade. Och det är förstås väldigt mycket Tyresö och Rosengård. Men även ett nykomlingsmöte, samt en match från Kristianstad. Kors i taket. Här är hela schemat.
Josefine Öqvist hade en bra dag när den tolfte omgången av den franska ligan spelades. Hon gjorde alla Montpelliers tre mål före paus när Rodez besegrades med hela 8–1. Gästerna stack dock emellan Öqvists mål, så något äkta hattrick gjorde inte svenskan. Hon står totalt på elva mål, ett fler än Lotta Schelin.
I toppmötet vann Lyon hur säkert som helst borta mot Juvisy. 4–0 skrevs siffrorna till, och därmed har mästarlaget nu tolv raka segrar i ligan. Man är nu väldigt nära ytterligare en ligatitel. Seger hemma mot PSG den 19 januari – och saken är så nära klar den bara kan bli.
Schelin låg bakom ett mål – som dock officiellt verkar skrivas som självmål. Svenskan var pigg och inblandad i väldigt många bra anfall. Jag satt och kollade hennes löpningar, och de såg grymt bra ut i dag. Det enda negativa man kan säga om hennes insats är att hon borde ha fått fler av sina avslut mot mål. I så fall kunde hon också ha blivit tremålsskytt.
Lotta Schelin
Annars var det hörnorna som var Lyons segervapen – eller kanske framför allt Juvisys hämsko. Camille Abily stötte in 1–0 efter hörna, och Amandine Henry – högerback för dagen – nickade in både 2–0 och 4–0 på just hörnor. I övrigt i Lyon satt jag och njöt av Saki Kumagai:s fantastiska uppspel. Vilken känsla japanskan har i sina 30-meterspassningar.
I övrigt i Frankrike vann PSG med förkrossande 9–0 borta mot Muret. Inget mål av Kosovare Asllani, däremot gjorde skytteligaledande Marie-Laure Delie tre mål. Fransyskan är nu fem mål före Öqvist och sex före Schelin i skytteligan.
* I Tyskland är semifinallagen i cupen (DFB-pokal) klara. Det blir Frankfurt, Freiburg, Essen och uppstickarna Sand som spelar vidare i april. Ligaledande Frankfurt hade lekstuga borta mot division 2-laget Werder Bremen. Matchen slutade 8–0 sedan Celia Sasic och Kerstin Garefrekes gjort två mål vardera.
Sara Däbritz
18-åriga Europamästarinnan Sara Däbritz blev Freiburgs segerskytt när Cloppenburg besegrades med 1–0. Sofia Jakobsson spelade hela matchen för det förlorande laget.
Sand, som leder den södra division II-gruppen, vann överraskande borta mot Jena med 2–0. Det är lite olika uppgifter om målskyttarna, men enligt tyska förbundets hemsida så var det den italienska EM-spelaren Ilaria Mauro som gav Sand ledningen redan i matchens allra första minut.
Ilaria Mauro
Så till den match som gick att se på DFB-tv, Essen–Köln. Jag såg nog totalt 30 minuter av drabbningen, som slutade med hemmaseger, 5–2. Under de minuterna hann jag imponeras av Essens tekniska vänsterspelare Lea Schüller. Hon fyllde 16 år för en månad sedan, och är just nu ordinarie i ett Frauen-Bundesligalag. Trots det fanns hon inte med i truppen till F17-EM, som ju Tyskland nyligen vann. Snacka om att Tyskland har talanger i överflöd.
* I Italien ser det ut att blir en riktigt dålig säsong för svensklaget Verona. De föll i går hemma mot mittenlaget Riviera di Romagna med 1–0. Extra surt då man fick ett kvitteringsmål felaktigt bortdömt för offside. I och med förlusten är avståndet upp till Champions Leagueplats hela tio poäng för Verona.
Bilder från gårdagens match ser du här:
* I dag har Fotbollskanalen rankat världens 20 bästa spelare i år. Listan hittar du här. Kul att sajten gör lite sådant damfotbollsmaterial. Och som jag varit inne på tidigare i år så är det extremt svårt att göra en sådan ranking i år, då det inte har varit något världsomspännande mästerskap.
Skall jag ändå ha synpunkter på Fotbollskanalens lista så tycker jag att den innehåller alldeles för många européer. Fyra av de fem bästa är exempelvis från Europa. Det stämmer dåligt med verkligheten. När det gäller Ballon d’Or har ju ingen europé varit fem i topp 2011 och 2012.
Spelare som jag verkligen saknar på listan är framför allt NWSL:s bästa spelare Lauren Holiday och Kanadas superstjärna Christine Sinclair.
För andra året i rad arrangerar Johanna Almgren en auktion i förmån för Cancerfonden. I fjol var det OS-prylar som bjöds ut till högsta budgivare. I år är det diverse tröjor och skor från diverse olika idrottspersoner.
I första hand handlar det om damfotbollsprylar, såsom tröja och skor från Lotta Schelin, tröjor från Marta, Josefine Öqvist, Lara Dickenmann och Alex Scott med många fler. Det handlar även om tröjor från aktiva och före detta herrfotbollsstjärnor som Sergio Kun Aguero, Albin Ekdal, Kennet Andersson och Niclas Alexandersson.
Alex Scott
Dessutom är det ett antal ”lagtröjor”, i form av en signerad Liverpooltröja (herrfotboll), en signerad landslagströja (damfotboll), en signerad PSG-tröja (herrfotboll), en signerad LFC-tröja (damfotboll) och så vidare. Många fantastiska julklappar finns alltså i samlingen.
Och det är ju dubbla julklappar det handlar om eftersom prylarna dels kommer att glädja den som ropar in dem, dels kommer hela förtjänsten att gå till Cancerfonden.
Almgren har för övrigt börjat så smått att träna med laget igen efter sin senaste knäoperation. Det är nog för tidigt att säga om hon kommer att kunna spela mer, men hoppet lever i alla fall. Så det är bara att hålla tummarna för att kroppen håller några år till.
* I dag har semifinalerna i det inofficiella klubblags-VM spelats. Efter dem står det klart att söndagens final kommer att spelas mellan storfavoriten Inac Kobe Leonessa och engelska Chelsea.
De japanska mästarinnorna vann mot chilenska Colo Colo med 3–0 efter mål av Beverly Goebel-Yanez, Nahomi Kawasumi och Emi Nakajima.
Nahomi Kawasumi
I den andra semifinalen vann Chelsea med 3–2 mot Sydney FC. Sydney, som i helgen slog NTV Beleza i turneringens enda kvartsfinal. Chelseas mål gjordes av Laura Coombs, Eniola Aluko och Yuki Ogimi. Sydneys båda reduceringar kom sista kvarten, och gjordes av Renee Rollason och Sverigebekanta Jodie Taylor.
Eniola Aluko
* Slutligen så har Lisa Dahlkvist i dag förlängt sitt kontrakt med Tyresö över hela nästa år. Det var förstås en viktig pusselbit i fjolårsmästarnas jakt på att återta Kronprinsessan Victorias pokal under 2014.
Europas bästa lag för tillfället heter sannolikt FFC Frankfurt. Det är förstås vansinnigt tråkigt att Frauen-Bundesliga inte har tre eller fyra platser i Champions League, så att Frankfurt även kunde få visa upp sin styrka utanför Tysklands gränser den här säsongen.
För på hemmaplan är laget ännu obesegrat. I dag vann serieledarna med hela 8–2 hemma mot Hoffenheim. Frankfurt hade sju olika målskyttar. Bara veteranen Kerstin Garefrekes hittade rätt fler än en gång.
Totalt har Frankfurt på sina nio ligamatcher sju segrar, två kryss och målskillnaden 41–8. Dessutom är man storfavoriter till att ta hem den tyska cupen, då alla de tre andra storklubbarna redan är utslagna.
Om allt är uppåt i Frankfurt är det återigen rena natta i FCR 2001 Duisburg. Den klassiska före detta storklubben är återigen i akut ekonomisk kris. Och nu ber man återigen om hjälp.
Enligt den här artikeln har försöken till en sammanslagning med herrfotbollsklubbarna DSV Duisburg och VfB Homberg misslyckats. Enligt samma artikel är det bara ett mirakel som kan rädda klubben. Nästa veckas hemmamöte med Jena riskerar att bli klubbens sista allra sista. För som situationen är nu så finns inte pengar till att spela vidare efter jul.
Sportsligt är inte krisen lika påtaglig. För i går vann Duisburg mycket överraskande borta mot Olivia Schough:s blivande klubb, FC Bayern München, med 1–0. Höjdpunkter därifrån finns på den här länken.
Nilla Fischer spelade hela matchen när Wolfsburg vann med 2–0 borta mot SGS Essen. Målskyttar blev Martina Müller på volley och Nadine Kessler på ett friläge.
Dagens tyska svenskmöte slutade 3–1 för Turbine Potsdam mot Cloppenburg. Fast på planen blev det inget svenskmöte. Det gavs nämligen ingen speltid till Antonia Göransson. Däremot fick Sofia Jakobsson vara på planen under hela matchen. Cloppenburg kvitterade i minut 64 sedan Potsdams målvakt helt missbedömt en frispark. Men bara tre minuter senare blev norska Ada Stolsmo Hegerberg matchvinnare med sitt 2–1-mål – även här var målvaktsspelet högst tveksamt.
Det målet, och alla andra från helgens matcher i Tyskland går att se på den här länken. Kozue Ando:s 2–0-mål för Frankfurt är helt klart veckans mest underliga. Alla utom Ando verkar tro att det är avblåst. Inte ens domaren verkar uppfatta att spelet är i gång. Ett mycket konstigt mål.
Megan Rapinoe
* Det var ju svenskmöte även i Frankrike. Det vanns av Lotta Schelin:s Lyon med klara 4–1 borta mot Josefine Öqvist:s Montpellier. Amerikanska Megan Rapinoe blev tvåmålsskytt. Däremot blev det inte några svenskmål i aktuell match.
Helgens enda svenskmål i de europeiska ligorna gjorde i stället Kosovare Asllani, som gjorde 3–0-målet när PSG krossade Rodez med 7–0. Marie-Laure Delie gjorde ett äkta hattrick de sista 16 minuterna, något som för henne upp på totalt tolv mål och delad skytteligaledning med Juvisys Gaetane Thiney. Schelin är trea på nio mål.
* I Italien lyckades inte svensklaget AGSM Verona vinna det viktiga hemmamötet med de senaste årens mästarinnor Torres. Trots att Torres fick två spelare utvisade slutade matchen ”bara” 1–1 för Maria Karlsson:s och Stephanie Öhrström:s lag. Melania Gabbiadini gav Verona ledningen i 15:e minuten sedan Marta Mason sprungit igenom och fixat både straff och målchansutvisning på gästernas schweiziska målvakt Gaelle Thalmann. Men med två spelare mindre på planen kvitterade Torres genom Pamela Conti i minut 84.
Båda svenskorna spelade huvudroller i matchen. Karlsson nickade snygg in 2–0 – trodde hon. Men målet blev bortdömt på mycket vaga grunder. I den andra halvleken räddade Öhrström snygg en straff från Conti.
Krysset var alltså ett stort bakslag för Verona som därmed fortsatt är fem poäng efter Torres trots att man har en match mer spelad. Guldchansen är nog redan borta för Verona. Även chansen till Champions Leaguespel känns numera liten. Höjdpunkter från gårdagens match finns här:
* I Australien spelade Jessica Samuelsson hela matchen när Melbourne Victory vann borta mot Perth Glory med 3–1. Sverigebekanta Lisa De Vanna gjorde Melbournes tredje mål. Perths tröstmål gjordes av fjolårets Jitexspelare, kanadensiska Christina Julien.
I helgen drar årets upplaga av inofficiella klubblags-VM, Mobcast cup, i gång i Japan.
I fjol var turneringen glödhet då världens två bästa klubblag fanns med, nämligen japanska mästarinnorna Inac Kobe Leonessa och Olympique Lyonnais. Finalen mellan dem var en fantastisk match som Lyon vann efter förlängning.
I år är i och för sig fler världsdelar representerade, men turneringen är ändå betydligt mer ointressant. Det saknas nämligen lag från USA:s liga NWSL. Dessutom representeras Europa av Chelsea, som ju misslyckades kapitalt i engelska WSL.
Inac Kobe Leonessa är dock med igen. Utöver dem och Chelsea utgörs startfältet utgörs av NTV Beleza (Japan), Colo Colo (Chile) och Sydney FC (Australien). Turneringen inleds med kvartsfinal mellan Beleza och Sydney i morgon lördag. Sedan är det semifinaler på onsdag, där den ena matchen är Kobe–Colo Colo. Finalen spelas nästa söndag.
Det hade förstås varit hemskt kul om Europa hade representerats av Wolfsburg och om Portland Thorns hade varit med från NWSL. Då hade vi fått en indikation på vilket lag som är bäst.
Jag tror ju att Portland skulle stå sig väldigt starkt. Men både Wolfsburg och Kobe är också grymt starka lag. En som kan jämföra fotbollen i Europa med den i USA är höstens Tyresöback Ali Krieger. Hon ger sina synpunkter i det här klippet. Rätt intressant tycker jag:
Utöver klubblags-VM är det förstås ligaspel i Australien och runtom i Europa under helgen. Helgens match på DFB-tv är Bayern München–Duisburg som spelas i morgon, med start 13.00. Länken har du här.
På söndag är det svenskmöte när Sofia Jakobsson och Cloppenburg tar emot Antonia Göransson och Turbine Potsdam.
Helgens franska toppmöte är även det ett svenskmöte. Josefine Öqvist och Montpellier tar emot Lotta Schelin och Lyon. Den matchen spelas söndag 15.30, och går att se på den här länken. Och på den här.
Lotta Schelin
I Italien är det måstematch för svensklaget Verona, som tar emot mästarinnorna Torres i morgon. Skall Verona haka på i toppstriden har laget inte råd att tappa poäng.
Att tjejer drabbas av fler korsbandsskador än killar har man vetat ett tag. Att tjejer drabbas av dubbelt så många hjärnskakningar som killar inom fotbollen var däremot något som var nytt för mig. Och tråkigt.
Det här långa och informativa reportaget från Washington Post om en av de hårt drabbade, nämligen USA:s före detta landslagsmålvakt Briana Scurry, är högst läsvärt.
Där konstateras att forskning presenterad i American Journal of Sports Medicine gör gällande att fotbollstjejer drabbas av dubbelt så många hjärnskakningar som fotbollskillar. Och vad värre är, tjejerna löper större risk att få men av hjärnskakningarna. Det är Briana Scurry ett levande exempel på.
Josefine Öqvist
* Till något betydligt roligare – nämligen svenskmål i Frankrike. Det gjordes fyra sådana i helgen. Både Lotta Schelin och Josefine Öqvist blev nämligen tvåmålsskyttar i går. Schelin gjorde 4–0 och 5–0 när Lyon slog Soyaux med just 5–0 på hemmaplan. Öqvist gjorde 2–0 och 5–0 när Montpellier vann med 6–0 borta mot Muret.
Totalt har Schelin gjort nio mål och Öqvist åtta. De ligger med det delad tvåa respektive delat fyra i skytteligan. Leder gör Juvisys Gaetane Thiney på tio mål. Marie-Laure Delie (PSG) delar andraplatsen med Schelin och Laetitia Tonazzi (Lyon) delar fjärdeplatsen med Öqvist.
Kosovare Asllani har gjort ett mål i årets ligaspel. I helgen fick hon ingen chans att utöka den skörden. PSG:s match mot Henin-Beaumont blev nämligen uppskjuten.
* I Tyskland är Sofia Jakobsson enda svenska spelare som är kvar i cupen efter helgens åttondelsfinaler. Jakobsson började på bänken för Cloppenburg, som vann med 2–1 borta mot Bayer Leverkusen. Svenskan byttes in i minut 52, vid ställningen 1–1.
* I Italien föll svensklaget Verona överraskande med 1–0 hemma mot bottenlaget Chiasiellis. Stephanie Öhrström blev ju nyligen uttagen i landslaget. Hon var möjligen lite väl nära straffområdeslinjen vid det friläge som ledde till bortamålet. Men framför allt hade hon otur då hon räddade bollen, men returen gick rakt till målskytten Margherita Zanon.
Ingen i Verona hade för övrigt speciellt mycket tur. Målet föll i minut 90. Och som man ser på klippet nedan hade Verona en mängd chanser innan dess. Bland annat ett bortdömt mål från Marta Mason. Även Maria Karlsson hade ett bra läge, men nickade utanför. Se höjdpunkter från matchen här:
Verona byter för övrigt namn rätt ofta nuförtiden. Laget hette Bardolino Verona när förra säsongen startades. Under den säsongen bytte man till Verona Calcio Femminile. Nu har man lagt till AGSM framför. Så klubben där Öhrström och Karlsson spelar heter alltså numera AGSM Verona Calcio Femminile. Årets säsong har man inlett halvdant. Efter åtta omgångar är man redan åtta poäng bakom serieledande Tavagnacco.
Jessica Samuelsson
* I Australien debuterade Jessica Samuelsson för Melbourne Victory i helgen. Laget tog sin första seger för säsongen genom att vinna med 2–0 borta mot Adelaide United sedan Lisa De Vanna och Caitlin Friend. För Victory vaktade för övrigt höstens LFC-lån Brianna Davey målet.
Det här var andra omgången. I den första hade Davey en jobbig dag. Då vann nämligen Sydney FC med hela 5–1 mot Melbourne – se målen därifrån på den här länken. En av Sydneys målskyttar var för övrigt vårens Göteborgsspelare Jodie Taylor. Hon har för övrigt gjort två mål per match i ligaupptakten, och leder med det skytteligan.
Tidigare i dag presenterade Pia Sundhage startelvan till morgondagens VM-kvalmatch. Det visade sig bli en rejäl förändring. Vår förbundskapten sätter in hela sju nya spelare jämfört med Bosnienmatchen. Dessutom får två av de fyra kvarvarande nya positioner.
Efter att ha gjort så många ändringar är det läge att ligga lågt ett tag med alla påståenden om att Sundhage är förändringsovillig. Men jag tycker att det är rätt att testa under den här perioden. Kan man få några pusselbitar att falla på plats kan mycket vara vunnet för framtiden.
Eftersom jag inte sett Bosnienmatchen är det omöjligt att ha synpunkter på hur olika spelare klarade olika roller där, och kring vilka som har spelat bort sig ur startelvan, respektive gjort sig förtjänta av en ny chans.
Hursomhelst. Här är morgondagens svenska elva: Kristin Hammarström – Jessica Samuelsson, Nilla Fischer, Amanda Ilestedt, Antonia Göransson – Lisa Dahlkvist – Josefine Öqvist, Caroline Seger, Therese Sjögran – Lotta Schelin och Kosovare Asllani.
Flera saker blir intressanta att följa. Inte minst hur vänsterförsvaret med Ilestedt – som debuterar från start – och Göransson. Det blir även spännande att se hur det funkar centralt med Dahlkvist i den så kallade ettanrollen. Hennes spelvändningar är ju lysande. Däremot kan hon ibland vara slarvig när det gäller de kortare passningarna.
Intressant blir även att se hur Seger fixar sin centrala roll. Jag har ju ofta kritiserat henne för att söka för många passningar på felvänd spelare. För många sådana bör hon undvika i morgon. För i den position hon kommer att inneha vill man ju ha en spelare som kan slå öppnande passningar ut mot kanterna. Gärna bollar som skär mellan motståndarnas mitt- och ytterbackar.
Bland de matcher som spelades i dag konstateras en blytung bortaseger för Norge. Caroline Graham Hansen och Ingvild Stensland gjorde målen när Holland besegrades med 2–1. Hollands mål gjordes för övrigt av megatalangen Vivianne Miedema – som ju gör mål i varje match. Vilken europeisk toppklubb knyter upp 17-åringen?
Jag hittade ingen stream till Holland–Norge, och vet inte så mycket om matchen. Men enligt Uefas livescore var det 8–2 i avslut mot mål i holländsk favör. Men Norge gjorde alltså mål på båda sina.
I Sveriges grupp spelade Nordirland och Bosnien-Hercegovina 0–0.
Jag såg perioder av Tysklands 4–0-seger mot Kroatien. Gästerna höll nollan till halvtidsvilan. Men efter att Celia Sasic nickat in 1–0-målet i minut 52 var det avgjort. Anja Mittag var inblandad i två avslut som gick i mål via motståndaren Helenna Hercigonja-Moulton. 2–0-målet tycker jag att Mittag bör få tillgodoräkna sig, men det bokfördes som självmål. Vid 3–0 går bollen mot Mittag, men där är det ingen tvekan – det är verkligen ett klockrent självmål. Som grädde på moset hade Hercigonja-Moulton även en boll i egen stolpe. Den kroatiska backen kunde alltså ha gjort ett högst ovälkommet hattrick.
Höjdpunkter från den tyska segern går att se på det här klippet.
En annan match jag har hittat bilder från är Irlands bortaseger med 3–0 mot Slovenien. Se höjdpunkter därifrån på den här länken.
Tillagt i efterhand: Här är ett klipp med höjdpunkter från Holland–Norge. Utöver att det är tre kanonmål är det värt att notera att det är holländska storbacken Daphne Koster som ger bort bollen vid båda de norska målen:
Det visade sig att damallsvenskans sista omgång trots allt blev intressant. Fast inte på det sätt jag hade förväntat mig.
Petra Larsson
Det som var intressant var förstås att Petra Larsson fick vara målvakt för Linköping, samt att flera lag helt verkade strunta i slutomgången. Det var reservbetonade laguppställningar på flera håll. Värst var det från Tyresö sida. De skickade B-laget till Linköping.
Det tog sedan Tyresös B-lag 93 minuter att göra mål på mittfältare Larsson i Linköpings mål. Jag såg att Malmötränaren Jonas Eidevall twittrade att:
”Läser att folk tycker det är roligt att LFC satte en utespelare i mål. Jag tycker det är pinsamt. Damallsvenskan har en lång väg att vandra.”
På ett sätt håller jag med. Det ser verkligen inte bra ut att det lag som vinner lilla silvret i damallsvenskan avslutar säsongen med att ställa en utespelare i mål. Det är förstås också en brist att klubbar som Linköping och Göteborg saknar ungdomslag, och därför inte kan flytta upp en juniormålvakt.
Å andra sidan är frågan om det inte ändå hade varit bättre att ställa en utespelare mot Tyresö än att ställa en orutinerad 16–17-åring. Det finns flera exempel på att det gjort mer skada än nytta för riktigt unga målvakter att få debutera för tidigt.
När det gäller matchningen av lagen i den sista omgången är jag också splittrad. Visst är det kul att tränare ger spelare som suttit på bänken under hela säsongen chansen att spela. Exempelvis tycker jag att det var en riktigt fin gest från Sunnanås tränare Martti Tikkanen att låta tredjemålvakten Lovisa Koss få några minuter i högsta serien.
Jag var för övrigt på plats på Valhalla i dag och såg Göteborg vinna med 3–0 mot Sunnanå. Även GFC var brandskattat. Men Olivia Schough såg rapp ut, och var matchens behållning. Hon gjorde dessutom ett snyggt mål.
Resultatet innebär för övrigt att Sunnanå nu toppar den mindre roliga tabellen över 2000-talets sämsta lag i damallsvenskan:
Flest mål gjorde Christen Press – med 24. Hon vann dock bara skytteligan på 23. Främsta svenska spelare i skytteligan blev Lina Hurtig, som slutade på en delad tiondeplats. Hurtig gjorde tio mål – samtliga var spelmål.
De svenska spelare som gjorde flest spelmål var för övrigt:
1) Hurtig 10
2) Stina Blackstenius 8
3) Josefine Johansson 7
4) Mimmi Löfvenius och Marie Hammarström 6
6) Jenny Hjohlman, Victoria Forsmark, Emma Sjödahl och Sofie Andersson 5.
I skytteligan, där ju förstås även straffmål ingår, ser svensktoppen ut så här:
1) Hurtig 10
2) Johansson 9
3) Blackstenius och Hjohlman 8
5) Löfwenius och Hammarström 6
7) Forsmark, Sjödahl och Andersson 5.
Mimmi Löfwenius
Där sätter jag punkt om damallsvenskan för i dag. Men det finns anledning att återkomma med en mer genomgripande sammanfattning.
I elitettan var det en tung dag för Smålandsfotbollen. Vid 15.15 i dag var IFK Kalmar ett mål från säkrat kontrakt. Eftersom Sirius ledde med 2–1 borta mot Hovås/Billdal och Kalmar hade 3–0 hemma mot Umeå Södra var Hovås då på säker mark bara genom fler gjorda mål. Men mål av Louise Nordenberg och Sarah Fredborg gjorde att Hovås/Billdal vända mot Sirius, och innebar säkrat kontrakt. Därmed har Göteborgsregionen ett lag i näst högsta serien även nästa år.
Däremot åkte både IFK Kalmar och Östers IF ut. De gör sällskap med Sundsvall ner i division 1. Och det är en riktigt tugg degradering. För det är ingen lek att ta sig tillbaka. Man måste ta sig genom ett riktigt trångt nålsöga.
Fråga IFK Norrköping, som vann 22 av årets 24 serie- och kvalmatcher – men som ändå inte gick upp. De tre lag som tog sig genom nålsögat, och nästa år spelar i elitettan är i stället Brommapojkarna, Bollstanäs och IS Halmia.
Utanför Sveriges gränser var gårdagens tyska toppmöte (1–1) mellan Turbine Potsdam och Wolfsburg helgens självklara godbit. Jag har hunnit se första halvleken, och den var riktigt, riktigt bra.
Framför allt imponeras jag av att gamle räven Bernd Schröder redan verkar ha hittat rätt med Potsdams unga manskap. För den svaga ineffektiva fotboll laget visade upp i de första omgångarna är som bortblåst. I första halvleken i går spelade man både snabbt och snyggt – och framåt.
Extra imponerande är att kolla in spelarnas födelseår. I gårdagens startelva fanns ingen spelare som har fyllt 25 år. Fem var födda 1989, resten på 1990-talet. Julia Simic och Johanna Elsig känns som fynd på innermittfältet. Schweiziska vänsterspelaren Lia Wälti är imponerande passningssäker, och 17-åriga Pauline Bremer har potential att bli en framtida världsstjärna.
Jag tror kanske ändå inte att Potsdam har styrka nog att vinna ligatiteln redan den här säsongen. Men jag utesluter det inte, och på sikt kan det här unga laget kanske utmana om Champions League igen.
Det som är mindre roligt med Schröders fina nybygge är att Antonia Göransson inte ingår i startelvan för tillfället. I går fick inte vår svenska landslagsspelare en enda spelminut. Förra veckan hoppade hon in med 17 minuter kvar.
Jag vill inte dra några förhastade slutsatser, men sekvensen när Göransson blev utbytt i Champions Leaguematchen i veckan gav inte några positiva vibbar. Svenskan slog ut med armarna som om hon undrade varför hon blev utbytt. Och när kameran zoomade in Schröder på bänken såg han allt annat än nöjd ut. Illavarslande.
I Tyskland blev för övrigt Sofia Jakobsson målskytt när Cloppenburg vann med 2–0 borta mot Sindelfingen. Alla tre svenskorna i franska Feminine Division 1 gjorde vardera ett mål i dag. Kosovare Asllani och Josefine Öqvist gjorde 2–0-målen när dels PSG gjorde 6–0 på Guingamp, dels Montpellier vann med 3–0 mot Henin-Beumont. Lotta Schelin gjorde 3–0 när Lyon slog Arras med 4–0.
PSG:s Marie-Laure Delie gjorde fyra mål i dag, och leder därmed skytteligan på nio fullträffar. Schelin har gjort sju.
Slutligen såg jag sista 35 minuterna när USA slog Australien med 4–0. Under den tiden föll två mål. Abby Wambach gjorde ett påpassligt, som nog ändå Lydia Williams borde ha stoppat. Pitemålvakten var däremot fullständigt chanslös på 4–0-målet som Christen Press gjorde. Press mål var riktigt snyggt. Heather O’Reilly kom runt till vänster, Alex Morgan släppte bollen och Press skickade upp den i krysset med en yttersida. Förhoppningsvis kan jag snart lägga upp ett klipp på den fullträffen här.
I dag har vi fått två nya damallsvenska lag. Eller snarare ett nytt och ett nygammalt. Hursomhelst är det på sin plats med att skicka ut varsitt grattis i riktning AIK och Eskilstuna United.
Medan AIK:s uppflyttning kändes ganska väntad är Eskilstuna årets skräll. Det skall bli intressant att se hur de båda lagen nu förbereder sig inför uppflyttningen. För även om elitettan säkert har varit en bättre serie än de tidigare norr- och söderettan så lär det krävas att man byter ut minst halva laget under vintern.
Från damallsvenskan är det läge att lyfta fram Linköping, och deras starka höst. Östgötskorna ståtar med sex raka segrar, och måste räknas lite som årets näst största positiva överraskning i vår högsta serie. Den största, Kif Örebro, besegrade man i dag med hela 5–1. Jag har bara studerat matchfaktan, och alltså varken sett eller hört något annat från matchen. Dock verkar en utvisning på Örebros Lucie Martinkova ha varit rätt avgörande. Hon fick sitt andra gula kort i minut 59, vid ställningen 0–0.
Sedan rasade målen in under den sista halvtimmen. Stina Blackstenius och Pernille Harder gjorde två vardera. Talangfulla Blackstenius har därmed gjort sex spelmål i serien – en notering som bara en svensk spelare slår, Lina Hurtig. Och då bör det noteras att Blackstenius bara har spelat fem hela matcher. Lovande.
Tyresö valde att vila halva startelvan från mötet med PSG när Göteborg kom på besök. Det visade sig räcka gott. Även om GFC spräckte målnollan så inkasserade krislaget sin femte raka förlust. 4–1 blev det sedan blivande skytteligavinnaren Christen Press gjort ytterligare två mål. Hon leder numera på 23 mål. Vi som följer serien mer noga vet ju att hon gjort ytterligare ett.
Press båda mål från i dag går att se på det här klippet:
Tyresö och Linköping möts ju för övrigt i den sista omgången nästa vecka. Prestigemässigt är det en ganska intressant match. Inte minst sedan man hörde Tony Gustavsson i onsdags kalla damallsvenskan för en tvålagsserie. Linköping är ju faktiskt bara fem poäng bakom Gustavssons lag. Vinner LFC på söndag minskas alltså det avståndet till två…
Utanför Sverige noteras att Frankfurt besegrade Bayern München med klara 4–1 i toppmötet i Frauen-Bundesliga. Celia Sasic blev tvåmålsskytt. 1–0-målet var hennes 100:e i Frauen-Bundesliga. Att nå upp till 100 mål redan vid 25 års ålder är förstås imponerande. Speciellt då hon gjort de första 97 för mittenlaget Bad Neuenahr. Sasics båda mål, och övriga höjdpunkter från matchen ses på det här klippet.
I Frankrike spelade Josefine Öqvist hela matchen när Montpellier vann med 2–0 hemma mot Guingamp. Svenskan blev dock mållös.
Mållös blev däremot inte Maria Karlsson när Verona vann borta mot Mozzanica i den italienska ligan. Den svenska mittbacken gjorde Veronas 1–0-mål vid 2–0-segern. Det andra målet gjorde för övrigt storstjärnan Melania Gabbiadini.
Slutligen vann F16/97-landslaget sin första U17-EM-kvalmatch med 2–0 mot Nordirland i kväll. Rebecka Blomqvist från Rössö/Uddevalla gjorde båda målen. I gruppen vann Frankrike tidigare i dag med 3–0 mot Polen.
I morgon klockan 14.00 håller förbundskapten Pia Sundhage presskonferens för att presentera truppen till de båda VM-kvalkamperna borta mot Bosnien-Hercegovina och hemma mot Färöarna.
Det handlar om två väldigt lätta matcher. Matcher som Sverige kommer att vinna, och där vi totalt bör göra minst tio mål.
Det blir intressant att se hur Sundhage formerar sin trupp inför matcherna. Till Polenmötet senast gjorde hon bara ett par små förändringar jämfört med EM. Det tyckte jag var helt rätt tänkt. Men nu är motståndet så väldigt mycket sämre att det går att testa mer.
Sundhage har ju pratat om att hon vill bygga ett bolltryggt landslag till VM 2015. Försvarsspelet skall fortsatt bygga på duellspel, medan anfallsspelet skall innehålla fler långa anfall. Spelsystemet skall kunna varieras mellan ett traditionellt 4-4-2 och ett 4-1-3-2.
Jag har hela tiden ställt mig frågande till landslagets försvarsspel under Sundhage. Och jag måste säga att jag är högst tveksam till om duellspel är rätt väg att gå när man förbereder sig för ett mästerskap på konstgräs. Det är ju ofta så att det blir färre dueller på konstgräs.
Det finns säkert anledning att återkomma till defensiven. Det här långa inlägget skall dock fortsättningsvis handla om vilka spelare som passar bäst i det bolltrygga landslaget.
Just de glasögonen hade jag på mig när jag såg om Polenmatchen.
Som ni säkert minns var resultatet (2–0) helt ok – det viktigaste i tävlingsmatcher är ju att vinna. Spelet var däremot inte alls bra. Den första halvleken var rent usel på många fötter, medan den andra totalt sett var okej.
Slutsatsen var att Sundhage nog får hålla i ganska många fler lektioner om hur man bäst får hål på ett igelkottsförsvar.
En väg är ju att mata in inlägg mot nickstarka forwards. Eftersom vi inte har några sådana får vi välja andra vägar. Och då är passnings- och bollskicklighet två väldigt viktiga faktorer. På den fronten finns det brister i vår backlinje.
Jessica Samuelsson
Mot Polen fick Jessica Samuelsson mycket beröm för sin insats som högerback. Det var välförtjänt beröm. Fast man bör ha i åtanke att hon oftast var helt oattackerad, och hade hur mycket tid som helst på sig med bollen. Och sett till det så gjorde hon inte mycket mer än vad man kan kräva av en ytterback i ett av världens tio bästa landslag.
När jag såg om matchen studerade jag Samuelsson extra noga. Fysiken har hon, och hon är på rätt väg när det gäller sitt passningsspel. Men det är ändå väldigt mycket jobb kvar innan hon är en internationell toppspelare på ytterbacksposition.
Sara Thunebro är ett pålitligt kort på vänsterbacken. Men trots att hon har väldigt bra tillslag med båda fötterna har jag varit lite besviken på hennes passningsspel i år. Jag tycker att hon borde kunna ha betydligt bättre precision i sina uppspel.
Sundhage har ju lanserat Antonia Göransson som ny vänsterback. Jag tycker att det är en intressant tanke. Jag gissar att Sundhage har tanken att ställa upp vårt landslag som hon ofta ställde upp USA:s. Alltså en kant med en mer defensiv back bakom en hyperoffensiv yttermittfältare. Och en kant med en mer bollvårdande yttermittfältare framför en hyperoffensiv back.
Göransson skulle kunna bli den ytterbacken. Hon har en bra vänsterfot, och är svårstoppad när hon kommer med fart. Frågan är om spelintelligensen räcker till.
Skulle inte försöket med Göransson lyckas så tjatar jag om Elin Rubensson. Jag tror inte att hon kommer att bli en forward av landslagsklass. Men jag tror att hon kan bli en fantastisk back – eller yttermittfältare. Hon är smart, snabb och bolltrygg.
När det gäller mittbackarna är förstås Nilla Fischer en av de bolltrygga och passningsskickliga spelarna att bygga det här laget kring. Men jag har svårt att släppa tanken på att ha henne på mittfältet. Hon är ju den spelare man helst vill ha i straffområdet när inläggen slås in.
Nilla Fischer och Charlotte Rohlin.
Vi får nog dock räkna med att Fischer blir kvar i mittförsvaret. Och att den stora frågan är vem som skall placeras bredvid henne. Frågan är om inte Charlotte Rohlin:s dagar i landslaget är räknade. Hon är väldigt långt ifrån den nivå hon höll under VM 2011. Känslan är att hon under sin långa skadefrånvaro både har tappat i snabbhet och i passningsskicklighet. Kanske kan hon jobba sig tillbaka. Kanske inte.
Jag tippar dock att Emma Berglund tar platsen bredvid Fischer när hon kommer tillbaka efter sitt långa skadeuppehåll. Berglund är både snabb och bolltrygg, och dessutom åtta år yngre än Rohlin.
På mittfältet tycker jag att Caroline Seger bör vara självklar i rollen som den defensiva innermittfältaren i 4-1-3-2-systemet. Seger är vår mest bolltrygga spelare, och hon är även passningsskicklig. Hon borde således vara som gjord för rollen. Jag kan kanske tycka att hon spelar med för små marginaler ibland för den här rollen. Men det bör gå att slipa bort.
Caroline Seger
Jag vill minnas att Lilie Persson sa i samband med Polenmatchen att hon inte ville att Seger skulle bli en ny Tobias Linderoth. Jag undrade spontant: varför inte?
Linderoth var ryggraden i ett väldigt starkt svenskt herrlandslag. Det är en spelartyp som Erik Hamrén riktigt skriker efter.
Och som sagt, Seger borde kunna bli en bra Linderoth. Det är just i den defensiva rollen hon bör spela. Jag anser nämligen att hon är en för dålig poängspelare för den mer offensiva rollen. Seger tänker nämligen nästan aldrig två moment framåt, och har inte blick nog att öppna ett motståndarförsvar.
I den offensiva rollen är Marie Hammarström just nu det bästa alternativet. Hon ser ganska ofta lite trög och sävlig ut i spelstilen. Men hon är en poängspelare. Hon slår betydligt fler genomskärare än Seger. Och Hammarström är ofta väldigt bra när hon får läget. Mot Polen var hennes avslut på uppstuds i första halvlek verkligen högklassigt. Synd bara att en polsk försvarare stod precis i bollbanan, och lyckades nicka undan projektilen.
Therese Sjögran
På kanterna söker alltså Sundhage troligen en bollhållare och en snabb djupledslöpare. Bollhållaren lär vara Therese Sjögran ett tag till. Jag var frågande till att hon kom med i EM-truppen. Men det var bara att applådera uttagningen. För med facit på hand borde Sjögran ha fått än mer speltid än hon fick. Och från EM och framåt har hon varit lysande på sin kant. Visst är hon ålderstigen. Men jag tror absolut att Sjögran kan hålla i två år till. Och jag tycker att det är självklart att hon skall spela så länge ingen petar henne.
För tillfället finns det inte så många klockrena alternativ i den här rollen. På sikt är nämnda Elin Rubensson kanske ett. Ett annat intressant alternativ är Louise Fors. Med henne hade vi fått in ytterligare ett riktigt vasst vapen vid fasta situationer. Kanske kan även Johanna Almgren komma tillbaka igen efter sin knäskada. Fast vågar man ens hoppas på det?
På den andra kanten skall vi alltså ha en riktigt snabb spelare. Här är det klar fördel Josefine Öqvist. Hon gjorde ett utmärkt EM – och blev ju något överraskande till och med uttagen i Allstarlaget.
Alternativen här är för tillfället Sofia Jakobsson, Emmelie Konradsson, Olivia Schough och kanske även Antonia Göransson. Schough har varit en positiv överraskning sedan hon fick Sundhages förtroende. Jag tycker att Falkenbergstjejen snart borde få en rejäl chans i startelvan.
Däremot är jag frågande till Jakobsson och Konradsson. När det gäller Umeåspelaren är jag tveksam till hennes arbetskapacitet. När det gäller Jakobsson är det speluppfattning och bollbehandling som väcker frågor.
För två år sedan var jag övertygad om att det bara var en tidsfråga innan Jakobsson skulle vara en given landslagsforward. Sedan dess har jag bara blivit mer och mer frågande. Och insatsen mot Polen var rent usel. Jakobsson har snabbheten. Men hon slog knappt en passning till rätt adress. Och mot en snabb back blev hon ett lätt offer. För Jakobsson slår oftast bara bollen rakt fram och försöker springa ifrån sin motståndare.
Jag vet att Jakobsson har haft 1,5 struliga år bakom sig. Om hon bygger upp självförtroendet igen, och jobbar stenhårt med sitt passningsspel, så kanske hon kan komma tillbaka till hög landslagsklass igen. I nuläget tycker jag däremot att vi har yngre, mer intressanta spelare som borde gå före.
Kosovare Asllani och Lotta Schelin
Jakobsson och Schough är ju även tänkbara som forwards. Där är ju dock Kosovare Asllani och Lotta Schelin just nu Sundhages givna förstaval. Överhuvud taget har Sundhages anfallsspel i stort byggt på snabbhet. Något som är oerhört vasst när man leder, och får utrymme till kontringar. Men snabbhet är sällan effektivt mot samlade försvar.
Mitt inlägg med statistik över att våra forwards sällan avgör tävlingslandskamper väckte som väntat känslor hos er läsare. Siffrorna hör ihop med avsaknaden av en powerforward. För med nickstarka spelare i straffområdet är det betydligt lättare att slå hål på samlade försvar.
Exempelvis var det inte våra forwards som bröt dödläget någon gång under EM. I stället fick vi hål på motståndarna genom två fasta situationer, ett distansskott och ett självmål.
På forwardssidan har alltså förbundskapten Sundhage en del att fundera över. Det räcker ju inte med snabbhet för att slå hål på välorganiserade motståndare. Det krävs smarta löpningar för laget, löpningar som flyttar motståndarnas backar både i sid- och djupled. Mot Polen noterade jag att våra forwards – Schelin och Öqvist – jobbade väldigt dåligt mot det låga, polska försvaret.
De sprang för lite i sidled, och blev ofta stillastående, vilket gjorde att de var lättmarkerade. Följden blev att våra forwards ofta var steget efter sina backar.
Jag minns att den gamle skyttekungen Gary Lineker en gång i tiden fick frågan om hemligheten bakom varför han så ofta gjorde enkla mål i straffområdet.
”När jag ser att ett inlägg är på gång ser jag till att sätta hög fart in på en tom yta. Om bollen kommer dit säger ni experter att jag bara gör enkla mål. Om bollen inte kommer säger ni att jag alltid är på fel ställe…”
Att vara på rätt ställe handlar alltså både om känsla och om tur. Man måste chansa lite. Ligger man däremot ett steg bakom sin back gör man inga mål. Det gjorde exempelvis Lotta Schelin väldigt många gånger mot Polen. Hon såg ofta lite vilsen och tvekande ut. Med mer bestämdhet i straffområdet, och fler v-löpningar hade vår skyttedrottning gjort ännu fler mål.
I ämnet noterade jag hur norska stjärnskottet Ada Hegerberg gjorde som Lineker under EM. Hegerberg såg till att vara först in på en yta. Hon gjorde inga mål på det i EM, men räkna med att norskan kommer att göra många ”enkla” mål framöver…
Lotta Schelin gör ofta bra löpningar mot första stolpen i anfallens förstaskede, vilka har lett till mängder av mål. Men kommer inte bollen i skede ett känns hon vilsen. Mot Polen överglänstes Schelin av Öqvist, som faktiskt sprang både mer och bättre. Men det är Schelin som är vårt affischnamn, och vår bästa målskytt. Jag tycker att hon är given i startelvan. Men hon har snabbheten och tekniken för att kunna göra ännu fler mål. Förbundskapten Sundhage har sagt att Schelin borde titta på hur Olivia Schough löper. Förhoppningsvis kan Sundhage lära Schelin att springa smartare. Då blir Lyonstjärnan ännu bättre.
Mot Polen var alltså inte Asllani med. Hon är vår mest bolltrygga och smarta forward, och borde passa mot den typ av handbollsförsvar som Polen ställde upp. Och som garanterat även Bosnien och Färöarna kommer att använda sig av. Asllani har tveklöst gjort sig förtjänt av platsen bredvid Schelin. Fast jag vill se fler mål från PSG-proffset. Framför allt fler poänggivande mål. För sådana gör hon väldigt, väldigt sällan i gulblått.
Lina Hurtig
Bakom Schelin/Asllani finns alltså nämnda Öqvist, Jakobsson och Schough. Dessutom gav Sundhage lite speltid till Jenny Hjohlman i Polenmatchen. Hon är duktig, men jag ser henne inte som en landslagsspelare. Hjohlman har gjort fem spelmål i damallsvenskan. Jag har tjatat om Hjohlmans anfallspartner Lina Hurtig, och fortsätter göra det. 18-åringen har gjort dubbelt så många spelmål i damallsvenskan som Hjohlman. Hurtig är smart a la Asllani, men mer nickstark. Förhoppningsvis finns hon med i morgondagens A-landslagstrupp.
Kanske kan även Marija Banusic få en ny chans. Kristianstadstalangen var uttagen till Polensamlingen, men fick lämna återbud på grund av skada. Nu spelade hon 45 minuter mot Jitex senast, och det är ju drygt två veckor till nästa samling.
En blogg om internationell damfotboll 